9789151108384 by Smakprov Media AB

Personbilsteknik

Verkstad, säkerhet och service Avd. 0, 1

Verkstad, säkerhet och service Sven Larsson Anders Ohlsson

Avd. 0, 1

PbT Verkstad, säkerhet och service ger en förståelse för verkstaden som arbetsplats. Boken behandlar grundligt arbetsmiljö och de risker som kan förekomma på arbetsplatsen, samt de lagar som reglerar detta. Den ger även viktiga kunskaper om kundbemötande och administration som behövs för att kunna bemöta kunden på ett professionellt sätt. Vidare ger den en gedigen genomgång av verkstadens utrustning samt kunskaper som behövs för att genomföra service och underhåll. PbT Verkstad, säkerhet och service kan användas för flera av kurserna på fordonsoch transportprogrammets inriktning Personbil, inte minst för Personbilar – verkstad och elteknik samt Personbilar – service och underhåll 1. Övriga faktaböcker i serien är: • PbT Bromsar, kaross och chassi, 2:a upplagan • PbT Motor och kraftöverföring, 2:a upplagan • PbT Elsystem, komponenter och nätverksteknik, 2:a upplagan

Verkstad, säkerhet och service – Avd. 0, 1

Utvecklingen inom fordonsbranschen går snabbt. Det innebär att en bra grundutbildning är en mycket viktig faktor för att framgångsrikt kunna arbeta och utvecklas som fordonstekniker. PbT-serien förklarar teoretisk basfakta och principer, och beskriver hur modern teknik tillämpas i bilens olika system. Innehållet speglar den senaste personbilstekniken.

ISBN 9789151108384

9 789151 108384

51108384.1.1_Omslag_2022.indd 1

2022-06-14 12:43

Innehåll 1 Arbetsmiljö och säkerhet Lagar och regler

Arbetsmiljölagen, AML Arbetstidslagen Vägarbetstidslagen Arbetsmiljöverket

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Skyddsombud Elevskyddsombud Skyddskommitté

Varselmärkning Social arbetsmiljö

Mål och förutsättningar Utanförskap

Fysisk arbetsmiljö

Ljus och belysning Buller Vibrationer

6 6

6 6 7 7

7 8 8

9 10

10 10

11 11 12

Personlig skyddsutrustning Ergonomi Farlig utrustning

13 13 14

Farliga ämnen

Lyftar Laser

Säkerhetsdatablad Motorgaser Isocyanater Lösningsmedel Oljor och smörjmedel Bromsvätska Bränslen Alkylatbensin Elektrolyt i bilbatterier Glykol Asbest

2 Brandskydd

14 14

15 16 16 16 17 17 17 17 18 18 18

Förutsättningar för brand

Brandsläckning

Brandsäkerhet i byggnader Flampunkt och termisk tändpunkt

Släckningsberedskap Brandsläckare och brandfilt Brandsläckare i fordon Att använda en brandsläckare

Brand i fordon och verkstäder Svetsning Gasflaskor Avfall kan självantända Heta arbeten Lagar och regler Rädda, larma, släck

3 Elsäkerhet Det är strömmen som skadar Växelström, AC Likström, DC Elinstallationer i fastigheter

Undantag från kraven i elsäkerhetslagen Elanläggning

51108384.1.1_Inlaga_2022.indd 3

19 19

21 21 21 22

22 23 23 23 24 24

25 25 26 26 26

27 27

Den livsviktiga skyddsjordledaren Säkringar Byte av porslinssäkring Jordfelsbrytare

28 30 31 31

Elmateriel

Livräddning vid hjärtstillestånd

Risker vid arbete med el- och hybridfordon

IP-klass Apparat med dubbel isolering CE- och S-märkning Olika typer av stickproppar Byte av stickproppar

Hjärtstartare Pacemaker

Förregling, servicebrytare och säkerhetsbrytare Utsatta delar och skyddsutjämning Spänningssatt kaross Utföra arbete i högvoltskretsar Branschpraxis, utbildning och ansvar Arbetsplats för högvoltsarbeten

4 Kundbemötande och administration

33 33 34 34 34

36 37

38 39 39 40 42 42

Företagets resurser Intressenter och marknad

45 45

Några ekonomiska begrepp

Entreprenörskap

Företagsformer

Företagets kvalitetsarbete

Kundvård med kundfokus

Intressekonflikter Marknaden

Utgift och kostnad Fasta och rörliga kostnader Självkostnad Investering Resultat, vinst eller förlust Tillgångar, skulder och eget kapital Balansräkning, ekonomisk ställning Avkastning Kalkyl Likviditet och soliditet Konkurrensmedel Moms Ung Företagsamhet Enskild firma Handelsbolag Kommanditbolag Aktiebolag

Yrkesskicklighet Kunder Kvalitet och företagande Kvalitetsstandarder för bilverkstäder Nöjda kunder Missnöjda kunder Hur vet du att kunderna är nöjda? Kundpolicy Olika kundtyper kräver olika bemötande

46 46 47 47 48 48 48 49 49 50 50 50 51 51 53

53 54 54 54

54 55 55 57 59 60 60 61 61

2022-06-14 09:00

Verkstadens reparationsvillkor

Beställning av reparation och prisuppgift Avrådande och tilläggsarbete Leveranstid, leveransförsening och utbytta delar Reklamation, garanti och tvist

Affärssystem

Flexibelt med internet Kund och fordonsinformation Kostnadsförslag, offert och tidsåtgång Reservdelar Tidsplanering på verkstaden Personalliggare Nyckelhantering Faktura till kunden Historik och statistik Verkstadsinformation Programuppdateringar

5 Verktyg och maskinlära

63 63 64 64

65 66 66 67 67 68 68 69 70 70 71

Skötsel och underhåll Skruvfattningar

72 72

Skruvmejslar Skruvnycklar

73 73

Inre fattning Yttre fattning Bits

U-ringnyckel eller blocknyckel Spärrblocknyckel Lednyckel Skiftnyckel Specialnycklar

72 73 73

74 74 74 74 74

Hylsor

Hävarmar och vridmoment Tänger Slagverktyg Huggmejsel, körnare och dorn Filar Bågfil Borr Gängverktyg Avdragare Mätdon

75 76 77 78 79 79 79 80 80 81

Specialverktyg Handhållna maskiner Större maskiner Däckmaskiner Induktionsvärmare

84 85 85 87 88

Handtag för hylsor

Välj rätt mätdon och kalibrera Längdmått Fasta mått

81 81 84

6 Lyftutrustning

Verkstadskran Hydraullyft Garagedomkraft Pallbock Stabila lyftpunkter Fordonslyftar

89 89 89 90 90 91

Fyrpelarlyft Tvåpelarlyft Saxlyft Enpelarlyft

51108384.1.1_Inlaga_2022.indd 4

91 91 92 92

Besiktning och underhåll av lyftutrustning 92 Vem får besiktiga? Vad ska det stå på besiktningsdekalen? Besiktningsintyg Körkort för billyftar? Underhåll

7 Pneumatisk verkstadsanläggning Maskiner och verktyg

8 Maskinelement

92 92 93 93 93

94 95

Gängsystem

Gängprofil Diameter Stigning

96 97 97

Gängtabeller Skruvbeteckningar Skruvens längd Hållfasthet

98 98 98 99

Höger- och vänstergängor

Stigning metriska systemet Stigning Unified-systemet Mätning av stigning

Sträckgräns Brottgräns Hållfasthetsbeteckningar

Åtdragningsmomentet

Tre metoder för rätt åtdragning

Gänginsatser Muttrar Brickor Plåtskruv och clips Nitar Låsringar och spårryttare

9 Lagringar och tätningar

97 97 98

99 99 99

100

101 101 101 102 102 103

104

Rullningslager

104

Demontering och montering av lager Tätningar

107 108

Belastningsriktningar Integrerad tätning och smörjning Spårkullager Vinkelkontaktkullager Koniska rullager

10 Service

105 105 106 106 106

109

När ska fordonet servas? Skillnaden mellan service och besiktning Service- och garantibok Serviceprotokoll Miljö och arbetsmiljö Motorolja – service

109 110 110 111 112 112

Kylvätska

114

Oljan kan berätta hur motorn mår

Kylvätska i förbränningsmotorer Frostskydd Kylvätskans blandningsförhållande och fryspunkt Kontroll av frostskyddet

Bromsvätska

Välj rätt kvalitet Bromsvätskebehållare

113 114 114 115 115

115

116 117

2022-06-14 09:00

Luftning

117

Styrservoolja Spolarvätska Startbatteri och batterivätska

117 118 118

Filter

119

Batteriets laddning och kondition Öppna batterier Bränslefilter Luftfilter Kupéfilter

11 Underhåll Tvätt och rekonditionering Arbetsmiljörisker Tvättanläggningar Rengöringsmedel Motortvätt

118 119

119 119 120

121 121

121 122 123 124

Tvättning

125

Rekonditionering av strålkastarglas

126

Invändig rekonditionering Lackrekonditionering

127 129

Avfettning Påläggning av ett alkaliskt medel Spolning Tvätt av fälgar och däck Flygrost Tvättning och torkning Grovleken på slippapper

Lacken slits och skadas Arbetsgång vid lackrekonditionering Stenskott och lackskador Oxidborttagning Vad är oxider? Polering och repborttagning Vaxning och glansskydd Vibrationsskador

12 Smörjning och smörjmedel

Smörjfetter

141

13 Projektguide

142

147 148

149

140 140 141

142

Intervjua

142

Att skriva instruktioner Att sammanställa Att skriva rapporter

143 143 144

51108384.1.1_Inlaga_2022.indd 5

Gängtabeller Gängtabell bromsrörsnipplar

147

137 138 138 139

Att samla information

Faktainsamling En vanlig modell för rapport

Bilagor

146

133

139

Planera intervjun noga Vid intervjun

146

Planera ditt bildspel

145 145 145 146

129 130 130 130 130 131 131 132

Transmission

Att tänka på om du söker på internet

Bildspel

Insändare Nyhetsartikel Debattartikel Reportage

127

133 134 134 134 135 136

Viskositet för transmissionsoljor ATF-olja Hypoidolja

144 145

125 125 125 125 126 126

Arbetsmiljö Miljö Tillsatser, additiv Oljefilmsmörjning Viskositet Motoroljor

Viskositetsklassning av motoroljor Biltillverkarnas egna specifikationer Hel- och halvsyntetiska oljor Kan man blanda oljor?

Att presentera rapporter eller annat material muntligt Artiklar

142 142 143

144 144

2022-06-14 09:00

Arbetsmiljö och säkerhet

Lagar och regler I det här avsnittet kan du läsa om viktiga lagar och andra bestämmelser som gäller för arbetsplatser inom fordonsbranschen. Inom transportbranschen finns en mängd olika yrken och man arbetar på väldigt olika arbetsplatser: vägtrafik, järnvägstrafik, kollektivtrafik, hamnar m.m. Arbetsmiljön för en transportarbetare kan dessutom skifta från dag till dag. Inom fordonsbranschen är arbetsplatserna oftast mer stationära. På verkstäder kan man lättare anpassa miljön kring arbetsplatsen. Men exempelvis fältmekaniker står ständigt inför nya arbetsplatser som kan ha skiftande säkerhetsrisker. Både inom transport- och fordonsbranschen finns många små företag och många ensamföretagare. I små företag med få anställda där arbetsgivare och arbetstagare samtidigt är arbetskamrater kan det ibland vara svårt att hålla strikta gränser för arbetsgivarens arbetsmiljöansvar.

En fältmekaniker möter ständigt utmanande arbetsmiljöer. Bild Craig DeBourbon, iStock.

Arbetsmiljölagen, AML

Den lag som är övergripande för arbetsmiljön heter arbetsmiljölagen. I arbetsmiljölagen finns bl.a. särskilda regler om hur de som är under 18 år får arbeta. Arbetsmiljölagen anger också ramen för Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS. Arbetsmiljöverkets föreskrifter kan till exempel gälla vissa slag av risker, psykisk påfrestning, fysiska belastningar, farliga ämnen eller maskiner. Föreskrifterna, AFS, anger mer i detalj krav och skyldigheter beträffande arbetsmiljön. Det är riksdagen som bestämmer innehållet i arbetsmiljölagen.

Arbetstidslagen

Arbetstidslagen anger hur mycket en person får arbeta per dygn, per vecka och år. Lagen reglerar också jourtider och beredskap, raster och nattvila. Arbetstidslagen bygger delvis på obligatoriska EU-regler. Det är viktigt att känna till att kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare delvis kan avtala bort lagen.

6 51108384.1.1_Inlaga_2022.indd 6

2022-06-14 09:00

Vägarbetstidslagen

Det finns en speciell arbetstidslag för yrkesförare. Lagen gäller när en svensk förare kör i Sverige och i utlandet. Men den gäller även för utländska förare i Sverige. Lagen har vissa undantag, den gäller exempelvis inte för lätta lastbilar, personbilar och fordon som används för persontransporter i linjetrafik, t.ex. bussar i stadstrafik. För att övervaka att körtider och vilotider följs måste alla fordon som omfattas av reglerna för köroch vilotider inom EU vara utrustade med färdskrivare.

Färdskrivaren registrerar all information till ett internt minneskort. Informationen är lätt att tolka och kan skrivas ut på den inbyggda skrivaren. Bild Volvo Lastvagnar AB.

Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket är den myndighet som ansvarar för hur arbetsmiljölagen och arbetstidslagen följs på skolor och arbetsplatser. Arbetsmiljöverket tar fram ett stort antal föreskrifter, AFS, för olika typer av arbeten och hur maskiner ska byggas och användas. De åker också ut till arbetsplatser och kontrollerar hur man följer bestämmelserna.

Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS, består av ett åttiotal föreskrifter. De är försedda med ett årtal och ett nummer, till exempel AFS 2006:4.

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM SAM är grunden för en ständig förbättring av arbetsmiljön och för att förebygga arbetsolyckor. Man kan säga att SAM är ett kvalitetssystem för arbetsmiljöarbetet på ett företag. Det ska ständigt pågå ett arbete med att undersöka behoven av förbättringar, planera åtgärder, genomföra dessa, kontrollera effekten av åtgärderna och sedan börja undersöka behoven av nya förbättringar. Det är arbetsgivarens ansvar att driva SAM. En bra arbetsmiljö omfattar naturligtvis både den fysiska och den sociala arbetsmiljön.

Skyddsombud

På varje arbetsplats med minst fem regelbundet anställda ska det finnas ett skyddsombud. Skyddsombudet utses av den lokala fackliga organisationen, eller där sådan saknas, direkt av arbetstagarna. Vem som helst av arbetstagarna kan väljas till skyddsombud, och har rätt att få utbildning på arbetstid för sitt uppdrag. Att ha skyddsombud är en rättighet, inte en skyldighet.

7 51108384.1.1_Inlaga_2022.indd 7

2022-06-14 09:00

Skyddsombudet ska delta det Systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM, ett ständigt arbete med att förbättra arbetsmiljön, som det är arbetsgivarens ansvar att driva. Om ett skyddsombud anser att arbetsgivaren bör förbättra arbetsmiljön ska de kraven ställas först till arbetsgivaren. Om inte skyddsombud och arbetsgivare kommer överens kan skyddsombudet gå vidare till Arbetsmiljöverket. Det är alltid arbetsgivaren som är ytterst ansvarig för arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor. Skyddsombudet ska arbeta tillsammans med företaget och de anställda för att förbättra arbetsmiljön. Ett skyddsombud kan stoppa verksamheten om hen anser att den kan vara farlig för liv och hälsa. Om ett olycksfall hänt ska skyddsombudet delta i utredningen av olyckan. Skyddsombud ska även delta vid planering av ny- eller ombyggnation med tanke på miljö och skyddsfrågor, bevaka att skyddsanordningar och skyddssystem verkligen fungerar m.m. Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen ger ett extra skydd för dem som har ett fackligt förtroendeuppdrag, t.ex. skyddsombud. Som facklig förtroendeman ska man ta upp de anställdas problem och synpunkter, vilket ibland kan leda till konflikt med arbetsgivaren. Ingen ska förlora sin anställning på grund av sitt fackliga uppdrag.

Elevskyddsombud

Elever i grundskolan, gymnasiet, högskola, universitet och vuxenutbildning har rätt att utse ett elevskyddsombud. Elevskyddsombudet ska utses av eleverna. Den elev som valts till skyddsombud ska få utbildning genom skolans försorg, samt ledighet för detta. Ett elevskyddsombud har i stort samma uppgifter som ett skyddsombud på ett företag. Det finns dock vissa skillnader, ett elevskyddsombud kan inte stoppa verksamheten på skolan vid eventuella faror för eleverna utan måste i så fall vända sig till skolans ordinarie skyddsombud. Elevskyddsombud behöver informationskanaler till skolans elever, skolledningen och lärarnas skyddsombud. Har skolan exempelvis problem med höga ljudnivåer i klassrum eller verkstäder så påverkas ju lärarna lika mycket som eleverna. Det är bra om elevskyddsombudet får möjlighet att träffa rektorn regelbundet och diskutera skolans arbetsmiljö. Som elevskyddsombud ska du vara med på skyddsronder och delta vid planering av ombyggnader på skolan. Du ska också delta när Arbetsmiljöverket kommer till skolan på inspektion. Elevskyddsombud har tystnadsplikt. Det innebär att om en elev berättar något känsligt ska elevskyddsombudet hålla förtroendet och bara föra det vidare till rätt personer. Om det exempelvis gäller ett mobbningsfall förs bara informationen vidare till skolans mobbningsteam. Elevskyddsombudet får inte vidta några egna åtgärder eller berätta känslig information för andra.

Skyddskommitté

Enligt arbetsmiljölagen ska en skyddskommitté finnas på arbetsplatser där fler än femtio anställda regelbundet arbetar. I skyddskommittén ska representanter för både anställda och arbetsgivaren ingå. Som regel ingår skyddsombudet eller skyddsombuden om de är flera i skyddskommittén. I skyddskommittén behandlas mera övergripande frågor som hur skyddsarbetet ska bedrivas på längre sikt, om anpassning och rehabilitering av sjuk personal, planering inför ombyggnationer och dylikt.

8 51108384.1.1_Inlaga_2022.indd 8

2022-06-14 09:00

Varselmärkning På arbetsplatser används olika slags skyltar. Det är förbuds‐, påbuds‐, varnings‐ och nödskyltar. Märkningen ska följa Arbetsmiljöverkets bestämmelser Skyltning för en säker arbetsmiljö Typ

Faropiktogram

Förbud

Varning

Påbud

Nöd

Brand

Betydelse

Farligt ämne

Förbud, stopp

Fara, risk eller hinder

Krav på åtgärd eller beteende

Nödutgång, första hjälpenutrustning

Brandsläckningsutrustning Brandskydd.

Explosivt

Rökning och öppen eld förbjuden

Brandfarliga ämnen/varor eller hög temperatur

Ögonskydd måste användas

Första hjälpen

Brandslang (Brandpost)

Färg och form

Exempel

Nödutgång Gas under tryck

Skadligt

Brandfarligt

Förbjudet att använda vatten för släckning

Förbjudet för arbetsfordon

Frätande Får ej vidröras

Hälsofarligt Ej dricksvatten

Godstrafik

Andningsskydd måste användas

Nödtelefon för brand

Nöddusch

Explosiva ämnen/varor

Skyddshjälm måste användas

Farlig elektrisk spänning

Skyddsskor måste användas

Hälsoskadliga eller irriterande ämnen

Hörselskydd måste användas

Brandsläckare

Ögondusch

Bår

Andra brandskyddsanordningar eller brandskyddsutrustningar med tilläggsskylt

Oxiderande

Giftigt

Skyddshandskar Fara måste användas (med tilläggsskylt)

Miljöfarligt

Bilder Faropiktogram, Arbetsmiljöverket (brand), Jonny Hallberg efter förlaga från Arbetsmiljöverket (påbud).

9 51108384.1.1_Inlaga_2022.indd 9

2022-06-14 09:00

Social arbetsmiljö Hur jag trivs jag på min arbetsplats? Känner jag mig ofta stressad av tids- eller prestationskrav? Hur är mina relationer med de andra på arbetsplatsen? Känner jag att mitt arbete blir uppskattat? Sådana faktorer brukar kallas den sociala eller psykosociala arbetsmiljön. Att försöka ”mäta” hur personalen på ett företag upplever sin arbetsmiljö är svårt eftersom upplevelsen är så personlig och olika från person till person. En person på ett företag med dålig fysisk arbetsmiljö kanske bortser från bristerna eftersom hen uppskattar den sociala gemenskapen på arbetsplatsen En annan person som arbetar på ett företag med mycket bra fysisk arbetsmiljö kanske upplever arbetsklimatet som dåligt eftersom hen inte känner sig accepterad av arbetskamrater och arbetsledare.

Ibland kan jobbet kännas som på någon av bilderna. Tidspress, mycket att göra, som att man ”slår knut på sig själv” med mera. Illustration Dan Tero, iStock.

Mål och förutsättningar

Det är bra om arbetsledningen formulerar klara och tydliga mål som de anställda ska nå. Det är också bra med en klar och tydlig ansvarsfördelning inom arbetsplatsen. Syftet är inte att förhindra någon att ta egna initiativ, eller att utveckla nya sätt att arbeta. Fördelen med uttalade mål och ansvarsfördelning är att man ska veta vad som förväntas och därför veta när man gjort ett bra jobb. En stressfaktor är att ständigt känna att man inte gjort det man tror att arbetsledning och arbetskamrater tycker att man ska ha gjort. Att man inte tagit det ansvar man tror att andra lagt på en. När arbetsgivaren uttalar klara mål för arbetet följer ett stort ansvar, att se till att de anställda har rätt förutsättningar att nå de uppsatta målen, exempelvis rätt kompetens, tillräckligt med tid osv. Orimliga mål skapar givetvis stress och en dålig arbetsmiljö.

Utanförskap

Mobbning på arbetsplatser förekommer tyvärr. Det ingår i ett företags systematiska arbetsmiljöarbete att förhindra att detta händer och att ha en beredskap om det händer. Alla nyanställda bör få en bra introduktion och en mentor, en kontaktperson, utsedd. Genom att ordna gemensamma aktiviteter på eller utanför arbetstiden skapar företaget bättre förutsättningar för att alla ska lära känna varandra. Friskvårdsaktiviteter som exempelvis årskort på träningsanläggningar gynnar både gemenskap och den fysiska hälsan.

Att gå på gym tillsammans med arbetskamraterna är bra för både hälsa och gemenskap. Bild Joshua Hodge, iStock.

10 51108384.1.1_Inlaga_2022.indd 10

2022-06-14 09:00

Fysisk arbetsmiljö Ljus och belysning

För att få bra belysning i fordonsverkstäder krävs det både bra allmänbelysning och punktbelysning. Med allmänbelysning menas dagsljus, takbelysning och annan fast belysning. Med punktbelysning menas batterilampor, sladdlampor och bänklampor. Varje ljuskälla avger ett visst ljusflöde som anges i enheten lumen. Om en lumen träffar en area som är 1 m2 blir belysningsstyrkan 1 lux. En verkstadslokal bör ha cirka 500 lux för allmänbelysningen ska vara god, medan det räcker med cirka 150 lux i ett omklädningsrum. En annan belysningsstorhet är luminans. Luminans är det ljus som reflekteras från en yta. Luminans uttrycks i enheten candela per m2, cd/m2.

En lampa som lätt kan placeras intill det ställe man arbetar på ger en bra punktbelysning. Lamporna kan ha en krok eller en magnet som gör att den kan sättas fast. Bild Shutterstock.

Ljus och ålder Eftersom våra ögon förändras med stigande ålder behöver en äldre människa mer ljus än en yngre människa. En 60‐åring behöver minst dubbelt så mycket ljus som en 40‐åring. Ljusbehov 6 5 4 3 2 1 0

30 Ålder

Tabellen visar behovet av ljus vid stigande ålder.

Buller

Buller betyder icke önskvärt ljud, och det omfattar både hörselskadligt och störande ljud. Buller kan skada din hörsel. Ljud består av tryckvågor i luften. Hur tätt tryckvågorna träffar örats trumhinna mäts i storheten frekvens med enheten Hertz (Hz), tryckvågor per sekund. Det mänskliga örat uppfattar ljud mellan cirka 20 och 20 000 Hz. Frekvenser över det mänskliga hörselområdet kallas ultraljud och frekvenser under det mänskliga hörselområdet kallas infraljud. Ljudnivån, som en människa uppfattar den, mäts i decibel, dBA. Tillägget A innebär att ljudmätaren har ett filter som gör att instrumentet ska efterlikna örats känslighet för hörbart ljud inom hela frekvensområdet 20–20 000 Hz. Flera gränser Ett insatsvärde är den nivå på buller som innebär att man kan ställa krav på arbetsgivaren att göra en insats för att minska värdet. Gränsvärde är ett värde som inte får överskridas.

11 51108384.1.1_Inlaga_2022.indd 11

2022-06-14 09:00

Olika bullertyper och nivåer Daglig bullerexponering är det genomsnittliga buller som en människa utsätts för under en åttatimmars arbetsdag. Det mäts med ett så kallat A-filter i bullermätaren. Maximal A-vägd ljudtrycksnivå är den högsta Bullernivåer nivå som förekommer under en arbetsdag mätt med A-filter i bullermätaren. Impulsstoppvärdet Undre insatsvärde Daglig bullerexponeringsnivå är nivån på den högsta kortvariga ljudtoppen som Undre insatsvärde Impulstoppvärde förekommer under en arbetsdag. Den mäts med Gränsvärde Daglig bullerexponeringsnivå ett så kallat C-filter i bullermätaren. Gränsvärde Maximal A-vägd ljudtrycksnivå Föreskrifterna AFS 2005:16 gäller för verksamGränsvärde Impulstoppvärde heter där någon kan utsättas för buller i arbetet.

80 dB 135 dB 85 dB 115 dB 135 dB

Skydda dig mot buller genom att • använda maskiner och utrustning som är tystgående • ljudisolera maskiner och utrustning • använda hörselskydd. Normalt samtal

Svagt vindbrus

Ljudkurva i dBA. Källa Trafikverket.

Gata i storstad

Tåg

90 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190 Ljudnivå db(A) Diskotek

Smärtgräns

Jetplan

Vibrationer

Handhållna maskiner som vibrerar, till exempel mutterdragare och slipmaskiner, kan ge vibrationsskador i händerna. Vibrationsskador ger en sämre blodcirkulation i fingrarna. Symtomen är domningar och stickningar i fingrarna. Man kan också få värk och Ögonskydd Skyddshjälm bli känsligare för kyla. Tillverkare av handhållna maskiner ska tydligt ange Hörselskydd vibrationsmåste användas måste användas måste användas nivån. Vibrationsnivåer Insatsvärde 2,5 m/s2 Gränsvärde 5,0 m/s2 Andningsskydd Skyddsskor Skyddshandskar Ögonskydd Skyddshjälm Hörselskydd Skydda dig mot vibrationer genommåste att användas måste användas måste användas måste användas måste användas måste användas • undvika ”dåliga” handmaskiner med höga vibrationstal • använda moderna maskiner som vibrerar mindre än äldre maskiner • arbeta i korta pass • använda tjocka vibrationsdämpande handskar eller limma fast vibrationsdämpande material på maskinen. Skyddsskor Andningsskydd Skyddshandskar måste användas

måste användas

Oscillerande polermaskin. Bild Lahega.

Sexkant

Flankdrive

Mutterdragare. Bild Verktygsboden.

Tolvkant

12 51108384.1.1_Inlaga_2022.indd 12

2022-06-14 09:00

Kundbemötande och administration

Detta avsnitt inleds med en genomgång av grunder för företagande och företagsekonomi. Betydelsen av ett gott kundbemötande kan inte överskattas och det har en stor betydelse för företagets affär. Ett gott kundbemötande inbegriper också att följa lagar och de kvalitetssystem som verkstaden anslutits till. Vidare beskrivs betydelsen av att använda uppdaterade molnbaserade system med verkstadsinformation och affärssystem som gör administrationsarbetet effektivt. I det här avsnittet går vi även igenom ett antal begrepp och samband som berör företagande, entreprenörskap och ekonomi. Ekonomi innebär att hushålla med de resurser man har tillgång till, för att på så sätt skapa nya resurser. Det är viktigt för ett företag att ha kontroll på ekonomin på samma sätt som det är viktigt för oss alla att hushålla med våra begränsade resurser så vi får den privatekonomi vi önskar.

Företagets resurser Resurserna i ett företag kan vara av många olika slag. Personal med sina kunskaper och färdigheter, pengar, fastigheter, maskiner och verktyg är några exempel på resurser. Resurserna ska användas effektivt samtidigt som man måste ”hushålla” med dem. Fastigheter, maskiner och verktyg ska vårdas, underhållas och om möjligt utvecklas, förbättras.

Intressenter och marknad Intressenter kallas alla som på något sätt har intresse eller behov av ett företags verksamhet, de är ofta fler än man först tänker sig. Intressenterna kan vara privatpersoner, andra företag, organisationer med flera. Här redovisas några av de viktigaste intressenterna: Kunder som vill bli erbjudna bra och prisvärda produkter. De förväntar sig också bra och pålitlig service från företaget. Det är intäkterna från kunderna som företaget lever på. Ägare som vill få belöning och avkastning på sitt satsade kapital. Anställda som vill få lön för sitt arbete, vara engagerade i verksamheten, men också få personlig utveckling och trygghet. Leverantörer som vill att företaget ska utvecklas bra så att det gör fler inköp och kan betala för dem i rätt tid. Långivare som vill ha säkerhet i företaget och få ränta på det utlånade kapitalet. De vill att företaget ska vara lönsamt och pålitligt. Samhället som har många olika intressen, både i form av krav och av förväntningar. Stat, landsting och kommun vill att företagets verksamhet ska vara ”nyttig” för samhället. Företagen skapar sysselsättning som leder till att både företag och de anställda kan betala skatter och avgifter. Samhället kan också vara kund hos företaget. Samhället bidrar till företagets utveckling på flera sätt, exempelvis genom skolor och vård m.m.

Kunderna

”Ägarna”

De anställda Leverantörer

Andra ”intressenter”

Samhället

Ett företag har många ”intressenter”.

45 51108384.1.1_Inlaga_2022.indd 45

2022-06-14 09:00

Intressekonflikter

När man ser på listan med intressenter ovan är det lätt att inse att det finns konflikter mellan flera av dessa intressen. De anställda vill ha en hög lön vilket pressar upp priset på produkten. Det gillar inte kunderna. Inte heller ägarna vill att lönerna stiger allt för mycket, eftersom det ökar kostnaderna och ger lägre avkastning. Höga kostnader kan leda till att företaget tvingas ta ut ett högre pris än vad kunderna vill ge. Effekten kan bli att företagets omsättning/försäljning minskar, vilket kan leda till att företaget måste minska sina kostnader. Det är viktigt att det finns bra rutiner för att hantera de konflikter och motsättningar som finns. Det görs exempelvis genom att arbetsgivare och arbetstagare förhandlar sakligt om löner, arbetstid och andra anställningsvillkor. Genom att göra tydliga skriftliga överenskommelser med sina kunder kan man undvika kostsamma tvister. Det förekommer många andra typer av avtal, regelsystem och avvägningar som behövs för samspelet ska fungera mellan alla intressenter. Inte minst måste alla parter lita på rättsväsendet.

Marknaden

Ordet marknad används i många sammanhang där olika intressenter möter varandra för att göra affärer. Det kan gälla en enkel loppis eller torghandel där säljare och köpare av exempelvis grönsaker har en mötesplats där de kan göra sina affärer. En stor marknad är världsmarknaden för råolja. I fordonsbranscherna talar man om marknad i flera olika sammanhang. Det kan gälla marknaden för en viss typ av nya bilar, exempelvis marknaden för fyrhjulsdrivna stadsjeepar. Man kan också tala om marknaden inom ett visst geografiskt område, exempelvis Europamarknaden eller marknaden i Östergötland, för en viss bilmodell eller en typ av transporter. En annan marknad är arbetsmarknaden, där företagen köper de anställdas arbete och betalar genom lönen. Vad som sker på en marknad avgörs i hög grad av tillgång och efterfrågan av de produkter och tjänster som finns på den aktuella marknaden. Tillgång och efterfrågan När efterfrågan är stor betyder det att många vill köpa en vara eller tjänst. Skulle det vara så att det samtidigt är ont om det som efterfrågas, det vill säga liten tillgång, fungerar marknaden så att priset på det som efterfrågas tenderar att öka. Men det leder också oftast till att produktionen ökar och det efter hand uppstår en balans mellan efterfrågan och tillgång. Om efterfrågan är liten samtidigt som tillgången är stor av en vara eller tjänst, så pressas priset ner och produktionen kommer att minska. Även här uppstår efter hand en balans mellan tillgång och efterfrågan. Därför kan man säga att det är tillgång och efterfrågan som styr prissättningen på en marknad. När man låter tillgång och efterfrågan sätta priset kallas det marknadsekonomi. Det låter enkelt och bra att marknaden reglerar priset på varan, tjänsten. Men samtidigt måste företagen få ta ut ett pris som gör att verksamheten blir långsiktigt hållbart med tillräcklig god ekonomi. I vissa sammanhang väljer beslutfattare att ”marknadskrafterna” inte ska få fritt spelrum i prissättningen. Det kan exempelvis gälla när tillgång och efterfrågan på sjukvård inte tillåts styra prissättningen. Om det finns större efterfrågan än tillgång kan priset på en vara stiga.

46 51108384.1.1_Inlaga_2022.indd 46

2022-06-14 09:00

Några ekonomiska begrepp Inom alla områden finns speciella ord, begrepp, som är bra och viktiga att känna till. Det kan gälla begrepp inom fordonsteknik, trafikkunskap, svetsning eller företagsekonomi. Dessa begrepp gör det lättare att beskriva vad man menar och risken för missförstånd minskar. Man kan till exempel tycka att orden kostnad och utgift betyder samma sak, men inom företagsekonomin är inte så. I bokföringen, eller i företagets redovisning och när kalkyler görs, blir det fel om man inte använder rätt begrepp.

Utgift och kostnad

En utgift uppstår när man köper något. När man betalar gör man en utbetalning. Utgiften kan täcka ett kortsiktigt eller långsiktigt behov. Man skiljer på begreppen kostnad och utgift. Om en däckfirma köper en balanseringsmaskin för 40 000 kr är det en stor utgift vid inköpstillfället. Men om maskinen kan användas i fem år innan den är utsliten, blir den årliga kostnaden för maskinen en femtedel av maskinens inköpsvärde. Maskinens årliga värdeminskning blir en kostnad på 8 000 kr. Den kallas avskrivning och tas upp årligen i bokföringen Balanseringsmaskin Kostnad Utgift under, den i detta exempel, femåriga 2022 8 000 40 000 avskrivningsperioden. Ett annat tydligt 2023 8 000 exempel på skillnaden mellan kostnad 2024 8 000 och utgift kan vara köpet av ett hus. När huset köps får man en stor utgift som 2025 8 000 ofta handlar om miljonbelopp. När man 2026 8 000 sedan bor i huset kommer man att betala Den årliga kostnaden för balanseringsmaskinen en viss kostnad per månad. blir 8 000 kr.

Fasta och rörliga kostnader

En kostnad får man när en inköpt resurs förbrukas inom en bestämd tid. Det kan vara lokalhyra för en månad eller en arbetstimme, men det kan också vara inköpta varor eller olika avgifter m.m. Kostnaden visar vad som förbrukas under en viss tidsperiod, eller vad det kostar företaget att producera en bestämd enhet. Man skiljer på fast kostnad och rörlig kostnad. En fast kostnad går inte att påverka omedelbart och är inte direkt styrd av om produktionen ökar eller minskar i företaget. Exempel på fasta kostnader är lokalhyra, försäkringar, besiktningskostnader för fordonslyftar, fordon, avskrivningar på maskiner m.m. En rörlig kostnad påverkas direkt när produktionen förändras. Kostnaden kan röra sig upp eller ned. Exempel på en rörlig kostnad kan i ett åkeri vara kostnad för bränsle, däckslitage och annat som förbrukas direkt i förhållande till den körda sträckan. Fler mil är lika med högre kostnad. Den totala kostnaden för en produkt består oftast av både en fast och rörlig del. Vi tar som exempel en bilverkstad som gör en underhållsservice till en kund. Kostnaden för företaget består av båda kostnadsslagen. Kostnaden för lokaler, fordonslyft, och företagets försäkringar är fasta kostnader som inte påverkas av om det görs fler eller färre arbeten i verkstaden. Alla reservdelar, olja och annat som förbrukas under arbetets gång är exempel på rörliga kostnader. Priset för servicen som kunden ska betala måste vara beräknat så att summan täcker både de fasta och de rörliga kostnaderna företaget har. Om den fasta kostnaden kan spridas ut på fler sålda reparationer och servicearbeten innebär det att företagets lönsamhet förbättras.

47 51108384.1.1_Inlaga_2022.indd 47

2022-06-14 09:00

Självkostnad

Om kostnaden för att producera en vara eller en tjänst är större än det pris som går att ta ut på marknaden kommer verksamheten inte att fungera på lång sikt. För att kunna avgöra om en vara eller tjänst är lönsam, jämför man försäljningspriset med den självkostnad företaget har för produkten. Med självkostnad menas summan av alla kostnader företaget har för att kunna erbjuda produkten till sina kunder. I det enklaste fallet har företaget endast en vara till försäljning och då kan man enkelt beräkna självkostnaden för ett exemplar av varan. I många andra fall kan det vara svårt att ange den exakta självkostnaden eftersom det verkligen gäller att ta med alla kostnader som ska räknas in. För ett tjänsteproducerande företag som exempelvis en bilverkstad får man göra en beräkning av självkostnaden för en uppdragstimma, det vill säga räkna fram vad det kostar företaget att en anställd arbetar en timme. Självkostnaden per arbetstimme blir då: Totala kostnaden för företaget dividerat med antalet sålda arbetstimmar.

Investering

Inköp som görs för att kunna användas under längre sikt kallas en investering. Det kan gälla inköp av maskiner, fordonslyftar, fordon av olika slag och diagnosutrustning m.m. En investering kan också vara att utbilda personal, exempelvis så att en bilverkstad kan utföra arbeten på luftkonditioneringsanläggningar, el- och hybridbilar eller andra specialkompetenser.

Resultat, vinst eller förlust

Ett företag som ska kunna leva på lång sikt måste visa ett positivt resultat, det vill säga göra en vinst på sin verksamhet. Vinsten visar sig när man jämför företagets inkomster, som kallas för intäkter, med företagets kostnader. Enkelt uttryckt kan man säga att resultatet är intäkterna minus kostnaderna. Ger inte företaget en vinst så måste något förändras. När du vet hur man räknar fram vinsten är det lätt att se att det egentligen bara finns två sätt. Man måste öka intäkterna och om inte det lyckas måste kostnaderna minskas. I värsta fall kan en kortsiktig lösning vara att låna pengar. Resultatet redovisas ofta för ett helt år, då kallas den resultaträkning. Men även kvartals- och månadsvis redovisning av resultat görs i många företag och kallas då resultatrapporter. Om vinsten är för låg eller uteblir kan inte företaget investera och utvecklas. De produkter och arbetssätt som används blir efter hand föråldrade och företaget kan eventuellt konkurreras ut av andra företag som gjort vinster och använt dem till en effektiv utveckling. Ett exempel kan vara ett bussbolag som Resultaträkning I tusen kr (kkr) använder vinsten till att installera alkolås Kostnader Intäkter i alla sina bussar. När sedan en kommun Lokalkostnader 547 Försäljning ska göra en upphandling av skolskjutsar så Personalomkostnader 1 368 kräver de alkolås i bussarna. Vinsten har i detta exempel använts till att ge företaget Varuinköp 1 596 konkurrensfördelar jämfört med ett bussMarknadsföring 182,4 bolag som inte kunnat investera i alkolås. Försäkringar

91,2

Avskrivningar

136,8

Summa kostnader

3 922

Årets resultat

4 560

Summa intäkter

4 560

638

48 51108384.1.1_Inlaga_2022.indd 48

2022-06-14 09:00

Tillgångar, skulder och eget kapital

Maskiner, fordon, lokaler, varulager och pengar i kassan är några exempel på ett företags tillgångar. Man skiljer ofta på omsättningstillgångar och anläggningstillgångar. Alla tillgångar är finansierade genom egna eller lånade pengar. Omsättningstillgångar är sådant som omsätts, säljs, och förändras flera gånger per år. Hit räknas varulager och krediter på sådant som kunder ännu inte betalat, som obetalda utgående fakturor och korta krediter m.m. Anläggningstillgångar är, som namnet visar, företagets anläggningar. Detta omfattar allt sådant som normalt inte säljs utan som alltid finns i företaget. Här handlar det om resurser som företaget behöver för att kunna bedriva sin verksamhet, men som normalt sett inte säljs av företaget. Några exempel på anläggningstillgångar är lastbilarna i ett åkeri, olika maskiner, fordonslyftar och verktyg hos en bilverkstad, lokaler m.m. Eget kapital är de pengar som företagets ägare satsat i företaget. När ett företag gör en vinst som stannar i företaget så ökar det egna kapitalet. Om företaget går med förlust minskar det egna kapitalet.

Balansräkning, ekonomisk ställning

När man bedömer ett företag är dess resultat en viktig information, men det visar inte den ekonomiska ställningen, det vill säga hur mycket av tillgångarna som är företagets ”egna”. Det kan ju vara så att företaget lånat pengar under en period. Den lånade intäkten kan betyda en försvagning av företagets ekonomiska ställning och styrka. För att få ett säkert mått på den ekonomiska ställningen i företaget sammanställer man en översikt som kallas balansräkning. Där ställer man upp alla företagets tillgångar till vänster och till höger hur tillgångarna är finansierade, det vill säga hur mycket som är egna eller lånade pengar. I en balansräkning ska det vara ”balans” det vill säga summan i båda kolumnerna ska alltid vara lika stor. Det är värdet i rutan resultat som gör att det blir balans i kolumnerna. Resultatet kan vara positivt, det vill säga en vinst, eller negativt, vilket betyder att det är en förlust. Balansräkning I tusen kr (kkr) Tillgångar

Eget kapital och skulder

Omsättningstillgångar

Kortfristiga skulder

Kassa och bank

1 200

Kundfordringar

450

Varulager

Leverantörsskulder

900

Checkkredit

500

3 000 Långfristiga skulder

Anläggningstillgångar

Banklån

Maskiner och verktyg

1 400

Fordon

1 200

Eget kapital

Fastighet

3 600

Aktiekapital Resultat (årets vinst)

Summa tillgångar

10 850

Summa skulder och eget kapital

5 500

3 000 950 10 850

49 51108384.1.1_Inlaga_2022.indd 49

2022-06-14 09:00

Avkastning

Avkastningen, return on capital, är ett mått på lönsamheten i företaget. Den visar hur stor vinsten är i förhållande till de pengar som satsats i företaget. Avkastning är vinst dividerat med tillgångar, oftast uttryckt i procent. Vinst Avkastning = Tillgångar Vi hämtar de siffror vi behöver för att beräkna avkastningen från balansräkningen ovan. • Årets vinst = 950 000 kr • Summa tillgångar = 10 850 000 kr 950 000 Avkastning = = 0,088 (8,8%) 10 850 000 För att minska antalet siffror anges ofta stora summor i kilokronor. Summan 10 850 000 kr kan alltså skrivas 10 850 kkr. Avkastningen för exemplet är cirka 8,8 %. Storleken på avkastning bör givetvis vara högre än bankränta eller vad annan ”säker” avkastning kan ge. Den som satsar i företag tar ju en risk med sin placering av pengar i företaget.

Kalkyl

En kalkyl (calculation) är en beräkning som görs i förväg för att se de ekonomiska följderna av en viss planerad ekonomisk handling. Det kan gälla att investera i ett nytt fordon, eller annan maskinell utrustning, bygga nya lokaler, anställa en ny medarbetare eller att skicka en redan anställd medarbetare på en kurs m.m. Genom kalkylen vill man kunna förutse om den tänkta handlingen kan bli lönsam inom viss tid, eller om man bör avstå det som planerats.

Likviditet och soliditet

Likviditet (liquidity) är ett mått på vilken betalningsförmåga som finns kortsiktigt. Helt enkelt hur stor summa som finns lätt åtkomligt för snabba utbetalningar. Här använder vi omsättningstillgångarna förutom varulagret. Det är inte meningen att lagret ska behöva säljas ut för att kunna betala de kortfristiga skulderna. Likviditet är omsättningstillgångar minus varulager dividerat med kortfristiga skulder. Likviditet =

Omsättningstillgångar – Varulager Tillgångar

Vi fortsätter använda den tidigare balansräkningen som exempel. Omsättningstillgångar = 1 200 + 450 = 1 650 kkr Kortfristiga skulder = 900 + 500 = 1 450 kkr 1 650 Likviditet = ≈1,14 1 450 Likviditeten, cirka 1,14, är ganska liten i detta fall. Om likviditeten är mindre än 1 så räcker inte omsättningstillgångarna till att betala de kortfristiga skulderna. Likviditeten säger inget om vem som äger de aktuella pengarna, det vill säga om de är lånade eller företagets egna.

50 51108384.1.1_Inlaga_2022.indd 50

2022-06-14 09:00

För att däremot visa företagets betalningsförmåga på lång sikt används begreppet soliditet, equity ratio. Ett företag med god soliditet äger självt en större andel av sina tillgångar, än ett företag med sämre soliditet. God soliditet ger bra förutsättningar för att klara ekonomiska påfrestningar. Vid en låg soliditet kan ett företag få stora problem att överleva långsiktigt. Soliditet är eget kapital dividerat med summan av tillgångar. Soliditeten anges i procent och bör inte var lägre än 15–20 %. Från tabellen hämtar vi siffrorna och ser att soliditeten i detta fall är mycket bra, cirka 28 %. Eget kapital 3 000 Soliditet = = ≈ 0,28 (28 %) Tillgångar 10 850

Konkurrensmedel

På en marknad där flera företag konkurrerar är det samspelet mellan tillgång och efterfrågan som avgör vilket pris som kan tas ut för en vara eller tjänst. Men när en kund exempelvis ska välja bil är det inte enbart priset som spelar in, det finns ett antal konkurrensmedel som företagen kan använda för att locka kunden till sig. Konkurrensen mellan biltillverkarna är mycket hård. Kvalitén på bilar i samma prisklass är ofta jämbördig och därför har service och kundvård blivit ett av biltillverkarnas viktigaste konkurrensmedel. Det betyder att det är inte enbart säljaren i bilhallen, från företagets sida, som påverkar kundens val av bil. Alla i företaget, inte minst de som arbetar i verkstaden, har stor inverkan på kundens val när en ny bil ska köpas. När man allmänt talar om konkurrensmedel brukar man använda ”fem P” som företaget kan använda för att få kunderna till sig: • • • • •

produkt pris påverkan plats personal.

Moms

Moms är en förkortning av mervärdesskatt. Det är en skatt som skiljer sig från ”vanlig inkomstskatt” där det är våra inkomster som beskattas. Momsen är en konsumtionsskatt som i tas ut när vi köper något. Företag som säljer varor och tjänster måste lägga på moms på nästan allt de säljer och sedan betala in den skatten till Skatteverket. Men eftersom momsen endast ska betalas av privata konsumenter så får företagen göra avdrag för den moms som de själva betalat på sina inköp, innan de skickar in pengarna till Skatteverket. På de flesta varor och tjänster är tillägget för momsen 25 % men andra lägre skattesatser förkommer, exempelvis 12 % på livsmedel och 6 % på böcker. Lägga på moms Om du som företagare säljer en vara ska du lägga på rätt momssats. Säljer du exempelvis ett däck som utan moms har priset 1 000 kr, hur mycket moms ska du lägga på priset till en privatkund? Momssatsen är 25 %. Alternativ 1 1 000 · 0,25 = 250 kr → 1 000 + 250 = 1 250 kr inklusive moms Alternativ 2 1 000 · 1,25 = 1 250 kr inklusive moms Priset för däcket inklusive moms är 1 250 kr.

51 51108384.1.1_Inlaga_2022.indd 51

2022-06-14 09:00

Pris exklusive moms Ibland vet man en varas pris inklusive moms, men vill veta priset utan moms, exklusive moms. Då kan man inte, som du säkert känner till, ta bort 25 % från priset, för då får vi ett större belopp att dra av än det som motsvaras av momsen. Vi gör en enkel procentberäkning för att få se hur många procent 250 kr är av 1 250 kr. 250 = 0,2 (20 %) 1 250 Det betyder att procentsatsen 20 % kan användas när en 25 procentig moms ska räknas bort från ett pris inklusive moms. Vi använder exemplet med däcket igen. Vi kan välja två metoder när moms ska räknas av. Alternativ 1 20 % av varans pris inklusive moms ger momsen i kr, som sedan dras bort från priset. 1 250 · 0,20 = 250 kr → 1 250 − 250 = 1 000 kr exklusive moms. Alternativ 2 Om momsen är 20 % av priset till kund inklusive moms, så måste däckets pris exklusive moms vara 80 % av det priset. 1 250 · 0,80 = 1 000 kr exklusive moms.

Entreprenörskap Ordet entreprenör är ett franskt lånord som ursprungligen betydde företagare. Men ordets innebörd har med tiden glidit över till att beteckna handlingskraftiga, initiativrika personer. Ordet entreprenör har kommit att syfta på grundare av verksamheter, på förnyare av olika slag. En framgångsrik entreprenör har ofta en optimistisk grundsyn, är utåtriktad och är nyfiken på det som händer i omvärlden. Entreprenörskap står för något som styrs av ett tydligt mål. Ofta handlar det om att dra igång rörelser, eller medverka till förnyelse och förändringar. ”Pessimisten gör sina möjligheter till svårigheter. Optimisten gör svårigheterna till sina möjligheter.”

Harry S. Truman, USA:s president 1945 till 1953.

Detta citat används ibland i samband med beskrivningar av en optimistisk entreprenörsanda. Det är naturligtvis omöjligt att ange vilka generella egenskaper som är gemensamma för entreprenörer som lyckas starta och driva företag. Men här är några exempel: Initiativförmåga. Våga ta ledningen och agera i stället för att reagera. Söka förändra i stället för att anpassa sig. Vara öppen och mottaglig för nya idéer. Skapa och/eller utnyttja möjligheter. Ansvarsmedvetenhet. Ta ansvar, både för sina framgångar, fiaskon, lyckträffar och misstag. Aldrig lägga skulden för egna misstag på andra och aldrig ta åt sig äran av andras arbete. Självförtroende. Ha tillförsikt, men känna sina starka och svaga sidor. Det är viktigt att ha en positiv men realistisk självbild och vara socialt kompetent.

Det gäller att se möjligheten och ta risken. Bild Cristian Baitq, iStock.

52 51108384.1.1_Inlaga_2022.indd 52

2022-06-14 09:00

11 Underhåll Tvätt och rekonditionering Om du underhåller och sköter ditt fordon håller det sitt marknadsvärde bättre. Det är även trevligare att använda. Det lönar sig alltså på flera sätt att se till att fordonet hålls i god kondition. Regelbunden tvätt, vaxning och reparationer av små lackskador gör att lacken hålls fin längre och att det blir färre rostangrepp. Om lacken är i riktigt dålig kondition gör man en lackrekonditionering. Även bilens kupé bör underhållas. Vid en invändig rekonditionering rengörs tyg eller läder i klädseln. Plastdetaljer behandlas, mattor rengörs med mera. När fordonet byggs rostskyddas rostkänsliga ställen där fukt och smuts kan samlas. Efter ett antal års användning kan det vara bra att titta över rostskyddet och kanske komplettera det.

Bild Shutterstock.

Arbetsmiljörisker

Läs varningstexten på de kemiska rengöringsmedel som du ska arbeta med. Ofta torkar de ut huden. För alla kemikalier finns säkerhetsdatablad. Där finns information om arbetsmiljörisker och vilken skyddsutrustning du bör använda. Om du använder en ångtvätt så läs bruksanvisningen till ångtvätten noga innan du använder den. Den heta ångan ger lätt brännskador om du är oförsiktig. Rengöringsmedel kan irritera huden och orsakar allvarlig ögonirritation. Använd skyddshandskar och ögonskydd.

Säkerhetsdatablad Ett säkerhetsdatablad beskriver vilka risker det finns med att använda en produkt. Det beskriver också hur du ska bete dig för att undvika skador när du använder produkten. På alla arbetsplatser ska det finnas säkerhetsdatablad för de kemiska produkter som används. Säkerhetsdatablad ger dig viktig information, bland annat om första hjälpen och om vilken skyddsutrustning du ska använda. Tänk på att inte äta eller dricka förrän du tvättat händerna noga efter att du tagit i farliga ämnen!

Hälsofarligt

Skadligt

Miljöfarligt

Frätande

Giftigt

Skyddshandskar

Skyddsglasögon

Andningsskydd

121 51108384.1.1_Inlaga_2022.indd 121

2022-06-14 09:01

Tvättanläggningar

När du tvättar en bil lossnar ämnen som fastnat på bilen, till exempel partiklar från däck och vägbanan. Det kan vara ämnen som kadmium, zink, krom, nickel, bly, olja och bränslerester. Dessa föroreningar, tillsammans med exempelvis tensider i de rengöringsmedel som används, följer med tvättvattnet. Tvättar du bilen på en asfalterad gata, eller garageuppfart, rinner tvättvattnet ner i kommunens dagvattensystem. Dagvatten renas oftast inte innan det släpps ut i naturen. Därför måste all biltvätt göras på speciella tvättställen där tvättvattnet renas innan det spolas ut i avloppssystem.

Undvik att tvätta bilen på ställen där tvättvattnet rinner ner i gatans dagvattensystem. Bild Anders Ohlsson.

Miljökrav på tvättställen All biltvätt räknas enligt lag som miljöfarlig verksamhet. När man tvättar en bil ska man göra det på ett sådant sätt att det ger minsta möjliga miljöpåverkan. Anläggningar för biltvätt omfattas av regler om bland annat hantering av kemikalier, avfall samt egenkontroll. Oljeavskiljare och rening av tvättvattnet För att separera tvättvattnet från olja och slam ska en oljeavskiljare vara kopplad till en anläggning för biltvätt. En enkel beskrivning av en oljeavskiljare är att anläggningen består av två behållare. Tvättvattnet leds in i första behållaren där slam och sand sjunker till botten och där det sedan kan pumpas bort. Vattnet går sedan vidare till nästa behållare där olja och andra ämnen flyter upp till ytan och skiljs bort. Oljeavskiljare delas in i olika klasser beroende på hur mycket föroreningar som finns kvar i vattnet efter att det renats. När man tvättar en personbil manuellt används cirka 50 till 70 liter vatten per tvätt. I en automattvätt kan vattenförbrukningen bli betydligt högre, mellan 250 till 400 liter per tvätt. För att minska vattenförbrukningen kan en del av det renade tvättvattnet återanvändas till fler tvättar. Med en återanvändning på 80 % minskar vattenbehovet till cirka 50 till 70 liter rent vatten. Vattenförbrukningen blir då ungefär samma som vid manuell tvätt.

En förenklad principbild av hur en oljeavskiljare fungerar. I första behållaren sjunker slam och sand till botten. I andra behållaren flyter oljan upp till ytan och skiljs bort.

122 51108384.1.1_Inlaga_2022.indd 122

2022-06-14 09:01

Egenkontroll Enligt lag ska alla som driver en biltvätt utföra så kallad egenkontroll. Det betyder att biltvätten ska kontrolleras regelbundet. Man ska också förebygga och planera så att biltvätten inte skapar problem för människors hälsa eller för miljön. Tillsyn över biltvättar Kommunerna ansvarar för tillsynen över biltvättar. Det innebär att de kontrollerar att biltvätten uppfyller de krav som ställs enligt lag, till exempel i miljöbalken. Tillsynen sker genom inspektioner eller besök, men också genom att granska rapporter, provresultat med mera.

I en biltvätt samlas tvättvattnet upp och renas. Bild CircleK.

Rengöringsmedel

När man väljer rengöringsmedel bör man välja det medel som behövs för just den aktuella tvätten. En tumregel när man väljer medel är ”lika löser lika”. Med det menar man att om man till exempel ska tvätta bort olja ska man använda ett rengöringsmedel som också innehåller olja. Växter och insekter För fläckar och partiklar från växter och insekter använder man vatten och ett medel med ett pH-värde över 7, ett så kallat alkaliskt rengöringsmedel. Om bilen är vaxad med ”naturvax” kan vaxet lösas upp av medlet, men i dag finns det både vaxer och förseglingar som står emot även starka alkaliska avfettningsmedel. Oxider Oxider på lackytan kan lösas med rengöringsmedel som har ett pH-värde under 7. Djupa oxider går oftast inte att tvätta bort. Rengöringsmedel tar endast bort oxid som ligger på ytan. Ska djupa oxider tas bort krävs maskinpolering med oxidlösande medel. Mineralolja Fläckar av ämnen från mineralolja, till exempel tjära och asfalt, kan bara lösas av medel som själva är baserade på mineralolja, exempelvis kallavfettningsmedel. Det finns kallavfettningar med olika aromathalt. Ju lägre aromathalt, desto längre tid måste 0

pH-skala

Citron

Rent vatten Oxidborttagning

Växter och insekter Alkalisk avfettning

pH-värde mindre än 7 = surt pH-värde över 7 = basiskt

123 51108384.1.1_Inlaga_2022.indd 123

2022-06-14 09:01

produkten verka. Låg aromathalt är å andra sidan mindre skadlig för miljön. När vägar nyligen är asfalterade kan det stänka upp asfalt på bilen. Det flytande vägsalt som används för halkbekämpning löser upp lite av asfalten och däcken. Den lösningen stänker upp på fordonet. Torkar lösningen in känns den som tuggummi i konsistensen. Asfaltstänk tas bort med petroleumbaserad avfettning som löser upp asfalt. Hantering och förvaring av kemikalier Kemikalier som används vid biltvätt ska vara tydligt märkta och förvaras så att de inte kan läcka ut till omgivningen. Det kan till exempel innebära att kemikalier förvaras i ett spilltråg så att de inte kommer ut i avloppssystemet om en behållare skulle läcka.

Ställs flaskor och dunkar i ett spilltråg samlas allt som läcker ut upp i botten på tråget. Bild Gigant.

Motortvätt

När du gör en motortvätt på fordonet är det lämpligt att göra den före en utvändig tvätt. Vid en motortvätt blir karossen runt motorutrymmet smutsig så en utvändig tvätt blir oftast nödvändig ändå efteråt. Innan du gör en motortvätt måste motorn svalna om bilen nyligen körts. Om motorn är varm avdunstar rengöringsmedlet innan det hunnit verka. I värsta fall kan det bli sprickor i motorblocket och cylinderhuvudet om de spolas med kallt vatten när de är riktigt heta. Precis som vid en utvändig tvätt används både en petroleumavfettning och ett alkaliskt medel. Lägg först på petroleumavfettning på motorn, växellådan, i motorrummet och på motorhuvens undersida. Undvik ljuddämpningsmattan på huvens undersida. Den kan ta skada av tvättmedel och en högtryckssprutning. Använd därefter ett alkaliskt medel på samma sätt. Eventuellt kan du använda en svamp på lackerade ytor i motorrummet. När medlet fått verka en stund spolas alla ytor med vatten. Det alkaliska medlet får inte torka innan spolningen. Läs instruktionerna för de medel du använder. Använd ett högtrycksaggregat för renspolningen. Olika delar i motorrummet är olika känsliga för vatten och fukt. Speciellt styrenheter, elcentraler och kontaktstycken ska spolas försiktigt med ett lågt tryck. Du behöver däremot ett högre tryck på ”ofarliga” ytor som växellådshus och under motorhuven. På högtrycksaggregat kan man oftast reglera vattentrycket. Efter spolningen kontrollerar du resultatet. Finns det kvar smuts på vissa ytor, så lägger du på avfettningsmedel där och spolar igen tills du når ett bra resultat. Därefter blåser du torrt med tryckluft. Var särskilt noggrann kring kontaktstycken och styrenheter som bör bli så torra som möjligt, men tänk också på att inte blåsa in fukt. Kontrollera att det blivit rent och torrt överallt. Finns det kvar smuts på enstaka ställen kan det torkas bort med trasa och rengöringsmedel.

Lägg först på avfettningsmedel, därefter alkaliskt medel. Bild Shutterstock.

Spola sedan motorrummet med ett högtrycksaggregat. Bild Shutterstock.

Efter spolningen blåser du torrt med tryckluft. Bild Shutterstock.

124 51108384.1.1_Inlaga_2022.indd 124

2022-06-14 09:01

Tvättning En noggrann tvätt innebär flera moment som bör göras i rätt ordning: • • • • • •

kallavfettning alkaliskt medel spolning tvätt av fälgar och däck borttagning av flygrost tvättning och torkning.

Avfettning

Förtvätta bilen genom att lägga på ett kallavfettningsmedel. De går inte att späda med vatten utan används endast koncentrerade och på torr lack. Kallavfettningen löser fläckar som består av ämnen baserade på mineraloljor, till exempel asfaltfläckar. Undvik att spruta avfettningsmedel så det rinner in under skärmar och löser rostskyddet där.

Påläggning av ett alkaliskt medel

Fortsätt direkt med ett alkaliskt medel som löser ämnen från växt- och djurriket. Lacken får inte vara varm, då torkar tvättmedlet och orsakar fläckar eller i värsta fall matta partier i lacken. Lägg på medlet nerifrån och uppåt så undviks ränder. Låt medlet verka några minuter, men låt det aldrig torka. Skulle tvättmedlet torka, så lägg på ett tunt lager av samma medel igen. Spola av bilen noggrant. Glöm inte dörröppningar och under motorhuven.

Spolning

Högtrycksspola hjulhusen, skärmkanterna och underredet på bilen. Detta är särskilt viktigt efter vintern när vägsalt kan ha samlats i veck och fickor.

Tvätt av fälgar och däck

På fälgarna samlas den svåraste smutsen: bromsdamm, sot, vägsalt, asfalt, rost, med mera. Här behövs speciella medel för att få ytorna rena. De fälgrengöringsmedel som finns är antingen alkaliska eller sura. Båda kan behövas. Alkaliska medel löser bromsdamm, sot och salt. Sura medel fungerar bäst för att ta bort gula beläggningar och flygrost som kan finnas på fälgarna. Undvik att tvätta när fälgarna är varma. Det finns också särskilda fälgborstar vilka gör det enkelt att komma åt på trånga ställen. Spola därefter av fälgarna med högtryckstvätt. Efter tvätten kan man behandla fälgen med något medel som skyddar och gör rengöringen lättare nästa gång. En mängd sådana medel finns på marknaden. Däcken kan tvättas med ett milt medel, exempelvis bilschampo. Använd svamp alternativt en mjuk borste.

Fälgtvätt kräver ofta speciellt medel och en bra borste för att få riktigt rent. Akta ögonen för stänk! Bild Shutterstock.

125 51108384.1.1_Inlaga_2022.indd 125

2022-06-14 09:01

Flygrost

Ibland kan det bli rödbruna prickar på lacken. Oftast är det metallpartiklar som fastnar på lacken och rostar fast, så kallad flygrost. Du kan känna dem som små ojämnheter på lacken genom att dra med handen på lacken. För att ta bort dessa metallpartiklar används antingen ett syrabaserat rengöringsmedel, järnoxidborttagare eller en speciell lera.

Tvättning och torkning

Nu återstår bara ett tunt smutslager. Tvätta med svamp och vaxschampo. Tvätta och skölj bilen nerifrån och upp. Arbeta på små områden och skölj efterhand så att schampot inte hinner torka in och orsaka märken. Torka sedan lacken, det ska göras så fort som möjligt annars torkar vattnet in i små pölar och lämnar vita kalkrester på lacken. Använd gummiskrapa för att snabbt få bort det mesta vattnet. Eftertorka med sämskskinn om det behövs.

Rekonditionering av strålkastarglas Moderna strålkastarglas är oftast tillverkade av någon typ av plast. Strålkastarglasen, plasten, slits, blästras, av salt och grus som piskar mot ytan. Även spolarvätskan påverkar ytan som blir mattare. Vid en kontrollbesiktning kan glasen dömas ut om ytan är så matt att den hindrar ljuset från lamporna. Bilägaren står då inför valet att byta hela strålkastarenheten, eller att rekonditionera de gamla glasen, vilket är betydligt billigare. En rekonditionering innebär att glaset poleras så att ytan blir blank igen. Skillnaden mellan torr och våtslipning i den följande beskrivningen är helt enkelt att man vid våtslipning tillför vatten. En glasrekonditionering bör göras i följande steg: • • • • • • •

rengör strålkastarglaset maskera runt strålkastarglaset slipa med slippapper med grovleken cirka 500, slipa torrt eller vått slipa med våtslippapper med grovleken cirka 1 000, använd rikligt med vatten våtslipa med grovleken 2 000 våtslipa med grovleken 4 000 polera med det speciella polermedel som följer med reparationssatsen tills ytan är högblank • stryk på det UV-skydd som följer med reparationssatsen • kontrollera resultatet och avlägsna maskeringen.

Strålkastaren maskerad före reparation.

Slipningen görs med våtslippapper och rikligt med vatten.

126 51108384.1.1_Inlaga_2022.indd 126

2022-06-14 09:01

Strålkastaren efter första slipningen med 500 våtslip. Ytan ska vara jämn och matt.

Efter slipning med 1 000 våtslip.

Efter slipning med 2 000 våtslip.

Efter slipning med 4 000 våtslip. Nu börjar ytan att bli blank igen.

Polerad och klar. Bilder Anders Ohlsson

Ett kit för rekonitionering av strålkastarglas. Bild Wurth.

Grovleken på slippapper

Grovleken på ett slippappers slipkorn räknas på följande sätt. Slipkornen på slippappret kan passera genom ett nät som har ett visst antal nätmaskor per kvadrattum. En kvadrattum är cirka 645 kvadratmillimeter. Om ett nät som placeras över ytan en kvadrattum har 500 gånger 500 maskor så kan slipkorn som är tillräckligt små passera genom dessa 250 000 nätmaskor. Detta slippapper har grovleken 500. Ett slippapper som har grovleken 1 000 är alltså mindre grovt, finare, än ett papper med grovleken 500.

Invändig rekonditionering Här beskriver vi kortfattat hur du gör en invändig rekonditionering som innebär en grundlig städning och rengöring av alla ytor inne i bilen. Efter rengöringen behandlas invändiga ytor oftast med produkter för textil, läder, glas och plast för att ge ett fräscht intryck. Använd inga medel på ratt, pedaler eller gummimattor som kan göra dem hala.

127 51108384.1.1_Inlaga_2022.indd 127

2022-06-14 09:01

Följande är ett förslag på i vilken ordning du kan göra de olika arbetsmomenten som ingår i en invändig rekonditionering: 1. Plocka ut alla lösa föremål från golv och förvaringsfack. 2. Tvätta rent dörröppningar, trösklar och stolpar om det inte redan är gjort vid en utvändig rekonditionering. Använd avfettningsmedel om det behövs, men gör det sparsamt. Smörj dörrgångjärnen efteråt om smörjmedlet där tvättats bort. 3. Ta ut lösa golvmattor och tvätta dem, gärna med högtryckstvätt om det är gummimattor. Finns en lös gummimatta i bagagerummet är det lämpligt att tvätta den samtidigt. Vill man göra gummimattorna extra fina så kan man behandla dem med halkfri däckglans när de torkat. Vissa typer av däckglans ger en hal yta och då måste man avstå denna behandling av mattorna. 4. Dammsug alla säten med ett rent borstmunstycke. Se till att få rent vid sömmar i sätena där det gärna gömmer sig smuts. Håll isär sömmarna och dammsug med ett smalt fogmunstycke. Du kan även använda tryckluft för att få bort damm på svåråtkomliga ställen. Efter att du använt tryckluft måste du dammsuga igen. I många bilar kan man även lyfta upp sitsarna bak för att komma åt att dammsuga under dem. 5. Använd ett smalt fogmunstycke för att nå in i smala områden mellan framsäten och vid handbroms och dammsug alla golv och sidoklädslar. De främre stolarna måste ofta flyttas fram och tillbaka för att det ska gå att komma åt riktigt bra i alla skrymslen. 6. Dammsug bagagerummets golv och sidor. Finns en löstagbar gummimatta i bagagerummet så tvätta den tillsammans med de andra gummimattorna. 7. Rengör klädseln. Har du en klädseltvättmaskin med ånga så är det oftast det effektivaste sättet att få klädseln ren. Med en maskin som suger upp överflödigt vatten torkar klädseln snabbare. Har du inte en klädseltvättmaskin med ånga så tvätta klädseln för hand. Mindre fläckar på textilklädsel kan rengöras genom att du gnuggar med en microfiberduk och ljummet vatten. Svårare fläckar kan oftast tas bort med ett speciellt textilrengöringsmedel. Spraya fläckarna och torka efter med en ren trasa. Men var försiktig med rengöringsmedlet. Fläckar kan spridas och bli större. Ett tips är att först testa rengöringsmedlet på en yta som inte är synlig för att se hur materialet reagerar. Om det sitter katt- eller hundhår i klädseln så använd en så kallad klädroller med klisterpapper. Om bilen har läderklädsel ska du använda en speciell läderrengöring för att tvätta bort fett, andra fläckar och ingrodd smuts. När lädret torkat behandlas det med läderbalsam som återfuktar för att undvika uttorkning och framtida sprickor. Balsamen ger även lädret ett ökat skydd mot solstrålar och nya fläckar. Rengör dörrklädslarna på samma sätt. 8. Rengör fönster och speglar. Det är mycket viktigt att ha klar sikt när man kör bil. Därför ska fönster och speglar rengöras noggrant från fett och annan smuts. Spraya med fönsterputsmedel på vindrutan. Torka av sprayen med torkpapper. Upprepa rengöringen om det behövs. Se till att torka rutan torr. Oftast ser du om rutan är ren när du tittar utifrån in i bilen. Dra ner sidorutorna en bit så att även översta kanten blir putsad. Fortsätt sedan på samma sätt på alla fönster och sidospeglar samt på backspegeln och spegeln i solskyddet. 9. Rengör instrumentpanelen genom att spraya rengöringsmedel på ytorna och torka torrt med en ren mikrofiberduk. Undvik att spraya på displayer och strömbrytare. Där sprayar du i stället fönsterputsmedel direkt på en vanlig trasa och gnuggar för att göra rent. På svåråtkomliga ställen som i luftutsläpp kan du använda rengöringsmedel tillsammans tryckluft eller borsta med liten pensel. Låt sedan bilens fläkt gå på högvarv en kort stund för att få bort allt rengöringsmedel från luftutsläppen.

128 51108384.1.1_Inlaga_2022.indd 128

2022-06-14 09:01

10. Rengöring av fläckar i tak kan vara svårt, risken är att fläckarna blir värre. Taket kan också bli flammigt. Har du en ångtvätt kan du använda den, men risken är stor att du måste tvätta hela taket. Om du måste ta bort en fläck i taket utan ångtvätt så använd en lätt fuktad trasa med lämpligt rengöringsmedel. Gnugga lätt med trasan och torka sedan försiktigt med varmluft så ser du resultatet genast. 11. Lägg tillbaka alla lösa mattor på rätt plats i bilen och återställ all utrustning som använts.

Borstmunstycke

Fogmunstycke

En kraftig industridammsugare är ett måste om resultatet ska bli bra. Bild Nilfisk.

Med en ångtvätt rengörs bilens textilytor effektivt och snabbt. Bild Alcon Högtryckstvättar AB.

Lackrekonditionering Lacken utsätts för ständig påverkan av väder, vind och nedbrytande solstrålning. Stenskott och småskador behöver tillsyn och skötsel.

Lacken slits och skadas

Lacken slits till exempel av vägdamm och vägsalt som dras längs lacken av fartvind och regnvatten. Solens UV-ljus påverkar lacken negativt. Det finns vaxer som skyddar mot UV-ljuset. En sur miljö, det vill säga en miljö med lågt pH-värde, bryter ner lack. Till exempel kan regn ha ett lågt pH-värde. Fläckar av fågelspillning har mycket låga pH-värden och bör tas bort så snabbt som möjligt. Luftens syre reagerar med lackens yta och bildar en oxiderad, lite sträv yta. Ett annat uttryck för att lacken oxiderar är att den kritas. En hel och tät lack ger inte bara hög glans utan hindrar också föroreningar från att tränga ner i och igenom lackskiktet och till slut bilda rost under lacken. När detta händer bildas ”rostrosor” på lackytan.

Repa

Nötning

Bromsdamm Flygrost

Surt regn

Oxider Vägsalt Asfaltrester

Klarlack Baslack Fyller, primer Plåt Lacken är utsatt för hårt slitage. Ett regelbundet underhåll håller lacken fin och hindrar rostangrepp i plåten.

Rostrosor som lyft lacken. Bild Anders Ohlsson.

129 51108384.1.1_Inlaga_2022.indd 129

2022-06-14 09:01

Personbilsteknik

Verkstad, säkerhet och service Avd. 0, 1

Verkstad, säkerhet och service Sven Larsson Anders Ohlsson

Avd. 0, 1

Verkstad, säkerhet och service – Avd. 0, 1

ISBN 9789151108384

9 789151 108384

51108384.1.1_Omslag_2022.indd 1

2022-06-14 12:43