9789151105543

Tredje upplagan

ARENA 123 – Samhällskunskap för gymnasiet Arena 123 – Samhällskunskap för gymnasiet omfattar kurserna 1, 2 och 3 i samhällskunskap, men ger också en bra grund för kurserna Internationell ekonomi och Internationella relationer.

Arena 123 ger verktygen för att kritiskt och självständigt kunna reflektera över fakta och värderingar. Ett särskilt kapitel ägnas åt metodfrågor. Läroboken presenterar ett stort antal modeller och teorier och ger en bra grund för alla som vill fortsätta studera samhällsvetenskap.

Spännande fördjupningar och ett omsorgsfullt bildval väcker intresse och lust för ämnet.

I Arena-serien finns även: Arena 50p Arena – Internationell ekonomi Arena – Internationella relationer Tredje upplagan

Alla böckerna i Arena-serien finns dessutom att köpa som digitala läromedel.

Lars-Olof Karlsson är gymnasielärare i samhällskunskap.

Han har också lång erfarenhet som redaktör och förläggare av läromedel.

ARENA 123

3:1

Lars-Olof Karlsson

ISBN 9789151105543

9 789151 105543

51105543.3.1_Omslag.indd 1

2021-06-30 12:37

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VAD ÄR ETT SAMHÄLLE? Modeller för samhället Naturrätten Samhällskontraktet Idéer om maktdelning Rousseau och folksuveräniteten Ideologierna och demokratins genombrott

9 10 10 11 12 13 13

RUTOR:

Samhällsdebatt: Samhällen i samhället

2 INDIVIDEN I SAMHÄLLET Aktörer, institutioner och strukturer

14

16 17

Makt och maktresurser Maktresurser Typer av makt

18 18 18

Det mångkulturella samhället Subkulturer

21 22

Norm och kategori Klass Kön Sexualitet Etnicitet Integrering och assimilering

24 25 29 30 30 32

Maktordning, diskriminering och segregering Diskriminering

34 34

RUTOR:

Nationella minoriteter i Sverige Kön och genus The World Values Survey Samhällsdebatt: Det fria skolvalet

3 DEMOKRATI OCH DIKTATUR

23 24 33 36

39

Demokrati Demokratiska institutioner Demokratisk kultur

40 44 44

Diktatur Är diktatur alltid fel?

Historiska rötter Kina – världens största diktatur

45 46 47 47

Olika typer av demokratier Representativ eller direkt demokrati Statschef: republik eller monarki Enhetsstater och federala stater Maktdelning: parlamentarism eller presidentstyre

50 50 52 53 54

Val och valsystem Majoritetsvalsystem Proportionella valsystem

57 58 59

USA:s statsskick Konstitutionen En federal stat Kongressen – den lagstiftande makten

60 60 60 61

51105543.3.1_Inlaga.indd 4

Presidenten – den styrande makten Presidentvalet Domstolarna – den dömande makten Rösträtten Hur demokratiskt är USA?

62 63 64 64 64

RUTOR:

Demokratiindex Samhällsdebatt: Förändrad rösträtt

4 SVENSKT STATSSKICK

43 57

68

Grundlagarna Regeringsformen Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen Successionsordningen Riksdagsordningen (RO)

69 69

Sveriges Riksdag Proportionellt valsystem Riksdagens uppgifter Arbetet i riksdagen

72 73 75 76

Regeringen Regeringens uppgifter

79 80

Statsförvaltningen Central statsförvaltning Regional och lokal statsförvaltning

84 85 85

Kommuner och regioner Kommunernas och regionernas uppgifter Kommunernas och regionernas organisation Kommunernas ochregionernas ekonomi

87 87 92 93

70 71 71

RUTOR:

Mandatfördelning – jämkade uddatalsmetoden Från utredning till lag – ett exempel Förvaltningsdomstolar Från socknar och bystämmor till kommuner och regioner Samhällsdebatt: Robin Hood-skatter, bra eller dåligt?

5 VÄLFÄRD, SKATTER OCH PRIVATEKONOMI

74 83 86 90 94

96

Välfärdssystemet Välfärdssystemets ursprung Olika välfärdsmodeller Pensionssystemet Skydd vid sjukdom Skydd vid arbetslöshet Skydd genom socialtjänsten

97 98 100 101 102 103 104

Skattesystemet Skatter på inkomster Moms och punktskatter Socialförsäkringsavgifter Avskaffade skatter Skattekvoten

107 107 108 108 109 109

2021-07-02 07:58

Privatekonomi Att spara Att låna Att konsumera Köprätt

110 110 112 114 115

Privatjuridik Flytta hemifrån Att flytta ihop

117 117 119

RUTOR:

Vad är rättvisa?

104 Samhällsdebatt: ”Keeping up with the Joneses?” 105 Arvsrätt 121

6 EUROPEISKA UNIONEN

124

En över- och mellanstatlig union Subsidiaritetsprincipen

126 127

EU:s verksamhet EU:s budget, regionalpolitik och jordbrukspolitik Det ekonomiska samarbetet Valutaunionen GUSP – gemensam utrikesoch säkerhetspolitik Övrigt samarbete

128 128 130 131 131 131

EU:s institutioner EU-kommissionen Ministerrådet Europaparlamentet EU-domstolen Revisionsrätten Europeiska rådet Europeiska centralbanken, ECB

133 133 134 135 136 136 136 137

Starten: ekonomiskt samarbete för fred Romfördraget och vägen mot den inre marknaden Maastrichtfördraget med EMU och utökat samarbete Från 12 till 27 medlemsländer Lissabonfördraget

137

EU:s utmaningar EU och Brexit Bristande samarbete i EU Kandidatlandet Turkiet på väg mot diktatur?

Polen och Ungern hotar EU:s kärnvärden

138 139 139 140 142 142 142 143 144

RUTOR:

Samhällsdebatt: Borde EU ha beskattningsrätt över medborgarna?

Euron – bakgrund och utmaningar

7 IDEOLOGIER OCH PARTIER

51105543.3.1_Inlaga.indd 5

128 141

146

Konservatism Det konservativa idealet Modern konservatism

147 149 149

Liberalism Socialliberalism Nyliberalism

150 151 152

Socialism Revolutionärer och revisionister – kommunister och socialdemokrater Anarkism och syndikalism

153

Fascismen Nazismen

160 161

Ekologism

162

Feminism Liberalfeminism Radikalfeminism

163 164 165

Dimensioner i politiken Vänster – höger Miljö – tillväxt Nationell – internationell Religiös – sekulär

166 166 166 167 167

Politiska partier Partier i politikens dimensioner Partierna i korthet

169

Partier och strategier Partierna och medlemmarna Partiledarens betydelse Försvinner partimedlemmarna?

Ungdomsförbund och kvinnoförbund

176 177 178 178 178

156 158

170 170

RUTOR:

Marxismen Populister och populism Samhällsdebatt: GAL-TAN dimensionen Partier som motståndsrörelser

8 EKONOMINS GRUNDER

154 160 168 174

180

Ekonomiska system Marknadsekonomi, kapitalism Planekonomi Blandekonomi

181 181 182 182

Marknadskrafterna Marknadskrafterna i praktiken Marknadskrafterna hushållar Människan är inte bara ekonom

183 183 184 186

När konkurrensen inte fungerar Kollektiva nyttigheter

187 189

Kreditmarknad, arbetsmarknad och aktiemarknad Kreditmarknaden Arbetsmarknaden Aktiemarknaden

191 191 191 191

BNP och BNI BNP per capita Att jämföra BNP per capita över tid BNP per capita som välfärdsmått Andra välfärdsmått Grön NNP

194 194 195 195 196 197

Inkomster och förmögenheter Fördelning av inkomster och förmögenhet

198 199

Tillväxt – BNP ökar Tillväxten och produktionsfaktorerna

199 199

2021-07-02 07:58

Recept för tillväxt Strukturrationaliseringar

201 201

Arbetslöshet Strukturell arbetslöshet Konjunkturell arbetslöshet

202 203 206

Inflation och deflation KPI – så mäter vi inflation Inflationens orsaker Inflationens skadeverkningar

206 207 208 208

Valutor och växelkurser Fast växelkurs Rörlig växelkurs

211 211 212

Pengar och andra betalningsmedel Pengarnas historia ”Värdelösa” pengar Kryptovalutor

213 213 213 214

RUTOR:

Samhällsdebatt: Statligt monopol på alkohol?

Aktier en bra sparform?

Det ekonomiska kretsloppet

9 EKONOMISK POLITIK

190 192 215

218

Trenden och konjunkturerna Varför finns konjunkturer?

På väg mot lågkonjunktur På väg mot högkonjunktur

219 220 220 229

Ekonomisk politik och konjunkturerna Finanspolitik Penningpolitik Valutapolitik

222 222 224 228

Nationalräkenskaper Försörjningsbalansen Betalningsbalansen

230 230 231

RUTOR:

Samhällsdebatt: ROT- och RUT-avdrag Så skapas och förstörs pengar Samhällsdebatt: Målkonflikt – Gruva i Liikavaara?

Målkonflikter

10 INTERNATIONELL EKONOMI

225 227 228 229

234

Världshandeln idag

236

Frihandel Ricardo och teorin om relativa fördelar Faktorpriser styr specialisering Internationell löneutjämning Frihandel gynnar konkurrens

238 238 239 242 243

Protektionism och handelshinder Tullar och andra handelshinder Motiven för handelshinder

244 244 246

WTO – internationell organisation för frihandel Handelsrundorna Bindande och icke-diskriminerande WTO på defensiven

250 250 251 252

51105543.3.1_Inlaga.indd 6

RUTOR:

Ricardo och ”Corn Laws” Samhällsdebatt: Sluta handla med diktaturer?

11 EKONOMISK HISTORIA

240 249

254

Frihandel och tillväxt

255

Världskrig – depression – världskrig Socialistisk planekonomi i Sovjetunionen Börskraschen och den stora depressionen Laissez-faire-politik och protektionism New Deal Keynes och finanspolitik Andra världskriget Bretton Woods-systemet

256 257 257 258 258 259 260 260

Från tillväxt till stagflation 1970-talets stagnation

261 261

Sverige i svårigheter Offensiv devalvering 1982 Inflation, bankkris och valutakris Återhämtningen

263 264 265 267

En tredje globaliseringsvåg Regeringen Reinfeldt 2006 Finanskrisen Krisen når Europa och Sverige Exemplet Grekland Deflation Lärdomar av finanskrisen Coronakrisen

269 269 269 270 271 271 273 273

Ekonomiska teorier och ekonomisk politik Merkantilism och protektionistisk politik Klassisk nationalekonomi och laissez-faire-politik Neoklassisk national-ekonomi och marginalteori Marxism – kritik och visioner Institutionalism – att se hela samhället Keynesianism och finanspolitik Monetarism och penningpolitiken Grön ekonomi Ekonomisk teori i dagens politik

274 274 275 276 277 279 280 282 283 285

RUTOR:

Planekonomiernas kollaps Hjälpmodell för ekonomisk politik Bytesekvationen Samhällsdebatt: Köpcentrum ja eller nej?

12 ARBETSMARKNAD OCH NÄRINGSLIV

268 281 282 284

288

Arbetsmarknadens parter Avtal och lagstiftning Fackföreningar och arbetsgivarorganisationer Kollektivavtal

289 290 290 290

Lagstiftning Arbetsmiljölagen (AML) Medbestämmandelagen (MBL) Lagen om anställningsskydd (LAS)

292 292 292 292

2021-07-02 07:58

Stridsåtgärder

293

Löneskillnader och diskriminering Diskriminering inom arbetslivet

295 297

Ur arbetsmarknadens historia LO, SAF och kollektivavtalen Tjänstemännens organisering Offentliga sektorn som arbetsgivare Ny lagstiftning på 1970-talet Arbetsmarknadnaden idag Olika anställningsformer

300 301 302 302 303 303 303

Näringsliv och offentlig sektor Näringsgrenarna

304 305

Hur ser det svenska näringslivet ut?

Svenskt näringsliv under 100 år Framtidens näringsliv

308 308 311

RUTOR:

Samhällsdebatt: Dela lika på föräldrapenningen? 298 AI, blockkedjeteknik m.m.

313

13 MEDIA

316

Media i samhället 317 Medias makt 317 Propaganda, underhållning och marknadsföring 318 Internet – en ny medievärld Traditionella medier och sociala medier

321 321

Media och demokrati Information och nyhetsförmedling Granskning av makthavare Forum för debatt

324 324 326 327

Lagstiftning och etiska regler TF och YGL Etiska regler

327 328 329

Mediepolitik Två mediepolitiska modeller Partipress Tidningsdöd och mediestöd Public service idag Staten granskar radio och tv

329 329 330 332 332 333

Nyhetens väg till läsaren Vilka nyheter når fram?

Nyhetsbyråerna Mediekoncerner och mediemoguler

334 334 335 338

Massmediernas historia Dagstidningar i Sverige Radio och television Internets historia

339 339 339 341

RUTOR:

Filterbubblan Fejknyheter Publicitetsreglerna Samhällsdebatt: Vad ska public service producera?

Kommunikationsmodellen

51105543.3.1_Inlaga.indd 7

322 323 331

14 KRIMINALITET OCH JURIDIK

344

Moral, etik, normer och allmänt rättsmedvetande

346

Brotten och brottsutvecklingen Mörkertalet Uppklarade brott Brottsutvecklingen

348 348 350 350

Olika typer av brott Brott med dödlig utgång Sexualbrott Andra brottstyper

353 353 353 355

Varför kriminalitet?

Gärningsmannen Varför blir man kriminell?

Offret Väktare/Övervakare

356 356 357 359 360

Straffet – samhällets reaktion på brott Straff fram till 1800-talet Den klassiska straffrättsskolan Den sociologiska straffrättsskolan Dagens kriminalvård

361 361 361 362 362

Svensk rättsskipning Gripen – anhållen – häktad I domstol Att överklaga Tvistemål Samhället och domstolarna

363 363 364 365 366 366

Kriminalvården i Sverige Straffen Rättspsykiatrisk vård Att sitta i fängelse

368 368 370 370

RUTOR:

Lagstiftningens delar Dödligt våld Samhällsdebatt: Kronvittnen Organiserad brottslighet Fängelsestraff vid personbrott

15 BEFOLKNING, RESURSER, MILJÖ

345 346 351 352 371

374

Befolkningsutveckling Demografiska transitionsmodellen

374 375

Befolkningspolitik För befolkningstillväxt Mot befolkningstillväxt

380 380 381

Migration Migrationens orsaker Svensk invandringspolitik

384 384 385

RUTOR:

Demografiska begrepp Samhällsdebatt: Fri invandring mot betalning

375 386

333 336

2021-07-02 07:58

16 HÅLLBAR UTVECKLING

388

Agenda 2030

389

Resurser Naturresurser Tar råvarorna och maten slut?

Prisökning på livsmedel under 2000-talet?

Kollektiva nyttigheter

390 390 391 392 393

Miljö och klimatförändringarna Växthuseffekten Effekter av ett varmare klimat

394 396 398

Politik mot klimatförändring Skatt på utsläpp Utsläppsrätter Subventionera ny teknik Klimatavtal Vad kan vi i Sverige göra?

399 400 401 401 401 402

RUTOR:

Peak Oil Samhällsdebatt: Hur ska skogen användas?

17 FATTIGDOM OCH UTVECKLINGSFRÅGOR

391 403

406

Orsaker till underutveckling Bakomliggande faktorer

408 408

Vägar till utveckling ”Take off” med hjälp av bistånd Importsubstitution Planekonomi Exportorientering 1980-talets skuldkris Skuldsaneringens tid 1990-talet Ett nytt millennium

415 415 416 416 417 417 418 418 419

Några nya utvecklingsstrategier Mikrokrediter Person till person-lån

421 421 422

RUTOR:

Samhällsdebatt: Hur ska man ge bistånd?

Copenhagen Consensus Center

18 INTERNATIONELL POLITIK

414 422

426

Aktörer i internationell politik Stater Etniska grupper Internationella organisationer Civilsamhället

428 428 430 431 431

FN och drömmen om att rädda världen FN:s organisation Underorgan och fackorgan FN:s deklaration om mänskliga rättigheter

433 433 437 437

Andra viktiga internationella organisationer IMF och Världsbanken OECD

439 439 439

51105543.3.1_Inlaga.indd 8

G7, G8, G20 Nato och PFP

439 440

Folkrätten

442

Det internationella systemet Hård och mjuk makt Mono-, bi- och multipolära system Olika perspektiv på internationell politik

444 444 446 447

Dagens konflikter Nya krig

450 450

Världen efter kalla kriget Historiens slut Civilisationernas kamp En kosmopolitisk värld En ny nationalism

454 454 454 456 459

RUTOR:

Samhällsdebatt: Borde Sverige gå med i Nato? 441 Viktiga internationella domstolar 444 Kinas internationella konflikter kring Sydkinesiska havet – tre perspektiv 451 Terrorism 453 Kärnvapen 456 Svensk säkerhetspolitik 460

19 METOD I SAMHÄLLSVETENSKAP

464

Samhällsvetenskapliga ämnen Sociologi Statsvetenskap Nationalekonomi Geografi

466 466 466 466 466

Samhällsvetenskapens redskap ”Vetenskapliga skolor”

468 468

Forskningsmetod Induktion – teori ska grundas på empiri Deduktion – utan hypoteser ingen empiri Karl Popper – falsifierbarhetsmetoden

470 470 470 449

Kvalitativa och kvantitativa metoder Kvalitativa metoder Kvantitativa metoder

472 472 473

Källor och källkritik Berättelser och kvarlevor Är källan relevant? Är källan trovärdig?

476 477 477 478

Samhällsvetenskaplig textanalys Argumentationsanalys Innehållsanalys

481 482 484

RUTOR:

Hur gör man enkäter?

Struktur för skriftlig rapport

474 476

REGISTER

486

BILDFÖRTECKNING

494

2021-07-02 07:58

2 INDIVIDEN I SAMHÄLLET

51105543.3.1_Inlaga.indd 16

2021-07-02 07:58

”

Alla människor äro födda fria.

Första artikeln i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna lyder: ”Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter.

De äro utrustade med förnuft och samvete och böra handla gentemot varandra i en anda av broderskap.”

Annorlunda uttryckt står det att den enskilda människan har rätt till sin egen identitet och sitt eget privatliv. Individens medmänniskor har inte rätt att inskränka dennes rättigheter och individer har inte rätt att inskränka andras rättigheter.

För att kunna handla i den ”anda av broderskap” som nämns i FN:s deklaration måste vi som individer förstå varandra. Vi måste kunna sätta oss in i andras situation och kunna byta perspektiv, försöka föreställa oss hur andra har det och känner det. Utan vår förmåga att byta perspektiv skulle vi aldrig kunnat utveckla samhällen och civilisation.

Kapitlets tyngdpunkt ligger på det svenska samhället och den mångfald som finns här.

AKTÖRER, INSTITUTIONER OCH STRUKTURER Det här läromedlet heter Arena, namnet syftar på att samhället kan ses som en arena, där individer, grupper, företag, organisationer och myndigheter alla är aktörer.

I samhället finns ett stort antal institutioner som ställer upp regler för aktörerna att leva efter. Familjen, staten, rättssystemet, religioner och det ekonomiska systemet är sådana exempel.

Institutionerna kan vara reglerade i lagstiftning, men också bestämda enbart av våra traditioner. Tillsammans bildar institutioner strukturer, ett slags formellt och informellt regelverk inom vars ramar aktörerna lever och agerar. Vi har svårt att se bortom strukturerna och leva annorlunda. Strukturerna begränsar oss men är samtidigt nödvändiga för att samhället ska fungera och kunna lösa aktörernas skiftande problem. Strukturer är inte bestående utan förändras. Det kan ske genom den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska utvecklingen men också genom att aktörerna själva påverkar dem.

Familjen är ett bra exempel på hur institutioner och strukturer förändras.

För hundra år sedan bestod familjen av flera generationer. Genom ökat ekonomiskt välstånd, men också genom politiska beslut av skilda slag, ersattes flergenerationsfamiljen med kärnfamiljen med enbart föräldrar och barn. Genom att skilsmässor blivit såväl ekonomiskt som juridiskt möjliga finns idag många familjer som består av endast en vuxen med barn, och många familjer med barn som har syskon ur olika äktenskap eller förhållanden.

KAPITEL 2 – INDIVIDEN I SAMHÄLLET

51105543.3.1_Inlaga.indd 17

”

Bild föregående sida: Götaplatsen, Göteborg.

17

2021-07-02 07:58

MAKT OCH MAKTRESURSER

”

Makt ingår i alla relationer mellan människor.

”

Makt är ett begrepp som används lite olika. I det här kapitlet är det i betydelsen inflytande och påverkan. När man fyller 18 år blir man myndig och har därmed på sätt och vis makten över sitt liv.

Men riktigt så enkelt är det inte. Många människor och förhållanden i samhället kommer fortfarande att ha makt över en.

Det är givetvis en del av att leva i samhället. När man fyller 18 får man också rösträtt och därmed får man delta i den politiska makten i samhället.

Makt ingår i alla relationer mellan människor. Lagstiftning, poliser och domstolar begränsar individens makt, samtidigt som de skyddar den. Tack vare att dessa institutioner har makt har individen nämligen ett skydd mot maktmissbruk från andra individer, grupper och myndigheter. Det är förstås viktigt att de som utövar samhällets makt inte missbrukar den, och att det finns ett demokratiskt system som vakar över detta.

MAKTRESURSER Maktresurser är det som ger oss makt.

Den som saknar maktresurser är maktlös. Pengar, utbildning, medborgarskap, kontakter, yrke och inflytande i media är några exempel på maktresurser.

Genom pengar får man mer makt över sitt eget liv. Man kan välja lite friare hur man vill leva. Men man kan också använda pengar för att få makt över andra.

Tänk t.ex. på ett ungt par med delad ekonomi som tänker resa bort på semester tillsammans. Om den ena har mer pengar och erbjuder sig att betala resan är det kanske troligt att det ger makt över vart resan ska gå, och sedan även över vilka restauranger som ska besökas osv.

Ojämlika maktförhållanden kan ibland ”förgifta” relationer mellan människor.

Eller tänk om ett företag sponsrar en handbollsklubb med pengar. Trots att det 18

51105543.3.1_Inlaga.indd 18

aldrig avtalas kanske företagets direktör ändå får makt över klubben. Det kan t.ex. bli ganska svårt att inte låta direktörens barn få spela i juniorlaget även om det finns andra som är bättre. Direktören kanske aldrig säger något, hen får makt ändå genom att hen skänkt pengarna, och hen kanske aldrig ens förstår att det har hjälpt hens barn till juniorlaget. Inte ens tränaren som tar ut laget inser nödvändigtvis att hen favoriserar en spelare.

Hen tycker kanske att det skulle vara jobbigt att utesluta direktörens barn ur laget och ser därför hens prestationer ur en mer positiv synvinkel.

TYPER AV MAKT Nedan följer ett sätt att indela makttyper, men det finns förstås inga ”sanna” indelningar av makttyper, utan de ska uppfattas som hjälpmedel för att analysera maktutövning.

Direkt makt har man över sina medmänniskor när man kan få dem att göra något som de annars inte skulle göra. Det kan handla om att föräldrarna ”får” barnet att städa sitt rum eller att myndigheter tvingar de som försöker undvika att betala skatt att faktiskt göra det. Makten utövas avsiktligt och avser att leda fram till ett beslut eller en handling. Ofta finns någon typ av bestraffning eller belöning inbakad i maktutövningen. Det är tydligt vem som utövar makten. Maktutövaren kan därmed ställas till ansvar om denne bryter mot lagstiftningen.

Dagordningsmakt innebär att man begränsar andras makt genom att bestämma vad man ska fatta beslut om. Har man makt över dagordningen bestämmer man inte bara vad som ska diskuteras i samhället eller i familjen, utan också vad som inte ska diskuteras.

Makten utövas avsiktligt, men avser inte att leda fram till ett beslut utan snarare till vad man ska besluta om. Medie-

KAPITEL 2 – INDIVIDEN I SAMHÄLLET

2021-07-02 07:58

Hit men inte längre!

Polisen kan utöva mycket tydlig direkt makt. Det blåvita bandet visar var man får gå och inte gå.

världen har mycket dagordningsmakt.

Genom att media väljer vad som ska behandlas fastställs dagordningen i stor utsträckning också för de politiska diskussionerna i samhället.

Makten över tanken avser de begränsningar av våra tankar och därmed av vad vi önskar och gör, som samhällets strukturer skapar. Strukturerna närmast definierar verkligheten, präglar människors önskningar och får allt som inte stämmer med strukturerna att kännas onaturligt.

Under vår uppväxt lär vi oss strukturerna utan att vi vet det. Vår familjs sätt att leva, skolan och religiösa auktoriteter, men också den tekniska och vetenskapliga nivån, begränsar vad vi ser som möjligt.

Ett exempel är förhållandet mellan män och kvinnor i arbetslivet. För sextio år sedan var arbetsdelningen mellan könen mycket tydlig. Kvinnor förväntades ta hand om hemmet och barnen.

För många var det så självklart att man inte ens tänkte tanken att göra annorlunda. Det upplevdes närmast som onaturligt om en pappa valde att stanna hemma med barnen medan mamman

förvärvsarbetade. På så vis utövades makt utan att man såg det. Människors valmöjligheter var begränsade. ”Makten över tanken” är i detta fall oavsiktlig, den är inte utövad av enskilda utan är en del av tillvaron, den är strukturell.

Men samhället har förändrats och det visar att aktörerna kan förändra strukturerna. Ibland beror sådana förändringar på att människor själva börjar leva annorlunda och så småningom börjar kräva förändringar i institutionerna. Det kan också vara människor i maktpositioner som driver fram förändringar. Makt kan alltså förändra makt. Men det kan också vara andra förändringar i samhället, som den vetenskapliga utvecklingen, som gör det möjligt att leva annorlunda. Man kan säga att det är strukturen själv som förändras och skapar en annan ”makt över tanken”. ”Makten över tanken” kan förtrycka.

Människor kan inskolas i dåligt självförtroende och i känslor av underlägsenhet så att man närmast upplever det som naturligt, som tingens ordning, som något Gud bestämt och som man måste finna sig i. Inte bara de som har haft makt att förtrycka utan också de förKAPITEL 2 – INDIVIDEN I SAMHÄLLET

51105543.3.1_Inlaga.indd 19

ORDET Struktur: Av latin structura, sammanfoga, uppbygga.

19

2021-07-02 07:58

NORM OCH KATEGORI Majoritetens kultur brukar man säga utgör normen, dvs. det normala i betydelsen ”det vanliga”, det man först tänker på. Om man utomlands får frågan: ”Hur är en typisk svensk?” skulle de flesta av oss beskriva normen. Det är dock inte alltid självklart vad som utgör normen.

Att normen inte skulle vara en invandrare, inte en rullstolsburen, inte en homosexuell och inte heller en extremt rik person är ganska troligt. Men skulle det vara en man eller kvinna, eller en individ ur medelklass eller arbetarklass?

Ibland är det inte heller så enkelt som att normen är majoriteten, ibland är snarare

normen ”det dominerande”, det som hörs och syns mest, det som politik och media fokuserar på.

Normen hänger ihop med ”makten över tanken”. Normen är alltså strukturellt bestämd.

De grupper som nämns ovan ingår i olika kategorier. Till exempel är män och kvinnor grupper i kategorin ”kön”.

Medan ungdomar, medelålders och pensionärer är grupper inom kategorin ”ålder”.

Man kan i allmänhet inte själv välja vilken grupp i respektive kategori man tillhör och det är svårt, ibland omöjligt, att byta grupp.

KÖN OCH GENUS

Man brukar skilja på kön och genus där kön är biologiskt bestämt medan genus är socialt bestämt. Vad betyder socialt bestämt? Jo att det vi uppfattar som ”manligt” och ”kvinnligt” inte alltid ser likadant ut, utan det är något som är påverkat av vår uppfostran, av det omgivande samhället och av den tid vi lever i - alltså en socialisering. Men eftersom samhället ändras, ändras även vad som betraktas som ”kvinnligt” och ”manligt”.

Ett exempel från det tidiga 1900-talets svenska bondesamhället: Att mjölka gårdens kor var en ”kvinnlig syssla”, när kvinnan var sjuk tvingades mannen att göra det.

Men mjölkning var så starkt förknippat med ”kvinnligt” att män som mjölkade ibland låste in sig i ladugården för att ingen skulle se att de utförde en ”kvinnlig” syssla. Så är det inte längre.

Samma sak med att ta hand om småbarn, det var ”kvinnligt” och det är först efter decenniers diskussioner och förändrad lagstiftning som det också blivit ”manligt” att ta hand om småbarn.

Eller hur man för bara några decennier sedan uppträdde vid danstillställningar, där kvinnor passivt väntade på att bli uppbjudna av aktiva män. Så är det inte längre, samhället har förändrats och manligt och

24

51105543.3.1_Inlaga.indd 24

kvinnligt har fått nyare och idag friare innebörd.

Generellt har män uppfattats som mer rationella än kvinnor och mindre känsliga, medan kvinnor uppfattats som mer omhändertagande och bättre på att ta hand om och förstå människor. Enligt genusteori är alltså dessa skillnader till stor del konstruerade. Den franska filosofen och feministen Simon de Beauvoir skrev 1949 i sin berömda bok Det andra könet att ”man föds inte till kvinna, man blir det”.

Med andra ord kön är biologiskt skapat medan genus är socialt skapat.

Är du rädd för spindlar?

KAPITEL 2 – INDIVIDEN I SAMHÄLLET

2021-07-02 07:58

Listan på kategorier kan göras lång:

klass kön

sexualitet etnicitet religion nation ålder

funktionsnedsättning

…

Kategorierna har stor betydelse för hur en individ uppfattas av sin omvärld och påverkar dessutom individens möjligheter i livet. Man brukar säga att det inom kategorierna existerar en maktordning som rangordnar människor i en slags status- och maktposition.

Om man t.ex. talar om att det finns en könsmaktsordning menar man att män har mer makt än kvinnor eller att män har makt över kvinnor.

Genom att vara medveten om maktordningars betydelse kan man delvis titta förbi dem och bedöma människor som individer, istället för utifrån olika kategorier. Det handlar om att inte ha förutfattade meningar om vad människor är utifrån exempelvis kön, etnicitet eller sexualitet, eller annorlunda uttryckt om att inte betrakta människor utifrån stereotyper.

Tittar vi förbi maktordningar kan åtminstone en del av dem med tiden försvagas och kanske försvinna. Nedan följer en genomgång av de fyra första kategorierna i listan.

KLASS Kategorin klass handlar om vår statusmässiga och ekonomiska position i samhället. Det finns olika definitioner av vad en klass är för något.

Vår gamla indelning i fyra stånd var ett slags klassindelning av människor.

Det indiska kastsystemet brukar beskrivas som en förstelnad form av en

När under sin uppväxt förstår man i vilken samhällsklass man växer upp i?

Många sysslar med hästar och rider, men hästpolo är fortfarande i många länder en stark klassmarkör för överklassen. Fyra ryttare i varje lag kämpar om bollen med klubbor.

KAPITEL 2 – INDIVIDEN I SAMHÄLLET

51105543.3.1_Inlaga.indd 25

25

2021-07-02 07:58

LIVSSTIL OCH KLASS

Läst morgontidning dagligen i procent

Minst en gång de senaste 12 månaderna, i procent Läst skönlitteratur

Spelat tips, Gått på lotto, V75 teater

Gått på fotboll/ hockey

Rest Handlat med utomlands aktier

Högre tjänstemän, ledande befattningar och större företagare

50

91

46

59

43

84

47

Mellanchefer, tjänstemän i mellanställning

42

89

53

54

36

75

40

Lägre tjänstemän

43

88

53

55

31

70

28

Småföretagare

36

64

64

40

33

72

36

Jordbrukare

27

60

61

37

40

46

39

Arbetsledare och tekniker

31

71

64

40

38

69

27

Service, försäljning och enklare kontorsarbete

30

76

59

35

34

45

21

Lägre tekniker, kvalificerade industriarbetare

22

59

71

24

49

50

27

Okvalificerat industriarbete

23

60

68

29

45

52

22

Arbetslösa/förtidspensionerade

26

65

58

39

33

44

22

Samtliga

35

78

56

45

38

64

31

Skillnad högre tjänstemän / okval. industriarb.

+27

+31

-22

+33

-2

+32

+25

Går arbetare mer på fotboll än högre tjänstemän? Knappast om man får tro tabellen ovan som försöker visa skillnader i livsstil mellan olika grupper i dagens Sverige. Bland högre tjänstemän har 43 % gått på fotboll eller hockey de senaste 12 månaderna, medan siffran är 45–49 % för industriarbetare. Detta ger två till sex procentenheters skillnad. Skillnaden för övriga aktiviteter är däremot större. I vilka fall kan man misstänka att gruppernas löneläge har stor betydelse?

Källa: Skilda världar, SOM-institutet

26

51105543.3.1_Inlaga.indd 26

KAPITEL 2 – INDIVIDEN I SAMHÄLLET

2021-07-02 07:58

gammal klassindelning, nämligen ett Modell över klassamhället ståndssamhälle kompletterat med ett skråväsen. Kastsystemet har fortfarande Överklass stor betydelse i Indien.

Karl Marx, som var en av den tidiga Medelklass socialismens stora teoretiker, knöt begreppet klass till den roll man hade i produktionen, i arbetslivet. De viktiga Arbetarklass klasserna i det tidiga industrisamhället var borgarklassen och arbetarklassen.

Borgarklassen ägde fabrikerna och arbetarklassen arbetade där. Borgarklassen var rik och arbetarklassen fattig. Marx Överklass menade att mellan klasserna fanns en konflikt eftersom borgarklassen utnytMedelklass tjade arbetarklassen. Marx klassbegrepp fungerade bra för att förstå det tidiga industrisamhället.

I takt med att samhället förändrats har Arbetarklass också andra företeelser som utbildning blivit viktiga för att förstå hur klasser fungerar. I dagens Sverige fungerar Marx Två sätt att mycket förenklat illustrera klassamhället. En pyramid för industriklassindelning dåligt. Vanligtvis talar samhället och en cirkel för det postman om tre klasser, eller som man också industriella samhället. Medelklassens säger tre socialgrupper eller socioekonoandel har vuxit. miska positioner.

De tre klasserna är: och ett ”bra” socialt kontaktnät, vilket överklass innebär att man har kontakter som medelklass t.ex. kan vara till hjälp om man vill göra karriär i arbetslivet eller snabbt vill arbetarklass få tillgång till bra vård. Kontakterna gör Klasserna skiljer sig från varandra i det lättare att ”hitta” i samhället, man åtminstone tre avseenden: känner människor med inflytande och kunskaper som i sin tur känner andra ekonomi som kan hjälpa en att lösa problem. utbildning Med arbetarklass avser man människor med sämre ekonomi och socialt kontaktnät lägre utbildning. I arbetslivet har man i Med överklass menar man de mycket allmänhet mindre inflytande över sina rika människor som ofta genom ärvda arbetsuppgifter. Det sociala kontaktnätet förmögenheter har en så stark position är inte till lika stor hjälp. Man känner att de egentligen inte behöver bekymra färre människor på ”höga” positioner. sig om framtiden. Överklassen är liten.

Man har liksom en sämre ”utsiktspunkt” Med medelklass avses en stor grupp i samhället än medelklassen. Arbetslivet människor i samhället med god eller är dessutom ofta mer slitsamt vilket leder mycket god ekonomi, hög utbildning till sämre hälsa.

KAPITEL 2 – INDIVIDEN I SAMHÄLLET

51105543.3.1_Inlaga.indd 27

27

2021-07-02 07:58

ORDET Klassresa: När människor flyttar mellan klasserna.

”

Klassmarkörer är sådant i livsstilen som markerar klass.

”

Skillnaderna leder till olika livsstilar och i förlängningen till olika kulturer.

Man kan t.ex. tala om en medelklasskultur som särskiljer sig från en arbetarklasskultur i vad man vanligen samtalar om, vilka intressen man har, vilken mat man äter, vad man gör på semestern med mera. Men också, åtminstone i viss mån, i vad man har för åsikter och värderingar, och vilket parti man röstar på. Ofta förstärks detta av att man gärna umgås inom sin egen klass.

Klassmarkörer är sådant i livsstilen som markerar klass, som skvallrar om vilken klass man tillhör. Tidigare var tennis och golf stämplade som överklassporter och alltså en markör för överklass. Medan fotboll var arbetarklassens stora idrott. Åkte på campingsemester gjorde arbetarklassen och vin drack man i medel- och överklassen. Teater gick man inte på om man kom från arbetarklass och ostron åt man aldrig. Klassmarkörerna förändras dock. Många med traditionella arbetaryrken spelar idag golf, och vin är sedan länge en vanlig dryck i alla samhällsklasser. Men teater, konst och klassisk musik har fortfarande ett drag av medel- och överklass över sig.

Beskrivningarna av klasserna ovan är stereotyp. Det betyder att de är förenklade bilder av människor eftersom de bara beskriver de företeelser som ligger i kategorin klass. Dessutom är en hel del människor i dagens Sverige svårplacerade. Man kan t.ex. vara höginkomsttagare men sakna högre formell utbildning. Man kan vara välutbildad men ha ganska låg lön. Man kan leva tillsammans med någon som har en helt annan inkomst och utbildning. Gränsen mellan klasserna är otydlig, och eftersom medelklassen är så stor hör man ibland begrepp som ”övre medelklass” och ”lägre medelklass”. Ibland används begreppet ”underklass”, vanligen menar man då den

28

51105543.3.1_Inlaga.indd 28

del av arbetarklassen som har det sämst, som inte är fast etablerad på arbetsmarknaden och ofta går arbetslös.

Vilken klass tillhör en specifik individ? Upplevelsen är förstås subjektiv.

Kanske kan bara individen själv svara på den frågan. Många människor förkastar klassbegreppet och menar att det bara finns individer. Kanske är detta typiskt för ett samhälle som det svenska där rörligheten i klassystemet är ganska stor och skillnaderna mellan klasserna inte alls är lika påtagliga som de var för bara sextio år sedan. Men klass spelar fortfarande en mycket stor roll.

Ibland använder man begreppet ”klassresa” när människor flyttar mellan klasserna. Den vanligaste klassresan går från arbetarklass till medelklass via utbildning. Genom utbildning lär man känna medelklassens kultur, man får kanske ett bättre avlönat arbete och så småningom börjar man umgås med människor som är etablerade i medelklassen.

Ett annat exempel på klassresa är när invandrare på grund av svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden ”reser” från den medelklass som de tillhörde i sitt tidigare hemland till arbetarklass eller underklass i det nya hemlandet.

Finns det andra sätt att resa mellan klasserna? Kan en människa ur arbetarklassen genom äktenskap bli en del av överklassen? Om man vinner tio miljoner på lotto börjar man då leva i en överklasskultur? Klassresenärer har ofta svårt att anpassa sig i en ny klass. Man kan inte ”koden”. Man har en annan bakgrund och därmed inte lika mycket gemensamt.

Så tillbaks till frågan: Vad är normen?

Vilken klass är typisk i Sverige? För femtio år sedan var arbetarklassen störst, detta är inte lika självklart idag. Ett klassystem som brukade illustreras som en triangel med en stor arbetarklass i

KAPITEL 2 – INDIVIDEN I SAMHÄLLET

2021-07-02 07:58

botten har blivit mer som en cirkel med en stor medelklass i mitten. Medelklassen har alltså växt. Det är också människor i medelklassen som hörs och syns mest i samhällsdebatten, i media och i ledande befattningar på arbetsplatserna.

Förmodligen skulle inte särskilt många protestera mot påståendet att medelklass idag är normen.

KÖN Inom kategorin kön har ”man” länge varit normen och är så fortfarande, även om det inte längre är lika påtagligt i ett land som Sverige. Mannen var familjens överhuvud, mannen var ansiktet utåt och det var män som hade nästan alla chefsjobb. Det var män som dominerade i politiken, idrotten, föreningslivet, ja i alla aspekter av samhällslivet.

Kvinnor deltog i det offentliga livet på mäns villkor. Hemmet var kvinnans värld. Samhället var ett tydligt patriarkat, dvs. ett samhälle där män har makt över kvinnor.

I vårt land har mycket hänt under de senaste hundra åren. Kvinnor har i mångt och mycket nått samma positioner som män i det offentliga livet och många män engagerar sig i hemmet och barnens uppfostran nästan lika mycket som kvinnor, men skillnader finns fortfarande. Det ser man t.ex. i statistik över kvinnors andel av chefsjobb och styrelseposter i näringslivet och i hur föräldraledigheten fördelas. Företeelser som prostitution, sexuellt våld och annan misshandel mot kvinnor visar att ett jämställt förhållande mellan könen ännu är långt borta.

Vad är egentligen skillnaden mellan kvinnor och män? Att det finns biologiska skillnader är i det närmaste uppenbart. Man är antingen man eller kvinna.

Men helt sant är inte heller detta. Det finns människor som föds med en oklar biologisk könstillhörighet. Det ser man i idrottssammanhang där man tävlar som

damer eller herrar och utövare med oklar biologisk könstillhörighet ibland anklagas för fusk.

Men vad är skillnaden mellan kvinnor och män om man bortser från biologin? Varför är flertalet lastbilschaufförer män och flertalet sjuksköterskor kvinnor? Varför sminkar sig kvinnor mer än män? Varför ifrågasätts kvinnor med många sexuella kontakter mer än män med många sexuella kontakter? Eller är det inte längre så?

Många menar att en del, eller kanske alla, sådana skillnader är konstruerade. Att man lär sig skillnader när man växer upp. Vi behandlas olika av de vuxna vi har runt omkring oss beroende på om vi är flickor eller pojkar. Vi får en bild av vad som förväntas av oss som dessutom ofta förstärks av media och reklam. Skillnaderna är alltså inte en effekt av naturen utan av kulturen. Det rör sig alltså om genus.

Antropologer som undersökt isolerade samhällen med liten påverkan från andra kulturer har sett att vad som uppfattas som kvinnligt och manligt varierar kraftigt. Det stärker tanken att skillSammanräknad förvärvsinkomst efter ålder och kön 2018 Tusentals kronor 500 400 300 200 100 0 20 år

30 år

40 år

50 år

60 år

Ålder

Män Kvinnor

KAPITEL 2 – INDIVIDEN I SAMHÄLLET

51105543.3.1_Inlaga.indd 29

Barbie till vänster är en leksaksdocka som började säljas år 1959. Dockan har kritiserats för att sprida ett orealistiskt kroppsideal. År 2014 lanserades en alternativ docka kallad Lamily, till höger.

Hon har samma kroppsproportioner som en genomsnittlig amerikansk 19-åring.

I nästan alla åldersgrupper tjänar män mer än kvinnor. Med förvärvsinkomster menas alla inkomster utom kapitalinkomst.

Källa: SCB

29

2021-07-02 07:58

”

Segregering betyder att vi lever åtskilda från varandra.

”

Segregering En annan effekt av underordningen är segregering som betyder att vi lever åtskilda från varandra. Den vanligaste formen av segregering finns inom boendet. Sverige är inget extremt segregerat land, men våra storstäder är ändå tydligt segregerade. Segregeringen beror oftast på klass och etnisk identitet.

Inom en och samma stad uppstår bostadsområden där bara medelklassen har råd att bo. Ofta har medelklassen en bättre social situation och bättre hälsa än arbetarklassen. Barnen mår bättre och skolorna känns tryggare och lugnare.

De som har råd väljer att flytta till dessa populära områden.

Mindre populära områden vill många komma bort ifrån, man avser inte att stanna där så länge och engagerar sig inte

heller i närmiljön. Detta stärker ytterligare områdets karaktär av större social oro.

Slutresultatet blir en segregering, en uppdelning av människor i olika bostadsområden med olika status. Ofta följer denna segregering också etniska linjer.

Nykomna invandrare söker sig ofta till områden där det redan bor landsmän.

Segregeringen medför också att underordningen förstärks. Att bo i ett område med lägre status är i många sammanhang något man inte skyltar med eller något man känner att man måste förklara eller försvara.

Hur minskar man segregering? Ett sätt är att försöka anpassa byggandet av bostäder så att områden blir mer blandade. Man kan också försöka blanda elever från olika stadsdelar i samma skola.

SAMHÄLLS DEBATT

DET FRIA SKOLVALET – MINSKAR ELLER ÖKAR DET SEGREGERINGEN?

Det fria skolvalet som infördes i Sverige 1992 kan också vara ett sätt att motverka segregeringens effekter, så att människor ur olika klasser och etniska grupper möts.

Det finns dock många som menar att det fria skolvalet istället har lett till ökad segregering.

De som gillar det fria skolvalet betonar individers rätt och förmåga att själva välja vad som är bäst för en själv eller för sina barn. Man får som individ möjlighet att välja bort skolor i segregerade områden.

36

51105543.3.1_Inlaga.indd 36

Kritiker menar att det vanligen är svårt att välja och att det framförallt är starka grupper i samhället som har tillräckliga kunskaper för att dra nytta av det fria skolvalet. Detta leder, menar man, ofta till ökad segregering då de som utnyttjar det fria skolvalet koncentreras på vissa skolor.

Tanken att det fria skolvalet skulle leda till att barn och ungdomar från olika områden blandas har inte blivit verklighet, menar man.

Ta reda på hur de olika partierna ser på det fria skolvalet.

KAPITEL 2 – INDIVIDEN I SAMHÄLLET

2021-07-02 07:58

UPPGIFTE

2

UPPGIFTER Sidan 15–21 1 Vad är institutioner?

Ge några exempel.

2 Hur kan polisen både begränsa och skydda individens makt?

3 Vad är maktresurser?

Ge exempel.

4 (D) Varför har en individ som lever i ett samhälle och inte är medborgare i samhället mindre makt? Fundera på hur situationen förändras om man dessutom illegalt uppehåller sig i landet.

5 Förklara begreppen: a) direkt makt b) dagordningsmakt c) ”makten över tanken” Sidan 21–23 6 (D) Vad är natur och vad är kultur av följande: a) att dricka när man är törstig b) att skåla c) att äta när man är hungrig d) att äta tillsammans med andra e) att äta med pinnar 7 Förklara begreppen: a) subkultur b) etnisk minoritetskultur c) mångkulturellt samhälle 8 a) Sverige har fem nationella minoriteter, vilka? b) Vad vill man uppnå med en särskild lagstiftning som fastslår dessa nationella minoriteters existens?

Sidan 24– 33 9 (D) a) Vilka grupper ingår i de olika kategorierna på sidan 25? b) Vilken grupp, om någon, i respektive kategori utgör normen? Hur ser en eventuell maktordning ut.

10 I Marx beskrivning av 1800-talets industrisamhälle menade han att det fanns två viktiga klasser, vilka?

11 Vilka tre klasser brukar man tala om i dagens Sverige?

12 Klasserna skiljer sig åt i tre avseenden, förklara.

13 Förklara begreppen och ge exempel: a) klasskultur b) klassmarkör c) klassresenär d) underklass 14 Hur kan man argumentera för att klass spelar mindre roll i dagens Sverige än för hundra år sedan?

15 Det gamla klassamhället brukade illustreras med en pyramid, medan dagens klassamhälle ofta illustreras med en cirkel. Varför fungerar cirkeln bättre?

16 (D) Vilka svarsalternativ hade du själv rankat högst i diagrammet på sidan 34?

17 Vad innebär påståendet att ”man är norm inom kategorin kön”?

18 Förklara begreppen:

19 Ge exempel på företeelser som bryter mot vad som betraktas som kvinnligt och manligt.

20 När blev homosexuella handlingar tillåtna i Sverige?

21 Vilket år slutade svenska myndigheter betrakta homosexualitet som en sjukdom?

22 (F) Vad är RFSL? 23 Ge exempel på faktorer som kan särskilja en etnisk grupp.

24 Vilka tre typer av etniska grupper behandlas i texten?

25 Vad är skillnaden mellan integrering och assimilering?

Sidan 34–36 26 Vad är hatbrott?

27 Diskutera för- och nackdelar med kvotering av t.ex. kvinnor och invandrare på olika utbildningar och på styrelseposter.

28 Hur kan man försöka minska effekterna av segregering?

29 (F) Vad är apartheid? Ge exempel på var i världen detta har förekommit.

30 (D) På sidan 33 hittar du World Values Surveys ”kulturkarta”. a) Beskriv vad Sveriges position berättar om vårt land? b) Vilka länder i EU befinner sig längst ifrån Sverige, och i vilka avseenden?

a) patriarkat b) matriarkat

KAPITEL 2 – INDIVIDEN I SAMHÄLLET

51105543.3.1_Inlaga.indd 37

R

37

2021-07-02 07:58

”

Ekonomisk politik jämnar ut konjunkturer.

Med ekonomisk politik avses allt det riksdag, regering, myndigheter och inte minst Riksbanken gör för att påverka den ekonomiska situationen.

Vilka är målen för den ekonomiska politiken? Ja, om detta råder det förstås delade meningar. Olika politiska partier har olika åsikter. Flertalet är dock överens om de tre huvudmålen: hög tillväxt, utan att miljön skadas

kaper R2 Nationalräkensavigsidor tik mot konjunkturernas R2 Ekonomisk polijunkturerna R2 Trenden och konR1 Ekonomisk politik 36 500 tr 9 okt 2010

låg arbetslöshet låg inflation Ibland kan de olika målen komma i konflikt med varandra, en politik som bedrivs för att minska inflationen kan i vissa situationer orsaka minskad tillväxt och ökad arbetslöshet. Politik som ska öka tillväxten skapar i vissa situationer inflation.

TRENDEN OCH KONJUNKTURERNA Den ekonomiska utvecklingen på lång sikt kallas för den ekonomiska trenden.

Alltsedan industrialismens genomslag har den ekonomiska trenden i de flesta länder visat på tillväxt, dvs. BNP, värdet av allt som produceras inom ett land under ett år, har ökat.

Det ekonomiska läget pendlar alltid mellan högkonjunktur och lågkonjunktur.

Högkonjunktur karakteriseras av: hög tillväxt

hög sysselsättning inflation

stora skatteintäkter Högkonjunkturer är perioder som uppfattas positivt av de flesta människor i och med att arbetslösheten är låg och lönerna stiger. Lågkonjunktur är motsatsen till högkonjunktur.

Lågkonjunktur karakteriseras av: låg eller ingen tillväxt hög arbetslöshet låg eller ingen inflation låga skatteintäkter Lågkonjunkturen är bekymmersam eftersom den höga arbetslösheten orsakar mycket lidande. Att hög arbetslöshet sammanfaller med lägre inkomster och därmed låga skatteintäkter är också problematiskt. Är lågkonjunkturen mycket djup, dvs. produktionen minskar kraftigt och arbetslösheten stiger snabbt, talar man om en ekonomisk depression. Perioden mellan en högkonjunktur och nästa högkonjunktur kallas en konjunkturcykel.

KAPITEL 9 – EKONOMISK POLITIK

51105543.3.1_Inlaga.indd 219

”

Bild föregående sida: Gekås parkering i Ullared. Gekås är Skandinaviens största varuhus med sina fyra miljoner besökande varje år.

219

2021-07-02 08:05

Konjunkturcykeln Produktion

Högkonjunktur

Trend

Högkonjunktur

Lågkonjunktur

Tid

Perioden mellan två högkonjunkturer kallas en konjunkturcykel.

Trenden är uppåtgående.

ORDET Trend: En stabil långsiktig förändring i samhället.

VARFÖR FINNS KONJUNKTURER? Varför växer inte ekonomin i jämn takt hela tiden? Anledningen till att konjunkturer uppstår är att den totala efterfrågan avviker från BNP. Anta att vi från början befinner oss i en ekonomisk situation där BNP är lika med efterfrågan och att BNP ökar i samma takt som efterfrågan. Det råder i detta fall balans mellan vad som produceras och hur mycket som efterfrågas.

Av olika skäl kan det uppstå en obalans.

Då blir efterfrågan antingen större än BNP så att produktionen inte räcker, eller mindre än BNP så att vi får en överproduktion i samhället. Orsakerna till en sådan störning kan vara många. De kan bero på faktorer i utlandet, på minskat investerande, på politiska beslut, som exempelvis ändrat skattesystem, men också på individers syn på framtiden.

PÅ VÄG MOT LÅGKONJUNKTUR Anta att efterfrågan minskar. Det betyder att alla varor som produceras inte blir sålda, och att många tjänster aldrig blir utförda eftersom efterfrågan inte räcker.

Det finns nu två tänkbara scenarier: Priserna faller så att efterfrågan ökar och produkterna kan säljas.

Produktionen minskar och anpassar sig till den mindre efterfrågan.

Det har visat sig att det är svårt att sänka priserna. Till viss del beror det på att många företag då måste sänka lönerna vilket är svårt eftersom lönerna är reglerade i avtal. Således är det i första hand det andra scenariot – minskad produktion – som blir verklighet.

Minskad produktion leder på sikt till arbetslöshet, annars skulle företagen betala för arbetskraft som inte har något att göra. Ökad arbetslöshet innebär att människors köpkraft minskar, de arbetslösa lever kanske bara på a-kassa och har inte råd att konsumera så mycket, därmed minskar efterfrågan ytterligare med fortsatt ökad arbetslöshet.

Människor blir i detta läge oroliga för sin ekonomiska situation, allt fler känner sig hotade av arbetslöshet. Ofta leder detta till att människor minskar sin konsumtion och istället ökar sitt sparande.

Detta leder till ännu mindre efterfrågan.

Lågkonjunkturen fortsätter i en nedåtgående spiral med allt mindre efterfrågan och allt större arbetslöshet, företag går i konkurs och ytterligare människor förlorar sin försörjning.

PÅ VÄG MOT HÖGKONJUNKTUR Så småningom kommer dock priserna att börja falla. Dessutom kommer många produkter i hemmet och på företagen att bli slitna och behöva bytas ut. Därmed ökar äntligen efterfrågan.

Ekonomin kommer nu in i en uppåtgående spiral där efterfrågan så småningom kan överstiga BNP. Om lågkonjunkturen har varit mycket stark med många nedlagda företag är det svårt för BNP att hinna med den stigande efterfrågan.

Företagen har fullt upp att göra och säljer utan problem sina varor och tjänster. Åter finns det två tänkbara scenarier för vad som kan inträffa:

220 KAPITEL 9 – EKONOMISK POLITIK

51105543.3.1_Inlaga.indd 220

2021-07-02 08:05

Priserna stiger så att efterfrågan minskar.

Produktionen ökar så att BNP kommer ikapp efterfrågan.

Båda dessa scenarier är realistiska och inträffar ofta samtidigt. Gemensamt för dem är att de leder till stigande löner.

Dels därför att stigande priser gör att arbetstagarna vill ha högre löner, dels för att ökad produktion medför ökad efterfrågan på arbetskraft, med stigande löner som följd.

När produktionen nått sin topp och det råder full sysselsättning och alla produktionsfaktorer är i bruk kan produktionen inte öka ytterligare. Fortsätter lönerna att stiga leder det till att inflationen skenar iväg. Man har då en klassisk inflationssituation där ”för mycket pengar jagar för få varor och tjänster”.

Högkonjunkturens baksida Den höga inflationen skadar ekonomin på flera sätt och leder till att landets varor blir dyrare. Det betyder minskad efterfrågan på landets produkter och därmed minskad export. Det leder också till att importen ökar eftersom många utländska varor nu är billigare jämfört med de inhemska.

De ständigt ökade kostnaderna för företagen leder till att de hela tiden måste öka sin försäljning. Men det blir svårt på grund av den billiga konkurrensen från andra länder.

Efterfrågan på det som produceras kan också vara mättad, man har fått en överproduktion. Konsumenterna vill ha något nytt och annorlunda. Men företagen har svårt att utveckla nya produkter för att fånga efterfråUnder en högkonjunktur är det full fart gan. på landets bilskrotar. Många har råd att Detta beror bland köpa en ny bil och den äldsta delen av annat på att produkbilparken hamnar på skroten. tionen redan ligger på topp. Då är det svårt att hitta leverantörer av råvaror och halvfabrikat, svårt att hitta nya maskiner och svårt att få tag på arbetskraft.

Minskad export, ökad import och överproduktion leder till att efterfrågan inte räcker och ekonomin är därmed på väg tillbaka in i en lågkonjunktur. Sambanden kan beskrivas i modellerna ovan.

Mot högkonjunktur BNP MINDRE ÄN E

PRODUKTIONSÖKNING + STIGANDE PRISER

HÖJDA LÖNER

ÖKAD EFTERFRÅGAN

PRODUKTIONSMINSKNING

ARBETSLÖSHET

MINSKAD EFTERFRÅGAN

Mot lågkonjunktur BNP STÖRRE ÄN E

KAPITEL 9 – EKONOMISK POLITIK

51105543.3.1_Inlaga.indd 221

221

2021-07-02 08:06

EKONOMISK POLITIK OCH KONJUNKTURERNA Orsakerna till hög- och lågkonjunkturer ligger i marknadsekonomins sätt att fungera. Genom ekonomisk politik kan konjunkturerna jämnas ut så att inflationen inte skenar iväg under högkonjunktur och arbetslösheten inte blir alltför stor under lågkonjunktur.

Vilken sorts ekonomisk politik man ska bedriva är politiker sällan överens om. Detta beror bland annat på att nationalekonomi inte är någon exakt vetenskap. Dels är det svårt att analysera det ekonomiska läget, dels är effekterna av olika politiska ingripanden svåra att bedöma. Dessutom kan den ekonomiska politiken komma i konflikt med andra politiska mål, vilka dessutom är olika för olika politiker.

FINANSPOLITIK Innan 1930-talet begränsades den ekonomiska politiken i stor utsträckning av att det skulle råda balans i statens budget. Problem i ekonomin ansågs läka sig själva. Vid lågkonjunktur skulle priserna falla av sig själva så att efterfrågan ökade, och lönerna sjunka så att arbetsgivarna hade råd att nyanställa. Denna politik brukar kallas laissez-faire (uttalas lässefä´r) som betyder ”låt gå” (mer om detta på s. 258).

Dessvärre ledde den till stort lidande.

Priserna och lönerna anpassade sig nämligen först efter en lång tid av lågkonjunktur. Dessutom bromsade sjunkande löner efterfrågan vilket gjorde att det tog ännu längre tid för ekonomin att ta fart.

Under 1930-talets djupa ekonomiska depression som drabbade flertalet länder i världen sökte ekonomerna efter en bättre ekonomisk politik. Man talade om att skapa en kontracyklisk metod för att motverka konjunkturcyklerna.

Framförallt den engelske ekonomen

John Maynard Keynes 1883–1946 var under stora delar av sitt liv knuten till universitetet i Cambridge men hade också olika uppdrag för brittiska statens räkning. Bland annat ingick han i den brittiska delegation som förhandlade fram Versaillesfreden efter första världskriget. Keynes lämnade dock delegationen i protest mot de alltför hårda fredsvillkor som Tyskland tvingades acceptera.

John Maynard Keynes och en grupp svenska ekonomer, den så kallade Stockholmsskolan med bland annat Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, föreslog en ny ekonomisk politik. För eftervärlden förknippas den nya typen av politik mest med Keynes. Ekonomer eller politiker som litar på Keynes metoder brukar kallas keynesianer.

Den ekonomiska politiken måste angripa problemet i dess linda, menade Keynes. Det innebär att efterfrågan måste hållas i balans med BNP så att tillväxten kan ske i en jämn takt utan konjunktursvängningarnas störande

222 KAPITEL 9 – EKONOMISK POLITIK

51105543.3.1_Inlaga.indd 222

2021-07-02 08:06

inslag. För att förstå hur en sådan politik kan utformas måste man titta närmare på hur efterfrågan fungerar, vad den består av och hur ekonomisk politik kan förändra den.

Den totala efterfrågan i ett land, dvs. det produktionen ska vara i balans med, är summan av: privat konsumtion offentliga utgifter investeringar export

Ökar eller minskar någon av komponenterna, ökar eller minskar således också den totala efterfrågan.

Anta att landets ekonomi befinner sig i en situation där exporten minskar.

Detta leder till minskad efterfrågan och därmed till att ekonomin går in i en nedåtgående spiral mot lågkonjunktur.

Då bör staten genom ekonomisk politik försöka öka efterfrågan.

Den politik som Keynes med flera rekommenderade kallas finanspolitik eftersom den sköts med hjälp av statens finanser. Den går ut på att staten vid en lågkonjunktur ska öka efterfrågan genom att: öka de offentliga utgifterna öka den privata konsumtionen och investeringarna

Finanspolitik genom att öka de offentliga utgifterna – ett exempel För att få fart på efterfrågan beslutar staten att sätta igång ett stort infrastrukturprojekt. Man beslutar att förbättra vägnätet och bygga ett antal nya broar.

Detta leder till att företag i byggbranschen får mycket att göra, de börjar göra vinster och anställa folk. De nyanställda får inkomster vilket leder till ökad konsumtion. Man handlar t ex kläder och blommor. Då får textilindustrier och

MULTIPLIKATORN

Med hjälp av multiplikatorn kan man försöka beräkna hur stor effekt en statlig satsning på att öka efterfrågan får i praktiken. Anta att staten sänker skatterna så att hela landets befolkning får ytterligare 10 miljarder kronor att tillgå. För att beräkna multiplikatorns effekt måste vi uppskatta hur stor del av dessa pengar som sparas och hur stor del som kommer att konsumeras.

Vi antar att 30 % sparas och 70 % konsumeras. Efterfrågan kommer då att öka med 7 miljarder.

Dessa 7 miljarder kommer att så småningom bli inkomster åt dem som säljer och tillverkar de varor och tjänster som de 7 miljarderna används till. Också av dessa inkomster kommer 30 % att sparas och 70 % att konsumeras. Det betyder att efterfrågan ökar med ytterligare 0,7 · 7 miljarder. Denna efterfrågeökning leder i sin tur till en ny efterfrågeökning på 0,72 · 7 miljarder, och så fortsätter multiplikatorn att arbeta och tillföra ytterligare efterfrågan.

Den totala effekten kan matematiskt beskrivas som en oändlig serie mindre och mindre termer: 7 + 0,7 · 7 + 0,72 · 7 + 0,73 · 7 + 0,74 · 7 + ...

Summan av denna serie kan beräknas med en formel och slutar på 23 miljarder. Statens skattesänkning på 10 miljarder ledde alltså till en efterfrågeökning på 23 miljarder.

Låt oss nu anta att en stor del av den extra konsumtionen hamnar i utlandet genom köp av importvaror, semestrar utomlands osv. så att endast 40 % av de 10 miljarderna, dvs. 4 miljarder i inledningsskedet, används till konsumtion i Sverige. Den totala efterfrågeökningen kommer då att bli: 4 + 0,4 · 4 + 0,42 · 4 + 0,43 · 4 + 0,44 · 4 + ...

Summan av den här serien blir endast 7 miljarder trots en statlig skattesänkning på 10 miljarder. Det är alltså tydligt att finanspolitiken fungerar bäst i ett land som inte har alltför stor utrikeshandel.

KAPITEL 9 – EKONOMISK POLITIK

51105543.3.1_Inlaga.indd 223

223

2021-07-02 08:06

blomsterförsäljare mer att göra och kan i sin tur kanske nyanställa. Den ursprungliga efterfrågeökningen kommer alltså att förstärkas i flera led. Detta fenomen kallas multiplikatoreffekten.

Vid lågkonjunktur ska alltså staten underbalansera sin budget. Det betyder att man betalar ut mer än man får in till statskassan. Resultatet blir en statsskuld. När det är högkonjunktur ska staten minska utgifterna och om nödvändigt höja skatterna. Då blir budgeten överbalanserad och det blir lämpligt att betala av statsskulden.

Att överbalansera en budget under en högkonjunktur är ofta politiskt svårt att genomföra. Politiker har svårt att förklara varför staten ska börja snåla genom att minska bidragen och vänta med viktiga infrastrukturprojekt när ekonomin går så bra och staten drar in så mycket skatt.

Står man inför ett riksdagsval avstår man kanske från den politik man ur ekonomisk synpunkt borde föra av rädsla för att man annars förlorar regeringsmakten.

Finanspolitik genom att öka den privata konsumtionen – ett exempel Staten beslutar sig för att sänka skatterna och öka transfereringarna, t.ex. genom att höja barnbidragen. Folk får mer pengar vilket leder till större konsumtion.

Företagen får därmed mer att göra. De anställer mer arbetskraft vilka i sin tur får bättre ekonomi och därmed ökar de sin konsumtion vilket leder till ytterligare produktionsökningar. Återigen förstärker multiplikatoreffekten den initiala efterfrågeökningen.

PENNINGPOLITIK Ett alternativ eller komplement till finanspolitik är penningpolitik. Tanken med penningpolitik är att påverka efterfrågan genom att reglera penningmängden, dvs. mängden pengar i samhället. Ökar penningmängden ökar efterfrågan, minskar penningmängden minskar efterfrågan. Penningpolitiken sköts till stor del via respektive lands centralbank som kan ha en mer eller mindre självständig roll gentemot regeringen. Det viktigaste penningpolitiska redskapet är räntan.

Finanspolitik vid högkonjunktur Vill man motverka en högkonjunktur gäller det istället att minska transfereringarna, höja skatterna och vänta med offentliga projekt. På så vis minskas människors köpkraft och därmed också efterfrågan. Då får företagen mindre att göra och konkurrensen om arbetskraft och realkapital gör att inflationstrycket upphör. Man kan säga att multiplikatorn arbetar baklänges när efterfrågan minskas genom finanspolitik.

Räntepolitik I Sverige är det Riksbanken som sköter räntepolitiken. Riksbanken lyder under riksdagen, men förväntas agera självständigt utifrån de mål riksdagen ställt upp.

Riksbanken använder reporäntan för att påverka ränteläget. Det är den ränta bankerna får betala för kortvariga lån hos Riksbanken. Om till exempel Nordea har behov av ytterligare pengar för att låna ut till sina kunder, tar de ett lån, en repa, i Riksbanken.

Produktion

Överbalanserad budget

Underbalanserad budget

Tid

Med finanspolitik kan konjunkturens berg och dalar planas ut.

ORDET Transferering: Överföring från offentlig sektor, t.ex. barnbidrag, pension och bostadsbidrag

224 KAPITEL 9 – EKONOMISK POLITIK

51105543.3.1_Inlaga.indd 224

2021-07-02 08:06

Ett sätt att öka efterfrågan är att stimulera byggsektorn.

ROT-avdraget gör det billigare att anlita hantverkare.

S L L Ä SA M H ROT-avdrag är en skatterabatt T för den som anlitar hantverT A B E D kare för att t.ex. reparera sin ROT- OCH RUT-AVDRAG

bostad och RUT-avdrag är motsvarande skatterabatt för den som köper hushållsnära tjänster, t.ex. städning. Avdragen infördes ursprungligen för att minska arbetslösheten men har blivit så populära så att de har permanentats.

Förutom att minska arbetslösheten har avdragen hjälpt till att göra ”svarta” jobb ”vita”.

Tidigare var det inte ovanligt att man anlitade hantverkare och städare och betalade ”svart”, så man slapp skatter och sociala avgifter. Hantverkaren tog alltså inte upp inkomsten i sin deklaration utan stoppade pengarna direkt i fickan, medan köparen lät bli att betala moms.

Inte nog med att detta är olagligt (det innebär ju en stöld från alla andra i samhället), det gjorde dessutom situationen osäker både för den som sålde tjänsten liksom för den som köpte tjänsten. Inga försäkringar eller avtal tryggade den anlitades situation och köparen av tjänsten hade ingen rättslig möjlighet att klaga på ett dåligt utfört arbete. Genom skatteavdragen via ROT och

RUT upphörde till stor del incitamenten för svartjobb.

Men det finns kritik mot systemet. Huvudkritiken handlar om att ROT och RUT innebär en statlig subventionering av välbärgade människors konsumtion, fattigare människor kommer, menar kritikerna, ändå inte att köpa städhjälp och heller inte särskilt mycket hjälp av hantverkare. ROT och RUT ökar alltså skillnaderna i levnadsstandard mellan olika grupper i samhället.

En annan kritik går ut på att systemet snedvrider konkurrensen på arbetsmarknaden. Om t.ex. sjukvården behöver mer personal har ROT och RUT gjort det svårare att locka över arbetskraft från t.ex. hushållsnära tjänster till sjukvård eftersom hushållsnära tjänster är subventionerade av staten.

Undersök om följande tjänster möjliggör ROT- eller RUT-avdrag: rasta hunden blanda drinkar på 50-årskalas läxhjälp i matematik plantera om i trädgården tvätta poolen installera solceller på taket

KAPITEL 9 – EKONOMISK POLITIK

51105543.3.1_Inlaga.indd 225

225

2021-07-02 08:06

EKONOMISKA TEORIER OCH EKONOMISK POLITIK I detta avsnitt sammanfattas kronologiskt de viktigaste ekonomiska teorierna. Flertalet har behandlats tidigare i läroboken.

Det är först med 1500-talet och medeltidens slut som man kan tala om en medveten ekonomisk politik. Tidigare var staterna alltför svaga för att kunna styra det ekonomiska livet. Den ekonomiska makten låg hos de stora jordägarna och i de till stor del självstyrande städerna. Staternas ekonomiska politik handlade i det stora hela om att försöka få in skatter. Detta skedde genom det ekonomisk-politiska system som kallas för feodalism, där staten delade ut landområden till adeln mot skatt, huvudsakligen i form av varor och soldater.

MERKANTILISM OCH PROTEKTIONISTISK POLITIK Merkantilism kallas den ekonomiska politik som Europas stater försökte föra under en period mellan 1500-talet och mitten av 1800-talet.

Merkantilismen gick ut på att stärka den egna nationen. Framförallt ansågs det viktigt att nationens innehav av guld och silver var så stort som möjligt. Detta skulle åstadkommas genom att man ständigt hade ett överskott i sin handelsbalans. Det gällde alltså att exportera mer än man importerade. På så vis ökade man nationens reserver av guld och silver vilket behövdes för att ha råd att bekosta de många krig som alltid hotade.

Eftersom summan av all export i världen är detsamma som summan av all import måste det finnas vinnare och förlorare, menade merkantilisterna. Några länder hade överskott och andra underskott i handelsbalansen. Stora handelsunderskott dränerade landet på guld och silver. Det gällde att tillhöra de länder som hade överskott i handeln.

Auxonne Chalon s. Saône

Macon Riotter Rochetaille Givors Condrieu

Jonage St Symphorien d’Ozon

Tournon Valence Montelimar Bourg St Andenot Aramnon Beaucaire

Tarascon Arles

M E D E L H A V E T

Tullstationer längs och kring floden Rhône i Frankrike omkring år 1700. Ett av merkantilismens huvudprojekt var att få bort inrikestullarna.

För att minska importen och därmed utflödet av guld och silver lades tullar på import. Särskilt viktigt var det att ha höga tullar på industrivaror. Om man importerade dyra industrivaror fick man betala med extra mycket guld och silver och dessutom skadade det nationens möjlighet att bygga upp en stark industri.

Merkantilister struntade i stor utsträckning i att invånarna inte fick möjlighet att konsumera billiga importvaror. Man brydde sig helt enkelt inte om sådant som individernas ekonomiska välfärd, det var nationens styrka som var det viktiga.

En annan viktig del i merkantilismen var att stärka nationens produktionsförmåga. Särskilt viktigt var det att avskaffa de många tullar som fanns inom län-

274 KAPITEL 11 – EKONOMISK HISTORIA

51105543.3.1_Inlaga.indd 274

2021-07-02 08:08

derna. När köpmän transporterade sina varor tvingades de betala tullavgifter till såväl jordägare som vid stadsmurarna.

Detta var förstås inte bra för den ekonomiska utvecklingen.

Man satsade också på att med statliga medel bygga upp infrastrukturen. Framförallt gällde det att förbättra vägarna och att bygga kanaler som gjorde det möjligt att snabbt och billigt transportera varor inom landet. Man försökte också införa ett enhetligt myntsystem och en centralbank som skapade stabilitet i banksystemet.

Ett problem med den merkantilistiska politiken var att ett stort inflöde av pengar i form av guld och silver lätt skapar inflation. Det gjorde nationens produkter dyrare utomlands och svårare att exportera, och med mindre export av varor fick man därmed in mindre guld och silver.

Det var främst i England och Frankrike som man lyckades genomföra den merkantilistiska politiken. Men också svensk politik präglades tydligt av merkantilismens tankar.

Under det senaste decenniet har merkantilistiska idéer åter blivit aktuella.

Särskilt den amerikanske presidenten Donald Trump kallades för merkantilist av sina kritiker som menar att hans protektionistiska politik och hans engagemang för att rädda amerikanska arbetsplatser bar tydliga drag av merkantilism. Många menar att han tycktes se världens stater som deltagare i ett nollsummespel där framgångar för ett land måste balanseras av motgångar för ett annat. Så att om t.ex. Kina blir rikare sker det på USA:s eller andra länders bekostnad.

KLASSISK NATIONALEKONOMI OCH LAISSEZ-FAIRE-POLITIK Genom industrialiseringen som börjar under andra halvan av 1700-talet i Storbritannien börjar merkantilismen kritiseras. Den skotske filosofen Adam Smith skrev år 1776 boken Wealth of Nations. I boken pläderar han för att den ekonomiska politiken ska inskränkas till att sätta upp nödvändiga regler för det ekonomiska livet men i övrigt inte lägga sig i. Han vänder sig mot många av de statliga regleringar som styr ekonomin och pläderar för näringsfrihet ska ersätta de skråsystem som begränsade människors möjligheter att välja yrke och starta företag. Han ser en ekonomi där företag konkurrerar om kunderna som garanten för att samhället utvecklas och att kvaliteten förbättras på de varor och tjänster som saluförs, genom konkurrensen kommer också de företag som kan tillverka billigast att gynnas vilket leder till allt lägra priser för konsumenterna.

Vid sidan av Smith är David Ricardo den viktigaste klassiska nationalekonomen. Ricardo blev en framgångsrik affärsman och skapade sig en förmögenhet genom handel med värdepapper på Londonbörsen. Han blev så småningom också parlamentsledamot i underhuset.

Inspirerad av Adam Smiths tankar skrev han år 1817 sitt stora verk Principles of Political Economy and Taxation (vanligen kallad enbart Principles). I boken argumenterar Ricardo bland annat för frihandel. I en text om relativa fördelar finns det kända exemplet där Ricardo visar att om två länder, Portugal och England, båda producerar två varor, KAPITEL 11 – EKONOMISK HISTORIA

51105543.3.1_Inlaga.indd 275

275

2021-07-02 08:08

vin och tyg, kan båda länderna tjäna på handel också när det ena landet är bäst på produktion av båda varorna (s. 238).

Det betyder att om Portugal kan producera såväl vin som tyg med mindre arbetsinsats än England, ska portugiserna välja att producera den vara de är mest överlägsna på, i Ricardos exempel vin, och engelsmännen den vara de är minst underlägsna på, dvs. tyg. Det tjänar båda länderna på.

Ricardo menade alltså att Storbritannien skulle lämna den protektionistiska politiken och övergå till frihandel. Särskilt kritiserade han tullarna på import av spannmål som framförallt drabbade fattiga människor. När spannmålstullarna slutligen anskaffades 1846 kan man säga att det var inledningen till en ny period präglad av frihandel i stora delar av världen.

Under loppet av 1800-talet utvecklades den ekonomiska politiken allt mer enligt Smiths och Ricardos tankar och merkantilismen förpassades tills vidare till historien även om president Trumps ekonomiska politik hade tydliga inslag av merkantilism.

Smith och Ricardos tänkande brukar kallas klassisk nationalekonomi och politiken med minimal statlig reglering brukar gå under namnet laissez-faire, på svenska ”låt gå”. Med detta menas att det ekonomiska livet ska sköta sig självt med minimal påverkan från politiker och myndigheter.

NEOKLASSISK NATIONALEKONOMI OCH MARGINALTEORI Under 1870-talet utvecklades den nationalekonomiska vetenskapen framförallt genom den så kallade marginalteorin.

Detta gjorde att man bättre lärde sig förstå efterfrågans roll i ekonomin.

Tidigare hade ekonomer främst velat förklara en varas pris genom arbetsvärdesläran som menade att priset beror

på hur mycket mänskligt arbete som finns nedlagt i varan. Om jag säljer en rulle bomullstyg beror alltså priset på den genomsnittliga arbetstid som finns nedlagt i tyget. De tillverkare som behöver mindre arbetstid än genomsnittet kommer att göra en vinst och de som behöver mer gör en förlust. Observera att arbetstiden innefattar också den tid det tar för att utbilda arbetskraften, hålla arbetskraften vid liv, ta fram och bearbeta råvarorna till halvfabrikat, utveckla, bygga och reparera maskiner och verktyg, osv. alltså all arbetstid som finns i produkten.

Mängden arbetstid spelar stor roll för utbudet. Ju mer arbetstid som går åt desto mer betalt behöver förstås säljaren ha för att ha råd att tillverka en produkt.

Men det är inte det enda som avgör priset. En vara som ingen vill ha kommer inte att säljas oberoende av hur mycket arbete som gått åt, man måste alltså också tänka på köparen, på efterfrågan.

Det är här marginalteori kommer in, och särskilt marginalnyttan. Flera nationalekonomer bidrog till att utveckla marginalnyttans betydelse för priset, kanske främst engelsmannen Stanley Jevons och fransmannen Leon Walras. Men vad är då nytta och marginalnytta?

Med nytta menas den lycka en konsument uppnår vid konsumtion av en vara. Anta att det handlar om byxor. Det första paret byxor som en konsument köper kommer att drastiskt öka lyckan för konsumenten, det andra paret ökar lyckan ytterligare men inte riktigt lika mycket som det första paret. Man kan säga att lyckoökningen minskar eller att marginalnyttan avtar. Man vill därför inte betala lika mycket för det andra paret byxor som det första. Om jag redan köpt 20 byxor kommer jag inte att bli lyckligare av det 21:a paret, marginalnyttan har blivit noll, och jag kommer inte att vilja betala någonting för detta 21:a par byxor.

276 KAPITEL 11 – EKONOMISK HISTORIA

51105543.3.1_Inlaga.indd 276

2021-07-02 08:08

Ibland tycks marginalnyttan aldrig riktigt minska.

Tänker vi på en hel marknad, en hel befolkning, kommer alltså marginalnyttan att avta ju mer befolkningen köper av produkten, det är därför efterfrågekurvan lutar nedåt, för att befolkningen ska köpa mer måste nämligen priset falla så att det stämmer med den avtagande marginalnyttan.

Men marginalnyttan bestämmer inte allt, utbudet spelar trots allt roll och därmed också mängden arbetstid som åtgår för att producera varan. De neoklassiska ekonomerna fortsatte med att förfina modeller för att förstå också utbudet bättre.

Engelsmannen Alfred Marshall kombinerade efterfråge- och utbudskurvor och diskuterade begreppet jämviktspris där utbud och efterfrågan är lika stora. Ett litet misstag Marshall gjorde lever kvar ännu idag, nämligen att han satte priset på y-axeln och mängden på x-axeln, det hade varit mer matematiskt korrekt att göra tvärtom, något som ännu idag förvirrar många, men som skulle vara svårt att ändra eftersom en hel vetenskap nu vant sig vid Marshalls misstag.

Neoklassikerna spelade stor roll för den ekonomiska vetenskapen och införde matematik som ett viktigt verktyg för

att analysera ekonomi. Den ekonomiska politiken påverkades dock i mindre grad och laissez-faire politiken fortsatte under hela 1800-talet och början av 1900-talet.

MARXISM - KRITIK OCH VISIONER De klassiska och neoklassiska teorierna är strakt förknippad med industrialiseringen, marknadsekonomin (kapitalismen) och den liberala ideologin. Under denna period skapades stora rikedomar men de fördelades ojämnt. Särskilt arbetarklassen levde på sina håll i extrem fattigdom. Som en protest mot detta uppkom de olika socialistiska ideologier som kräver ett samhälle där frukten av människors arbete fördelas jämlikt.

En av de viktigaste socialistiska ideologerna var Karl Marx som föddes i Tyskland men tillbringade huvuddelen av sitt liv i London där han skrev böcker som Kapitalet och Kommunistiska manifestet.

Marx teorier brukar sammanfattas som marxism.

Marx anslöt sig till arbetsvärdesteorin och hans teorier är inte särskilt påverkade av neoklassikernas arbeten. Särskilt betonade han att en varas värde bestäms av mängden arbete som tillförts varan och det är alltså genom att tillföra ytterligare arbete som vi kan öka varans värde, och KAPITEL 11 – EKONOMISK HISTORIA

51105543.3.1_Inlaga.indd 277

277

2021-07-02 08:08

Trustbustern och presidenten Theodore Roosevelt bekämpade trusterna (monopolen) med hjälp av lagstiftning.

detta värde är grunden för priset. Han bortsåg alltså från efterfrågans betydelse för priset.

Marx poängterade att borgarklassen som ägde produktionsfaktorer i form av maskiner och fabriker, utnyttjade arbetarklassen genom att de endast fick betalt för en del av det extra arbete (värde) de tillförde en vara när de bearbetade den, t.ex. från tyg till byxa. En del av det tillförda värdet gick till den vinst som borgarklassen själv tog hand om. Marx menade att arbetarklassen blev ”utsugen” – blev bestulen och exploaterad – av borgarklassen och vad värre var, denna utsugning skulle komma att bli allt hårdare.

Varför skulle utsugningen bli hårdare?

Jo, konkurrensen mellan företag skulle tvinga fram högre produktivitet, och därför måste mängden realkapital öka, alltså fler och effektivare maskiner. Men

detta betyder att arbetskraftens andel av produktionsfaktorerna minskar. Men eftersom det enligt arbetsvärdesteorin endast är via arbetskraften som värdet av varan kan öka blir det mindre andel pengar över till löner och vinster. För att behålla vinsterna måste alltså lönerna sänkas eller arbetstiden förlängas och rasterna kortas, det vill säga ökad utsugning av arbetarklassen.

Arbetarklassen skulle till slut få det så dåligt att de enligt Marx teorier skulle göra revolution och införa ett nytt, mer jämlikt samhälle där företagen ägdes gemensamt, dvs. av staten. I det nya samhället skulle inte längre borgarklassens vinst vara det som styrde produktionen utan människors behov. Politiska beslut via myndigheter skulle planera ekonomin, såväl vad gällde produktionens inriktning som dess fördelning.

I Ryssland 1917 under Lenins ledning genomfördes den ryska revolutionen som så småningom ledde till en nästan helt planerad ekonomi i det nya landet Sovjetunionen. Det visade sig dock att planekonomier hade stora svårigheter att skapa ekonomiskt välstånd och nästan inga länder tillämpar idag den typ av ekonomi Marx hoppades skulle skapa en jämlikare värld.

Det visade sig också att utsugningen av arbetarklassen under kapitalismen inte behövde bli värre med tiden. Genom demokratins genombrott fick arbetarklassen allt större inflytande och det ökande välståndet kom också arbetarklassen till del.

Marx oroade sig också för att den kapitalistiska konkurrensen mellan företag skulle leda till att endast stora företag skulle överleva. Man skulle alltså få stora monopolföretag som kunde driva på utsugningen av arbetarklassen ännu hårdare. På denna punkt fick Marx delvis rätt. I vissa branscher där investeringskostnaderna är mycket höga kan det vara

278 KAPITEL 11 – EKONOMISK HISTORIA

51105543.3.1_Inlaga.indd 278

2021-07-02 08:08

Ibland är status viktigare än nytta.

svårt att upprätthålla konkurrensen.

Genom lagstiftning har dock kapitalismen till stor del kunnat lösa problemet med risken för monopol.

Också de ekonomiska nedgångarna i form av lågkonjunkturer bekymrade Marx. Han såg dessa som att kapitalisterna i sin iver att tjäna för mycket skapade överproduktion, alltså varor som ingen ville ha. Men även inom det kapitalistiska ekonomiska systemet och med hjälp av ekonomisk politik kan lågkonjunkturer hanteras vilket så småningom leder oss vidare till keynesianismen.

(För en kompletterande genomgång av marxismen se sidan 154.)

INSTITUTIONALISM – ATT SE HELA SAMHÄLLET En del ekonomer kritiserade den neoklassiska nationalekonomin för att alltför mycket fokusera på marknadskrafternas samspel och lita för mycket på matematik. För att förstå ekonomin måste man också intressera sig för institutionella faktorer. Till detta räknas band annat

rättsväsende, utbildningssystem, regler för äganderätt, banksystem och försäkringsbolag m.m. något man kan sammanfatta med begreppet social infrastruktur.

Men också den kulturella situationen är viktig, vilken betydelse har t.ex. religioner och traditioner för att påverka ekonomisk utveckling? Hur skulle en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män påverka det ekonomiska livet?

En av de tidiga institutionalisterna var amerikanen Thorstein Veblen som i boken The Theory of the Leisure Class från år 1899 intresserade sig för rikare människors konsumtion som enligt Veblen snarare styrdes av status än av nytta och marginalnytta. Man konsumerade för att ”visa upp sig” inte för att man behövde produkterna. Konsumtionen styrdes alltså av kulturella skäl.

Idag har institutionella teorier stor betydelse vid diskussioner om fattigare länders väg till utveckling där institutionalister betonar brister i den sociala infrastrukturen som en orsak till fortsatt KAPITEL 11 – EKONOMISK HISTORIA

51105543.3.1_Inlaga.indd 279

279

2021-07-02 08:08

Gunnar och Alva Myrdal var socialdemokratiska politiker.

Gunnar brukar räknas som institutionalist och keynesian. Han ingick i en grupp av svenska nationalekonomer som kallades för Stockholmsskolan.

De var samtida med Keynes och rekommenderade finanspolitik mot lågkonjunktur.

fattigdom. Med fungerande institutioner blir det möjligt att fatta ekonomiska beslut inför framtiden. Vem vågar investera i en ny fabrik om man inte har ett fungerande banksystem eller inte litar på att den privata äganderätten är skyddad?

Institutionalism har också bidragit till analysen av finanskrisen 2008. Man menar då att om det funnits ett bättre fungerande regelverk som begränsat det ekonomiska risktagande som ledde till bostadsbubblan och den följande bankkrisen hade det kunnat begränsa skadorna eller kanske helt hindrat krisen.

KEYNESIANISM OCH FINANSPOLITIK Med börskraschen i New York år 1929 inleddes en svår ekonomisk depression som snabbt spred sig över världen.

Enligt laissez faire-politiken skulle staterna agera försiktigt och i första hand invänta bättre tider. Man menade att till slut kommer efterfrågan att öka igen och företagen får nya beställningar och börja nyanställa. Dessvärre bet sig arbetslösheten fast och den låga efterfrågan ledde till deflation som ytterligare försvårade den återhämtning alla väntade på.

Många ekonomer letade efter en ny ekonomisk politik som skulle verka kontracykliskt, dvs. bekämpa arbetslösheten under depressioner och lågkonjunkturer och samtidigt bekämpa den inflation som oftast följde på högkonjunktur. Man visste att detta kunde ske genom penningpolitik och i första hand genom att IN THE LONG RUN WE ARE ALL DEAD

Laissez-faire politiken menade att på lång sikt kommer de ekonomiska problemen att gå över, Keynes svarade med att ”in the long run we are all dead” och menade med detta att våra liv är alltför korta för att vi under åratal ska vänta på en ekonomisk övergång till högkonjunktur.

Många vände sig mot tanken på en underbalanserad budget eftersom det skapar en statsskuld. Men Keynes svar var att statsskulden skulle försvinna om staten vid en högkonjunktur istället minskade sina utgifter, alltså överbalanserade sin budget. Detta skulle leda till att statsskulden kunde betalas och var dessutom ett bra sätt att minska efterfrågan så att inflationen inte blev så stor.

280 KAPITEL 11 – EKONOMISK HISTORIA

51105543.3.1_Inlaga.indd 280

2021-07-02 08:09

HJÄLPMODELL FÖR EKONOMISK POLITIK

Inkomst

Disponibel inkomst

Tra

n

re sfe

rin

ga

Sparande

r

Banker m.m.

Konsumtion

Investeringar

Offentlig konsumtion

Betalning för produktion

Skatt

Import

Efterfrågan Betalning till utlandet

Produktion

Export Betalning från utlandet

sänka räntan vid lågkonjunktur så att det blev billigare att investera för företag och enskilda. Dessvärre var penningpolitik inte ett tillräckligt kraftigt vapen.

Framförallt den brittiske ekonomen John Maynard Keynes argumenterade för en ny politik, finanspolitiken. Hans nya tankar publicerade 1936 i boken Allmän teori om sysselsättning, ränta och pengar. I boken pläderar Keynes för att staten genom att underbalansera sin

Diagrammet visar principerna för William Phillips mekaniska datamaskin MONIAC som skulle förklara och möjligen också kunna förutse effekter av ekonomisk-politiska beslut. Pilarna i skissen visar de totala penningströmmarna i ett lands ekonomi. I sin maskin använde Phillips färgat vatten, med kranar ”ströps” eller stimulerades ekonomin.

MONIAC-maskinen utvecklades på 1940-talet.

Studera diagrammet: Vad händer om vi höjer skatterna och minskar transfereringarna?

Hur kan vi öka sparandet?

budget ska öka efterfrågan vid lågkonjunktur. Detta kan ske genom att minska skatter, höja bidrag eller genom att staten själv investerar i t.ex. infrastruktur. Allt detta ökar efterfrågan och bryter lågkonjunkturen.

Efter andra världskriget slog den keynesianska finanspolitiken igenom på allvar och dominerade helt den ekonomiska politiken fram till 1970-talet.

Se även sidorna 259–260.

KAPITEL 11 – EKONOMISK HISTORIA

51105543.3.1_Inlaga.indd 281

281

2021-07-02 08:09

16 HÅLLBAR UTVECKLING

388 KAPITEL 16 – HÅLLBAR UTVECKLING

51105543.3.1_Inlaga.indd 388

2021-07-02 08:13

”

The environment is man’s first right.

”

Ken Saro-Wiwa

I en FN-rapport från 1987 med titeln Vår gemensamma framtid, även kallad Brundtlandrapporten, slås det fast att vi måste åstadkomma en hållbar utveckling av vår planet ”som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”.

Rapporten beskriver hållbar utveckling ur tre aspekter.

Den första aspekten kallas för ekologisk hållbarhet, den sätter de miljömässiga ramarna inom vilka vi måste agera för att inte skada vår planet. Den är grunden för de båda andra aspekterna.

Det andra målet – social hållbarhet – handlar om människors livsbetingelser vad gäller sådant som hälsa, utbildning, social jämlikhet och maktförhållanden.

De bygger på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Det tredje målet är ekonomisk hållbarhet. Det handlar om behovet av tillväxt, eller snarare grön tillväxt, så att vi får de ekonomiska möjligheterna att uppfylla målen. Man talar i dessa sammanhang också om cirkulär ekonomi och menar då att vi måste spara på våra resurser genom att återanvända de råvaror vi använder i produktionen istället för att när de är utslitna dumpa dem på soptippar eller i havet.

Hållbar utveckling

Ekologisk hållbarhet

Social hållbarhet

Ekonomisk hållbarhet

Hållbar utveckling innebär att mänsklighetens livsföring måste vara hållbar ur alla tre aspekterna samtidigt.

AGENDA 2030 För att uppnå en hållbar utveckling av vår planet så beslutade världens länder genom FN 2015 om 17 globala mål (se ingressbilden till kapitlet). Målen kallas vanligen helt enkelt för de globala målen eller Agenda 2030 eftersom det är det årtal man siktar mot för att uppfylla dem.

Tillsammans tar de globala målen vid där de tidigare millenniemålen slutade år 2015. Men till skillnad från millenniemålen som främst handlade om att bekämpa fattigdom i de fattigaste länderna så tar Agenda 2030 ett helhetsgrepp över alla tre hållbarhetsaspekterna och gäller över hela världen. De siktar mot att uppfylla ambitionerna i rapporten ”Vår gemensamma framtid”.

Bild föregående sida: De globala målen för hållbar utveckling antogs av FN:s generalförsamling år 2015.

KAPITEL 16 – HÅLLBAR UTVECKLING 389

51105543.3.1_Inlaga.indd 389

2021-07-02 08:13

vår genomsnittliga levnadsstandard har ökat.

Mänskligheten har alltid påverkat miljön och ibland skadat miljön. För hundra år sedan handlade det mycket om lokala utsläpp som skadade vatten och luft. Idag är miljöproblemen oftare globala, där vår påverkan på klimatet är det största problemet.

Olja är allt sedan bilismens genombrott världens kanske viktigaste råvara. Bilden visar en oljeplattform utanför Alaskas kust. Stora oljeläckage från borrningar är inte särskilt vanliga, men däremot mycket allvarliga när de inträffar. År 2010 drabbades Mexikanska golfen av ett större utsläpp från en av bolaget BP:s oljeplattformar. I kalla klimat är sådana olyckor extra besvärliga eftersom oljan bryts ner först efter mycket lång tid.

RESURSER Ett av mänsklighetens stora orosmoln under 1900-talet, liksom idag, har varit resursproblemet. Hur ska vårt sötvatten, våra jordar och våra råvaror räcka till när vi hela tiden blir fler och fler?

Många gånger har forskare förutspått att mat och råvaror ska ta slut inom ett antal år men hittills har detta inte hänt, trots befolkningsökningen och trots att

NATURRESURSER Vissa resurser är förnybara, man menar med detta att de inte kan ta slut. Exempel på förnybara resurser är jord, sötvatten och energiresurser i form av vattenkraft, vindkraft och solenergi.

Det betyder inte att resurserna är hur stora som helst. Det finns t.ex. bara en viss mängd sötvatten som mänskligheten kan använda som dricksvatten, för bevattning och för att utvinna energi ur vattenkraft. När man säger att sötvatten är en förnybar resurs menar man helt enkelt att det ständigt, genom vattnets kretslopp, förnyas.

På samma sätt är det med jord. Jord bildas genom vittring av bergarterna och nedbrytning av växtligheten. Med vind och rinnande vatten transporteras jordar och avlagras på nya ställen. En del jordar kan vi dra nytta av för odling, bete och skogsproduktion. Andra jordar har vi svårt att dra nytta av och andra försöker vi spara för att behålla ett naturligt landskap och en naturlig vegetation med dess vilda flora och fauna.

Hur mycket vatten och jord som står till vårt förfogande kan vi inte påverka, däremot kan vi genom olämplig hantering förstöra vatten och jordar, t. ex. genom att överutnyttja grundvatten som behöver mycket lång tid för att återskapas, eller genom att överbeta eller överbevattna jordar så att de för mycket lång tid förstörs av erosion eller försaltning.

390 KAPITEL 16 – HÅLLBAR UTVECKLING

51105543.3.1_Inlaga.indd 390

2021-07-02 08:13

Respektive länders ekonomiska zoner, territorialvatten och anspråk på Arktis

Ryssland

Ekonomisk zon eller territorialvatten idag

Område eller kontinentalsockel länderna gör anspråk på

Ryssland Norge

Lomonosovryggen

Norge

Island Danmark USA

Alaska (USA)

Grönland (Danmark)

Kanada Nationsgränser Omstridda område nu eller i framtiden

Utökad territorialvattengräns Område ingen gör anspråk på

Nordpolen

Många länder är intresserade av Arktis. Vilka rikedomar blir möjliga att exploatera om isarna smälter? En uppdelning av Arktis har fördelen att området inte blir en kollektiv nyttighet med de stora riskerna för överexploatering som det skulle innebära. Lomonosovryggen är en bergskedja på havsbotten. Dess geografiska position har stor betydelse för hur Arktis ska delas upp mellan länderna enligt folkrätten. Danmark och Ryssland förväntas bli de stora vinnarna. Källa: The Economist

EFFEKTER AV ETT VARMARE KLIMAT Problemen med ett varmare klimat är många. De är också svåra att bedöma.

Några av de allvarligaste är: Höjda vattennivåer. Genom att temperaturen i haven stiger tar vattnet mer plats. Skulle dessutom inlandsisarna på Grönland och Antarktis smälta stiger vattennivån ytterligare. Många människor lever i kustnära områden och flertalet av världens storstäder ligger vid havet. Konsekvenserna av stigande vattennivåer kan ge stora problem bl.a. med översvämningar och saltvatteninfiltration i brunnar.

För lågt liggande och tätt befolkade länder som Bangladesh är utvecklingen mycket oroande.

Mer extremt väder med långa perioder

av torka, och på andra håll översvämningar i samband med ökad nederbörd.

Förändrade betingelser för jordoch skogsbruk. På sina håll leder ett varmare klimat till mindre nederbörd, på andra håll till mer nederbörd. Det betyder att jordbruket måste anpassa sig. Nya grödor och nya odlingsmetoder måste ersätta de som inte längre fungerar. De idag redan torra områdena blir kanske helt omöjliga att odla och måste överges. I torra skogsområden blir skogsbränder vanligare. De har ökat kraftigt i frekvens och omfång.

Sommaren 2020 brann det på över 500 platser i Kalifornien. Det blir en ond cirkel eftersom bränderna kraftigt ökar koldioxidutsläppen. Den ökade halten

398 KAPITEL 16 – HÅLLBAR UTVECKLING

51105543.3.1_Inlaga.indd 398

2021-07-02 08:13

koldioxid gynnar växtligheten eftersom biomassan byggs upp av koldioxiden i luften. I ett land som Sverige kan vi förvänta oss att skogen växer snabbare samtidigt som ett varmare klimat kan ge problem med nya skadeinsekter och svampangrepp, som t ex granbarkborren som bara i Sverige förstör omkring sju miljoner kubikmeter skog årligen.

Förlust av biologisk mångfald. Växter och djur kan få svårt att anpassa sig till det nya klimatet. Många arter kan slås ut och helt försvinna. Redan nu är korallrevens framtid hotad.

Hälsoproblem. Även vi människor kommer att drabbas av ett varmare klimat. Värmeböljor kommer att skörda fler offer bland människor med exempelvis hjärtproblem. Vissa sjukdomar kommer att öka på grund av klimatförändringar. De parasiter som orsakar malaria trivs bättre i varmare och fuktigare klimat. Det försvårar kampen mot en av de infektionssjukdomar som kräver flest människors liv.

Flyktingströmmar. Människor som drabbas av översvämningar och sämre möjligheter till att kunna försörja sig kommer att söka sig någon annanstans. Ökad migration följer av detta med stora krav på solidaritet och ömsesidigt ansvarstagande från alla länder och alla människor.

POLITIK MOT KLIMATFÖRÄNDRING Vilka metoder ska man använda för att lösa problemet med ett varmare klimat?

Först måste man komma ihåg att klimatproblemet är globalt. Det spelar liten roll om ett land minskar sina utsläpp av växthusgaser om inte också flertalet andra gör det. Ett globalt problem måste bekämpas med global politik, dvs. med internationellt samarbete. Men det betyder inte att det inte spelar roll vad Sverige som litet land gör. Vi kan med goda exempel visa att det går att leva mycket bra med låga CO2 utsläpp – folk får bättre hälsa och renare miljö, industri kan med tidiga innovationer i cleantech få stora expansionsmöjligheter utomlands, bara för att nämna några exempel.

Atmosfären är en kollektiv nyttighet, det är till synes gratis att släppa ut växthusgaser. I själva verket betalar vi redan idag för utsläppen, i form av klimatförändringarna. För att undvika detta bör vi redan idag vidta åtgärder. I grund och botten finns det tre vägar att gå. Tre vägar som inte utesluter varandra.

”

Varför ska jag göra en insats för kommande generationer?

Vad har de gjort för mig?

”

Groucho Marx

Den första vägen går ut på att minska utsläppen genom att t.ex. äta mindre kött och köra mindre bil.

Den andra vägen handlar om att utveckla ny teknik, t.ex. för elproduktion och transporter som inte släpper ut lika mycket växthusgaser.

Den tredje innebär att ”vända skorstenarna” så att man fångar upp utsläppen innan de hamnar i atmosfären. Tekniken kallas CCS – Carbon Capture and Storage (koldioxidavskiljning).

En global politik måste gå ut på att få hela mänskligheten att gå en eller flera av vägarna. Men hur?

KAPITEL 16 – HÅLLBAR UTVECKLING 399

51105543.3.1_Inlaga.indd 399

2021-07-02 08:13

Hushållsavfall används för att producera mikroalger som sedan kan användas som biobränsle. Bild från Frankrike.

CCS KOLDIOXIDAVSKILJNING

Det utvecklas i nuläget två tekniker för att minska mängden koldioxid i atmosfären, Den första DAC (direct air-capture) innebär att soldrivna maskiner ”suger” koldioxid ur atmosfären och pumpar ner det i berggrunden.

Den andra tekniken som kallas BECCS (bioenergy with carbon capture and storage) går ut på att koldioxid binds av träd och annan växtlighet som sedan bränns för att ge elektrisk energi eller värme. Ur gaserna från förbränningen som innehåller ca 10 % koldioxid ”fångas” koldioxid och pumpas ner i berggrunden.

Denna teknik anses bli billigare eftersom halten av koldioxid i avgaserna är högre än i luft (som används med DAC-teknik), vilket ökar effektiviteten.

Teknikerna kan överlåtas till näringslivet förutsatt att det kombineras med ett system av utsläppsrätter så att företag som behöver släppa ut koldioxid kan köpa rätter av de som fångar koldioxid. Systemet kan konstrueras så att man bara får sälja utsläppsrätter som motsvarar en begränsad andel av den koldioxid som fångas. Då blir nettoeffekten att man fångar mer koldioxid än mängden som släpps ut via utsläppsrätterna.

SKATT PÅ UTSLÄPP Genom att lägga en skatt på utsläpp av växthusgaser uppmuntras enskilda och företag att såväl minska sina utsläpp som att utveckla ny teknik. Eftersom utsläpp av t.ex. koldioxid skadar atmosfären lika mycket oberoende av var i världen utsläppet sker, borde skatten vara lika stor överallt.

Problemet är att detta uppfattas som orättvist i fattigare länder. Dagens rikare länder har ju under historiens gång varit de som skapat klimatproblemet och än idag är rikare länder de som släpper ut mest växthusgaser. En kraftig beskattning av utsläppen i fattigare länder riskerar dessutom att bromsa eller stoppa deras möjlighet till utveckling.

I Sverige har vi länge haft högre skatt på fossila bränslen än på andra varor. Vi har också sedan 1991 en särskild skatt på koldioxidutsläpp men denna gäller inte

400 KAPITEL 16 – HÅLLBAR UTVECKLING

51105543.3.1_Inlaga.indd 400

2021-07-02 08:13

för alla, t.ex. slipper vissa industriföretag skatten eftersom en beskattning skulle ge de svenska företagen högre kostnader än utländska konkurrenter.

UTSLÄPPSRÄTTER Ett alternativt sätt att minska utsläppen är att skapa en global marknad för utsläppsrätter Inom EU finns sedan 2005 en sådan marknad.

Så här fungerar det. Alla företag som i sin verksamhet släpper ut växthusgaser får köpa eller blir tilldelade utsläppsrätter. Genom att begränsa mängden utsläppsrätter som finns att köpa totalt lägger man ett tak på de totala utsläppen.

Om ett företag behöver släppa ut mer växthusgaser än vad de har tilldelats kan företaget köpa dessa av andra företag.

Priset kommer att bestämmas genom utbud och efterfrågan. Fördelen är att de företag som är bra på att minska sina utsläpp kan tjäna pengar genom att sälja sina överblivna utsläppsrätter. Företag som har stora behov av utsläpp straffas genom att de tvingas köpa dessa dyrt på marknaden. Alla företag tjänar alltså på att begränsa sina utsläpp. Vill man från politiskt håll minska de totala utsläppen kan man låta staterna köpa upp utsläppsrätter och låta bli att sälja dem vidare.

SUBVENTIONERA NY TEKNIK Ytterligare en metod är att genom subventioner belöna produktion som inte släpper ut så mycket växthusgaser. Det kan röra sig om bidrag eller skattelättnader för att bygga vindkraftverk eller för att köpa miljövänligare bilar. Problemet är att det ibland är svårt att från politiskt håll avgöra vilka projekt som på lång sikt är framgångsrika. Det är också farligt att plötsligt subventionera en ny typ av teknik och sedan byta till en annan. Företag och enskilda behöver långsiktiga beslut.

Uppfattas subventioner som tillfälliga är det få som lockas av dem.

KLIMATAVTAL I den japanska staden Kyoto undertecknades 1997 ett avtal mellan 183 länder som trädde i kraft år 2005. I avtalet, som döptes till Kyotoprotokollet, lovade industriländerna att minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 5 % (jämfört med 1990-års nivå) till år 2012.

Avtalet hade också en bestämmelse om handel med utsläppsrätter så att man under vissa omständigheter kunde tillgodoräkna sig minskningar i andra länder. En stor brist med avtalet var att det inte innehöll några satsningar på forskning och teknikutveckling. Dessutom skrev inte USA, den stat som släpper ut näst mest växthusgaser, på avtalet.

FN-konferensen i Köpenhamn under namnet COP15 år 2009 blev ett misslyckande. Framförallt beroende på att USA krävde att också fattigare länder skulle lova att minska sina utsläpp av växthusgaser. Många fattigare länder menade däremot att det är den rikare delen av världen som historiskt sett har släppt ut växthusgaser och att de fattigare länderna inte kan riskera sin ekonomiska utveckling genom att tvingas lova utsläppsminskningar.

Inför COP17-mötet i Durban i Sydafrika i december 2011 var förväntningarna låga. Många blev därför glada när man lyckades komma överens om en förlängning av Kyotoprotokollet fram till 2020 och ett löfte från hela 194 länder – också USA, Kina och Indien – om ett nytt avtal från år 2020. År 2015 lyckades man under COP21mötet i Paris ingå ett nytt avtal (Parisavtalet) som gäller från år 2020. Genom avtalet lovar världens stater att bidra till att den globala uppvärmningen ska bli mindre än 2 °C. Dessutom ska världens stater vart femte år se över sina löften och försöka ge nya löften om att ytterligare minska sina utsläpp av växthusgaser. Världens rikare länder lovar

ORDET COP: COP är namnet på de klimatkonferenser FN organiserar. Kyotoprotokollet tillkom på COP3.

KAPITEL 16 – HÅLLBAR UTVECKLING 401

51105543.3.1_Inlaga.indd 401

2021-07-02 08:13

Konsumtionsbaserade svenska utsläpp i Sverige och i utlandet 2008-2018 Miljoner ton koldioxidekvivalenter 125 100 75 50 25 0

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 År Utsläpp Sverige

Utsläpp andra länder

också att bidra med 100 miljarder USdollar årligen för att minska skadorna från det varmare klimatet i fattigare länder.

Inom EU finns ett förslag till en gemensam europeisk klimatlag, Förslaget syftar till att EU ska vara klimatneutralt (dvs. att nettoutsläppen av växthusgaser ska vara noll) år 2050.

VAD KAN VI I SVERIGE GÖRA? Sverige arbetar hårt internationellt för att minska utsläppen av växthusgaser. För att vara trovärdig i det arbetet så är det av stor vikt att vi även minskar våra egna utsläpp. För svensken lever inte håll-

Vår konsumtion leder inte bara till utsläpp i Sverige utan också, genom vår import, till utsläpp i andra länder. Vad tror du minskningen 2009 berodde på? Källa: Naturvårdsverket

bart. Om alla människor i världen skulle släppa ut lika mycket som medelsvensken gör så skulle det behövas fyra jordklot.

Men vi har blivit bättre. Tittar man på de utsläpp som sker inom Sveriges gränser som resultat av svensk konsumtion – våra territoriella utsläpp – så har de minskat med ca 25 % sedan 1993. Men eftersom vi importerar allt mer så har de totala konsumtionsbaserade utsläppen tyvärr inte minskat i samma takt.

Kostnaden för att minska utsläppen i Sverige är förhållandevis hög eftersom vi är ett land med ganska mycket ren teknik redan. Ett alternativ är att hjälpa andra länder som har stora ut-

I kommunerna tvingas man numera ta höjd för kommande klimatförändringar. Här i Malmö har diken anlagts där vatten fördröjs vid kraftiga skyfall så att översvämningar förhindras.

402 KAPITEL 16 – HÅLLBAR UTVECKLING

51105543.3.1_Inlaga.indd 402

2021-07-02 08:14

SAMHÄLLS sätt att minska utsläppen DEBATT Ettav fossila bränslen är att HUR SKA SKOGEN ANVÄNDAS?

använda skogen som energikälla genom att öka ved eller träpellets som råvara för uppvärmning av t.ex. bostäder.

Skogsprodukter är också en klimatvänlig råvara i byggnadsindustrin. Att bygga av timmer ger mindre utsläpp av koldioxid jämfört med att använda stål och betong.

Timmer binder koldioxid ända tills byggnaderna rivs och då kan timret användas som biobränsle.

Men det finns baksidor. Särskilt eldning med ved släpper ut partiklar som är hälsofarliga och dessutom skulle stora skogsområden bli monokulturer för energiskog, vilket minskar den biologiska mångfalden.

Ved och pellets är också ganska skrymmande relativt sitt energiinnehåll och transporterna blir därmed ganska energikrävande.

En mer varierad skog är dessutom mindre känslig för varmare klimat. Skog som lämnas orörd är också ett bra sätt att binda koldioxid.

Alltså, hur ska skogen bäst användas?

Muddus nationalpark i nordligaste Sverige är ett område opåverkat av skogsbruk.

KAPITEL 16 – HÅLLBAR UTVECKLING

51105543.3.1_Inlaga.indd 403

403

2021-07-02 08:14

Tredje upplagan

ARENA 123 – Samhällskunskap för gymnasiet Arena 123 – Samhällskunskap för gymnasiet omfattar kurserna 1, 2 och 3 i samhällskunskap, men ger också en bra grund för kurserna Internationell ekonomi och Internationella relationer.

Arena 123 ger verktygen för att kritiskt och självständigt kunna reflektera över fakta och värderingar. Ett särskilt kapitel ägnas åt metodfrågor. Läroboken presenterar ett stort antal modeller och teorier och ger en bra grund för alla som vill fortsätta studera samhällsvetenskap.

Spännande fördjupningar och ett omsorgsfullt bildval väcker intresse och lust för ämnet.

I Arena-serien finns även: Arena 50p Arena – Internationell ekonomi Arena – Internationella relationer Tredje upplagan

Alla böckerna i Arena-serien finns dessutom att köpa som digitala läromedel.

Lars-Olof Karlsson är gymnasielärare i samhällskunskap.

Han har också lång erfarenhet som redaktör och förläggare av läromedel.

ARENA 123

3:1

Lars-Olof Karlsson

ISBN 9789151105543

9 789151 105543

51105543.3.1_Omslag.indd 1

2021-06-30 12:37