Nyanlända i förskola och skola

3 UPPL.

Anderz Andersson, Sara Lyrenäs & Lina Sidenhag

RÄTTSLIGA REGLER AV BETYDELSE FÖR NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER

Innehåll Förkortningar

11

1. Bakgrund

13 13 17

1.1 Inledning 1.2 Ensamkommande barn 1.3 Nyanlända i förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och komvux

2. Olika myndigheters ansvar för asylsökande 2.1 Ansvar för nyanlända 2.2 Utgångspunkter för samverkan om nyanländas etablering

3. Asylprocessen 3.1 Inledning 3.2 Allmänt om asylprocessen 3.3 Tillämplig lagstiftning 3.4 Stegen i asylprocessen 3.5 Instansordningen 3.6 De olika grunderna för uppehållstillstånd för skyddsbehövande 3.7 Permanent uppehållstillstånd

4. Regler om barns rättigheter 4.1 Inledning 4.2 Barnkonventionen 4.3 Europeiska unionens stadga 4.4 Europakonventionen 4.5 Nationell lagstiftning

19 25 25 31 33 33 33 36 38 39 40 41 45 45 46 53 53 53

5. Ensamkommande barn och ungdomar 5.1 Inledning 5.2 Stegen i asylprocessen för ensamkommande barn 5.3 Den rättsliga regleringen 5.4 Kommunens ansvar för ensamkommande barns boende 5.5 Om barnet får avslag på asylansökan

6. Barn som vistas i landet utan tillstånd – papperslösa 6.1 Inledning 6.2 Rätt till utbildning för papperslösa 6.3 Papperslösas rätt till vård som inte kan vänta 6.4 Rätt till skolskjuts och elevresor 6.5 Sekretess och skyldighet att lämna uppgifter 6.6 Skolans och socialnämndens underrättelseskyldighet 6.7 Polisens arbete

7. Grundläggande regler som gäller för alla skolformer

57 57 58 59 62 65 67 67 68 69 70 70 71 71

7.1 Inledning

73 73

7.2 Utbildningens syfte och mål 7.3 Det kompensatoriska uppdraget 7.4 Inflytande över utbildningen 7.5 Kränkande behandling

74 77 81 84

8. Förskolan 8.1 Inledning 8.2 Vilka barn ska erbjudas förskola? 8.3 Språkutvecklande arbete 8.4 Särskilt stöd 8.5 Förskola för alla barn – för bättre språkutveckling i svenska

9. Regler som gäller för alla elever 9.1 Inledning 9.2 Skolplikt och rätt till utbildning 9.3 Stöd och särskilt stöd till elever 9.4 Särskilt stöd i de obligatoriska skolformerna 9.5 Särskilt stöd i gymnasiet

91 91 92 93 93 94 97 97 98 112 120 123

9.6 Studiehandledning på modersmålet 9.7 Språket 9.8 Handläggning och beslut

10. Nyanlända elever 10.1 Inledning 10.2 Nyanlända i de obligatoriska skolformerna 10.3 Särskilda insatser för nyanlända i högstadiet

Utdrag ur centrala lagar Utdrag ur skollagen (2010:800) Utdrag ur skolförordningen (2011:185) Utdrag ur gymnasieförordningen (2010:2039) Utdrag ur lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn Utdrag ur FN:s konvention om barnets rättigheter – barnkonventionen

Referenser

124 126 131 137 137 138 151 157 157 183 186 190 191

197 Offentligt tryck 197 Litteratur 204

Författarpresentationer Anderz Andersson, Sara Lyrenäs och Lina Sidenhag är alla jurister och lärare verksamma vid Juridiska institutionen vid Umeå universitet. Alla är till viss del knutna till Centrum för skolledarutveckling, som ansvarar för befatt­ ningsutbildning för rektorer, där de undervisar på momentet ”Skoljuridik och myndighetsutövning”.

2 Olika myndigheters ansvar för asylsökande 2.1 Ansvar för nyanlända I lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) finns reglerat vem som ansvarar för asylsökandes mottagande i Sverige. I lagen anges att ansva­ ret för asylsökande delas mellan kommuner, regioner och myndigheter, som Migrationsverket, länsstyrelser och Polismyndigheten. Genomgången i det följande behandlar, förutom det ansvar som allmänt gäller, också det som gäller ensamkommande barn och ungdomar.

2.1.1 Migrationsverket Migrationsverket får uppdra åt andra att driva förläggningar, enligt 2 § LMA. Migrationsverket handlägger frågor som rör uppehållstillstånd, arbetstillstånd, uppehållsrätt, visering, mottagande av asylsökande inklusive boenden, anvis­ ning till kommuner av ensamkommande barn och nyanlända, självmant åter­ vändande, medborgarskap och återvandring, enligt 1 § förordning (2019:502) med instruktion för Migrationsverket. I myndighetens uppdrag ingår även att göra prognoser och planera för behovet av mottagningsplatser i kommunerna samt administrera ersättningar till kommuner och regioner. När det gäller ensamkommande barn har Migrationsverket ansvar för att • ta emot och pröva ansökan om asyl • informera barnet om möjligheten att själv låta genomföra en medicinsk åldersbedömning eller läkarbedömning av ålder • efterforska barnets familjemedlemmar under asyltiden • handlägga frågor som rör ekonomiskt bistånd till barnet • arbeta för att de barn som inte får uppehållstillstånd ska kunna återvända • anvisa en kommun som ska ansvara för barnets boende och omsorg • administrera ersättningar till kommuner.

25

nyanlända i förskola och skola

Boende Migrationsverket erbjuder olika typer av tillfälligt boende under tiden en person väntar på beslut om asyl; Migrationsverkets boenden är bara till för asylsökande. Boendet kan vara boende i lägenhet med självhushållning som Migrations­ verket hyr. Ett annat alternativ är kollektivt boende av typ studentboende som drivs i egen regi. Vid behov kan Migrationsverket också upphandla och hyra tillfälliga boendeplatser av privata aktörer i hotellbyggnader, vandrarhem, stugbyar med mera. Det finns idag (2021) 15 000 asylsökande som bor i något av Migrationsverkets boenden och cirka 21 000 som bor i eget boende. En asylsökande som från och med den 1 juli 2020 flyttat till områden med socioekonomiska utmaningar kommer som huvudregel att förlora sin rätt till ekonomiskt stöd från Migrationsverket. Regeringen har gjort bedömningen att det finns 32 kommuner i landet som har områden med sociala och ekonomiska utmaningar.39 En person som bodde i eget boende i ett aktuellt område före den 1 juli 2020 har dock fortsatt rätt till ersättning. Undantag från huvudbestämmelsen är när det är uppenbart oskäligt att avslå en ansökan om ersättning även om en person flyttar till ett område med sociala och ekonomiska utmaningar. Ett annat undantag är barnfamiljer med barn i förskola eller skola som redan bodde i ett sådant område innan den 1 juli 2020 och som flyttar inom samma område. Ett tredje undantag från huvud­ regeln gäller barn. Även ensamkommande barn som anvisats till en kommun och fått ett boende i ett aktuellt område och som väljer att flytta inom området när han eller hon fyller 18 år, undantas och kan ha rätt till fortsatt ersättning från Migrationsverket. Ensamkommande barn En central uppgift för Migrationsverket är att fastställa anvisningsandelarna för kommunernas mottagande av ensamkommande asylsökande. Den anvis­ ningsmodell som används för ensamkommande barn bygger på att barnen ska vara jämnt fördelade över landet. Andelarna grundas på ett antal variabler och på statistik från senast möjliga föregående 12-månadersperiod. Variabler som ingår är kommunens befolkningsmängd och antalet ensamkommande barn. 70 39  De 32 kommuner som omfattas av lagändringen är: Borlänge, Borås, Botkyrka, Eskil­ stuna, Filipstad, Gävle, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Huddinge, Järfälla, Jönköping, Karlskrona, Katrineholm, Kristianstad, Landskrona, Linköping, Malmö, Motala, Norr­ köping, Nyköping, Perstorp, Sandviken, Stockholm, Södertälje, Trollhättan, Uddevalla, Uppsala, Västerås, Växjö, Åstorp och Örebro. När inrapporteringsperioden avslutades 2020 hade 11 kommuner anmält hela sin kommun. Dessa var Botkyrka, Eskilstuna, Filipstad, Göteborg, Helsingborg, Katrineholm, Kristianstad, Landskrona, Malmö, Perstorp och Åstorp. 13 kommuner hade anmält att vissa områden i kommunen har socioekonomiska utmaningar. Två kommuner, Borås och Jönköping, hade meddelat Migrationsverket att de inte har för avsikt att rapportera in några områden.

26

2. Olika myndigheters ansvar för asylsökande procent av andelarna fördelas utifrån folkmängd och 10 procent av andelarna fördelas utifrån variabeln mottagna ensamkommande barn i relation till kom­ munens befolkningsmängd och mottagandet i kommunerna i övriga landet. Därtill kommer antal kommunmottagna vuxna och barn i familj och totalt antal boendedygn i mottagningssystemet och i ankomstkommuner.40 Sedan 2018 finns möjlighet att omfördela andelar mellan kommuner inom ett län ända ner till noll promille. En kommun kan omfördela hela eller delar av sin andel till en annan mottagande kommun. Länsstyrelserna har i uppdrag att genom dialog med kommunerna i de olika länen möjliggöra omfördelningar av kommunernas andelar för de kommuner som så önskar.

Åldersbedömning Migrationsverket har också att fastställa ett ensamkommande barns ålder. Finns det anledning att ifrågasätta om den asylsökande är under 18 år har Migrationsverket möjlighet att begära medicinsk åldersbedömning av Rätts­ medicinalverket. Bedömningen är frivillig och kräver skriftligt samtycke från den sökande. Den är ett komplement till övrig bevisning om den sökandes identitet.41

2.1.2 Länsstyrelserna Länsstyrelserna har i uppdrag att samordna tidiga insatser för asylsökande (TIA), mottagande av ensamkommande barn och mottagande av vissa nyan­ lända invandrare i hela landet.42 TIA ska motverka passivisering under asyltiden, underlätta kontakter med den svenska arbetsmarknaden, främja kunskaper i det svenska språket och underlätta en framtida etablering för dem som beviljas uppehållstillstånd. En del i detta arbete är att länsstyrelserna beslutar om och betalar ut bidrag till organisationer som erbjuder tidiga insatser för asylsökande. Områden som är prioriterade är främjande av kunskaper om det svenska sam­ hället, frågor om jämställdhet, barns rättigheter samt hedersrelaterat våld och förtryck.43

40  Migrationsverket, Anvisningsmodell för asylsökande ensamkommande barn, 2020-12-07. 41  Se Rättsmedicinalverket (www.rmv.se), Metoder för medicinska åldersbedömningar. 42  Förordning (2016:1363) om länsstyrelsernas uppdrag avseende insatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare. De förordningar som styr uppdraget trädde i kraft den 1 februari 2017. 43  Finansdepartementet, Regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende länsstyrelserna, 2020-12-22.

27

8 Förskolan

I det förra kapitlet behandlades regler som visserligen gäller alla skolformer men som kan vara särskilt intressanta beträffande barn och elever med utländsk bakgrund. I det här kapitlet kommer reglerna som gäller särskilt för barn i förskolan att gås igenom.

8.1 Inledning Förskolan är en egen skolform och fyller en viktig funktion i utbildnings­ trappan. För de flesta barn utgör också förskolan det första steget på vägen mot en utbildning. Även om förskolan är frivillig deltar de flesta barn. År 2019 var drygt 85 procent av alla barn i Sverige i åldern 1–5 år inskrivna. Motsvarande siffra för barn med utländsk bakgrund var något lägre – 81,7 procent. Reglerna som specifikt styr förskolans verksamhet återfinns i 8 kap. SkolL. Kapitlet innehåller för närvarande inga särskilda bestämmelser som tar sikte på barn med utländsk bakgrund. Det finns dock vissa bestämmelser som kan vara av särskilt intresse för dessa barn, till exempel när förskola ska erbjudas, när ett barn har rätt till särskilt stöd och hur förskolan ska arbeta med modersmål och flerspråkighet. Kapitlet inleds med en genomgång av dessa regler. Förskolan fyller en särskilt viktig funktion för vissa barn, bland annat vad avser språkutveckling för barn med annat modersmål än svenska. Eftersom deltagande i förskola dessutom visat sig ha betydelse för möjligheten att nå må­ len senare under skolgången har ett lagstiftningsarbete påbörjats som innebär förslag om dels att vissa bestämmelser riktade mot nyanlända barn ska infö­ ras i 8 kap. SkolL, dels att det sista året i förskolan ska bli obligatoriskt. Kapitlet avslutas med en redovisning av huvuddragen i dessa förslag. De bestämmelser som återfinns i skollagens inledande kapitel om bland annat skolväsendets syfte och utformning, se avsnitt 7.2, gäller så klart även förskolan. Dessutom ska förskolan ge barnen en trygg omsorg samt stimulera barns utveckling och lärande. Genom att väcka lust och nyfikenhet ska barnet förberedas för fortsatt lärande. Förskolan har också ett socialt uppdrag genom att förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap, 8 kap. 2 § 91

nyanlända i förskola och skola SkolL. Det här beskrivs som övergripande mål, mot vilka förskolan ska strä­ va.195 Förskolan ska alltså inte endast möjliggöra förvärvsarbete för föräldrar, utan finns också för barnets egen skull genom att lägga grunden för barnets livslånga lärande.196

8.2 Vilka barn ska erbjudas förskola? Alla barn som är bosatta i Sverige ska från och med ett års ålder erbjudas för­ skola om vissa förutsättningar är uppfyllda, 8 kap. 3 § SkolL.197 Om barnets föräldrar förvärvsarbetar eller studerar ska förskola erbjudas i den omfattning det behövs, 8 kap. 5 § SkolL. Om barnets föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga för vård av annat barn har barnet rätt till förskola under tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan, 8 kap. 6 § SkolL. Vissa barn ska erbjudas förskola i den omfattning det behövs även om föräld­ rarna inte arbetar eller studerar. Det gäller för det första om barnet på grund av familjens situation i övrigt har ett eget behov, 8 kap. 5 § SkolL. Exempel på när ett barn kan ha ett eget behov är när barnet har ett annat modersmål än svenska.198 För det andra ska barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl be­ höver särskilt stöd i sin utbildning erbjudas förskola, 8 kap. 7 § SkolL. ”Andra skäl” kan vara sociala skäl som inte är kopplade till familjens situation; det kan till exempel handla om barn som invandrat till Sverige och som har språk- eller kontaktsvårigheter.199 När en kommun bedömer om ett barn ska erbjudas för­ skola mot bakgrund av sitt eget behov eller därför att barnet behöver stöd i sin utveckling så ska barnets behov av trygga förhållanden vägas in.200 Från och med höstterminen det år barnet fyller 3 år har barnet rätt till för­ skola under minst 525 timmar om året, 8 kap. 4 § SkolL. Denna rätt till allmän förskola gäller alltså oavsett förhållandena för barnet eller familjen i övrigt. Kommunen ska, om vårdnadshavaren önskat förskola med offentlig huvud­ man, erbjuda plats inom fyra månader. Om barnet ska erbjudas plats därför att barnet behöver stöd i sin utveckling gäller dock att det ska ske skyndsamt, 8 kap. 14 § SkolL.

195  Prop. 2009/10:165, s. 710. 196  Prop. 2009/10:165, s. 344. 197  Läs mer om när ett barn ska anses vara bosatt i Sverige i avsnitt 9.2.1. 198  Prop. 2009/10:165, s. 349. 199  Prop. 1973:136, s. 66. 200  Prop. 2009/10:165, s. 348.

92

8. Förskolan

8.3 Språkutvecklande arbete Om ett barn har ett annat modersmål än svenska ska förskolan enligt 8 kap. 10 § SkolL medverka till att barnet får utveckla såväl det svenska språket som sitt modersmål. Hur det ska göras är en pedagogisk fråga som förskolan måste arbeta med där huvudmannen har ett ansvar för att det på en förskola eller i ett arbetslag finns kompetens och resurser. Aktiviteter, material och arbetssätt ska anpassas till barnens behov och det kan bli aktuellt med särskilda åtgärder som att personal ska vara tvåspråkig. Barnets föräldrar, liksom informationstekno­ logiska hjälpmedel, kan också vara viktiga resurser för förskolan.201 Skolinspektionen granskade år 2016 kvaliteten på förskolors språkutveck­ lande arbete. De undersökte dels om det på de granskade förskolorna fanns strategier och förutsättningar för att arbeta med flerspråkiga barns språkut­ veckling, dels om flerspråkiga barn uppmuntras att använda såväl svenska som modersmålet i den dagliga verksamheten. Granskningen visade att arbetet med språkutveckling i svenska utgick från barnens intressen och inflytande samt att personalen skapade meningsfulla sammanhang för språkutvecklingen utifrån sin generella kunskap och kompetens. Beträffande det språkutvecklande arbetet med modersmål saknades ofta strategier, vilket medförde att personalen inte hade en gemensam förståelse för uppdraget och inte heller ett medvetet arbets­ sätt. Personalen gavs inte kompetensutveckling och samverkan med föräldrar skedde endast i mindre utsträckning. Granskningens slutsatser var bland annat att rektor har ett ansvar för att tydliggöra uppdraget och förankra det i verksam­ heten samt ge personalen tid och former för planering och erfarenhetsutbyte.202

8.4 Särskilt stöd Alla barn i förskolan har rätt till ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar, se avsnitt 7.3.2. Om ett barn behöver särskilt stöd i sin utveckling ska även sådant stöd ges, 8 kap. 9 § SkolL. Behovet kan bero på fysiska, psykiska eller andra skäl. Det kan till ex­ empel röra sig om barn som har en funktionsnedsättning och därför har behov av extra stödinsatser, men även om barn som har sådant behov på grund av sociala förhållanden. Stödet som ges ska utgå från det individuella barnets speciella behov. Det är rektor som ansvarar för att det barn som behöver särskilt stöd får det. När stödin­ satserna utformas görs det av förskolans personal, men barnets vårdnadshavare ska 201  Prop. 2009/10:165, s. 351–352. 202  Skolinspektionens, Kvalitetsgranskning 2017, dnr 400-2015:7428, Förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling.

93

9 Regler som gäller för alla elever I kapitel 7 behandlades regler som visserligen gäller alla skolformer men som kan vara särskilt intressanta beträffande barn och elever med utländsk bakgrund, och i det förra kapitlet gicks reglerna som gäller särskilt för barn i förskolan ige­ nom. I det här kapitlet redogörs för de bestämmelser som gäller för alla elever, det vill säga regler som inte är tillämpliga för förskolan, men som är av särskilt intresse för elever med utländsk bakgrund. I det sista kapitlet beskrivs sedan de regler som gäller särskilt för nyanlända elever som tagits emot i någon av de obligatoriska skolformerna.

9.1 Inledning För ett barn som kommer till Sverige efter ordinarie skolstart blir det aktuellt att bedöma om barnet har rätt till utbildning och kanske till och med har skol­ plikt. Frågor kopplade till detta är när skolplikten inträder och upphör att gälla. I detta kapitel kommer därför reglerna om skolplikt och rätten till utbildning att gås igenom. Mot bakgrund av det kompensatoriska uppdraget, se avsnitt 7.3.4, ska den elev som är i behov av det få stöd för att nå målen, oavsett elevens bakgrund. Stödet kan vara i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller genom särskilt stöd. Det förekommer dock att detta regelsystem vad gäller nyanlända elever inte kopplas till den specifika elevens behov utan till att eleven inte kan svenska. Reglerna kring vissa ämnen som är särskilt aktuella för nyanlända elever kommer att behandlas. Det gäller svenska som andraspråk och rätten till mo­ dersmålsundervisning. I anslutning till detta finns anledning att nämna något om möjligheten att bland annat för dessa ämnen använda fjärrundervisning. Avslutningsvis innehåller kapitlet en genomgång av de regler som ska iakttas vid handläggningen inför vissa beslut samt de regler som ger eleven och vård­ nadshavaren information och insyn. Reglerna, som främst återfinns i förvalt­ ningslagen (2017:900) (FL), har betydelse vid handläggningen av till exempel beslut om särskilt stöd, men även vid handläggningen av de särskilda insatserna som riktas mot nyanlända elever och som beskrivs i kapitel 10.

97

nyanlända i förskola och skola

9.2 Skolplikt och rätt till utbildning 9.2.1 Bakgrund Skolplikt och rätt till utbildning är två av hörnstenarna i utbildningssystemet. Enligt ett antal internationella överenskommelser och regeringsformen (RF) tillförsäkras barn rätt till utbildning. Barnkonventionen var den första interna­ tionella konventionen där barnet själv gavs rätt till sin egen utbildning. I andra konventioner har barnet setts som en passiv mottagare av utbildning, och den verkliga rätten till barnets utbildning har tillfallit föräldrarna. Sedan 1995 gäl­ ler Europakonventionen som svensk lag. Konventionen stadgar bland annat att ingen får förvägras rätten till undervisning.205 Även i 2 kap. 18 § RF och 7 kap. 2 och 3 §§ SkolL fastslås rätten till utbildning. Av de senare paragraferna följer att alla barn som är bosatta i Sverige har skolplikt och att plikten motsvaras av en rätt till kostnadsfri utbildning. Det är folkbokföringslagen (1991:481) som enligt 29 kap. 2 § SkolL är styrande för att bedöma om en person ska anses vara bosatt i landet. Av 3 § folkbokföringslagen följer att en person ska anses vara bosatt, och därmed folkbokföras, i Sverige om han eller hon kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin nattvila eller motsvarande vila (dygnsvilan) i lan­ det under minst ett år. Med begreppet regelmässigt tillbringa sin dygnsvila här i landet menas om han eller hon under sin normala livsföring tillbringar dygnsvilan här minst en gång i veckan. Om personen vistas både inom landet och utomlands ska personen folkbokföras om han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter ska anses ha sin egentliga hemvist här i landet.

9.2.2 Skolpliktens inträde, upphörande och fullgörande Skolplikten inträder enligt 7 kap. 10 § SkolL på höstterminen det år då barnet fyller 6 år och genomförs i förskoleklass och årskurserna 1–9. Av samma bestäm­ melse följer att om det finns särskilda skäl får skolplikten skjutas upp i ett år, det vill säga till höstterminen det år då barnet fyller 7 år. Frågan om uppskjuten skolplikt prövas av hemkommunen efter begäran av barnets vårdnadshavare. På begäran av vårdnadshavaren kan ett barn börja förskoleklassen ett år tidigare, det vill säga det år då barnet fyller 5 år, 7 kap. 11 § SkolL. Begäran görs till hemkommunen, men någon prövning likt vid frågan om uppskjuten skolstart ska i dessa fall inte göras. Om barnet börjar tidigare inträder dock skolplikten först höstterminen det år då barnet fyller 6 år. Skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det tionde året eller, om eleven går i specialskola, det elfte året efter det att eleven börjat fullgöra skol­ 205  Artikel 2, Tilläggsprotokoll (den 20 mars 1952) till konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

98

9. Regler som gäller för alla elever plikten, 7 kap. 12 § SkolL. Skolplikten upphör i vissa fall, enligt 7 kap. 13 § SkolL, ett år senare än i normalfallet, dock senast när eleven fyller 18 år. Detta gäller för elev som inte gått ut årskurs 9 efter tio år. Det rör sig i praktiken om en begränsad grupp elever, till exempel elever som har gått om en eller flera årskurser (se exempel i avsnitt 9.2.5). I förarbetena till skollagen framhålls att det i enstaka fall kan visa sig att det finns omständigheter som gör att en förlängning av skolplikten inte är lämplig. I dessa fall kan kommunen fatta beslut om att eleven inte behöver gå kvar i grundskolan i ytterligare ett år. Rätten att fullfölja utbildningen finns dock kvar (se exempel i avsnitt 9.2.5).206 Skolplikten kan även upphöra tidigare, 7 kap. 14 § SkolL. Om eleven upp­ når de kunskapskrav som minst ska uppnås före den normala tiden så upphör skolplikten. Här poängteras bredden i kunskapskraven i förarbetena. Med kun­ skapskrav avses inte bara faktakunskaper, utan det handlar även om att eleven ska utveckla till exempel värderingar och ett kritiskt tänkande, se sammanhang och kunna arbeta tillsammans med andra.207 Som tidigare nämnts så inträder skolplikten på höstterminen det år då barnet fyller 6 år. Detta gäller även för elever som börjat sin skolgång ett år tidigare, alltså det år då barnet fyller 5 år. För dessa elever behöver därför hemkommunen fatta beslut om att skolplikten ska upphöra tidigare. Ett annat exempel på när ett formellt beslut om tidigare upphörande av skolplikten måste fattas gäller när en elev kommer till Sverige efter ordinarie skolstart.

Exempel 9.1 Tidigare upphörande av skolplikten Nina börjar förskoleklassen ett år tidigare, alltså på höstterminen det år då hon fyller 5 år. Skolplikten inträder dock först året efter, det vill säga på höstterminen det år då hon fyller 6 år. När Nina går ut årskurs 9 har hon gått i skolan i tio år, men endast nio år med skolplikt. Ett beslut om att skolplikten ska upphöra i förtid måste därför fattas.

Exempel 9.2 Tidigare upphörande av skolplikten Maria kommer till Sverige när hon är 12 år och hon börjar i årskurs 6. När hon går ut årskurs 9 har hon endast gått i skolan i fyra år med skolplikt. Ett beslut om att skolplikten ska upphöra i förtid måste fattas.

206  Prop. 2009/10:165, s. 337 f. För elever i specialskolan fattas beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten. 207  Prop. 2009/10:165, s. 336.

99

Nyanlända i förskola och skola

TREDJE UPPLAGAN

Rättsliga regler av betydelse för nyanlända barn och elever Anderz Andersson, Sara Lyrenäs & Lina Sidenhag

Den ökade invandringen, och särskilt då av barn och unga, har inneburit en stor utmaning för det svenska samhället, och inte minst för skolan. Trots att Sverige har en lång tradition av invandring är det först efter millennieskiftet som frågan om skola och migration fått aktualitet. Sverige har i dag en annan elevsammansättning än bara för cirka 20 år sedan, och sedan mitten av 1990-talet har andelen elever med utländsk bakgrund ökat väsentligt. Den här boken behandlar nyanlända barns och ungdomars rättigheter i asylprocessen samt de bestämmelser i skollagen som rör deras rätt till utbildning. Boken består av två delar. Den inleds med en beskrivning av de olika myndigheter som ansvarar för nyanlända och för asylprocessen, med särskilt fokus på de regler som aktualiseras beträffande barn. I bokens andra del beskrivs de bestämmelser i skollagen och övriga styrdokument som gäller alla barn och elever men som kan vara av särskilt intresse för barn och elever med utländsk bakgrund. De specifika regler som gäller för nyanlända behandlas också. Denna nya upplaga är föranledd av framförallt de förändringar som skett inom asylrättens område samt de nya regler i skollagen som gäller nyanlända elever i högstadiet. I den här upplagan omfattas även förskolan och de utmaningar och rättsliga regler som gäller där. Anderz Andersson, Sara Lyrenäs och Lina Sidenhag är verksamma vid Juri­ diska institutionen vid Umeå universitet och knutna till Centrum för skol­ ledarutveckling, som ansvarar för befattningsutbildning för rektorer.

ISBN 9789151105550

9 789151 105550