Bengtsson Lundström
Anatomi och fysiologi 2 Maria Bengtsson Ulla Lundström
Boken är skriven för kursen Anatomi och fysiologi 2.
Maria Bengtsson Ulla Lundström
För att vårda människor behöver du ha kunskap om den friska människan för att kunna förstå och se vad som orsakar sjukdom. Du behöver kunska per i anatomi och fysiologi men även kunskaper om människans normala utveckling och människans behov av vätska, näring och elektrolyter. För att förstå helheten i människans anatomi och fysiologi behövs även kunskaper om farmakologi och kroppens försvar mot mikroorganismer.
• • • •
En fördjupad presentation av hur kroppens organ ser ut och fungerar. Hur människan utvecklas från fortplantningen till åldrandet. Vilken betydelse vätska, elektrolyter och näring har för kroppen. Farmakologi med kunskap om vanliga läkemedel samt rimlighets bedömningar vid läkemedelsgivning.
• Kroppens försvar mot mikroorganismer. • Fördjupad medicinsk terminologi. Boken har en tydlig koppling till ämnesplan och kursplan och varje kapitel är uppbyggt kring ett eller flera av kursens centrala innehåll. I varje kapitel finns möjlighet för eleven att bli aktiv i sitt lärande med hjälp av fallbeskrivningar, centrala begrepp, ord att öva på och sammanfattningar. Kapitlen innehåller även tre olika frågetyper som får eleven att reflektera kring, fördjupa sig i och löpande stämma av sin kunskap.
Anatomi och fysiologi 2
Anatomi och fysiologi 2 tar upp:
Anatomi och fysiologi
2
Maria Bengtsson och Ulla Lundström är sjuksköterskor och vård- och omsorgs lärare. De har bred tvärvetenskaplig kompetens inom medicin, omvårdnad, hälsa, palliativ vård, etik och psykologi. De har långvarig erfarenhet av att undervisa på såväl gymnasial som universitetsnivå.
ISBN 9789151107714
9 789151 107714
51107714_Omslag.indd 1-3
2022-04-28 10:00
Innehåll 1. Människokroppens uppbyggnad och funktion................................ 6 1.1 1.2 1.3
Cell och vävnad............................................................................................................... 9 Ord att öva på, instuderingsfrågor....................................................................... 18 Hud, hår, naglar och slemhinnor............................................................................ 20 Ord att öva på, instuderingsfrågor....................................................................... 25 Nervsystemet............................................................................................................... 26 Ord att öva på, instuderingsfrågor....................................................................... 39 1.4 Sinnesorganen...............................................................................................................41 Ord att öva på, instuderingsfrågor........................................................................47 1.5 Cirkulationsorganen................................................................................................... 48 Ord att öva på, instuderingsfrågor....................................................................... 60 1.6 Andningsorganen........................................................................................................ 62 Ord att öva på, instuderingsfrågor....................................................................... 69 1.7 Rörelseorganen............................................................................................................ 70 Ord att öva på, instuderingsfrågor....................................................................... 82 1.8 Endokrina organ........................................................................................................... 85 Ord att öva på, instuderingsfrågor....................................................................... 96 1.9 Mag-tarmorganen....................................................................................................... 98 Ord att öva på, instuderingsfrågor.....................................................................108 1.10 Urinorganen................................................................................................................110 Ord att öva på, instuderingsfrågor.....................................................................116 1.11 Könsorganen...............................................................................................................118 Ord att öva på, instuderingsfrågor, sammanfattning..................................123
2. Kroppens vätske- elektrolyt och näringsbalans......................126 2.1 2.2 2.3 2.4
4
Vätskebalans............................................................................................................... 128 Elektrolytbalans..........................................................................................................133 Syra-basbalans............................................................................................................133 Näringsbalans............................................................................................................. 134 Ord att öva på, instuderingsfrågor, sammanfattning.................................. 137
Innehållsförteckning
51107714_Anatomi_2_kap_01.indd 4
2022-04-28 09:06
3. Fortplantning till åldrande......................................................................... 140
3.1 Fortplantning, befruktning och fosterutveckling..........................................142 3.2 Från barn till åldrande..............................................................................................145 Ord att öva på, instuderingsfrågor, sammanfattning..................................153
4. Läkemedelsanvändning................................................................................ 156 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 4.8
Läkemedel....................................................................................................................159 Delegering av läkemedelshantering...................................................................164 Överlämnande av läkemedel och enklare läkemedelsberäkning.............166 Läkemedlets passage genom kroppen – farmakokinetik............................169 Läkemedels verkningssätt – farmakodynamik................................................ 171 Biverkningar och interaktioner.............................................................................172 Vanliga läkemedel och deras verkningssätt..................................................... 174 Lagar och andra bestämmelser som gäller för läkemedelsanvändning.. 195 Ord att öva på, instuderingsfrågor, sammanfattning..................................198
5. Mikroorganismer och kroppens försvar mot mikroorganismer.................................................................202
5.1 Kroppens försvar mot mikroorganismer...........................................................205 5.2 Passiv och aktiv immunisering..............................................................................211 Ord att öva på, instuderingsfrågor, sammanfattning..................................213
6. Medicinsk terminologi....................................................................................216 7. Anatomiska bilder................................................................................................226 Register.....................................................................................................................................250 Bildförteckning.......................................................................................................................256
Innehållsförteckning
51107714_Anatomi_2_kap_01.indd 5
5
2022-04-28 11:26
5
Mikroorganismer och kroppens försvar mot mikroorganismer
Runt oss finns hela tiden små organismer i form av bakterier, virus och annat. En del behöver vi och skulle inte kunna leva utan medan andra kan göra oss allvarligt sjuka. En stor del av ditt framtida yrke kommer handla om att hindra skadliga mikroorganismer att sprida smitta och sjukdomar. Kroppen har ett fantastiskt immunförsvar som hindrar mikroorganismer att orsaka sjukdom. När du arbetar inom vård och omsorg behöver du ha kunskap om mikroorganismer. Kapitlet ger kunskaper om:
• • •
Kroppens försvar för att bekämpa skadliga mikroorganismer Vårt ospecifika och specifika immunförsvar Skillnaden mellan aktiv och passiv immunisering
Centralt innehåll: Kroppens försvarssystem mot mikroorganismer och virus.
202
5 Mikrobiologi och kroppens försvar mot mikroorganismer
51107714_Anatomi_2_kap_05.indd 202
2022-04-28 09:38
Jesper och Nadja har precis blivit föräldrar. BVC-sköterskan informerar om Sveriges vaccinationsprogram för barn. Jesper och Nadja googlar på alla de sjukdomar som barn i Sverige kan skyddas mot genom vaccin. De har inte själva haft någon av dessa sjukdomar då de är vaccinerade som barn. De blir förfä rade över den höga dödligheten vid flera av dessa sjukdomar och vilka otäcka komplikationer de kan ge. De bestämmer sig för att deras lille Albin ska få alla vaccinationer som erbjuds när det blir dags. De är tacksamma att dessa är gratis då de just nu har mycket som de vill använda sina pengar till. När de senare på dagen sitter och fikar så funderar de över vilka vaccinationer de
själva har och om dessa kommer att behöva fyllas på. De funderar också på vilka vaccina tioner deras föräldrar har eftersom de har hört att en del äldre människor vaccineras mot influensa, bältros och lunginflammation. De bestämmer sig för att prata med sina föräldrar om detta. De har också två kompisar som nyligen valde att vaccinera sig mot TBE. De funderar på om det är något de bör göra, men vet inte riktigt vilken sjukdom TBE är, hur den smittar och vad vaccin i så fall skulle kosta. När det gäller vaccination mot Covid 19 känner de att de har bra kunskap då de följt information från folkhälsoinstitutet. De är båda vaccinerade.
5 Mikrobiologi och kroppens försvar mot mikroorganismer
51107714_Anatomi_2_kap_05.indd 203
203
2022-04-28 09:38
reflektera
1. Vilka sjukdomar är du vaccinerad mot? 2. Reflektera över för och nackdelar med vaccin.
Centrala begrepp De här orden är viktiga för det du nu ska lära dig. Fundera över vad orden betyder innan du börjar läsa. Immunförsvar – De olika sätt på vilken kroppen hanterar smittämnen. Ospecifikt försvar – Immunförsvar som vi föds med och som skyddar mot skadliga mikrober. Normalflora – Mikrober som finns på kroppen och skyddar mot tillväxt av skadliga mikrober. Infektion –Smittämne i kroppen. Inflammation – Kroppens reaktion på infektion. Specifikt försvar – Immunförsvar som uppkommer genom kontakt med mikrober. Aktiv immunisering – Kroppen bildar själv antikroppar mot mikrober. Passiv immunisering – Kroppen tillförs färdiga antikroppar mot en specifik mikrob.
I Anatomi och fysiologi 1 har vi gått igenom • Vanliga mikroorganismer och hur de sprids. • Olika sorters smitta. • Åtgärder för att förebygga smitta.
204
5 Mikrobiologi och kroppens försvar mot mikroorganismer
51107714_Anatomi_2_kap_05.indd 204
2022-04-28 09:38
5.1 kroppens försvar mot mikroorganismer Människan har sedan årmiljoner ett väl utvecklat försvar mot mikroorganismer. Detta försvar i vår kropp kallas immunförsvaret eller immunsystemet. Även om viss grundforskning har skapat god förståelse för hur detta immunsystem fungerar så finns det stora kunskapsluckor. Immun är ett latinskt ord som betyder undantagen och beskyddad. Det innebär att personer som är immuna inte blir drabbade av infektionssjukdomar eller får lindrigare sjukdomssymtom. Immunförsvaret är till sin funktion indelat i
• •
det medfödda eller ospecifika immunförsvaret det förvärvade, adaptiva eller specifika försvaret.
5.1.1 Ospecifikt försvar Det ospecifika försvaret är medfött och kan sägas ha två olika delar. Ett yttre försvar med en fysisk barriär mot infektioner och ett inre försvar bestående av immunceller som skyddar mot alla typer av mikrober. yttre försvaret
Det yttre försvaret består av huden och slemhinnorna. Det är viktigt att dessa är hela och att de omges med rätt miljö. Hel hud och hela slemhinnor Hel hud och hela slemhinnor är kroppens bästa försvar. De skyddar kroppen genom att mikroorganismer inte kan tränga in. Risken för infektioner ökar om det uppstår sår på hud och slemhinnor. En viktig uppgift för vård- och omsorgspersonal kan därför vara att inspektera kroppen för att upptäcka sår på hud och slemhinnor. I tarmarnas slemhinnor är skyddet lite svagare. Det beror på att slemhinnan är tunnare här. På grund av att mikrober lätt tar sig in via magen och tarmen gör att större delen av vårt immunförsvar är lokaliserat till just mage och tarm.
5 Mikrobiologi och kroppens försvar mot mikroorganismer
51107714_Anatomi_2_kap_05.indd 205
205
2022-04-28 09:38
I lungorna och luftvägarnas slemhinnor finns slem innehållande enzymer som kan bryta ner mikroorganismer. Det finns också cilier, flimmerhår, som rör sig och transporterar upp främmande ämnen till svalget. I tårvätskan finns ett enzym, lysozym, som bryter ner bakteriernas cellvägg och bakterien dör. I mun och urinvägar finns saliv och urin som skyddar mot skadliga inkräktare genom att mikroberna får svårare att få fäste på de fuktiga slemhinnorna.
Tårvätskan innehåller lyzozym som bryter ner bakteriernas cellvägg vilket gör att bakterien dör.
reflektera
Varför är det viktigt att du som vård- och omsorgspersonal vårdar dina händer?
Sur miljö En del av kroppens försvar mot mikroorganismer är en sur miljö. Mikroorganismer behöver ofta ett specifikt pH-värde för att överleva. pH värdet är på en skala mellan 0–14, där värdet under 7 är surt och värden över 7 basiskt. Neutralt pH-värde brukar ligga på 7. Normalt har vi en något sur miljö på huden vilket gör att bakterier inte trivs så bra. Magsaften har ett mycket surt pH-värde som gör att många mikrober dör när de kommer ner
206
5 Mikrobiologi och kroppens försvar mot mikroorganismer
51107714_Anatomi_2_kap_05.indd 206
2022-04-28 09:38
i magsäcken. I vagina är miljön också sur, vilket gör det svårt för bakterier att föröka sig. 4.1
ph-värde
4.9 6.5 6.2
Armhåla
6.5
Könsorgan
6.2
Hårbotten
4.1
Under bröst 6.2 4.5
4.5
Mage
4.5
Häl
5.9
Hand
4.5
Ansikte
4.9
6.2 5.9
En sur miljö är ett av kroppens försvar mot mikrober.
Normalflora Normalflora innebär de bakterier som vi normalt har på vår kropp, som ska vara där och som vi mår bra av. Normalflora finns till exempel på huden, i slemhinnor såsom näsa, mun, slida, urinrör och mag-tarmkanal. Denna normalflora av bakte rier gör att andra mikrober inte får plats och därför inte kan framkalla sjukdom.
Förstod du? Vad innebär normalflora?
inre försvaret
Den andra delen av det ospecifika försvaret hindrar mikrober av olika sorter att skada oss. Det kan sägas vara ett förprogrammerat system där immunsystemet känner igen allmänna drag hos bakterier, svampar och virus och reagerar på dem så snart dessa försöker invadera kroppen. Det har en fördel av att kunna agera snabbt när skadliga mikrober kommer in i vår kropp. Det har dock inget minne för hur mikroberna ser ut och det har heller ingen förmåga att anpassa sig efter nya förhållanden eller strategier.
5 Mikrobiologi och kroppens försvar mot mikroorganismer
51107714_Anatomi_2_kap_05.indd 207
207
2022-04-28 09:38
Vita blodkroppar – leukocyter I det medfödda immunförsvaret finns det celler som kan reagera på olika mikrober och oskadliggöra dessa. De bildas i kroppens benmärg. Det finns olika typer av vita blodkroppar (leukocyter) med delvis olika uppgifter. Sådana är till exempel makrofager, granulocyter, lymfocyter såsom NK-celler, mastceller och dendritiska celler. Makrofager och granulocyter är förprogrammerade att känna igen vanliga strukturer på inkräktande mikroorganismer. De kan därför döda inkräktande mikrober genom att de fäster sig vid dessa. Med hjälp av sitt cellmembran så börjar makrofagerna och granulocyterna att omsluta inkräktaren så att den inkräktande mikroben hamnar inne i immuncellen. Den inkräktande mikro ben ”äts” sedan upp genom en process som kallas fagocytos. NK-celler (Natural killer cells) är en speciell typ av lymfocyt som cirkulerar i blodet kontinuerligt och angriper främmande ämnen såsom cancerceller eller virusinfekterade celler. Mastceller släpper ut stora mängder histamin vid en allergisk reaktion då kroppen reagerar på ett ämne som skadligt, till exempel kvalster eller pollen. Det är då histaminet som ger symtomen. Dendritiska celler reagerar på främmande ämnen som kommer in i kroppen. När dessa finner ett ämne som inte ska finnas exempelvis en bakterie så transporteras detta meddelande upp till lymfknutorna vilket aktiverar T-lymfocyter i det specifika
Lymfkörtlar finns bland annat vid halsen. I lymfkörtlarna finns det vita blodkroppar.
208
5 Mikrobiologi och kroppens försvar mot mikroorganismer
51107714_Anatomi_2_kap_05.indd 208
2022-04-28 09:38
försvaret. Denna aktivitet gör att lymfknutorna svullnar upp. De dendritiska cellerna förbinder på så sätt det ospecifika försvaret med det specifika försvarets T-lymfocyter. Vissa celler som angrips av mikrober producerar ett protein som kallas interferon. Detta protein hjälper celler som ännu inte har blivit angripna av dessa virus. Det gör att risken för att andra celler i kroppen ska infekteras minskar. Infektion Infektion innebär att sjukdomsframkallande mikrober har fått fäste i kroppen. Kroppen reagerar då med att försvara sig och försöker själv oskadliggöra mikroberna. Det blir en inflammation. Då strömmar vita blodkroppar till området med mikrober för att oskadliggöra dessa. När de vita blodkropparna strömmar dit innebär det att det blir ökad genomblödning i området. Då blir det rött, svullet, varmt och smärtsamt. Dessa fyra tecken är symtom på en inflammation. Symptomen på inflammation rodnad
svullnad
Förstod du? värme
smärta
Vid en infektion kan det bildas var (pus). Det består av döda bakterier, döda vita blodkroppar, vävnadsvätska, och nekrotisk (död) vävnad.
1. Vad är skillnaden mellan infektion och inflammation? 2. Vilken funktion har ämnet interferon? 3. Vad är pus?
5.1.2 Specifikt försvar Det specifika försvaret mot infektioner kallas även det adaptiva eller förvärvade immunförsvaret. Det specifika försvaret har bara en inre del som är riktat mot en viss sorts mikrober som vår kropp har lärt sig att reagera på. Det reagerar inte så snabbt som det medfödda immunförsvaret utan behöver tid på sig för att bli effektivt. Det kan handla om flera dagar från dess att en mikrob kommer i kontakt med det specifika immunförsvaret till dess att detta försvar reagerar och kan hjälpa till att oskadliggöra invasionen av mikrober. Men som kompensation så har detta immunförsvar i stället ett långt minne som kan komma ihåg hur
5 Mikrobiologi och kroppens försvar mot mikroorganismer
51107714_Anatomi_2_kap_05.indd 209
209
2022-04-28 09:38
immun – skyddad
en främmande mikroorganism ser ut lång tid framöver ibland ett helt liv. Det gör att det kan reagera mycket snabbt nästa gång samma sorts mikrob invaderar kroppen och vid detta andra tillfälle så sker oskadliggörandet av den inkräktande mikroben väldigt snabbt och det kan till och med hindra en infektionssjukdom att bryta ut. Vi har blivit immuna. lymfocyter
I det specifika försvaret ingår celler som kallas för lymfocyter. Lymfocyter delas upp i T-lymfocyter och B-lymfocyter. Dessa celler bildar antikroppar, som är ett sorts protein, vilket kan binda sig till främmande ämnen och uppmanar det övriga immunförsvaret att attackera mikroben. Lymfocyter bildar därefter minnesceller, T-minnesceller som i sin tur aktiverar B-minnesceller. Dessa T- och B-minnesceller kan komma ihåg en inkräktande mikro organism under lång tid framöver, många gånger flera år och ibland ett helt liv. Sådana lymfocyter kan ses som en slags målsökande robotar som hela tiden tar sig runt i kroppen och letar efter främmande ämnen mikrober som de känner igen och kan oskadliggöra. Dessa T-lymfocyter och B-lymfocyter är inte bara aktiverade vid infektioner utan även vi allergiska reaktioner. lymfkörtlar thymus – brässen
Förstod du? 1. Vilka uppgifter kan lymfocyter (B-lymfocyter och T-lymfocyter) ha?
T-lymfocyter bildas i thymus under barndomen och mognar senare i livet. B-lymfocyter bildas i benmärgen. T- och B-lymfo cyter har sin bas i lymfkörtlar som finns framför allt på halsen, i armhålorna, i ljumskarna och kring tarmarna. Det finns mellan 500 – 1000 lymfkörtlar i kroppen. Under en pågående infektion kan dessa lymfkörtlar svullna upp.
2. Var finns lymfknutor?
210
5 Mikrobiologi och kroppens försvar mot mikroorganismer
51107714_Anatomi_2_kap_05.indd 210
2022-04-28 09:38
5.2 aktiv och passiv immunisering Att vara immun betyder att man är skyddad mot mikrober. Man kan bli immun genom aktiv eller passiv immunisering. Främmande ämnen till exempel mikrober kallas antigen. Kroppen reagerar på dessa främmande ämnen genom att bilda antikroppar. Antikropparna binder sig till antigener och hindrar att sjukdom bryter ut. Detta kallas en anitgen-antikroppsreaktion.
Förstod du? Vad betyder ordet immun i detta sammanhang?
5.2.1 Aktiv immunisering Aktiv immunisering, vaccination, innebär vanligtvis att man sprutar in oskadliggjorda mikrober i så liten mängd att vi inte blir sjuka, men tillräckligt mycket för att kroppen ska bilda antikroppar. När vi nästa gång stöter på mikroben känner kroppen igen dess antigen och förstör den direkt och ingen sjukdom uppkommer. Vi har blivit immuna. Barn erbjuds vaccination mot sjukdomarna mässling, påssjuka och röda hund (MPR) samt mot sjukdomarna difteri, stelkramp, kikhosta, polio, pneumokocker, rotavirus, hepatit B, humant paipilom virus samt haemphilus influenzae. Man kan även vaccinera sig som vuxen mot exempelvis TBE. Många vaccinerar sig när de ska åka utomlands där det kan finnas andra mikrober än de vi har i Sverige. Det är alltså samma immunologiska princip och kroppsreaktion vid vaccination som vid genomgången sjukdom, dock med skillnaden att det finns stora och många komplikationer med att ha sjukdomen i stället för att få vaccin. För vissa smittämnen finns antikropparna kvar resten av livet så att man har livslång immunitet. Men för andra sjukdomar varar immuniteten endast en kort tid. För vissa smittämnen måste man upprepa vaccinationen för att påminna kroppen om hur antikropparna ska se ut. Genom historien har man framgångsrikt vaccinerat mot allvar liga sjukdomar och därigenom räddat liv och undvikit handikapp. Sådana sjukdomar är exempelvis smittkoppor som idag är helt utrotad. Mässling och stelkramp är andra allvarliga sjukdomar som ibland ledde till döden och mässling dödar fortfarande
5 Mikrobiologi och kroppens försvar mot mikroorganismer
51107714_Anatomi_2_kap_05.indd 211
211
2022-04-28 09:38
Förstod du? 1. Ge exempel på sjukdomar som vi i Sverige erbjuds vaccin mot. 2. Förklara vad en antigen- och antikroppsreaktion är.
många barn idag i världen. Vaccin mot polio har hindrat människor från att få allvarliga förlamningssymtom. Antigen – antikroppsreaktion B+C
B
B A
C
C
A = lymfocyt C = antikroppar B+C = antiB = antigen kropparna binder sig till antigenet.
När antigenet är borta finns antikropparna (C) kvar i blodet.
D
E
E C
E
D E
C
D = nytt smittämne D+E = antigen – När antigenet är borta (antigen) antikroppsreaktion finns antikropparna E = ny antikropp (C+E) kvar i blodet.
5.2.2 Passiv immunisering
Förstod du? 1. Hur kan passiv immunisering ske? 2. Hur blir ett foster passivt immuniserad?
Vid passiv immunisering, ges redan färdiga antikroppar som har effekt mot en sjukdom under en begränsad tid. Dessa färdiga antikroppar, serum, kan tillföras kroppen genom en injektion. Serum med de färdiga antikropparna kommer från människor som genomgått sjukdomen. Genom blodet som de lämnat vid blodgivning filtreras antikropparna ut. I vissa fall kan man ta serum från djur som redan skapat antikroppar. Under graviditeten sker en passiv immunisering till fostret genom att moderns antikroppar passerar över genom moderkakan, placenta, till fostret och därigenom ger ett skydd mot sjukdomar under den första levnadstiden. Antikroppar kan också föras över till barnet via modersmjölken vilket innebär att det är positivt för babyn att ammas. reflektera
1. Har du immunitet mot någon sjukdom? 2. Hur kan du ta hand om din kropp så att försvaret mot mikroorganismer hålls intakt?
212
5 Mikrobiologi och kroppens försvar mot mikroorganismer
51107714_Anatomi_2_kap_05.indd 212
2022-04-28 09:38
ord att öva på Interferon – Protein som vissa celler producerar för att skydda sig mot virusangrepp.
Immun – Skyddad. Immunsystem – Kroppens försvar mot främmande ämnen. Ospecifikt försvar – Ett medfött försvar mot främmande ämnen. Cilier – Flimmerhår som finns i luftvägar. Sur miljö − Lågt pH-värde, det vill säga under 7. Normalflora – De mikrober som normalt finns på kroppen och som vi behöver. Infektion – När kroppen är angripen av en mikrob. Inflammation − Kroppens reaktion på infektion. Vita blodkroppar − En sorts blodkroppar som deltar i immunförsvaret. Mastceller – Aktiveras vid allergiska reaktioner och släpper då ut histamin. Makrofager och granulocyter – Förprogrammerade immunceller för att känna igen inkräktande mikrober. Fagocytos – Immunceller äter upp mikrober. NK-celler – Natural killer cells som dödar främmande ämnen.
Pus – Var som består av döda mikrober, döda vita blodkroppar, vävnadsvätska och död vävnad. Specifikt försvar – Ett förvärvad försvar mot främmande ämnen genom antikroppsbildning. Adaptiva immunförsvaret − Specifikt försvar. Lymfocyter – En typ av vita blodkroppar. T-lymfocyter och B-lymfocyter – Lymfocyter som bland annat producerar antikroppar. Lymfknutor – Körtlar som innehåller lymf vätska och lymfocyter. Thymus – Brässen. Aktiv immunisering − Kroppen bildar själv antikroppar. Vaccinering − Att tillföra kroppen försvagade mikrober så att kroppen själv kan bilda antikroppar. Antigen – Kroppsfrämmande ämne. Passiv immunisering − Tillföra kroppen färdiga antikroppar.
5 Mikrobiologi och kroppens försvar mot mikroorganismer
51107714_Anatomi_2_kap_05.indd 213
213
2022-04-28 09:38
Bengtsson Lundström
Anatomi och fysiologi 2 Maria Bengtsson Ulla Lundström
Boken är skriven för kursen Anatomi och fysiologi 2.
Maria Bengtsson Ulla Lundström
För att vårda människor behöver du ha kunskap om den friska människan för att kunna förstå och se vad som orsakar sjukdom. Du behöver kunska per i anatomi och fysiologi men även kunskaper om människans normala utveckling och människans behov av vätska, näring och elektrolyter. För att förstå helheten i människans anatomi och fysiologi behövs även kunskaper om farmakologi och kroppens försvar mot mikroorganismer.
• • • •
En fördjupad presentation av hur kroppens organ ser ut och fungerar. Hur människan utvecklas från fortplantningen till åldrandet. Vilken betydelse vätska, elektrolyter och näring har för kroppen. Farmakologi med kunskap om vanliga läkemedel samt rimlighets bedömningar vid läkemedelsgivning.
• Kroppens försvar mot mikroorganismer. • Fördjupad medicinsk terminologi. Boken har en tydlig koppling till ämnesplan och kursplan och varje kapitel är uppbyggt kring ett eller flera av kursens centrala innehåll. I varje kapitel finns möjlighet för eleven att bli aktiv i sitt lärande med hjälp av fallbeskrivningar, centrala begrepp, ord att öva på och sammanfattningar. Kapitlen innehåller även tre olika frågetyper som får eleven att reflektera kring, fördjupa sig i och löpande stämma av sin kunskap.
Anatomi och fysiologi 2
Anatomi och fysiologi 2 tar upp:
Anatomi och fysiologi
2
Maria Bengtsson och Ulla Lundström är sjuksköterskor och vård- och omsorgs lärare. De har bred tvärvetenskaplig kompetens inom medicin, omvårdnad, hälsa, palliativ vård, etik och psykologi. De har långvarig erfarenhet av att undervisa på såväl gymnasial som universitetsnivå.
ISBN 9789151107714
9 789151 107714
51107714_Omslag.indd 1-3
2022-04-28 10:00