Bengtsson Christidis Lundström Stenlund
Omvårdnad 2 är skriven utifrån ämnet Omvårdnad och kursen Omvårdnad 2. Läromedlet ger fördjupad kunskap i de arbetsuppgifter, den teoretiska kunskap och de praktiska färdigheter som behövs inom vård och omsorg. Omvårdnad 2 tar upp frågor som:
Bengtsson Christidis Lundström Stenlund
Omvårdnad 2
• Hur utförs observationer, värderingar, prioriteringar, dokumentation och rapportering av vanliga sjukdomstillstånd?
Omvårdnad Bengtsson Christidis Lundström Stenlund
2
• Vad finns det för undersökningsmetoder, medicinska uppgifter och behandlingar?
vård och omsorg?
Boken har en tydlig koppling till kursplanen och varje kapitel är uppbyggt kring ett eller flera av kursens centrala innehåll. I varje kapitel finns möjlighet för eleven att bli aktiv i sitt lärande med hjälp av fallbeskrivningar, centrala begrepp, ord att öva på och sammanfattningar. Kapitlen innehåller även tre olika frågetyper som får eleven att reflektera kring, fördjupa sig i och löpande stämma av sin kunskap. Maria Bengtsson är legitimerad sjuksköterska, distriktssköterska och vårdlärare. Hon har bred tvärvetenskaplig kompetens och har undervisat länge i olika vårdutbildningar.
Maria Christidis är legitimerad sjuksköterska och gymnasielärare. Maria är högskolelektor på sjuksköterskeutbildningen vid Röda Korsets högskola.
Ulla Lundström är legitimerad sjuksköterska, vårdlärare och magister i vårdpedagogik. Hon har lång erfarenhet av att undervisa på både gymnasial och universitetsnivå.
Anna-Lena Stenlund är specialistsjuksköterska med inriktning mot intensivvård samt vårdlärare. Hon arbetar som Universitetsadjunkt på Umeå universitet.
Omvårdnad 2
• Hur fungerar kommunikation, bemötande, samarbete och IT inom
ISBN 9789151106427
9 789151 106427
51106427.1.1_omv2_Omslag.indd 1-3
2021-06-23 15:20
Innehåll 1. Organisation, tillsyn och IT-stöd.................................................................. 6 Hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens organisation ........................................ 9 Tillsyn............................................................................................................................................. 12 Samspelet mellan it och människan.................................................................................. 15 IT och dokumentation.............................................................................................................19
2. Kommunikation, bemötande, förhållningssätt och samarbete....................................................................... 26 Bemötande och förhållningssätt........................................................................................ 28 Kommunikation......................................................................................................................... 32 Samarbete...................................................................................................................................37
3. Omvårdnadsprocess, teorier och planering..................................40 Omvårdnads- och omsorgsprocessen............................................................................. 43 Omvårdnadsteorier................................................................................................................. 50 Närstående................................................................................................................................. 56
4. Sjukdomslära, undersökningar och omvårdnad.........................60 Vanliga sjukdomstillstånd...................................................................................................... 62 Nervsystemets sjukdomar och skallskador.................................................................... 63 Cirkulationsorganens sjukdomar........................................................................................ 80 Andningsorganens sjukdomar..............................................................................................97 Rörelseorganens sjukdomar............................................................................................... 107 Endokrina sjukdomar............................................................................................................124 Magtarmkanalens sjukdomar.............................................................................................133 Infektionssjukdomar..............................................................................................................143 Urinorganens sjukdomar.....................................................................................................162
4
Innehållsförteckning
51106427.1.1_omv2_kap_01.indd 4
2021-06-22 15:15
5. Uppgifter och säkert arbete.................................................................... 168 Medicintekniska uppgifter och observationer............................................................ 171 Undersökningar och provtagningar................................................................................198 Hälso- och sjukvårdsuppgifter..........................................................................................213 Tekniker för ergonomiskt och säkert utfört arbete..................................................226
6. Rehabilitering och habilitering...............................................................236 Träna mot självständighet....................................................................................................238 Pedagogiskt förhållningssätt.............................................................................................245
7. Kost och måltid .................................................................................................... 250 Kost och vätska.......................................................................................................................253 Normalt ätbeteende.............................................................................................................254 Onormalt ätbeteende..........................................................................................................255 Kosttyper..................................................................................................................................262 Kost vid svårigheter att äta................................................................................................263 Kosttillägg och berikningsprodukter..............................................................................266 Matning...................................................................................................................................... 267 Register.....................................................................................................................................272 Bildförteckning....................................................................................................................... 277
Innehållsförteckning
51106427.1.1_omv2_kap_01.indd 5
5
2021-06-22 15:15
3
Omvårdnadsprocess, teorier och planering
För att kunna anpassa vård och omsorg efter en vårdtagares behov behöver vård- och omsorgspersonal kunna identifiera vårdtagarens behov och resurser. Omvårdnadsprocessen är en planering som tydliggör vilka insatser och vilket stöd en vårdtagare ska få. Planeringen ska vara tydlig för vårdtagare, närstående och vård- och omsorgspersonal. Omvårdnads processen innebär också ett systematiskt tillvägagångssätt i hur arbetet ska genomföras. Oavsett var vårdtagaren får hjälp med sina behov, i sitt hem, på något boende eller på ett sjukhus krävs en tydlig planering och dokumentation runt vårdtagaren. Det ökar patientsäkerheten och personens möjlighet att leva ett så bra liv som möjligt. Kapitlet ger kunskaper om:
• Omvårdnadsprocessen och dess olika steg • Teorier inom omvårdnad • Arbete utifrån biståndsbedömning och vårdplanering Centralt innehåll Omvårdnadsprocessen samt teorier inom omvårdnad. Arbete utifrån biståndsbedömning eller vårdplanering med hänsyn till den enskildes behov och förutsättningar.
40
3 Omvårdnadsprocess, teorier och planering
51106427.1.1_omv2_kap_03.indd 40
2021-06-22 15:17
Kommunens sjuksköterska Olov blir uppringd av vård- och omsorgspersonal som är oroliga för Kristina och Per. Paret verkar vara i större behov av hjälp än tidigare och insatserna de får idag räcker inte. Olov kontaktar biståndsbedömaren Ulla som hälsar på paret. Ulla pratar med Kristina och Per om vad de skulle vilja ha för stöd i vardagen. Parets dotter och son är också där. Olov är med på mötet för att ge sin bild av vad Kristina och Per klarar att sköta själva. Biståndsbedömaren Ulla bedömer att de är i behov av utökad hemtjänst. Hon skriver en ansökan till kommunen där hon ber om mer stöd i vardagen och beskriver behovet. När kommunen har godkänt ansökan får Kristina och Per mer stöd.
Tack vare det nya stödet kan Kristina och Per bo kvar i sitt hus. Vård- och omsorgspersonalen kommer hem till Kristina och Per så ofta som behovet finns. Paret får hjälp med städning och tvätt varannan vecka samt hjälp med att handla mat två gånger i veckan. Kristina får också hjälp av vård- och omsorgspersonalen med att duscha maken. Efter en tid behöver Kristina och Per ännu mer hjälp. Vård- och omsorgspersonal kommer varje morgon och hjälper Per komma upp ur sängen, ta sig till toaletten och tvätta sig. De ordnar också frukost. Eftersom personalen har delegering på att ge läkemedel så ser de till att Per tar sin morgonmedicin tillsammans med frukosten.
3 Omvårdnadsprocess, teorier och planering
51106427.1.1_omv2_kap_03.indd 41
41
2021-06-22 15:17
reflektera
1. Vilka uppgifter i hemmet tror du att Kristina behöver mest hjälp med? 2. Vilken roll har vård- och omsorgspersonal i att se till att en vårdtagare får rätt stöd? 3. Hur kan man bemöta de närståendes oro på ett respektfullt sätt?
Centrala begrepp De här orden är viktiga för det som du nu ska lära dig. Fundera över vad orden betyder innan du börjar läsa. Omvårdnad – Hjälpa en person att planera och genomföra handlingar som hör till det dagliga livet, för att förbättra hälsa, förebygga ohälsa samt återställa och bevara hälsa. Omvårdnadsprocessen – Problemlösningsmodell som beskriver en vårdtagares behov av omvårdnad. Genomförandeplan – Beskriver hur själva genomförandet av vården ska gå till. Levnadsberättelse – Levnadsberättelser är när de äldre får berätta om sina liv, vad de tycker om, vad de har gjort under sina liv och hur familjen sett ut. Salutogent förhållningssätt –Vårdtagaren ska utveckla sina egna resurser för att kunna hantera sin situation. Omvårdnadsteori – Den teoretiska kunskapen om omvårdnaden. Närstående – Anhöriga eller andra personer som står nära vårdtagaren.
42
3 Omvårdnadsprocess, teorier och planering
51106427.1.1_omv2_kap_03.indd 42
2021-06-22 15:17
omvårdnadsoch omsorgsprocessen Omvårdnadsprocessen ska ta reda på vilket behov av omvårdnad vårdtagaren har. Oftast startar man en omvårdnadsprocess när en vårdtagare blir inlagd, utskriven eller förflyttad mellan verksamheter. Omvårdnadsprocessen är då ett sätt för den nya verksamheten att få all nödvändig information om vårdtagaren. I omvårdnadsprocessen är ofta vårdtagare, närstående, sjuksköterska, vård- och omsorgspersonal och eventuellt läkare med. Tillsammans formulerar de en planering som brukar kallas vårdplan eller genomförandeplan. Genomförandeplanen består av flera olika delar: bedömning, planering, genomförande och utvärdering. I genomförandeplanens alla delar försöker man använda det salutogena arbetssättet. Det ger vårdtagaren en känsla av KASAM. KASAM innefattar begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Det innebär att vårdtagaren ska förstå (begriplighet) sin situation och känna en delaktighet (hanterbarhet) och en meningsfullhet (meningsfullhet) i sin egen vård. För vård- och omsorgspersonalen handlar det om att göra vårdtagaren delaktig i sin egen vård och att denne förstår och känner meningsfullhet med den planeringen och de omvårdnadsåtgärder som görs.
Förstod du? När startas en om vårdnadsprocess?
Omsorg Omsorgsprocessen startar med att en biståndsbedömare eller biståndshandläggare besöker personen som behöver hjälp. Bi ståndsbedömaren tar reda på vad vårdtagaren behöver hjälp med genom att identifiera vilka behov vårdtagaren har i sitt dagliga liv. Biståndsbedömaren tar också reda på vilka egna resurser vård tagaren har, det vill säga vad vårdtagaren klarar av själv. När man vet vad vårdtagaren har behov av planerar man biståndet. Därefter måste en ansökan göras till kommunen. När kommunen har beslutat vilket bistånd personen ska få gör man en genomförandeplan. Kommunen kan ge vårdtagaren bistånd/ omsorg på många olika sätt.
bistånd – omsorg, insatser, stöd biståndsbedömare – socionomer som arbetar för kommunen identifiera – ta reda på
Förstod du? Hur startas en omsorgsprocess?
3 Omvårdnadsprocess, teorier och planering
51106427.1.1_omv2_kap_03.indd 43
43
2021-06-22 15:17
Insatser för omsorg kan vara: • Hemtjänst – hemtjänstpersonal hjälper vårdtagarna hemma i sin egen bostad med exempelvis; städning, tvätt, inköp, måltider, tvätta sig, gå på toaletten, klä på sig, bryta ensamhet och isolering. • Trygghetslarm – en vårdtagare som är ensam och har svårt att röra sig kan få ett trygghetslarm som innebär att vårdtagaren bara behöver trycka på en knapp för att vård- och omsorgspersonalen ska komma. Vårdtagaren kan bära larmet på armen eller som ett halsband. På så sätt har vårdtagaren med sig larmet överallt. • Färdtjänst – personer som inte kan använda kollektivtrafik får färdtjänst (taxi eller stor anpassad bil). • Dagverksamhet – många äldre känner sig ensamma och då är dagverksamheten ett sätt för dem att få komma ut och träffa andra människor. • Anhörigstöd/Närståendestöd – de som vårdar närstående behöver stöd, hjälp och uppmuntran. Det kan vara avlösning i hemmet, växelvård och anhöriggrupper. • Bostadsanpassning – hjälp med att anpassa bostaden kan exempelvis vara att ta bort trösklar eller skaffa en duschstol. Detta för att underlätta för vårdtagaren att kunna bo hemma. • Ledsagarservice – för att äldre och personer med funktionsnedsättningar ska kunna komma ut och träffa släkt och vänner eller besöka läkare kan det behövas någon som följer med, det vill säga ledsagar. • Särskilda boendeformer – för vårdtagare som har svårt att klara sig i sin egen bostad på grund av ålder, sjukdom och funktionsnedsättning finns särskilda boendeformer, exempelvis gruppboende, äldreboende, korttidsboende.
Levnadsberättelse På vissa äldreboenden arbetar man med levnadsberättelser där de äldre får berätta om sina liv, vad de tycker om, vad de har gjort under sina liv och hur familjen sett ut. Inom demensvård brukar levnadsberättelsen också handla om sådant som hur ofta man brukar tvätta håret eller vilken klädstil och frukostvanor vårdtagaren har. Om vårdtagaren får problem att tala och kommunicera kan vård- och omsorgspersonal läsa levnadsberättelsen och få viktig information.
44
3 Omvårdnadsprocess, teorier och planering
51106427.1.1_omv2_kap_03.indd 44
2021-06-22 15:17
Till slut blir Kristina och Pers boendesituation för svår och de får en lägenhet på äldreboendet Kaprifolen. Barnen planerar flytten tillsammans med Kristina och Per. De vill att föräldrarna ska känna sig trygga och få bo tillsammans på Kaprifolen men de funderar också över om föräldrarna skulle få bättre omvårdnad om de bodde var för sig. Hur ska den nya personalen kunna veta vad deras föräldrar tycker om och behöver? I lägenheten som Kristina och Per flyttar in i på Kaprifolen finns en höj- och sänkbar säng som Per ska få, men resten tar de med sig så att de får en så trevlig och hemlik boendemiljö som möjligt. Olov kommer och hälsar på Kristina och Per ibland. Han tycker att det är viktigt att inte bryta kontakten tvärt. Alla vårdtagare på Kaprifolen har en kontaktperson. Kristina och Per har fått en kontaktperson som heter Sara. När Kristina och Per skulle flytta in på Kaprifolen så hade Sara ett ankomstsamtal tillsammans med paret. De talade om Kristinas och Pers bakgrund, intressen och behov och sådant som är viktigt för personalen att veta för att kunna planera den vård som de behöver, samt för att veta vilka resurser och behov Kristina och Per har. Vad klarar de av att göra själva och vad behöver de hjälp med? Sara, sjuksköterskan Rikard, anhöriga och övrig personal på Kaprifolen sammanställer sedan en vårdplanering, en instruktion hur all personal ska arbeta med Kristina och Per.
Förstod du?
reflektera
1. Vilka behov behöver Kristina och Per få stöttning i när de ska flytta från eget boende till äldreboendet? 2. Vad skulle du vilja ha med dig om det var du som skulle flytta till ett äldreboende?
Vad är en levnads berättelse?
Processen De olika stegen i omvårdnadsprocessen och omsorgsprocessen är lika och därför beskrivs de tillsammans. Processen börjar med en bedömning som följs av planering, mål, genomförande och utvärdering.
3 Omvårdnadsprocess, teorier och planering
51106427.1.1_omv2_kap_03.indd 45
45
2021-06-22 15:17
bedömning
Först samlar man in information om vårdtagarens tidigare och nuvarande livssituation. I omsorgen gör en biståndsbedömare en bedömning av vilken hjälp personen behöver i sin vardag. I hälso- och sjukvården identifierar vård- och omsorgspersonalen vårdtagarens behov. I bedömningen bör det finnas uppgifter om vårdtagarens:
anamnes – sjukdoms historia, vårdtagarens egen beskrivning av sin sjukdom
• bakgrund • sociala situation • sociala nätverk • intressen • anamnes och hälsotillstånd • funktionsnedsättningar • vilket stöd de redan har fått beviljat.
”Per behöver hjälp med förflyttning” ”Per har problem med minnet”.
Biståndsbedömare brukar prata med närstående för att få en heltäckande bild av vårdtagaren.
46
3 Omvårdnadsprocess, teorier och planering
51106427.1.1_omv2_kap_03.indd 46
2021-06-22 15:17
planering
I detta steg av processen skapar man en planering utifrån de behov som vårdtagaren har och prioriterar omvårdnads- och omsorgsåtgärderna. Detta kallas vårdplanering. Planeringen beskriver vilken hjälp vårdtagaren ska få och hur hjälpen ska ges vid olika tidpunkter på dygnet. Beskrivningen ska vara tydlig så att även ny personal kan utföra hjälp- och stödinsatserna. Om vårdtagaren har svårt att uttrycka sina egna behov och önskemål är det extra viktigt att planeringen är detaljerad och informativ. För att stötta i planeringen brukar man ha en kontaktperson. En kontaktperson eller stödpersons uppdrag är att värna om den enskildes livssituation. Kontaktpersonen har ett övergripande ansvar för att den enskilde personen får den hjälp som är beviljad, planerad och överenskommen.
informativ – ger bra information värna – skydda, ta hand om, försvara, vara upp märksam på
mål
Det är bra att skapa mål med omvårdnaden och omsorgen. Då vet personal inom vård och omsorg vad de ska arbeta mot och vårdtagaren kan vara delaktig. Målen ska vara realistiska och individuella, det vill säga anpassade till varje vårdtagares situation. Målen kan vara utvecklande, habiliterande eller rehabiliterande. Målen kan också vara av fysisk, psykisk eller social karaktär. ”Per ska få försöka klara av att sköta sin övre hygien själv men får hjälp med nedre tvätt av vård- och omsorgspersonalen.” ”Per ska få uppleva integritet och självständighet trots sin sjukdom.” ”Vård- och omsorgspersonal ska komma in till Per morgon, middag, kväll och natt för att ge honom hans läkemedel.”
genomförande
I den här delen av processen beskriver man hur själva genomförandet ska gå till. Det vill säga på vilket sätt man ska tillgodose vårdtagarens behov. Det kan vara att träna, lära, stödja eller uppmuntra till en förmåga eller en funktion. Det kan också
3 Omvårdnadsprocess, teorier och planering
51106427.1.1_omv2_kap_03.indd 47
47
2021-06-22 15:17
vara att personalen utför de handlingar som vårdtagaren inte klarar av själv. Mål: Målet är att Per ska kunna äta själv trots att han är svag i höger sida efter sin stroke. Genomförande: Vård- och omsorgspersonalen visar hur Per ska använda hjälpmedel samt träna med hjälp av stöd och uppmuntran. Mål: Per ska få känna sig trygg i sin nya lägenhet på Kaprifolen. Genomförande: Vård- och omsorgspersonalen hjälper Kristina och Per med struktur och ordning genom ett lugnt bemötande och tydlig information innan förändringar sker.
En del vårdtagare behöver hjälp med att handla.
48
3 Omvårdnadsprocess, teorier och planering
51106427.1.1_omv2_kap_03.indd 48
2021-06-22 15:17
utvärdering
Resultatet av åtgärderna dokumenteras och insatserna utvärderas. Det innebär att man skriver ner hur det har gått och kontrollerar om man har nått målen. Utvärderingen är ett bra sätt att ta reda på om man ska skriva nya mål eller arbeta på ett nytt sätt. ”Per klarar nu av att äta de flesta måltider själv när han är pigg och sömnsvårigheterna åtgärdade. Han är envis och vill klara sig på egen hand”. ”Per mår bättre och blir lugnare och mindre orolig när han nu får tydlig information om vad personalen ska göra för insatser. De upplever honom nu gladare och nöjdare med sin situation än tidigare”.
Genomförandeplan Per: Bedömning: Per har svårt att hinna på toaletten. Han brukar säga till Kristina när han behöver men de senaste gångerna har han inte hunnit det heller. Då hamnar det i sängen istället och Per känner sig misslyckad och osjälvständig. Planering: Regelbunden hjälp till toaletten av personal på Kaprifolen. Kissa och tömma magen regelbundet. Genomförande: Toaletträning var tredje timma under dagen samt litet inkontinensskydd för urinen. Blöja till natten. Resultat och utvärdering: Magen sköter sig bra. Toalettbesöken fungerar bra med hjälp av träning. Per känner sig nöjdare och behöver inte oroa sig för att det ska bli läckage.
Förstod du? Vad innebär de olika delarna i omvårdnads processen?
reflektera
1. Hur kan omvårdnadsprocessens olika delar användas för att planera för en vårdtagares behov inom äldreomsorgen? 2. Hur kan du få in de centrala begreppen som självbestämmande, integritet, salutogent förhållningssätt och KASAM i genomförandeplanen för Per?
3 Omvårdnadsprocess, teorier och planering
51106427.1.1_omv2_kap_03.indd 49
49
2021-06-22 15:17
omvårdnadsteorier I vård och omsorg behövs både teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet för att kunna vårda på ett bra sätt. Den teoretiska kunskapen beskrivs i omvårdnadsteorier. Omvårdnadsteoriernas uppgift är att med ord beskriva vad omvårdnad ska vara och vilka mål omvårdnad kan ha. Om vårdnadsteorierna beskriver vad som är vård- och omsorgspersonalens ansvar och uppgifter samt vad personalen ska tänka på i mötet med vårdtagaren. Florence Nightingale, Virginia Henderson, Katie Eriksson och Dorothea Orem har alla formulerat egna omvårdnadsteorier. De olika teorierna har en del gemensamma drag: Alla teorier utgår från att vårdandet ska göras med respekt och värdighet för vårdtagaren. Vård och omsorg ska därför bygga på goda yrkeskunskaper och på god kunskap om vårdtagaren som person.
Florence Nightingale (1820–1910)
Florence Nightingale
50
Den första kända omvårdnadsteorin utvecklades av Florence Nightingale. Hon var en brittisk sjuksköterska som blev uppskattad för sina insatser på ett engelskt militärsjukhus under Krimkriget. Genom att bland annat förbättra hygienen på sjukhuset sjönk dödligheten drastiskt. Efter kriget fick Nightingale möjlighet att påverka hur vården i Storbritannien skulle utformas. 1859 skrev Nightingale boken Notes on nursing där hon formulerar professionella regler för omvårdnadsarbete. Dessa tankar och regler brukar räknas som den första omvårdnadsteorin. Hon startade en utbildning för sjuksköterskor i London 1860 och det räknas ofta som starten för sjuksköterskeyrket. Nightingale ansåg att omvårdnaden krävde att vård- och om sorgspersonal fick utbildning och hade hög moral. Omvårdnaden skulle ställa höga krav på renlighet och vårdtagarna skulle få frisk luft och vårdas i en lugn miljö.
3 Omvårdnadsprocess, teorier och planering
51106427.1.1_omv2_kap_03.indd 50
2021-06-22 15:17
Enligt Nightingale blir både friska och sjuka personer påverkade av miljön och yttre faktorer. För en person som redan är sjuk är det mycket skadligt att drabbas av näringsbrist eller dålig hygien och i längden kommer det vara skadligt även för friska personer. Nightingale var därför intresserad av prevention och av att förbättra människors hälsa. Enligt henne ska omvårdnad innehålla hälsoupplysning, hälsofrämjande åtgärder och bidra till bättre sociala förhållanden.
Förstod du? Vem var Florence Nightingale? prevention – förebyggande åtgärder och insatser som görs för att förebygga ohälsa och sjukdom
Virginia Hendersons (1897–1996) behovsteori Virginia Henderson var en amerikansk sjuksköterska och forskare. I hennes teori, från 1955, beskriver hon att alla vårdtagare har en del grundläggande behov. Därför kallas teorin för Hendersons behovsteori. Hendersons tanke var att vård- och omsorgspersonalen ska lära sig känna igen både fysiska och psykiska behov och ge omvårdnad som en reaktion på behoven. Det vill säga att behoven styr vilken omvårdnad man ger. Henderson har tagit fram 14 omvårdnadsdelar som baseras på mänskliga behov: 1. Andas. 2. Äta och dricka. 3. Uttömning. 4. Inta lämplig kroppsställning när patienten går, sitter eller ligger samt att växla ställning. 5. Vila och sömn. 6. Välja kläder samt av- och påklädning. 7. Hålla kroppstemperaturen inom normala gränser. 8. Hålla sig ren samt skydda huden. 9. Undvika faror i omgivningen samt skydda mot våld och infektioner. 10. Meddela sig med andra och uttrycka önskemål och känslor. 11. Utöva sin religion och leva efter sin uppfattning om rätt och orätt. 12. Utföra arbete eller skapande. 13. Möjlighet till förströelse och avkoppling. 14. Lära. 3 Omvårdnadsprocess, teorier och planering
51106427.1.1_omv2_kap_03.indd 51
51
2021-06-22 15:17
Enligt Henderson var det viktigt att lära känna vårdtagaren och skapa en relation. Först då kan man som vård- och omsorgs personal sätta sig in i vårdtagarens situation och ge en god omvårdnad. Ofta används ett citat av Henderson som beskriver hur hon ansåg att omvårdnad ska vara: Sjuksköterskans unika funktion är att hjälpa individen, sjuk eller frisk, att utföra de handlingar som bidrar till bibehållen hälsa eller tillfrisknande (eller till en fridfull död) och som han skulle utföra utan hjälp om han hade den styrka, vilja och kunskap som krävs. Hon ska göra det på ett sådant sätt att hon hjälper honom till oberoende så snabbt som möjligt.
Henderson menade alltså att omvårdnad ska hjälpa vårdtagaren med sådant som personen inte klarar av helt själv just nu. Enligt Henderson finns det tre nivåer av hjälp och stöttning:
Förstod du? Vilka omvårdnadsdelar har Virginia Hendersson tagit fram?
52
1. Vård- och omsorgspersonal gör något åt vårdtagaren. Exempelvis matar en person med demenssjukdom. 2. Vård- och omsorgspersonal hjälper vårdtagaren att göra något. Exempelvis guidar besticken rätt när personen med demenssjukdom äter. 3. Vård- och omsorgspersonal stöttar vårdtagaren när vårdtagaren gör något. Exempelvis skapar en tydlig måltids situation med färger som en person med demenssjukdom enkelt kan förstå.
3 Omvårdnadsprocess, teorier och planering
51106427.1.1_omv2_kap_03.indd 52
2021-06-22 15:17
Dorothea Orems (1914–2007) egenvårdsteori En annan omvårdnadsteoretiker är Dorothea Orem som föddes 1914 i USA. Under 1970-talet utvecklade hon sin teori som handlar om egenvård. Orems egenvårdsteori, self-care theory, beskriver att vårdtagare är delvis ansvariga för sin egen hälsa och ska uppmuntras till att vara självständiga. Men ibland kan sjukdom eller funktionsnedsättning göra att vårdtagaren inte kan vara helt ansvarig eller självständig. Omvårdnadens uppgift blir då att förstå vilka behov som vårdtagaren behöver hjälp med och på vilket sätt. Omvårdnadens mål är att kompensera för det som vårdtagaren just nu inte klarar själv. Orem beskriver tre nivåer av omvårdnad: 1. Stödjande/rådgivande – kan exempelvis vara råd om hur en vårdtagare med diabetes ska göra livsstilsförändringar. 2. Partiellt kompenserande – kan exempelvis vara att hjälpa en patient att klä på vissa svåra kläder eller knäppa knappar. 3. Totalt kompenserande – används när vårdtagaren inte kan göra något själv, kan exempelvis vara när vårdtagaren är medvetslös. Orem fokuserar på människans förmåga att ansvara för sin egen hälsa och att kunna lära, utvecklas och lösa problem. Därför ska vård- och omsorgspersonal stötta och uppmuntra vårdtagaren till egenvård och fokusera på det friska hos vårdtagaren. Orem beskriver också att en trivsam och motiverande miljö kan göra det lättare för vårdtagaren att klara sig själv.
partiellt – betyder delvis, hjälper vårdtagaren med vissa behov och åtgärder som denne behöver
Förstod du? Vilka tre nivåer av omvårdnad beskriver Orem?
Katie Erikssons (1943–2019) omsorgsteori Katie Eriksson föddes 1943 och är professor i vårdvetenskap vid Åbo universitet. Eriksson har skrivit flera böcker i omvårdnad: Vårdandets idé, som beskriver att vårdande är ett naturligt mänskligt beteende. Vårdprocessen, där hon utvecklar helhetssynen i vårdandet, och Den lidande människan där hon beskriver lidandet inom vården. Erikssons omsorgsteori grundas på en humanistisk människosyn med inslag av kristna värderingar.
3 Omvårdnadsprocess, teorier och planering
51106427.1.1_omv2_kap_03.indd 53
53
2021-06-22 15:17
I Vårdandets idé formulerar Eriksson tio punkter som beskriver omvårdnad:
gynnsam – bra, god, passar bra
1. Vårdandet är ursprungligen ett naturligt, mänskligt beteendemönster. 2. Varje människa är i grunden en naturlig vårdare. 3. Den ursprungliga tendensen och förmågan att vårda aktiveras i en gynnsam miljö. I en gynnsam miljö upplever individen en frihet att förverkliga sina innersta syften. 4. Att vårda är att ansa, leka och lära. 5. Att vårda är att dela. 6. Vårdandet innefattar ursprungligen hela människan med kropp, själ och ande. 7. Vårdandet har ett hälsobefrämjande syfte. 8. Att vårda är att hela. 9. Vårdandet kan anta olika former men dess grundläggande substans är alltid densamma. 10. Att utföra ett vårdarbete – att arbeta som vårdare, läkare eller präst – innebär inte nödvändigtvis vårdande. ansa, leka och lära
Förstod du? Vad betyder Erikssons begrepp ”ansa, leka och lära” i vård- och omsorgsarbetet?
Eriksson använder begreppen ansa, leka och lära. Ansa innebär att vård- och omsorgspersonal ger vårdtagaren värme och närhet och tar hand om vårdtagarens fysiska behov. Genom lekandet använder personalen sin humor och fantasi. Lekandet ska locka fram skratt och psykiskt välbefinnande. Lärandet kan ske genom att uppmuntra vårdtagaren till att tro på sig själv, utvecklas och delta i egenvården. reflektera
1. Vilka egna exempel kommer du på där Florence Nightingale format nutida sjukvård? 2. Fundera över varför ”leka och lära” kan vara viktigt i omvårdnadsarbetet. 3. Varför kan det vara bra att känna till de olika omvårdnadsteorierna? 4. Kan du ge egna exempel på hur dagens omvårdnads arbete följer omvårdnadsteorierna?
54
3 Omvårdnadsprocess, teorier och planering
51106427.1.1_omv2_kap_03.indd 54
2021-06-22 15:17
Hur omvårdnadsteorier påverkar dagens vård- och omsorgsarbete Florence Nightingale Teorin
Teorin i dagens vård och omsorg
Vård- och omsorgspersonal måste ha utbildning och kunskap.
För att kunna vårda krävs utbildning. Personal behöver både teoretisk och erfarenhetsbaserad kompetens.
Vårdtagarens egen aktivitet är viktig för att kunna bevara hälsan.
Vårdtagaren är delaktig i sin egen vård genom vård planeringar och uppföljningar.
Vården ska inte bara behandla sjuka människor utan även förebygga ohälsa.
Vården arbetar förebyggande och hälsofrämjande med t.ex. hälsoupplysningar och allmänna vac cinationer. Socialtjänsten arbetar för bättre sociala förhållanden i samhället.
Hygienen är viktig för att förebygga ohälsa.
Basala hygienrutiner används inom vård och omsorg för att inte sprida smitta.
Miljö och hygien spelar stor roll och behöver anpas sas efter vårdtagarens behov.
Lugna och stressfria miljöer som är gynnsamma för att vård- och omsorgspersonal och vårdtagare kan mötas.
Virginia Henderson Teorin
Teorin i dagens vård och omsorg
Uppmuntra vårdtagaren att bli så självständig som möjligt.
Om det går ska vårdtagaren vara aktiv och delta i sin egen vård.
Identifiera omvårdnadsbehov och utifrån dessa hjälpa till med de dagliga aktiviteterna som behövs för att kunna tillgodose de grundläggande behoven.
Individuella vårdplaneringar bygger på vårdtagarens dagliga behov. Behoven kan vara fysiska, sociala eller psykiska. Exempelvis kan en vårdplanering både inne hålla att hjälpa vårdtagaren att gå på toaletten och se till att vårdtagaren får träffa sina anhöriga.
Dorothea Orem Teorin
Teorin i dagens vård och omsorg
Vårdtagaren är delvis ansvarig för sin egen vård och sin egen hälsa. Omvårdandet blir då en fråga om hur och när man ska stötta upp och kompensera för de delarna där behovet av hjälp behövs.
Biståndsbedömare besöker vårdtagaren och kartläg ger vad han eller hon klarar själv och vad vårdtagaren behöver stöd med.
Omvårdnaden kan ske på tre olika nivåer från stödjande nivå till delvis stöttande till hjälp med allt.
Behoven får styra nivån av hjälp, exempelvis om vård tagaren behöver hjälp med att handla mat, laga mat eller hjälp med att äta.
Katie Eriksson Teorin
Teorin i dagens vård och omsorg
ansa
De fysiologiska behoven som mat, hygien och aktivitet ska tillgodoses. Värme, närhet och beröring ska finnas i relationen mellan personal och vårdtagare. Att ge taktil massage och medveten beröring är viktigt exempelvis vid livets slut.
leka
Genom humor och fantasi kan små pratstunder få finnas med där man som vårdtagare får dela tankar och känslor med någon.
lära
Genom vardagsrehabilitering stötta vårdtagaren i vardagen. Det kan även vara att få delta på olika aktiviteter med andra människor eller att lära sig om hur man hanterar sin egen sjukdom, såsom insulininjektioner vid diabetes.
3 Omvårdnadsprocess, teorier och planering
51106427.1.1_omv2_kap_03.indd 55
55
2021-06-22 15:17
När en person blir sjuk påverkas också de närstående.
56
närstående Sjukdom och funktionsnedsättning drabbar inte bara vårdtagaren utan hela familjen och andra närstående. Inom vård och omsorg möter personalen närstående dagligen. Det är viktigt att vård- och omsorgspersonalen möter både vårdtagare och närstående med respekt. Det skapar trygghet och tillit. Närstående har oftast ett stort behov av god kommunikation och information. Ibland kan det vara svårt att hitta balans mellan att inge hopp och vara uppriktig. Vård- och omsorgspersonal kan inte ge några garantier eller löften om vårdtagarens framtid. Istället fokuserar man på att visa de närstående att vårdtagaren får en god och säker vård. Detta skapar trygghet i situationen och förtroende för vården. Det kan göra att närstående också blir en viktig resurs i omvårdnaden och rehabiliteringen runt vårdtagaren. De närstående känner till mycket information om vårdtagaren som kan vara till stor hjälp i vårdarbetet. Ju större kunskap vård- och omsorgspersonal har om vårdtagarens olika behov, desto lättare blir det att ge en individualiserad vård.
3 Omvårdnadsprocess, teorier och planering
51106427.1.1_omv2_kap_03.indd 56
2021-06-22 15:17
Närståendestöd/Anhörigstöd När en familj drabbas av sjukdom eller funktionsnedsättning påverkar det familjens roller. De friska i familjen får ta större ansvar för både vardagen och för den sjuke personen. Det är ofta slitsamt och tungt att vara den friska som ska vara stark för alla. Det kan också skapa oro och skuld hos vårdtagaren. Kommunerna kan ge närstående stöd genom olika insatser. Stödet kan se ut på olika sätt:
• grupper av närstående med liknande erfarenheter som träffas och pratar
• korttidsboende som innebär att familjen får egentid
hemma och vårdtagaren tillfälligt vårdas på annan plats
• avlösning i hemmet av vård- och omsorgspersonal • trygghetsplats som är en akut, tillfällig plats på ett boende och innebär att vårdtagaren tas om hand ifall den närstående blir sjuk.
Förstod du? På vilket sätt kan anhöriga vara viktiga för vård- och omsorgs personalen?
reflektera
1. Vilka sjukdomar och tillstånd känner du till som påverkar närstående? På vilket sätt ändras närståendes vardag? 2. Känner du till något av det anhörigstöd som kommunen kan ge? Hur har det hjälpt vårdtagaren och närstående? 3. Hur kan du som personal underlätta för oroliga närstående?
3 Omvårdnadsprocess, teorier och planering
51106427.1.1_omv2_kap_03.indd 57
57
2021-06-22 15:17
ord att öva på Bedömning – Insamling av information. Planering – Omvårdnaden planeras och prioriteras för vårdtagaren. Genomförande – Hur omvårdnaden genomförs, till exempel hjälp till toaletten var tredje timme under dagen. Utvärdering – Omvårdnadsåtgärderna utvärderas, till exempel toalettbesöken fungerar bättre med hjälp. Vårdtagaren känner sig nöjdare och behöver inte oroa sig för att det ska bli läckage. Levnadsberättelse – Vårdtagarens liv framkommer genom vårdtagaren själv eller genom närstående. Bistånd – Omsorg, insatser och stöd som ges till vårdtagaren. KASAM – Känsla av sammanhang som betyder att vårdtagaren ska förstå sin situation och känna en delaktighet och en meningsfullhet i sin egen vård.
Begriplighet – Att man kan förstå sin livssituation och det som händer. Hanterbarhet – Att man kan hantera sin livssituation, känner sig delaktig och upplever sig ha egna resurser att hantera livssituationens krav. Meningsfullhet – Att något känns meningsfullt. Informativ – Ger bra information. Värna – Skydda, ta hand om Omvårdnadsteori –Den teoretiska om vårdnadskunskapen som beskrivs av olika omvårdnadsteoretiker. Gynnsam – Bra, god, passar bra. Närstående – Anhöriga. Närståendestöd/anhörigstöd – När en familj ges stöd av kommunerna genom olika insatser.
sammanfattning • För att varje vårdtagare ska få rätt vård och omsorg brukar man följa omvårdnadsprocessen. • Omvårdnadsprocessen är ett systematiskt sätt att planera och genomföra vården utifrån vårdtagarens individuella behov. Omvårdnadsprocessens delar är: bedömning, planering, genomförande och utvärdering.
• Omvårdnadsarbetet är teoretiskt uppbyggt med teoretiska modeller för hur omvårdnaden
ska se ut. Sjuksköterskor som Nightingale, Henderson, Orem och Eriksson har alla satt sin prägel på vad en god omvårdnad ska innebära. Delar av dessa teorier ser vi i dagens vård och omsorg.
58
3 Omvårdnadsprocess, teorier och planering
51106427.1.1_omv2_kap_03.indd 58
2021-06-22 15:17
• Florence Nightingale var en brittisk sjuksköterska som utvecklade den första kända om
vårdnadsteorin. Nightingale ansåg att omvårdnaden krävde att vård- och omsorgspersonal fick utbildning och hade hög moral.
• Dorothea Orem utvecklade en omvårdnadsteori som handlar om egenvård. Omvårdnadens mål är att kompensera för det som vårdtagaren just nu inte klarar själv. Orem beskriver tre nivåer av omvårdnad.
• Katie Erikssons omsorgsteori grundas på en humanistisk människosyn med inslag av kristna värderingar. I Vårdandets idé formulerar Eriksson tio punkter som beskriver omvårdnad.
• Närstående drabbas också av att vårdtagaren behöver vård och omsorg. De närstående kan
ge viktig information till personalen och behöver också få tydlig information tillbaka. Närstående som är med och vårdar vårdtagaren kan ibland behöva en paus. Det kan man få i form av olika avlastningar såsom trygghetsboende och anhörigträffar.
instuderingsfrågor 1. I vård- och omsorgsarbetet möter personalen både vårdtagare och närstående. Vad är viktigt i mötet med dessa? 2. Beskriv omvårdnadsprocessen och dess olika delar. 3. Vad innebär begreppet KASAM? 4. Vad är ett biståndsbeslut? 5. På vilka grunder fattas ett biståndsbeslut? 6. Varför finns omvårdnadsteorier? 7. Ge exempel på några omvårdnadsteoretiker. 8. Jämför de olika omvårdnadsteorierna och ta reda på och resonera kring vilken kritik de olika teorierna fått. Vilka fördelar/nackdelar har de olika teorierna? Motivera dina svar. 9. Ge exempel på hur relationer i en familj kan förändras om någon i familjen blir sjuk. 10. Ge exempel på anhörigstöd som ordnas av kommunerna.
3 Omvårdnadsprocess, teorier och planering
51106427.1.1_omv2_kap_03.indd 59
59
2021-06-22 15:17
Bengtsson Christidis Lundström Stenlund
Omvårdnad 2 är skriven utifrån ämnet Omvårdnad och kursen Omvårdnad 2. Läromedlet ger fördjupad kunskap i de arbetsuppgifter, den teoretiska kunskap och de praktiska färdigheter som behövs inom vård och omsorg. Omvårdnad 2 tar upp frågor som:
Bengtsson Christidis Lundström Stenlund
Omvårdnad 2
• Hur utförs observationer, värderingar, prioriteringar, dokumentation och rapportering av vanliga sjukdomstillstånd?
Omvårdnad Bengtsson Christidis Lundström Stenlund
2
• Vad finns det för undersökningsmetoder, medicinska uppgifter och behandlingar?
vård och omsorg?
Boken har en tydlig koppling till kursplanen och varje kapitel är uppbyggt kring ett eller flera av kursens centrala innehåll. I varje kapitel finns möjlighet för eleven att bli aktiv i sitt lärande med hjälp av fallbeskrivningar, centrala begrepp, ord att öva på och sammanfattningar. Kapitlen innehåller även tre olika frågetyper som får eleven att reflektera kring, fördjupa sig i och löpande stämma av sin kunskap. Maria Bengtsson är legitimerad sjuksköterska, distriktssköterska och vårdlärare. Hon har bred tvärvetenskaplig kompetens och har undervisat länge i olika vårdutbildningar.
Maria Christidis är legitimerad sjuksköterska och gymnasielärare. Maria är högskolelektor på sjuksköterskeutbildningen vid Röda Korsets högskola.
Ulla Lundström är legitimerad sjuksköterska, vårdlärare och magister i vårdpedagogik. Hon har lång erfarenhet av att undervisa på både gymnasial och universitetsnivå.
Anna-Lena Stenlund är specialistsjuksköterska med inriktning mot intensivvård samt vårdlärare. Hon arbetar som Universitetsadjunkt på Umeå universitet.
Omvårdnad 2
• Hur fungerar kommunikation, bemötande, samarbete och IT inom
ISBN 9789151106427
9 789151 106427
51106427.1.1_omv2_Omslag.indd 1-3
2021-06-23 15:20