9789151107349 by Smakprov Media AB

Ge G E O G R A F I

4–6

Utkik

I Utkik lärarwebb finns förslag på lösningar av större uppgifter och kommentarer till Aktiviteterna.

G E O G R A F I 4–6

Utkik Geografi andra upplagan är framtagen till de nya kursplanerna. Strukturen har gjorts om och alla texter har bearbetats. Den övergripande strukturen är nu Sverige, Norden, Europa och Världen. I varje kapitel finns minst två Aktiviteter där eleverna exempelvis kan arbeta med namngeografi, kartanalys och fältstudier.

Ge G E O G R A F I

4–6

David Örbring

Utkik

Utkik-serien: • har ett upplägg anpassat till Lgr22 • har innehållsfrågor och ofta diskussionsrutor i marginalen • har flera Hållplatser med sammanfattning, viktiga begrepp och uppgifter i varje kapitel • har återkommande Aktiviteter där eleverna kan tillämpa sina kunskaper

ISBN 9789151107349

9 789151 107349

51107349.2.1_Omslag.indd 1-3

2022-05-17 11:01

Innehållsförteckning

Inledning......................... 6

Sverige........................... 26

Geografiska metoder, begrepp och arbetssätt............................................ 7 En plats..................................................... 8 Aktivitet – Favoritbadplats!..................... 9 Aktivitet – Naturlandskap och kulturlandskap.......................................10 Lokalt, globalt och hållbart........................11 Geografiska analyser, mönster och processer..........................................12 Hållplats 1.............................................. 13

Sveriges geografiska indelning.................. 27 Aktivitet – Namngeografi Sverige ...........28 Kultur- och naturlandskap.......................28 Klimat...................................................... 31 En landskapsstudie .................................. 33 Aktivitet – Gör en landskapsstudie .........34 Hållplats 1.............................................. 35 Odlingsmarken........................................36 Vad får vi av odlingsmarken?....................37 Jordbruk och hållbarhet............................38 Sveriges skogar........................................ 40 Aktivitet – Skogar.................................. 41 Vad får vi av skogen?............................... 42 Skogsbruk och hållbarhet.........................43 Aktivitet – Dina skogar......................... 44 Hållplats 2.............................................45 Sveriges vatten......................................... 46 Vad får vi av vattnet?................................48 Vatten och hållbarhet.............................. 49 Sveriges bergsområden.............................. 51 Hållplats 3............................................. 55 Befolkningen i Sverige – Var bor vi?.........56 Aktivitet – Varför ligger städerna där de ligger? .........................................58 Befolkningsstrukturen............................. 60 Aktivitet – stad eller land...................... 62 Hållplats 4.............................................63

Kartan.............................. 14 Att använda kartboken............................. 15 Hur görs en karta?....................................16 Att läsa kartan..........................................17 Aktivitet – Kartsymboler.........................17 Olika typer av kartor................................19 Aktivitet – Jämför en karta över vatten med en karta över land................ 20 GIS – att analysera geografiska frågor....... 21 Hållplats 1..............................................22 Väderstreck, orientering och navigation.....23 Hållplats 2.............................................25

Innehållsförteckning

51107349.2.1_Inlaga.indd 3

2022-05-17 11:16

Klimat och väder........ 64

Hållplats 1............................................. 94

Vad skiljer klimat från väder?....................65 Aktivitet – Att läsa väderprognos............ 66 Luften omkring oss och vindarna............ 67 Moln och regn......................................... 69 Aktivitet – Klimatdiagram.................... 70 Hållplats 1..............................................71 Solen värmer jorden................................ 72 Olika årstider.......................................... 74 Indelning i klimatzoner............................75 Aktivitet – Årstider................................75 Vegetation och livsmiljöer i olika klimat.... 77 Aktivitet – Bestämma klimatzon............ 79 Aktivitet – Förklara växthuseffekten....... 80 Växthuseffekten....................................... 80 Hållplats 2............................................. 81

Europas geografi.......................................95 Europas klimat........................................ 96 Aktivitet – Kartövning klimatet i Europa.................................. 97 Natur- och kulturlandskap i Europa.........98 Aktivitet – Namngeografi Europa........... 99 Naturresurser i Europa...........................100 Europas befolkning................................ 102 Europas regioner.................................... 103 Europeiska unionen................................104 Aktivitet – Beskriv ett land................... 105 Aktivitet – Med luftballong över Europa ........................................106 Framtidens utmaningar: Europa.............106 Hållplats 2...........................................107

Norden och Europa....................82

Jorden formar och formas................... 108

Norden.....................................................83 Aktivitet – Namngeografi Norden...........84 Natur- och kulturlandskap i Norden........84 Nordens befolkning................................. 86 Nordiskt samarbete..................................88 Nordens länder.........................................89 Aktivitet – Varför bor människor där de bor? ............................................93

Jordklotet...............................................109 Jordskorpan............................................ 110 Endogena processer................................. 111 Aktivitet – Vulkaner och plattgränser...... 113 Exogena processer....................................114 Bergarter.................................................117 Hållplats 1.............................................119

Innehållsförteckning

51107349.2.1_Inlaga.indd 4

2022-05-17 11:16

Världen.......................... 120 Världens olika delar.................................121 Natur- och kulturlandskap i världen....... 122 Vatten.................................................... 126 Aktivitet – Gör din egen världskarta..... 130 Hållplats 1............................................. 131 Världsdel för världsdel...........................132 Europa ...................................................132 Afrika..................................................... 134 Asien...................................................... 137 Nordamerika...........................................138 Centralamerika ......................................140 Sydamerika..............................................141 Oceanien................................................ 142 Antarktis................................................ 144 Aktivitet – Undersök en plats................ 145

Jordens resurser........ 146 Naturresurser i världen........................... 147 Vatten som resurs .................................. 148 Aktivitet – Vatten................................. 149 Vatten och hållbarhet............................. 150 Jordens odlingsmarker.............................152 Hållplats 1............................................ 156 Jordens skogar........................................ 157 Barrskogs- och lövskogsregionen.............158

Skogar i tropiska och subtropiska områden.................................................160 Aktivitet – Kartövning skog.................. 163 Aktivitet – Regnskogens djur och växter.... 163 Jordens energikällor................................ 164 Förnybara energikällor............................ 164 Icke-förnybara energikällor.....................166 Hållplats 2........................................... 167

Olika levnadsvillkor och hållbar utveckling.................... 168 Utbildning............................................. 169 Hälsovård...............................................170 Medborgerliga och politiska rättigheter.....171 Naturresurser.......................................... 172 Aktivitet – globala målen ..................... 173 Hållplats 1............................................ 174 Hållbar utveckling – tre perspektiv......... 175 Utmaningar inför framtiden................... 176 Hur ska vi göra för att få en hållbar utveckling?.................................. 177 Aktivitet – Hållbar utveckling ............. 178 Hållplats.............................................. 179 Register.................................................. 180 Bildförteckning.......................................181

Innehållsförteckning

51107349.2.1_Inlaga.indd 5

2022-05-17 11:16

Världen Jorden kallas ibland för den blå pärlan efter ett mycket känt fotografi som togs på jorden från rymden. Fotografiet visar delar av jordens sammansättningar av hav och kontinenter. I det kapitlet som följer kan du läsa mer om jorden och hur människan lever på den.

Läs om … • namn och läge för geografiska objekt i världen. • olika natur- och kulturlandskap i världen. • vattnets kretslopp och former i världen. 120

• världen världsdel för världsdel. Världen

51107349.2.1_Inlaga.indd 120

2022-05-17 11:19

Världens olika delar Jorden kan delas upp i sju världsdelar: Afrika, Asien, Europa, Oceanien, Sydamerika, Nordamerika och Antarktis. Människan har bestämt var gränserna för världsdelarna börjar och slutar. Världsdelarna ligger på kontinenter, som är stora landmassor. Världsdelarna Europa och Asien ligger på samma kontinent, som kallas Eurasien. Två världsdelar bildar på det sättet en kontinent. Vi kallar ibland jorden för den blå planeten. Det är för att 70 % av jordytan är täckt av vatten. Förr talade sjömän om ”de sju haven”, men egentligen är det bara tre världshav: Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen. Därutöver finns det ett antal mindre hav som till exempel Östersjön, Medelhavet, Svarta havet, Nordsjön och Karibiska havet.

1. Vad heter de sju världs delar som människan delat upp jorden i? 2. Vilka är de tre stora världshaven?

Det finns sju världsdelar och sex kontinenter:

Europa

Nordamerika

Asien

Atlanten Stilla havet

Stilla havet

Afrika

Sydamerika

Indiska Oceanen

Oceanien

Antarktis

Världen

51107349.2.1_Inlaga.indd 121

121

2022-05-17 11:19

Natur- och kulturlandskap i världen

Torr och sprucken mark i provinsen Zaragoza i Spanien. Torka är en konsekvens av ökad medeltemperatur.

122

Det finns många olika natur- och kulturlandskap i världen. Naturlandskap är ett område som människan inte påverkat och kulturlandskap något som människan har påverkat. Landskap i världen består till exempel av en blandning av hav, floder, sjöar, skogar, bostäder, odlingsmarker, ängar, nationalparker, industrier, berg, öknar, savanner, stäpper samt stora och mindre samhällen och städer. Det kluriga med begreppen natur- och kulturlandskap är att på många platser finns det båda två samtidigt. Många skogar är till exempel odlade av människan vilket gör dem till kulturlandskap, men på samma plats som skogarna finns det också berggrund vilket är naturlandskap. Det landskap vi ser när vi går utanför dörren är på det sättet en mix av natur- och kulturlandskap. Klimatförändringar påverkar både natur- och kulturlandskap. Denna påverkan kan se olika ut på olika platser. En ökning av medel temperaturen gör så att glaciärer smälter. Glaciärer vid Arktis och andra stora ismassor har redan blivit mindre. Klimatförändringar innebär också att havsnivån höjs vid kuster och städer nära kuster. Detta kan bland annat leda till översvämningar som skapar problem för hamnar, vägar och annan infrastruktur. Andra konsekvenser av ökad medeltemperatur på jorden är att torra platser i till exempel Centralamerika, Afrika och Australien kan bli ännu torrare, medan andra platser kan få mer extrema väder som till exempel skyfall och värmebölja. Klimatförändringar kan också leda till att ekosystem förändras och att olika växter och djur kan leva på andra platser eller inte kan leva kvar där de fanns tidigare. Växter och djur som trivs i ett visst klimat kan på det sättet drabbas om detta klimat förändras. Människans jordbruk kan på liknande sätt också påverkas av klimatförändringar. Grödor som bönder brukar odla vid ett visst klimat kanske inte går att odla på samma sätt om klimatet förändras.

Världen

51107349.2.1_Inlaga.indd 122

2022-05-17 11:19

Hav, floder och sjöar Man brukar dela upp i haven i fem världshav och ett antal mindre hav. De tre största världshaven är Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen. Det finns två världshav till nämligen Antarktiska oceanen och Norra ishavet. En del hav kallas innanhav. Det är mindre avgränsade vattenområden som är i kontakt med större hav. Östersjön och Medelhavet är exempel på innanhav. I Sverige kallas floder för älvar men begreppen betyder egentligen samma sak. Några av världens längsta floder är Nilen i Afrika, Amazonfloden i Sydamerika, Yangtze i Asien och Mississippi-Missouri i Nordamerika. Sjö är en annan typ av vattendrag. Bajkalsjön i Ryssland är djupast i världen. Kaspiska havet räknas i vissa sammanhang som en sjö och är då världens största. Några andra stora sjöar är Victoriasjön i Afrika, Michigan-Huron och Övre sjön i Nordamerika.

Längs floden Yangtze utanför staden Jiujiang i Kina är floden full av vatten. Vattenvägen breddas och fördjupas och lastfartyg rör sig ständigt genom floden.

Världen

51107349.2.1_Inlaga.indd 123

123

2022-05-17 11:19

Örnjägare på häst i Gobiöknen i Mongoliet. I över 2 000 år har man jagat med hjälp av kungsörnar. En kunskap som förts vidare från generation till generation som varit livsavgörande. Den långa traditio nen av jakt och den stora respek ten för örnarna har bidragit till att kungsörnsstammen blivit livskraftig och stark i området.

Berg och öknar Det finns många höga berg i världen. I Sverige är Kebnekaise högst medan Mount Everest (8 848 m över havet) är världens högsta berg. Några andra höga berg är K2 i Asien, Elbrus ochMont Blanc i Europa, Kilimanjaro i Afrika och Aconcagua i Sydamerika. En öken är ett område som nästan inte har någon vegetation. Det finns flera olika slags öknar beroende på vilken temperatur det är där. Världens största varma öken är Sahara. Några andra stora öknar är Kalahari i Afrika, Atacama i Sydamerika, Gobi i Asien samt Arktiska och Antarktiska öknarna.

Savann och stäpp Savann är områden som ofta har mycket gräs och några buskar och träd. Savanner ligger vanligtvis nära ekvatorn och finns i till exempel Afrika, Sydamerika och Australien. Stäppen är också områden med mycket gräs men har färre buskar och träd. Stora stäpper är till 124

Världen

51107349.2.1_Inlaga.indd 124

2022-05-17 11:19

exempel pampas i Argentina, stäpper i Mongoliet och norra Kina samt det som brukar kallas prärier i Nordamerika.

Länder och städer Ett land är ett område som har självstyre inom bestämda gränser. För att klassas som ett land behöver landet också bli erkänt av andra länder (internationellt erkända). Det kan därför vara svårt att göra en lista på alla länder i världen eftersom det kan variera beroende på vem man frågar. En riktlinje kan ändå vara FN:s 193 medlemsländer samt Vatikanstaten. Det finns många stora och mindre städer samt storstadsområden i världen. I Sverige används numera begreppet tätort för att benämna städer. Men vad gör staden till en stad och vad skiljer den från landsbygden? I första hand handlar det om att byggnader ligger tätt och antalet människor som bor nära varandra. Några av världens största städer eller storstadsområden är: Tokyo i Japan, Shanghai i Folkrepubliken Kina, Delhi i Indien, São Paulo i Brasilien och Mumbai i Indien.

Boskapsuppfödning är vanligt på den stora bördiga pampasslätten i Argentina. Här finns stora naturliga betesmarker för bland annat kor. På bilden syns gauchos som med hjälp av hästar och hundar vallar korna på det enorma slättlandet. Chicago Los Angeles 1. Vad menas med öken?

Den här världskartan visar befolkning i världens största städer.

New York Philadelphia

2. Vad menas med savann? Mexico City

Bogotá Lima St. Petersburg

Moskva

Chicago Los Angeles

Santiago

London Paris New York Philadelphia

Istanbul

Madrid Kairo

Mexico City Lagos

Teheran

Beijing

São

Buenos Aire

Seoul

Tokyo Osaka-Kobe-Kyoto Delhi Shanghai Shenzhen Dhaka Karachi Taipei Guangzhou Bombay Calcutta Manila Bangkok

Bogotá Kinshasa

Befolkning i storstadsområden

Jakarta

Lima Rio de Janeiro Santiago

São Paulo Buenos Aires

Sydney

>15 000 000 10–15 000 000 5–10 000 000 3–5 000 000

Världen

125

Befolkning i storstadsområden >15 000 000 51107349.2.1_Inlaga.indd 10–15 125 000 000

2022-05-17 11:19

Vatten I strömmen kan man simma lugnt.

1. Vad menas med havsströmmar? 2. Vilken havsström påverkar kustområdet i nordöstra USA?

Allt liv på jorden är beroende av vatten. Vattnet finns i tre olika former: fast, flytande, och ånga. Havsströmmarna är en viktig del av jordens klimat. Havet erbjuder många olika livsmiljöer för växter och djur.

Havsströmmar De stora världshaven reglerar temperaturen på jordklotets olika delar. Vatten kan ta till sig väldiga mängder värme när vattenytan träffas av solens strålar. Vatten ger sedan långsamt ifrån sig värme. Vattnet i världshaven rör också på sig på grund av till exempel vind och temperatur. När vattnets rörelse från en plats till en annan blir regelbunden uppstår havsströmmar. Eftersom solstrålarna ger mycket värme vid ekvatorn, skulle det kunna bli mycket varmt där. Men bland annat solvärmen gör att det varma vattnet rör sig som en ström längs vattenytan. Golfströmmen värms upp i Sargassohavet utanför Karibiska öarna, och rör sig sedan snabbt norrut och ger ifrån sig sin värme i Europas närhet. Det ger ett milt klimat i hela norra Europa. Golfströmmen är livsviktig för oss i Norden. Utan den hade vi haft ett mycket kallt klimat, liknande det i Kanada eller i Sibirien i nordöstra Ryssland. Vi kan alltså säga att havsströmmarna fördelar solens värme över jordytan. Det finns även kalla strömmar i haven, som för med sig kallt vatten från nordliga breddgrader. En sådan ström är Labradorströmmen. Den påverkar kustområdet i nordöstra USA.

Både varma och kalla strömmar i haven påverkar klimatet. Varma strömmar markeras på kartan med röda pilar och kalla strömmar med blå. Vilken varm havsström gör vårt nordiska klimat betydligt varmare än normalt på våra breddgrader?

126

Världen

51107349.2.1_Inlaga.indd 126

2022-05-17 11:19

Havets botten Kontinenterna fortsätter ibland långt ut i havet under vattnet. Området närmast fastlandet kallas kontinentalhyllan och är cirka 200 m djup. Sedan stupar bottnen brant ner till de stora djuphavsslätterna. De ligger på 4 000‒6 000 m djup. Det mesta av havsbottnen är djuphavsslätter. På havsbottnen finns också djuphavsgravar på vissa platser. Den djupaste graven Marianergraven i Stilla havet är 11 034 m djup. På så stora djup är det alldeles mörkt och kallt. Dessutom är vattentrycket mycket högt. Det innebär att människan inte kan ta sig ner utan mycket kraftigt byggda ubåtar. Annars riskerar man att vattentrycket krossar farkosten. Trots dessa förhållanden lever fiskar på dessa djup.

Många fiskar som lever djupt ner i havet är blinda, eftersom ljuset inte når dit ner.

Tidvatten I alla stora hav höjer och sänker sig vattenytan två gånger varje dygn. Detta kallar vi tidvatten. När vattenytan höjer sig säger vi att det är flod och när den sänker sig säger vi ebb. Tidvattnet beror på att månens och solens dragningskraft påverkar jorden. Vid fullmåne då dragningskraften är som allra störst, blir också höjningen av vatten ytan som allra störst. På platser där vattnet måste tränga ihop sig, som i smala sund, kan höjningen bli väldigt stor. I till exempel Rance utmed den franska kusten kan vattenytan stiga med 13 m vid flod. I Europa går det ungefär sex timmar mellan ebb och flod. Här i Sverige blir tidvattenhöjningen aldrig högre än cirka 30 cm. Allra högst blir den på västkusten.

När havsvattnet drar sig tillbaka från kusten kallas det ebb och när vattnet nått lägsta nivån är det lågvatten. Flod kallas det när vattennivån stiger igen. Högsta nivån heter högvatten. På bilden ses båtar ligga på havsbotten vid lågvatten i franska Normandie.

Världen

51107349.2.1_Inlaga.indd 127

127

2022-05-17 11:19

Exempel på konsekvens och lösning

1. Hur stor del av jorden är täckt av vatten? 2. Vad menas med kontinentalhylla? 3. Vad menas med tidvatten?

Vilka konsekvenser skulle det kunna få för oss i Norden om Golfströmmen ändrar riktning?

Tidvattnet kan ställa till stora problem för många hamnar. När det är ebb kan inte fartygen komma in i hamnen. Skulle fartyget vara inne i hamnen när ebben kommer, så skulle det snart stå på havsbotten. För att förhindra detta bygger man numera stora bassänger i hamnarna. När det är flod kör fartygen in i dessa bassänger och sedan stänger man stora luckor bakom dem så att vattnet finns kvar där när det blir ebb. När fartygen har lastat eller lossat sin last väntar de bara tills det är flod igen. Då öppnar man luckorna till bassängen och fartygen kan lämna hamnen.

Vattnets tre former Vatten består av grundämnena väte och syre. Den fasta formen kallas is. Flytande vatten kommer ur kranen hemma och ånga bildas ovanför kokande vatten eller i luften omkring oss. Man ser vattenångan först när den kondenserat till vattendroppar. Nästan allt sötvatten på jorden är bundet som is. När vatten fryser till is vid 0 °C ökar volymen med en tiondel. Det betyder att isen tar lite större plats än vattnet. 10 dl flytande vatten väger ungefär 1 kg. Då det frusit till is väger det fortfarande 1 kg, men är nu 11 dl. Ökningen i volym sker med stor kraft. Det märker man i till exempel berg som frostsprängts. Regnvatten eller dagg samlas i sprickor i ett berg. Då det blir minusgrader utvidgas vattnet och fryser till is, och berget spricker. Samma sak händer med en flaska läsk som du glömt i frysen.

Perito Moreno-glaciären ligger i Argentina och är cirka 30 km lång.

128

Världen

51107349.2.1_Inlaga.indd 128

2022-05-17 11:19

Havsis Havsvatten innehåller 3,5 % salt. Saltvatten har lägre fryspunkt än sötvatten och fryser först vid −1,9 °C. Men är havsisen salt? Nej, när vattnet fryser förs saltet ut ur isen och tillbaka till havet. Isen är alltså vatten utan något salt. I isens hålrum och kanaler lever små mikroskopiska alger och bakterier.

1. Vilka former kan vatten ha? 2. Finns det salt i havsisen?

Vattnets kretslopp Vattnet på jorden är en viktig del i ett stort kretslopp. I kretsloppet finns både sötvatten och saltvatten. När solen värmer vattnet avdunstar det och bildar vattenånga. Denna vattenånga stiger upp i luften, kyls ner och bildar moln. När molnen blir tillräckligt tunga börjar vattnet falla ner som nederbörd. Då faller vattnet tillbaka på jorden i form av regn, snö eller hagel. Neder börden är alltid sötvatten. Vattnet samlas på land i till exempel sjöar, floder och åar men också som grundvatten. Med grundvatten menas det vatten som rinner ner i marken och bergen för att sedan rinna vidare till hav, sjöar, floder och åar. Allt vatten som faller på land försöker hela tiden ta sig till havet. Se bild på vattnets kretslopp på s. 69. Saltvatten Nästan allt vatten på jorden finns i haven och det är salt. När haven bildades på jorden fanns antagligen inget salt i vattnet. Mycket små mängder salt har sedan förts ut i haven av floder. Vi säger att regnvattnet lakar ut salt ur bergen och för det vidare med floder och andra vattendrag. Vi tycker att floder har sött vatten, men det finns alltså lite salt i sötvatten också. Det är en mycket liten del av jordens vatten som är sötvatten. Dessutom är bara en tredjedel av detta i flytande form, resten är is framför allt kring nord- och sydpolen. Av det flytande vattnet finns det mesta i marken. Detta kallar vi grundvatten. Endast en liten mängd av jordens sötvatten finns i atmosfären, sjöar och floder.

Zambezifloden är Afrikas fjärde längsta flod. Den har en längd av 2 660 km och flera bifloder. Den har sin början i östra Angola och flyter genom Moçambique innan den mynnar ut i Indiska oceanen. I Zambezifloden finns Victoriafallen, världens största vattenfall. I floden finns också flera vattenkraftverk.

Är regnvatten sött eller salt?

Världen

51107349.2.1_Inlaga.indd 129

129

2022-05-17 11:19

Sötvatten

Nederbörd i mm

12 000 11 000 10 000 9 000 8 000

6 000 5 000

2 000 1 000

Stockholm

3 000

Cherrapunji

4 000

Nederbörd i vissa öknar

7 000

Trots att det inte finns stora mängder sötvatten, räcker det för våra behov. Problemet är att det är ojämnt fördelat över jorden. I en del länder kämpar man mot översvämningar, medan man i andra länder inte får något regn alls under största delen av året. Det finns en plats i nordöstra Indien, Cherrapunji, som får 11 437 mm (11,4 m) regn per år. Många öknar får däremot mindre än 50 mm nederbörd per år. I jämförelse föll det i Stockholm år 2019 cirka 560 mm nederbörd.

1. Vad menas med nederbörd? 2. Vad menas med grund vatten?

Nohkalikai Falls är Indiens högsta vatten fall som ligger nära Cherrapunji som är en av världens regnigaste platser. Vattnet ström mar ner från toppen av bergen.

AKTIVITET – Gör din egen världskarta A. Ta ett tomt A3 papper och rita ut alla sju världsdelar utan att titta i en kartbok. Tänk på att försöka få följande så likt en världs karta som möjligt. a. Storleken b. Formen c. Placeringen B. Titta i en kartbok och gör en egen bedömning av alla tre ovan stående delar. C. Diskutera med en kompis om världskartan är en korrekt avbild av världen. Vad kan vara fel? Gör sedan uppgifterna här intill och sätt ut på den världskarta som du får av din lärare. Använd kartorna i boken, en kartbok och internet.

130

1. Sätt ut namnen på de olika världsdelarna på den tomma kartan du får av din lärare. 2. Sätt ut namnen på de stora haven på din världskarta. 3. Märk ut Sverige på din karta. I vilken världsdel ligger Sverige? 4. Sätt ut namnen på några stora sjöar och floder. 5. Sätt ut namnen på några stora berg och öknar.

Världen

51107349.2.1_Inlaga.indd 130

2022-05-17 11:19

H ÅL

• Jorden har sju världsdelar och sex kontinenter. Världsdelarna är Afrika, Asien, Europa, Oceanien, Sydamerika, Nordamerika och Antarktis. Det finns fem stora världshav: Stilla havet, Atlanten, Indiska oceanen, Antarktiska oceanen och Norra ishavet.

SAMMANFATTNING

L P L AT

• Jorden kallas för den blå planeten för att 70 % är täckt av vatten. • Haven påverkar klimatet genom att ta till sig värme som följer med havsströmmar som till exempel Golfströmmen, eller för med sig kallt vatten som Labradorströmmen. • Vattnet finns i tre former, fast, flytande och ånga som går i ett kretslopp. I detta kretslopp finns både sötvatten och saltvatten.

VIKTIGA ORD världsdel

älv

naturresurs

saltvatten

flytande form

kontinent

öken

djuphavsgrav

sötvatten

fast form

världshav

savann

kontinentalhylla

nederbörd

Labradorströmmen

stäpp

tidvatten

grundvatten

ånga

Golfströmmen

havsströmmar

FRÅGOR 1. Vilka är världens sju världs delar? 2. Vilka är de fem stora världs haven? 3. Vad är ett innanhav?

4. Vad är en öken? 5. Vad är skillnaden på savann och stäpp? 6. I vilka tre former finns vatten?

Världen

51107349.2.1_Inlaga.indd 131

131

2022-05-17 11:19

Världsdel för världsdel Europa

Polarzonen Tempererade zonen Subtropiska zonen Tropiska zonen

Kräftans vändkrets ekvatorn

Stenbockens vändkrets

132

Europa är den näst minsta av världsdelarna. Bara Oceanien är mindre. Men med sina knappt 750 miljoner invånare är vår världsdel, näst Asien, den mest tätbefolkade. Europa begränsas av hav på tre sidor men i öster finns en landgräns mot Asien. Denna gräns går längs Uralbergen, floden Ural, genom Kaspiska havet och vidare till Svarta havet precis norr om bergskedjan Kaukasus. Det innebär att länderna Azerbajdzjan, Georgien och Armenien brukar räknas till Asien. Eftersom gränsen fortsätter till Medelhavet genom sunden Bosporen och Dardanellerna, hamnar en liten del av Turkiet i Europa. Större delen av Europa ligger i den tempererade klimatzonen. Nästan överallt är nederbörden tillräcklig för att det ska växa skog. Bara i det sydöstligaste hörnet, norr om Kaspiska havet, är det så pass torrt att vegetationen blir stäpp. I större delen av Skandinavien och norra Ryssland består skogen av barrträd, främst tall och gran. Detta område brukar kallas tajgan. I sydligaste Skandinavien, på de brittiska öarna, i Mellaneuropa och i Östeuropa är den naturliga vegetationen lövskog Medelhavsområdet tillhör den subtropiska klimatzonen där man aldrig har några riktigt kalla vintrar. Klimatet i länderna runt Medelhavet skiljer sig högst betydligt från det som finns i Europa norr om Alperna. Medelhavsklimatet kännetecknas av heta, soliga somrar och milda, regniga vintrar. Från maj månad till oktober faller det knappast någon nederbörd alls. Ingen annan världsdel har så stor andel lågland som Europa. Det är bara i södra Europa som det finns riktigt höga berg. Den största och högsta av bergskedjorna i Europa är Alperna. Här hittar vi ett av Europas högsta berg, Mont Blanc 4 807 m. I Alperna faller det betydligt mer nederbörd än i låglandet runt omkring. Under vintern finns här således riklig tillgång på snö.

Världen

51107349.2.1_Inlaga.indd 132

2022-05-17 11:19

Europa är en del av den stora eurasiska kontinenten. Ingen annan världsdel har så stor andel lågland som Europa.

Europa

Svalbard (Spetsbergen) (Norge)

Grönland

Novaja Semlja

A SH

po lc irk e

under havets yta 0–200 m ö h 200–500 m ö h 500–1000 m ö h 1000–1500 m ö h 1500–3000 m ö h mer än 3000 m ö h bergstopp huvudstad nationsgräns

rra no Nordkap

R y s s l a n d e

Sev

r n

Valletta

e R h ôn

Kreta

AVET TA H

Athen

MEDELHAVE 51107349.2.1_Inlaga.indd 133

Sofia Tu Skopje rk Tirana Olympus ie 2918

Joniska Etna havet 3340

a s u s K a u k

Chisinau

Bukarest

a sk ei t Eg ave h

l ga

Donau

lk an aSarajevo l pe b e r gen rn a

Vo ep

d Pin

tis

Sicilien

Don

Kiev

K a r p a

r n

1000 km

Rom Ty rre ns ka

Zagreb Belgrad Sa

500

Ad r

i n

Mallorca Ibiza na Sierra Nevada a r e r Sardinien Bale Múlhacén a Gibr alt r sund 3478 lq uad a u i vir

Korsika

rna

Ljubljana

Minsk

Wien Budapest na

ée

Bratislava

nn e

Madrid

Lissabon

Taj

ren

e r n a

Vilnius

n a

Py T e jo

Mt. Blanc 4807

Prag

Moskva a

Do n

N em

T i sz a

Biscayabukten

g av

Warszawa

Luxemburg

Paris

Loi r

Berlin

Rh e n

e Od r

The London Amsterdam ms en Engel sk a ka n a len Bryssel a s

ÖS

Köpenham

Riga

l ga

Storbritannien

Dublin

Tallin

JÖ RS

ön

dsj

Vänern Vättern

N AT

Nor

Helsingfors Ladoga a Stockholm Nev

Irland

Onega

Oslo

Ben Nevis 1343

Dvi n

a ja

Shetlandsöarna Galdhöpiggen 2469 Orkneyöarna

Vita havet

er n

Färöarna

halvö

Kebnekaise 2111

Island 2119 Norska havet

Kola

1894

Pet

Reykjavik

Barents hav

n te

Rhodos

Cypern

T 2022-05-17 11:19

Afrika Från södra Spanien ser man över till Afrika, Europas granne i söder. Bara det smala Gibraltar sund skiljer Europa från Afrika. I Afrika är skillnaderna mycket stora, både då det gäller naturen och kulturen. Naturen skiftar från öken till regnskog och det påverkar naturligtvis hur människor lever och skaffar sig mat och inkomster. I den tropiska klimatzonen nära ekvatorn ger den rikliga nederbörden upphov till tropisk regnskog. Genom denna regnskog flyter världens näst största flod, Kongofloden. Här regnar det mer eller mindre under hela året. Ju längre från ekvatorn man kommer desto torrare blir det. Skogen blir glesare och vegetationen övergår i savanner och grässtäpp. När vi närmar oss vändkretsarna är nederbörden så liten att vegetationen övergår i halvöken och öken. I norr ligger världens största öken, Sahara, och i söder finns öknar som Namiböknen och Kalahari. Allra längst i norr, vid Medelhavet, och i sydvästra Sydafrika är det medelhavsklimat, dvs. torra, varma somrar och milda, regniga vintrar.

Kräftans vändkrets ekvatorn

Stenbockens vändkrets

Polarzonen Tempererade zonen Subtropiska zonen Tropiska zonen

134

Världen

51107349.2.1_Inlaga.indd 134

2022-05-17 11:19

Rabat Casablanca Marocko A

Alger a

Kanarieöarna (Spanien)

Tunis

Tunisien MEDELHAVET Tripoli Alexandria Kairo

Algeriet

Burkina Faso Ouagadougou Benin

Tchadsjön

Nigeria Abuja

Sudan

N´Djamena

Tchad

Niamey

Bamako

Niger

Dakar Senegal Gambia Banjul Bissau Guinea Guinea Bissau Conakry Sierra Leone Freetown Monrovia Liberia

Tibesti 3265

Mali N

Kräftans vändkrets

Rö

Ahaggar 2928

Nouakchott Mauretanien

Egypten

len

Libyen

La’youn Västsahara

Suezkanalen

Eritrea Asmara Khartoum

Djibouti A d e

nvi

ken

Etiopiska Djibouti Addis Abeba höglandet Etiopien

Togo

ElfenPorto Sydsudan bens- Ghana Novo Centralafrika kusten Accra Lomé Kamerunberget Bangui 4070 Yaoundé Somalia Abidjan Malabo Kamerun Mogadishu Guineabukten Turkanasjön Mt. Kenya Ekvatorialguinea Kongo Uganda 5200 Ruwenzori Libreville São Tomé ekvatorn Kampala 5119 Gabon och Príncipe Nairobi Rwanda Kenya Kigali Kilimanjaro VictoriaBujumbura Brazzaville 5895 sjön Burundi Kinshasa Tanzania Zaire Tanganyikasjön Dodoma A Seychellerna Luanda Victoria Malawisjön Comorerna Moroni Angola Malawi Afrika Lilongwe Zambia Moçambique under havets yta Lusaka

Harare

Namibia Windhoek

e r ge n

mer än 4000 m ö h bergstopp

Cape Town (Kapstaden)

Sydafrika

Antananarivo Madagaskar Stenbockens vändkrets

INDISKA OCEANEN

rift

huvudstad nationsgräns

Ka la - Gaborone ha riö knen Pretoria Maputo Swaziland Johannesburg Mbabane Maseru Lesotho D

2000–4000 m ö h

500–2000 m ö h

Zimbabwe Botswana

200–500 m ö h

0–200 m ö h

500

1000 km

Afrika sträcker sig runt båda sidor av ekvatorn. En stor del av kontinenten ligger i tropikerna där klimatet är mycket varmt.

Världen

51107349.2.1_Inlaga.indd 135

135

2022-05-17 11:19

Asien

under havets yta 0–200 m ö h 200–500 m ö h 500–1000 m ö h 1000–1500 m ö h 1500–3000 m ö h mer än 3000 m ö h

Berings sund

ISH

Tjuktjerhalvön

g e r

r a l b

r ra no

U Teheran

Iran

Delhi

l a y a

Dhaka

Bengaliska viken Madras

Hanoi

Bangkok

M a la y s ia Su

ekvatorn

Sydkinesiska havet

Bandar Seri Begawan

Kuala Lumpur Singapore

Colombo Male

Manila

Yangon

Maldiverna

500

Vientiane

Filippinerna

N NE

Hongkong

51107349.2.1_Inlaga.indd 136

Taiwan

Guangzhou

Calcutta

a ng e

Indien

Bangalore

utra

Brahmap

Thimbu New Katmandu Delhi Cherrapunji G

Bombay

fta

Taipei

8848

Arabiska havet

ä Kr

Sana

K IS

Shanghai

r dk än

A HA

Masqat

addy

sis

u s

P er

RÖD

Abu Dhabi

Kuwait

Saudiarabien

Beijing Seoul (Peking) Pyongyang Gula e H havet Tianjin

5671

vik

Japan Tokyo

Shenyang

Bisjkek n u Nanjing e Pamir T i T a kla 7791 Makan Kina Wuhan 7723 Dusjanbe K a n Ka u n l S h u n ra ush k k u d or Chongqing i a n g H i nKabul H um 7590 Mount Everest Islamabad i a

AsjgabatTosjkent

Mecka

Vladivostok

a n Sh

a n g

Baku

Bagdad

Medina

Balkasjsjön

Aralsjön

u r

Bajkalsjön

Ulaanbaatar (Ulan Bator)

Irra w

ET Beirut Damaskus Amman Jerusalem

Riyadh

Kaspiska havet

Tbilisi Jerevan

5165

Irkutsk

Novosibirsk

g ar A n

ysj

Sakhalin

r a v e n r g l e r i

Okhotska havet

5633

Turkiet

Irt

Svarta havet Ankara

Ryssland

tja

Ojmjakon

Norilsk

Moskva

j s e J e n i

Verkhojansk L

ajm

n lvö

Kap Tjeljuskin

lcir

k eln

bergstopp huvudstad nationsgräns

AVET

Sulawesi Borneo

Östtimor Dili

Indonesien

Jakarta

Java

1000 km

2022-05-17 11:19

Asien Asien är den största och den folkrikaste av världsdelarna. Här lever nästan 4,5 miljarder människor, 57 % av jordens befolkning. Det jättelika Asien är på flera sätt svårt att överblicka. Här finns extrem värme och kyla, torka och regn, höga berg och bördiga flodslätter samt kala öknar och milsvida skogar. Denna enorma kontinent rymmer också hela skalan från några av de fattigaste länderna i världen till det rika Japan och oljestaterna runt Persiska viken. Asiens nordspets, Kap Tjeljuskin ligger i ett arktiskt tundralandskap utan träd. Här blir det aldrig sommar, dvs. medeltemperaturen når aldrig upp till +10 °C. Vintrarna är långa och kalla. Den riktigt stränga vinterkylan finns sydost om den stora Tajmyrhalvön. De små orterna Verkhojansk och Ojmjakon brukar dela på titeln ”världens kallaste bebodda plats”. Från Uralbergen till Stilla havet sträcker sig det stora barrskogsområde som kallas tajgan. Hela tajgan är liksom tundran glest befolkad. Söder om tajgan tar stäpperna och öknarna över. Gobi och Takla Makan är två centralasiatiska öknar, men de största öknarna i Asien hittar vi längst i sydväst. Hela Arabiska halvön är öken. Genom södra Asien fortsätter de höga, unga berg som även finns i södra Europa. I Asien bildar de världens högsta bergskedjor, Himalaya, Karakoram, Hindukush och Pamir. Söder om de höga bergen är klimatet tropiskt och på de stora ostindiska öarna finns områden med tropisk regnskog. Södra och sydöstra Asiens klimat styrs av monsunvindar, årstidsvindar. Under sommarhalvåret blåser fuktiga vindar från havet in över det tätbefolkade Sydostasien och det regnar mycket. Människorna här har lärt sig att leva med en blöt och en torr årstid. Vintertid blåser vindarna inifrån kontinenten. Då är det torrt och det faller bara regn lokalt.

Polarzonen Tempererade zonen Subtropiska zonen Tropiska zonen

Kräftans vändkrets ekvatorn

I Asien ligger Himalaya, världens både högsta och största bergskedja. Det finns också många högplatåer, de låglänta ljusgröna områdena är ganska få. Man brukar säga att gränsen mot Europa går vid Uralbergen

Stenbockens vändkrets

Världen

51107349.2.1_Inlaga.indd 137

137

2022-05-17 11:19

Nordamerika Nordamerika består i huvudsak av de tre stora länderna Kanada, USA och Mexiko. Men ofta räknas också Centralamerika till Nordamerika. Både Kanada och USA är båda ungefär lika stora som hela Europa och tillhör de rikaste och mest utvecklade länderna i världen. Mexiko är också ett stort land, fyra gånger så stort som Sverige, men skiljer sig på flera sätt från de två rika länderna i norr. Gränsen mellan USA och Mexiko är en ”fattigdomsgräns”, där många människor försöker ta sig till den rika världen varje år. Hela Grönland, de kanadensiska öarna i norr, nordligaste Alaska och stora delar av norra Kanada ligger inom den arktiska klimatzonen. Här övergår trädlös tundra i det norra barrskogsbältet. Det arktiska klimatet når längre söderut på kontinentens östsida där Labradorströmmen för ner kallt vatten längs Kanadas och USA:s östkust. Precis som i Europa utgörs större delen av kontinenten av barrskog i norr och lövskogar längre söderut. I regnskuggan av de höga bergen i väster regnar det så lite att det bildas stäpp och öken. Det stora stäppområdet öster om Klippiga bergen kallas prärien och är idag uppodlat eller betesmark för främst nötkreatur. I mellersta Kalifornien har man medelhavsklimat; sydvästra och södra USA ligger i den subtropiska klimatzonen och sydligaste delen av Florida samt större delen av Mexiko ligger i den tropiska zonen. Polarzonen Tempererade zonen Subtropiska zonen Tropiska zonen

Kräftans vändkrets ekvatorn

Stenbockens vändkrets

138

Världen

51107349.2.1_Inlaga.indd 138

2022-05-17 11:19

Asien

n el

cir k

Hudson Bay

Kan ada

w n ren a ce

Monterrey

ent

Or i

Washington D.C.

Atlanta

N LA

Florida

Mexikanska golfen K räft ans v

ts ändk r e

M exiko

1000 km

ad a M

500

New Orleans

Guadalajara

Houston

e Si

n ike

nationsgräns

iav

Californiahalvön

orn

huvudstad

Dallas

Rio

rra

lif Ca

landis

Si e

mer än 3000 m ö h

p i

1500–3000 m ö h

St. Louis

issi p

1000–1500 m ö h

ur i

s i s

Los Angeles

USA

Denver

n g e

500–1000 m ö h

Death Valley Granydon can r a Co l o

Montréal Lake Ottawa Huron S Lake Toronto Michigan Lake Ontario Boston Detroit Lake Erie New York Chicago Pittsburgh M

200–500 m ö h

Stora bäckenet

P l a i n s

0–200 m ö h

San Francisco

Québec

Lake Superior

o ss Mi

under havets yta

a t r e

Nordamerika

r b e

va d a r a Ne S ie r n u s t b e r g e

K as

Winnipeg

bia

Calgary

Newfoundland

Lake Winnipeg

Vancouver Seattle

L a b r a d o r

Edmonton

Stora Slavsjön

p l i

r ra

Baffin Island

Stora Björnsjön

n s t b e r g e K u

ge an

enz i e Mack

ska A la

USA

t n

(Danmark)

e u Y uko

Island

Grönland

Point Barrow

er i n

BERINGS HAV

Ellesmere Island

ISHAVET

Mexico City

Yucatán

Karibiska havet

De västra delarna av Nordamerika är bergiga. Klippiga bergen sträcker sig från norr till söder genom hela kontinenten.

Världen

51107349.2.1_Inlaga.indd 139

139

2022-05-17 11:19

Centralamerika Med Centralamerika menas här länderna på den smala landbryggan mellan Nord- och Sydamerika samt länderna i den karibiska övärlden som tillhör ögrupperna Stora och Små Antillerna. Centralamerika är ingen egen världsdel. Oftast räknas det som en del av Nordamerika. Hela Centralamerika ligger inom den tropiska zonen. Det märks också på de jordbruksprodukter som är regionens viktigaste exportvaror. Här odlas till exempel bananer, sockerrör och ananas. En annan viktig inkomstkälla för många av Centralamerikas länder är turismen. Stora delar av Centralamerika är under sensommar och höst utsatta för tropiska orkaner som kommer in från Atlanten. Varje gång sådana oväder drabbar området ställer de till med enorma skador. Människor dödas och skadas och massor av bostäder, broar och vägar förstörs.

Polarzonen Tempererade zonen Subtropiska zonen Tropiska zonen

Kräftans vändkrets ekvatorn

Stenbockens vändkrets

Centralamerika är smalt och bergigt. Genom Panama går en kanal som förbinder Stilla havet med Atlanten.

Nassau

Havanna

Mexikanska golfen

Kuba

ATLA s

Belize Tajumulco Guatemala 4220

Guatemala San Salvador

San Juan

Port-au-Prince

Santo Domingo

Kingston

Puerto Rico (USA)

Honduras

Tegucigalpa

El Salvador

Jamaica

Nicaragua

I RIB

SKA

HAVET

St. Lucia Barbados St. Vincent Grenada

Managua

Port of Spain

San José

Dominikanska republiken

Haiti Belmopan

Costa Rica

Panama

Trinidad och Tobago

Panamá 0

140

500

1000 km

Världen

51107349.2.1_Inlaga.indd 140

2022-05-17 11:19

Caracas

KAR IBISKA H AV ET

Trinidad och Tobago

Port of Spain

Venezuela

2810

Cayenne

A n d e

Ecuador

Fra

an Sã o de t gl

a a

ili

2890

Rio de Janeiro

as Itaipudamme n

Sao Paulo

Stenbockens vän d

krets

Pôrto Alegre

A l o r ad

io N e g r

Montevideo

Uruguay

Buenos Aires

Belo Horizonte

an sk r

Aconcagua 6958 Argentina

Den sydamerikanska kontinenten omges nästan helt och hållet av hav. Bara vid gränsen mot Centralamerika i nordväst finns en liten landgräns mellan Colombia och Panama. sund ans gell Ma Längs hela kontinentens västsida löper den höga Eldslandet bergskedjan Anderna och här hittar vi de högsta bergen i världen utanför Asien. Klimatet skiftar också med olika höjd i Anderna, ju högre upp i bergen desto kallare klimat. Öster om Anderna nära ekvatorn finns världens största tropiska regnskog, Amazonas. Här är klimatet mycket varmt och fuktigt året runt med en kraftig regnskur nästan varje dag. Sydamerika sträcker sig över många breddgrader och har därför skiftande klimat i sina olika delar, från tropiskt vid ekvatorn till nästan arktiskt längst i söder. Världsdelen bjuder på mycket spännande att uppleva. Här finns spåren efter tidiga högkulturer såsom inkariket i Chile och världens största regnskog i Amazonas med växter och djur som överträffar det mesta.

Falklandsöarna (Las Islas Malvinas) (Storbritannien )

500

1000 km

Genom det låglänta området i norr flyter Amazonfloden. Längre söderut flyter Parana genom Pampas grässtäpper. Båda floderna rinner ut i Atlanten

Världen

51107349.2.1_Inlaga.indd 141

Recife

Asunción

Paraguay

Santiago

Sydamerika

Illimani 6882

Chile

bergstopp

isco

hö

a m

Brasilia

La Paz

Titicacasjön

mer än 5000 m ö h huvudstad nationsgräns

T o c a n

de a

3000–4000 m ö h 4000–5000 m ö h

Lima

Brasilien

Peru

2000–3000 m ö h

1000–2000 m ö h

ekvatorn

500–1000 m ö h

n l o d e n f m a z o

Huascaran 6768

200–500 m ö h

Rio N e

Chimborazo 6267

0–200 m ö h

Guyana

Bogotá

Quito

Sydamerika

SurinamFranska

Colombi a

Galapagosöarna (Equador)

Georgetown Paramaribo

Guyana

Guyanas h ö gl a n d

r n a

Centralamerika

o o c ri n

141

2022-05-17 11:19

Oceanien Oceanien är den minsta av världsdelarna och bara Antarktis har färre invånare. Landet Australien utgör 90 % av hela ytan, Papua Nya Guinea 5,5 % och Nya Zeeland 3,2 %. Den övriga landytan upptas av små öar i ögrupperna Melanesien (De svarta öarna), Polynesien (De många öarna) och Mikronesien (De små öarna). Även befolkningsmässigt dominerar Australien med 25 miljoner invånare. Papua Nya Guinea har 7,2 miljoner och Nya Zeeland 5 miljoner invånare. Australien domineras av lågland och torra områden. Stora delar av landets västra och inre delar består av öken eller halvöken. Längst i norr, i bergskedjan Great Dividing Range samt längs kusterna i öst och sydöst regnar det mera och det är här som de flesta människorna i Australien bor. Hela Australien ligger inom de tropiska och subtropiska klimatzonerna Nya Zeelands norra ö, Nordön, tillhör också den subtropiska klimatzonen. Där odlar man bland annat vin och kiwi. Sydön däremot har till stora delar ett tempererat klimat. Längst i söder på den södra ön finns ett fjordlandskap som liknar det vi hittar längs Norges västkust. Öarna i södra Stilla havet som hör till Oceanien ligger till största delen inom den tropiska zonen. Många av dem är omgivna av korallrev. Det varma vattnet, korallreven och lockande stränder gör många av dem till attraktiva turistmål.

Kräftans vändkrets ekvatorn

Stenbockens vändkrets

Polarzonen Tempererade zonen Subtropiska zonen Tropiska zonen

142

Världen

51107349.2.1_Inlaga.indd 142

2022-05-17 11:19

Hawaiiöarna (USA)

Marshallöarna

M Mikronesiens i k federerade r o ST Oceanien Palau stater n IL LA e under havets yta M e s HA i l Nauru Papuae a Indonesien K i r i b a t i Marshallöarna V E T 0–100 m ö h n n Nya M e 100–200 m ö h GuineaSalomonMikronesiens i kP s Tuvalu i federerade r oo l y öarna 200–500 m ö h e Samoa n e n Palau stater Cook- n s e 500–1000 m ö h Niue öarna Nya Vanuatu M i e s e Caledonien Fidji n i l 1000–1500 möh Tonga Nauru PapuaAustralien e a Franska Indonesien K i r i b a t i Pitcairn n n Nya Polynesien

Hawaiiöarna (USA) ST

VE T e Guinea Salomon- s Tuvalu P o i öarna l y e Samoa n e Cookn s Niue öarna Nya Vanuatu i e Caledonien Nya Fidji n Tonga Australien Franska Zeeland Pitcairn Polynesien

1500–3000 m ö h mer än 3000 m ö h

bergstopp huvudstad nationsgräns delstats- och Tasmanien territoriegräns

Nya Zeeland

Tasmanien

Indonesien Mount Wilhelm 4694

Papua Nya Guinea

Salomonöarna

Port Moresby

Honiara

o S t

Indonesien r a

Darwin

Vanuatu Papua Nya Guinea

B a

Cairns

i ä

Port Moresby

r r e v

r a

Queensland

Darwin

Australien

i i

Canberra

Oodnadatta T a s m a n h a v e t Lake Eyre l

Nya Zeeland

a y

Perth

New South Wales r

Adelaide

NEN

Tasmanien

Wellington

Sydney Mount Cook 3766

Canberra

Mount Kosciusko 2231 Världen

Melbourne und Bas s s

A O CEA

Brisbane

Auckland

South Australia M

1000 km

i n g

Mount Kosciusko 2231

Victoria

51107349.2.1_Inlaga.indd 143

Queensland

500

dk rets

r r e

ckens v än

NEN

Sydney

Alice Springs

Ayers Rock Melbourne 868 und Bas s s

Tasmanien

Western Australia

A O CEA

B a

i ä

a y

Victoria

Mount Bruce 1227

New South

Perth

i Northern Territory l

Wales u Australien r Adelaide M

St enbo

South Australia

Brisbane

Honiara

Korallhavet

Cairns r

Oodnadatta Lake Eyre

Western Australia

868

i n g

Ayers Rock

Alice Springs

Mount Bruce 1227

Salomonöa

Port Vila

o S t

Northern Territory

Mount Wilhelm 4694

Korallhavet

143 T a s m a n h a v

Nya Zee

2022-05-17 11:19

Antarktis På många världskartor finns inte Antarktis utsatt. Men denna istäckta kontinent är ungefär en och en halv gång så stor som Europas yta och om man vill färdas tvärs över Antarktis från området söder om Australien till den sida som är vänd mot Sydatlanten blir det en färd på nästan 5 000 km. Antarktis har ingen fast befolkning. Där finns endast forskningsstationer för vetenskapsmän som vistas där kortare eller längre perioder. På vanliga kartor avbildas Antarktis som en istäckt kontinent. I dessa ismassor finns stora delar av jordens sötvatten nedfruset. Under den istäckta ytan finns mycket land men också hav. Ingen annan kontinent på vår jord har ett lika hårt klimat som Antarktis. Den lägsta temperatur som uppmätts på jorden, −89,2 °C, noterades vid den ryska väderstationen Vostok i juli 1983. På sina håll N

0ϒ

Bouvetön

Prince Edwardöarna

På Antarktis finns omkring 90 % av världens is och 75 % av världens sötvattensreserver. Där finns också stora naturrikedomar som järn, krom, koppar och guld men enligt internationella överenskommelser får dessa inte brytas.

a frik

Sydsandwichöarna Sydgeorgien

Falklandsöarna

D ro tt n i n g M a u d s l a n d Weddelhavet ti sk a h a lv

ön

Antarktis

Sydpolen

Vinsonmassivet 5140

90 ϒ

Västantarktis

200–500 m ö h

Ross shelf-is

2000–4000 m ö h T VE

mer än 4000 m ö h

Rosshavet

bergstopp

Vi c t o r i a Land

L IL

landis packis på vintern, drivis på sommaren på Antarktis packis året om

90ϒ

Vostok a

n ge tts vä g Sco

1000–2000 m ö h

Östantarktis

Amu nds ens vä g

500–1000 m ö h

0–200 m ö h

Ronne shelf-is

Lan d

A n t a

Sydamerika

Magnetiska sydpolen 1990

1000 km

500

144

ali

str

180 ϒ

Auklandöarna

Världen

51107349.2.1_Inlaga.indd 144

2022-05-17 11:19

kan medeltemperaturen i juli närma sig −70 °C. Även under den antarktiska sommaren, december‒februari, är det kallt. Då ligger medeltemperaturen i de inre delarna av Antarktis runt −25 °C. Vid kusterna kan medeltemperaturen i december nå upp till 0 °C. Kraftiga vindar blåser inifrån isvidderna ut mot kusterna. Dessa vindar når ofta stormstyrka vilket ytterligare förstärker köldeffekten. Det faller ytterst lite nederbörd över Antarktis, bara cirka 150 mm per år. Denna nederbörd, nästan bara snö, bildar ny is. Samtidigt smälter isen vid kusterna under sommaren och stora isberg bryts loss. Under de senaste åren har den globala uppvärmningen gjort att inlandsisen på Antarktis numera minskar, dvs. mer is smälter än vad som nybildas på grund av nederbörd. Det betyder att havets yta långsamt höjs.

AKTIVITET – Undersök en plats Kartboken Till denna uppgift behöver du en kart bok. Du ska hitta så mycket informa tion som möjligt om en plats genom att bara använda kartboken.

1. Välj en plats som du vill arbeta med. 2. Skriv ner all information som du kan hitta om platsen genom att bara använda kartboken. Ta hjälp av tematiska kartor som visar klimat, växtlighet, naturresurser med mera och ta reda på följande: •

Vilket klimat finns på platsen?

•

Vilka naturresurser finns där?

•

Hur mycket nederbörd får man på ett år?

•

Hur använder man marken? Odlar man mycket?

•

Bor det mycket folk där (befolkningstäthet)?

3. Gör en presentation om din plats. Det kan vara till exempel en affisch eller Powerpoint.

Historiska kartor Ta fram en historisk atlas, antingen som bok eller på nätet. Du kan till exempel hitta information med hjälp av Google Earth. Även kommunens hemsida kan ha information.

4. Titta på en plats nära dig och se hur platsen utvecklats och ändrats under de senaste 50 åren. 5. Gör en enkel sammanställning om som visar vad som förändrats.

Världen

51107349.2.1_Inlaga.indd 145

145

2022-05-17 11:19

Ge G E O G R A F I

4–6

Utkik

I Utkik lärarwebb finns förslag på lösningar av större uppgifter och kommentarer till Aktiviteterna.

G E O G R A F I 4–6

Ge G E O G R A F I

4–6

David Örbring

Utkik

ISBN 9789151107349

9 789151 107349

51107349.2.1_Omslag.indd 1-3

2022-05-17 11:01