9789151106762

Olli Seuri & Andreas Mattsson

Öppna frågor EN GUIDE TILL BÄTTRE SVAR

Innehåll

Inledning Tankarna bakom boken Med intervjun i fokus Därför spelar det roll vilka vi är Hur kan den här boken läsas?

Bokens upplägg

11 12 13 13 15 15

1. Vad är en intervju?

21

Konsten att intervjua

Intervjuformatet spelar roll Intervjuarens roller Vad letar du efter?

21 21 23 26 27 28 30 31

2. Att genomföra en intervju

35

Intervjusituationen Att lära sig av sina erfarenheter Traditionen att göra intervjuer

Intervjuns sammanhang

Alla intervjuer har ett syfte Att välja och ta beslut Journalisten som försäljare och detektiv

Casting är inte bara för filmproduktioner Intervjuer kräver planering Att välja intervjupersoner

Vem och vilka får ta plats i medierna?

Mångfald bland intervjupersonerna Intervjupersonen som ett ”case”

35 36 37 41 41 43 46 46 49

3. Förberedelser Strukturera upp arbetet Vikten av att göra research Sex steg att gå igenom

Identifiera vad som är viktigt Den egna vinkeln är X-faktorn Det räcker inte med ett tema

Att planera inför mötet Bygg förtroende hos intervjupersonen Förbered intervjupersonen

4. Strategi Syftets betydelse Utveckla din egen ”strategibok” Vikten av att vara närvarande Vad är intervjuteknik?

Att formulera bra frågor Hur ställer vi frågorna?

Neutralt, begränsat och korrekt Hitta öppningen och ställ följdfrågor

Att formulera ett manus Ha en plan Tematisera frågorna Formulera frågekedjor Utveckla dramaturgin

Genomföra en plan Ett bra manus innehåller flera vägar Etablera en röd tråd Den planerade spontaniteten

53 53 54 56 58 59 61 63 63 65

69 69 70 73 74 77 77 79 82 83 84 84 85 86 87 87 89 90

5. Under intervjun Med intervjupersonen i centrum Mötets betydelse Olika sätt att bryta isen Spela in eller anteckna?

Vikten av den första frågan Öppna upp Den planerade inledningen

Att lyssna som en journalist Aktivt lyssnande Att lyssna är en färdighet Att göra flera saker samtidigt

Hantera stämningen under intervjun Att ställa hårda frågor När stämningen blir dålig Att bemöta en lögn

6. Efter intervjun Att avsluta intervjun ”Jag har bara en sista fråga” Att ”sätta en intervju”

Efterbearbetning Sortera materialet Pratminus eller citat?

Citatgranskning Ovana intervjupersoner

Återanvändning av intervjumaterialet Rewrites Bakgrundsmaterial och research

93 93 93 96 98 100 100 101 103 103 106 108 110 110 114 116

121 121 121 123 125 125 126 128 129 130 131 132

7. Olika slags intervjuer

135

Olika intervjupersoner

135 135 138 141 143 145 146 148 151 151 152 153 154 155 158 158 161 161 163 165 166 168 169 172 173 175

Att intervjua politiker Att intervjua experter Att intervjua idrottare Att intervjua artister Att intervjua ”vanliga människor” Att intervjua barn Att intervjua en journalist

Intervjuer i olika genrer Breaking News Nyheter Fördjupning Personporträtt Reportage Krönika Grävande journalistik

Olika slags journalistiska syften Att skapa en helhetsbild Att utkräva ansvar Att skapa en berättelse Att fånga det oväntade

Journalistiska samtal Samtalets betydelse Konfliktens betydelse Journalisten som samtalsledare Hur leder man ett samtal utan att själv ta plats?

8. Etik och normer Yrkesetik Etiska principer för journalister Journalistens ansvar gentemot publiken Intervjupersonens rättigheter Kontrollera och verifiera fakta Anonymitet

177 177 178 180 181 183 185

Mediesystemets påverkan Den förändrade rollen för redaktionerna Intervjupodcaster Sociala mediers starka inflytande PR, lobby och propaganda Desinformation och intervjuer

9. Att bli en bra intervjuare Intervjuarens viktigaste egenskaper Att drivas av nyfikenhet Faran med slentrian

Så utvecklar du dig själv som intervjuare Lär känna dig själv Lyssna och lär Utvärdera dig själv

188 188 189 190 192 193

197 197 198 199 201 202 203 206

Epilog

209

Referenser

211

Författarnas tack

215

Författarpresentation Olli Seuri är fil. dr i samhällsvetenskap och journalist vid Finlands pub­ lic service-bolag Yle samt medieforskare vid Tammerfors universitet.

Han har bland annat fått Stora Journalistpriset i Finland 2017 och har tidigare undervisat vid Fakulteten för informationsteknik och kommunikation vid Tammerfors universitet.

Andreas Mattsson är universitetsadjunkt och programansvarig vid Journalistutbildningen, Institutionen för kommunikation och medier vid Lunds universitet samt doktorand vid Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Han har tidigare arbetat som journalist på olika redaktioner i Sverige samt som frilansjournalist.

Inledning På en inrikesflygning i Indien mellan New Delhi och Thiruvananthapuram i oktober 2014 blev en matförgiftad man från Sverige placerad längst bak i kabinen, närmast toaletterna. Bredvid honom satt ett nygift par från Finland. Olli Seuri och Annu Tapiola var på väg för att fira sin smekmånad. Olli var journalist på det finländska public service-bolaget Yle. Den matförgiftade svensken, Andreas Mattsson, var universitetsadjunkt vid Lunds universitet och på väg till University of Kerala för att undervisa i journalistik. Där någonstans på 10 000 meters höjd inleddes de första samtalen om journalistiken och dess utveckling.

Den här boken är ett resultat av dessa diskussioner och Olli Seuris podcastserie Avoin kysymys (på svenska: Öppen fråga) samt boken med samma namn (utgiven på Vastapaino förlag, 2020). I centrum står intervjun som en av de viktigaste metoderna i allt journalistiskt arbete. Oavsett plattform, distributionskanal, redaktion eller land står nämligen intervjun i centrum av det journalistiska arbetet. Utan intervjuer får vi inga röster, citat, till våra artiklar, inslag, reportage och dokumentära skildringar. Om vi undviker att intervjua folk tappar vi också bort journalistikens mest grundläggande syften: att informera, granska, analysera och underhålla sin publik.

Med intervjuer kommer också ansvar. Som journalist har du ansvar för att de val du gör är välgrundade, balanserade och försvarbara. Det innebär att du har till uppgift att skildra hela samhället (och inte bara en del). Du bör medverka till att en ökad mångfald av röster, öden, berättelser, perspektiv och erfarenheter kan förmedlas av journalis­ tiken. Den här boken ger dig praktiska tips på hur du kan förbättra din förmåga att göra intervjuer samt sätter in den journalistiska intervjun i olika sammanhang.

11

Öppna frågor Vi som har skrivit den här boken är kollegor i två grannländer och värnar om samarbeten över våra landgränser som ett sätt att utveckla journalistiken. Därför innehåller den här boken exempel från båda länderna.

Tankarna bakom boken När delar av denna bok skrevs pågick den globala coronapandemin.

Dagliga presskonferenser med olika myndigheter, ansvariga ministrar och vaccintillverkare livesändes på nyhetssajter, i tv- och radio-kanaler.

Våra mobiltelefoner översvämmades av push-notiser om det senaste kring ”coronaläget”. Journalistiken har kanske aldrig förr konsumerats av så många. Samtidigt sprids information från fler än de redaktionella avsändarna: i det hybridiserade medielandskapet finns allt från medie­ företag till myndigheter (till exempel din hemkommun), utländska medier, tweets och andra uppdateringar på sociala medier samt nya plattformar som utger sig för att publicera nyheter men som saknar utgivningsbevis och, eller, låter bli att följa de yrkesregler som mediebranschen gemensamt bestämt och ålagt sig att följa.

Den journalistiska intervjun bygger på, och ingår i, en journalistisk arbetsprocess. Det handlar om yrkesetik och yrkesregler, val och frågor som rör mångfald och representation. Det pågår också en ständigt aktiv diskussion och dialog om publicistiska beslut, självrannsakan och frågan: ”Vad kan vi göra bättre till nästa gång?”

Att genomföra intervjuer innebär ofta utmaningar och problem som måste lösas. Det kan handla om ovana vid att vara den som håller i dirigentpinnen vid intervjutillfället eller svårigheter att formulera relevanta frågor. Ibland kan det bero på att man blir överraskad av något som intervjupersonen säger eller att man tappar tråden, att det helt enkelt är svårt att komma ihåg varför intervjun görs under själva samtalets gång. En del utmaningar går att lära sig att hantera och mycket blir lättare när det finns en medvetenhet om vad som är svårt.

Ju mer du vet om vad du gör, och varför du gör det, desto lättare blir det att analysera och komma fram till hur du kan utveckla dig i kons­ ten att intervjua.

12

Inledning I den här boken vill vi presentera idéer och uppslag för intervjuer på ett sätt som uppmuntrar både dig som är oerfaren inom området och dig som är en erfaren intervjuare, att reflektera över ditt sätt att göra intervjuer. Vi är övertygade om att vi alla kan förbättra vår förmåga att göra intervjuer och därmed bli ännu bättre journalister.

Med intervjun i fokus Vi vill tillsammans med dig som läser den här boken värna om den journalistiska intervjun som metod för insamling av material. Detta material består av allt från fakta, raka besked, känslor, politiska utspel, framtidsvisioner, lösa tankar och klockrena nyheter. Intervjun är en fantastisk metod som också skapar spänning i vardagen för den som utför den. Genom att sätta den journalistiska intervjun i fokus vill vi lyfta de stora möjligheter som det innebär att göra intervjuer med eftertanke.

Samtidigt ser vi hur olika plattformar publicerar artiklar som innehåller citat från personer de inte pratat med själva. Ibland är det med en så kallad ”creddning” till ett annat medium, ibland är det ett citat från ett pressmeddelande eller någons tweet. Att göra egna intervjuer kan vara tidskrävande och ibland till och med omständligt. Men utan ett eget, unikt material försvinner också journalistikens möjlighet att fortsätta verka för att sprida information, granska samhället, analysera samtiden och fylla sin funktion att bygga förståelse mellan människor med olika erfarenheter och perspektiv.

Därför spelar det roll vilka vi är ”Det handlar inte om dig själv” är ett första råd när det kommer till att göra journalistiska intervjuer. En journalists uppgift är att hitta information, erbjuda ett forum för olika perspektiv, samt hjälpa männi­skor att återberätta deras historier och erfarenheter på ett sätt som gör dem tillgängliga för fler. Detta innebär dock inte att journalistens egen roll eller egna erfarenheter är oviktiga. Eftersom en intervju handlar om att möta en annan människa måste journalisten som intervjuar också 13

Öppna frågor vara engagerande och närvarande vilket naturligtvis kräver en viss (professionell) social kompetens och möjlighet att skapa en ”personlig touch” på intervjun.

I takt med att vi har undersökt olika intervjutraditioner runt om i världen har vi också sett hur en bra intervjuare applicerar sina egna erfarenheter och perspektiv på intervjusituationen. Därför är det viktigt att inte glömma bort vad du själv tar med dig till dina intervjuer. ”Att arbeta som journalist innebär att ingen dag är den andra lik” säger ofta erfarna kollegor som vill välkomna yngre kollegor till yrket.

Det stämmer faktiskt i stor utsträckning och det avspeglar sig i den mångfald av intervjusituationer som en journalist ställs inför. I den här boken diskuterar vi olika slags intervjuer som du i skilda sammanhang kommer att behöva bemästra. Ibland ska vi lyssna in någons erfarenheter, medan vi i andra sammanhang måste utkräva ansvar från en makthavare. Med en viss typ av intervjuer är det viktigaste att du kan förmedla till din publik var, när och hur exempelvis en trafikolycka har inträffat, och ibland ska du intervjua en expert på ett sätt som gör att hen kan bidra till ökad förståelse och sammanhang.

Vi som har skrivit den här boken har erfarenhet av att arbeta med journalistik på olika sätt. Olli har i flera år arbetat som reporter och programledare i radio och tv för finländska Yle och undervisat i praktisk journalistik vid Tammerfors universitet. Andreas är sedan 2012 universitetsadjunkt vid Journalistutbildningen vid Lunds universitet och har en bakgrund från olika svenska nyhetsredaktioner samt vana vid att rapportera från Syd- och Sydostasien för olika medier. Resultatet av våra diskussioner om journalistikens utveckling visar på flera exempel på hur journalistiken i Sverige och Finland har utvecklats på liknande sätt. Det är inte särskilt konstigt med tanke på att våra respektive mediesystem i mångt och mycket är identiska. Samtidigt konstaterar vi att journalistkulturerna mellan länderna skiljer sig åt.

Det är stimulerande eftersom det ger upphov till kritiska reflektioner som tar sin utgångspunkt i frågan om varför det är så.

Ett tips för dig som vill utvecklas som journalist är att ifrågasätta inarbetade rutiner och vanor på redaktionen, gärna utifrån de erfaren14

Inledning heter du bär med dig dit. Resultatet blir allt som oftast en journalistik som är bättre rustad att hantera utmaningarna som kommer med att bevaka och granska ett samhälle i ständig förändring.

Hur kan den här boken läsas?

Böcker om journalistiska arbetsmetoder kan läsas på olika sätt. En del litteratur lämpar sig särskilt bra som en uppslagsbok placerad på redaktionen inom räckhåll för en reporter eller redaktör som vill ha lite tips och coachning under arbetsdagen. Andra böcker bör läsas från pärm till pärm, nästan likt en reportagebok där författaren anammat en journalistisk stilism (och du bör då läsa hela reportaget för att förstå vad det handlar om). Som journalistutbildare har vi också noterat floran av kurslitteratur som är inspirationslitteratur, där en journalist skrivit en bok för att inspirera framtida kollegor.

Vår tanke med den här boken är att den ska kombinera alla dessa tre syften beroende på situation. Bokens kapitel följer en röd tråd där vår avsikt är att guida dig genom den journalistiska intervjun med hjälp av inspiration från kollegor i våra två länder. Den innehåller också tips och tricks, och kan därmed användas i undervisning och arbete som en verktygslåda för den som ska göra journalistiska intervjuer. Vi hoppas också att boken ska bli en god vän och kollega under ditt arbete med intervjuer. En kollega som du under arbetets gång kan gå tillbaka till för att få vägledning, råd och inspiration.

Bokens upplägg I kapitel 1 diskuterar vi grunden till vad en journalistisk intervju är, och på vilka sätt den skiljer sig från andra slags intervjuer och samtal som vi alla är med om i vardagen. Här tar sedan kapitel 2 vid och konstaterar att en intervju måste ha ett syfte. De val vi gör när vi planerar och väljer intervjupersoner, frågeställningar och bevakningsområden spelar faktiskt väldigt stor roll för resultatet. I förlängningen påverkar detta också journalistikens möjlighet att uppfylla sitt uppdrag.

I kapitel 3 till 6 lyfts konkreta tips som rör hur vi kan förbereda oss 15

Öppna frågor inför intervjun (kapitel 3 och 4), hur vi kan maximera själva intervjusituationen (kapitel 5) samt hur vi kan förbereda oss inför olika slags intervjuer med skilda syften och genrer (kapitel 6).

Bara för att intervjun är genomförd betyder det inte att vårt arbete är över. I kapitel 7 får du tips på hur du bäst kan ta tillvara på materialet men också hur du tar hand om din intervjuperson, förbereder hen inför publiceringen och stöttar efteråt.

I kapitel 8 får du konkreta råd och tips på hur du hanterar journalistiska samtal, det vill säga där fler än en intervjuperson deltar samtidigt. Dessa kan äga rum i en tv- eller radio-studio men också från en scen i till exempel en restaurang, på en teater eller under en konferens där journalister leder samtal med olika syften.

Eftersom intervjun är en av de absolut viktigaste journalistiska arbetsmetoderna måste frågor om yrkesetik och publicistiska frågor vara ständigt närvarande hos den intervjuande journalisten. I kapitel 9 konstaterar vi att journalistik bygger på val som måste vara genomtänkta, transparenta och medvetna, samt hur detta avspeglar sig i intervjun.

I bokens tionde och sista kapitel delar vi med oss av några tips på hur du kan bli en ännu bättre intervjuare. Att vara journalist innebär att arbeta inom ett yrke som är satt under ständig förändring. Det är faktiskt en ganska häftig resa.

Olli: Undvik att passa fel i direktsändning Jag har arbetat för tidningar, tidskrifter, nyhetssajter, radio, tv och podcaster. Mina mesta, och viktigaste, erfarenheter av att intervjua har jag fått från att ha jobbat på Yle Radio 1:s Ykkösaamu under perioden 2011 till 2018. Sammanlagt har det blivit ett par tusen direktsända intervjuer oftast med politiker och experter. I början av 2019 bytte jag till tv för att ta mig an nya utmaningar och testa hur min intervjumetodik passade i ett annat medium.

Om jag ska vara ärlig är jag inte en stor vän av tv-mediet, även om jag inser dess genomslagskraft. Som intervjuare anser jag att de

16

Kapitel 2 i korthet • Du måste veta vad du letar efter när du gör en intervju.

• Alla intervjuer bygger på medvetna val och det är inget fel med det så länge du vet vad du gör och varför du gör det.

• När du väljer att intervjua någon väljer du också för stunden bort att intervjua någon annan. Det innebär att valet begränsar vad som kommer att berättas.

• Eftersom mediernas uppgift är att spegla, informera, granska och undersöka hela samhället är det viktigt att du har ett mångfaldsperspektiv när du planerar och genomför en intervju.

2. Att genomföra en intervju Att intervjua någon innebär ett ansvar gentemot både den som intervjuas och den vi arbetar för. Detta inleds långt innan intervjun genomförs.

Under själva intervjun är det du som leder samtalet, vilket skiljer en intervju från andra sociala sammanhang där vi på ett mer jämlikt sätt pratar med varandra. I det här kapitlet lyfter vi fram några av de viktiga besluten som du som intervjuande journalist måste fatta, ibland själv och ibland tillsammans med dina kollegor. Vi diskuterar också några av de utmaningar som journalistiken ställs inför när journalister väljer vilka personer som får medverka i medierna.

Alla intervjuer har ett syfte Varför gör vi den här intervjun? Varför skriver vi den här artikeln? Varför har vi valt ut den här intervjupersonen? Alla intervjuer har ett syfte och måste också ha det. Intervjun som metod är en integrerad del av den journalistiska arbetsprocessen och delar tid och utrymme med andra metoder såsom källkritik, datainsamling och faktagranskning. Oavsett vilket är det a och o att vi på förhand vet varför vi gör en intervju.

Det är inte alltid lätt att få till en intervju eller ens att boka in den.

Ibland vet du inte heller vem du ska intervjua. Där någonstans anser vi att det dagliga journalistiska arbetet tar oss tillbaka till grunderna för journalistiken. Om du inte vet vad du gör eller varför du gör ett visst journalistiskt arbete, är också premisserna för intervjun eller intervjuerna alldeles för oklara för att du ska kunna lyckas med att ta fram ett material av värde.

35

Öppna frågor

Att välja och ta beslut Inför en intervju finns det tre aspekter som bör vara definierade: syfte, mål och perspektiv. Ibland kanske syftet är glasklart och fördefinierat.

Men vad är målsättningen och vad ska du få ut av att göra intervjun?

Till exempel kan ett visst nyhetsläge mana fram en intervju. En blåljushändelse gör att vi vill intervjua yttre befäl på platsen eller vakthavande befäl per telefon. På samma sätt kan presentationen av rege­ ringens utrikespolitik innebära att vi vill prata med utrikesministern, företrädare för oppositionen, personer som kan förklara innehållet och fånga röster från andra som påverkas direkt av innehållet. I alla dessa fall måste vi trots att det övergripande syftet finns där, också fundera på, diskutera och formulera det mer konkreta målet med intervjuerna samt skissa på vilka olika perspektiv vi vill att dessa ska bidra med. Än viktigare blir det att definiera syftet när det inte är direkt kopplat till nyhetsläget. Därför blir vissa frågor relevanta och viktiga att ha med sig innan vi genomför en intervju.

Här följer några exempel på frågor som diskuteras och besvaras varje dag på redaktioner. De visar också hur syftet är en integrerad del av den journalistiska arbetsprocessen, även om det ibland tenderar att glömmas bort.

• Varför ska den här frågan tas upp? Varför just nu?

• Vad försöker artikeln eller inslaget förmedla till publiken? Varför är det relevant?

• Vilken typ av information behövs?

• Vem kan ge oss informationen?

• Varför väljer vi att göra det här personporträttet?

• Varför lyfter vi fram den här stadsdelen men inte någon av de andra?

• Varför pratar vi inte med andra?

Journalistik bygger alltid på val och urval. Vi väljer vem som får synas och höras i våra medier och därför ställs krav på mångfald, representation och noggrannhet i alla led av produktionen. Det kan handla om kön, ålder, religion, hudfärg och kultur. Men det kan också röra sig 36

Kapitel 4 i korthet • Alla intervjuer du gör hjälper dig på vägen till nästa. Du skapar din egen strategibok med hjälp av de kunskaper, färdigheter och erfarenheter du får av att intervjua.

• En bra fråga ställs med ett frågeord. En fråga är neutral, begränsad och korrekt. Kom ihåg att det är en fråga du ställer, inte ett argument.

• Genom att sortera frågor i frågekedjor kan du utveckla välstrukturerade intervjuer med en röd tråd.

• Syftet är inte att ställa smarta frågor. Det är att få bra och relevanta svar.

4. Strategi Egentligen krävs det inte någon teknisk kompetens, fortbildning eller flera års övande för att kunna genomföra en intervju. Eftersom alla kan ställa frågor är det också den del av journalistiken som oerfarna journalister omgående ställs inför när de kommer ut på praktik eller sommarvikariat. De flesta journalistutbildningar inleder också sina program med olika moment som handlar om att genomföra intervjuer. Trots detta pratar journalister ganska sällan om hur de genomför intervjuerna.

Många fortbildningsdagar eller redaktionsmöten handlar i stället om andra metoder, som till exempel datajournalistik eller ett nytt publiceringssystem. Intervjuandet är något som journalister ofta håller för sig själva och sällan reflekterar kring. I det här kapitlet kommer vi att dela med oss av våra egna erfarenheter av att ställa frågor som du kommer att ha nytta av när du planerar din intervju.

Syftets betydelse Låt oss börja med att konstatera att varje intervju har ett syfte. För att kunna genomföra en intervju måste vi därför ha en plan. Det innebär att vi på förhand formulerar mål och idéer för hur vi vill att samtalet ska färdas framåt och vilka ämnen, teman och frågor vi vill beröra på vägen till vårt mål. Även om dessa formuleringar inte alltid görs skriftligen vill vi i det här kapitlet uppmuntra dig att på förhand reflektera över dina intervjuer för att kunna maximera resultatet. Det är värt att påminna oss om att målet med intervjun inte är att ställa frågorna.

Det är faktiskt svaren som är det viktiga.

Ofta pratar journalister och journalistutbildare om vikten av en 69

Öppna frågor väl utvecklad intervjuteknik som ett fundament inom journalistisk informationsinhämtning. Vi anser dock att det är viktigt att vidga detta resonemang bortom just teknik. Först och främst måste du veta varför du gör intervjun eller varför du gör ett visst journalistiskt uppdrag. När du gör en intervju ansikte mot ansikte avslöjas du lätt om du inte vet varför du gör den.

Planera inför intervjun För att lyfta intervjun till nästa nivå föreslår vi därför att du formulerar en plan enligt följande modell innan intervjun: • Research: Hur har intervjupersonen reagerat på vissa frågor vid tidigare intervjuer? Vad brukar hen inte vilja prata om? Vad vill hen i stället prata om? Vilka frågor tror du kan leda till reaktioner?

• Värdering: Vilken fråga måste du få svar på? Utifrån syftet, vad är viktigast med intervjun?

• Hantering: Hur agerar du ifall intervjupersonen inte vill svara på en viss fråga? Finns det några alternativa vägar till det svar som du vill komma åt? Vad gör du ifall hen avslutar intervjun i förväg?

• Tid: Med tanke på längden på intervjun, hur lång tid bör du ägna åt varje del av intervjun?

Den här strategin kräver noggrannhet och kreativitet för att lyckas.

Vår erfarenhet är att det är väl värt att ta in detta strategiska tänk i planeringen av intervjun när du väl har bestämt syftet.

Utveckla din egen ”strategibok” På olika sätt, och var för sig, har vi under årens lopp arbetat fram olika metoder och tillvägagångssätt för våra intervjuer för radio, tv och tidningar som påminner om varandra. Vår gemensamma utgångspunkt är att allt inte handlar om intervjuteknik. I intervjun är det också 70

4. Strategi oerhört viktigt att se till den sociala situation som intervjun utgörs av, samt utveckla teman, öppna frågor och frågekedjor.

När du planerar dina intervjuer kan du använda en slags ”strategibok” som du successivt utvecklar under ditt yrkesliv med hjälp av de kunskaper, färdigheter och erfarenheter du får av att intervjua.

Metodboken innehåller en bredare ram för intervjuer medan de olika delarna i den varierar beroende på ämnen, intervjuer och intervjusituationer. Vi förespråkar inte att du ska ta fram ett fysiskt strategi­ dokument som du tar med dig till varje intervju, den kan i allra högsta grad vara imaginär. Genom att utveckla din strategibok förstärker du din identitet som intervjuare och kan skapa bättre möten, något som i sin tur utvecklar dina färdigheter i att intervjua. Det kan också dyka upp oväntade situationer, och som intervjuare kan du bli överraskad oavsett hur bra eller hur mycket du har förberett dig. Detta kan du hantera genom att vara mer medveten om den sociala situationen och dina egna professionella färdigheter.

Exempel: Att förbereda sig inför en intervju Den grävande reportern Jenny Strindlöv har producerat flera fördjupande reportage som har fått mycket uppmärksamhet. Hon står bland annat bakom reportage om gäng, hon har infiltrerat högerextrema miljöer och har granskat förekomsten av romska rättegångar i Malmö. Sedan 2021 är Jenny Strindlöv fast anställd som reporter på Kvällsposten/Expressen. Hon planerar alltid sina intervjuer noggrant i förväg, om det så endast gäller ett telefonsamtal med en potentiell intervjuperson: – Jag ser till att alltid vara så förberedd som möjligt. Ibland känns det som att man förbereder sig onödigt mycket.

Hennes erfarenhet är att det ibland kan vara viktigt att inte gå in på de känsliga ämnena för snabbt utan i stället inleda med lite ”lättare” och ”mjuka frågor”.

– För mig är det viktigt att långsamt bygga upp intervjun med hjälp av ett batteri av frågor. De kritiska frågorna kan få komma senare, säger hon.

71

Öppna frågor En guide till bättre svar Olli Seuri & Andreas Mattsson

En journalist gör intervjuer i en rad sammanhang. Ibland till en snabb ny­ hetsartikel som ska ut på sajten direkt, andra gånger till ett reportage som ska publiceras eller sändas längre fram. Under intervjun är det mycket att hålla reda på och det är lätt att tappa tråden. Journalisten ska leda intervjun, tänka på vinkeln, ställa följdfrågor, anteckna eller spela in, och också möta olika intervjupersoner. Målet är att få relevanta och bra svar som går att använda, men det är inte alltid lätt att lyckas.

I boken delar journalisterna Olli Seuri och Andreas Mattsson med sig av sina och andra journalisters erfarenheter och ger läsaren en förståelse för grunder­ na i konsten att intervjua genom att tillämpa ett helhetstänk som inkluderar mycket mer än frågorna som ska ställas. Detta går att använda oavsett om intervjuerna ska användas till en artikel, direktsändas eller spelas in. Förfat­ tarna ger konkreta tips inför, under och efter en intervju, och lyfter även in den journalistiska intervjun i ett historiskt och samhälleligt sammanhang. är en bearbetning till svenska av den finländska boken Avoin kysymys – haastattelun käsikirja av Olli Seuri. Den svenska boken har omarbe­ tats och utökats i samarbete mellan de båda författarna. ÖPPNA FRÅGOR

Foto: Katri Lassila

Foto: Johan Persson

Olli Seuri är fil. dr i samhällsvetenskap och journalist vid Finlands public service­bolag Yle samt medieforskare vid Tammerfors universitet.

Andreas Mattsson är universitetsadjunkt och programansvarig för Journalistutbildningen vid Lunds universitet samt doktorand vid Helsingfors universitet. Han har arbetat som journalist på olika redaktioner samt som frilans.

9 789151 106762