9789151109268

Page 1

Sofie Olsson & Jacob Sjöström

Välkommen till Mattekojan Mattekojan Mattekojan är utformad efter innehållet i Skolverkets bedömningsstöd i Taluppfattning. Taluppfattning bearbetas i vartannat kapitel för att eleverna ska bli trygga i sin matematiska förståelse. I övriga kapitel arbetar eleverna med läroplanens återstående områden, ett i taget. Träna med Guggesidor kan användas som extrasidor eller som repetition efter diagnosen. Utmana Sum-Sumsidor fördjupar förståelsen.

Lärarhandledning

Förenkla, utmana, observera, missuppfattning, aktiviteter och mycket mer.

Digitalt lärarstöd

Projicera elevbokens sidor, skriv ut arbetsblad m.m

Digital elevträning

Självrättande uppgifter och spel.

ÄN G EN

1A, 1B – ÄNGEN

VATTNET

2A, 2B – VATTNET

Sofie Olsson & Jacob Sjöström

Mattekojan 3A utspelar sig i skogen. I årskurs 3 avslutas varje kapitel med Blandad träning som repeterar och befäster elevernas kunskaper från tidigare kapitel. I Läsuppgifterna vidareutvecklar eleverna sin förmåga att välja rätt räknesätt, visa sina beräkningar och skriva svar med enhet i ett räknehäfte.

SKO G EN

SKOGEN

3A, 3B – SKOGEN

3A ISBN 9789151109268

9 789151 109268

51109268.1.1_Omslag.indd 1-3

2023-02-06 08:32


Hundraruta

Vännerna i skogen Gugge

Sum-Sum

1

2

3

4

5

6

7

8

9 10

11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30

Familjen Fladdermus Pärla & Klöver

Hoppe

Mule Älg

Långöra

Vitsvans

Kungsfåglarna

31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70

Uno Uggla

71 72 73 74 75 76 77 78 79 80

Svinto Knorr & Trynet

81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 Bröderna Skogsmus

Familjen Ekorre

51109268.1.1_Omslag.indd 4-6

Systrarna Skogsmus

91 92 93 94 95 96 97 98 99 100

Syskonen Sork

Familjen Björn

2023-02-06 08:32



VÄLKOMMEN TILL MATTEKOJAN Boken har sju kapitel

Alla kapitel innehåller följande:

Kapitel 1, 3, 5 och 7 bearbetar Taluppfattning och tals användning.

MÅL 1

Positionssystemet, talen 0–2000

MÅL 1

tu tusental

tiotal

t

h

t

e

tu

h

t

e

tu

h

t

e

e

ental

tu

Nya vänner i skogen MÅL och I N N E HÅLL

h

t

e

3. Dela upp talen i tusental, hundratal, tiotal och ental.

TALU PPFATTN I NG OC H TALS ANVÄN DN I NG

B EG R E PP och O R D

1 Positionssystemet, talen 0–2000 2 Huvudräkning, addition och subtraktion 0–1000 3 Skriftlig huvudräkning, addition 0–1000

tu

positionssystemet

addera

talsort

term

ental

summa

tiotal

subtrahera

hundratal

skriftlig huvudräkning

tusental

mellanled

huvudräkning

växla

tu

4

5

Sagobild: Projicera gärna bilden på tavlan på stor skärm via det Digitala lärarstödet. I lärarhandledningen finns en saga och diskussionsförslag, samt frågor och problemlösning. Rutan kan användas till att visa lösningar.

Sagobilden introducerar kapitlet. Här skapas nyfikenhet, samtal och förförståelse. Till varje sagobild finns en saga med frågor och problemlösning i lärarhandledningen. Sidan visar också kapitlets tre mål och alla begrepp.

6

tu

h

t

e

tu

h

t

e

h

h

t

t

623 + 2 =

414 + 3 =

346 + 10 =

623 + 20 =

414 + 30 =

346 + 100 =

623 + 200 =

414 + 300 =

538 - 1 =

756 - 2 =

973 - 3 =

538 - 10 =

756 - 20 =

973 - 30 =

538 - 100 =

756 - 200 =

973 - 300 =

e

Samtalsruta: Visa, exempelvis med multibasmaterial, att 10 hundratal bildar 1 tusental. Jämför med att tio 100-kronorssedlar har samma värde som en 1000-kronorssedel. Visa andra tal i talområdet 0–2000 med multibasmaterial. Utelämna gärna någon talsort. Bygg exempelvis talen 1067, 1038, 1309, 1701, 1260 och 1480.

h

t

e

tu

h

t

e

+

+

+

+

+

+

1 7 0 3 =

+

+

+

2) Konkretisera genom att visa talen med tiobasmaterial och positionstalkort. Använd Kop.underlag: Positionstalkort 3. 3) Konkretisera genom att visa hur tal delas upp med positionstalkort. Använd Kop.underlag: Positionstalkort 3.

KAPITEL 1

7

10 - 7 =

10 - 2 =

100 - 40 =

100 - 70 =

100 - 20 =

1000 - 400 =

1000 - 700 =

1000 - 200 =

436 6+ 1 =

743 + 2 =

564 + 3 =

43 36 + 10 =

743 + 20 =

564 + 30 =

436 + 100 =

743 + 200 =

564 + 300 =

436 6- 1 =

743 - 2 =

564 - 3 =

43 36 - 10 =

743 - 20 =

564 - 30 =

436 - 100 =

743 - 200 =

564 - 300 =

5. Subtrahera.

Storleksordna summorna.

tu

minst

h

t

e

störst

Storleksordna summorna.

2. Skriv talen som saknas.

6. Addera varje talsort för sig. Visa mellanled.

134

579

753

1134

1579

1753

346

678

489

432 + 254 =

827 + 147 = minst

768 + 228 =

=1000 1000

350+

=1000 1000

1000 -

= 150

=1000 1000

150+

=1000 1000

1000 -

=950

273 + 475 =

300+

=1000 1000

550+

=1000 1000

1000 -

=650

783 + 182 =

=1000 1000

250+

=1000 1000

1000 -

=250

MÅL 1: Positionssystemet, talen 0–2000 MÅL 2: Huvudräkning, addition och subtraktion 0–1000 MÅL 3: Skriftlig huvudräkning, addition 0–1000

+

+

1 0 9 5 =

MED

tu

542 + 236 =

800+ 600+

+

1 4 9 5 =

10 - 4 =

313 + 435 =

500+

1–2) Uppgifterna testar 3–5) Uppgifterna testar 6) Uppgiften testar

1 8 2 6 =

3. Ta bort från 10, 100 och 1000.

236 + 346 =

18

+

4. Addera.

735 + 162 =

3. Fyll i talen som saknas.

+

1. Vilket tal visas?

346 + 1 =

6. Addera varje talsort för sig. Visa mellanled.

1635 1563 1356 1653

+

e

5. Subtrahera.

1834 1438 1843 1384

1 5 4 3 =

Målsidor innehåller bl.a. samtalsrutor som möjliggör introduktion och resonemang kring det aktuella målets innehåll. Samtalen skapar grunden för elevens självständiga arbete.

4. Addera.

2. Skriv talen i storleksordning. Börja med det minsta.

störst

567 + 312 = minst

331 + 466 =

störst

446 + 316 = 527 + 347 =

minst

461 + 363 =

1346

störst

TIPS! Eleverna kan måla ramen när diagnosen är klar. Elever som behöver träna och befästa kunskaper kan Träna med Gugge. Elever som behöver utmanas i sina färdigheter kan Utmana Sum-Sum.

KAPITEL 1

19

Diagnosen sammanfattar de tre målens innehåll och ger eleven möjlighet att testa sina färdigheter.

20

1678

1489

minst

238 + 158 =

Träna med Gugge kan användas som extra uppgifter under kapitlets gång eller som träning och befästande efter diagnos. MÅL 1: uppgift 1–2 MÅL 2: uppgift 3–5 MÅL 3: uppgift 6

3–6) Förenkla genom att låta eleverna laborera med tiobasmaterial, exempelvis multibasmaterial.

störst

KAPITEL 1

21

Träna med Gugge kan användas som extrauppgifter under kapitlets gång eller som repetition efter diagnosen. Här finns uppgifter från kapitlets tre mål. B LAN DAD

1. Vilka tal tänker djuren på?

1. Addera 9 och 8. Förenkla först additionen genom att fylla upp till helt tiotal.

4. Lista ut hur djuren tänker.

5. Läs och måla pärlorna grå.

Skriv räknesätten och talen som saknas. Mitt tal har

Mitt tal

Mitt tal har

1

• 1 tusental

• 3 tusental

• 6 tusental

9+3 =

8+4 =

2+9 =

• 9 tiotal

• 2 färre ental än hundratal

• en tredjedel så många hundratal som tiotal

• hälften så många tiotal som tusental.

345

456

608

507

1234

1456

9+5 =

8+7 =

6+9 =

• 2 fler hundratal än tusental

456

567

507

406

1454

1676

9+7 =

8+5 =

4+9 =

567

+ 800

+

= 500

+ 900

=

600

+

7000 5000 4000 6000

406

5. Skriv termen som saknas så att additionen stämmer.

450

= 650

+

+ 350

=

578 +

= 799

1478 +

= 2799

463 +

= 989

3573 +

= 5798

550

461 +

= 608

2613 +

= 7938

6. Hur många är det tillsammans? 324 stycken

+

+

14 stycken

+

523 stycken

5684

4800 4801

5599

4599

4601

6400 6401

7239

7898

7900

9900 9901

8358

3548 stycken

+

Utmana Sum-Sum kan användas som extra uppgifter av elever som behöver utmanas i sina färdigheter.

sjunde pärlan

12 - 5 =

trettonde pärlan tjugosjätte pärlan tjugonionde pärlan

11 - 4 =

1

13 - 6 =

14 - 5 =

L ÄS U P P G I F T E R

13 - 4 =

Visa hur du tänker med bild eller beräkning. Skriv svar med enhet.

3. Addera med uppställning.

152 stycken

1. På skolan Ekbacken finns det två

6 3

3 1

5 6

4 8

3 8

+ 2 8

+ 1 9

+ 3 8

+ 4 2

+ 1 1

= Det är

5682

5

+

5500 3500 6500 4500

andra pärlan

2. Subtrahera. Mellanlanda på talet 10.

15 - 6 = +

Måla den …

artonde pärlan

1674

3. Skriv talen som saknas?

22

2

• 6 hundratal

2. Lista ut var talen ska placeras.

gnagare.

4. Subtrahera med uppställning.

2351 stycken

= träd.

Det är 6) Utmana ytterligare genom att låta eleverna göra liknande uppgifter till varandra.

KAPITEL 1

Utmana Sum-Sum kan användas som extrauppgifter på utmanande nivå. Här finns uppgifter som fördjupar förståelsen.

51109268_Kap1_FACIT_KLAR.indd 2

hundratal

h

1. Vilket tal visas?

MÅL 2

Digital elevträning ger fortlöpande individualisering i form av självrättande övningar och spel.

tu

1 3 4 5

1. Vilket tal visas?

MÅL 3

Vilket tal visas? Talet ettusen trehundra fyrtiofem visas.

Kapitel 2, 4 och 6 behandlar resterande matematiska områden. B-böckernas kapitel 7 innehåller Repetition.

2. Vilket tal visas? Talet saknar ental ental. Skriv 0 i entalsrutan.

Tusental, hundratal, tiotal och ental

23

24

klasser i årskurs 3. I 3A går det 24 elever och i 3B går det 26 elever. Hur många elever går i årskurs 3? 2. Hälften av eleverna i årskurs 3 går

eller cyklar till skolan. Resten åker skolbuss. Hur många elever åker buss till skolan? 3. Klass 3A delas in två lika stora

5 8

7 5

6 3

9 8

8 4

- 2 2

- 5 9

- 2 8

- 5 8

- 3 7

5. En dag är sju av eleverna i årskurs 3

sjuka. Hur många elever i årskurs 3 är i skolan den dagen? 6. I årskurs 3 spelar 18 elever bord-

tennis eller handboll. Det är dubbelt så många som spelar handboll jämfört med antalet som spelar bordtennis. Hur många spelar bordtennis?

grupper när de har slöjd. Hur många elever är det i varje grupp? 4. I 3A går 19 elever på fritids.

I 3B går 20 elever på fritids. Hur många av de 50 eleverna i årskurs 3 går inte på fritids? KAPITEL 3

25

Blandad träning och Läsuppgifter repeterar och befäster kunskaper från tidigare kapitel.

2023-02-06 07:25


INNEHÅLL 1 Nya vänner i skogen___________

4

TALUPPFATTNING OCH TALS ANVÄNDNING MÅL 1: Positionssystemet, talen 0-2000 ______

5 Multiplicera smart ____________

92

TALUPPFATTNING OCH TALS ANVÄNDNING

6

MÅL 2: Huvudräkning,

addition och subtraktion 0-1000 ______ 10

MÅL 1 1: Multiplikation, tabell 5 och 10 _________

94

MÅL 2 2: Multiplikation, tabell 2, 4 och 8 _______

98

MÅL 3 3: Multiplikation, tabell 3, 6 och 9 ______

102

MÅL 3: Skriftlig huvudräkning,

addition 0-1000 ____________________ 14

2 Hemligheter i skogen _________ 26 GEOMETRI

6 Okända tal i skogen ________ 114 ALGEBRA

MÅL 1: Tid och tidsenheter _________________

28

MÅL 1 1: Mönster och talföljder _______________ 116

MÅL 2: Klockan, digital tid __________________

32

MÅL 2 2: Öppna utsagor, talfamiljer ___________

120

MÅL 3: Volym och volymenheter _____________

36

MÅL 3 3: Ekvationer _______________________

124

3 Viktiga uppställningar ________ 48

7 Delar på olika sätt ___________ 136

TALUPPFATTNING OCH TALS ANVÄNDNING

TALUPPFATTNING OCH TALS ANVÄNDNING

MÅL 1: Uppställning,

addition 0-1000 ____________________ 50 MÅL 2: Uppställning,

subtraktion 0-1000 ________________ 54

MÅL 1 1: Division __________________________

138

MÅL 2 2: Bråk, del av helhet ________________

142

MÅL 3 3: Bråk, del av antal __________________

146

MÅL 3: Skriftlig huvudräkning,

subtraktion 0-1000 _________________ 58

4 Tabeller och karuseller _______ 70 SANNOLIKHET OCH STATISTIK, SAMBAND OCH FÖRÄNDRING MÅL 1: Samband och förändring _____________

72

MÅL 2: Sannolikhet _______________________

76

MÅL 3: Statistik, tabeller och diagram _________

80

51109268.1.1_Kap1_FACIT_KLAR.indd 3

2023-02-06 10:30


Nya vänner i skogen MÅL och I N N E HÅLL 1 Positionssystemet, talen 0–2000 2 Huvudräkning, addition och subtraktion 0–1000 3 Skriftlig huvudräkning, addition 0–1000

B EG R E PP och O R D positionssystemet

addera

talsort

term

ental

summa

tiotal

subtrahera

hundratal

skriftlig huvudräkning

tusental

mellanled

huvudräkning

växla

4

51109268_Kap1_FACIT_KLAR.indd 4

2023-02-06 07:25


TALU PPFATTN I N G OC H TALS ANVÄN D N I NG

Sagobild: Projicera gärna bilden på tavlan på stor skärm via det Digitala lärarstödet. I lärarhandledningen finns en saga och diskussionsförslag, samt frågor och problemlösning. Rutan kan användas till att visa lösningar.

51109268_Kap1_FACIT_KLAR.indd 5

5

2023-02-06 07:25


MÅL 1

Positionssystemet, talen 0–2000

Tusental, hundratal, tiotal och ental

Vilket tal visas? Talet ettusen trehundra fyrtiofem visas.

1 3 4 5 tusental

hundratal

tiotal

tu

h

t

e

tu

h

t

e

tu

h

t

e

tu

h

t

e

ental

1. Vilket tal visas?

6

Samtalsruta: Visa, exempelvis med multibasmaterial, att 10 hundratal bildar 1 tusental. Jämför med att tio 100-kronorssedlar har samma värde som en 1000-kronorssedel. Visa andra tal i talområdet 0–2000 med multibasmaterial. Utelämna gärna någon talsort. Bygg exempelvis talen 1067, 1038, 1309, 1701, 1260 och 1480.

51109268_Kap1_FACIT_KLAR.indd 6

2023-02-06 07:25


2. Vilket tal visas? Talet saknar ental ental. Skriv 0 i entalsrutan.

tu

h

t

e

tu

h

t

e

tu

h

t

e

3. Dela upp talen i tusental, hundratal, tiotal och ental.

1 5 4 3 =

+

+

+

1 8 2 6 =

+

+

+

1 4 9 5 =

+

+

+

1 0 9 5 =

+

+

+

1 7 0 3 =

+

+

+

2) Konkretisera genom att visa talen med tiobasmaterial och positionstalkort. Använd Kop.underlag: Positionstalkort 3. 3) Konkretisera genom att visa hur tal delas upp med positionstalkort. Använd Kop.underlag: Positionstalkort 3.

51109268_Kap1_FACIT_KLAR.indd 7

KAPITEL 1

7

2023-02-06 07:26


4. Skriv talen som saknas på tallinjen.

0

100

300

1000

500

1200

700

1500

900

1000

1800

2000

5. Skriv talen som är markerade på tallinjen. 1000

1100

1200

1300

1400

1500

1000

1100

1200

1300

1400

1500

6. Skriv talen som saknas på talraden.

8

200

201

202

208

1200

1201

1202

1208

407

408

409

415

1407

1408

1409

1415

4) Uppmärksamma eleverna på sambandet mellan tallinje 0–1000 och tallinje 1000–2000. 5) Förenkla genom att berätta att det är 10 mellan varje streck på tallinjen.

51109268_Kap1_FACIT_KLAR.indd 8

2023-02-06 07:26


7. Skriv talet före.

Skriv talet efter.

712

1712

712

1712

356

1356

356

1356

899

1899

899

1899

600

1600

600

1600

419

1419

419

1419

8. Skriv talen som saknas på talraden.

711

712

928

929

1711

1712

1928 1929

700

701

398

1700

1701

1398 1399

399

9. Skriv talen i storleksordning. Börja med det minsta.

834

712

921

356

1921 1356 1834 1712

689

698

681

618

1681 1689 1618 1698

7) Förenkla genom att först bygga talen med tiobasmaterial. Ta bort/Lägg till 1 ental. Vilket tal visas?

51109268_Kap1_FACIT_KLAR.indd 9

KAPITEL 1

9

2023-02-06 07:26


MÅL 2

Huvudräkning, addition och subtraktion 0–1000

Fyll upp till 10, 100 och 1000

Ta bort från 10, 100 och 1000

6 +

4 =

10

10 -

4 =

60 +

=

100

100 -

40 =

600 +

= 1000

6

1000 - 400 =

1. Fyll upp till 10, 100 och 1000.

2+

= 10

20 +

= 100

200 +

= 1000

5+

= 10

50 +

= 100

500 +

= 1000

7+

= 10

70 +

= 100

700 +

= 1000

9+

= 10

90 +

= 100

900 +

= 1000

2. Ta bort från 10, 100 och 1000.

10

10 - 2 =

100 - 20 =

1000 - 200 =

10 - 5 =

100 - 50 =

1000 - 500 =

10 - 3 =

100 - 30 =

1000 - 300 =

10 - 6 =

100 - 60 =

1000 - 600 =

Samtalsruta: Uppmärksamma eleverna på likhetstecknets betydelse. Det ska vara lika mycket på gungbrädans båda sidor. Visa sambandet mellan att Fylla upp till 10, 100 och 1000 samt att Ta bort från 10, 100 och 1000. Uppmärksamma om eleverna är säkra på 10-kompisarna. Om inte, träna tills de har automatiserat dem.

51109268_Kap1_FACIT_KLAR.indd 10

2023-02-06 07:26


3. Fyll upp till 100 och 1000. Fyll upp i två steg. 5

70

25 + 75 = 100 0

10

20

30

40

50

60

50

70

80

90

100

700

800

900

1000

700

250 + 750 = 1000 0

100

200

300

400

500

600

25 +

= 100

85 +

= 100

35 +

= 100

250 +

= 1000

850 +

= 1000

350 +

= 1000

45 +

= 100

65 +

= 100

55 +

= 100

450 +

= 1000

650 +

= 1000

550 +

= 1000

4. Fyll ut skillnaden mellan termerna med uppåträkning. 5

20

100 - 75 = 25 0

10

20

30

40

50

60

70

80 50

90

100

200

1000 - 750 = 250 0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000

100 - 75 =

100 - 85 =

100 - 35 =

1000 - 750 =

1000 - 850 =

1000 - 350 =

100 - 45 =

100 - 65 =

100 - 55 =

1000 - 450 =

1000 - 650 =

1000 - 550 =

3–4) Visa eleverna att de ska fylla ut skillnaden i två steg, först upp till helt tiotal/hundratal och därefter till 100/1000. Förenkla genom att låta eleverna visa utfyllnaden på Kop.underlag: Tallinje 0–100 och Tallinje 0–1000.

51109268_Kap1_FACIT_KLAR.indd 11

KAPITEL 1

11

2023-02-06 07:26


Addera och subtrahera ental, hela tiotal och hela hundratal.

Här förändras antalet ental …

365 5 + 1 = 366 6

365 5 - 1 = 364 4

36 65 + 10 = 37 75

36 65 - 10 = 35 55

365 + 100 = 465

… och här antalet hundratal hundratal.

365 - 100 = 265

5. Addera.

12

364 4+ 1 =

843 + 1 =

478 + 1 =

36 64 + 10 =

843 + 10 =

478 + 10 =

364 + 100 =

843 + 100 =

478 + 100 =

531 1+ 2 =

656 + 2 =

215 + 2 =

53 31 + 20 =

656 + 20 =

215 + 20 =

531 + 200 =

656 + 200 =

215 + 200 =

266 6+ 3 =

414 + 3 =

656 + 3 =

26 66 + 30 =

414 + 30 =

656 + 30 =

266 + 300 =

414 + 300 =

656 + 300 =

Samtalsruta: Konkretisera additionen och subtraktionen ytterligare genom att visa den första termen med tiobasmaterial. Uppmärksamma eleverna på att endast entalssiffran förändras när ental adderas/subtraheras, och att endast tiotalssiffran förändras när tiotal adderas/subtraheras osv. (vid addition utan växling).

51109268_Kap1_FACIT_KLAR.indd 12

2023-02-06 07:26


6. Subtrahera.

538 8- 1 =

852 - 1 =

215 - 1 =

53 38 - 10 =

852 - 10 =

215 - 10 =

538 - 100 =

852 - 100 =

215 - 100 =

767 7- 2 =

979 - 2 =

384 - 2 =

76 67 - 20 =

979 - 20 =

384 - 20 =

767 - 200 =

979 - 200 =

384 - 200 =

543 3- 3 =

656 - 3 =

435 - 3 =

54 43 - 30 =

656 - 30 =

435 - 30 =

543 - 300 =

656 - 300 =

435 - 300 =

7. Vilket tal visas? Gugge bygger talet 498. Han tar bort 2 hundratal och 6 ental. Vilket tal visas nu?

Sum-Sum bygger talet 623. Hon lägger till 6 tiotal och 2 ental. Vilket tal visas nu?

Talet är

Talet är

6) Konkretisera subtraktionerna genom att låta eleverna bygga subtraktionens första term med tiobasmaterial. Låt dem därefter ta bort ental, tiotal och hundratal. 7) Uppmana eleverna att visa hur de tänker genom att skriva subtraktions- och additionsuttryck.

51109268_Kap1_FACIT_KLAR.indd 13

KAPITEL 1

13

2023-02-06 07:26


MÅL 3

Skriftlig huvudräkning, addition 0–1000

Addera varje talsort för sig

term + term = summa

Addera hundratalen först …

423 + 261 =

600

… sist entalen

… sedan tiotalen

+

80

+

4

= 684

400 + 200

1. Addera varje talsort för sig. Börja med hundratalen.

Storleksordna summorna.

624 + 243 = 468 + 521 = 551 + 347 =

minst

störst

minst

störst

minst

störst

342 + 256 = 879 + 120 = 704 + 263 = 236 + 422 = 453 + 506 = 760 + 128 = 503 + 406 = 624 + 163 = 835 + 124 = 14

Samtalsruta: Visa att hundratalen, tiotalen och entalen adderas var för sig när vi använder den skriftliga huvudräkningsstrategin Varje talsort för sig. Den största talsorten adderas först, därefter den näst största osv. Slutligen adderas delsummorna till en slutsumma.

51109268_Kap1_FACIT_KLAR.indd 14

2023-02-06 07:26


2. Hur många djur är det tillsammans?

skogssork 324 stycken

+

stor skogs skogsmus 152 stycken

=

djur

Det är

= tillsammans.

ekorre 14 stycken

liten skogs skogsmus 523 stycken

+

=

djur

Det är

= tillsammans.

324 stycken

+ Det är

523 stycken

+

=

djur

tillsammans.

2) Förenkla genom att träna på att addera tre termer inför uppgiften.

51109268_Kap1_FACIT_KLAR.indd 15

152 stycken

= Här adderar vi 3 termer. Addera varje talsort för sig.

KAPITEL 1

15

2023-02-06 07:26


Addera varje talsort för sig, växla ental till tiotal Addera hundratalen först …

423 + 138 =

500

… sist entalen

… sedan tiotalen

+

50

+

11

= 561

50 + 10 = 60

3. Addera varje talsort för sig.

Börja med hundratalen.

Storleksordna summorna.

368 + 413 = 529 + 269 = 753 + 128 =

minst

störst

minst

störst

minst

störst

418 + 318 = 337 + 228 = 263 + 127 = 877 + 117 = 716 + 237 = 447 + 348 = 665 + 225 = 829 + 162 = 746 + 249 = 16

Samtalsruta: Uppmärksamma eleverna på att termerna har fler än 9 ental tillsammans. 10 av entalen behöver växlas till 1 tiotal.

51109268_Kap1_FACIT_KLAR.indd 16

2023-02-06 07:26


Addera varje talsort för sig, växla tiotal till hundratal Addera hundratalen först …

463 + 165 =

500

… sist entalen

… sedan tiotalen

+

120

+

8

= 628

500 + 100 = 600

4. Addera varje talsort för sig.

Börja med hundratalen.

Storleksordna summorna.

386 + 432 = 592 + 296 = 735 + 182 =

minst

störst

minst

störst

minst

störst

481 + 381 = 373 + 282 = 236 + 172 = 877 + 171 = 761 + 273 = 474 + 384 = 656 + 252 = 892 + 126 = 764 + 294 = Samtalsruta: Uppmärksamma eleverna på att termerna har fler än 9 tiotal tillsammans. 10 av tio behöver växlas till 1 hundratal.

51109268_Kap1_FACIT_KLAR.indd 17

KAPITEL 1

17

2023-02-06 07:26


1. Vilket tal visas?

tu

h

t

e

tu

h

t

e

2. Skriv talen i storleksordning. Börja med det minsta.

1834 1438 1843 1384

1635 1563 1356 1653

3. Fyll i talen som saknas.

18

500+

=1000 1000

350+

=1000 1000

1000 -

= 150

800+

=1000 1000

150+

=1000 1000

1000 -

=950

300+

=1000 1000

550+

=1000 1000

1000 -

=650

600+

=1000 1000

250+

=1000 1000

1000 -

=250

1–2) Uppgifterna testar 3–5) Uppgifterna testar 6) Uppgiften testar

51109268_Kap1_FACIT_KLAR.indd 18

MÅL 1: Positionssystemet, talen 0–2000 MÅL 2: Huvudräkning, addition och subtraktion 0–1000 MÅL 3: Skriftlig huvudräkning, addition 0–1000

2023-02-06 07:26


4. Addera.

346 + 1 =

623 + 2 =

414 + 3 =

346 + 10 =

623 + 20 =

414 + 30 =

346 + 100 =

623 + 200 =

414 + 300 =

538 - 1 =

756 - 2 =

973 - 3 =

538 - 10 =

756 - 20 =

973 - 30 =

538 - 100 =

756 - 200 =

973 - 300 =

5. Subtrahera.

6. Addera varje talsort för sig. Visa mellanled.

Storleksordna summorna.

313 + 435 = 542 + 236 = 735 + 162 =

minst

störst

minst

störst

minst

störst

236 + 346 = 827 + 147 = 768 + 228 = 273 + 475 = 783 + 182 = 461 + 363 = TIPS! Eleverna kan måla ramen när diagnosen är klar. Elever som behöver träna och befästa kunskaper kan Träna med Gugge. Elever som behöver utmanas i sina färdigheter kan Utmana Sum-Sum.

51109268_Kap1_FACIT_KLAR.indd 19

KAPITEL 1

19

2023-02-06 07:26


1. Vilket tal visas?

tu

h

t

e

tu

h

t

e

tu

h

t

e

2. Skriv talen som saknas.

20

134

579

753

1134

1579

1753

346

678

489

1346

1678

1489

Träna med Gugge kan användas som extra uppgifter under kapitlets gång eller som träning och befästande efter diagnos. MÅL 1: uppgift 1–2 MÅL 2: uppgift 3–5 MÅL 3: uppgift 6

51109268_Kap1_FACIT_KLAR.indd 20

2023-02-06 07:26


MED 3. Ta bort från 10, 100 och 1000.

10 - 4 =

10 - 7 =

10 - 2 =

100 - 40 =

100 - 70 =

100 - 20 =

1000 - 400 =

1000 - 700 =

1000 - 200 =

436 6+ 1 =

743 + 2 =

564 + 3 =

43 36 + 10 =

743 + 20 =

564 + 30 =

436 + 100 =

743 + 200 =

564 + 300 =

436 6- 1 =

743 - 2 =

564 - 3 =

43 36 - 10 =

743 - 20 =

564 - 30 =

436 - 100 =

743 - 200 =

564 - 300 =

4. Addera.

5. Subtrahera.

Storleksordna summorna.

6. Addera varje talsort för sig. Visa mellanled.

432 + 254 = 567 + 312 = 331 + 466 =

minst

störst

minst

störst

446 + 316 = 527 + 347 = 238 + 158 = 3–6) Förenkla genom att låta eleverna laborera med tiobasmaterial, exempelvis multibasmaterial.

51109268_Kap1_FACIT_KLAR.indd 21

KAPITEL 1

21

2023-02-06 07:26


1. Vilka tal tänker djuren på? Mitt tal har

Mitt tal har

Mitt tal

• 1 tusental

• 3 tusental

• 6 tusental

• 6 hundratal

• 9 tiotal

• 2 färre ental än hundratal

• en tredjedel så många hundratal som tiotal

• hälften så många tiotal som tusental. • 2 fler hundratal än tusental

2. Lista ut var talen ska placeras.

+ 800

+

= 500

+ 900

=

600

+

7000 5000 4000 6000

+ 450

= 650

+

+ 350

=

550

+

5500 3500 6500 4500

3. Skriv talen som saknas?

22

5682

5684

4800 4801

5599

4599

4601

6400 6401

7239

7898

7900

9900 9901

8358

Utmana Sum-Sum kan användas som extra uppgifter av elever som behöver utmanas i sina färdigheter.

51109268_Kap1_FACIT_KLAR.indd 22

2023-02-06 07:26


4. Lista ut hur djuren tänker.

Skriv räknesätten och talen som saknas.

345

456

608

507

1234

1456

456

567

507

406

1454

1676

567

406

1674

5. Skriv termen som saknas så att additionen stämmer.

578 +

= 799

1478 +

= 2799

463 +

= 989

3573 +

= 5798

461 +

= 608

2613 +

= 7938

6. Hur många är det tillsammans? 324 stycken

+

+

14 stycken

+

523 stycken

= Det är

3548 stycken

+

gnagare.

2351 stycken

= Det är

6) Utmana ytterligare genom att låta eleverna göra liknande uppgifter till varandra.

51109268_Kap1_FACIT_KLAR.indd 23

152 stycken

träd. KAPITEL 1

23

2023-02-06 07:26


1. Addera 9 och 8. Förenkla först additionen genom att fylla upp till helt tiotal. 1

2

9+3 =

8+4 =

2+9 =

9+5 =

8+7 =

6+9 =

9+7 =

8+5 =

4+9 =

2. Subtrahera. Mellanlanda på talet 10.

15 - 6 = 5

12 - 5 =

11 - 4 =

14 - 5 =

13 - 4 =

1

13 - 6 =

3. Addera med uppställning.

6 3

3 1

5 6

4 8

3 8

+ 2 8

+ 1 9

+ 3 8

+ 4 2

+ 1 1

4. Subtrahera med uppställning.

5 8

7 5

6 3

9 8

8 4

- 2 2

- 5 9

- 2 8

- 5 8

- 3 7

24

51109268_Kap1_FACIT_KLAR.indd 24

2023-02-06 07:26


B LAN DAD 5. Läs och måla pärlorna grå.

Måla den … andra pärlan sjunde pärlan trettonde pärlan artonde pärlan tjugosjätte pärlan tjugonionde pärlan

L ÄS U P P G I F T E R

Visa hur du tänker med bild eller beräkning. Skriv svar med enhet. 1. På skolan Ekbacken finns det två

klasser i årskurs 3. I 3A går det 24 elever och i 3B går det 26 elever. Hur många elever går i årskurs 3? 2. Hälften av eleverna i årskurs 3 går

eller cyklar till skolan. Resten åker skolbuss. Hur många elever åker buss till skolan? 3. Klass 3A delas in två lika stora

5. En dag är sju av eleverna i årskurs 3

sjuka. Hur många elever i årskurs 3 är i skolan den dagen? 6. I årskurs 3 spelar 18 elever bord-

tennis eller handboll. Det är dubbelt så många som spelar handboll jämfört med antalet som spelar bordtennis. Hur många spelar bordtennis?

grupper när de har slöjd. Hur många elever är det i varje grupp? 4. I 3A går 19 elever på fritids.

I 3B går 20 elever på fritids. Hur många av de 50 eleverna i årskurs 3 går inte på fritids? KAPITEL 1

51109268_Kap1_FACIT_KLAR.indd 25

25

2023-02-06 07:26


Hemligheter i skogen MÅL och I N N E HÅLL 1 Tid och tidsenheter

2 Klockan, digital tid

3 Volym och volymenheter

B EG R E PP och O R D digital tid

volym

midnatt

rymmer

timme (h)

liter (l)

minut (min)

deciliter (dl)

sekund (s)

matsked (msk)

dygn

tesked (tsk) kryddmått (krm)

26

51109268.1.1_Kap2_FACIT_KLAR.indd 26

2023-02-06 07:45


G EO M ETR I

Sagobild: Projicera gärna bilden på tavlan på stor skärm via det Digitala lärarstödet. I lärarhandledningen finns en saga och diskussionsförslag, samt frågor och problemlösning. Rutan kan användas till att visa lösningar.

51109268.1.1_Kap2_FACIT_KLAR.indd 27

27

2023-02-06 07:45


MÅL 1

Tid och tidsenheter

Midnatt, timmar och minuter

60 minuter = 1 timme 60 min = 1 h

När klockan är 12 på natten är det midnatt. 55

60

5

50

10

45

15

40

20 35

Hur många minuter har det gått sedan midnatt midnatt?

25

30

5 min

30 min

60 min

1. Hur många minuter har det gått sedan midnatt?

min

min

min

min

min

min

midnatt

2. Det är natt. Hur många minuter har det gått sedan midnatt?

28

Klockan är kvart över 12.

min

Klockan är fem i halv 1.

min

Klockan är kvart i 1.

min

Klockan är fem över halv 1.

min

Samtalsruta: Konkretisera minuter och timmar samt visarnas rörelser med hjälp av en analog visningsklocka. Berätta att 12 på natten kallas midnatt. Visa att timme förkortas h och minut min. Vad hinner vi göra under 1 min, 5 min … 1 h osv?

51109268.1.1_Kap2_FACIT_KLAR.indd 28

2023-02-06 07:45


3. Hur många timmar och minuter har det gått sedan midnatt?

h

min

h

min

h

min

h

min

h

min

h

min

midnatt

4. Skriv talen som saknas. 1h = 60 min

0

10

20

30

40

Hur många minuter är det?

50

60

70

80

90

100

110

120

Hur många timmar och minuter är det?

1 h och 20 min =

min

70 min =

h

min

1 h och 40 min =

min

90 min =

h

min

1 h och 30 min =

min

110 min =

h

min

1 h och 50 min =

min

120 min =

h

min

5. Hur många minuter är det? 1 timme

2 timmar

3 timmar

4 timmar

3) Förenkla genom att låta eleverna använda visningsklockor. Räkna först antalet hela timmar. Sedan antalet minuter. 4) Visa hur timmar och minuter kan omvandlas till enbart minuter och vice versa.

51109268.1.1_Kap2_FACIT_KLAR.indd 29

5 timmar

KAPITEL 2

29

2023-02-06 07:45


Sekunder

1 minuter = 60 sekunder 1 min = 60 s

Tid kan anges i sekunder. 60

55

5

50

10

45

15

40

20 35

30

Hur många sekunder har det gått sedan midnatt midnatt?

25

5s

30 s

60 s

6. Fyll i talen som saknas. 1 min = 60 s

0

10

20

30

40

Hur många sekunder är det?

50

60

70

80

90

100

110

120

Hur många minuter och sekunder är det?

1 min och 10 s =

s

80 s =

min

s

1 min och 30 s =

s

100 s =

min

s

1 min och 20 s =

s

90 s =

min

s

1 min och 40 s =

s

120 s =

min

s

7. Hur många sekunder är det? 1 minut

30

2 minuter

3 minuter

4 minuter

5 minuter

Samtalsruta: Ställ en timer på 1 minut. Räkna: ettusen ett, ettusen två … ettusen sextio. På så sätt får eleverna en uppfattning om hur lång en sekund och minut är. Vad hinner vi göra på 10 s, 30 s eller 60 s?

51109268.1.1_Kap2_FACIT_KLAR.indd 30

2023-02-06 07:45


Här visas ett dygn från midnatt till midnatt.

Dygn Ett dygn är 24 timmar. 11

12

1

10

23 2

9

natt 0

6

2

3

15

20

5

16 19

morgon 1

14

21

4 7

13

22

3

8

24

dag

4 5 6 7 8 9 Timvisarens första varv.

18

17

kväll

natt

10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Timvisarens andra varv.

8. Här visas Gugges dygn.

Vad visar klockan?

Gugge vaknar

Gugge äter frukost

Gugge går på promenad

klockan

klockan

klockan

Gugge äter lunch

Gugge reser vidare

Gugge somnar

klockan

klockan

klockan

Samtalsruta: Uppmärksamma eleverna på att ett dygn kan börja vid olika tidpunkter. Berätta att 12.00 kallas middag, timmarna före klockan 12 på dagen kallas förmiddag och timmarna efter klockan 12 kallas eftermiddag. Låt eleverna berätta vad de gör under ett dygn.

51109268.1.1_Kap2_FACIT_KLAR.indd 31

KAPITEL 2

31

2023-02-06 07:45


MÅL 2

Klockan, digital tid

Digital klocka, hela timmar

23

En digital klocka visar hur många timmar och minuter det har gått sedan midnatt.

00

13

22

00:00 Varje analogt klockslag hör ihop med två digitala tider.

14

21

15

20

16 19

18

17

Timvisarens: första varv andra varv

00:00 12:00

03:00 15:00

06:00 18:00

09:00 21:00 Skillnaden är 12 h. h

1. Skriv två digitala tider som hör ihop med den analoga klockan.

Timvisarens: första varv

:

:

:

:

andra varv

:

:

:

:

första varv

:

:

:

:

andra varv

:

:

:

:

Timvisarens:

32

Samtalsruta: Berätta att analog tid visas med visare och digital tid med siffror. En fördel med den digitala klockan är att det även går att utläsa vilken tid på dygnet det är. Repetera att den analoga klockans timvisare går två varv på ett dygn. Synliggör att det därför är två digitala klockslag som hör ihop med den analoga klockan. Det är 12 timmars skillnad mellan tiderna.

51109268.1.1_Kap2_FACIT_KLAR.indd 32

2023-02-06 07:45


Digital tid, timmar och minuter

55

Siffrorna 00:00 visar hur många minuter som har gått sedan klockan visade en hel timme.

00

5

50

00:00 Här visas tiden på morgonen och kvällen.

10

45

15

40

20 35

25

30

Timvisarens: första varv andra varv

06:00 18:00

06:15 18:15

06:30 18:30

06:45 18:45

2. Skriv två digitala tider som hör ihop med den analoga klockan.

Timvisarens: första varv

:

:

:

:

andra varv

:

:

:

:

första varv

:

:

:

:

andra varv

:

:

:

:

Timvisarens:

Samtalsruta: Repetera att det är 5 minuter mellan ”siffrorna” på klockans urtavla. Hoppa 5-hopp tillsammans från 12 till 3, från 12 till 6 osv. Hur många minuter är det? Träna på att skriva den digitala tiden för kvart över, halv och kvart i. Samtala om vilken del av dygnet som klockslagen visar: natt, morgon, förmiddag, middag, eftermiddag eller kväll.

51109268.1.1_Kap2_FACIT_KLAR.indd 33

KAPITEL 2

33

2023-02-06 07:45


3. Dra streck. 04:30

05:30

05:15

04:15

04:45

05:45

17:30

16:30

16:15

17:15

17:45

16:45

09:25

08:30

08:25

09:35

09:30

08:35

21:25

20:25

21:30

20:30

21:35

20:35

4. Vilken tid på dygnet är det? Dra streck. 10:00 02:00

morgon

03:00

08:00

förmiddag

18:00

19:00

eftermiddag

11:00

kväll

15:00 natt 0

34

1

2

07:00

natt

morgon 3

4

5

6

7

förmiddag 8

9

10

11

14:00 eftermiddag

12

13

14

15

kväll 16

17

18

19

20

natt 21

22

23 24

3) Observera om eleverna har uppfattat att det är 12 timmars skillnad mellan de två digitala tiderna som hör ihop med varje klocka. 4) Repetera begreppen middag, förmiddag och eftermiddag inför övningen.

51109268.1.1_Kap2_FACIT_KLAR.indd 34

2023-02-06 07:45


Beräkna tid Ugglan Uno sover från 04:40 till 08:25. Hur många timmar och minuter sover han? 1. Räkna antalet minuter från starttiden fram till den första hela timmen. 2. Räkna antal timmar och minuter från den hela timmen till sluttiden.

h

min

04:40 till 05:00

0

20

05:00 till 08:25

3

25

Total tid

3

45

h

min

3. Addera antalet timmar och minuter. Ugglan sover 3 h och 45 min.

5. Hur många timmar och minuter sover Ugglan Uno? Från 08:55 till 10:15

h

min

Från 10:45 till 14:25

08:55

till

09:00

10:45

till

11:00

09:00

till

10:15

11:00

till

14:25

Total tid

Ugglan sover

Total tid

h och

min.

Ugglan sover

Samtalsruta: Visa eleverna att skillnaden mellan två klockslag kan beräknas genom att använda en tabell. Träna mer på att beräkna tid i Kop.underlag: Klockan, beräkna tid i tabell.

51109268.1.1_Kap2_FACIT_KLAR.indd 35

h och

min. KAPITEL 2

35

2023-02-06 07:45


MÅL 3

Volym och volymenheter

Volym, liter och deciliter När vi tar reda på hur mycket något rymmer mäter vi volymen.

1 liter = 10 deciliter 1 l = 10 dl

1. Ringa in den som rymmer mest.

36

Samtalsruta: När vi ska berätta hur mycket ett föremål rymmer eller hur mycket plats något tar anger vi volymen. I det här kapitlet fokuserar vi på hur mycket ett föremål rymmer. Låt eleverna skapa egna liter-mått genom att hälla 10 dl vatten i t.ex. en förpackning och därefter markera vattenlinjen.

51109268.1.1_Kap2_FACIT_KLAR.indd 36

2023-02-06 07:45


2. Måla så att likhetstecknet stämmer. Skriv volymen i deciliter (dl).

dl

dl

dl

3. Måla vatten i litersmåtten.

De ska innehålla 1 liter vatten tillsammans.

dl

+

dl

dl

2) Konkretisera genom att använda riktiga liter- och decilitermått. 3) Uppmana eleverna att visa tre olika exempel på uppdelning.

51109268.1.1_Kap2_FACIT_KLAR.indd 37

+

dl

dl

+

dl

KAPITEL 2

37

2023-02-06 07:45


Volym, mått i köket I recept skrivs bråk så här:

deciliter dl

matsked msk

1 = 1/2 2

tesked tsk kryddmått krm

Hälften av 1 = 1/2

Hälften av 1/2 = 1/4

4. Storleksordna måtten efter hur mycket de rymmer. 1 tsk

1 msk

1 dl

rymmer minst

1 krm

rymmer mest

5. Halvera och dubblera recept på lim.

Skriv talen och enheterna som saknas. Halvera

38

Recept på lim

Dubblera

älgmjölk

1 dl

älgmjölk

älgmjölk

spindeltråd

2 tsk

spindeltråd

spindeltråd

snigelslem

1

/2 msk snigelslem

snigelslem

Unos hemliga pulver

1 krm

Unos hemliga pulver

Unos hemliga pulver

Samtalsruta: I recept anges mängden man ska använda ofta i måttenheterna dl, msk, tsk och kryddmått. Visa att: 5 krm = 1 tsk, 3 tsk = 1 msk och att knappt 7 msk = 1 dl. Vilka ingredienser brukar vi mäta upp i kryddmått/tesked/matsked? Visa att hälften av en ½ är ¼ genom att dela en cirkel i papper på motsvarande sätt som illustrationen visar.

51109268.1.1_Kap2_FACIT_KLAR.indd 38

2023-02-06 07:45


6. Läs, räkna och svara. Älgtjuren Mule dricker 50 l vatten under två dagar. Han dricker lika mycket varje dag. Hur många l dricker han per dag?

Älgkon Pärla dricker 20 l vatten under en dag. Hennes kalv Klöver dricker en fjärdedel så mycket. Hur många l vatten dricker Klöver?

Han dricker

Klöver dricker

per dag.

Kaninen Vitsvans dricker 2 dl vatten varje dygn. Hur många l och dl dricker han under en vecka?

Han dricker

och

Hon dricker

.

Hon dricker

.

.

Grodor dricker inte vatten. De ”andas in” vatten genom huden.

vatten.

6) Uppmana eleverna att visa sina lösningar med både bilder och symboler. Använd ett extra papper vid behov.

51109268.1.1_Kap2_FACIT_KLAR.indd 39

och

Musen Pip dricker 1 1/2 krm vatten varje dag. Hur mycket dricker hon under 3 dagar?

Ugglan Uno ställer fram 3 l vatten så att de minsta vännerna kan dricka. När de druckit klart är det 2 l och 3 dl kvar. Hur mycket vatten drack vännerna?

De drack

Kaninen Långöra dricker 3 dl vatten varje dygn. Hur många l och dl dricker hon under en vecka?

.

Mössen Pepp och Pip dricker 2 krm vatten var varje dag. Hur mycket dricker de under 5 dagar?

De dricker

.

KAPITEL 2

39

2023-02-06 07:45


1. Hur många timmar och minuter har det gått sedan midnatt?

h

min

h

min

h

min

h

min

h

min

h

min

midnatt

2. Fyll i talen som saknas. Hur många minuter är det? 1 h och 10 min =

min

90 min =

h

min

1 h och 30 min =

min

110 min =

h

min

1 h och 20 min =

min

70 min =

h

min

1 h och 50 min =

min

120 min =

h

min

Hur många sekunder är det?

40

Hur många timmar och minuter är det?

Hur många minuter och sekunder är det?

1 min och 20 s =

s

100 s =

min

s

1 min och 40 s =

s

70 s =

min

s

1 min och 30 s =

s

120 s =

min

s

1 min och 50 s =

s

90 s =

min

s

1–2) Uppgifterna testar 3) Uppgiften testar 4–5) Uppgifterna testar

51109268.1.1_Kap2_FACIT_KLAR.indd 40

MÅL 1: Tid och tidsenheter MÅL 2: Klockan, digital tid MÅL 3: Volym och volymenheter

2023-02-06 07:45


3. Skriv två digitala tider som hör ihop med den analoga

klockan.

Timvisarens: första varv

:

:

:

:

andra varv

:

:

:

:

första varv

:

:

:

:

andra varv

:

:

:

:

Timvisarens:

4. Måla så att likhetstecknet stämmer. Skriv volymen i deciliter (dl).

dl

dl

5. Skriv volymenheternas namn. tsk

msk

dl

krm

TIPS! Eleverna kan måla ramen när de är klara med diagnosen. Elever som behöver träna och befästa kunskaper kan Träna med Gugge. Elever som behöver utmanas i sina färdigheter kan Utmana Sum-Sum.

51109268.1.1_Kap2_FACIT_KLAR.indd 41

KAPITEL 2

41

2023-02-06 07:45


1. Skriv talen som saknas. min min min

min

min

min

min

min

min

min

min

min min

2. Hur många timmar och minuter har det gått sedan midnatt?

h

min

h

min

h

min

h

min

h

min

h

min

midnatt

42

Träna med Gugge kan användas som extra uppgifter under kapitlets gång eller som träning och befästande efter diagnos. MÅL 1: uppgift 1–2 MÅL 2: uppgift 3 MÅL 3: uppgift 4–5

51109268.1.1_Kap2_FACIT_KLAR.indd 42

2023-02-06 07:45


3. Skriv två digitala tider som hör ihop med den

MED

analoga klockan.

Timvisarens: första varv

:

:

:

:

andra varv

:

:

:

:

första varv

:

:

:

:

andra varv

:

:

:

:

Timvisarens:

4. Skriv talen som saknas. Rita dubbelt så mycket.

dl

Rita hälften så mycket.

dl

dl

krm

5. Skriv hur volymenheten förkortas. deciliter

matsked

tesked

4) Observera om eleverna har förstått att de ska ange hur lång tid som har gått sedan midnatt. Om inte – visa med hjälp av en analog visningsklocka. 5) Repetera att dubbelt betyder lika mycket till.

51109268.1.1_Kap2_FACIT_KLAR.indd 43

dl

msk

dl

tsk

kryddmått KAPITEL 2

43

2023-02-06 07:45


1. Hur många timmar och minuter leker djuren?

h

Från 12:25 till 14:55

min

h

Från 18:05 till 21:55

:

till

:

:

till

:

:

till

:

:

till

:

Total tid

Total tid =

Sorkarna leker

min

h och

= min.

Mössen leker

h och

min.

2. Vad är klockan? Utgå från klockan i mitten.

Rita visare på den analoga klockan och skriv den digitala tiden.

Om 3 timmar ska jag sova.

För 3 timmar sedan putsade jag mina fjädrar.

: Om 70 minuter ska jag leta efter mat.

: För 9 timmar sedan vaknade jag.

: 44

:

Utmana Sum-Sum kan användas som extra uppgifter av elever som behöver utmanas i sina färdigheter. 1) Uppmana eleverna att omvandla 60 minuter till 1 timme, t.ex. 70 min = 1 h och 10 min.

51109268.1.1_Kap2_FACIT_KLAR.indd 44

2023-02-06 07:45


3. Läs frågan, titta i busstabellen och skriv svar. Omar bor i Furulund. Han åker buss till skolan Ekbacken varje dag. Skolan börjar 8:20. Bussen stannar utanför skolgården.

Måndag till fredag

Avgångstider

Granelund

07:15 07:35 07:55

Furulund

07:28 07:48 08:08

Björkhaga

07:35 07:55 08:15

Ekbacken skola

07:52 08:12 08:32

Avgångstid = tid då bussen lämnar hållplatsen.

Vilken tid måste Omar senast ta bussen från Furulund om han ska komma i tid till skolan? Han måste ta bussen som avgår klockan

:

.

Det tar 7 minuter för Omar att gå till bussen. När måste han senast gå hemifrån om han ska hinna med bussen? Han måste gå hemifrån klockan

:

Hur länge behöver Omar vänta som längst om han missar bussen?

Hur länge åker Omar buss varje morgon? Han åker buss i

.

.

Han behöver vänta i

.

4. Ugglan Uno blandar magisk trolldryck.

Fyll i talen och enheterna som saknas i tabellen så att drycken får rätt styrka. Volym koncentrat

1 del koncentrat och 8 delar vatten.

Volym vatten

Volym trolldryck

Volym l och dl

2 dl

dl

dl

l och

dl

4 dl

dl

dl

l och

dl

6 dl

dl

dl

l och

dl

8 dl

dl

dl

l och

dl

KAPITEL 2

51109268.1.1_Kap2_FACIT_KLAR.indd 45

45

2023-02-06 07:45


1. Rita formerna som saknas i Gugges mönster.

2. Ta först reda på skillnaden mellan talen som står bredvid varandra.

Skriv sedan talen som saknas.

12

16

20

9

12

15

3. Skriv först summan i stenen. Skriv sedan termen som saknas.

15 + 15

= 23 +

35 + 35

= 62 +

25 + 25

= 38 +

45 + 45

= 79 +

4. Lös ekvationen.

8 + x = 14 x =

7 + x = 13 x =

20 - x = 12 x =

20 - x = 16 x =

9 + x = 15 x = 20 - x = 9 x =

46

51109268.1.1_Kap2_FACIT_KLAR.indd 46

2023-02-06 07:45


B LAN DAD 5. Du ser den ena halvan.

Måla klart den symmetriska bilden.

Gör en egen symmetrisk bild.

symmetrilinje

L ÄS U P P G I F T E R

Visa hur du tänker med bild eller beräkning. Skriv svar med enhet. 1. Klass 3A börjar skolan 8.20 varje dag.

Skoldagarna slutar klockan 13.30. Hur lång är en skoldag? 2. Eleverna har fyra matematiklektioner

varje vecka. Varje lektion är 55 minuter lång. Hur lång tid har eleverna matematik varje vecka? 3. Eleverna har två idrottslektioner varje

5. Måndagens idrottslektion börjar

klockan 10.05. Det tar 10 minuter för eleverna att byta om. Vilken tid måste eleverna senast börja byta om? 6. Många elever är på fritids från

klockan 13.30 till 16.00 varje dag. Hur lång tid är de på fritids under en vecka?

vecka. Den ena lektionen är 45 min och den andra 50 minuter. Hur många timmar och minuter har eleverna idrott varje vecka? 4. Lunchen är 1 timme lång. Först äter

eleverna i 25 minuter. Sedan är de ute på rast. Hur lång är elevernas rast? KAPITEL 2

51109268.1.1_Kap2_FACIT_KLAR.indd 47

47

2023-02-06 07:45


Multiplicera smart MÅL och I N N E HÅLL 1 Multiplikation, tabell 5 och10 2 Multiplikation, tabell 2, 4 och 8

B EG R E PP och O R D multiplikation multiplicera faktor produkt kommutativa lagen

3 Multiplikation, tabell 3, 6 och 9 92

51109268.1.1_Kap5_FACIT_KLAR.indd 92

2023-02-06 08:18


TALU PPFATTN I N G OC H TALS ANVÄN D N I NG

Sagobild: Projicera gärna bilden på tavlan på stor skärm via det Digitala lärarstödet. I lärarhandledningen finns en saga och diskussionsförslag, samt frågor och problemlösning. Rutan kan användas till att visa lösningar.

51109268.1.1_Kap5_FACIT_KLAR.indd 93

93

2023-02-06 08:18


MÅL 1

Multiplikation, tabell 5 och 10

Sambandet mellan tabell 5 och 10

faktor · faktor = produkt

När vi multiplicerar med 5 är produkten hälften så stor som när vi multiplicerar samma faktor med 10. Hur många kronor är pengarna värda? Mina mynt är värda 60 kr.

Mina mynt är värda hälften så mycket.

6 · 10 = 60

6 · 5 = 30

1. Hur mycket är mynten värda tillsammans? Antal

Antal Beräkning

94

Antal kronor

Beräkning

3

· 10 =

3

·5 =

5

· 10 =

5

·5 =

7

· 10 =

7

·5 =

9

· 10 =

9

·5 =

0

· 10 =

0

·5 =

2

· 10 =

2

·5 =

4

· 10 =

4

·5 =

6

· 10 =

6

·5 =

8

· 10 =

8

·5 =

Antal kronor

Samtalsruta: Repetera att en 5-krona är värd hälften så mycket som en 10-krona. Visa att en faktor multiplicerat med 5 ger en produkt som är hälften så stor som samma faktor multiplicerat med 10, jämför t.ex. 6 • 10 och 6 • 5. Beräkna fler multiplikationer med 10 och 5 med stöd av konkretiseringsmaterial, t.ex. mynt.

51109268.1.1_Kap5_FACIT_KLAR.indd 94

2023-02-06 08:18


2. Multiplicera med 10 och 5.

2 · 10 =

10 · 10 =

5 · 10 =

2 · 5 =

10 · 5 =

5 · 5 =

4 · 10 =

8 · 10 =

7 · 10 =

4 · 5 =

8 · 5 =

7 · 5 =

6 · 10 =

3 · 10 =

9 · 10 =

6 · 5 =

3 · 5 =

9 · 5 =

2 · 5 =

1 · 5 =

9 · 5 =

6 · 5 =

5 · 5 =

0 · 5 =

4 · 5 =

3 · 5 =

10 · 5 =

8 · 5 =

7 · 5 =

5 · 5 =

3. Multiplicera med 5.

4. Multiplicera med 10 och 5. Se sambandet.

·

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

10 5 2) Observera om eleverna ser sambandet mellan tabell 10 och 5. 3, 4) Synliggör att produkten har 5 ental om faktorn som multipliceras med 5 är ett udda tal samt att produkten har 0 ental om faktorn som multipliceras med 5 är ett jämnt tal.

51109268.1.1_Kap5_FACIT_KLAR.indd 95

KAPITEL 5

95

2023-02-06 08:18


faktor · faktor = produkt

Kommutativa lagen När vi multiplicerar kan vi tänka i den ordning som vi tycker är lättast. Produkten är lika stor.

Det är lika många bruna som blå pärlor.

= Fem gånger tar vi åtta.

Åtta gånger tar vi fem.

5 · 8 = 40

8 · 5 = 40

5. Måla pärlor som visar multiplikationen.

Beräkna produkten på det sätt som du tycker är lättast.

5·9 =

=

5·9

9·5 =

9·5

5·7 =

=

5·7 96

7·5 =

7·5

Samtalsruta: Synliggör att vi kan multiplicera faktorerna i vilken ordning vi vill. Produkten är densamma. Ibland blir multiplikationen enklare att beräkna om faktorerna multipliceras i omvänd ordning. Upprepad addition med talet 5 (t.ex. 8·5) är vanligtvis enklare att beräkna än upprepad addition med talet 8 (t.ex. 5·8). TIPS! Låt eleverna visa andra multiplikationer på två olika sätt genom att använda cm-rutat papper.

51109268.1.1_Kap5_FACIT_KLAR.indd 96

2023-02-06 08:18


Hur tänker du? Fem gånger tar jag 9 eller nio gånger tar jag 5. 5

6. Låt faktorerna byta plats.

Beräkna produkten på det sätt som du tycker är lättast.

5 · 3 =

5 · 7 =

5 · 9 =

3 ·

7 ·

9 ·

=

5 · 4 = ·

=

=

5 · 6 = ·

=

5 · 8 =

=

·

=

Här tänker jag två gånger tar vi sju sju. Då kan jag tänka dubbelt dubbelt, 7+7=14.

6 · 2 =

8 · 2 =

7 · 2 =

2 ·

2 ·

2 ·

=

4 · 2 = ·

=

=

9 · 2 = ·

=

5 · 2 =

=

·

=

7. Tänk faktorerna i den ordning du tycker är lättast. Dra streck till rätt produkt.

5·4

30

4·5

5·7

20

6·5

5·6

35

8·5

5·8

40

7·5

6) Titta tillsammans på en uppgiftsruta i taget och samtala om i vilken ordning eleverna tycker att det är lättast att multiplicera faktorerna.

51109268.1.1_Kap5_FACIT_KLAR.indd 97

KAPITEL 5

97

2023-02-06 08:18


MÅL 2

Multiplikation, tabell 2 och 4

Sambandet mellan tabell 2 och 4 Vi har dubbelt så många ben.

När vi multiplicerar med 4 är produkten dubbelt så stor som när vi multiplicerar samma faktor med 2. Hur många ben har djuren tillsammans? Vi har 6 ben tillsammans.

2 + 2 + 2 = 6 3 · 2 = 6

4 + 4 + 4 = 12 3 · 4 = 12

1. Hur många ben har djuren tillsammans? Antal

Antal Beräkning

98

Antal ben

Beräkning

3

·2 =

3

·4 =

5

·2 =

5

·4 =

7

·2 =

7

·4 =

9

·2 =

9

·4 =

0

·2 =

0

·4 =

2

·2 =

2

·4 =

4

·2 =

4

·4 =

6

·2 =

6

·4 =

8

·2 =

8

·4 =

Antal ben

Samtalsruta: Visa att en faktor multiplicerat med 4, t.ex. 6 • 4, ger en produkt som är dubbelt så stor som samma faktor multiplicerat med 2, t.ex. 6 • 2. 1) Uppmärksamma om eleverna ser sambandet mellan tabell 2 och 4.

51109268.1.1_Kap5_FACIT_KLAR.indd 98

2023-02-06 08:18


Ta hjälp av sambandet.

2. Multiplicera med 2 och 4.

4 · 2 =

8 · 2 =

7 · 2 =

4 · 4 =

8 · 4 =

7 · 4 =

6 · 2 =

5 · 2 =

9 · 2 =

6 · 4 =

5 · 4 =

9 · 4 =

3. Multiplicera med 2.

Tänk faktorerna i den ordning som du tycker är lättast.

4·2

Jag tänker 2·4 Två gånger tar jag 4. Då kan jag tänka Dubbelt. Dubbelt

4 · 2 =

9 · 2 =

2 · 4 =

2 · 9 =

6 · 2 =

7 · 2 =

2 · 6 =

2 · 7 =

8 · 2 =

5 · 2 =

2 · 8 =

2 · 5 =

4. Multiplicera med 2 och 4. Se sambandet.

·

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

2 4 3) Repetera att eleverna kan förenkla beräkningarna genom att använda sig av kommutativa lagen, dvs. de kan tänka faktorerna i vilken ordning de vill (6 • 2 = 2 • 6). 4) Synliggör att alla produkter i multiplikationstabell 2 och 4 är jämna tal.

51109268.1.1_Kap5_FACIT_KLAR.indd 99

KAPITEL 5

99

2023-02-06 08:18


Sambandet mellan tabell 4 och 8 När vi multiplicerar med 8 är produkten dubbelt så stor som när vi multiplicerar samma faktor med 4. Hur många ben har djuren tillsammans?

Vi har dubbelt så många ben.

Vi har 12 ben tillsammans.

4 + 4 + 4 = 12 3 · 4 = 12

8 + 8 + 8 = 24 3 · 8 = 24

5. Hur många ben har djuren tillsammans? Antal

Antal Beräkning

100

Antal ben

Beräkning

3

·4 =

3

·8 =

5

·4 =

5

·8 =

7

·4 =

7

·8 =

9

·4 =

9

·8 =

0

·4 =

0

·8 =

2

·4 =

2

·8 =

4

·4 =

4

·8 =

6

·4 =

6

·8 =

8

·4 =

8

·8 =

Antal ben

Samtalsruta: Visa att en faktor multiplicerat med 8, t.ex. 3 • 8, ger en produkt som är dubbelt så stor som samma faktor multiplicerat med 4, t.ex. 3 • 4. 5) Förenkla genom att låta eleverna använda pärlstavar med 4 respektive 8 pärlor. Observera om eleverna ser sambandet mellan tabell 4 och 8.

51109268.1.1_Kap5_FACIT_KLAR.indd 100

2023-02-06 08:18


6. Multiplicera med 4 och 8.

2 · 4 =

10 · 4 =

5 · 4 =

2 · 8 =

10 · 8 =

5 · 8 =

4 · 4 =

8 · 4 =

7 · 4 =

4 · 8 =

8 · 8 =

7 · 8 =

6 · 4 =

3 · 4 =

9 · 4 =

6 · 8 =

3 · 8 =

9 · 8 =

7. Multiplicera med 4.

Tänk faktorerna i den ordning som du tycker är lättast.

6·4

Jag tänker 4·6 Fyra gånger tar jag 6. Då kan jag tänka dubbelt och dubbelt igen. igen

6 · 4 =

5 · 4 =

4 · 6 =

4 · 5 =

8 · 4 =

7 · 4 =

4 · 8 =

4 · 7 =

8. Multiplicera med 4 och 8. Se sambandet.

·

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

4 8 7) Repetera att eleverna kan förenkla beräkningarna genom att använda sig av kommutativa lagen, det vill säga att de kan tänka faktorerna i vilken ordning de vill (6 • 4 = 4 • 6). 8) Synliggör att alla produkter i multiplikationstabell 4 och 8 är jämna tal.

51109268.1.1_Kap5_FACIT_KLAR.indd 101

KAPITEL 5

101

2023-02-06 08:18


MÅL 3

Multiplikation, tabell 3, 6 och 9

Sambandet mellan tabell 3 och 6 När vi multiplicerar med 6 är produkten dubbelt så stor som när vi multiplicerar samma faktor med 3. Hur många nötter har ekorrarna? Jag har 12 nötter.

Jag har dubbelt så många nötter.

3 + 3 + 3 + 3 = 12 4 · 3 = 12

6 + 6 + 6 + 6 = 24 4 · 6 = 24

1. Hur många ben har djuren tillsammans? Antal

Antal Beräkning

102

Antal nötter

Beräkning

4

·3 =

4

·6 =

2

·3 =

2

·6 =

0

·3 =

0

·6 =

6

·3 =

6

·6 =

8

·3 =

8

·6 =

3

·3 =

3

·6 =

5

·3 =

5

·6 =

7

·3 =

7

·6 =

9

·3 =

9

·6 =

Antal nötter

Samtalsruta: Visa att en faktor multiplicerat med 6 ger en produkt som är dubbelt så stor som samma faktor multiplicerat med 3. 1) Förenkla genom att låta eleverna använda pärlstavar med 3 respektive 6 pärlor. Observera om eleverna ser sambandet mellan tabell 3 och 6.

51109268.1.1_Kap5_FACIT_KLAR.indd 102

2023-02-06 08:18


2. Multiplicera med 3 och 6.

2 · 3 =

10 · 3 =

5 · 3 =

2 · 6 =

10 · 6 =

5 · 6 =

4 · 3 =

8 · 3 =

7 · 3 =

4 · 6 =

8 · 6 =

7 · 6 =

6 · 3 =

3 · 3 =

9 · 3 =

6 · 6 =

3 · 6 =

9 · 6 =

3. Multiplicera med 3.

Tänk faktorerna i den ordning som du tycker är lättast.

6·3

Jag tänker 3·6 Tre gånger tar jag 6.

6 · 3 =

5 · 3 =

3 · 6 =

3 · 5 =

8 · 3 =

7 · 3 =

3 · 8 =

3 · 7 =

4. Multiplicera med 3 och 6. Se sambandet.

·

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

3 6 4) Synliggör att produkten är ett udda tal om faktorn som multipliceras med 3 är ett udda tal samt att produkten är ett jämnt tal om faktorn som multipliceras med 3 är ett jämnt tal.

51109268.1.1_Kap5_FACIT_KLAR.indd 103

KAPITEL 5

103

2023-02-06 08:18


Sambandet mellan tabell 10 och 9 Förenkla multiplikation med 9 genom att utgå från multiplikation med 10. Jag har 60 pärlor.

Jag har sex pärlor färre.

6 · 10 = 60

6 · 9 = 60 - 6 = 54

5. Multiplicera med 10 och 9.

4 · 10 =

9 · 10 =

3 · 10 =

4·9 =

9· 9 =

3· 9 =

8 · 10 =

5 · 10 =

7 · 10 =

8· 9 =

5· 9 =

7· 9 =

6 · 10 =

2 · 10 =

10· · 10 =

6· 9 =

2· 9 =

10· ·9 =

6. Multiplicera med 10 och 9. Se sambandet.

·

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

10 9 104

Samtalsruta: Visa att vi kan förenkla multiplikation med 9 genom att utgå från multiplikation med 10 och därefter ta bort 1 för varje 9:a som vi adderar. 5) Synliggör sambandet mellan tabell 10 och 9 genom att låta eleverna använda pärlstavar med 10 pärlor. Visa skillnaden mellan multiplikation med 10 och 9 genom att hålla över 10-stavarnas översta pärlor.

51109268.1.1_Kap5_FACIT_KLAR.indd 104

2023-02-06 08:18


7. Läs, beräkna och svara. Det tar 10 minuter för Korre Ekorre att skala en grankotte. Hur lång tid tar det för honom att skala 6 kottar?

Det tar

Det tar 9 minuter för Eki Ekorre att skala en grankotte. Hur lång tid tar det för henne att skala 6 kottar?

.

Det tar

Musen Popp har också samlat frön hela dagen. Han lägger dem i 8 högar med 9 frön i varje. Hur många frön har Popp samlat?

Musen Pip har samlat frön hela dagen. På kvällen lägger hon dem i 8 högar med 10 frön i varje. Hur många frön har Pip samlat?

Hon har samlat

.

Musen Pip bygger 10 pyramider. Varje pyramid består av 4 hasselnötter. Hur många nötter använder hon?

Han har samlat

.

Älgkalven Mulle sover 10 timmar varje dygn. Hur länge sover han sammanlagt under en vecka?

Han använder

.

Älgkalven Klöver sover 9 timmar varje dygn. Hur länge sover hon sammanlagt under en vecka?

.

Hon sover

7) Uppmärksamma eleverna på att de kan ta hjälp av multiplikationer med 10 när de beräknar multiplikationer med 9. Observera om eleverna omvandlar 60 minuter till 1 timme.

51109268.1.1_Kap5_FACIT_KLAR.indd 105

.

Musen Pepp bygger bara 9 pyramider. Hans pyramid består också av 4 hasselnötter. Hur många nötter använder han?

Hon använder

Han sover

.

.

KAPITEL 5

105

2023-02-06 08:18


Ta hjälp av sambandet.

1. Multiplicera med 10 och 5.

4 · 10 =

3 · 10 =

7 · 10 =

4 · 5 =

3 · 5 =

7 · 5 =

8 · 10 =

6 · 10 =

9 · 10 =

8 · 5 =

6 · 5 =

9 · 5 =

2. Låt faktorerna byta plats.

Beräkna produkten på det sätt som du tycker är lättast.

6 · 2 = ·

6 · 4 =

=

·

5 · 8 = ·

6 · 3 =

=

·

5 · 4 =

=

·

=

5 · 6 =

=

·

=

3. Hur många ben har djuren tillsammans? Skriv multiplikationen.

· De har 106

1–2) Uppgifterna testar 3–4) Uppgifterna testar 5–7) Uppgifterna testar

51109268.1.1_Kap5_FACIT_KLAR.indd 106

=

· .

De har

=

· .

De har

= .

MÅL 1: Multiplikation, tabell 10 och 5 MÅL 2: Multiplikation, tabell 2, 4 och 8 MÅL 3: Multiplikation, tabell 3, 6 och 9

2023-02-06 08:18


4. Multiplicera med 2, 4 och 8.

5 · 2 =

3 · 2 =

6 · 2 =

5 · 4 =

3 · 4 =

6 · 4 =

5 · 8 =

3 · 8 =

6 · 8 =

5. Hur många ben har myrorna tillsammans? Skriv multiplikationen.

·

=

De har

· .

=

De har

· .

=

De har

.

6. Multiplicera med 3 och 6.

4 · 3 =

5 · 3 =

3 · 3 =

4 · 6 =

5 · 6 =

3 · 6 =

8 · 3 =

10 · 3 =

6 · 3 =

8 · 6 =

10 · 6 =

6 · 6 =

7. Multiplicera med 10 och 9.

3 · 10 =

5 · 10 =

7 · 10 =

3· 9 =

5· 9 =

7· 9 =

TIPS! Eleverna kan måla ramen när diagnosen är klar.

51109268.1.1_Kap5_FACIT_KLAR.indd 107

KAPITEL 5

107

2023-02-06 08:18


1. Hoppa 10-hopp och 5-hopp.. Skriv talen som saknas. 10

0

50

5

0

50

2. Multiplicera med 10 och 5.

4 · 10 =

6 · 10 =

5 · 10 =

4 · 5 =

6 · 5 =

5 · 5 =

8 · 10 =

3 · 10 =

7 · 10 =

8 · 5 =

3 · 5 =

7 · 5 =

3. Hoppa 2-hopp och 4-hopp.. Skriv talen som saknas. 2

0

20

4

0

108

20

Träna med Gugge kan användas som extra uppgifter under kapitlets gång eller som träning och befästande efter diagnos. MÅL 1: uppgift 1–2 MÅL 2: uppgift 3-4 MÅL 3: uppgift 5–6

51109268.1.1_Kap5_FACIT_KLAR.indd 108

2023-02-06 08:18


4. Multiplicera med 2 och 4.

MED

4 · 2 =

6 · 2 =

8 · 2 =

4 · 4 =

6 · 4 =

8 · 4 =

3 · 2 =

5 · 2 =

7 · 2 =

3 · 4 =

5 · 4 =

7 · 4 =

5. Hoppa 3-hopp och 6-hopp. Skriv talen som saknas. 3

0

30

6

0

30

6. Multiplicera med 3 och 6.

4 · 3 =

5 · 3 =

3 · 3 =

4 · 6 =

5 · 6 =

3 · 6 =

8 · 3 =

10 · 3 =

6 · 3 =

8 · 6 =

10 · 6 =

6 · 6 =

6) Förenkla genom att repetera sambandet mellan tabell 3 och 6. Konkretisera genom att använda pärlstavar med 3 respektive 6 pärlor.

51109268.1.1_Kap5_FACIT_KLAR.indd 109

KAPITEL 5

109

2023-02-06 08:18


1. Multiplicera med 4 och 8.

5 · 4 =

7 · 4 =

9 · 4 =

5 · 8 =

7 · 8 =

9 · 8 =

8 · 4 =

4 · 4 =

6 · 4 =

8 · 8 =

4 · 8 =

6 · 8 =

5 · 3 =

3 · 3 =

7 · 3 =

5 · 6 =

3 · 6 =

7 · 6 =

8 · 3 =

6 · 3 =

9 · 3 =

8 · 6 =

6 · 6 =

9 · 6 =

2. Multiplicera med 3 och 6.

3. Fyll i produkterna som saknas.

·

110

0

1

2

3

4

·

5

5

6

6

7

7

8

8

9

9

5

6

7

8

9

Utmana Sum-Sum kan användas som extra uppgifter av elever som behöver utmanas i sina färdigheter.

51109268.1.1_Kap5_FACIT_KLAR.indd 110

2023-02-06 08:19


4. Multiplicera med 9.

8 · 9 =

6 · 9 =

7 · 9 =

0 · 9 =

4 · 9 =

9 · 9 =

5. Multiplikationen ska visa hur många ben djuren har tillsammans.

Skriv faktorn som saknas.

·

= 16

·

= 32

·

= 64

·

= 12

·

= 24

·

= 48

·

= 18

·

= 36

·

= 72

6. Lista ut hur djuren tänker. Skriv räknesätten och talen som saknas.

7

35

7

49

6

54

8

40

8

56

7

63

9

9

8

7. Läs, rita och beräkna. Åtta myror och nio spindlar kryper på en trädstam. Hur många ben har de sammanlagt? De har

sammanlagt.

KAPITEL 5

51109268.1.1_Kap5_FACIT_KLAR.indd 111

111

2023-02-06 08:19


1. Vilket tal visas?

tu

h

t

e

tu

h

t

e

2. Addera med uppställning. 367+87=

376+274=

507+397=

436+389=

307-169=

806-338=

3. Subtrahera med uppställning. 544-148=

906-466=

112

51109268.1.1_Kap5_FACIT_KLAR.indd 112

2023-02-06 08:19


B LAN DAD 4. Måla cirklar så att andelen stämmer.

Skriv talet som saknas. en fjärdedel

1 av 8 = 4

två fjärdedelar

2 av 8 = 4

tre fjärdedelar

3 av 8 = 4

fyra fjärdedelar

4 av 8 = 4

L ÄS U P P G I F T E R

Visa hur du tänker med bild eller beräkning. Skriv svar med enhet. 1. Många barn från Ekbackens skola

går på scouterna. Scouterna börjar klockan 18.00 och slutar 19.30. Hur många minuter är det? 2. På scouterna är barnen indelade

i sex grupper. Det är sex scouter i varje grupp. Hur många scouter är det sammanlagt? 3. En helg ska scouterna sova i tält.

Det tar 9 min och 52 s för gruppen Björnarna att sätta upp sitt tält. Gruppen Lejonen sätter upp sitt tält på 10 min och 10 s. Hur många sekunder snabbare är Björnarna?

4. Scouterna lär sig att göra knopar.

Varje grupp får ett rep som är 1 m och 8 dm långt. Det ska delas i sex lika långa bitar. Hur lång är varje bit rep? 5. En kväll tränar scouterna på att göra

upp eld. Varje grupp får fyra vedträn. Hur många vedträn får de sex grupperna tillsammans? 6. Anna tar med sig 2 liter vatten till

lägret. Hon dricker upp tre fjärdedelar av det. Hur mycket vatten har hon kvar?

KAPITEL 5

51109268.1.1_Kap5_FACIT_KLAR.indd 113

113

2023-02-06 08:19


Hundraruta

Vännerna i skogen Gugge

Sum-Sum

1

2

3

4

5

6

7

8

9 10

11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30

Familjen Fladdermus Pärla & Klöver

Hoppe

Mule Älg

Långöra

Vitsvans

Kungsfåglarna

31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70

Uno Uggla

71 72 73 74 75 76 77 78 79 80

Svinto Knorr & Trynet

81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 Bröderna Skogsmus

Familjen Ekorre

51109268.1.1_Omslag.indd 4-6

Systrarna Skogsmus

91 92 93 94 95 96 97 98 99 100

Syskonen Sork

Familjen Björn

2023-02-06 08:32


Sofie Olsson & Jacob Sjöström

Välkommen till Mattekojan Mattekojan Mattekojan är utformad efter innehållet i Skolverkets bedömningsstöd i Taluppfattning. Taluppfattning bearbetas i vartannat kapitel för att eleverna ska bli trygga i sin matematiska förståelse. I övriga kapitel arbetar eleverna med läroplanens återstående områden, ett i taget. Träna med Guggesidor kan användas som extrasidor eller som repetition efter diagnosen. Utmana Sum-Sumsidor fördjupar förståelsen.

Lärarhandledning

Förenkla, utmana, observera, missuppfattning, aktiviteter och mycket mer.

Digitalt lärarstöd

Projicera elevbokens sidor, skriv ut arbetsblad m.m

Digital elevträning

Självrättande uppgifter och spel.

ÄN G EN

1A, 1B – ÄNGEN

VATTNET

2A, 2B – VATTNET

Sofie Olsson & Jacob Sjöström

Mattekojan 3A utspelar sig i skogen. I årskurs 3 avslutas varje kapitel med Blandad träning som repeterar och befäster elevernas kunskaper från tidigare kapitel. I Läsuppgifterna vidareutvecklar eleverna sin förmåga att välja rätt räknesätt, visa sina beräkningar och skriva svar med enhet i ett räknehäfte.

SKO G EN

SKOGEN

3A, 3B – SKOGEN

3A ISBN 9789151109268

9 789151 109268

51109268.1.1_Omslag.indd 1-3

2023-02-06 08:32


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.