9789151107479

Mia Lövheim & Magdalena Nordin (red.)

Sociologiska perspektiv på religion i Sverige

2 UPPL.

Innehåll 1. Inledning

11

Mia Lövheim & Magdalena Nordin

2. Religion i Sverige: Kontinuitet och förändring

39

Per Pettersson & Annette Leis-Peters

3. Religiositet och sekularisering

57

Erika Willander

4. Religiösa organisationer i civilsamhället

77

Martha Middlemiss Lé Mon, Linnea Lundgren & Annette Leis-Peters

5. Genus, makt och religion

95

Maria Klingenberg & Mia Lövheim

6. Religion och unga: Vardagsliv och skola

117

Maria Klingenberg & Anders Sjöborg

7. Riter och ritualisering

139

Anna Davidsson Bremborg & Karin Jarnkvist

8. Religion och medier

155

Mia Lövheim & Tomas Axelson

9. Religion och politik

177

Jonas Lindberg & Linnea Jensdotter

Referenser

197

Register

219

Författarpresentationer Tomas Axelson, teologie doktor, docent i religionssociologi vid Uppsala universitet och professor i religionsvetenskap vid Högskolan Dalarna.

Anna Davidsson Bremborg, teologie doktor, docent i religionssociologi vid Lunds universitet, präst i Svenska kyrkan.

Karin Jarnkvist, filosofie doktor i religionsvetenskap, docent i sociologi och verksam som lektor i sociologi vid Mittuniversitetet.

Linnea Jensdotter, teologie doktor i religionssociologi, forskare vid Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet.

Maria Klingenberg, docent i religionssociologi, lektor i religionsbeteendevetenskap med didaktisk inriktning, Uppsala universitet.

Annette Leis-Peters, teologie doktor och professor i religionssociologi med diakonivetenskap som särskilt profil vid VID vitenskapelige høgskole i Oslo och docent i religionssociologi vid Uppsala universitet.

Jonas Lindberg, teologie doktor i religionssociologi vid Uppsala universitet, präst i Svenska kyrkan och journalist.

Linnea Lundgren, filosofie doktor, forskare vid Centrum för Civilsamhällesforskning, Marie Cederschiöld högskola.

Mia Lövheim (red.), teologie doktor och professor i religionssociologi vid teologiska institutionen, Uppsala universitet.

Martha Middlemiss Lé Mon, teologie doktor i religionssociologi, föreståndare för Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle (CRS), Uppsala universitet.

Magdalena Nordin (red.), filosofie doktor i religionssociologi, docent och lektor i religionssociologi vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet.

Per Pettersson, teologie doktor, senior professor i religionssociologi, Karlstads universitet.

Anders Sjöborg, teologie doktor, docent och lektor i religionssociologi vid teologiska institutionen, Uppsala universitet.

Erika Willander, filosofie doktor i sociologi, forskare vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet.

Förord Författarna till denna bok är på olika sätt engagerade som lärare och forskare i religionssociologi vid olika universitet och högskolor i Sverige. Vi har i mötet med studenter, forskarkollegor och representanter för religiösa, sociala och politiska organisationer mött ett behov av en bok som på ett enkelt sätt presenterar grundläggande frågor, teorier, begrepp och metoder som används i studiet av religion från ett sociologiskt perspektiv och som visar hur dessa kan tillämpas på exempel från aktuell forskning.

Vi som redaktörer hoppas att denna bok ska möta detta behov och läsas, användas och diskuteras vid universitet och högskolor och i samhället i övrigt.

Vi vill särskilt tacka våra kollegor och medförfattare som lagt tid och energi under stressiga terminer på att skriva och skriva om kapitlen i boken. Ett varmt tack till vår förläggare Hanna Wettermark på Gleerups för stöd och engagemang i redigeringsprocessen. Vi vill också tacka Stiftelsen Berndt Gustafssons minnesfond för kyrko- och religionssociologisk forskning, Religionssociologiska föreningen i Sverige, Sigtunastiftelsen samt Strand hotell i Norrköping, utan vilkas stöd i olika former denna bok inte hade kommit till.

Mia Lövheim och Magdalena Nordin Norrköping, februari 2022

1 Inledning Mia Lövheim & Magdalena Nordin Vilken betydelse har religion i Sverige i dag? Sedan slutet av 1990-talet har religion blivit mer synligt i medier och i politiska diskussioner. Under senare tid har vi till exempel kunnat läsa om en biskop i Visby stift som inte längre får verka som biskop på grund av att han haft en utomäktenskaplig relation med en anställd, och om radikalisering av unga muslimer som rest till Syrien eller Somalia för att delta i inbördeskrig där IS och andra islamistiska grupper strider. Det diskuteras om skolavslutningar ska kunna äga rum i kyrkor och om skolelever med en muslimsk tro ska undantas från simundervisning. Mindfulness och yoga rekommenderas som stresshantering och avslappning på bloggar och andra sociala medier för träning och livsstil. Som vi ska se i nästa kapitel, är över hälften av svenskarna fortfarande medlemmar i Svenska kyrkan eller andra samfund och känner en kulturell tillhörighet till kristendomen. Samtidigt sticker svenskarna ut som det mest sekulariserade folket i världen i internationella jämförelser (se vidare kap. 3), som mäter antal människor som tror på Gud och tar del i gudstjänster och andra religiösa samlingar. Sammanfattningsvis är religion i högsta grad närvarande i det svenska samhället i dag, men på ett sätt som leder till nya och komplicerade frågor.

Den här boken ger en introduktion i hur sociologiska perspektiv kan hjälpa oss förstå och förklara religion i dagens Sverige. Vårt fokus ligger främst på det svenska samhället och de uttryck för religion som är vanligast däri. Det innebär ett fokus framför allt på Svenska kyrkan och kristna frikyrkor, men också på mer nyligen anlända religiösa traditioner. Boken ger inte en beskrivning av vad religion är eller vad religiösa människor gör i betydelsen att den redogör för olika religiösa trosföreställningar och praktiker. Vårt syfte är i stället att framför allt lyfta fram hur vi kan förstå och tolka religion som en del av samhället. Bokens kapitel ger exempel från aktuell forskning om olika teman och visar hur sociologiska teorier och metoder kan användas för att förstå och förklara detta.

11

Mia Lövheim & Magdalena Nordin

Vad är religionssociologi?

Religionssociologi handlar om att studera religion från ett sociologiskt perspektiv. Det innebär för det första att se på religion som ett socialt fenomen som formas i samspelet mellan människor. Religion har därmed inte något absolut och evigt innehåll. Religion får betydelse genom hur den används i samspel mellan människor, genom människors uttalanden och handlingar. För det andra innebär religionssociologi att studera religion i samspel med samhället.

Detta samspel ses som dynamiskt och föränderligt. Inom religionssociologin sätts religiösa identiteter och organisationers uppkomst och förändring i samband med förändringar i det omgivande samhället. Religionssociologer är intresserade av hur religiösa föreställningar, handlingar och organisationer formas av till exempel förändringar i skolundervisning, familjeförhållanden, välfärd eller medier, men också hur religion som föreställningar, handlingar och institutioner format och formar till exempel vetenskap, könsroller, svensk kultur eller demokrati. Religionssociologi handlar i stor utsträckning om sociala förändringar och sociala skillnader kopplade till religion. Religionssociologi har slutligen en tydlig empirisk inriktning och använder kvantitativa och kvalitativa samhällsvetenskapliga metoder för insamling och analys av data, såsom enkäter, intervjuer och olika typer av textanalys.

Vad är sociologi?

Sociologi handlar om studier av samhället och de sociala relationer som finns inom detta. Sociologer intresserar sig för att identifiera och studera de grundläggande delar som formar samhällen – och som uttrycks i mänskligt samspel eller social interaktion på olika nivåer. Detta kan uttryckas som sociala fakta, regelbundna och återkommande mönster i mänskligt beteende, som tillsammans formar en social struktur eller ett system. Sociologer kan också intressera sig för att studera symboler, idéer och språksystem som de grundläggande elementen i samhället. Detta är en central del i den inriktning som kallas kultursociologi (se Johansson m.fl. 1999).

En central fråga i sociologin handlar om sociala förändringar. Här ligger fokus på långsiktiga, generella trender i samhällsutvecklingen. I sociologins början vid mitten av 1800-talet handlade de sociala förändringarna om processer som formade det framväxande moderna samhället i Europa. De tidiga betydelsefulla sociologerna, som Karl Marx (1818–1883), Émile Durkheim (1858–1917) och Max Weber (1864–1920), utvecklade vad som kan kallas klassiska teorier om rationalisering, social sammanhållning och differentiering samt om produktionsförhållanden och klass för att förklara betydelsen av att jordbruksekonomi alltmer ersattes med industriell produktion, hur former för social gemenskap 12

1. Inledning förändrades när människor flyttade in till städer, hur marknadsekonomi och relationen ägare–arbetare förändrade värderingar och identiteter samt hur upplysningsidealen kom att påverka synen på kunskap, auktoritet och sanning. Samhällets differentiering – den process där olika sektorer som utbildning, ekonomi, politik, juridik, sjuk- och hälsovård alltmer delas upp och specialiseras i sina funktioner och värderingar – är ett centralt begrepp i denna utveckling.

I mer nutida sociologi har de sociala förändringar som studerats mycket handlat om processer av globalisering, det vill säga det ökade utbytet av handel, kapital, teknik och information mellan länder, och dess följder för samhället, som ökad migration, turism och utbyte av idéer och livsstilar. Det här får bland annat som följd att nationalstaten som en grund för samhällets uppbyggnad luckras upp och transnationella gemenskaper, institutioner och identiteter i stället uppstår. Exempel är EU och European Islam, en beteckning som till exempel används av den muslimske teologen Tariq Ramadan för att beskriva en form av islam som utgår från västeuropeisk kultur mer än traditionella och nationella tolkningar. Hur västvärldens tidigare kolonialisering av till exempel Afrika, Asien och Latinamerika påverkar förhållanden mellan länder och människors identiteter i dag hör till de frågeställningar som står i centrum för postkoloniala teorier. En pågående globalisering ställer också nya frågor om religionens betydelse i det svenska och europeiska sammanhanget. Dessa frågor återkommer vi till senare i kapitlet.

Ytterligare en central frågeställning inom sociologi är studiet av sociala skillnader. Intresset för sociala skillnader hänger nära samman med studiet av sociala förändringar. Dessa förändringar kan på ett sätt ses som generella processer, i det att de påverkar förutsättningarna för alla som lever i ett samhälle i en viss tid, men betydelsen av dem – det vill säga hur de påverkar människors självförståelse, sätt att agera och möjligheter i samhället – ser olika ut beroende på sociala skillnader. Här fokuserar sociologer på betydelsen av sociala kategorier som klass, kön, ålder, etnicitet och sexualitet. Hur dessa kategorier samspelar med religion kommer vi att diskutera mer nedan.

Religion inom sociologi När sociologin växte fram som en vetenskaplig disciplin vid slutet av 1800-­talet fanns ett tydligt intresse för att studera religion. De olika kristna kyrkornas dominerande ställning i det europeiska samhället före 1900-talet (se kap. 2) gjorde att de blev en central beståndsdel i sociologernas studier av omvandlingen till ett modernt samhälle. Från denna tid återfinns den tyske sociologen Max Webers arbeten Den protestantiska etiken och kapitalismens anda (Die protestantische Ethik under der Geist des Kapitalismus, 1905) och Religionssociologi (Gesammelte Aufsätze zur Religionssozologie, 1920). Samhällets differentiering 13

Mia Lövheim & Magdalena Nordin eller uppdelning i olika sektorer som var och en fungerade utifrån ett eget värdesystem var Webers huvudfråga samt hur den framväxande kapitalismen med sitt instrumentella och rationella värdesystem kom att bli alltmer dominerande. Weber utgick från religion som en drivkraft för mening och handling i tillvaron. Religiösa idéer kunde därför påverka utvecklingen i samhället, men de mötte också konkurrens av andra idéer såsom rationalitet. Den franske sociologen Émile Durkheim använde sig också av religion för att förklara det framväxande moderna samhället i bland annat Självmordet (Le Suicide, 1897) och i Det religiösa livets elementära former (Les formes éleméntaires de la vie religieuse, 1912). Durkheim var liksom Weber intresserad av konsekvenserna av samhällets uppdelning i olika sfärer, men för honom var kärnfrågan vad detta betydde för social sammanhållning. Durkheim använde sig i Det religiösa livets elementära former av beskrivningar av religion i australiensiska stamsamhällen som ett exempel på detta. Uppdelningen mellan heligt och profant i de religiösa grupper han studerade kom att bli grundläggande för hans förståelse av religion som ett uttryck för social sammanhållning och för grundläggande värden, och hur denna uppdelning förändras med social differentiering och individualisering.

I den tidiga sociologin var den dominerande tanken att religion skulle få en minskad betydelse i samhället. Denna tanke var baserad på idén om att förändrade materiella och sociala villkor i samhället, såsom urbanisering eller utflyttning från det lokala samhället till städerna, industrialisering och differentiering eller uppdelningen av olika sektorer i samhället, förändrade religionens roll från att vara en övergripande institution (se faktaruta om institutioner i detta kapitel) med inflytande över andra samhällsområden till att bli ett bland flera områden. För religiösa organisationer som Svenska kyrkan och dess representanter medförde detta att de, som vi ska se närmare i kapitel 2, förlorade sin roll att kontrollera och påverka samhällsutvecklingen. Förutom dessa sociala förändringar baserades tanken om religionens minskade betydelse på framväxten av ett rationellt vetenskapligt kunskapssystem, som innebar att religiöst grundade förklaringsmodeller fick konkurrens och förlorade sin giltighet för individer och i samhället. Sammantaget innebar detta att religionens inflytande begränsades till något som rör privatlivet och till ett individuellt val.

Denna process, som kan sammanfattas i begreppet sekularisering, diskuteras närmare nedan.

14

1. Inledning

Privat eller offentlig religion?

Sociologen Jeffrey Weintraub (1997) menar att uppdelningen mellan privat och offentligt är en central del i formandet av det moderna samhället, men att gränsen mellan dessa sfärer inte är självklar. Han presenterar två typer av uppdelningar mellan privat och offentligt: dels kollektivitetsdistinktioner, som skiljer det som är enskilda angelägenheter från sådant som det fattas gemensamma beslut kring, dels synlighetsdistinktioner, som skiljer det som är dolt och hemligt från det som är öppet, synligt och tillgängligt. Båda dessa distinktioner kan finnas i olika modeller för att förstå relationen mellan privat och offentligt, men ofta är antingen kollektivitets- eller synlighetsdistinktioner dominerande. Weintraubs resonemang är intressant när det gäller frågan om religion som en offentlig eller privat fråga. Om vi med det offentliga framför allt menar det som rör ett kollektiv eller hela samhället, handlar religion som en offentlig fråga om vilken roll religiösa idéer och representanter ska spela i frågor som rör staten, medier eller civilsamhälle (se vidare i kap. 4). Om man däremot talar om privat och offentligt i synlighetstermer, blir religionen privat om den utövas i hemmet eller av individer i enskildhet, men offentlig när den utövas utanför hemmet där andra kan se. Att dela upp beskrivningen av det offentliga som kollektivt eller synligt visar hur svår gränsdragningen är. Mycket handlar om dominerande uppfattningar i ett samhälle. Det som är offentligt enligt det ena synsättet kan vara privat i det andra och tvärtom. Ett exempel som rör religion kan vara religiös klädsel som hijab, turban eller kippa. Enligt den första dimensionen om kollektivitet kan bärandet av religiös klädsel ses som en privatsak, då det rör en individs uttryck för religiös tro utan anspråk på att vara en offentlig fråga, medan det i den andra dimensionen om synlighet kan ses som något offentligt, eftersom det är en manifestation av religiös tillhörighet som blir synlig och därmed en fråga att förhålla sig till för andra. De olika synsätten kan också användas när vi diskuterar om en rit är privat eller offentlig, som vi ska se i kapitel 7. Ett uttryck för sorg, som att tända ett ljus, kan ses som en privat handling när den görs i hemmet men som en offentlig sådan när den görs till exempel utanför en olycksplats eller på en webbsida på internet.

Vid mitten av 1900-talet dominerades sociologin av generella teorier som försökte förstå och förklara samhället som ett socialt system. Den amerikanske sociologen Talcott Parsons (1902–1979) och hans tyske kollega Niklas Luhmann (1927–1998) kan ses som tongivande representanter för detta. Religion fanns med som en del av dessa teorier. Luhmann (1982) menade att religion som en följd av samhällets differentiering blir alltmer privatiserad, det vill säga en fråga för den enskilda individen, men förlorar sin betydelse i samhället i stort.

15

Mia Lövheim & Magdalena Nordin Under 1960-talet präglades sociologin starkt av inflytande från teorier med fokus på samspelet mellan individuella aktörer snarare än samhället som system (se nedan om olika perspektiv). Symbolisk interaktionism och pragmatism är två betydelsefulla inriktningar som bland annat presenterades av de amerikanska forskarna George Herbert Mead (1863–1931) och Erwin Goffman (1922–1982).

De försökte förstå och förklara hur socialt samspel gick till i 1920-talets USA där många olika grupper av migranter från skilda nationer, kulturer och religioner möttes. Den tysk-österrikiske sociologen Peter Berger (1929–2017) och hans kollega Thomas Luckmann (1927–2016) inspirerades av dessa tankar i boken Kunskapssociologi (The Social Construction of Reality, 1966), som kom att starkt prägla religionssociologisk undervisning och forskning bland annat i Sverige.

Berger och Luckmann utgår från en syn på samhället som skapat av individer, men också av individen som skapad av samhället. Denna process sker i ett samspel, där individers sätt att förstå sig själva och agera i tillvaron över tid utvecklas till mönster som kommer att uppfattas som objektiva, existerande oberoende av individerna. När dessa mönster överförs till nya medlemmar av samhället kommer de att uppfattas som givna i betydelsen det ”vanliga” och ”riktiga” sättet att handla eller vara, och därmed upprepas de och förstärks ytterligare.

Användning och tolkning av symboler genom språket spelar en grundläggande roll som redskap för denna process. Ytterligare ett centralt begrepp som Berger och Luckmann lanserade var symboliskt universum. Ett symboliskt universum är ett övergripande tolkningssystem som består av de idéer vi tar för givna och naturliga om hur människor och tillvaron fungerar och har till syfte att förklara den institutionaliserade handlingsstrukturen så att den blir begriplig och accepteras av individerna i ett samhälle. Ett symboliskt universum består i hög grad av vardagskunskap och är inget vi vanligen reflekterar över, utom i situationer där något hotar eller ifrågasätter den kunskapen och vi behöver söka efter andra förklaringsmodeller. Peter Berger beskrev i boken The Sacred Canopy (1969) hur religion fungerade som ett symboliskt universum. Religionens övergripande och givna karaktär försvagas av samhällets uppdelning i olika samhällssektorer och uppkomsten av flera konkurrerande tolkningssystem. Därmed försvagas religionens ställning i samhället. Dock finns religion kvar i en individualiserad form. Thomas Luckmann utvecklade idén om att religion finns kvar utanför de religiösa organisationerna i The Invisible Religion (1967). Religion kan alltså fortfarande fungera som ett meningssystem för individen, även om den inte har kvar sin karaktär som övergripande symboliskt universum i samhället.

Sociologins uppblomstring och storhetstid under 1960-talet kom att innebära att den delades upp i olika inriktningar, såsom politisk sociologi, rättssociologi och ungdomssociologi. Bland dessa inriktningar återfanns också religionssociologi. Den tidiga religionssociologin kom att ha fokus på individens religiositet och på kristna kyrkor och samfund som religiösa organisationer. Detta skedde 16

1. Inledning parallellt med att sociologiska metoder och perspektiv under början och mitten av 1900-talet kom att få en ökad betydelse inom det teologiska fältet. Ett skäl till detta var att teologiska företrädare menade att de därigenom bättre kunde förstå det omkringliggande samhället och därmed kunna förändra det i kristen riktning. Ett annat skäl var att man inom samfunden med hjälp av religionssociologi menade sig kunna bygga upp bättre och effektivare religiösa organisationer.

Inom nutida sociologi kan vi från slutet av 1980-talet märka ett nytt intresse för religion, som också kommer till uttryck inom statsvetenskap och ekonomi.

Det kan ses som en följd av globalisering och en ökad etnisk och kulturell pluralism i västerländska samhällen, men även av ett ökat intresse för livsstilsfrågor, identitetsutveckling och flexiblare ledarskaps- och organisationsstrukturer i samhället. Denna förändring har inneburit en ny inriktning också inom

Religionssociologi i Sverige Berndt Gustafsson (1920–1975), docent i kyrkohistoria vid Lunds universitet, var en av de första som introducerade kyrko- och religionssociologi vid svenska universitet. Vid sin död 1975 stod han inför utnämnande som den första professorn i religionssociologi vid Lunds universitet, med ansvar även för forskarutbildning i Uppsala. Professuren kom i stället att tillfalla ­Göran Gustafsson (1936–2018); då docent i Lund. En professur vid teologiska fakul­teten i Uppsala inrättades 1988 med Thorleif Pettersson (1940–2010) som den första innehavaren.

Religionssociologisk forskning i Sverige illustrerar den utveckling som beskrevs i början av kapitlet. Under den tidiga historien hade ämnet främst en inriktning mot kristna kyrkor och samfund, bland annat genom det av Berndt Gustafsson grundade religionssociologiska institutet (1962) samt samarbete med forskning om kyrkostatistik inom Svenska kyrkan (se www. berndtgustafsson.se/dir/index.php/historik för information).

Som en följd av relationsförändringen mellan staten och Svenska kyrkan år 2000 och av de processer av ökad globalisering, medialisering samt religiös och kulturell mångfald som beskrevs ovan har ämnet fått en bredare inriktning. Religionssociologisk forskning i dag i Sverige inkluderar kristna kyrkor och samfund, men också studier av islam och judendom. Denna inriktning innebär att religionssociologiska teorier och metoder ingår i utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom religionsvetenskap vid flera universitet och högskolor i Sverige. Däremot återfinns religionssociologi mycket sällan inom de sociologiska utbildningarna eller inom socionomprogrammen vid svenska lärosäten. Forskning med religionssociologisk inriktning bedrivs inom forskarutbildning vid flera svenska universitet och högskolor.

17

6 Religion och unga: Vardagsliv och skola Maria Klingenberg & Anders Sjöborg

Inledning I det här kapitlet presenteras forskning om religion och unga, med fokus på hur unga möter religion i det nutida svenska samhället. Utifrån empiriska studier presenterar vi i vilka sammanhang unga kommer i kontakt med religion, och diskuterar sedan samband mellan dessa kontaktytor och ungdomars personliga förhållningssätt till religion. Merparten av de resultat vi presenterar är hämtade från enkätundersökningar med standardiserade frågor, det vill säga frågor som är ställda på samma sätt till ett stort antal personer, och resultaten är representativa för unga i Sverige. Vi kommer att ägna en del utrymme åt att diskutera resultaten ur ett metodologiskt perspektiv, för att visa hur det sätt på vilket frågor ställs sätter ramar för vilka typer av slutsatser det är möjligt att dra på basen av en studie.

Hur unga kommer i kontakt med religion beror på vilka större sociala sammanhang och vilken kulturell kontext de växer upp i. Av tidigare kapitel kan vi dra slutsatsen att unga svenskar växer upp i ett samhälle som präglas av flera samtidiga förändringsprocesser. Anknytningen till den religiösa majoritetskulturen i Sverige har minskat till följd av sjunkande medlemskap i Svenska kyrkan och deltagande i svenskkyrkliga riter. Samtidigt ökar den kulturella och religiösa mångfalden, vilket ger nya impulser för svenskar i alla åldrar.

I kapitlet kompletteras kvantitativa forskningsresultat med resultat från kvalitativa studier för att synliggöra hur ungdomar, som växer upp i ett samhälle präglat av sekularisering och ökad religiös mångfald, resonerar när de diskuterar religion i allmänhet och på ett personligt plan. Vi ägnar lite extra utrymme åt att diskutera skolan, eftersom barn och unga är de enda som oavsett personligt intresse kommer i regelbunden kontakt med frågor om tro och religion genom skolans religionsundervisning.

Forskning om ungdomar kan ske ur olika teoretiska perspektiv. I det här kapitlet diskuteras samspelet mellan ungas kontaktytor med religion och den omgivande sociala kontexten utifrån ett socialisationsteoretiskt perspektiv. En hörnsten inom sociologin är att människor både påverkar och påverkas av sin 117

Maria Klingenberg & Anders Sjöborg sociala omgivning, och socialisationsteorin syftar till att försöka identifiera centrala aspekter i de inlärningsprocesser som individer upplever i takt med att de blir äldre och mer delaktiga i samhället. Frågan är därför vad resultaten tecknar för bild av religiös socialisation av unga i Sverige.

Innan vi går vidare behöver vi säga något om hur hänvisningar till ”unga” och ”ungdomar” ska förstås. Detta är inte en fråga med något självklart svar: hur gamla ungdomar är, och vilken grad av självständighet och ansvar ung­ domar har, varierar från ett samhälle till ett annat. Dessutom förändras förståelsen av vem som är ung och vad en ung person förväntas ta ansvar för över tid.

För bara 60 år sedan betraktades 14–15-åringar i Sverige i vissa samhällsklasser som vuxna, och förväntades då bidra till eller svara för sin egen försörjning.

Ungdomar kan därför förstås som en socialt konstruerad kategori: vem som betraktas som ung, och vad det innebär att vara ung, är en kulturell och social överenskommelse som ständigt omförhandlas, om än i så liten skala att detta är svårt att upptäcka i vardagen (se även kap. 1).

I det här kapitlet presenterar vi resultat bland annat från ”Unga och religion” (Klingenberg & Lövheim, 2019) en studie med 16–24-åringar. Enligt svensk lag blir en person myndig när hen fyller 18 år, samtidigt som få 18-åringar i Sverige förväntas ta ett helhetsansvar för boende, ekonomi och sysselsättning så fort de blir myndiga. Enligt FN:s konvention om barns rättigheter (barnkonventionen) förstås alla under 18 år i själva verket som barn. Samtidigt tar många som inte fyllt 18 år ett mycket större ansvar för sina liv än barn förväntas göra långt innan de fyller 18 år, till exempel till följd av att deras föräldrar inte gör det. Även i samtiden finns det därför en ganska stor variation inom den sociala kategorin ungdomar, som gör att kategoriska beskrivningar om vem unga är och vad unga gör behöver formuleras med viss försiktighet.

Unga svenskar i åldern 16–24 år kan därför sägas befinna sig i olika skeden mellan barndom och vuxenhet. Medan de flesta 16-åringar fortfarande bor hemma och sällan förväntas (eller får) bestämma över sina egna angelägenheter, är studentexamen för de flesta svenskar en brytpunkt. Unga förväntas ändå vara upptagna av sin utbildning en stor del av denna livsperiod, och det finns en rad utbildningsinstanser som ungdomar kan ta del av. I takt med att utbildningssystemet byggts ut har antalet år som unga tillbringar i skola eller högre utbildning vuxit explosionsartat, vilket i sin tur också påverkar förståelsen av vad unga ska ägna sig åt. I den här meningen är det möjligt att tala om ungdomstiden i det nutida samhället som förlängd, vilket i sin tur också påverkar villkoren för vuxenblivande (Kåks 2009). Att 24-åringar förstås som en del av ungdomspopulationen kan alltså ses som en konsekvens av den förlängda ungdomstiden i det svenska samhället.

118

6. Religion och unga: Vardagsliv och skola

Unga och religion i Sverige: empiriska exempel En förutsättning för att diskutera unga och religion i Sverige är att religion över huvud taget är något som unga svenskar kommer i kontakt med. Just därför inleder vi med att presentera svaren på en enkätfråga om i vilka sammanhang unga uppger att de stött på tro och religion under det senaste halvåret. Att ”stöta på tro och religion” betyder sannolikt olika saker beroende på sammanhang, men frågan klargör i vilken utsträckning unga kommer i kontakt med tro och religion över huvud taget. Frågan gör det också möjligt att kartlägga flera områden på en gång för att förstå var det är förhållandevis vanligt (och ovanligt) att tro och religion aktualiseras för unga människor. Enkätfrågan ingick i en enkätstudie som utfördes hösten 2014. Studien, som utfördes via en webbpanel, hade som syfte att studera vilken plats och betydelse religion har i unga svenskars liv (se Klingenberg & Lövheim 2019).1 De resultat som presenteras i tabell 6.1 bygger på ett representativt urval.

Tabell 6.1 Fördelning av svar på frågan ”I vilka av följande sammanhang har du det senaste halvåret stött på tro och religion?”, redovisat i procent (n = 1 019). Åtminstone en gång/vecka

Då och då

Inte alls

Totalt

På internet

12

55

33

100

I tidningar

9

49

42

100

På tv

8

57

35

100

Bland vänner

8

50

42

100

I familjen

8

30

62

100

I skolan

7

38

55

100

I böcker

4

38

58

100

I kyrkan/annan religiös lokal

5

31

64

100

På arbetet

5

28

67

100

”Åtminstone en gång/vecka” är en sammanslagning av kategorierna ”Varje dag” och ”En eller ett par gånger i veckan”. ”Då och då” är en sammanslagning av ”Någon eller några gånger (under det senaste halvåret)” och ”En eller ett par gånger per månad”.

1 Enkäten genomfördes genom distribution via en webbpanel, till svenskar i åldern 16–24 år: dels ett representativt urval (n = 1 000), dels två stratifierade urval (n = 500/urval) riktade mot ”frikyrkobygd” (kommuner som i tidigare studier visat sig kännetecknas av högre religiös aktivitet än genomsnittet) och ”storstadsort” (stadsdelar i Göteborg, Malmö och Stockholm med jämförelsevis hög proportion invånare födda utanför Sverige). De resultat som presenteras i detta kapitel är baserade på det representativa urvalet som är kalibrerat för att komma till rätta med skevhet avseende kön samt åldersgrupp (16–19 vs 20–24).

119

Maria Klingenberg & Anders Sjöborg

Urval och generalisering En fördel med en kvantitativ undersökning är att det kan vara möjligt att dra slutsatser om en större grupp än den som deltar i undersökningen, så att resultaten kan generaliseras. En förutsättning för att detta ska vara möjligt är att urvalet är gjort på ett korrekt sätt. Vanligast i vetenskapliga undersökningar är ett så kallat obundet slumpmässigt urval (OSU). Det innebär att alla i den grupp som forskaren vill uttala sig om (= urvalsramen) har lika stor chans att komma med i det urval som görs. Dessutom bör inflytandet av slumpmässiga mätfel vara så litet som möjligt: därför är det viktigt att undersökningens urval är tillräckligt stort och att svarsfrekvensen är tillräckligt hög.

Ibland förekommer också uttrycket ”representativt urval”. Med detta förstås att forskaren har kontroll över att urvalet är likt den population ur vilken urvalet dragits i alla viktiga avseenden, till exempel bakgrundsvariabler som ålder, kön och bostadsregion. Om så är fallet kan egenskaper och förhållanden hos det studerade urvalet generaliseras till hela populationen. Numera åstadkoms representativitet vanligen genom slumpmässigt urval.

En annan form av urval är stratifierade urval, som görs med hänsyn till hur stora olika undergrupper är i den grupp som forskaren vill studera. Om det är viktigt att undersöka till exempel hur olika åldersgrupper eller boende i olika landsdelar svarar, så görs obundna slumpmässiga urval inom dessa undergrupper (= strata).

I tidningar förekommer det ibland att undersökningar görs bland läsarna genom tidningens hemsida. Som regel är en sådan undersökning inte möjlig att generalisera till några andra än just de som besvarat enkäten. Anledningen är att det inte är möjligt att ha någon kontroll över vilka som har sett frågan och sedan valt att besvara den.

Då vi räknar samman alla som markerat att de någon gång stött på tro och religion i något av de sammanhang som efterfrågades markerar nio av tio att de haft kontakt med tro och religion på något område under det senaste halvåret.

De allra vanligaste sammanhangen är olika former av medier. En majoritet uppger att de har kommit i kontakt med tro och religion genom internet, i tidningar eller på tv åtminstone en gång under de senaste sex månaderna. De skillnader mellan tjejer och killar som återfinns i materialet är förhållandevis små, men när de förekommer är det för att tjejer är mer benägna att svara att de stött på tro och religion åtminstone då och då, medan killarna svarar ”inte alls” på motsvarande fråga. Så är till exempel fallet när det gäller att ha stött på religion på tv eller i böcker. Däremot är likheterna mellan tjejer och killar större än skillnaderna för de flesta efterfrågade sammanhang.

Det finns skäl att fundera över vad det innebär att unga i så hög grad stöter 120

6. Religion och unga: Vardagsliv och skola på tro och religion genom medier. För det första finns det ett visst mått av valfrihet i individers mediekonsumtion: de medier som en individ väljer att ta del av speglar således till viss del hens intressen och preferenser. Resultaten speglar därmed delvis att en del unga av personligt intresse sökt upp program, texter och sociala medier som tar upp religiösa frågor, medan andra har låtit bli. Resultaten kan dock också antas spegla en större samhällsförändring, där medier har fått ökad betydelse som sammanhang där olika frågor, däribland religion, aktualiseras, vilket diskuteras mer ingående i kapitel 8. Detta skulle i så fall innebära att mediers genomslagskraft i unga människors liv är så pass stor, att även de som själva inte har ett särskilt stort intresse för religion ändå kommer i kontakt med religion via medier. Här ser vi en av begränsningarna med kvantitativa studier. Den översiktliga bild som resultaten i tabell 6.1 ger visar hur många som stöter på religion i olika sammanhang, men inte om kontakten är avsiktlig eller oavsiktlig, och vad kontakten med religion ger för intryck (se vidare Löfstedt & Sjöborg 2019).

Vi kan också konstatera att skola hamnar ganska långt ner i tabellen, vilket kan tolkas som att unga inte kommer i kontakt med religion i skolan särskilt ofta. Förklaringen till resultaten kan dock i någon mån förklaras av studiens urval, och det sätt på vilket frågan är ställd. Att åldersgruppen 20–24 inte kommer i kontakt med religion i skolan i särskilt hög utsträckning är inte så konstigt eftersom unga i denna åldersgrupp inte längre går i gymnasiet, och därmed inte längre nödvändigtvis befinner sig i en skolmiljö. De gymnasieungdomar som uppger att de inte har kommit i kontakt med religion under det senaste halvåret har kanske i sin tur svarat beroende på huruvida de har haft religionsundervisning eller inte under denna tid. Skolan är därför sannolikt en större kontaktyta för tro och religion än tabellen avspeglar. Vi återkommer till skolans roll i följande avsnitt.

Enkätresultaten ger värdefull information om vilka sammanhang som över huvud taget ska beaktas då vi försöker förstå vilken roll religion spelar i ungas vardagsliv, men de bör tolkas med viss varsamhet. Vi kan inte fastställa att unga har resonerat på samma sätt när de svarat på frågan, och vilka förståelser av ”tro och religion” som svaren därmed avspeglar. Det är till exempel tänkbart att en person som intresserar sig för religion och tro också i högre grad kommer att komma ihåg när hen har stött på tro och religion i jämförelse med någon som är förhållandevis ointresserad. Det är också fullt tänkbart att de som har stor personlig erfarenhet av religiösa sammanhang har såväl kunskap som ett visst språk som gör att de identifierar fenomen som religiösa i högre grad än unga som inte har sådan erfarenhet. Resultaten kan dock förstås som en översiktlig karta över hur ungdomar i Sverige kommer i kontakt med tro och religion i sin vardag som synliggör mönster på håll.

121

8 Religion och medier Mia Lövheim & Tomas Axelson

Inledning Vårt samhälle genomsyras i dag av medier i en högre grad än någonsin tidigare i historien. Som beskrevs i kapitel 6 kommer unga människor framför allt i kontakt med religion genom medier som tv, tidningar och internet. Under början av 2000-talet har religion också varit synligt i medierna i samband med stora nationella och internationella händelser, som attacken mot World Trade Center och Pentagon 2001, morden i en pingstförsamling i Knutby 2004, protesterna mot publikationer av Muhammed-karikatyrer i danska Jyllands-Posten 2005, attacken mot redaktionen för den franska satirtidskriften Charlie Hebdo i Paris våren 2015 och lastbilsattacken på Drottning­ gatan i Stockholm våren 2017. Uppmärksamheten av religion i samband med dessa händelser i medierna gör det tydligt att religion inte har försvunnit från det samtida svenska samhället. Religion är i hög grad närvarande. Exemplen gör det också tydligt hur det är medierna som gör religion synlig för oss genom hur de tolkar religionens betydelse i samhället. Religionens synlighet i Sverige i dag är i mycket hög grad medierad, det vill säga förmedlad genom massmedier som dagstidningar och tv, underhållningsmedier, spelfilm och digitala medier som webbsidor, bloggar och Instagram. Vilken bild ger då medierna av religion? Varför ser den bilden ut som den gör? Och vad gör människor med den bild av religion de får genom olika medier? Kan medier vara en resurs som bidrar till mening och religiös gemenskap? Det är några av de frågor som kommer att diskuteras i det här kapitlet.

Kapitlet inleds med en beskrivning av hur religion skildras i svensk media, framför allt i dagstidningar, och presenterar därefter några teorier och metoder som kan användas för att förstå hur medier påverkar bilden av religion på individ- och samhällsnivå. Avslutningsvis diskuteras vad en ökad användning av digitala medier kan betyda för såväl gemensamma som individuella uttryck för religion. Men först behöver vi veta något om hur medier fungerar i samhället.

155

Mia Lövheim & Tomas Axelson

Vad är medier?

I vardagen pratar vi ofta om medier som konkreta ting – tidningen, mobiltelefonen eller tv-skärmen – eller som institutioner och koncerner – Dagens Nyheter, Sveriges Television (SVT) eller Google. Men medier är mer än sådana verktyg eller kanaler. Medieforskaren Joshua Meyrowitz (1993) presenterar tre funktioner som medier kan ha i samhället: • som kanal: medier överför information om vad som händer i samhället • som språk: medier är inte en neutral kanal utan formar också informationen genom urval och framställning • som miljö: förutom att överföra information fungerar medier också som en mötesplats för diskussioner och möten, där identiteter och sociala relationer skapas.

Hur medier som kanal, språk och miljö förhåller sig till den sociala och kulturella verklighet vi lever i kan sammanfattas i två olika modeller (Hodkinson 2011). Den ena modellen utgår från medier som formande samhället. Det sätt på vilket medier överför och formar information påverkar också hur människor och samhället utvecklas. Den andra modellen ser medier som speglande sam­ hället. Medier återspeglar händelser, beteenden, identiteter och sociala relationer som redan ses som viktiga i samhället. Vi kan ta mediers rapportering om kvinnor som ett exempel för att förtydliga detta. Med den första modellen, den formande, ses medier som skyldiga till att kvinnor marginaliseras i samhället genom att använda stereotyper om kvinnor och framställa deras intressen och egenskaper som mindre viktiga än mäns. Med den andra modellen, den speglande, ses medier som neutrala. De förmedlar bara uppfattningar om kvinnors ställning i samhället, och vill vi ändra på dessa får vi ändra på samhället. I båda fallen är det tydligt att medier inte bara överför information, utan också spelar en roll för att skapa uppfattningar om kvinnors ställning i samhället. Detta är ett exempel på den tredje funktionen medier har i samhället, som miljö för att detta sker. Och om vi ser medier som en miljö eller mötesplats blir det också tydligt att båda modellerna är förenklade. Relationen mellan mediernas bild av verkligheten och den sociala verklighet vi lever i skapas i ett samspel mellan medier och samhället: medier väljer ut vissa delar av verkligheten och presenterar dem på ett visst sätt, men vi som använder medier har också kunskaper att tolka dessa bilder och möjligheter att välja hur vi agerar utifrån dem. Medier tar i sin tur upp våra förhållningssätt och kommunicerar vidare.

156

8. Religion och medier

Religion i dagstidningar Vilken bild ger då svenska medier av religion? Hur förhåller sig den bilden till det vi vet genom andra källor om religion i Sverige i dag? Och har bilden förändrats över tid? Den här delen av kapitlet utgår från studier om hur religion skildras i svensk dagspress.

Dagstidningarnas roll som nyhetsmedier har förändrats sedan 1950-talet, både med införandet av flera tv-kanaler och inte minst med utvecklingen av digitala medier sedan slutet av 1990-talet. Det dagliga tidningsläsandet har minskat från 66 procent av befolkningen 2010 till 51 procent 2020, och det gäller särskilt i åldrarna under 44 år. Dock är det faktum att hälften av befolkningen dagligen läser en dagstidning, på papper eller digitalt, en hög siffra i jämförelse med många andra länder i världen utanför Norden (Nordicom 2021).

Det innebär att dagstidningar fortsätter att sätta dagordningen för föreställningar om religion i viss omfattning. Resultaten från studier av dagstidningar visar att antalet artiklar som rapporterade om religion ökade i Sverige mellan åren 1980 och 2000. I jämförelse med Danmark, Norge och Finland var ökningen emellertid inte så stor (Niemelä & Christensen 2013; Lundby m.fl. 2018).

När det gäller innehållet är förändringar i tidningarnas skildring av religion mer märkbar. Andelen artiklar om religion som handlar om kristendom och Svenska kyrkan är fortfarande i majoritet, men har sjunkit under de senaste åren. I Sverige minskade andelen artiklar som handlade om Svenska kyrkan mellan åren 1998 och 2008 från 57 procent till 15 procent, medan andelen artiklar som handlade om islam ökade från 2 till 21 procent (Niemelä & Christensen 2013, s. 15). Ökningen handlar framför allt om artiklar om islam med koppling till internationella konflikter som inbördeskriget i det forna Jugoslavien 1991–1999.

Vi kan också se en förändring i vilka sorters artiklar religion förekommer i.

Antalet krönikor där religiösa företrädare själva skriver om olika frågor kopplade till religion minskar starkt medan antalet debattartiklar om religion ökar, framför allt rörande integration, mångfald och jämlikhet, slöja, religiöst motiverad slakt och religiösa högtiders plats i skolsystemet. I Sverige ökade andelen debattartiklar om islam från 2 procent 1988 till 27 procent 2008 (Lundby m.fl.

2018, s. 206). En senare studie visar att trenden med en ökning av andelen debatt­artiklar som fokuserar på islam, liksom av andelen artiklar som handlar om religion i samhället snarare än individers religiositet, har stärkts under perioden 2008–2018 (Lövheim 2019).

157

Mia Lövheim & Tomas Axelson

Hänvisningar till religion – diskussion om religion?

Det är viktigt att inte dra förenklade slutsatser om samband mellan en ökning av mängden hänvisningar till religion över tid och mediernas intresse för att diskutera religion. En mer detaljerad analys av vad som faktiskt står i texter som hänvisar till religion visar att bilden är mer komplicerad.

Dagstidningarnas ledarartiklar är en typ av tidningstext som av tradition i Sve-

Innehållsanalys Studier av religion i medier som använder kvantitativ innehållsanalys utgår ofta från ett antal sökord för att hitta texter som tar upp olika former av religion. Några exempel på sökord som kan användas är: kristen, Gud, moské, Buddha, präst, helvete, burka, mystik, munk, andlighet och ängel. De texter som identifieras genom sökorden kodas sedan i olika kategorier, till exempel religiös tradition, tidningsnamn, genre (nyhet, reportage, debatt eller krönika) och storlek (huvudnyhet eller notis). Slutligen analyseras materialet med hjälp av olika datoriserade statistikprogram, såsom SPSS eller Excel.

En sådan metod ger möjlighet att se tendenser över tid och att bearbeta ett stort material. Exempel på sådana studier är det nordiska projektet ”The Role of Religion in the Public Sphere” (NOREL). Inom detta analyserades över 5 000 tidningsartiklar från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige åren 1988, 1998 och 2008. Dessa samlades in under fyra tvåveckorsperioder för 1988, 1998 respektive 2008: före jul, påsk, Ramadan samt en vanlig vecka i oktober. I ett annat projekt, ”Religionens återkomst?! En studie av religion och modernitet i Sverige med dagspress som typfall”, analyserades cirka 4 800 ledartexter i tidningarna Aftonbladet, Arbetet, Expressen, Dagens Nyheter, Dagens Industri, Göteborgs-Posten, Göteborgs-Tidningen, Kvällsposten, Svenska Dagbladet, Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad under perioden 1976–2010 (Lövheim & Linderman 2015).

Ett problem som uppstår vid kvantitativa studier som använder sökord är att dessa studier inte berättar något om sammanhanget i vilket ett visst ord, som ”muslim”, ”präst” eller ”andlig”, förekommer. Det kan också vara så att en ordstam, det vill säga ett sökord som kan inkludera flera olika ändelser, kan leda till ett felaktigt resultat. Ett exempel är ordstammar som ”sekt*” och ”bön*”. I stället för att bara fånga in ”sekter” och ”böner” kan ord som ”sektor” och ”bönder” räknas som referenser till religion. Att upptäcka en sådan felaktighet i reliabiliteten (se kap. 1) i en kvantitativ studie kräver att den kompletteras med en noggrannare kvalitativ analys, där även sammanhanget i vilket ett ord används studeras (se faktaruta om kvalitativ textanalys i kap. 4).

158

8. Religion och medier rige varit ett forum för politisk diskussion. En studie av svenska ledarartiklar (Lövheim & Linderman 2015) visade att hänvisningar till religion på ledarsidorna ökade från strax över 20 procent 1976 till över 45 procent under perioden 1991 till 1996, för att sedan minska till strax över 30 procent 2010. Ökningen av hänvisningar till religion i ledarna handlade dock inte så mycket om att religion diskuterades mer. I de flesta av texterna i studien, 45 procent, användes religiösa ord som beskrivningar av individer, grupper eller länder, som till exempel ”den kristna högern”, ”protestantiska och katolska grupper”, ”muslimska länder” eller ”islamistiska grupper”. Mer än hälften av dessa texter handlade om en internationell händelse, ofta pågående krig eller konflikter. Religiösa ord användes också till stor del som metaforer, för att förstärka en beskrivning av någon nationell, politisk händelse. Politiska ledare uppfattades ”profetera” om miljöhot eller ”predika” om LAS och jämlikhet. Det hänvisades till ”domedag” och löntagarfonders ”välsignelsebringande” verkan, eller ”slakt av en helig ko som länge spelat en framträdande roll i socialdemokratisk politik”.

Det mindre antal texter, ungefär 20 procent, som verkligen diskuterar religion, uttrycker framför allt ett negativt förhållningssätt, där religion ses som något som skapar konflikt eller som står i ett motsatsförhållande till demokratiska värden, som tolerans, jämlikhet, mänskliga rättigheter och yttrandefrihet.

Men det finns också texter som argumenterar för en större tolerans för att olika former av religion är en nödvändighet i ett demokratiskt samhälle. Följande citat från en ledarartikel i Expressen den 1 januari 1996, som diskuterar islam i Sverige, är ett exempel på detta: För de gamla och nya svenskarnas skull måste Sverige bryta upp från homogena standardlösningar och bli ett land där människor får utveckla sin särart. Sverige måste på allvar ge utrymme åt andra kulturer och andra tänkesätt – självklart med en bibehållen kärna av demokratin, toleransen, rättsväsendet och svenska läroplaner.

Bilden av islam i svenska tidningar Som vi sett ovan är det tydligt även i svenska tidningar att de allra flesta artiklar nämner muslimer i relation till krig, konflikter och terrorism. Muslimer kopplas – antingen som förövare eller offer – genom associationer ihop med våld, hot och spänningar i samhället (Axner 2015). Den palestinsk-amerikanske forskaren Edward Said (1997) har visat att ända sedan den iranska revolutionen 1979 har islam och muslimer systematiskt framställs negativt, som terrorister eller extremister, kvinnoförtryckande och ociviliserade eller bakåtsträvande.

Denna negativa mediebild av islam och muslimer är dock inte helt oemotsagd.

I USA såväl som i Europa har muslimska organisationer och olika mediekritiska aktörer försökt påverka skildringen av muslimer och ge andra bilder. Den ame159

Sociologiska perspektiv på religion i Sverige

ANDRA UPPLAGAN

Mia Lövheim & Magdalena Nordin (red.)

Sverige framställs i internationella undersökningar som det mest sekulari­ serade landet i världen. Samtidigt har religion kommit att bli alltmer synlig i samhället på ett sätt som leder till nya och komplicerade frågor. Hur kan vi få kunskap om, förstå och tolka religion som en del av samhället? I den här boken används sociologiska perspektiv för att förstå och förklara religion i dagens Sverige.

Fokus i boken ligger framför allt på de uttryck för religion som är vanligast förekommande i det svenska samhället. Det innebär främst Svenska kyrkan och kristna frikyrkor, men också till exempel islam och kristet ortodoxa kyrkor.

Med exempel från aktuell forskning utifrån olika teman, som exempelvis medier och religion, politik och religion och religionens relation till civilsam­ hället, ger författarna nya perspektiv på religion i dagens svenska samhälle.

I bokens andra upplaga har ett nytt kapitel om genus, makt och religion till­ kommit. Boken är även uppdaterad med ny forskning och aktuella exempel.

Mia Lövheim är teologie doktor och professor i religionssociologi vid teolo­ giska institutionen, Uppsala universitet.

Magdalena Nordin är filosofie doktor och docent i religionssociologi vid insti­ tutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet.

9 789151 107479