Förkortningslista
Privatjuridik
LEX Privatjuridik Mikael Pauli
Eva Lundberg
Erik Öman
Eva Lundberg är f.d. gymnasielektor. Hon har mångårig erfarenhet av att undervisa i juridik och företagsekonomi. Vidare var hon Skolverkets ämnesexpert i juridik vid gymnasiereformen GY 11.
Varje samhälle styrs av rättsliga regler som dagligen påverkar dig som privatperson, ofta utan att du tänker på det. Att studera juridik är därför allmänbildande och gör att du bättre förstår hur samhället fungerar och varför det är utformat som det är. Dessutom är juridiska kunskaper till nytta för dig som exempelvis konsument, anställd, hyresgäst, fastighetsköpare, brottsoffer och arvtagare – det vill säga situationer du kan hamna i som privatperson.
Mikael Pauli är ämnesråd i Regeringskansliet och f.d. hovrättsassessor. Han har under flera år undervisat på juristprogrammet vid Stockholms universitet och vid Domstolsakademin.
Denna femte upplaga av LEX Privatjuridik tar upp flera viktiga lagändringar. Bland annat behandlas den nya konsumentköplagen och 2022 års ändringar i lagen om anställningsskydd.
Erik Öman är jurist och civilekonom. Han har arbetat med lagstiftningsutredningar på Regeringskansliet och undervisat på juristprogrammet vid Uppsala universitet. Numera arbetar han som bankjurist.
LEX Privatjuridik är framtagen till gymnasieskolans kurs Privatjuridik och ingår i LEX-serien. LEX-serien täcker in gymnasieskolans samtliga tre kurser i juridik, och innefattar också LEX Affärsjuridik och LEX Rätten och samhället. Läromedlen kan läsas av alla som är intresserade av juridik och fungerar även som introduktionslitteratur vid högskolestudier.
FEMTE UPPLAGAN
ISBN 9789151108711
9 789151 108711
51108711.5.1_Omslag.indd 1
AD ARN AvtL BrB BRL DaL
Privatjuridik Eva Lundberg Mikael Pauli Erik Öman
Arbetsdomstolen(s domar) Allmänna reklamationsnämnden avtalslagen brottsbalken Bostadsrättslagen lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler DiskrL diskrimineringslagen DO Diskrimineringsombudsmannen EG Europeiska Gemenskapen EU Europeiska Unionen FAL försäkringsavtalslagen FLL föräldraledighetslagen FML förtroendemannalagen FB föräldrabalken FBL fastighetsbildningslagen HD Högsta domstolen HFD Högsta förvaltningsdomstolen JB jordabalken KKL konsumentköplagen KKrL konsumentkreditlagen KO konsumentombudsmannen KTjL konsumenttjänstlagen KöpL köplagen LAS lagen om anställningsskydd MBL lagen om medbestämmande i arbetslivet NJA Nytt juridiskt arkiv p punkt PBL plan- och bygglagen RB rättegångsbalken RF regeringsformen RH Rättsfall från hovrätterna RÅ Regeringsrättens årsbok SFS Svensk författningssamling SkL skadeståndslagen SOU Statens offentliga utredningar st stycke UB utsökningsbalken ÄB ärvdabalken ÄktB äktenskapsbalken
2022-06-20 09:06
4
INNEHÅLL Förord
Internationell rätt
Vad är internationell rätt?
Bokens uppbyggnad
1
Bokens innehåll Förhållandet mellan bokens rättsområden Offentlig rätt och civilrätt Viktiga offentligrättsliga områden Viktiga civilrättsliga områden
Fakta
2
Lagarna och deras roll i samhället Hur en lag stiftas Normer och deras inbördes hierarki Andra rättskällor
Vissa grundläggande rättsliga begrepp Rättssubjekt Rättskapacitet och rättslig handlingsförmåga Dispositiva och tvingande regler Bevisbörda
Juridisk metod Juristens roll – att tolka lagtexten Att tolka lagtexten med hjälp av andra rättskällor Att tillämpa lagen bortom dess ordalydelse
Sammanfattning Övningar Rätt eller fel? Fakta
51108711.5.1_Inlaga.indd 4
Internationell privat- och processrätt Lagval Domsrätt, erkännande och verkställighet
Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna Allmänt om Europakonventionen Relationen mellan svensk rätt och Europakonventionen Europasamarbetets framväxt
Rätt eller fel?
Juridik och juridisk metod
Internationell rätt påverkar svensk rätt
EU-medlemskapet och dess rättsliga följder
Övningar
Avslutning
3
Maktöverlåtelsen till unionen Så fungerar EU – rollfördelningen mellan organen EU och den enskilde
Avslutning Sammanfattning Övningar Rätt eller fel? Fakta Fall
Straff- och processrätt
4
Brott och påföljder Vad är ett brott? Några vanliga brott Ursäktande omständigheter Brottspåföljderna
Olika domstolstyper Allmänna domstolar Förvaltningsdomstolar Specialdomstolar och särskilda domstolar
Processen vid tingsrätt Processen i brottmål
2022-06-20 15:05
Successionsrätt
Processen i tvistemål
Processrättsliga principer
Arvsrätt
Utsökning
6
Släktingars arvsrätt
Konkurs
Makes arvsrätt
Skuldsanering
Allmänna arvsfondens arvsrätt
Avslutning
Förutsättningar för arvsrätt
Sammanfattning Övningar
Förskott på arv
Testamente
Rätt eller fel?
Förutsättningar för giltighet av testamente
Fakta Lagtext Fall
Familjerätt
5
Olika samlevnadsformer Att gifta sig Äktenskapsskillnad Makars ekonomiska förhållanden Samboende
Föräldrar och barn Fader- och moderskap Barnets namn Vårdnad, boende och umgänge Underhållsskyldighet Adoption
Godmanskap, förvaltare, framtidsfullmakt och anhörigbehörighet God man Förvaltare Framtidsfullmakt Anhörigbehörighet
5
Rätt att ta testamente Tolkning av testamente Laglott
Boutredning och arvskifte Avslutning Sammanfattning Övningar Rätt eller fel? Fakta Lagtext Fall
Avtalsrätt
7
Formerna för hur ett avtal ingås Har ett avtal slutits? För sen accept Oren accept Avtalsslut genom handlande Avtalsslut genom passivitet
Avtalsslut genom fullmakt Allmänt om fullmakter
Avslutning
Mellanmannens behörighet
Sammanfattning Övningar
Att undvika problem vid avtalsslut med fullmakt
Mellanmannens befogenhet
Rätt eller fel?
Ogiltiga avtal
Fakta
Avslutning
Lagtext
Sammanfattning
Fall
LEX
51108711.5.1_Inlaga.indd 5
2022-06-20 15:05
6 Övningar
Övningar
Rätt eller fel?
Rätt eller fel?
Fakta
Fakta
Lagtext
Lagtext
Fall
Konsumenträtt
8
Konsumentköplagen Konsumentköplagens tillämpningsområde Varans avlämnande och risken för varan Säljarens dröjsmål Påföljder vid säljarens dröjsmål Regler om fel Påföljder vid fel
Fall
Fastighetsrätt
9
Fastighetsrättens särdrag Fast och lös egendom Fastighetsbildning och registrering av vissa uppgifter Panträtt Nyttjanderätt, servitut och expropriation
Hyresrätt
Reklamation, garanti, bytesrätt och öppet köp
Hyresrätt – en skyddslagstiftning
Köparens avtalsbrott
Hyresavtalet och uthyrningens upphörande
Övriga regler
Hyresvärdens skyldigheter
Konsumenttjänstlagen Konsumenttjänstlagens tillämpningsområde Näringsidkarens skyldigheter Dröjsmål och felaktig tjänst Priset för tjänsten
Lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler Distansavtalslagens tillämpningsområde Säljarens informationsskyldighet Konsumentens ångerrätt
Oskäliga avtalsvillkor Konsumentkreditlagen Konsumentkreditlagens tillämpningsområde Regler som förebygger överskuldsättning Konsumentens rättigheter Kreditgivarens rättigheter Obehöriga betalningar
Köp mellan privatpersoner
Hyresgästens skyldigheter Förverkande av hyresrätt Byte, överlåtelse och andrahandsuthyrning
Köp av fast egendom Köpets form och villkor Köpares och säljares skyldigheter Fel i fastighet
Bostadsrätt Bostadsrättsföreningen och medlemmarna Upplåtelse och överlåtelse Rättigheter och skyldigheter
Avslutning Sammanfattning Övningar Rätt eller fel? Fakta Lagtext Fall
Avslutning Sammanfattning
51108711.5.1_Inlaga.indd 6
2022-06-20 15:05
Arbetsrätt
10
Skadeståndsrätt och försäkringsrätt
11
Den svenska arbetsmarknadsmodellen
Förutsättningar för att skadestånd ska utgå
Arbetsrättens två rättsförhållanden
Ansvarsgrund
Den individuella arbetsrätten
Skador orsakade med uppsåt
Tvingande lagstiftning Lagarnas tillämpningsområde – arbetstagarbegreppet
Skador orsakade av vårdslöshet
Anställningsavtalet och dess varaktighet
Barns skadeståndsskyldighet
Uppsägning Avsked Omplacering Rättsliga följder om arbetsgivaren brutit mot lagen Semesterlagen Lagen om sjuklön Föräldraledighetslagen
Den fackliga arbetsrätten Kollektivavtal Föreningsrätten Förhandlingsrätten Fredsplikt och stridsåtgärder
Förbud mot diskriminering i arbetslivet Diskrimineringslagens syfte och omfattning Förbud mot diskriminering Regler om aktiva åtgärder Rättsföljder vid brott mot diskrimineringslagen
Avslutning Sammanfattning Övningar Rätt eller fel? Fakta Lagtext Fall
7
Vårdslöshet genom passivitet? Strikt ansvar Arbetsgivares ansvar
Ansvarsgräns Kausalitet Adekvat kausalitet Tredjemansskador Ansvarsfrihetsgrunder
Ersättningsfrågor Ersättning vid personskada Ersättning vid sakskada Ren förmögenhetsskada Ideella skador Övriga regler om ersättning
Speciallagstiftning Försäkringsrätt Socialförsäkringsskyddet Avtalsförsäkringar Privata försäkringar Försäkringsavtalslagens regler
Avslutning Sammanfattning Övningar Rätt eller fel? Fakta Lagtext Fall
Sakregister
LEX
51108711.5.1_Inlaga.indd 7
2022-06-20 15:05
22
Juridik och juridisk metod
2
Detta kapitel redogör för – begreppet lag, lagstiftningsprocessen och lagars funktion i samhället – vilka andra typer av rättsliga källor som finns förutom lagstiftningen – vissa centrala juridiska begrepp samt – juridisk metod, det vill säga hur en jurist kan gå tillväga för att tolka lagen och lösa ett juridiskt problem.
51108711.5.1_Inlaga.indd 22
2022-06-20 15:05
23
Juridik är läran om hur rättsreglerna kan förstås och användas. Juristens uppgift är inte bara att ha kunskap om hur olika lagregler lyder, utan framför allt att kunna tolka och tillämpa lagen. För att kunna tolka lagen måste juristen känna till hur lagregler kommer till och hur de är uppbyggda. Vid tolkning av lagen är även andra källor än själva lagtexten viktiga. Det gäller därför att veta vilken roll dessa andra källor har i förhållande till lagtexten och till varandra. När det gäller tillämpningen av lagarna är det ett viktigt rättssäkerhetskrav att den är förutsebar. Samtidigt är det önskvärt att lösningen i varje enskilt fall upplevs som rättvis och moraliskt rimlig. För att kunna förstå konsekvenserna av de skilda lösningar som olika tolkningar kan leda till måste den som tillämpar lagen ha god förståelse för lagarnas funktion i samhället.
2 .1
Lagarna och deras roll i samhället Lagstiftade regler innebär begränsningar av vad som är möjligt att göra, men ger samtidigt stabilitet och trygghet. Att det finns förbud mot stöld och skadegörelse innebär till exempel att ingen får ta eller skada annans egendom.
Fakta
Landskapslagarna Landskapslagarna från slutet av 900-talet fram till mitten av 1300-talet ger en bild av hur samhället, rättsväsendet och språket förändrades över tiden. Dessa landskapslagar var: Västgötalagen Östgötalagen Tiohäradslagen Värmlandslagen Gutelagen Upplandslagen
Södermannalagen Västmannalagen Dalalagen Hälsingelagen Närkeslagen
LEX
51108711.5.1_Inlaga.indd 23
2022-06-20 15:05
24
Sanktion = sammanfattande benämning på reaktioner mot handlande som strider mot lagen (t ex straff och skadestånd)
Lagregler stiftas av den offentliga makten, det vill säga av ett parlament, en kung, en president eller annan offentlig makthavare. Moraliska regler är samhällsinvånarnas, eller en viss större grupps, allmänna uppfattning om rätt och fel. Dessa regler finns inte nedskrivna i lagen. Därför kan inte den offentliga makten ta till någon typ av sanktion mot den som bryter mot dem. Exempelvis anses det vara moraliskt fel att ljuga, men det är inte straffbart. (Undantag gäller för vissa speciella situationer, som till exempel att ljuga inför en domstol, det vill säga begå mened.) Genom att de svenska lagarna stiftas av folkets valda representanter i riksdagen (parlamentet) är tanken att lagarna ska kunna ses som de spelregler för samhället som folket på eget initiativ valt att leva efter. Syftet är alltså att lagarnas innehåll ska stämma överens med det som människor i allmänhet uppfattar som moraliskt riktigt.
Lagarna är ett viktigt styrmedel för att skapa det samhälle som önskas. Något som få kanske tänker på till vardags är att så gott som alla politiska förändringar i samhället genomdrivs genom att nya lagar stiftas. Det kan vara sänkta eller höjda skattenivåer, strängare straff, förlängd föräldraledighet eller ändrad nivå för arbetslöshetsersättning. Juridiken kan därför ses som ett verktyg för att förverkliga politiska idéer i samhället. (Någon har en gång sagt att ”juridik är frusen politik”.)
2 .1.1
Hur en lag stiftas Lagstiftningsprocessen resulterar i att ett flertal dokument publiceras. Dokumenten som föregår själva lagen kallas med ett samlingsnamn för lagens förarbeten. Enligt svensk tradition har dessa stor betydelse för hur lagen ska tolkas och förstås. För att begripa de olika förarbetenas plats i sammanhanget kan det därför vara bra att känna till huvuddragen i hur det går till att stifta en lag. Oftast tas initiativet till en ny lag eller en lagändring av regeringen, utifrån ett önskemål om en viss förändring. Regeringen har ett regeringskansli till sin hjälp i arbetet att styra riket och förverkliga sin politik. Regeringskansliet är en stor myndighet och omkring 5 000 personer arbetar där. Det är indelat i olika departement såsom
Juridik och juridisk metod
51108711.5.1_Inlaga.indd 24
2022-06-20 15:05
25 Utrikesdepartementet (inklusive ambassaderna), Finansdepartementet, Justitiedepartementet och Utbildningsdepartementet. Varje departement är i sin tur indelat i olika enheter. I Regeringskansliet arbetar bland annat ekonomiska och juridiska experter. Ofta inleds lagstiftningsprocessen med att en utredning, bestående av en eller flera sakkunniga, tillsätts. Utredningen är formellt sett en egen myndighet. Utredningens slutsatser publiceras i bokform (och på internet) i serien Statens Offentliga Utredningar, som brukar benämnas med förkortningen SOU. En fråga kan även utredas inom Regeringskansliet. Resultatet brukar då publiceras i form av ett ofta tunnare häfte i Departementsserien, förkortat Ds. SOU:n eller Ds:n skickas sedan på remiss till parter som skulle beröras av eller intressera sig för en eventuell lagändring för att ge dem en möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Exempelvis kan myndigheter, Advokatsamfundet, universitet och högskolor samt olika intresseorganisationer lämna in remissyttranden. Efter det att remissyttrandena kommit in skrivs ett motiverat lagförslag som skickas för granskning till Lagrådet. Detta kan sägas vara ett utkast till proposition och kallas lagrådsremiss. Lagrådet består av domare i Högsta domstolen och i Högsta förvaltningsdomstolen. Lagrådet ska granska om lagförslaget är förenligt med grundlagarna och rättsordningen i övrigt. Regeringen och riksdagen har inte någon skyldighet att följa Lagrådets rekommendationer men gör ofta det. Om regeringen till slut vill lägga fram ett förslag till en ny eller ändrad lag för riksdagsomröstning görs det i form av en proposition (med lagrådsremissen som utgångspunkt). Denna är ofta ganska omfattande och består av en sammanställning och bearbetning av tidigare skrivelser och utlåtanden i ärendet samt en översiktlig redogörelse av remissinstansernas synpunkter. Lagförslaget i propositionen behandlas sedan i ett av riksdagens utskott, som presenterar ett utskottsbetänkande. Därefter kan beslut fattas genom omröstning i riksdagen. Om riksdagen röstar igenom lagförslaget utfärdar regeringen lagen så att den senare officiellt träder i kraft.
LEX
51108711.5.1_Inlaga.indd 25
2022-06-20 15:05
26
Utomparlamentarisk aktivism Civil olydnad är att genom passivt och icke våldsamt motstånd vägra följa vissa myndighetsbeslut och därefter ta konsekvenserna av sitt handlande. Detta har varit en vanlig strategi för bland annat miljö- och fredsrörelsen. Är det oacceptabelt att på detta sätt göra motstånd mot beslut som är demokratiskt fattade? Eller är vår demokrati ibland så bristfällig att det kan anses legitimt med civil olydnad? Kan andra former av aktivism – till exempel sabotage av minkfarmar – anses moraliskt försvarbara?
Begreppet trädkramare började först användas i icke-våldsrörelsen i norra Indien. Till Sverige kom begreppet på 1980-talet i och med motståndet mot motorvägsbygget på E6 i Bohuslän. Trots aktioner fick trädkramarna 1989 se ekar fällas för att lämna plats för den nya motor vägen. Drygt 400 demonstranter dömdes senare för ohörsamhet mot ordningsmakten. Händelsen är på så sätt den största aktionen av civil olydnad i modern svensk historia.
Juridik och juridisk metod
51108711.5.1_Inlaga.indd 26
2022-06-20 15:05
27 2 .1. 2
Hierarki = system som bygger på noggrant förutbestämd/fastslagen över- och underordning
Normer och deras inbördes hierarki I vardagligt tal brukar ordet norm användas om en oskriven regel för vad som anses vara godtaget handlande eller tänkande. Inom juridiken är normer ett samlingsnamn för de regler som bestäms av riksdag, regering och myndigheter. Riksdagen stiftar lagar, regeringen beslutar förordningar och myndigheter utfärdar föreskrifter. (Förvirrande nog kallas direkt tillämpliga ”EU-lagar” också för förordningar.) Förordningar och föreskrifter innehåller framför allt preciseringar av sådant som riksdagen redan beslutat genom lag. Hierarkin för normerna innebär att grundlag står över vanlig lag, som står över förordning. En förordning står i sin tur över en föreskrift. Tanken är att ju viktigare regel det rör sig om, desto starkarefolkförankring ska den ha. Regler som stiftas av de folkvalda representanterna i riksdagen anses ge bästa möjliga garanti för att regeln har folkligt stöd. Det är bara de regler som beslutas av riksdagen som kallas lagar. Lagar (och förordningar) publiceras i Svensk Författningssamling, som förkortas SFS.
Lagböcker innehåller långt ifrån all svensk lagstiftning, utan är bara ett urval av de viktigaste och mest använda lagarna. Traditionella lagböcker finns i tre utgåvor: en blå, en svart och en grön. De ges ut i privat regi av tre olika förlag. Den blå har funnits mycket länge på marknaden och brukar användas i domstolar och i andra officiella sammanhang. Många jurister använder dock numera digitala versioner av lagtexten. Exempelvis finns alla nya eller ändrade lagar i Regeringskansliets rättsdatabaser och på Riksdagens webbplats. Grundlagar stiftas liksom vanliga lagar av riksdagen. Till skillnad mot andra lagar måste en grundlag stiftas eller ändras genom två riksdagsbeslut, med ett riksdagsval emellan. Genom att rösta fram en annan
LEX
51108711.5.1_Inlaga.indd 27
2022-06-20 15:05
28 Lex Sarah är det vardagliga namnet på 14 kap 2 § i socialtjänstlagen. Bestämmelsen föreskriver att den som är anställd inom service och omvårdnad av äldre och funktionshandikappade är skyldig att anmäla övergrepp, vanvård och liknande missförhållanden till socialnämnden. Namnet Lex Sarah kommer av undersköterskan Sarah Wägnert, som 1997 arbetade vid vårdhemmet Polhemsgården i Solna. Den då 23-åriga undersköterskan berättade i TV-programmet Rapport att vanvård förekom på hemmet. Detta ledde till stor uppmärksamhet i massmedia och föranledde att bestämmelsen infördes.
politisk sammansättning i riksdagen kan folket hindra en föreslagen grundlagsändring. Grundlagarna slår bland annat fast spelreglerna för hur statsskicket fungerar. Genom att grundlagarna är svårare att ändra garanterar de en viss stabilitet ifråga om hur landet styrs. Sverige har fyra grundlagar. Regeringsformen reglerar bland annat hur landet styrs och vilka offentliga organ som har rätt att stifta vilka regler. Tryckfrihetsförordningen (som namnet till trots alltså inte är en förordning) och Yttrandefrihetsgrundlagen reglerar friheten att yttra sig i tryckt skrift respektive i tv, radio och liknande sändning. Successionsordningen anger hur den svenska tronen går i arv inom ätten Bernadotte.
2 .1.3
Andra rättskällor När en jurist ska söka efter en rättsregel för en viss situation är det normala att börja med att leta efter en lag som passar situationen. Om det inte finns någon lag som är tillämplig eller om lagen är otydlig måste ”jakten på rätten” gå vidare. Juristen är då hänvisad till andra rättskällor än lagen. Vissa rättskällor är viktigare än andra. Därför talas det ofta om en rättskällehierarki. I denna hierarki är det naturligt att lagtexten är den främsta rättskällan. Näst i rang efter lagtexten räknas domstolspraxis och förarbeten. Med domstolspraxis menas vägledande avgöranden av liknande fall från en högre instans, till exempel från Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen eller Arbetsdomstolen. Viktiga domstolsavgöranden sammanställs och publiceras årsvis i bokform men successivt på internet. Högsta domstolens avgöranden ges ut i Nytt Juridiskt Arkiv, som brukar benämnas med förkortningen NJA.
Juridik och juridisk metod
51108711.5.1_Inlaga.indd 28
2022-06-20 15:05
29 Domar är alltid offentliga handlingar, även om de kan innehålla uppgifter som omfattas av sekretess. (Det svenska rättsväsendet och de olika domstolsinstanserna beskrivs närmare i kapitel 4.) I svensk rätt har förarbeten av tradition en stark ställning. Av för arbetena framgår syftet bakom lagen och vissa viktiga begrepp förklaras närmare. Detta kan vara till stor hjälp för en jurist vid lagtolkning. Som rättskälla räknas också juridisk litteratur, även kallat doktrin. Böcker skrivna av professorer och andra rättsvetenskapsmän består ofta av utförliga analyser av regelverk, enskilda rättsregler och andra rättskällor. Hit räknas inte bara böcker utan även artiklar i juridiska tidskrifter och liknande. En ytterligare rättskälla som har betydelse främst inom civilrätten är sedvänja och handelsbruk. Det innebär att det på många områden finns allmänt accepterade och välfungerande beteendemönster mellan parter. Detta kan ge domstolarna vägledning i bedömningen av vad som kan anses vara gällande rätt.
2.2
Vissa grundläggande rättsliga begrepp Juridiken bygger på vissa grundläggande principer och begrepp. Nedan förklaras ett urval av dessa.
2 . 2 .1 Offentligt organ = samlingsbegrepp som omfattar regering, riksdag, myndigheter, kommuner samt regioner.
Rättssubjekt Med rättssubjekt avses den som kan ha egna rättigheter och skyldigheter. Både fysiska personer (det vill säga människor) och juridiska personer är rättssubjekt (se 1.2.1). Det finns offentliga och privata rättssubjekt. Till offentliga rättssubjekt räknas alla statliga och kommunala organ och enheter. Detta inkluderar politiska organ och myndigheter. Med begreppet myndighet omfattas (något förenklat) alla statliga och kommunala verksamheter. Det krävs inte att verksamheten innefattar myndighetsutövning (det vill säga att man utövar någon form av offentlig makt över enskilda). Det innebär att till exempel även muséer och statliga högskolor ses som myndigheter.
LEX
51108711.5.1_Inlaga.indd 29
2022-06-20 15:05
30 Statligt eller kommunalt ägda bolag ses däremot som privata rättssubjekt, det vill säga som ett ”normalt” företag. Exempel är SBAB, Postnord, Apoteket AB och Bilprovningen. De kan beroende på vad de ägnar sig åt i sin verksamhet lyda under vissa regler som gäller för myndigheter, såsom krav på sekretess, offentlighet samt saklighet och opartiskhet vid beslut som innebär myndighetsutövning. Begreppet privata rättssubjekt är ett samlingsnamn för privatpersoner, företag, stiftelser, föreningar och alla andra parter som inte är en del av den offentliga makten. Begreppet privata rättssubjekt kan uppfattas som krångligt och det kan verka frestande att i stället bara tala om privatpersoner. Men eftersom reglerna ofta gäller i fler fall än så skulle det ibland bli missvisande.
2.2.2
Rättskapacitet och rättslig handlingsförmåga Alla människor har från födseln rättskapacitet i Sverige. Med det menas förmågan att kunna dels äga egendom och rättigheter, dels ha skulder och skyldigheter. Rättslig handlingsförmåga är rätten att utföra rättshandlingar, det vill säga att ta på sig skyldigheter genom att exempelvis ingå avtal eller lämna anbud. Rättslig handlingsförmåga saknas, helt eller delvis, i tre fall: – för den som är omyndig, det vill säga under 18 år – för den som lider av en psykisk störning samt – för den som (på grund av exempelvis ålderssvaghet eller missbruk) är ställd under förvaltarskap på grund av att han eller hon inte anses kunna ta hand om sina angelägenheter (se vidare avsnitt 5.3). Ett avtal som sluts med en person som saknar rättslig handlings förmåga är ogiltigt.
Exempel
Rättslig handlingsförmåga Anton fick när han föddes av sin konstintresserade morfar en oljemålning av Karl Axel Pehrson som föreställer fantasiskalbaggar. Vid 14 års ålder vill Anton sälja målningen och i stället köpa ett dyrt högtalarsystem. Eftersom Anton saknar rättslig handlingsförmåga kan han inte genomföra försäljningen utan sina föräldrars godkännande.
Juridik och juridisk metod
51108711.5.1_Inlaga.indd 30
2022-06-20 15:05
31
Fakta
Viktiga åldersgränser Bland åldersgränser som är av rättslig betydelse kan nämnas: – 15 år: rätt att köra moped, rätt att ha sexuella förbindelser, straffmyndighetsålder – 16 år: rätt att övningsköra personbil, rätt att köra så kallad EU-moped – 18 år: myndighetsålder, full rättslig handlingsförmåga, rätt att ta körkort för bland annat personbil, rätt att rösta – 20 år: rätt att köpa alkoholhaltiga drycker på Systembolaget – 25 år: rätt att ansöka om att få adoptera barn.
2 . 2 .3
Dispositiva och tvingande regler Den allmänna bilden av en lagregel är att alla måste rätta sig efter den oavsett personlig uppfattning. Detta stämmer när det gäller den offentliga rätten, det vill säga de regler som anger vad staten får och inte får göra gentemot enskilda personer. Men på civilrättens område är det inte alltid självklart att lagstiftning är det bästa sättet att styra det rättsliga livet. Som framgått av kapitel 1 gäller civilrätten de enskilda rättssubjektens angelägenheter, till exempel köpeavtal, hyresavtal och anställningsavtal. Här brukar parterna själva få bestämma avtals villkoren och då gäller det som står i avtalet i första hand, det vill säga avtalet får företräde framför lagreglerna. Lagreglernas funktion blir då främst att fylla ut avtalet på de punkter som lämnats oreglerade.
Disponera = ha till sitt förfogande, bestämma över
En regel som gäller när inget annat avtalats kallas för dispositiv, eftersom parterna själva får disponera över avtalsinnehållet. En regel som gäller oavsett vad parterna har avtalat kallas för en tvingande lagregel. Oftast brukar det anges i en lags inledande paragrafer om hela lagen eller vissa delar av den är dispositiv eller tvingande.
LEX
51108711.5.1_Inlaga.indd 31
2022-06-20 15:05
32
Fakta
Tvingande lagregler Hyresrätten är ett exempel på ett rättsområde där många regler är tvingande för att skydda hyresgästen av en permanent bostad, som typiskt sett har en svag ställning i förhållande till hyresvärden. Reglerna om till exempel uppsägningstider är därför tvingande. Om det står i ett hyresavtal att hyresgästen får sägas upp med omedelbar verkan är det avtalsvillkoret därför ogiltigt, eftersom hyreslagen (JB 12 kap) anger vissa minimitider för uppsägning. I många sammanhang är det dock möjligt att avtala om villkor som är förmånligare för en sådan svagare part som en hyresgäst, en arbetstagare eller en konsument.
Många äldre uppskattar hyresrätten som boendeform. Andelen hyres rätter ligger i Sverige på samma nivå som i USA men lägre än i exempelvis Japan, Nederländerna, Tyskland och Schweiz. Den svenska hyreslagen innehåller många tvingande regler för att skydda hyresgästen – den svagare parten i avtalsförhållandet.
Dispositiva lagregler Köplagen, som reglerar köp mellan två näringsidkare eller två privatpersoner, är däremot dispositiv. (Detsamma gäller dock inte konsumentköplagen.) Köplagen ger till exempel en köpare rätt att få skadestånd av säljaren om ett fel på varan orsakat förluster. Men eftersom köplagen är dispositiv får parterna fritt förhandla om avtalsvillkoren. Ingenting hindrar därför att köparen i avtalet avstår från rätten att kunna kräva sådant skadestånd.
Juridik och juridisk metod
51108711.5.1_Inlaga.indd 32
2022-06-20 15:05
33 2.2.4
Bevisbörda I brottmål är det alltid åklagaren som måste bevisa att den åtalade är skyldig. Skyldigheten att prestera bevisning för sina påståenden kallas bevisbörda. I tvistemål är det inte lika enkelt att fastställa vem av parterna som har bevisbördan. Ofta är det den som kommer med ett påstående som också ska bevisa att det stämmer. Den som till exempel hävdar sig ha rätt till betalning för en skuld måste kunna visa att pengarna verkligen lånades ut, kanske genom att visa upp ett skuldebrev som låntagaren undertecknat. Ett annat exempel är att den som vill ha skadestånd av någon måste bevisa att en skada uppkommit och att skadan verkligen orsakades av motparten.
Tillämplig = att regeln passar in på fallet och därför ska användas
2 .3
Inom vissa rättsområden har emellertid så kallad omvänd bevisbörda använts i lagstiftningen. Syftet är oftast att jämna ut styrkeförhållandena till förmån för den part som typiskt sett brukar ha en svag eller ogynnsam position i relation till motparten. Ett exempel finns inom konsumenträtten. Om en konsument efter köpet upptäcker att en vara är felaktig är säljaren skyldig, under två år, att presentera bevisning för att varan inte var felaktig redan vid köpetillfället. Det är alltså inte köparen som ska visa att felet fanns från början. Den omvända bevisbördan ger säljaren särskild anledning att vara noggrann med att varor som han eller hon säljer håller god kvalitet.
Juridisk metod Ämnet juridik är omfattande, varför det kan vara mycket svårt att ha detaljkunskaper inom samtliga rättsområden. Den omkring 3 000 sidor tjocka blå lagboken är som nämnts ovan bara ett urval av den gällande svenska lagstiftningen. Vad som utmärker en skicklig jurist är förmågan att lösa ett juridiskt problem, närmast oavsett vilket rättsområde frågan gäller. Många hävdar att den långa juristutbildningen framför allt är en träning i juridisk metod. Juridisk argumentation utmärks av att den baseras på rättsliga utgångspunkter och rättsliga källor. Argumentationen grundas med andra ord inte på vad juristen själv tycker är rätt eller fel. Det vore snarare att betrakta som moralisk argumentation. Dock är en lösning som är både rättsligt övertygande och moraliskt tillfredsställande att föredra.
LEX
51108711.5.1_Inlaga.indd 33
2022-06-20 15:05
34 2 .3 .1
Juristens roll – att tolka lagtexten Juristens arbete handlar främst om att jämföra omständigheterna i ett specifikt fall med lagtexten för att avgöra om en viss regel ska tillämpas eller inte. Svaret kan framgå direkt av lagtexten, men ofta uppstår tolkningsproblem som måste lösas för att avgöra om regeln är tillämplig. Att tolkningsproblem uppstår beror på att det inte är möjligt att utforma lagtext på ett så detaljerat sätt att det klart framgår hur samtliga tänkbara (och oförutsebara) fall ska bedömas.
Exempel
Tolkning utifrån lagtext Föreställ dig att det finns en regel som lyder: ”Det är förbjudet att elda i skog.” Anta nu att Kalle gör upp en eld i en park där det växer träd lite här och var. Har han brutit mot regeln? Kalle har visserligen eldat, men har han gjort det i ”skog”? En skog består naturligtvis av fler träd än ett, men hur många träd behövs för att det ska räknas som en skog? Och spelar det någon roll hur tätt träden växer? För att avgöra om regeln är tillämplig eller inte, måste därför begreppet ”skog” tolkas.
En jurist kan inte lösa ett tolkningsproblem genom att argumentera fritt utifrån sitt eget tyckande. Att lösa en lagtolkningsfråga med hjälp av juridisk metod innebär något förenklat att med utgångspunkt i lagtextens ordalydelse argumentera för en rimlig och språkligt logisk tolkning av lagtexten som har så starkt rättsligt stöd som möjligt. Vid denna tolkning kan även andra rättskällor vara till hjälp.
Juridik och juridisk metod
51108711.5.1_Inlaga.indd 34
2022-06-20 15:05
35
Exempel
Juridisk argumentation De fyra steg som beskrivits i rutan till vänster kan i praktiken se ut exempelvis så här i en domstols skäl, i en juridisk promemoria eller i någon annan typ av rättslig utredning:
JURIDISK METOD 1. Identifiera det rättsliga problemet. 2. Identifiera relevant rättsregel. 3. Tolka rättsregeln. 4. Tillämpa, det vill säga applicera (använd) tolkningen av rättsregeln på det aktuella fallet.
Frågan är inledningsvis om Julia omfattas av det arbetsrättsliga skydd som följer av LAS. (Identifierar det rättsliga problemet.) Av LAS 1 § framgår att lagen är tillämplig på arbetstagare. (Identifierar relevant rättsregel.) Arbetstagarbegreppet har definierats i praxis. Som arbetstagare brukar betraktas den som [...] (Tolkar rättsregeln – ibland med stöd av andra rättskällor, se avsnitt 1.2.2 nedan.) I det aktuella fallet har Julias anställning kännetecknats av [...]. Detta innebär att hon utifrån praxis bör ses som arbetstagare i LAS mening och att den lagen därmed är tillämplig på hennes anställning. (Tillämpar tolkningen på det aktuella fallet.) Om utredningen sedan kräver att man går vidare till en ny rättsfråga, så upprepas momenten igen, exempelvis: Frågan blir därefter om Julias uppsägning följt LAS krav på sakliga skäl. (Identifierar nästa rättsliga problem och så vidare.)
”Visst kan det juridiska språket verka krångligt. Anledningen till det är att juristen använder språket som ett precisionsverktyg på ett annat sätt än vad icke-juristen gör”, menar advokat Mats Ingvar. ”Juristen är tvungen att uttrycka sig på ett sätt som inte kan missförstås och som lämnar minsta möjliga utrymme för tolkning. Utmaningen är att lyckas klä varje tanke i ord som säger exakt det avsedda, varken mer eller mindre. Formuleringar vägs på guldvåg och ord väljs med största eftertanke. Men, det får absolut inte uppfattas som ett självändamål att formulera sig på ett högtravande eller ’svårt’ sätt. Tvärtom!”
LEX
51108711.5.1_Inlaga.indd 35
2022-06-20 15:05
36 2 .3 . 2
LAGTOLKNINGSMETODER • Ordalydelsetolkning • Subjektiv metod • Teleologisk metod
Exempel
Att tolka lagtexten med hjälp av andra rättskällor Om lagtexten inte ger något klart besked kan svaret finnas i lagens förarbeten. Att tolka lagen utifrån förarbeten kallas subjektiv lagtolkningsmetod. Dessa förarbeten (främst propositioner) innehåller ofta preciseringar av lagtext, genom att vissa förutsedda situationer diskuteras och genom att vissa begrepp förklaras och förtydligas. Förarbetena kan vara mycket användbara som tolkningsunderlag. Men det är inte heller där möjligt att beskriva alla situationer som kan uppkomma. Förarbeten kan också i sin tur ge upphov till ytterligare tolkningsproblem. Det kan därför bli aktuellt att leta efter svaret i domstolspraxis. Domstolarna har en skyldighet att motivera sina avgöranden. Dessa motiveringar – domskälen – kan vara vägledande för andra domstolar i framtida fall med liknande omständigheter. Ett sådant vägledande avgörande från en högre domstol kallas prejudikat. Tolkning med hjälp av förarbetsuttalanden Låt säga att frågan ovan om hur begreppet ”skog” ska tolkas har diskuterats på följande sätt i propositionen till lagregeln om eldningsförbud: ”Med skog ska förstås ansamlingar av träd med en täthet motsvarande minst hundra träd per hektar.” Med utgångspunkt i ett sådant förarbetsuttalande skulle saken enkelt kunna avgöras genom att räkna träden i den aktuella parken och jämföra med uttalandet. Men vad gäller om träden här är nyplanterade och snarast kan liknas vid små meterhöga plantor? Är det ändå frågan om en ”skog”? Juristen bör fundera över om det leder till en lämplig lösning att i ett sådant läge tolka förarbetsuttalandet strikt efter sin ordalydelse.
Juridik och juridisk metod
51108711.5.1_Inlaga.indd 36
2022-06-20 15:05
37 Exempel
Tolkning med hjälp av domstolspraxis Föreställ dig att frågan om hur begreppet ”skog” ska tolkas tidigare har tagits upp av Högsta domstolen, men då i ett mål om hur ett avtal om markköp mellan två bönder skulle förstås. Tvisten gällde hur stor del av den säljande bondens ägor som skulle anses omfattas av köpet. Ett typiskt domstolsuttalande i en sådan fråga skulle kunna lyda: ”Vad som i avtalets mening ska avses med skog bör bedömas med ledning av mängden träd och hur tätt de växer.” Ett sådant uttalande ger en viss vägledning för bedömningen av fallet med Kalle som eldat i parken, men inget klart svar. Även om ett uttalande i ett domstolsavgörande är klart och tydligt är det inte säkert att det automatiskt går att använda vid ett annat fall. Det händer nämligen mycket sällan att omständigheterna i två fall är helt identiska. Skillnaderna kan ge möjlighet för motparten att argumentera för att det tidigare avgörandet inte bör följas i det aktuella fallet. Vidare inträffar det ibland att prejudikatet inte är helt tydligt och kan tolkas på olika sätt. Det är därför nödvändigt att söka efter annat rättsligt stöd. I den juridiska litteraturen, doktrinen, identifieras och analyseras olika frågeställningar. Eftersom det där ofta ges förslag till lösningar på juridiska problem kan även doktrinen användas som rättskälla. Vilken rättslig tyngd den har beror mycket på vem som är författare och vilket anseende författaren har i juridiska kretsar. I praktiken har en viss juridisk litteratur en mycket stor praktisk betydelse. Det handlar om de så kallade lagkommentarerna. I dessa kommenteras en lag, paragraf för paragraf, och hänvisningar görs till förarbetsuttalanden, praxis och övrig doktrin. Ofta är det till sådana lagkommentarer som en praktiskt verksam jurist först går efter att ha läst lagtexten. Rättskällorna kan ofta användas och tolkas på olika sätt för att ge stöd åt skilda lösningar. Det är viktigt att ha klart för sig att det i många fall finns flera tänkbara svar inom juridiken. I slutändan är det ofta en domstol som ska avgöra vilken tolkning av lagen och övriga rättskällor
LEX
51108711.5.1_Inlaga.indd 37
2022-06-20 15:05
38 som är den rimligaste och lämpligaste. Domstolen bör söka en lösning som ger en rimlig utgång i det aktuella fallet och fundera över vilka konsekvenser lösningen kan få för andra tänkbara fall.
2 .3 .3
Att tillämpa lagen bortom dess ordalydelse Som framgått ovan ska lagtextens ordalydelse vara utgångspunkten för god juridisk metod. Ju striktare en regel tolkas utifrån sin ordalydelse, desto mer förutsebar och enhetlig blir rättstillämpningen. Det är generellt sett positivt för rättssäkerheten. Men en jurist måste vara medveten om att allt inte kan tolkas bokstavligt. Det kan så gott som alltid uppkomma fall som inte gick att förutse vid lagstiftningstillfället. Att tillämpa en regel strikt efter sin ordalydelse kan då leda till oönskade eller märkliga resultat. Från seriernas värld är det välkänt att Fantomen har vargen Devil som trogen följeslagare. Tänk dig att Fantomen vill ta med sig Devil ombord på ett flygplan. I flygplanet sitter förbudsskyltar med texten ”Hundar ej tillåtna ombord”. Ingenting sägs om vargar. Ska Fantomen få ta med sig Devil på flygresan? Enligt regelns ordalydelse är saken klar. Devil är ingen hund och omfattas därför inte av förbudet. Detta ska därför inte hindra Fantomen att få ta med sig sin varg ombord. (Förutsatt att det inte finns andra förbudsregler att ta hänsyn till.) Men hur rimlig är egentligen den lösningen? Även om regelns ordalydelse alltid ska vara utgångspunkten för all juridisk argumentation, kan oförutsedda situationer ibland uppkomma där ordalydelsen leder till ett helt annat resultat än som varit tanken bakom regeln. Förutsatt att förarbetena inte säger något om vargar,kan det då bli aktuellt att använda ändamålsresonemang,
Juridik och juridisk metod
51108711.5.1_Inlaga.indd 38
2022-06-20 15:05
39 det vill säga att dra slutsatser utifrån ändamålet (syftet, grundtanken) med regeln. Detta sätt att tolka lagen kallas för teleologisk lagtolkningsmetod (av grekiskans ”telos” som betyder ändamål). Vilket kan syftet ha varit med att förbjuda hundar ombord på ett flygplan? Om det inte framgår av förarbetena kan juristen söka logiska argument med förnuftets hjälp. En trolig sådan anledning är att medpassagerare kan få allergiska besvär. En annan tänkbar anledning är säkerhetsskäl, eftersom en lös hund kan ställa till en hel del oreda. Eftersom en varg är ett pälsdjur som dessutom är större och farligare än de flesta hundar, finns det goda argument för att inte tillåta Devil att komma ombord. Att dra slutsatser från ett snarlikt fall på detta sätt kallas att göra ett analogislut. Just här leder det till att regeln tillämpas på ett sätt som inte stämmer överens med dess ordalydelse, men väl med regelns syfte. Lösningen kan verka både vettig och rimlig i detta fall, men det ska samtidigt sägas att ju oftare domstolarna gör analogislut, desto svårare blir det att förutse hur lagen kommer att tillämpas i framtiden. Att tillämpa lagen på ett sätt som avviker från lagens ordalydelse bör därför göras med försiktighet. I straffrätten är analog tillämpning till den tilltalades (det vill säga den som är åtalad) nackdel inte tillåten över huvud taget.
Rättsfall
Kursavgift vid avhopp I rättsfallet NJA 2002 s 644 valde Högsta domstolen att tillämpa konsumenttjänstlagen analogt. I fallet hade en privatperson avbrutit en utbildning till diplomerad friskvårdskonsulent. Personen blev oense med kursarrangören om kursavgiften. HD konstaterade att det inte fanns någon lag som uttryckligen reglerar köp av tjänster som utbildningar. HD ansåg dock att det fanns goda skäl för att analogt tillämpa konsumenttjänstlagen, som gäller arbete på lösa saker eller fast egendom samt förvaring av lösa saker. Enligt 42 § denna lag har en konsument rätt att när som helst avbeställa en tjänst, men kan under vissa förutsättningar bli skadeståndskyldig gentemot näringsidkaren. Genom att tillämpa denna regel analogt kunde HD bestämma att kursdeltagaren skulle betala pengar till kursarrangören.
LEX
51108711.5.1_Inlaga.indd 39
2022-06-20 15:05
40 Motsatsen till ett analogislut kallas reduktionsslut. Det innebär att lagen inte tillämpas trots att dess ordalydelse täcker den aktuella situationen. Om Fantomen i exemplet ovan i stället för Devil skulle ha haft med sig en kinesisk nakenhund i bur hade det funnits argument för att tillåta hunden att följa med på planet eftersom den är så liten, sitter i bur och inte orsakar några allergiska problem. Det ska understrykas att det är mycket ovanligt att en domstol gör reduktionsslut. Ett reduktionsslut används i princip bara om en tillämpning av lagens ordalydelse skulle leda till ett direkt olämpligt resultat i det aktuella fallet, till exempel genom att resultatet skulle gå stick i stäv med syftet bakom lagen. 2.4
Avslutning Lagar och andra regler kan ses som en förutsättning för att samhället ska fungera. Lagarna är dessutom det främsta verktyget för att åstadkomma politisk förändring i samhället. Eftersom de svenska lagarna stiftas av de folkvalda representanterna i riksdagen, kan lagarna ses som samhälleliga spelregler som folket på eget initiativ valt att leva efter. Det är inte språkligt möjligt att utforma en lag på ett sätt som ger ett klart svar på hur varje tänkbar situation ska behandlas. Juristens kanske främsta roll är därför att tolka lagen, inte bara att känna till dess innehåll. En viktig utgångspunkt är att ju striktare en regel tolkas utifrån sin ordalydelse, desto mer förutsebar blir rättstillämpningen. Detta gynnar i allmänhet rättssäkerheten. Eftersom tolkningen baseras på rättsliga källor, som i sin tur ofta behöver tolkas eller vägas mot varandra, kan lösningen i slutändan komma att baseras på ett visst mått av värdering från domarens sida.
Juridik och juridisk metod
51108711.5.1_Inlaga.indd 40
2022-06-20 15:05
41
2 .5
Sammanfattning
• • • • • • • • • • • •
Lagar utgör spelregler för samhället och får bara stiftas av den folkvalda riksdagen. Lagar skapar förutsebarhet och stabilitet i samhället. Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. Lagstiftningsprocessen sker i princip på regeringens initiativ och bygger på ett noggrant statligt utredningsarbete. De viktigaste rättskällorna förutom lagtexten är domstolspraxis och lagförarbeten. Begreppet privata rättssubjekt omfattar privatpersoner och alla andra ickeoffentliga rättssubjekt. En dispositiv lagregel används om inte annat har avtalats mellan två parter. En tvingande lagregel gäller oavsett vad som avtalats. Den som påstår sig ha juridisk rätt till någonting har som huvudregel bevisbördan för sitt påstående. Juridisk argumentation baseras på rättsliga källor. Den juridiska metoden för att lösa lagtolkningsproblem består i huvudsak av följande steg: Identifiera det rättsliga problemet, identifiera relevant rättsregel, tolka regeln och slutligen tillämpa tolkningen av regeln på det aktuella fallet. De tre huvudsakliga lagtolkningsmetoderna är ordalydelsetolkning, subjektiv metod (tolkning utifrån förarbeten) och teleologisk metod (tolkning utifrån förarbeten).
LEX
51108711.5.1_Inlaga.indd 41
2022-06-20 15:05
42
Rätt eller fel? 1.
Alla moraliska regler är även lagregler.
2.
Lagar stiftas av regeringen.
3.
Det är oftast regeringen som tar initiativet till ny lagstiftning.
4.
Regeringen lägger fram motioner.
5.
Regeringen måste följa Lagrådets rekommendationer.
6.
Alla rättskällor väger lika tungt.
7.
Regeringsformen reglerar tronföljden.
8.
Rättskapacitet är förmågan att äga egendom och ha skulder.
9.
Rättslig handlingsförmåga är förmågan att till exempel sluta avtal.
10. Den som är under 18 år saknar fullständig rättslig handlingsförmåga. 11. En tvingande lagregel är en minimiregel. 12. Den som åtalas för ett brott har bevisbördan i målet. 13. Med teleologisk lagtolkningsmetod menas att lagen tolkas med utgångspunkt från dess syfte. 14. Motsatsen till reduktionsslut kallas analogislut.
Juridik och juridisk metod
51108711.5.1_Inlaga.indd 42
2022-06-20 15:05
43 43
Fakta 1. Koppla samman respektive norm med det organ som beslutar om den. Typ av norm
Beslutas av
a) Föreskrift
1) Riksdagen
b) Lag
2) Regeringen
c) Förordning
3) Myndighet, kommun med flera
d) Grundlag 2.
Redogör kortfattat för hur det går till när en lag stiftas.
3. I vilken publikation finner du nedanstående? Förkortning samt fullständigt namn ska anges. a) Högsta domstolens viktigaste avgöranden b) Utredningsbetänkanden c) Samtliga lagar och förordningar 4. I Sverige finns fyra grundlagar. I vilken grundlag stadgas det om alla människors lika värde? 5. Vilket av nedanstående organ granskar om ett lagförslag är förenligt med grundlagarna och rättsordningen i övrigt? • Regeringen • Riksdagen • Högsta domstolen • Regeringsrätten • Lagrådet
LEX
51108711.5.1_Inlaga.indd 43
2022-06-20 15:05
44
6.
a) Förklara förkortningen SFS 1972:207. b) Vilken lag avses med SFS-numret ovan?
7.
Ange från vilken ålder nedanstående gäller: a) rättskapacitet b) full rättslig handlingsförmåga c) straffmyndighet d) att man får skriva ett testamente e) att någon, i normalfallet, får adoptera barn f) rätten att få disponera egna intjänade pengar
8. Avgör om nedanstående utdrag ur lagtext anger om lagen är tvingande eller dispositiv till sin karaktär: a) ” Avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i denna lag är till nackdel för köparen är utan verkan mot denne, om inte annat anges i lagen.” b) ” Lagens bestämmelser tillämpas inte i den mån annat följer av avtalet, av praxis som har utbildats mellan parterna eller av handelsbruk eller annan sedvänja som måste anses bindande för parterna.” 9. Använd valfri författningssamling och besvara nedanstående frågor: a) 1995 utfärdades en lag nr 584. Vilken lag avses? b) Vilket författningsnummer har patentlagen? c) Vad heter lagen 2020:627?
Juridik och juridisk metod
51108711.5.1_Inlaga.indd 44
2022-06-20 15:05
45 45
10. Förklara begreppen a) teleologisk lagtolkningsmetod b) analogislut c) reduktionsslut 11. Redogör för begreppen a) rättskapacitet b) rättshandlingsförmåga 12. Ange några sätt på vilka en rättsregel kan skapas? 13. Ange kortfattat skillnaden mellan offentliga och privata rättssubjekt.
LEX
51108711.5.1_Inlaga.indd 45
2022-06-20 15:05
Förkortningslista
Privatjuridik
LEX Privatjuridik Mikael Pauli
Eva Lundberg
Erik Öman
Eva Lundberg är f.d. gymnasielektor. Hon har mångårig erfarenhet av att undervisa i juridik och företagsekonomi. Vidare var hon Skolverkets ämnesexpert i juridik vid gymnasiereformen GY 11.
Varje samhälle styrs av rättsliga regler som dagligen påverkar dig som privatperson, ofta utan att du tänker på det. Att studera juridik är därför allmänbildande och gör att du bättre förstår hur samhället fungerar och varför det är utformat som det är. Dessutom är juridiska kunskaper till nytta för dig som exempelvis konsument, anställd, hyresgäst, fastighetsköpare, brottsoffer och arvtagare – det vill säga situationer du kan hamna i som privatperson.
Mikael Pauli är ämnesråd i Regeringskansliet och f.d. hovrättsassessor. Han har under flera år undervisat på juristprogrammet vid Stockholms universitet och vid Domstolsakademin.
Denna femte upplaga av LEX Privatjuridik tar upp flera viktiga lagändringar. Bland annat behandlas den nya konsumentköplagen och 2022 års ändringar i lagen om anställningsskydd.
Erik Öman är jurist och civilekonom. Han har arbetat med lagstiftningsutredningar på Regeringskansliet och undervisat på juristprogrammet vid Uppsala universitet. Numera arbetar han som bankjurist.
LEX Privatjuridik är framtagen till gymnasieskolans kurs Privatjuridik och ingår i LEX-serien. LEX-serien täcker in gymnasieskolans samtliga tre kurser i juridik, och innefattar också LEX Affärsjuridik och LEX Rätten och samhället. Läromedlen kan läsas av alla som är intresserade av juridik och fungerar även som introduktionslitteratur vid högskolestudier.
FEMTE UPPLAGAN
ISBN 9789151108711
9 789151 108711
51108711.5.1_Omslag.indd 1
AD ARN AvtL BrB BRL DaL
Privatjuridik Eva Lundberg Mikael Pauli Erik Öman
Arbetsdomstolen(s domar) Allmänna reklamationsnämnden avtalslagen brottsbalken Bostadsrättslagen lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler DiskrL diskrimineringslagen DO Diskrimineringsombudsmannen EG Europeiska Gemenskapen EU Europeiska Unionen FAL försäkringsavtalslagen FLL föräldraledighetslagen FML förtroendemannalagen FB föräldrabalken FBL fastighetsbildningslagen HD Högsta domstolen HFD Högsta förvaltningsdomstolen JB jordabalken KKL konsumentköplagen KKrL konsumentkreditlagen KO konsumentombudsmannen KTjL konsumenttjänstlagen KöpL köplagen LAS lagen om anställningsskydd MBL lagen om medbestämmande i arbetslivet NJA Nytt juridiskt arkiv p punkt PBL plan- och bygglagen RB rättegångsbalken RF regeringsformen RH Rättsfall från hovrätterna RÅ Regeringsrättens årsbok SFS Svensk författningssamling SkL skadeståndslagen SOU Statens offentliga utredningar st stycke UB utsökningsbalken ÄB ärvdabalken ÄktB äktenskapsbalken
2022-06-20 09:06