Hälso- och sjukvård Bengtsson Lundström Christidis Stenlund
1
Lärarhandledning
Hälso- och sjukvård 1 LÄRARHANDLEDNING
Maria Bengtsson, Ulla Lundström, Maria Christidis, Anna-Lena Stenlund
Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tfn 040-20 98 10 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se
Hälso- och sjukvård 1, lärarhandledning © 2021 Författarna och Gleerups Utbildning AB Gleerups grundat 1826 Redaktör Malin Arnberg, Stina Willquist Bildredaktör Ann Lewenhaupt Formgivare Daniel Sjöfors, Blå Huset Första upplagan, första tryckningen ISBN 978-91-511-0647-2 Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden, då ej annat anges i materialet. De sidor som får kopieras får endast spridas inom skolenheten! På kopierade sidor ska © och upphovsrättinnehavarnas namn anges. Ingen del av materialet får lagras eller spridas i elektronisk (digital) form. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Prepress Bording AB, Borås 2021. Kvalitet ISO 9001/Miljö ISO 14001 Tryck Bording AB, Borås 2021. Kvalitet ISO 9001/Miljö ISO 14001
Innehåll Introduktion till elevboken ........................................................................................................................... 5 Introduktion till lärarhandledningen ......................................................................................................... 6
Skolverkets beskrivning – Hälso- och sjukvård.........................................7 Ämne – Hälso- och sjukvård ........................................................................................................................ 7 Hälso- och sjukvård 1, 100 poäng ............................................................................................................ 9
Språkutvecklande verktyg för vård och omsorg .................................. 12 1. Samarbeten, planering och IT............................................................ 13 Introduktion till kapitlet................................................................................................................................13 Till dig som undervisar..................................................................................................................................14 Lektionsförslag, uppgifter och övningar................................................................................................15 Lösningsförslag till bokens instuderingsfrågor....................................................................................19 Kopieringsunderlag........................................................................................................................................20 Ord att öva på översatta till arabiska.......................................................................................................21
2. Hälso- och sjukvårdsarbete ............................................................... 23 Introduktion till kapitlet ...............................................................................................................................23 Till dig som undervisar..................................................................................................................................24 Lektionsförslag, uppgifter och övningar................................................................................................25 Lösningsförslag till bokens instuderingsfrågor ...................................................................................27 Kopieringsunderlag........................................................................................................................................29 Ord att öva på översatta till arabiska.......................................................................................................30
3. Arbetsuppgifter och rutiner ............................................................. 32 Introduktion till kapitlet ...............................................................................................................................32 Till dig som undervisar..................................................................................................................................33 Lektionsförslag, uppgifter och övningar ...............................................................................................34 Lösningsförslag till bokens instuderingsfrågor ...................................................................................40 Kopieringsunderlag........................................................................................................................................42 Ord att öva på översatta till arabiska.......................................................................................................45
3
Får kopieras! © Författarna och Gleerups Utbildning AB
4. Folkhälsoarbete och hälsofrämjande arbete .................................. 47 Introduktion till kapitlet ...............................................................................................................................47 Till dig som undervisar..................................................................................................................................48 Lektionsförslag, uppgifter och övningar ...............................................................................................49 Lösningsförslag till bokens instuderingsfrågor ...................................................................................52 Ord att öva på översatta till arabiska.......................................................................................................54
5. Etik, kommunikation och kriser ........................................................ 56 Introduktion till kapitlet................................................................................................................................56 Till dig som undervisar..................................................................................................................................57 Lektionsförslag, uppgifter och övningar ...............................................................................................58 Lösningsförslag till bokens instuderingsfrågor ...................................................................................62 Kopieringsunderlag........................................................................................................................................64 Ord att öva på översatta till arabiska.......................................................................................................66
6. Akuta åtgärder ................................................................................... 67 Introduktion till kapitlet................................................................................................................................67 Till dig som undervisar .................................................................................................................................68 Lektionsförslag, uppgifter och övningar................................................................................................69 Lösningsförslag till bokens instuderingsfrågor ...................................................................................70 Ord att öva på översatta till arabiska.......................................................................................................72
Boktips och länkar ................................................................................... 74
4
Får kopieras! © Författarna och Gleerups Utbildning AB
3
3. Arbetsuppgifter och rutiner Introduktion till kapitlet Kapitel 3 inleds med vilka kontroller som görs av livsviktiga funktioner vid akut sjukdom. Det är viktigt att vård- och omsorgspersonalen kan observera och rapportera sådana förändringar på ett korrekt sätt. Vård- och omsorgspersonal behöver också veta vad som är normalvärde för dessa vitala funktioner. I kapitlet beskrivs rutiner för hur man tar hand om olika typer av sår, framför allt trycksår. Medintekniska hjälpmedel och annan utrustning som används i vård och omsorg beskrivs översiktligt. Det som beskrivs är medicintekniska hjälpmedel som används för att ställa diagnos eller behandla sjukdom. Det finns en rad hjälpmedel som används inom vård och omsorg för att underlätta var dagen samt ge ökad livskvalitet. Både i hemmet och på vårdinrättningar kommer eleverna i kontakt med olika hjälpmedel. De behöver veta hur man använder och sköter om dessa hjälpmedel. Eleverna behöver kunna förklara för vårdtagaren hur denne och närstående själva ska använda hjälpmedlen. Kapitlet tar upp: • Hur du hanterar akut sjuka vårdtagare • Hur du kontrollerar vitala funktioner • Hur du sköter sår • Varför en vårdtagare får trycksår och hur det kan förebyggas • Hur du hanterar medicinteknisk utrustning • Vilka hjälpmedel och kostnadsfria förbrukningsartiklar vårdtagare kan ha
Centralt innehåll Uppmärksammande och rapportering av förändringar i människors hälsotillstånd. Riskfaktorer för trycksår och åtgärder för att förhindra eller minimera risken för trycksår Medicintekniska uppgifter som, enligt lagar och andra bestämmelser, inte kräver formell kompetens, däribland blodprovstagning och sårvård Medicinsk teknisk och annan utrustning
32
Får kopieras! © Författarna och Gleerups Utbildning AB
3 Till dig som undervisar NEWS är viktigt oavsett var eleverna gör sin APL eller kommer att arbete. Det är bra om eleverna ges möjlighet att utföra olika NEWS-kontroller praktiskt utifrån skolans möjligheter att tillhandahålla material. Det finns många bra instruktionsfilmer att tillgå på internet. Det kan vara av värde att diskutera med eleverna olika typer av sår, betydelsen av sårvård, men också vilka konsekvenser som finns om vårdtagaren inte får en god sårvård. Gå igenom med eleverna hur man utför sårvård och diskutera skillnaden mellan ren och steril såromläggning. Lyft även med eleverna de olika faserna i sårläkningsprocessen så att de lär sig känna igen specifika kännetecken för respektive fas. Dessutom, gå igenom med eleverna om trycksår – arteriella och venösa och diskutera hur man kan skilja mellan olika typer av trycksår. Lyft även bedömningen av trycksår i kategorier och när denna bedömning lämpligen kan utföras i den vardagliga omvårdnaden. När det gäller medicinsk teknik och annan utrustning så skiljer sig möjligheten att praktiskt få prova medicinteknisk utrustning åt på olika skolor. Ibland kan demonstrationsmaterial, broschyrer, instruktionsfilmer tillhandahållas från tillverkare. Det finns en uppsjö av olika förbandsmaterial och det är inte rimligt att elever kan detta i detalj. Men att ha ett förråd på skolan för att kunna visa olika typer av förband kan vara bra. För att kunna demonstrera hur medicinteknisk utrustning används är det bra om skolan har material att demonstrera. Då kan också eleverna känna på utrustningen. Vissa tillverkare kan bidra med sådant demonstrationsmaterial. Det finns också ofta sådant material på vårdinrättningar som skolor kan få om dessa har passerade utgångsdatum. På vissa sjukhus finns kliniskt träningscentrum. Ta gärna kontakt med dem för att höra om du och dina elever kan gå dit och träna. Det finns många hjälpmedel i hemmet och på vårdinrättningar. Dess syfte är att underlätta vardagen för vårdtagaren men också arbetsmiljön för vårdpersonalen. Under elevens APL eller på arbetsplatsen bör de få möjlighet att se och rengöra hjälpmedel.
33
Får kopieras! © Författarna och Gleerups Utbildning AB
3 Lektionsförslag, uppgifter och övningar Akut sjuka vårdtagare Genomgång – NEWS Införskaffa den standardiserade bedömningsskalan, NEWS. Gå igenom hur man använder denna.
Genomgång – Kontroll av vitala funktioner Gå igenom hur man kontrollerar vitala kroppsfunktioner såsom andning, syremättnad, kroppstemperatur, blodtryck, puls samt medvetandegrad och RLS-skalan. Ta upp normalvärden för vitala funktioner.
Övning –Kontroll av vitala kroppsfunktioner Låt eleverna träna på samtliga NEWS-parametrar samt hur dessa rapporteras.
Sårvård och trycksår Uppgift – Trycksår Fallbeskrivning Eivind, 95 år gammal, bor på Tallens äldreboende. Han har svårt att gå på höger ben samt har diabetes. Han har bott hemma själv i 20 år och klarat sig bra, men nu behöver han någon som tar hand om honom. När Kalle anländer till boendet gör sjuksköterskan en trycksårs bedömning som inte visar någon risk för trycksår. Men väl på boendet förändras Kalles livsstilsvanor. Han skyller på att det är besvärligt att promenera med sitt onda ben och väljer att ligga kvar i sin säng och läsa samt äta alla måltider på rummet i stället för att gå till matsalen och träffa de andra boende. Efter att Kalle varit på boendet i 3 veckor får han ett skavsår, det vill säga början till trycksår i höger häl. När du träffar Kalle i samband med morgonsysslan upptäcker du skavsåret. Runt skavsåret är benet blankt och huden känns kall. När du lyfter benet i ett högläge så klagar Eivind på smärta. Din uppgift blir nu att: 1. Bedöma trycksåret enligt graderingen på s. 8 i elevboken. 2. Bedöma typen av trycksår efter den information du får från fallbeskrivningen och
enligt tabellen på s. 10-11 i elevboken. Ge exempel och motivera ditt svar.
3. Skriva en vårdplaneringen i vilken ska ingå:
a) Förebyggande omvårdnadsåtgärder som planeras in i vårdtagarens vardag. För exempel se s. 8-10 i elevboken. b) Information kring daglig inspektion av trycksåret som ska läsas av dina kollegor c) information om bedömningsskalan för riskbedömning av trycksår, kallad Modifierad Nortonskala. Information om den får sökas fram digitalt* Centrala begrepp i fallbeskrivningen: trycksårsbedömning, livstilsvanor, skavsår Lärare lägger till lämplig bild på ett skavsår i hälen.**
Digitala länkar: * Senior Alert – https://plus.rjl.se/infopage.jsf?childId=13449&nodeId=43977 ** Vårdhandboken – https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/hud-och-sar/trycksar/hudbedomning/ 34
Får kopieras! © Författarna och Gleerups Utbildning AB
3 Övning – Hudbedömning av skador i kategorier I denna övning ska eleverna matcha informationen från en hudbedömning till rätt kategori av skador i huden. Syftet är att de ska lära sig känna igen när det finns en skada på huden och kunna göra en hudbedömning. Det finns fyra kategorier och information om var och en av dessa är samlade under respektive rubrik. Klipp ut informationen i små kort genom att följa de streckade linjerna. Korten finns också som kopieringsunderlag. Eleverna delas in i mindre grupper, till exempel tre elever i varje grupp. Korten sprids sedan ut på bordet. Eleverna får en begränsad tid att matcha informationen till rätt kategori. Till en början kan man ge eleverna 10 minuter för att kunna diskutera, men sedan ska tiden förkortas allteftersom de känner igen informationen. Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Kategori 4
Huden är hel.
En delhudsskala.
En fullhudsskada. det vill säga.
En djup fullhudsskada.
Det finns hudrodnad, ofta vid ett riskområde med benutskott. Rodnaden bleknar inte när man trycker på det.
Huden har fått ett ytligt sår, som ett skavsår, eller en blåsa.
Skada på hudens alla lager.
Såret går ner till muskler, ben och senor.
Det finns hudområden med smärta, en avvikande konsistens, eller hudområden som känns varma eller kalla jämfört med angränsande hudområden.
Såret ser rosarött ut, är blankt eller torrt.
Underhudsfett är synligt.
Det kan finnas blottade ben, muskler och även död vävnad (nekros).
Övning – Riskområden för trycksår I denna övning ska eleverna individuellt öva på att identifiera riskområden för trycksår på kroppen. De ska markera i skissen av människokroppen var dessa riskområden finns med ett kryss. Syftet med övningen är att eleverna ska bli uppmärksamma på var på kroppen det kan uppstå skador på huden som kan leda till trycksår och komma till insikt om att det oftast är vid områden med ökat tryck och belastning, det vill säga vid hudområden med benutskott. Efter att eleverna markerat områdena i människokroppen kan det vara av värde att tillsammans i helklass diskutera deras markeringar. Då kan man också ta upp hur och varför dessa områden är särskilt utsatta. Man förtydligar genom att belysa olika exempel på situationer i vardagen där dessa områden utsätts för tryck och belastning, till exempel olika situationer där man sitter och ligger. Skissen av människokroppen finns också som kopieringsunderlag
35
Får kopieras! © Författarna och Gleerups Utbildning AB
3 Följande områden ska markeras ut i människokroppen.
• Hälar • Anklar • Mellan knäna • Sittbensknölarna • Höftbenskammen • Skinkorna • Korsbenet • Armbågar • Skulderblad • Axelleder • Bakhuvud • Öron
36
Får kopieras! © Författarna och Gleerups Utbildning AB
3 Övning – Cirkulation genom fingestryckstest-metoden I denna övning får eleverna genomföra fingertryckstest-metoden, antingen individuellt eller i par. Om eleverna delas in i par får de utföra metoden på varandra. Denna metod görs vanligen vid rodnad på huden, för att kontrollera hudens cirkulation. Eleverna får genom övningen möjlighet att öva på tekniken. Eleverna kan prova metoden på förslagsvis följande delar av kroppen: Vid hudområden med benutskott: knän, vrister, handleder och armbågar Vid hudområden som inte är nära benutskott: armar och ben Fingertrycks-metoden görs på följande sätt: Eleven trycker med ett finger på huden i tre sekunder. När fingret lyfts bort så noterar eleven om det finns ett vitt tryckmärke som går tillbaka eller om rodnaden ligger kvar. Eleven får skriva ned sina observationer och om eleven är i par även diskutera sina observationer med sin klasskamrat. Det kan vara av värde att diskutera elevernas observationer i helklass så att man särskilt kan belysa att riskområden vid benutskott har mindre cirkulation än andra områden på kroppen men också diskutera lämpliga åtgärder för att främja en god cirkulation hos en vårdtagare som är i behov av det.
Uppgift – Orsaker till trycksår I denna uppgift ska eleverna individuellt markera de påståenden som stämmer överens med de orsaker som finns till trycksår. Efter det ska svaren diskuteras i helklass så att eleverna får en förståelse för sambandet mellan orsaker till trycksår och utvecklingen av trycksår. Dessutom diskuteras även förebyggande åtgärder och åtgärder vid trycksår. Uppgiften syftar till att ge eleverna möjlighet till en helhetsförståelse av trycksår. Påståenden som stämmer är markerade med fet stil. Dokumentet finns också som kopieringsunderlag. Feber kan ge trycksår Aktivitet kan ge trycksår Inaktivitet kan ge trycksår Friktion kan ge trycksår Mjukt eller lagom mjukt underlag kan ge trycksår Hårt underlag kan ge trycksår Torr och mindre elastisk hud kan ge trycksår Mjuk, smidig och elastisk hud kan ge trycksår Brödsmulor i sängen kan ge trycksår Bra näringsstatus och god vätskebalans ger trycksår Näringsbrist och lågt vätskeintag ger trycksår Kroppskonstitution, till exempel om man är mager eller fet, kan ge trycksår
37
Får kopieras! © Författarna och Gleerups Utbildning AB
3 Medicinteknisk och annan utrustning Genomgång – Medicinteknisk utrustning Gå översiktligt igenom användningen av pulsoximeter, PEF-mätare, blodtrycksmätare, blodsockermätare, bladderscanner, kapillärprov, venprov, urinprov, temperaturkontroll, EKG, EEG samt avföringsprov.
Övning – Medicinteknisk utrustning Låt eleverna i grupper fördjupa sig i ett medicintekniskt hjälpmedel. De kan söka information och videos på internet. Låt dem redovisa för varandra antingen i smågrupper, tvärgrupper eller helgrupp.
Övning – Studiebesök på vårdcentral Beroende på lokala förutsättningar. Låt eleverna göra en individuell fältstudiedag eller ett studiebesök på en vårdcentral eller på en av sjukhusets mottagningar. Låt dem observera hur man utför provtagningar, hur vårdpersonalen informerar och vilka frågor och reaktioner vårdtagaren har i samband med provtagningen. Låt eleverna skriva ner sina reflektioner.
Hjälpmedel för vård och omsorg Genomgång – Hjälpmedel för vård och omsorg Gå översiktligt igenom användningen av enteral nutrition, oxygenbehandling, CPAP, läkemedelspumpar, ínsulinpennor, stomi, urinkateter och dialys. Sök filmer på youtube.se. Det finns många bra instruktionsvideos här.
Övning – Hjälpmedel för vård och omsorg Låt eleverna i grupper fördjupa sig i ett hjälpmedel som används inom vård och omsorg. De kan söka information och videos på internet. Låt dem redovisa för varandra antingen i smågrupper, tvärgrupper eller helgrupp.
Förbandsmaterial Genomgång – Förbandsmaterial Gå igenom olika typer av förbandsmaterial och förbrukningsartiklar. Ta upp dess funktion och användningsområden.
Övning – Förbandsmaterial Låt eleverna söka svar på vad olika förbandsmaterial kostar samt beräkna förbrukning för dessa under en vecka för ett påhittat bensår.
38
Får kopieras! © Författarna och Gleerups Utbildning AB
3 Hjälpmedel i hemmet eller på vårdinrättningar Övning – Sköta tekniska hjälpmedel Låt eleverna söka instruktioner om hur några olika tekniska hjälpmedel används och rengörs samt varför dessa hjälpmedel används. Följ upp med att eleverna undervisar varandra i hjälpmedlets syfte, användande, hantering, underhåll och rengöring av de hjälpmedel som de har satt sig in i.
Övningar – Studiebesök på hjälpmedelscentral Låt eleverna göra studiebesök på en hjälpmedelscentral för att intervjua de som arbetar där. Eleverna dokumenterar sedan sin upplevelse av besöket. Förslag på frågor till hjälpmedelscentral:
• Vad är vanligt slitage? • Hur ska hjälpmedel lämnas tillbaka? • Vad är det vanligaste hjälpmedlet som de förmedlar? • Hur fungerar det om en vårdtagare är på resa, kan de då låna ett hjälpmedel under kort tid på sitt resmål? • Kostnaden får hjälpmedel
Övning – Prova hjälpmedel Om det finns möjlighet, låt eleverna prova olika hjälpmedel som används i hemmet för att underlätta livet. Alternativt kan denna uppgift göras APL.
39
Får kopieras! © Författarna och Gleerups Utbildning AB
3 Lösningsförslag till bokens instuderingsfrågor 1. Vad är normal andtagsfrekvens hos en vuxen person i vila? Normal andetagsfrekvens för vuxna är 12-20 andetag per minut 2. Vad är normal kroppstemperatur för en vuxen person i vila? Normal kroppstemperatur är 36,5 – 37,3 grader. 3. Var är normalt blodtryck hos en vuxen person? Normalt blodtryck är 120/80 mm Hg. 4. Vad är normal puls i vila? Normal puls i vila är 60 – 80 slag per minut. 5. Hur kan medvetandet hos en person kontrolleras? Med hjälp av RLS skalan 6. Vad är skillnaden mellan venösa och arteriella trycksår? Ge exempel. Orsak: Venösa trycksår beror på nedsatt funktion i venerna som ska leda blodet tillbaka till hjärtat medan arteriella trycksår beror på förträngningar i artärerna som leder ut syrerikt blod från hjärtat. Placering: De venösa trycksåren är placerade kring malleolerna (fotknölarna), medan de arteriella trycksåren är placerade vid tår, fötter, hälar och underben. Sårutveckling: Hos venösa trycksår är sårutvecklingen långsam, medan den är snabb hos arteriella trycksår. Sårets utseende: Hos venösa trycksår är sårets utseende ytligt, har oregelbunden form, ofta gulsmetigt (fibrinbelagt). Sårsekretion. Ingen svart nekrotisk vävnad. Hos arteriella trycksår ser såret ofta djupt ut, man kan se muskler, senor och i svåra fall ben. Förekomst av svart nekrotisk vävnad. Benets utseende: Hos venösa trycksår finns eksem, svullnad och brunpigmentering kring anklar och ibland runt hela benet. Hos arteriella trycksår är benet blankt, hårlöst och kallt. Benet bleknar vid högläge och blir blårött vid sänkning. Ödem: Hos venösa trycksår finns en svullnad som ökar framåt kvällen. Hos arteriella trycksår ses svullnad när vårdtagaren är inaktiv. Detta är ovanligt vid rent arteriella sår. Fotpuls: Hos venösa trycksår kan fotpulsarna ofta avlyssnas och palperas. Hos arteriella trycksår kan fotpulsarna inte palperas. Smärta: Hos venösa trycksår förekommer smärta ofta, speciellt vid svullnad. Hos arteriella trycksår finns stark smärta som förvärras vid högläge av arm eller ben (extremitet). 7. På vilket sätt hjälper de förebyggande åtgärderna mot trycksår? Ge exempel. De förebyggande åtgärderna ser till att huden är mjuk, smidig och torr för en hel hudkostym. Åtgärderna främjar också blodcirkulationen i de utsatta delarna av kroppen och avlastar från tryck, men också ett gott näringstillstånd och att vårdtagaren får i sig tillräckligt med vätska. 8. Vad för sorts information får vi när vi gör en hudbedömning? I en hudbedömning kontrolleras huden efter skador och trycksår. Särskilt fokus för hudbedömningen ligger på riskområden där ben ligger nära huden. Kontroll görs för att upptäcka rodnad, värme, svullnad, eller avvikande konsistens. Rodnad kontrolleras också med fingertrycktest-metoden. Skador på huden bedöms enligt en fyrgradig skala i kategorier. 9. Vad gör informationen från hudbedömningen för nytta i vårdtagarens vård? Med hjälp av informationen från hudbedömningen så kan en hudskada bedömas utifrån en fyrgradig skala i kategorier. Beroende av kategori så planeras lämpliga förebyggande åtgärder
40
Får kopieras! © Författarna och Gleerups Utbildning AB
3 10. Vilka orsaker finns att använda medicintekniska hjälpmedel? Medicintekniska hjälpmedel används för att ställa diagnos, behandla sjukdom eller skada, följa upp behandling samt för att rehabilitera sjukdom. 11. Hur förbereder du blodprovstagning? Du förbereder blodprovstagningen genom att informera patienten, kontrollera identitet. 12. Hur förbereds sondmatning via nasogastrisk sond? Innan sondmatning med nasogastrisk sond kontrolleras sondens läge genom att suga upp lite vätska och kontrollera pH värdet med hjälp av lackmuspapper. Alternativt kan man spruta ner lite luft i sonden och lyssna efter bubblande ljud i magen med hjälp av ett stetoskop 13. Ge exempel på när en läkemedelspump kan användas? När läkemedel ska ges kontinuerligt till exempel smärtstillande läkemedel eller insulin. 14. Hur ges insulin? Insulin ges med hjälp av en insulinpenna i magens subcutana vävnad. 15. 15. Vad är skillnaden mellan KAD och RIK? KAD betyder en kvarliggande kateter i urinblåsan. RIK innebär att man sticker in en kateter i urinblåsan och tappar ut urin flera gånger under ett dygn. 16. 16. Vad innebar dialys? Dialys innebär att man hjälper kroppen att göra sig av med ämnen på konstgjord väg antingen med hjälp av hemodialys eller med hjälp av peritonealdialys.
41
Får kopieras! © Författarna och Gleerups Utbildning AB
3 Kopieringsunderlag Övning – Hudbedömning av skador i kategorier Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Kategori 4
Huden är hel.
En delhudsskala.
En fullhudsskada. det vill säga.
En djup fullhudsskada.
Det finns hudrodnad, ofta vid ett risk område med benutskott. Rodnaden bleknar inte när man trycker på det.
Huden har fått ett ytligt sår, som ett skavsår, eller en blåsa.
Skada på hudens alla lager.
Såret går ner till muskler, ben och senor.
Det finns hudområden med smärta, en avvikande konsistens, eller hudområden som känns varma eller kalla jämfört med angränsande hudområden.
Såret ser rosarött ut, är blankt eller torrt.
Underhudsfett är synligt.
Det kan finnas blottade ben, muskler och även död vävnad (nekros).
42
Får kopieras! © Författarna och Gleerups Utbildning AB
3 Uppgift – Riskområden för trycksår Följande områden ska markeras ut i människokroppen.
• Hälar • Anklar • Mellan knäna • Sittbensknölarna • Höftbenskammen • Skinkorna • Korsbenet • Armbågar • Skulderblad • Axelleder • Bakhuvud • Öron
43
Får kopieras! © Författarna och Gleerups Utbildning AB
3 Uppgift – Orsaker till trycksår Markera de påståenden som stämmer överens med de orsaker som finns till trycksår: Feber kan ge trycksår Aktivitet kan ge trycksår Inaktivitet kan ge trycksår Friktion kan ge trycksår Mjukt eller lagom mjukt underlag kan ge trycksår Hårt underlag kan ge trycksår Torr och mindre elastisk hud kan ge trycksår Mjuk, smidig och elastisk hud kan ge trycksår Brödsmulor i sängen kan ge trycksår Bra näringsstatus och god vätskebalans ger trycksår Näringsbrist och lågt vätskeintag ger trycksår Kroppskonstitution, till exempel om man är mager eller fet, kan ge trycksår
44
Får kopieras! © Författarna och Gleerups Utbildning AB
3 Ord att öva på översatta till arabiska قراءة العالمات الحيوية-)نيوز (المعدل الوطني لإلنذار المبكر .بشكل منتظم لتحديد درجة المرض والوظائف الحياتية الهامة
NEWS – En standardiserad bedömningsskala att bedöma en persons livsviktiga funktioner.
. نسبة تركيز األوكسجين في الدم-تشبّع االوكسجين
Syremättnad – Mängd syrgas i blodet. Pulsoximeter – Klämma som sätts på fingret och som mäter syrgashalt i blodet.
ملقط يتم وضعه على اإلصبع يقيس-مقياس التأكسج النبضي .نسبة األوكسجين في الدم
Cyanos – Blåfärgning av huden på grund av syrebrist.
. عندما يزرق لون الجلد بسبب نقصان األوكسجين-الزرقة . عدد دقات القلب في الدقيقة-النبض
Puls – Antal hjärtslag per minut.
جروح تظهر بسبب الضغط على-الناقبة أو قرحة الفراش .الجلد لفترة طويلة
Trycksår – Sår som uppkommer på grund av en längre tids tryck mot huden.
. ناقبة سببها تضيقات في الشرايين-قرحة شريانية
Arteriella trycksår – Trycksår som orsakas av förträngningar i artärerna.
. ناقبة سببها ضعف في الوظائف الوريدية-قرحة وريدية
Venösa trycksår – Trycksår som orsakas av nedsatt funktion i venerna.
. تقدير إحتمالية حدوث قرحة الفراش-تقييم الخطورة
Riskbedömning – En bedömning av risken för att få eller utveckla trycksår.
. إجراءات لمنع حدوث قرحة الفراش-عمل واقي
Förebyggande arbete – Åtgärder som kan förebygga, eller förhindra att trycksår utvecklas.
. إبعاد الضغط واإلستراحة منه-إزالة الضغط
Tryckavlastning – Vila från tryck, ta bort tryck
. يقيس الوظائف التنفسية-مقياس ذروة التدفق الزفيري
PEF-mätare – Mäter lungfunktionen.
. جهاز يقيس نسبة السكر في الدم-مقياس السكر
Blodsocker mätare – Mäter blodsockerhalt i blodet.
. قياس لكمية البول الموجودة في المثانة-مسح المثانة
Bladderscan – Mäter hur mycket urin som finns i urinblåsan.
. تفحص الجسم باليدين- ّجس
Palpera – Känna på kroppen.
إعطاء الطعام والشراب بواسطة األنبوب الذي-تنبيب معدي .يدخل مباشرة في المعدة
Enteralnutrion – Sondmatning, det vill säga vätska med näring ges direkt in i magsäcken.
. المواد المغذية-الغذاء
Nutrition – Näring. Nasogastrisk sond – Sond genom näsan ner i magsäcken.
. إدخال أنبوب من األنف باتجاه المعدة-تنبيب أنفي معدي
PEG – Öppning genom huden in i magsäcken.
فتحة في الجلد للوصول-فغر المعدة بالمنظار عبر الجلد .للمعدة .غاز األوكسجين
Oxygen – Syrgas.
جهاز يقوم بزيادة تركيز غاز-جهاز توليد األوكسجين .األوكسجين من خالل أخذه من هواء الغرفة
Syrgaskoncentrator – Apparat som utvinner syrgas ur rummets luft.
45
Får kopieras! © Författarna och Gleerups Utbildning AB
3 جهاز يمد-جهاز ضغط مجرى الهواء اإليجابي المستمر .بالهواء مع الضغط اإليجابي
CPAP – Ett andningshjälpmedel med vilken ger luft med ett övertryck.
. هرمون يضبط نسبة السكر في الدم-اإلنسولين
Insulin – Hormon som reglerar blodsocker.
. فتحة في الجلد على األمعاء الدقيقة-فغر اللفائفي
Ileostomi – Öppning via huden till från tunntarmen.
. فتحة في الجلد على القولون-فغر القولون
Colostomi – Öppning via huden från tjocktarmen.
. فتحة في الجلد على الكلية-فغر الكلية
Nefrostomi – Öppning via huden från njuren.
. فتحة في الجلد على المثانة البولية-فغر المثانة
Urostomi – Öppning via huden från urinblåsan.
. فتحة في الجلد للقصبة الهوائية-فتح القصبة الهوائية
Trakeostomi – Öppning via huden från luftstrupen.
. قسطرة ثابتة أو دائمة في المثانة البولية-كاد
KAD – Kvarliggande kateter till urinblåsan. Dialys – Rening av blodet på konstgjord väg.
. تصفية الدم بشكل صناعي-الديلزة
Hemodialys – Bloddialys för att rena blodet
تصفية الدم من خالل سحب الدم لتنظيفه ومن-الديلزة الدموية .ثم إعادته للجسد ، تصفية الدم بمساعدة الصفاق البطني-الديلزة البريتونية .تعرف الطريقة أيضا ً باسم ديلزة الكيس
Peritonealdialys – Dialys för att rena blodet med hjälp av bukhinnan, kallas ”påsdialys”.
46
Får kopieras! © Författarna och Gleerups Utbildning AB
Hälso- och sjukvård 1 Bengtsson Lundström Christidis Stenlund
Lärarhandledning Lärarhandledningen är ett komplement till elevläromedlet Hälso- och sjukvård 1. Båda har samma kapitelindelning och följer samma centrala innehåll. Syftet med lärarhandledningen är att ge stöd till läraren i undervisningen. Lärarhandledningen inleds med Skolverkets beskrivning av ämnesplan och kursplan som följs av kunskapskraven. Lärarhandledning till Hälso- och sjukvård 1 innehåller:
• Lektionsförslag, uppgifter och övningar • Lösningsförslag till bokens instuderingsfrågor • Kopieringsunderlag • Ord att öva på – på både på svenska och arabiska • Boktips och länkar Lärarhandledningen presenterar ett brett utbud av uppgifter att välja mellan: allt från teoretiska och analyserande uppgifter till intervjuer, rollspel och praktiska övningar. Bredden och variationen ger bra förutsättningar för en pedagogisk undervisning anpassad efter elevernas behov. Maria Bengtsson är legitimerad sjuk sköterska, distrikts sköterska och vårdlärare. Hon har bred tvärvetenskaplig kompetens och har undervisat länge i olika vårdutbildningar.
Ulla Lundström är legitimerad sjuk sköterska, vårdlä rare och magister i vårdpedagogik. Hon har lång erfarenhet av att undervisa på både gymnasial och universitetsnivå.
Maria Christidis är legitimerad sjukskö terska och gym nasielärare. Maria är högskolelektor på sjuksköterske utbildningen vid Röda Korsets högskola.
Anna-Lena Stenlund är specialistsjukskö terska med inrikt ning mot intensiv vård samt vård- och omsorgslärare. Hon arbetar som Univer sitetsadjunkt på Umeå universitet.