Olli Seuri & Andreas Mattsson
Ăppna frĂ„gor EN GUIDE TILL BĂTTRE SVAR
InnehÄll
Inledning Tankarna bakom boken Med intervjun i fokus DĂ€rför spelar det roll vilka vi Ă€r Hur kan den haÌr boken laÌsas? Bokens upplĂ€gg
11 12 13 13 15 15
1. Vad Àr en intervju?
21
Konsten att intervjua
Intervjuformatet spelar roll Intervjuarens roller Vad letar du efter?
21 21 23 26 27 28 30 31
2. Att genomföra en intervju
35
Intervjusituationen Att lÀra sig av sina erfarenheter Traditionen att göra intervjuer
Intervjuns sammanhang
Alla intervjuer har ett syfte Att vÀlja och ta beslut Journalisten som försÀljare och detektiv
Casting Àr inte bara för filmproduktioner Intervjuer krÀver planering Att vÀlja intervjupersoner
Vem och vilka fĂ„r ta plats i medierna? MĂ„ngfald bland intervjupersonerna Intervjupersonen som ett âcaseâ
35 36 37 41 41 43 46 46 49
3. Förberedelser Strukturera upp arbetet Vikten av att göra research Sex steg att gÄ igenom
Identifiera vad som Àr viktigt Den egna vinkeln Àr X-faktorn Det rÀcker inte med ett tema
Att planera inför mötet Bygg förtroende hos intervjupersonen Förbered intervjupersonen
4. Strategi Syftets betydelse Utveckla din egen âstrategibokâ Vikten av att vara nĂ€rvarande Vad Ă€r intervjuteknik? Att formulera bra frĂ„gor Hur stĂ€ller vi frĂ„gorna? Neutralt, begrĂ€nsat och korrekt Hitta öppningen och stĂ€ll följdfrĂ„gor
Att formulera ett manus Ha en plan Tematisera frÄgorna Formulera frÄgekedjor Utveckla dramaturgin
Genomföra en plan Ett bra manus innehÄller flera vÀgar Etablera en röd trÄd Den planerade spontaniteten
53 53 54 56 58 59 61 63 63 65
69 69 70 73 74 77 77 79 82 83 84 84 85 86 87 87 89 90
5. Under intervjun Med intervjupersonen i centrum Mötets betydelse Olika sÀtt att bryta isen Spela in eller anteckna?
Vikten av den första frĂ„gan Ăppna upp Den planerade inledningen
Att lyssna som en journalist Aktivt lyssnande Att lyssna Àr en fÀrdighet Att göra flera saker samtidigt
Hantera stÀmningen under intervjun Att stÀlla hÄrda frÄgor NÀr stÀmningen blir dÄlig Att bemöta en lögn
6. Efter intervjun Att avsluta intervjun âJag har bara en sista frĂ„gaâ Att âsĂ€tta en intervjuâ
Efterbearbetning Sortera materialet Pratminus eller citat? Citatgranskning Ovana intervjupersoner
à teranvÀndning av intervjumaterialet Rewrites Bakgrundsmaterial och research
93 93 93 96 98 100 100 101 103 103 106 108 110 110 114 116
121 121 121 123 125 125 126 128 129 130 131 132
7. Olika slags intervjuer
135
Olika intervjupersoner
135 135 138 141 143 145 146 148 151 151 152 153 154 155 158 158 161 161 163 165 166 168 169 172 173 175
Att intervjua politiker Att intervjua experter Att intervjua idrottare Att intervjua artister Att intervjua âvanliga mĂ€nniskorâ Att intervjua barn Att intervjua en journalist
Intervjuer i olika genrer Breaking News Nyheter Fördjupning PersonportrÀtt Reportage Krönika GrÀvande journalistik
Olika slags journalistiska syften Att skapa en helhetsbild Att utkrÀva ansvar Att skapa en berÀttelse Att fÄnga det ovÀntade
Journalistiska samtal Samtalets betydelse Konfliktens betydelse Journalisten som samtalsledare Hur leder man ett samtal utan att sjÀlv ta plats?
8. Etik och normer Yrkesetik Etiska principer för journalister Journalistens ansvar gentemot publiken Intervjupersonens rÀttigheter Kontrollera och verifiera fakta Anonymitet
177 177 178 180 181 183 185
Mediesystemets pÄverkan Den förÀndrade rollen för redaktionerna Intervjupodcaster Sociala mediers starka inflytande PR, lobby och propaganda Desinformation och intervjuer
9. Att bli en bra intervjuare Intervjuarens viktigaste egenskaper Att drivas av nyfikenhet Faran med slentrian
SÄ utvecklar du dig sjÀlv som intervjuare LÀr kÀnna dig sjÀlv Lyssna och lÀr UtvÀrdera dig sjÀlv
188 188 189 190 192 193
197 197 198 199 201 202 203 206
Epilog
209
Referenser
211
Författarnas tack
215
Författarpresentation Olli Seuri Àr fil. dr i samhÀllsvetenskap och journalist vid Finlands pub lic service-bolag Yle samt medieforskare vid Tammerfors universitet. Han har bland annat fÄtt Stora Journalistpriset i Finland 2017 och har tidigare undervisat vid Fakulteten för informationsteknik och kommunikation vid Tammerfors universitet. Andreas Mattsson Àr universitetsadjunkt och programansvarig vid Journalistutbildningen, Institutionen för kommunikation och medier vid Lunds universitet samt doktorand vid SamhÀllsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Han har tidigare arbetat som journalist pÄ olika redaktioner i Sverige samt som frilansjournalist.
Inledning PĂ„ en inrikesflygning i Indien mellan New Delhi och Thiruvananthapuram i oktober 2014 blev en matförgiftad man frĂ„n Sverige placerad lĂ€ngst bak i kabinen, nĂ€rmast toaletterna. Bredvid honom satt ett nygift par frĂ„n Finland. Olli Seuri och Annu Tapiola var pĂ„ vĂ€g för att fira sin smekmĂ„nad. Olli var journalist pĂ„ det finlĂ€ndska public service-bolaget Yle. Den matförgiftade svensken, Andreas Mattsson, var universitetsadjunkt vid Lunds universitet och pĂ„ vĂ€g till University of Kerala för att undervisa i journalistik. DĂ€r nĂ„gonstans pĂ„ 10 000 meters höjd inleddes de första samtalen om journalistiken och dess utveckling. Den hĂ€r boken Ă€r ett resultat av dessa diskussioner och Olli Seuris podcastserie Avoin kysymys (pĂ„ svenska: Ăppen frĂ„ga) samt boken med samma namn (utgiven pĂ„ Vastapaino förlag, 2020). I centrum stĂ„r intervjun som en av de viktigaste metoderna i allt journalistiskt arbete. Oavsett plattform, distributionskanal, redaktion eller land stĂ„r nĂ€mligen intervjun i centrum av det journalistiska arbetet. Utan intervjuer fĂ„r vi inga röster, citat, till vĂ„ra artiklar, inslag, reportage och dokumentĂ€ra skildringar. Om vi undviker att intervjua folk tappar vi ocksĂ„ bort journalistikens mest grundlĂ€ggande syften: att informera, granska, analysera och underhĂ„lla sin publik. Med intervjuer kommer ocksĂ„ ansvar. Som journalist har du ansvar för att de val du gör Ă€r vĂ€lgrundade, balanserade och försvarbara. Det innebĂ€r att du har till uppgift att skildra hela samhĂ€llet (och inte bara en del). Du bör medverka till att en ökad mĂ„ngfald av röster, öden, berĂ€ttelser, perspektiv och erfarenheter kan förmedlas av journalis tiken. Den hĂ€r boken ger dig praktiska tips pĂ„ hur du kan förbĂ€ttra din förmĂ„ga att göra intervjuer samt sĂ€tter in den journalistiska intervjun i olika sammanhang. 11
Ăppna frĂ„gor Vi som har skrivit den hĂ€r boken Ă€r kollegor i tvĂ„ grannlĂ€nder och vĂ€rnar om samarbeten över vĂ„ra landgrĂ€nser som ett sĂ€tt att utveckla journalistiken. DĂ€rför innehĂ„ller den hĂ€r boken exempel frĂ„n bĂ„da lĂ€nderna.
Tankarna bakom boken NĂ€r delar av denna bok skrevs pĂ„gick den globala coronapandemin. Dagliga presskonferenser med olika myndigheter, ansvariga ministrar och vaccintillverkare livesĂ€ndes pĂ„ nyhetssajter, i tv- och radio-kanaler. VĂ„ra mobiltelefoner översvĂ€mmades av push-notiser om det senaste kring âcoronalĂ€getâ. Journalistiken har kanske aldrig förr konsumerats av sĂ„ mĂ„nga. Samtidigt sprids information frĂ„n fler Ă€n de redaktionella avsĂ€ndarna: i det hybridiserade medielandskapet finns allt frĂ„n medie företag till myndigheter (till exempel din hemkommun), utlĂ€ndska medier, tweets och andra uppdateringar pĂ„ sociala medier samt nya plattformar som utger sig för att publicera nyheter men som saknar utgivningsbevis och, eller, lĂ„ter bli att följa de yrkesregler som mediebranschen gemensamt bestĂ€mt och Ă„lagt sig att följa. Den journalistiska intervjun bygger pĂ„, och ingĂ„r i, en journalistisk arbetsprocess. Det handlar om yrkesetik och yrkesregler, val och frĂ„gor som rör mĂ„ngfald och representation. Det pĂ„gĂ„r ocksĂ„ en stĂ€ndigt aktiv diskussion och dialog om publicistiska beslut, sjĂ€lvrannsakan och frĂ„gan: âVad kan vi göra bĂ€ttre till nĂ€sta gĂ„ng?â Att genomföra intervjuer innebĂ€r ofta utmaningar och problem som mĂ„ste lösas. Det kan handla om ovana vid att vara den som hĂ„ller i dirigentpinnen vid intervjutillfĂ€llet eller svĂ„righeter att formulera relevanta frĂ„gor. Ibland kan det bero pĂ„ att man blir överraskad av nĂ„got som intervjupersonen sĂ€ger eller att man tappar trĂ„den, att det helt enkelt Ă€r svĂ„rt att komma ihĂ„g varför intervjun görs under sjĂ€lva samtalets gĂ„ng. En del utmaningar gĂ„r att lĂ€ra sig att hantera och mycket blir lĂ€ttare nĂ€r det finns en medvetenhet om vad som Ă€r svĂ„rt. Ju mer du vet om vad du gör, och varför du gör det, desto lĂ€ttare blir det att analysera och komma fram till hur du kan utveckla dig i kons ten att intervjua. 12
Inledning I den hÀr boken vill vi presentera idéer och uppslag för intervjuer pÄ ett sÀtt som uppmuntrar bÄde dig som Àr oerfaren inom omrÄdet och dig som Àr en erfaren intervjuare, att reflektera över ditt sÀtt att göra intervjuer. Vi Àr övertygade om att vi alla kan förbÀttra vÄr förmÄga att göra intervjuer och dÀrmed bli Ànnu bÀttre journalister.
Med intervjun i fokus Vi vill tillsammans med dig som lĂ€ser den hĂ€r boken vĂ€rna om den journalistiska intervjun som metod för insamling av material. Detta material bestĂ„r av allt frĂ„n fakta, raka besked, kĂ€nslor, politiska utspel, framtidsvisioner, lösa tankar och klockrena nyheter. Intervjun Ă€r en fantastisk metod som ocksĂ„ skapar spĂ€nning i vardagen för den som utför den. Genom att sĂ€tta den journalistiska intervjun i fokus vill vi lyfta de stora möjligheter som det innebĂ€r att göra intervjuer med eftertanke. Samtidigt ser vi hur olika plattformar publicerar artiklar som innehĂ„ller citat frĂ„n personer de inte pratat med sjĂ€lva. Ibland Ă€r det med en sĂ„ kallad âcreddningâ till ett annat medium, ibland Ă€r det ett citat frĂ„n ett pressmeddelande eller nĂ„gons tweet. Att göra egna intervjuer kan vara tidskrĂ€vande och ibland till och med omstĂ€ndligt. Men utan ett eget, unikt material försvinner ocksĂ„ journalistikens möjlighet att fortsĂ€tta verka för att sprida information, granska samhĂ€llet, analysera samtiden och fylla sin funktion att bygga förstĂ„else mellan mĂ€nniskor med olika erfarenheter och perspektiv.
DĂ€rför spelar det roll vilka vi Ă€r âDet handlar inte om dig sjĂ€lvâ Ă€r ett första rĂ„d nĂ€r det kommer till att göra journalistiska intervjuer. En journalists uppgift Ă€r att hitta information, erbjuda ett forum för olika perspektiv, samt hjĂ€lpa mĂ€nniÂskor att Ă„terberĂ€tta deras historier och erfarenheter pĂ„ ett sĂ€tt som gör dem tillgĂ€ngliga för fler. Detta innebĂ€r dock inte att journalistens egen roll eller egna erfarenheter Ă€r oviktiga. Eftersom en intervju handlar om att möta en annan mĂ€nniska mĂ„ste journalisten som intervjuar ocksĂ„ 13
Ăppna frĂ„gor vara engagerande och nĂ€rvarande vilket naturligtvis krĂ€ver en viss (professionell) social kompetens och möjlighet att skapa en âpersonlig touchâ pĂ„ intervjun. I takt med att vi har undersökt olika intervjutraditioner runt om i vĂ€rlden har vi ocksĂ„ sett hur en bra intervjuare applicerar sina egna erfarenheter och perspektiv pĂ„ intervjusituationen. DĂ€rför Ă€r det viktigt att inte glömma bort vad du sjĂ€lv tar med dig till dina intervjuer. âAtt arbeta som journalist innebĂ€r att ingen dag Ă€r den andra likâ sĂ€ger ofta erfarna kollegor som vill vĂ€lkomna yngre kollegor till yrket. Det stĂ€mmer faktiskt i stor utstrĂ€ckning och det avspeglar sig i den mĂ„ngfald av intervjusituationer som en journalist stĂ€lls inför. I den hĂ€r boken diskuterar vi olika slags intervjuer som du i skilda sammanhang kommer att behöva bemĂ€stra. Ibland ska vi lyssna in nĂ„gons erfarenheter, medan vi i andra sammanhang mĂ„ste utkrĂ€va ansvar frĂ„n en makthavare. Med en viss typ av intervjuer Ă€r det viktigaste att du kan förmedla till din publik var, nĂ€r och hur exempelvis en trafikolycka har intrĂ€ffat, och ibland ska du intervjua en expert pĂ„ ett sĂ€tt som gör att hen kan bidra till ökad förstĂ„else och sammanhang. Vi som har skrivit den hĂ€r boken har erfarenhet av att arbeta med journalistik pĂ„ olika sĂ€tt. Olli har i flera Ă„r arbetat som reporter och programledare i radio och tv för finlĂ€ndska Yle och undervisat i praktisk journalistik vid Tammerfors universitet. Andreas Ă€r sedan 2012 universitetsadjunkt vid Journalistutbildningen vid Lunds universitet och har en bakgrund frĂ„n olika svenska nyhetsredaktioner samt vana vid att rapportera frĂ„n Syd- och Sydostasien för olika medier. Resultatet av vĂ„ra diskussioner om journalistikens utveckling visar pĂ„ flera exempel pĂ„ hur journalistiken i Sverige och Finland har utvecklats pĂ„ liknande sĂ€tt. Det Ă€r inte sĂ€rskilt konstigt med tanke pĂ„ att vĂ„ra respektive mediesystem i mĂ„ngt och mycket Ă€r identiska. Samtidigt konstaterar vi att journalistkulturerna mellan lĂ€nderna skiljer sig Ă„t. Det Ă€r stimulerande eftersom det ger upphov till kritiska reflektioner som tar sin utgĂ„ngspunkt i frĂ„gan om varför det Ă€r sĂ„. Ett tips för dig som vill utvecklas som journalist Ă€r att ifrĂ„gasĂ€tta inarbetade rutiner och vanor pĂ„ redaktionen, gĂ€rna utifrĂ„n de erfaren14
Inledning heter du bÀr med dig dit. Resultatet blir allt som oftast en journalistik som Àr bÀttre rustad att hantera utmaningarna som kommer med att bevaka och granska ett samhÀlle i stÀndig förÀndring.
Hur kan den haÌr boken laÌsas? Böcker om journalistiska arbetsmetoder kan lĂ€sas pĂ„ olika sĂ€tt. En del litteratur lĂ€mpar sig sĂ€rskilt bra som en uppslagsbok placerad pĂ„ redaktionen inom rĂ€ckhĂ„ll för en reporter eller redaktör som vill ha lite tips och coachning under arbetsdagen. Andra böcker bör lĂ€sas frĂ„n pĂ€rm till pĂ€rm, nĂ€stan likt en reportagebok dĂ€r författaren anammat en journalistisk stilism (och du bör dĂ„ lĂ€sa hela reportaget för att förstĂ„ vad det handlar om). Som journalistutbildare har vi ocksĂ„ noterat floran av kurslitteratur som Ă€r inspirationslitteratur, dĂ€r en journalist skrivit en bok för att inspirera framtida kollegor. VĂ„r tanke med den hĂ€r boken Ă€r att den ska kombinera alla dessa tre syften beroende pĂ„ situation. Bokens kapitel följer en röd trĂ„d dĂ€r vĂ„r avsikt Ă€r att guida dig genom den journalistiska intervjun med hjĂ€lp av inspiration frĂ„n kollegor i vĂ„ra tvĂ„ lĂ€nder. Den innehĂ„ller ocksĂ„ tips och tricks, och kan dĂ€rmed anvĂ€ndas i undervisning och arbete som en verktygslĂ„da för den som ska göra journalistiska intervjuer. Vi hoppas ocksĂ„ att boken ska bli en god vĂ€n och kollega under ditt arbete med intervjuer. En kollega som du under arbetets gĂ„ng kan gĂ„ tillbaka till för att fĂ„ vĂ€gledning, rĂ„d och inspiration.
Bokens upplÀgg I kapitel 1 diskuterar vi grunden till vad en journalistisk intervju Àr, och pÄ vilka sÀtt den skiljer sig frÄn andra slags intervjuer och samtal som vi alla Àr med om i vardagen. HÀr tar sedan kapitel 2 vid och konstaterar att en intervju mÄste ha ett syfte. De val vi gör nÀr vi planerar och vÀljer intervjupersoner, frÄgestÀllningar och bevakningsomrÄden spelar faktiskt vÀldigt stor roll för resultatet. I förlÀngningen pÄverkar detta ocksÄ journalistikens möjlighet att uppfylla sitt uppdrag. I kapitel 3 till 6 lyfts konkreta tips som rör hur vi kan förbereda oss 15
Ăppna frĂ„gor inför intervjun (kapitel 3 och 4), hur vi kan maximera sjĂ€lva intervjusituationen (kapitel 5) samt hur vi kan förbereda oss inför olika slags intervjuer med skilda syften och genrer (kapitel 6). Bara för att intervjun Ă€r genomförd betyder det inte att vĂ„rt arbete Ă€r över. I kapitel 7 fĂ„r du tips pĂ„ hur du bĂ€st kan ta tillvara pĂ„ materialet men ocksĂ„ hur du tar hand om din intervjuperson, förbereder hen inför publiceringen och stöttar efterĂ„t. I kapitel 8 fĂ„r du konkreta rĂ„d och tips pĂ„ hur du hanterar journalistiska samtal, det vill sĂ€ga dĂ€r fler Ă€n en intervjuperson deltar samtidigt. Dessa kan Ă€ga rum i en tv- eller radio-studio men ocksĂ„ frĂ„n en scen i till exempel en restaurang, pĂ„ en teater eller under en konferens dĂ€r journalister leder samtal med olika syften. Eftersom intervjun Ă€r en av de absolut viktigaste journalistiska arbetsmetoderna mĂ„ste frĂ„gor om yrkesetik och publicistiska frĂ„gor vara stĂ€ndigt nĂ€rvarande hos den intervjuande journalisten. I kapitel 9 konstaterar vi att journalistik bygger pĂ„ val som mĂ„ste vara genomtĂ€nkta, transparenta och medvetna, samt hur detta avspeglar sig i intervjun. I bokens tionde och sista kapitel delar vi med oss av nĂ„gra tips pĂ„ hur du kan bli en Ă€nnu bĂ€ttre intervjuare. Att vara journalist innebĂ€r att arbeta inom ett yrke som Ă€r satt under stĂ€ndig förĂ€ndring. Det Ă€r faktiskt en ganska hĂ€ftig resa.
Olli: Undvik att passa fel i direktsÀndning Jag har arbetat för tidningar, tidskrifter, nyhetssajter, radio, tv och podcaster. Mina mesta, och viktigaste, erfarenheter av att intervjua har jag fÄtt frÄn att ha jobbat pÄ Yle Radio 1:s Ykkösaamu under perioden 2011 till 2018. Sammanlagt har det blivit ett par tusen direktsÀnda intervjuer oftast med politiker och experter. I början av 2019 bytte jag till tv för att ta mig an nya utmaningar och testa hur min intervjumetodik passade i ett annat medium. Om jag ska vara Àrlig Àr jag inte en stor vÀn av tv-mediet, Àven om jag inser dess genomslagskraft. Som intervjuare anser jag att de
16
Kapitel 2 i korthet ⹠Du mÄste veta vad du letar efter nÀr du gör en intervju. ⹠Alla intervjuer bygger pÄ medvetna val och det Àr inget fel med det sÄ lÀnge du vet vad du gör och varför du gör det. ⹠NÀr du vÀljer att intervjua nÄgon vÀljer du ocksÄ för stunden bort att intervjua nÄgon annan. Det innebÀr att valet begrÀnsar vad som kommer att berÀttas. ⹠Eftersom mediernas uppgift Àr att spegla, informera, granska och undersöka hela samhÀllet Àr det viktigt att du har ett mÄngfaldsperspektiv nÀr du planerar och genomför en intervju.
2. Att genomföra en intervju Att intervjua nÄgon innebÀr ett ansvar gentemot bÄde den som intervjuas och den vi arbetar för. Detta inleds lÄngt innan intervjun genomförs. Under sjÀlva intervjun Àr det du som leder samtalet, vilket skiljer en intervju frÄn andra sociala sammanhang dÀr vi pÄ ett mer jÀmlikt sÀtt pratar med varandra. I det hÀr kapitlet lyfter vi fram nÄgra av de viktiga besluten som du som intervjuande journalist mÄste fatta, ibland sjÀlv och ibland tillsammans med dina kollegor. Vi diskuterar ocksÄ nÄgra av de utmaningar som journalistiken stÀlls inför nÀr journalister vÀljer vilka personer som fÄr medverka i medierna.
Alla intervjuer har ett syfte Varför gör vi den hÀr intervjun? Varför skriver vi den hÀr artikeln? Varför har vi valt ut den hÀr intervjupersonen? Alla intervjuer har ett syfte och mÄste ocksÄ ha det. Intervjun som metod Àr en integrerad del av den journalistiska arbetsprocessen och delar tid och utrymme med andra metoder sÄsom kÀllkritik, datainsamling och faktagranskning. Oavsett vilket Àr det a och o att vi pÄ förhand vet varför vi gör en intervju. Det Àr inte alltid lÀtt att fÄ till en intervju eller ens att boka in den. Ibland vet du inte heller vem du ska intervjua. DÀr nÄgonstans anser vi att det dagliga journalistiska arbetet tar oss tillbaka till grunderna för journalistiken. Om du inte vet vad du gör eller varför du gör ett visst journalistiskt arbete, Àr ocksÄ premisserna för intervjun eller intervjuerna alldeles för oklara för att du ska kunna lyckas med att ta fram ett material av vÀrde.
35
Ăppna frĂ„gor
Att vĂ€lja och ta beslut Inför en intervju finns det tre aspekter som bör vara definierade: syfte, mĂ„l och perspektiv. Ibland kanske syftet Ă€r glasklart och fördefinierat. Men vad Ă€r mĂ„lsĂ€ttningen och vad ska du fĂ„ ut av att göra intervjun? Till exempel kan ett visst nyhetslĂ€ge mana fram en intervju. En blĂ„ljushĂ€ndelse gör att vi vill intervjua yttre befĂ€l pĂ„ platsen eller vakthavande befĂ€l per telefon. PĂ„ samma sĂ€tt kan presentationen av rege ringens utrikespolitik innebĂ€ra att vi vill prata med utrikesministern, företrĂ€dare för oppositionen, personer som kan förklara innehĂ„llet och fĂ„nga röster frĂ„n andra som pĂ„verkas direkt av innehĂ„llet. I alla dessa fall mĂ„ste vi trots att det övergripande syftet finns dĂ€r, ocksĂ„ fundera pĂ„, diskutera och formulera det mer konkreta mĂ„let med intervjuerna samt skissa pĂ„ vilka olika perspektiv vi vill att dessa ska bidra med. Ăn viktigare blir det att definiera syftet nĂ€r det inte Ă€r direkt kopplat till nyhetslĂ€get. DĂ€rför blir vissa frĂ„gor relevanta och viktiga att ha med sig innan vi genomför en intervju. HĂ€r följer nĂ„gra exempel pĂ„ frĂ„gor som diskuteras och besvaras varje dag pĂ„ redaktioner. De visar ocksĂ„ hur syftet Ă€r en integrerad del av den journalistiska arbetsprocessen, Ă€ven om det ibland tenderar att glömmas bort. âą Varför ska den hĂ€r frĂ„gan tas upp? Varför just nu? âą Vad försöker artikeln eller inslaget förmedla till publiken? Varför Ă€r det relevant? âą Vilken typ av information behövs? âą Vem kan ge oss informationen? âą Varför vĂ€ljer vi att göra det hĂ€r personportrĂ€ttet? âą Varför lyfter vi fram den hĂ€r stadsdelen men inte nĂ„gon av de andra? âą Varför pratar vi inte med andra? Journalistik bygger alltid pĂ„ val och urval. Vi vĂ€ljer vem som fĂ„r synas och höras i vĂ„ra medier och dĂ€rför stĂ€lls krav pĂ„ mĂ„ngfald, representation och noggrannhet i alla led av produktionen. Det kan handla om kön, Ă„lder, religion, hudfĂ€rg och kultur. Men det kan ocksĂ„ röra sig 36
Kapitel 4 i korthet ⹠Alla intervjuer du gör hjÀlper dig pÄ vÀgen till nÀsta. Du skapar din egen strategibok med hjÀlp av de kunskaper, fÀrdigheter och erfarenheter du fÄr av att intervjua. ⹠En bra frÄga stÀlls med ett frÄgeord. En frÄga Àr neutral, begrÀnsad och korrekt. Kom ihÄg att det Àr en frÄga du stÀller, inte ett argument. ⹠Genom att sortera frÄgor i frÄgekedjor kan du utveckla vÀlstrukturerade intervjuer med en röd trÄd. ⹠Syftet Àr inte att stÀlla smarta frÄgor. Det Àr att fÄ bra och relevanta svar.
4. Strategi Egentligen krÀvs det inte nÄgon teknisk kompetens, fortbildning eller flera Ärs övande för att kunna genomföra en intervju. Eftersom alla kan stÀlla frÄgor Àr det ocksÄ den del av journalistiken som oerfarna journalister omgÄende stÀlls inför nÀr de kommer ut pÄ praktik eller sommarvikariat. De flesta journalistutbildningar inleder ocksÄ sina program med olika moment som handlar om att genomföra intervjuer. Trots detta pratar journalister ganska sÀllan om hur de genomför intervjuerna. MÄnga fortbildningsdagar eller redaktionsmöten handlar i stÀllet om andra metoder, som till exempel datajournalistik eller ett nytt publiceringssystem. Intervjuandet Àr nÄgot som journalister ofta hÄller för sig sjÀlva och sÀllan reflekterar kring. I det hÀr kapitlet kommer vi att dela med oss av vÄra egna erfarenheter av att stÀlla frÄgor som du kommer att ha nytta av nÀr du planerar din intervju.
Syftets betydelse LĂ„t oss börja med att konstatera att varje intervju har ett syfte. För att kunna genomföra en intervju mĂ„ste vi dĂ€rför ha en plan. Det innebĂ€r att vi pĂ„ förhand formulerar mĂ„l och idĂ©er för hur vi vill att samtalet ska fĂ€rdas framĂ„t och vilka Ă€mnen, teman och frĂ„gor vi vill beröra pĂ„ vĂ€gen till vĂ„rt mĂ„l. Ăven om dessa formuleringar inte alltid görs skriftligen vill vi i det hĂ€r kapitlet uppmuntra dig att pĂ„ förhand reflektera över dina intervjuer för att kunna maximera resultatet. Det Ă€r vĂ€rt att pĂ„minna oss om att mĂ„let med intervjun inte Ă€r att stĂ€lla frĂ„gorna. Det Ă€r faktiskt svaren som Ă€r det viktiga. Ofta pratar journalister och journalistutbildare om vikten av en 69
Ăppna frĂ„gor vĂ€l utvecklad intervjuteknik som ett fundament inom journalistisk informationsinhĂ€mtning. Vi anser dock att det Ă€r viktigt att vidga detta resonemang bortom just teknik. Först och frĂ€mst mĂ„ste du veta varför du gör intervjun eller varför du gör ett visst journalistiskt uppdrag. NĂ€r du gör en intervju ansikte mot ansikte avslöjas du lĂ€tt om du inte vet varför du gör den.
Planera inför intervjun För att lyfta intervjun till nÀsta nivÄ föreslÄr vi dÀrför att du formulerar en plan enligt följande modell innan intervjun: ⹠Research: Hur har intervjupersonen reagerat pÄ vissa frÄgor vid tidigare intervjuer? Vad brukar hen inte vilja prata om? Vad vill hen i stÀllet prata om? Vilka frÄgor tror du kan leda till reaktioner? ⹠VÀrdering: Vilken frÄga mÄste du fÄ svar pÄ? UtifrÄn syftet, vad Àr viktigast med intervjun? ⹠Hantering: Hur agerar du ifall intervjupersonen inte vill svara pÄ en viss frÄga? Finns det nÄgra alternativa vÀgar till det svar som du vill komma Ät? Vad gör du ifall hen avslutar intervjun i förvÀg? ⹠Tid: Med tanke pÄ lÀngden pÄ intervjun, hur lÄng tid bör du Àgna Ät varje del av intervjun? Den hÀr strategin krÀver noggrannhet och kreativitet för att lyckas. VÄr erfarenhet Àr att det Àr vÀl vÀrt att ta in detta strategiska tÀnk i planeringen av intervjun nÀr du vÀl har bestÀmt syftet.
Utveckla din egen âstrategibokâ PĂ„ olika sĂ€tt, och var för sig, har vi under Ă„rens lopp arbetat fram olika metoder och tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt för vĂ„ra intervjuer för radio, tv och tidningar som pĂ„minner om varandra. VĂ„r gemensamma utgĂ„ngspunkt Ă€r att allt inte handlar om intervjuteknik. I intervjun Ă€r det ocksĂ„ 70
4. Strategi oerhört viktigt att se till den sociala situation som intervjun utgörs av, samt utveckla teman, öppna frĂ„gor och frĂ„gekedjor. NĂ€r du planerar dina intervjuer kan du anvĂ€nda en slags âstrategibokâ som du successivt utvecklar under ditt yrkesliv med hjĂ€lp av de kunskaper, fĂ€rdigheter och erfarenheter du fĂ„r av att intervjua. Metodboken innehĂ„ller en bredare ram för intervjuer medan de olika delarna i den varierar beroende pĂ„ Ă€mnen, intervjuer och intervjusituationer. Vi föresprĂ„kar inte att du ska ta fram ett fysiskt strategi dokument som du tar med dig till varje intervju, den kan i allra högsta grad vara imaginĂ€r. Genom att utveckla din strategibok förstĂ€rker du din identitet som intervjuare och kan skapa bĂ€ttre möten, nĂ„got som i sin tur utvecklar dina fĂ€rdigheter i att intervjua. Det kan ocksĂ„ dyka upp ovĂ€ntade situationer, och som intervjuare kan du bli överraskad oavsett hur bra eller hur mycket du har förberett dig. Detta kan du hantera genom att vara mer medveten om den sociala situationen och dina egna professionella fĂ€rdigheter.
Exempel: Att förbereda sig inför en intervju Den grĂ€vande reportern Jenny Strindlöv har producerat flera fördjupande reportage som har fĂ„tt mycket uppmĂ€rksamhet. Hon stĂ„r bland annat bakom reportage om gĂ€ng, hon har infiltrerat högerextrema miljöer och har granskat förekomsten av romska rĂ€ttegĂ„ngar i Malmö. Sedan 2021 Ă€r Jenny Strindlöv fast anstĂ€lld som reporter pĂ„ KvĂ€llsposten/Expressen. Hon planerar alltid sina intervjuer noggrant i förvĂ€g, om det sĂ„ endast gĂ€ller ett telefonsamtal med en potentiell intervjuperson: â Jag ser till att alltid vara sĂ„ förberedd som möjligt. Ibland kĂ€nns det som att man förbereder sig onödigt mycket. Hennes erfarenhet Ă€r att det ibland kan vara viktigt att inte gĂ„ in pĂ„ de kĂ€nsliga Ă€mnena för snabbt utan i stĂ€llet inleda med lite âlĂ€ttareâ och âmjuka frĂ„gorâ. â För mig Ă€r det viktigt att lĂ„ngsamt bygga upp intervjun med hjĂ€lp av ett batteri av frĂ„gor. De kritiska frĂ„gorna kan fĂ„ komma senare, sĂ€ger hon.
71
Ăppna frĂ„gor En guide till bĂ€ttre svar Olli Seuri & Andreas Mattsson
En journalist gör intervjuer i en rad sammanhang. Ibland till en snabb ny hetsartikel som ska ut pĂ„ sajten direkt, andra gĂ„nger till ett reportage som ska publiceras eller sĂ€ndas lĂ€ngre fram. Under intervjun Ă€r det mycket att hĂ„lla reda pĂ„ och det Ă€r lĂ€tt att tappa trĂ„den. Journalisten ska leda intervjun, tĂ€nka pĂ„ vinkeln, stĂ€lla följdfrĂ„gor, anteckna eller spela in, och ocksĂ„ möta olika intervjupersoner. MĂ„let Ă€r att fĂ„ relevanta och bra svar som gĂ„r att anvĂ€nda, men det Ă€r inte alltid lĂ€tt att lyckas. I boken delar journalisterna Olli Seuri och Andreas Mattsson med sig av sina och andra journalisters erfarenheter och ger lĂ€saren en förstĂ„else för grunder na i konsten att intervjua genom att tillĂ€mpa ett helhetstĂ€nk som inkluderar mycket mer Ă€n frĂ„gorna som ska stĂ€llas. Detta gĂ„r att anvĂ€nda oavsett om intervjuerna ska anvĂ€ndas till en artikel, direktsĂ€ndas eller spelas in. Förfat tarna ger konkreta tips inför, under och efter en intervju, och lyfter Ă€ven in den journalistiska intervjun i ett historiskt och samhĂ€lleligt sammanhang. Ă€r en bearbetning till svenska av den finlĂ€ndska boken Avoin kysymys â haastattelun kĂ€sikirja av Olli Seuri. Den svenska boken har omarbe tats och utökats i samarbete mellan de bĂ„da författarna. ĂPPNA FRĂ GOR
Foto: Katri Lassila
Foto: Johan Persson
Olli Seuri Ă€r fil. dr i samhĂ€llsvetenskap och journalist vid Finlands public serviceÂbolag Yle samt medieforskare vid Tammerfors universitet. Andreas Mattsson Ă€r universitetsadjunkt och programansvarig för Journalistutbildningen vid Lunds universitet samt doktorand vid Helsingfors universitet. Han har arbetat som journalist pĂ„ olika redaktioner samt som frilans.
9 789151 106762