9789151108858

Petra Runström Nilsson

Elevhälsa FRÄMJA, FÖREBYGGA, ÅTGÄRDA

2 UPPL.

Innehåll

1. Inledning Bokens disposition

11 13

2. Skolans uppdrag

15

3. Elevvården förr

17

4. Elevhälsan i dag

21

5. Framgångsfaktorer – hur framgångsrika skolor gör

27

Rektor som tar det övergripande ansvaret Systematiskt kvalitetsarbete

6. Främjande arbete Elevhälsa är ett gemensamt ansvar Elever som känner sig delaktiga Lärarens kompetens och goda relationer till eleverna En god lärandemiljö Välfungerande studie- och yrkesvägledning

31 37 43 44 50 55 59 67

Välfungerande samarbete mellan hem och skola Elevhälsoträffar Reflektionstid

7. Förebyggande arbete Elevintervjuer Klasskonferenser Uppmärksamma elevernas hälsa – kost, sömn och motion Sexualitet, samtycke och relationer

8. Åtgärdande arbete Extra anpassningar, pedagogiska utredningar och särskilt stöd

9. Samverkan med socialtjänsten Ett exempel från Eskilstuna kommun När skolan känner oro för en elev Tre parter som ska arbeta ihop Vilka har vinsterna med samarbetet varit?

Att tänka vidare kring

Referenser

70 79 83 87 88 98 102 109 119 120 133 134 138 142 144 145 149

Författarpresentation Petra Runström Nilsson är grundskollärare, specialpedagog och universitetsadjunkt i specialpedagogik med många års erfarenhet av undervisning från förskoleklass till årskurs 9 samt högskola och universitet.

Hon arbetar på Mälardalens universitet.

Förord Jag har arbetat i skolan sedan 1998, som grundlärare, specialpedagog och universitetsadjunkt. Under dessa år har jag sett hur skolans arbete med elevhälsa har förändrats. Tidigare handlade mycket av arbetet ute på skolorna om att lösa problem och svårigheter som redan uppstått.

Det tar tid och energi från det främjande och förebyggande arbete som borde vara skolans egentliga fokus. I skollagen lyfts elevhälsans viktiga roll fram och på skolorna arbetar rektorer med sin personal för att hitta former för en samlad elevhälsa. Vi ska vara medvetna om att elevhälsan ska arbeta både hälsofrämjande och förebyggande samt stödja alla elevers utveckling mot målen i kursplanerna. Skolan ska hitta former där flera olika yrkesgrupper, med skilda utbildningar och kompetenser, kan samarbeta. Vad dessa olika yrkesgrupper ska göra inom sitt gebit finns det mycket litteratur om. Men hur de i vardagen ska hitta samarbetsformer behöver fortfarande utvecklas.

Med begreppet elevhälsa avser jag samtliga kompetenser inom elevhälsan, såsom medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk. Även rektor har en viktig roll i elevhälsan. I den här boken har jag samlat det som lagtexter och forskning säger om elevhälsan och visar hur arbetet kan se ut i vardagen med hjälp av autentiska exempel samt intervjuer med yrkesutövare. Mitt syfte är att visa, med många olika goda exempel, hur rektor, lärare och elevhälsans samlade kompetens kan arbeta för att öka elevers trygghet, utveckling och lärande.

Jag har avsiktligt lagt stor vikt vid att beskriva skolans arbete med att arbeta främjande och förebyggande, det arbete som riktar sig till alla elever för att svårigheter inte ska uppstå. Min förhoppning är att den kombinationen kommer att göra att boken blir intressant och viktig för många olika läsare.

Under arbetet med boken har jag träffat och intervjuat flera kloka personer som arbetar med och har tankar kring elevhälsan och dess funktion. Deras arbetssätt stämmer väl överens med forskning och granskningar av skolors arbete med elevhälsa och därför kommer jag genom boken att lyfta fram deras tankar, synpunkter och ”klokskap”.

Boken hade inte blivit till utan dem och jag vill rikta ett stort tack till Anu Enehöjd, Fredrik Wetterling, Halina Sundqvist, Johan Ahlqvist, Magnus Willix, Anna Granberg, Ingrid Ledung, Annica Möller och Lena Söderqvist-Määttä.

Här nedan följer en kort presentation av dem: Anu Enehöjd är verksamhetschef för grundskola och anpassad grundskola i Arboga. Anu har arbetat inom skolan sedan 1987 – först som lärare, sedan flera år som specialpedagog, handledare och rektor. Specialpedagogiska frågor ligger henne varmt om hjärtat och det är inom det området som hon vill utveckla och se till att få en sammanhållen elevhälsa i skolan. Personalen på skolan arbetar med att utveckla sin relationella kompetens; att se elevernas helhet och att skapa förståelse för att det ger effekter på elevernas lärande.

Fredrik Wetterling arbetar i dag som rektor i Eskilstuna kommun.

Han är utbildad 1–7-lärare med inriktning svenska och SO. Fredrik arbetade som lärare i elva år och har gått flera olika ledarutbildningar.

Fredriks elevsyn grundar sig på ett relationsinriktat ledarskap, där han anser att relationen mellan elev och pedagog är den absolut viktigaste grunden för ett gott lärande.

Halina Sundqvist är rektor på Rinmangymnasiet i Eskilstuna sedan 2010. Hon är gymnasielärare i grunden och har tolv års skolledarerfarenhet från såväl den privata som den kommunala sektorn.

Johan Ahlqvist är rektor på gymnasieskolan S:t Eskil i Eskilstuna sedan 2010. Dessförinnan arbetade Johan i åtta år som biträdande rektor och två år som studie- och yrkesvägledare. S:t Eskil har uppnått den högsta poäng som någon svensk gymnasieskola hittills fått i en Qualisgranskning (ett kvalitetssäkringssystem speciellt anpassat för skolan).

Magnus Willix har arbetat i skolans värld sedan 1994 och är grundskollärare 1–7 i grunden. Han har sedan läst vidare för behörig-

het i engelska och SO till årskurs nio och speciallärare. Under sina yrkesverksamma år i skolan har Magnus arbetat med årskurserna 4–9 både i den ”vanliga” grundskolan, bland annat som förstelärare, och i olika specialverksamheter för elever i stort behov av särskilt stöd.

Just nu arbetar Magnus med elever inom AST (autismspektrumtillstånd) på en av Eskilstuna kommuns resursskolor.

Anna Granberg är legitimerad grundskollärare 4–9 och gymnasielärare i svenska och spanska sedan 2003. Hon har undervisat i årskurserna 7–9, varit arbetslagsledare och haft försteläraruppdrag kring formativ bedömning, hur lärarna kan få syn på elevers kunskaper och utvecklingsområden samt dokumentation av detta. Anna har gått vidare till en rektorstjänst inom Eskilstunas grundskolor.

Ingrid Ledung är matematik- och NO-lärare sedan mer än tjugo år samt förstelärare i Eskilstuna kommun.

Annica Möller är socionom med snart trettio års erfarenhet från kommunal socialtjänst, ursprungligen som socialsekreterare men sedan som arbetsledare och chef inom socialtjänsten. Annica leder sedan många år utredningsenheten Barn och familj. Hon har genom åren haft förskolor och låg- och mellanstadieskolor som sina främsta samverkanspartners och tror på att skolan och det goda mötet i skolan, även kring det som är svårt, är det som gör skillnad för barn och föräldrar.

Lena Söderqvist-Määttä är socionom och har varit verksam inom kommunal socialtjänst under drygt tjugo år. De senaste tio åren har hon varit chef för Mottagningsenheten Eskilstuna. Hon har lång erfarenhet av arbete med barn och vuxna, främst som myndighetsutövare, och var också med och startade Eskilstunas första familjecentral i slutet av 1990-talet. Lena brinner för samverkan och för att nå ut med socialtjänsten som en positiv samarbetspartner. Uppdraget för Mottagningsenheten är att vara ingången för anmälningar om barn som far illa samt för ansökningar från enskilda. Till enheten hör också de fyra förebyggande socialsekreterarna som arbetar med tre skolor som bas för sitt förebyggande arbete.

1. Inledning Under år 2021 föddes cirka 114 000 barn i Sverige, något fler pojkar än flickor. Några av dessa är första barnet i familjen, andra blir småsyskon.

Några av barnen föds i familjer med en mamma och en pappa, andra av en ensamstående förälder och ytterligare någon välkomnas in i famil­ jer med två mammor eller två pappor. Några barn har föräldrar med akademisk bakgrund, andra har föräldrar med kort eller ingen efter­ gymnasial utbildning, någon föds i en familj där en eller båda föräldrarna saknar arbete. Något barn har en förälder eller ett syskon som är svårt sjuk, något barn drabbas själv av svår sjukdom. I vissa familjer finns det ekonomi till märkeskläder och semesterresor, i andra familjer finns det inte pengar till lördagsgodis. Några barn upplever skilsmässor och dödsfall, andra barn lever i samma familj genom hela livet.

Majoriteten av alla barn är efterlängtade, älskade och har en given trygg plats i familjen, men några barn får konkurrera med föräldrars beroende av droger, alkohol eller spelande. Vi kan alla önska att barn ska växa upp i trygghet och kärlek med stöd genom livets alla faser, men ingen av oss kan veta att det verkligen blir så. Det som händer oss på livets resa kan vi ibland påverka, ibland inte. Oavsett så ska vi ta oss igenom det som händer och sker. Somliga händelser gör oss till bättre medmänniskor och vi står starkare inför nästa utmaning. Andra händelser berövar oss vår självkänsla och vårt hopp.

11

Elevhälsa. Främja, förebygga, åtgärda

”Eftersom den viktigaste skyddsfaktorn för barn och ungdomar är att klara skolan behöver skolans hälsofrämjande arbete, sättas i relation till skolans resultat, så att inte upplysning eller information ­frikopplas från skolans kunskapsuppdrag.” ­ (Skolverket 2014 s. 11)

De flesta av oss går i skolan i tolv år, genom förskoleklass, grundskola och gymnasiet. Och för de allra flesta av oss är det en rolig och stimulerande tid då vi får möta utmaningar och nya vänner, år där vi formas för framtiden. Tolv år i skolan är en lång tid, och har en stor påverkan på vilka arbeten vi sedan kan söka, vilka vi kommer att umgås med och vilken tro vi har på oss själva som unga vuxna.

Skolans främsta syfte är att ge eleverna kunskaper och förmågor som gör att de kan verka i samhället som fullvärdiga medborgare. Att eleverna får en god skolgång är en angelägenhet för hela samhället.

När elever lyckas, är och känner sig framgångsrika i skolan, skapar det en positiv spiral. Men motsatsen är också sann, ett misslyckande leder till att eleven känner sig mindre framgångsrik och det finns risk för en negativ spiral där misslyckande föder nya misslyckanden.

Konsekvenserna av en undermålig skolgång blir allvarliga inte bara för individen, utan för samhället i stort, då dessa elever riskerar att gå ut i arbetslöshet. Men hur blir det då för de elever som stöter på svårigheter i mötet med skolan? Vad kan skolan göra? Och hur kan skolan göra?

Jag vill redan nu poängtera att elevhälsa i första hand handlar om de stunder då lärande och utveckling sker, och om ett främjande och förebyggande arbete som involverar alla som möter elever på en skola.

För att lyckas med detta finns en rad kompetenser på skolorna i dag, en viktig faktor är själva elevhälsan, alltså den medicinska insatsen som utförs av skolsköterska och skolläkare, den psykologiska insatsen som 12

1. Inledning utförs av skolpsykolog, den psykosociala insatsen som vanligen utförs av skolkurator och skolans specialpedagogiska kompetens.

Ett viktigt syfte med den här boken är att samla betydelsefull kunskap om elevhälsan och dess uppdrag samt att med goda exempel visa hur elevhälsan kan utformas. För att skolans främjande och förebyggande arbete ska vara verkningsfullt och leda till att alla elever får ledning och stimulans samt tillgång till en trygg och utvecklande skolmiljö behöver hela skolan involveras. Den enskilda lärarens kompetens och skolans förmåga att skapa goda lärmiljöer blir i detta sammanhang viktigt och även att skolan samarbetar inom sin organisation och med externa aktörer för att stödja alla elever i deras utveckling mot målen.

I detta kan inte elevhälsan vara en ”egen ö”, utan måste länkas samman med skolans hela arbete.

Mer främjande och förebyggande arbete ger mindre extra anpassningar och mindre särskilt stöd. Det ­bidrar också till att fler elever får lyckas i skolan.

Bokens disposition När vi talar om elevhälsa kan vi å ena sidan mena det som på de flesta skolor är elevhälsoteamet eller elevhälsogruppen och deras specifika kompetenser, å andra sidan kan vi mena elevers hälsa, mående och utveckling. Jag vill i den här boken lyfta fram att skolan inte enbart kan förlita sig till elevhälsoteamets insatser, utan hela skolan måste involveras i detta arbete.

Jag inleder boken med att beskriva skolans uppdrag av i dag för att sedan göra en historisk tillbakablick i kapitlet ”Elevvården förr”.

Därefter resonerar jag djupare kring ”Elevhälsan i dag”, över vilka yrkes­kategorier som ingår i elevhälsan och kortfattat kring hur deras arbete kan se ut på en skola. Jag vrider sedan fokus till det gemensamma uppdrag som alla på skolan har för elevhälsan och presenterar 13

4. Elevhälsan i dag Skolan är den arena och verksamhet där flest individer möts i det svenska samhället i dag. Barn börjar förskoleklass vid sex års ålder och när gymnasieskolan är avslutad är majoriteten av de unga vuxna 19 år. Under dessa tretton år som barnet och så småningom tonåringen är en del av skolsystemet hinner mycket hända. Alla elever behöver stöd i skolan för att utvecklas. Några behöver mer stöd än andra och några få behöver särskilt stöd, alltså ett stöd som inte kan tillgodoses inom klassens och den ordinarie undervisningens ram. Om skolan lyckas med sitt uppdrag att skapa en god lärandemiljö, med lärare som tryggt och kompetent bemöter eleverna, är de första byggstenarna lagda i arbetet med alla elever och därigenom också de elever som är i behov av särskilt stöd. Och det är med denna bakgrund vi måste ta oss an ett begrepp som elevhälsa.

Elevhälsobegreppet är stort. Elevhälsa handlar om allt från hälsosamtal hos skolsköterska till pedagogiska utredningar, till att vara en brygga mellan socialtjänst och skola, till att verka handledande till övriga personalkategorier. Arbetet rör det lilla kring en elevs mående för dagen till det stora när en elev har en obotlig sjukdom. Elevhälsan ska kunna hålla ett fågelperspektiv över skolans arbete och arbeta syste­matiskt med särskilt stöd och uppföljningar av till exempel elevers frånvaro. Personalen i elevhälsan ska kunna fånga upp mönster bland eleverna i sådant som rör till exempel alkohol, droger, sömn och kost och utifrån det som upptäcks starta förändringsarbeten tillsammans med övrig personal. Att sätta sig in i elevernas perspektiv och kunna föra det vidare på skolan är ytterligare en viktig uppgift som elev­hälsans personal har.

21

Elevhälsa. Främja, förebygga, åtgärda Elevhälsan kan inte likställas med det som förr hette skolhälsovård.

Elevhälsan ska finnas i flertalet skolformer och den centrala uppgiften är att erbjuda eleven stöd, inte att ge vård. Begreppet elevhälsa infördes i skollagen 2014 och syftet är alltså att stödja den pedagogiska verksamheten på skolan. Elevvården eller skolhälsovården hade ett stort fokus på att hitta och åtgärda olika former av riskfaktorer och svårigheter. I centrum stod det som inte fungerade. I begreppet elevhälsa finns en tydlig förskjutning från att leta riskfaktorer till att hitta och bygga på friskfaktorer, det som bidrar till hälsa, lärande och utveckling (Partanen 2012; Johansson 2013).

Elevhälsa är ett samlingsbegrepp för allt som görs från att skapa ett positivt arbetsklimat i skolan till att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling.

Så här står det i skollagen (SFS 2010:800 2 kap.): 25 § /Träder i kraft I:2023-07-02/ För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasie­ skolan och anpassade gymnasieskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.

Elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig personal. Elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete. Vid behov ska elevhälsan samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

För medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagog eller speciallärare. Lag (2022:1315).

26 § En huvudman för kommunal vuxenutbildning får för sina elever anordna sådan elevhälsa som avses i 25 §. Lag (2020:446).

22

4. Elevhälsan i dag Den förnyade skrivningen som träder i kraft sommaren 2023 innebär att det blir tydligare att skolor måste ha speciallärare/specialpedagoger att tillgå. Tidigare behövde skolan enbart ha specialpedagogisk kompetens och det begreppet tolkades olika av huvudmän och enskilda skolor.

Elevhälsans samlade kompetens kan ses som ”ett pussel i pusslet”.

Skolan ska arbeta för att alla elever ska få den ledning och stimulans de behöver utifrån sina förutsättningar och behov, det främsta arbetet är det som sker i mötet mellan elev och undervisning i klassrummet.

Vissa elever behöver dock mer och på ett annat sätt än de flesta andra, och det är här elevhälsan kan bidra med sina olika pusselbitar.

Specialpedagog Speciallärare

Skolläkare Skolsköterska Medicinsk kompetens

Specialpedagogisk kompetens

Elevhälsans samlade kompetens och rektor.

Psykologisk kompetens

Psykosocial kompetens

Kurator

Skolpsykolog

Förebygga och främja

Uppmärksamma och utreda

Stödja och handleda

Figur 1. Skolans arbete för att alla elever ska utvecklas mot målen och vara trygga.

23

6. Främjande arbete WHO definierade 1947 hälsa som: ”Hälsa är ett tillstånd av fullkomÅtgärdande ligt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande.” I Hälsa för lärande – lärande för hälsa (Skolverket 2019) påtalas att hälsa inte kan ses som Förebyggande något vi har eller inte har, utan det kan variera över tid och sammanSkolnivå hang. Dessutom inbegriper detta Främjande Gruppnivå vår förmåga att anpassa oss till det vi upplever, vår förmåga att möta Individnivå utmaningar och svårigheter samt hur vi själva upplever vår hälsa.

Att hälsa kan förstås i detta vidgade perspektiv och inte enbart som frånvaro av konstaterad ohälsa medför att skolan behöver förstå det hälsofrämjande arbetet som ett vitt område. Arbetet med främjande insatser innebär ett salutogent perspektiv, där alla barn och ungas välbefinnande och lärande ska gynnas, och arbetet ska fokusera på friskfaktorer. Skolan ska därmed sträva efter miljöer och förhållningssätt med många tänkbara vinster och vinnare.

Det främjande arbetet är hela skolans ansvar och ska ske i första hand ske på organisationsnivå, men kan också beröra grupp- och individnivå. Ett första steg i detta är att se skolan som elevernas arbetsplats där lärandemiljöerna gynnar fysisk hälsa och delaktighet. Eleverna behöver också erbjudas undervisning som ger möjligheter till sociala interaktioner och didaktisk mångfald. Det ska finnas möjligheter att 43

Elevhälsa. Främja, förebygga, åtgärda såväl ta till sig kunskap som visa vad man kan och även bedömningar ska vara ett tillfälle att lära, så att eleven kan utveckla strategier för att möta utmaningar och gå genom skolan med bibehållen självkänsla.

För att lyckas med det arbetet är personalens värdegrund, kunskaper och kompetenser helt avgörande. Hela skolan måste arbeta för att alla elever ska lyckas och det innebär att ha ett relationellt och salutogent perspektiv (Skolverket 2019).

Tillsammans med eleverna kan då elevhälsan och lärarna undersöka vilka normer som råder på skolan och de förväntningar som lärarna har på eleverna samt arbeta med värdegrundsfrågor.

Elevhälsan kan också bistå skolledningen med att strategiskt arbeta med schemaläggning, rastverksamhet och organisationsfrågor, samt delta i arbetslagsmöten.

Elevhälsa är ett gemensamt ansvar Vi behöver tänka kring begreppet elevhälsa i termer av att alla elever ska ha hälsa, må bra, vara trygga i skolan, lära och utvecklas, och då ankommer det på alla på en skola att arbeta för det.

Elevhälsan kan inte fungera som en isolerad grupp personer med specialistkompetens som ”rycker ut” när en elev inte klarar mötet med skolsystemet, när vårdnadshavarna inte klarar av att ge barnet en trygg uppväxtmiljö eller när elevens sociala situation inte kan beskrivas som hälsosam. Utan ett tryggt klassrumsklimat, kompetenta lärare och klok undervisning spelar det ingen roll om elevhälsans personalgrupp är ytterst kompetent, alla elever kommer ändå inte att ges bästa möjliga förutsättningar att lyckas. Skolans arbete med elevhälsa startar i varje möte mellan skolans miljö och eleven, i varje möte mellan skolpersonalen och eleven, i varje undervisningssituation och i varje klassrum. I SOU 2021:11 framförs att många lärare känner sig ensamma och att de saknar kompetens när de ska arbeta med det främjande, förebyggande och åtgärdande arbete som behövs kring elever som riskerar att hamna i svårigheter i skolan eller som redan är i svårigheter. Här blir samarbetet mellan lärare och elev­ hälsans kompetenser mycket viktigt, så att skolan strategiskt kan 44

6. Främjande arbete arbeta med att utveckla lärmiljöer, arbetssätt och göra pedagogiska val som gynnar elevernas lärande och hälsa.

Skolans och elevens resultat styrs och påverkas delvis av faktorer som ligger utanför det som den enskilda skolan kan påverka. Det kan vara upptagningsområdet, kommunens ekonomi eller möjligheter att rekrytera rätt lärarkompetenser. Därför är det viktigt att fokusera på det som är framgångsfaktorer i undervisningen – faktorer som lärare, rektorer och skolhuvudmän kan påverka på olika sätt. Skolan lägger ofta ner stora resurser på att åtgärda enskilda elevers tillkortakommanden. De resurserna skulle göra mer nytta om de användes för att få skolan att lyckas med alla elever, både de elever som lyckas väl och de elever som behöver stöd, i form av extra anpassningar eller särskilt stöd (Skolinspektionen 2010:1284).

Lärande och hälsa påverkar varandra, vilket innebär att begrepp som delaktighet, självkänsla och inflytande påverkar elevers lust att lära och deras hälsa. Skolan måste därför utforma arbetssätt som ger eleverna möjlighet till inflytande och delaktighet oavsett vilken bakgrund de kommer ifrån. I det ska vi också komma ihåg att alla vuxna på en skola är viktiga för eleverna, och de vuxnas engagemang och arbete lägger grunden för skolmiljön. Att arbeta i skola innebär också att vara klar över sin värdegrund, att förstå att värderingar och attityder till elever och grupper har stor betydelse för elevernas skolgång, deras mående och inlärning. För att ett kreativt och meningsfullt samarbete, mellan skolans olika yrkeskategorier, ska bli verkligt behöver de yrkesverksamma på skolan ha stabila yrkes­ identiteter, och ett sätt att komma dit är att det på skolan ges tid och rum för de olika kompetenserna att mötas och prata (SOU 2000:19; Normell 2002; Steinberg 2015).

45

Elevhälsa. Främja, förebygga, åtgärda

Magnus påtalar att alla pedagoger som arbetar med en elev har ett ansvar för elevens mående, trivsel, lärande och utveckling. Och alla behöver göra så mycket de kan utifrån sitt kunnande och sin kompetens för att eleven ska må bra och utvecklas. Det är allas ansvar. Elevhälsa är inte en egen del, det är en del i ett sammanhang och den ska vara involverad i hela skolans arbete och behöver ha god kännedom om de elever den möter, eller ger råd om. Mentorer och elevhälsa behöver träffas med viss regelbundenhet för att prata om gruppen och enskilda elever, vilket leder till att olika förutsättningar och behov hos olika elever fångas upp. Det i sin tur leder till ett framåtsyftande arbete i klassen och ämnet, inte bara för elever i svårigheter, utan också för högpresterande elever som behöver komma vidare för att inte tröttna och tappa motivation.

”Elevhälsoarbete handlar inte om att lämna över en elev i svårigheter till någon annan som ska fixa det.

Elevhälsoarbete handlar om att vi tillsammans ska klara av att hjälpa en elev i svårigheter.”

(Johan Ahlqvist, rektor gymnasieskolan, Eskilstuna kommun)

Skolledningen behöver vara medveten om att en elevhälsa som har en tydlig styrning av skolledningen, som når ut till alla lärare och in i varje klassrum, medför att en lärare aldrig behöver ställas ensam i svåra situationer kring enskilda elever eller grupper. När elevhälsan genomsyrar hela skolans arbete finns stöd att få från skolledningen i såväl små som stora frågor (Partanen 2012).

Alla vuxna på skolan behöver fundera över och aktivt ta ansvar för sina tankar och värderingar kring människor i allmänhet och 46

6. Främjande arbete Alla elever behöver stöd för att utvecklas

• Allas ansvar • Elevhälsans kompetens behövs för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande

Några elever behöver mer stöd för att utvecklas

• Allas ansvar • Elevhälsans kompetens behövs för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande samt kan behövas i planering av undervisningen

Ett fåtal elever behöver särskilt stöd för att utvecklas

• Allas ansvar • Elevhälsans kompetens behövs för att göra kartläggningar, utredningar, arbeta handledande och åtgärdande

Figur 3. Olika behov av stöd.

elever i synnerhet. Det vi tänker avspeglar sig ofta i vad vi säger, och att säga att en elev är svag kan uppfattas som att eleven generellt sett har svårt att lära i alla situationer och ämnen. Att säga att eleven är stökig, eller strulig ger en bild av en elev som genomgående stör andra i arbetet. Över huvud taget ska vi tänka både en och två gånger innan vi börjar samtalet om en elev med orden ”X är …”, för ordet är leder lätt tanken till att eleven har vissa egenskaper, och egenskaper är svåra för att inte säga nästan omöjliga att förändra.

Upplever vi att en elev har svårigheter med ett eller flera skolämnen, ska vi vara specifika i hur vi uttrycker oss, till exempel: ”Kalle har svårigheter att lära sig läsa” och ”Hanna har svårigheter att sitta still”. En svårighet beskriver en omständighet, vilket det krävs en ansträngning för att komma ur. Och så är det för många av våra elever; det uppstår en krock mellan elevens förutsättningar och behov å ena sidan och skolans miljö och krav å andra sidan – en svårighet. Skolan är skyldig att aktivt arbeta för att förebygga så att svårigheter inte uppstår och när en svårighet ändå uppstått göra sitt yttersta för att skapa en miljö och en undervisning som ger eleven de bästa möjliga förutsättningarna att lyckas.

Skolan är elevernas arbetsplats och där ska de känna sig trygga med 47

Elevhälsa

ANDRA UPPLAGAN

Främja, förebygga, åtgärda Petra Runström Nilsson För att alla elever ska ha en trygg skolmiljö där lärande och utveckling kan ske behöver skolan arbeta aktivt med såväl den fysiska som psykiska miljön samt erbjuda en undervisning där elevers förutsättningar och behov uppmärksammas och stöd sätts in när det behövs. Arbetet med elevers hälsa, utveckling och lärande är omfattande och ingen yrkesgrupp kan på egen hand göra allt.

Elevhälsan ska arbeta både hälsofrämjande och förebyggande samt stödja elever­ nas utveckling mot målen. I elevhälsan ska skolsköterskor, skolläkare, kuratorer, skolpsykologer, speciallärare och/eller specialpedagoger ingå. Det är viktigt att skolan hittar former där dessa yrkesgrupper, med olika utbildningar och kompe­ tenser, kan samverka med varandra, lärare och övriga yrkeskategorier på skolan.

Den här boken handlar om hur en sådan samverkan kan se ut i skolans vardag.

Med hjälp av en rad exempel visar författaren hur elevhälsan kan arbeta så att skolan kan stödja alla elever i deras utveckling och lärande. I ett kapitel diskuteras också hur skola och socialtjänst kan samverka för att stödja de barn och unga som har det allra svårast.

Denna upplaga är uppdaterad utifrån förändringar i lagstiftningen. Ett nytt av­ snitt om undervisning i sexualitet, samtycke och relationer har också tillkommit.

Därutöver är bokens upplägg omarbetat för att tydliggöra elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete samt det åtgärdande arbete som sker på skolor.

Petra Runström Nilsson är universitets­ adjunkt i specialpedagogik vid Mälardalens högskola.

9 789151 108858