9789151105390 by Smakprov Media AB

Helen Carlander

Social omsorg 2

ständighet samt utveckla nya arbetsmetoder inom social omsorg?

• Vilka faktorer kan skydda respektive riskera att barn utvecklas

negativt och far illa? Hur kan socialtjänstens familjeomsorg främja och stödja ett positivt föräldraskap?

• Vilka kunskaper och praktiska färdigheter behöver personalen

utveckla för att kunna agera och ta ansvar i omsorgsprocessen samt vid social dokumentation?

Social omsorg 2

• Hur kan välfärdsteknik öka brukares sociala deltagande och själv

Helen Carlander

Social omsorg 2 är skriven för kursen med samma namn och är en på byggnadskurs på social omsorg 1. Boken skapar förutsättningar för utveckling av ett professionellt förhållningssätt med fokus på människan i sitt sociala och kulturella sammanhang, hur behov styr motivation och utveckling, boendeformer och sysselsättning, hur etiska resonemang kan vara till hjälp i svåra situationer i arbetet samt motverka kränkningar mot brukare men även hur föräldrarnas omsorgsförmåga och uppfostrings stilar kan påverka barns förutsättningar och behov. Social omsorg 2 tar upp frågor som:

Social omsorg

Boken har en tydlig koppling till kursplanen och varje kapitel är uppbyggt kring en eller flera punkter av kursens centrala innehåll. I varje kapitel finns möjlighet för eleven att bli aktiv i sitt lärande med hjälp av fallbe skrivningar, centrala begrepp, ord att öva på och sammanfattningar. Kapitlen innehåller även tre olika frågetyper som får eleven att reflektera kring, fördjupa sig i och löpande stämma av sin kunskap.

Helen Carlander är socialpedagog med inriktning äldre- och funktionshinderomsorg samt inom socialpedagogiskt arbete. Hon är lärare på Vård och omsorgsprogrammet samt på gymnasiesärskolans nationella program Hälsa, vård och omsorg.

ISBN 9789151105390

9 789151 105390

51105390.1.1_soom2_omslag.indd 1-3

2021-06-22 08:35

Innehåll 1. Sociala perspektiv på människan................................................................. 6 Sociala perspektiv inom social omsorg............................................................................... 9 Socialt perspektiv.................................................................................................................... 11 Sociala strukturer......................................................................................................................17 Identitet – social identitet .....................................................................................................19

2. Kulturella perspektiv på människan...................................................... 34 Kultur.............................................................................................................................................37 Kultur som helhet..................................................................................................................... 50 Individ- och grupporienterad kultur.................................................................................. 58

3. Behov och helhetssyn........................................................................................ 70 Behov........................................................................................................................................... 72 Motivation................................................................................................................................... 75 Önskningar................................................................................................................................. 78 Grundläggande behov............................................................................................................ 79 Behovstrappa............................................................................................................................ 80 Basbehov och behovsprofil.................................................................................................. 84 Behov inom sociallagstiftningen.........................................................................................87 Helhetssyn inom social omsorg.......................................................................................... 94

4. Omsorgsprocessen och social dokumentation ......................... 98 Omsorgsprocessen...............................................................................................................101 Stegen i omsorgsprocessen...............................................................................................105 Målrelaterade behov inom social omsorg.....................................................................123

Innehållsförteckning

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 4

2021-06-22 08:18

5. Boende och sysselsättning ....................................................................... 128 Boende.......................................................................................................................................131 Sysselsättning och arbete...................................................................................................146

6. Barns behov och familjeomsorg........................................................... 164 Barns förutsättningar och behov..................................................................................... 167 Familjeomsorg – samhällets ansvar................................................................................. 187

7. Etik.................................................................................................................................... 200 Etik och moral.........................................................................................................................202 Yrkesetik.....................................................................................................................................205 Etiska resonemangsmodeller............................................................................................. 207 Missförhållanden och kränkningar...................................................................................218

8. Samverkan och välfärdsteknik................................................................226 Behov av samverkan.............................................................................................................228 Digitalisering inom social omsorg....................................................................................236 Register.....................................................................................................................................248 Bildförteckning.......................................................................................................................252

Innehållsförteckning

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 5

2021-06-22 08:18

Sociala perspektiv på människan

Detta kapitel handlar om människan i sitt sociala sammanhang. Hur faktorer i omgivningen påverkar människor samt vilka konsekvenser detta kan få för mänskligt samspel. Sociala egenskaper, identitet och strukturer utvecklas i sociala sammanhang. Syftet är att förstå brukarens sociala behov och förutsättningar. Kapitlet ger kunskaper om:

• • • • • •

Samspel och kommunikation mellan människor Sociala egenskaper och personlighet Social kompetens Sociala strukturer Identitet – social identitet Socialisation

Punkt 4 i kursens centrala innehåll Sociala och kulturella perspektiv på människan och deras konsekvenser och möjliga lösningar.

1 Sociala perspektiv på människan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 6

2021-06-22 08:18

Kim är 25 år och rullstolsburen sedan födseln på grund av ryggmärgsbråck. I början var föräldrarna överbeskyddande men med tiden vågade de släppa mer och mer på sitt ansvar och låta Kim vara mer självständig. Under uppväxten var Kim nyfiken som andra barn och ville utforska omgivningen. Periodvis blev det svårt på grund av de begräsningar han hade. Det fanns stunder när han tvivlade på sig själv och sin förmåga. Ibland kände Kim att han inte dög medan de andra barnen såg honom som en i gänget och tog med honom i leken. I tonåren hamnade Kim i en identitetskris och funderade mycket över tjejer, relationer, framtiden och vad som skulle hända honom.

Under en period var det jobbigt men med stöd från vänner och familj hände positiva saker. Nu har han tagit klivet ut i vuxenlivet och känner sig stark och trygg. Han har träffat en tjej som han bor ihop med och han håller på att utbilda sig. Han har många vänner som behandlar honom som alla andra. Ofta känner sig Kim som andra, men ibland ändå lite annorlunda. Kim ser inte rullstolen som något hinder utan tycker att omgivningens normer och värderingar mot personer med funktionsnedsättning oftast har varit positiva. Detta har även påverkat Kim som känner sig delaktig och har en stödjande omgivning.

1 Sociala perspektiv på människan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 7

2021-06-22 08:18

reflektera

1. 2. 3. 4.

Vad kan påverka Kims uppfattning om sig själv? Hur kan Kim ha påverkats av omgivningens värderingar under uppväxten? Vad påverkar människans sociala utveckling? Varför är det viktigt att ha kunskaper om hur människan fungerar i sociala sammanhang? 5. I vilka olika sammanhang och på vilka sätt visar sig dina sociala egenskaper?

Centrala begrepp Social – Relationer, samspel och gemenskap mellan människor. Personliga egenskaper. Samhällsmedborgare. Personlighet − Grundläggande drag hos en människa. Hänger ihop med identitet och egenskaper. Sociala strukturer − Mönster och uppbyggnad av samhälle och grupper. Social kompetens – Förmåga att samspela och kommunicera med andra människor samt att fungera och vara delaktig i samhällslivet. Identitet − Självbild, uppfattning om vem man är. Socialisation − Process som beskriver omgivningens påverkan som gör att individen gradvis anpassar sig till den. Primär socialisation − Påverkan från t.ex. familjen via uppfostran. Sekundär socialisation − Påverkan utanför hemmet t.ex. kompisar, skolan och omsorgspersonal. Tertiär socialisation − Påverkan från samhället t.ex. politik, kultur, ekonomi och medier. IF – Intellektuell funktionsnedsättning (lindrig, måttlig och grav/svår). NPF – Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning t.ex. autismspektrumtillstånd, ADHD och ADD. Autismspektrumtillstånd (AST) – Samlingsnamn för funktionsnedsättningar inom autism och autismliknande tillstånd som påverkar hur en person tänker, fungerar och kommunicerar med andra människor. ADHD – Uppmärksamhetsbrist och överaktivitetsstörning. ADD – En form av ADHD. Främst svårigheter med fokus och uppmärksamhet.

1 Sociala perspektiv på människan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 8

2021-06-22 08:18

sociala perspektiv iNoM social oMsorG Begreppet social handlar om relationer och samspel samt hur människor fungerar i samhället. Kunskaper om det sociala perspektivet på människan ska leda till ökad förståelse för brukarna i deras sociala sammanhang. I både SoL, Socialtjänstlagen, och LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, finns sociala mål uttryckta som påverkar personalens förhållningssätt. Men vad innebär det att arbeta med sociala mål med brukaren? Hur ska personalen förhålla sig till sociala mål i arbetet? Brukarens sociala situation och sammanhang är utgångspunkten i arbetet och det är viktigt att förstå hur brukaren fungerar och samspelar med sin omgivning och miljö. Olika saker kan hindra och begränsa eller öka möjligheterna för brukaren att vara delaktig på sina villkor. Du ska arbeta för att frigöra och utveckla brukarens förmågor som underlättar samspel med andra

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 9

2021-06-22 08:18

människor samt för att fungera och vara delaktig i gemenskaper och samhällslivet. Beroende på brukarnas förmågor och livssituation kan det innebära olika anpassningar t.ex. kan det vara aktuellt för äldre brukare att behålla sitt sociala sammanhang samt att anpassa sig till nya omständigheter och förutsättningar i livet. För andra brukare kan det handla om att utveckla förmågor som underlättar deltagande i sociala sammanhang t.ex. för personer med medfödda eller förvärvade (tillfogade) skador och funktionsnedsättningar.

Sociala mål (delar ur) 1 kap. Socialtjänstlagens mål 1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas sociala trygghet och aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.

Förstod du? Ge exempel på sociala mål i Socialtjänstlagen och LSS.

Sociala mål (delar ur) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 5 § Verksamhet enligt denna lag skall främja full delaktighet i samhällslivet. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Exempel från en dagverksamhet för personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning En deltagare som kommer till aktivitetshuset uttrycker betydelsen av ett socialt sammanhang: – Nu slipper jag vara ensam på dagarna. Det händer något och jag har fått vänner. Här kan jag vara som jag är och bli accepterad. När det är jobbiga perioder pratar jag med personalen som hjälper mig. Jag har varit sjuk i många år och mått dåligt. Då har jag inte kunnat arbeta eller fungera som andra. Man hamnar liksom utanför alltihop. Aktivitetshuset betyder mycket för mig. Jag är någon att räkna med.

1 Sociala perspektiv på människan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 10

2021-06-22 08:18

socialt perspektiv Vilka sociala egenskaper underlättar eller hindrar kontakt och samspel med andra människor? Hur påverkar och påverkas människor av varandra? Vilka förmågor och kompetenser krävs för att fungera i ett samhälle? Socialt perspektiv innebär att betrakta och förstå människan i sociala sammanhang med hjälp av olika synvinklar. Det kan handla om hur olika människor fungerar tillsammans med andra, hur människor utvecklas till sociala varelser och vad som påverkar dem på vägen, hur identitet och personlighet byggs upp eller vilken betydelse andra människor har för vår sociala utveckling. Begreppet social kan beskrivas på olika nivåer:

perspektiv – synvinkel, aspekt, överblick

1. Sociala egenskaper och personlighet 2. Socialt samspel mellan människor 3. Samhällsmedborgare

1. Sociala egenskaper och personlighet Social personlighet, sociala egenskaper och socialt beteende hänger ihop. Social personlighet kan förenklat beskrivas som en linje mellan polerna extrovert och introvert. Vid varje pol är det mer vanligt med vissa egenskaper men ingen person har enbart egenskaper från en pol. I ett sammanhang eller en situation visar sig vissa sociala egenskaper medan det i andra situationer visar sig andra egenskaper. Beteendet kan anpassas till den sociala situation som personen befinner sig i. En del är mer spontana än andra som vill vara mer eftertänksamma. En del tänker mer på andra medan andra tänker mer på sig själva. Även en öppen och extrovert personlighet kan vara eftertänksam och stillsam i vissa sammanhang och tvärtom.

1 Sociala perspektiv på människan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 11

2021-06-22 08:18

Extrovert personlighet

Introvert personlighet

Kännetecknande egenskaper:

öppen sällskaplig pratsam dominant impulsiv livlig utåtriktad spontan

sluten blyg tystlåten tillmötesgående strukturerad stillsam försiktig eftertänksam

interaktion – samspel, ömsesidig påverkan, växelverkan

Förstod du? 1. Vilka egenskaper förknippas ofta med en introvert personlighet? 2. Vilka egenskaper förknippas ofta med en extrovert personlighet?

En social personlighet innefattar flera olika sociala egenskaper. I olika sociala situationer används och varieras de sociala egenskaperna som består av känslor, tankar och beteenden. De tanke- och känslomässiga processerna sker inuti personen. När en person agerar på ett visst sätt tolkas och värderas det sociala beteendet utifrån de synliga egenskaperna. Ibland kan socialt beteende värderas som bra och ibland som dåligt av omgivningen. Vissa sociala egenskaper är ganska stabila över tid. Däremot kan vissa känslor eller speciella situationer påverka beteendet. Det finns ingen enkel mall som man kan arbeta med vad gäller utveckling av brukarens egenskaper. Det är trots allt den unika personligheten som brukaren har. Vissa människor tilltalas av och tycker mer om vissa egenskaper än andra. Du behöver fundera över hur du själv reagerar i möten med olika egenskaper och personligheter. Du kan inte utgå från att brukaren ska ändra sig för att du tycker det. Däremot om det finns ett syfte där brukaren själv vill ingå i en gemenskap eller umgås med andra människor, men har svårigheter med samspelet, kan man arbeta med detta. Det kan handla om att medvetandegöra egenskaper hos brukaren samt att arbeta med alternativa sätt som brukaren kan använda sig av. Ibland behöver en brukare uppmuntras för att stärka egenskaper och ibland kan brukaren behöva hjälp med att tona ner egenskaper eller hitta andra strategier som kan underlätta för dem.

1 Sociala perspektiv på människan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 12

2021-06-22 08:18

2. Socialt sampel mellan människor Människan är en social varelse som utvecklas genom kontakter och samspel med andra. Interaktion innebär ömsesidigt samspel där människor påverkar varandra. Man blir påverkad samtidigt som man själv påverkar andra. Det är en ständig växelverkan som sker både medvetet och omedvetet. Socialt samspel ser olika ut och handlar om hur människor samarbetar och fungerar ihop. Vissa har tätare kontakt än andra och vissa kommer lättare överens. Ibland säger man att ”personkemin” stämmer. De sociala egenskaperna och personligheten spelar stor roll för hur samspelet fungerar mellan människor. Ibland kan brukarens funktionsnedsättning påverka förmågan att samspela och kommunicera med andra människor. En del kan ha svårigheter att tala och förmedla sitt budskap medan andra kan ha svårare i själva samspelet. Brukare kan även samspela och kommunicera på ett sätt som man själv inte är van vid t.ex. vara extra pratsam och gränslös eller tvärtom tyst och tillbakadragen. Brukare med demenssjukdom kan glömma och prata om samma sak hela tiden. Brukare med NPF, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, kan ha svårt att tolka andra människors kroppsspråk och de sociala koderna som ingår i ett samspel. Vissa brukare kan behöva öva sig på socialt samspel och då är det viktigt att de är delaktiga i processen. Personal kan arbeta med att hitta

1 Sociala perspektiv på människan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 13

2021-06-22 08:18

alternativa tillvägagångssätt och nya strategier för brukaren som på sikt kan öka deras möjligheter till socialt samspel med andra. Ibland kan det vara bra att arbeta förebyggande för att brukaren inte ska hamna i en svår situation eller i konflikter utan istället hitta nya vägar som fungerar och som är positiva för brukaren.

Exempel på socialt samspel Linn, 10 år, går i integrerad klass på mellanstadiet. Hon har lindrig IF och ADHD. Vanligen går Linn med sina klasskamrater, men några tillfällen i veckan går hon i en grupp med anpassad undervisning. Hon har en bästis i klassen och även några andra kompisar. Ibland kan Linn ha svårt i samspelet med de andra eleverna. Det händer att hon hamnar i bråk och säger saker hon senare ångrar. Ibland kan det ta en stund för Linn att lugna ner sig efter bråket. Då kan hon bli ledsen för det som har hänt och förstår inte varför hon inte kunnat stoppat sig tidigare. Ofta känner hon sig orättvist behandlad och kan ha svårt att sortera ut vad som hände samt att se sin egen roll i konflikten. En kartläggning har visat vilka situationer som är svåra för Linn och där bråk oftare uppkommer t.ex. vid förändringar då hon inte hinner förbereda sig, när det är stressigt, ”dålig dag”, på raster när det är fritt samt när hon känner sig utanför ”gänget”. Nya strategier och lösningar innebär att föräldrarna ansvarar för att Linn äter frukost och lägger sig i rätt tid. Skolan har gjort ett schema i färger som ger en tydlig struktur och förändringar skrivs in i schemat i god tid. Rasterna förbereds och planeras upp med vad Linn ska göra samt tillsammans med vem/vilka t.ex. spela kort, dansa eller gå till biblioteket. Om det är en ”dålig dag” eller stressigt kan Linn lyssna på musik i hörlurarna.

Förstod du? Vad innebär interaktion?

I samtal går man igenom vad som triggar Linn innan bråk uppstår för att hon ska kunna känna igen signalerna och därmed agera annorlunda, t.ex. gå en promenad, gå till skåpet eller ta hjälp av en vuxen. Linn övar sig på att tolka andras kroppsspråk samt att bli medveten om sitt eget och vad det signalerar. Linn tränar också på att uttrycka sig och göra sig förstådd samt använda ord som inte sårar andra utan underlättar ett samspel, t.ex. vad man säger och hur man säger något.

1 Sociala perspektiv på människan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 14

2021-06-22 08:18

3. Samhällsmedborgare Både de sociala egenskaperna och hur man samspelar med andra människor påverkar hur personen fungerar i samhället. Ett samhälle består av många olika sociala sammanhang och det krävs olika egenskaper och samspelsförmågor för att passa in och fungera i dessa. Det är inte självklart för alla brukare att behärska detta. Brukare med t.ex. IF och psykisk sjukdom/funktionsnedsättning kan ha nedsatta förmågor inom flera områden som försvårar för dem. Det kan handla om svårigheter från att betala räkningar och att ta hand om en bostad till att skaffa familj. Som samhällsmedborgare förväntas man vara en aktör. Användningen av digital teknik kan också försvåra för brukare som är ovana eller känner sig osäkra på hur de ska använda detta. Idag förväntas det att man kan hantera digital teknik i många situationer i vardagen. Gör man inte det är risken stor att man inte kan vara delaktig på samma sätt som andra.

Berättelse från ett vård- och omsorgsboende Det är förmiddag och flera av de boende träffas i den gemensamma samlingslokalen. Det är åter dags för studiecirkeln om digital teknik. Några elever från Vård- och omsorgsprogrammet kommer för att hålla i utbildningen som en del i sitt gymnasiearbete. De äldre är förväntansfulla och har sina surfplattor beredda. Förra veckan fick de i läxa att skicka sms till sina nära och kära. Det fungerade ganska bra. Några fick be om hjälp och andra klarade av det själva. – Annat var det förr, säger Sune. Då fick man skriva brev för hand och gå till posten och köpa frimärke. Det tog flera dagar för brevet att komma fram och svaret fick man vänta på. Tänk om man skulle bjuda ut en flicka på dans? Man fick ju vara ute i god tid. Tiderna har förändrats och allt är så annorlunda nuförtiden. – Pengar är så knepigt, tycker Vera. Förr hade man sedlar och mynt i plånboken när man skulle betala. Sedan kom korten och tog över. Nu så måste jag lära mig Bank-ID. Vad är det för påhitt och kan man verkligen lita på det? – Vad är det för fel på telefonkatalogen? undrar Knut. Där fanns ju alla nummer. Nu säger de att jag ska googla och jag vet inte vad de pratar om. Eleverna hälsar alla välkomna och berättar att de ska visa hur man enkelt kan swisha över pengar.

1 Sociala perspektiv på människan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 15

2021-06-22 08:18

social kompetens

Förstod du? Vad handlar social kompetens om?

Social kompetens innebär förmåga att samspela och kommunicera med andra människor samt att fungera och vara delaktig i samhällslivet. Eftersom gemenskaper och sammanhang är så skilda måste också begreppet social kompetens definieras utifrån det sociala sammanhang som det används i. Olika sociala sammanhang kräver olika förmågor och kompetenser. För att kunna fungera tillsammans med andra människor är förmågan att samspela central, t.ex. att kunna samtala och kommunicera, anpassa sig till andra människor och grupper, förstå andras perspektiv, lyssna, visa intresse och artighet genom att hälsa och tacka. Samhällsmedborgare förväntas fungera i många olika sociala sammanhang, alltifrån relationer och samspel med andra människor till att t.ex. klara av ett arbete och ha ett boende. Det krävs speciella förmågor för att klara av ett boende t.ex. att hantera privatekonomi, planera en budget, sköta om bostaden, städa, tvätta, planera för och laga mat samt att ta hand om ”viktiga papper”. Det krävs andra förmågor för att klara av ett arbete. Utöver den specifika kompetensen för att utföra själva arbetet behövs även allmänna förmågor t.ex. passa tider, uthållighet, hålla tempot och följa instruktioner. Social kompetens inom social omsorg handlar bland annat om att frigöra och utveckla brukarens resurser och förmågor med utgångspunkt i brukarens sociala sammanhang. Man ska alltid utgå från att det finns något att utveckla, främst i brukarens omgivning. Social omsorg handlar om att hitta olika sätt och strategier för att öka brukarens olika förmågor för att bli självständig och delaktig i olika sociala sammanhang, t.ex. praktiska förmågor, digitala förmågor och sociala samspelsförmågor.

reflektera

1. Vad tycker du är sociala egenskaper? Kan man vara social på olika sätt? 2. Om en brukare är ”översocial”, hur kan hen upplevas då? 3. Vilka sociala egenskaper är viktiga och hur kan de på olika sätt bidra till ett fungerande samspel med andra människor? Utgå från resonemanget med extrovert och introvert. 4. Beskriv hur olika sammanhang kräver olika sociala förmågor och kompetenser?

1 Sociala perspektiv på människan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 16

2021-06-22 08:18

sociala strukturer När människor samspelar och grupperar sig med varandra bildas mönster och sociala strukturer som är unika och dynamiska (rörliga). Det skapas regler och normer som styr hur den sociala strukturen och relationerna mellan deltagarna ska fungera. Sociala strukturer kan uppkomma i formella sammanhang, t.ex. arbetsgrupper och skolklasser, men även i informella sammanhang som är frivilliga och spontana, t.ex. kompisgäng. Inom sociala strukturer finns yttre ramar och inre faktorer som fungerar på olika sätt:

struktur – mönster, sammansättning, uppbyggnad social – gemensam, samhälle, samspel

• De yttre ramarna ger förutsättningarna för hur den sociala

strukturen ska fungera. Ramarna fungerar som gränser och regler som skapar ordning och reda samt ger trygghet. Del tagarna vet vad de ska förhålla sig till och kan anpassa sig till rådande förväntningar och krav t.ex. på ett arbete eller i skolan.

• De inre faktorerna handlar om strukturer som styr människors relationer till varandra samt hur kommunikationen och samspelet ser ut mellan deltagarna. Den inre strukturen och förväntningarna underlättar oftast samspelet mellan människor då de ger stöd i hur man ska bete sig.

De sociala strukturerna underlättar oftast för människor att passa in då de vet vad som förväntas av dem för att bli accepterade och delaktiga. Om man anpassar sig blir man lättare accepterad och får vara med i gemenskapen. Ibland kan det vara svårt att passa in och bli accepterad av en social struktur och andra gånger är den öppen och välkomnande. Brukare kan ha svårt att förstå både de yttre ramarna och framförallt de inre faktorerna som styr samspelet i ett socialt sammanhang. De kan ha svårigheter att förstå sociala koder och outtalade regler för hur man ska bete sig. Att behärska sociala förmågor som underlättar att fungera i sociala sammanhang kan vara svårt för många brukare med t.ex. IF och NPF. När personal arbetar med att utveckla brukarens sociala kompetens är de inre faktorerna viktiga att arbeta med och utveckla eftersom de kan öka möjligheten för att kunna ingå i en gemenskap. Brukare

1 Sociala perspektiv på människan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 17

2021-06-22 08:18

som inte kan förstå och anpassa sig till de sociala strukturerna, både de yttre och inre riskerar att uppfattas som avvikare och hamna utanför.

Regler, normer och värderingar Att vara social och att besitta social kompetens handlar bland annat om att kunna samspela och kommunicera med andra. I de olika sociala strukturerna finns regler, normer och värderingar som underlättar samspelet. Om man förstår och kan anpassa sitt beteende till dessa flyter umgänget på lättare. Det är viktigt att känna till vilka regler och normer som är rådande samt vilka värderingar som anses värdefulla.

• Regler är ofta uttalade och man vet på förhand vad som gäller. Regler hänger ihop med de yttre ramarna. På ett arbete eller i trafiken följer man reglerna.

• Normer är oftast outtalade och underförstådda och kan liknas vid oskrivna regler för hur man ska bete och uppföra sig mot varandra. Syftet med de flesta normer är att underlätta samspel mellan människor. De utvecklas i den kultur och i det sociala sammanhang som är aktuellt.

Att bryta mot regler och normer kan skapa irritation och innebära att man inte blir accepterad utan istället utesluts ur gemenskapen.

1 Sociala perspektiv på människan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 18

2021-06-22 08:18

• Värderingar är uppfattningar och åsikter, vad som bedöms

som värdefullt eller ej och vad som är attraktivt och ger status i livet. Värderingar kan handla om vilket program på gymnasiet som är populärt eller vilken livsstil och utseende som är attraktivt.

Förstod du? 1. Vad är regler? 2. Vad är normer? 3. Vad är värderingar?

reflektera

1. Berätta om olika sammanhang och situationer då du stött på oskrivna regler för hur man ska uppföra och bete sig? Hur gick det? 2. Vad kan hända om man inte följer oskrivna regler? 3. Vad kan vara orsakerna till att människor inte passar in i olika grupper och sociala sammanhang? 4. Utgå från olika sociala sammanhang. Vilka egenskaper kan underlätta för att passa in i dessa? 5. Vilka värderingar kan vara positiva och utvecklande för brukare i beroendeställning?

iDeNtitet

– social iDeNtitet Social identitet

Social identitet

Jagidentitet

Social identitet

Identitet och självbild handlar om hur en person uppfattar sig själv, den bild man har av sig själv och vem man är. Identitet innebär medvetenhet om sig själv som en unik individ med egna egenskaper, tankar, åsikter, känslor samt en egen, unik

1 Sociala perspektiv på människan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 19

2021-06-22 08:18

personlighet som är avgränsad mot andra. Identiteten skapas av personen själv samt av andras uppfattningar och bemötande. Det kan liknas vid ett pusselbyggande där man bit för bit bygger upp identiteten. Personen bygger upp och skapar sin identitet tidigt i livet. Därefter omprövar hen och bygger om sin identitet genom livet. Identiteten innehåller två delar som tillsammans formar bilden vi har av oss själva:

• Jag-identitet är kärnan och det unikt personliga av identiteten som särskiljer oss från andra. Jag-identiteten börjar formas vid ca 1,5 års ålder då barnet börjar utveckla en egen identitet som är avgränsad från andra. Jag-identiteten är unik och suverän i relation till andra.

• Social identitet är den del av identiteten som man delar

med andra, därav namnet. Begreppet ”Spegeljag” innebär att vår syn på oss själva återspeglar andras uppfattningar av oss. När människor samspelar med varandra påverkas även identiteten och självbilden. Identiteten är beroende av speglingar av hur andra ser på och definierar oss. Flera sociala identitetsbyggen pågår parallellt i olika sammanhang t.ex. i hemmet, i skolan och på fritiden. Om omgivningen visar positiv uppskattning mot personen stärks självkänslan och det blir en del av den sociala identiteten. Om omgivningen tvärtom bemöter personen negativt och med ogillande finns risk att självkänslan skadas.

1 Sociala perspektiv på människan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 20

2021-06-22 08:18

Identiteten fortsätter att förändras och utvecklas genom livet även om den är förhållandevis stabil hos de flesta i vuxen ålder. Vid utvecklingskriser (se Eriksons livslånga socialisation) genomgår människor någon form av identitetsförvirring då de ska övergå till en ny period i livet. En sådan övergång är t.ex. i tonåren då identitetsbyggandet är som mest aktivt och vid pensioneringen då man lämnar arbetslivet och ska skapa sig en ny tillvaro. Nya perioder och övergångar kan innebära att nya förväntningar från omgivningen uppkommer. Det kan leda till att man blir osäker på vem man är. Människor kan också ha varit med om speciella situationer i livet som sätter spår i identiteten. Det kan vara hemska händelser som väpnade konflikter, naturkatastrofer eller övergrepp. Men det kan också vara trevliga händelser som när man blir förälder eller tar examen från en utbildning och får arbete. När människor blir brukare påverkas identiteten och uppfattningen om vem de är. Omgivningen kanske inte uppfattar och bemöter personen som de har gjort tidigare utan på ett nytt sätt. Det kan vara svårt att verka stark om omgivningen ser brukaren som svag och tycker synd om hen. Det påverkar självbilden och identiteten.

Förstod du? 1. Vad är jag-identitet? 2. Vad är social identitet?

reflektera

1. Hur skapas vår identitet? 2. Hur kan man bemöta brukare i beroendeställning så att det stärker dem och deras självbild?

Socialisation Socialisation är en process som beskriver omgivningens påverkan på individen som gör att hen gradvis anpassar sig till omgivningen. Socialisation sker över tid då individen skaffar sig viktiga kunskaper och färdigheter för att passa in i den sociala struktur och i det samhälle som hen lever i. Individen övertar regler, normer och värderingar samt övar sig i socialt samspel. Individen måste förstå omgivningens krav och förväntningar

1 Sociala perspektiv på människan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 21

2021-06-22 08:18

på ett accepterat beteende för att kunna passa in. Ytterst syftar socialisationen till att fungera i samhället samt att vara med i gemenskapen. Människor befinner sig i ständigt samspel med sin omgivning och är beroende av andra. Anpassningen skapar trygghet för individen. Några vanliga sätt att se på socialisation:

• Vanligen beskrivs socialisation som den vuxna generationens

påverkan på barnet som blir medvetet och anpassar sig till samhällets krav och förväntningar. Det är en träning inför vuxenlivet som ytterst handlar om att anpassa sig som samhällsmedborgare med kompetens att fungera och agera i samhället.

• Socialisation ses också som en livslång process där människan

samspelar och är aktiv hela livet. Samhället och sociala strukturer utvecklas och förändras. Människorna måste följa med i utvecklingen och anpassa sig till nya och rådande krav för att fungera. Att växa och utvecklas innebär ofta nya förväntningar och krav som gör att människan måste anpassa sig.

1 Sociala perspektiv på människan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 22

2021-06-22 08:18

• Det kan också ses som anpassning till olika sociala sammanhang, grupper och sociala strukturer i samhället som går parallellt med den livslånga socialiseringen. Det kan handla om yrkessocialisation när en person lär sig ett yrke, köns socialisation då könsidentitet utvecklas eller generations övergång när människor övergår till en ny ålderskategori från barn till ungdom, till vuxen, till äldre.

Brukare som hamnar i beroendeställning på grund av t.ex. funktionsnedsättning, skada eller sjukdom genomgår en process från att vara självständig och oberoende till att vara beroende av stöd och hjälp. Socialisation innefattar dels den yttre påverkan från omgivningen och dels en inre process som kallas internalisering och som innebär att individen:

Förstod du? Ge exempel på några olika former av socialisationer eller övergångar.

• övertar omgivningens förväntningar, krav, föreställningar, tankar, reaktions- och beteendemönster

• införlivar dessa och gör dem till sina så att de blir en del av den egna personligheten och identiteten.

Med begreppet socialisationsagent menas ombud från den sociala struktur som individen ska socialiseras in i och som bidrar till personens socialisation på olika sätt. Socialisationsagenter påverkar individen och förmedlar sådant som är bra att behärska och klara av för att kunna anpassa sig i den sociala strukturen. Hit

agent – förmedlare, representant, ombud

1 Sociala perspektiv på människan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 23

2021-06-22 08:18

Förstod du? 1. Vad innebär socialisation? 2. Vad innebär processen internalisering? 3. Vad är en socialisationsagent? Ge exempel.

räknas också personal som utför socialpedagogiska arbetsuppgifter så som att motivera, påverka och uppmuntra brukaren att delta i sociala sammanhang. Socialisation sker på olika nivåer: 1. Primär – första hand 2. Sekundär – andra hand 3. Tertiär – tredje hand 1. primär socialisation Den primära socialisationen räknas som den första och ursprungliga påverkan i en människas liv. Den sker i nära relationer inom familjen, främst genom uppfostran då de vuxna överför värden, normer och regler samt social teknik för hur man ska bete sig i olika sociala sammanhang. Barnet lär sig levnadsmönster och sociala regler för att lättare kunna anpassa sig till omgivningen. Även om familjer ingår i samhällets struktur fungerar de ändå olika och har sina speciella levnadsmönster som påverkar barnet. 2. sekundär socialisation Sekundär socialisation innebär att andra i omgivningen utanför familjen och hemmet också är med och påverkar barnet i dess socialisation. I den primära socialisationen har fokus varit på barnet men i den sekundära socialisationen måste barnet lära sig att ta hänsyn till andra för att de ska kunna fungera i gemenskaper och i samhället. Värden och normer från den primära socialisationen kan omformas och förändras hos barnet då det kommer i kontakt med andra människor. Nya sociala koder för vad som är socialt accepterat eller ej uppkommer i och med nya situationer. Barnet övar sig och utvecklar sin sociala teknik i sociala samspel samt finslipar sitt beteende och anpassar detta ihop med andra. Viktiga socialisationsagenter är kompisar, släktingar och ledare inom fritidsverksamheter. Skolan har stort inflytande och påverkan då den inte bara förmedlar kunskaper utan även överför Den dolda läroplanen som också kan utveckla den sociala kompetensen. I skolan tränar eleverna förmågor som underlättar samspel med andra samt

1 Sociala perspektiv på människan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 24

2021-06-22 08:18

anpassning i samhället. Skolan, klassrumssituationen och en tillvaro i en större social grupp innebär nya utmaningar i livet. Det ställs nya krav och man måste följa regler som man kanske inte är van vid t.ex. att sitta ner och sitta stilla, räcka upp handen, gå in i tid efter rasten, lyssna på andra och att läraren bestämmer vad eleverna ska göra. Barnet övar t.ex. tålamodet och kan inte bara agera på sin känsla eller impuls. Eleverna gör saker i skolan som de kanske inte alls känner för och det kan leda till att de utvecklar nya förmågor som de kan ha nytta av både individuellt och för samarbete ihop med andra. Personal kan ha stor sekundär påverkan på brukaren, på gott och ont. Om det är uppmuntran som stärker brukaren och är utvecklande är det positivt, men om personalen gör påtryckningar

1 Sociala perspektiv på människan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 25

2021-06-22 08:18

Förstod du? 1. Var sker den primära socialisationen? 2. Ge exempel på sekundär socialisation. 3. Var sker tertiär socialisation?

och övertalningar som brukaren egentligen inte vill kan det vara negativt. Inom särskolan kan det vara extra viktigt att arbeta med att utveckla elevernas sociala förmågor då dessa kan leda till ökad delaktighet och självständighet även utanför skolan. 3. tertiär socialisation Med tertiär socialisation räknas indirekt påverkan från samhällets omgivande faktorer t.ex. politik, kultur och ekonomi. Den tertiära socialisationen sker även omedvetet t.ex. genom massmedier, sociala medier och reklam. Samhällsutvecklingen innebär förändringar som påverkar generationer på olika sätt. Ibland kan det vara svårare för äldre människor att hänga med och anpassa sig till nya omständigheter som t.ex. den digitala och tekniska utvecklingen.

reflektera

1. Hur lär sig människan att utvecklas till en socialt fungerande individ? Varför är det viktigt att kunna anpassa sig till olika sociala sammanhang? 2. Vad kan påverka människor i deras utveckling till samhällsmedborgare? 3. Vad tycker du skulle vara svårast med att bli beroende av en annan person för att utföra vardagliga sysslor? 4. Vilka förmågor kan man öva och utveckla när man gör något som man inte tycker om eller som är tråkigt? 5. Vad överförs via Den dolda läroplanen som man kan ha nytta av i livet och som kan utveckla den sociala kompetensen? 6. Vad kan elever som går i särskolan utveckla som ökar möjligheten till självständighet och delaktighet i samhället?

1 Sociala perspektiv på människan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 26

2021-06-22 08:18

Eriksons livslånga socialisation Erik H. Erikson, en amerikansk psykoanalytiker, menar att människan utvecklas och socialiseras genom hela livet i åtta olika perioder. Människan utvecklas tillsammans med andra, vilket ger möjlighet till växt eller till begräsningar som hämmar personen. Varje samhälle har olika normer som människan måste forma sig efter för att kunna anpassa sig. Personlighet, identitet och beteende utvecklas i samspel med omgivningen då individens uppfattning av sig själv formas. Det är ett samspel mellan individens inre process i relation till omgivningen. Utvecklingen och perioderna följer ett givet mönster genom livet. Det går inte att ”hoppa över” en period. När en period avslutas bildas ”en grodd” till något nytt som ligger till grund för nästa period. Varje period innebär en utvecklingskris i motsättningen mellan två poler. Dessa utvecklingskriser genomgår alla i respektive period, enligt Erikson. Däremot genomlevs perioderna och utvecklingskriserna olika för olika personer och resultaten blir också helt olika. Genom perioderna formas och utvecklas personen men är samtidigt påverkad av hur de tidigare perioderna har genomlevts. Perioderna kan genomlevas med positiva resultat som leder till ökade möjligheter. Men perioden kan även genomlevas med negativa resultat som leder till hämningar och begränsningar. Erikson menar att man kan återkomma till tidigare perioder för att bearbeta deras resultat och på så vis ändra den fortsatta utvecklingen.

Förstod du? Vad menar Erik H. Eriksson med begreppet utvecklingskris?

1 Sociala perspektiv på människan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 27

2021-06-22 08:18

1. Spädbarnsåldern 0–ca 1,5 år – Utvecklingskrisen handlar om tillit eller misstro. Omgivningen ska tillfredsställa grundläggande behov samt ge känslomässig trygghet och omsorg åt barnet då detta ligger till grund för utveckling av tillit till andra människor. Positiva resultat innebär att barnet känner hopp och tillit samt klarar av frustration i framtiden.

Negativa resultat kan innebära att barnet känner misstro till sig själv och omgivningen. Det kan även leda till ett avvisande beteende, oro och ängslan.

2. Småbarnsåldern ca 1,5–3 år – Utvecklingskrisen handlar om självständighet eller tvivel/skam. Barnet utvecklar ett JAG samtidigt som en självständig individ växer fram som ofta säger ”jag vill, jag vill inte och kan själv”. Barnet är nyfiket och behöver balans mellan självständighet, frihet och gränser. Barnet kan ha svårt att se sina begränsningar. Det är viktigt att barnet får prova sig fram och att omgivningen är stöttande och hjälpsam. Barnet kan inte alltid få sin vilja igenom utan behöver struktur, regler och en förutsägbar tillvaro med gränser. Positiva resultat innebär en positiv självkänsla och självkontroll samt känsla av självständighet.

Negativt resultat kan innebära tvångsmässighet, överdrivet beroende eller dålig impulskontroll. Vid misslyckanden finns risk för känsla av skam och tvivel. För mycket beskydd, förbud, tillsägelser och snäva gränser kan leda till tvivel på den egna förmågan.

3. Förskoleåldern ca 3–6 år – Utvecklingskrisen handlar om initiativförmåga eller skuldkänslor och passivitet. Barnet har en stark drivkraft samt är kreativ och nyfiken. Leken är central och barnet fantiserar och imiterar vuxna i rollekar. Perioden är en balansgång mellan vad som är realistiskt att uppnå samt att uppmuntra nyfikenheten och initiativförmågan då barnet ska utforska världen. Positiva resultat innebär initiativförmåga och prestationsglädje samt skapar målmedvetenhet vid aktiviteter. Det ger även en känsla av att våga göra bort sig och misslyckas.

Negativa resultat kan innebära känslor av att inte duga, hämning och skuldkänslor. Barnet kan ge upp då de känner att det inte är någon idé.

4. Tidig skolålder ca 7–12 år – Utvecklingskrisen handlar om kompetens eller underlägsenhet. Barnet börjar samspela med andra utanför hemmet och skaffar sig nya relationer med jämnåriga och vuxna. De börjar även jämföra sig med och anpassa sig till andra. ”Dolda läroplanen” innebär att barnet får träna förmågor som underlättar samspel. Det är viktigt med uppmuntran för att stärka känslan av att lyckas. Positiva resultat innebär en känsla av att duga, att vara kompetent och vilja lära sig. Det lägger även grunden för att anpassa sig till andra och fungera i samhället.

Negativa resultat kan innebära att man känner sig otillräcklig om man inte klarar av saker. Man litar inte på den egna förmågan och kan känna sig underlägsen andra ”jag kan inte och jag duger inte”.

1 Sociala perspektiv på människan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 28

2021-06-22 08:18

5. Tonåren ca 13–19 år – Utvecklingskrisen handlar om identitet eller identitetsförvirring. Utveckling från barn till vuxen innebär nya krav och förväntningar. Tonåringen är mer intresserad av sig själv, självkritisk och känslig för andras uppfattningar. De blir lätt påverkade av både egna och andras förväntningar. Det är viktigt för tonåringen att hitta sin identitet och att utveckla en stabil självbild samtidigt som hen ska frigöra sig och bli en egen självständig individ. Positiva resultat innebär en stabil och positiv identitet som klarar av påtryckningar utifrån samt egen självkritik. Det skapar en känsla av meningsfullhet och sammanhang i livet. Det ger en positiv utveckling mot självständighet och frigörelse.

Negativa resultat kan innebära identitetsförvirring och osäkerhet kring vem man är. Det kan leda till att man har svårt att hitta sin identitet och provar många olika utan att vara nöjd. Det kan även innebära att tonåringen blir sluten, frustrerad och apatisk. De kan tvivla på sig själva och meningen med livet.

6. Tidig vuxenålder ca 20–40 år – Utvecklingskrisen handlar om närhet eller isolering. Närhet innebär att ”ge upp en del av sig själv, utan att förlora sig själv” för att kunna skapa intimitet och relationer med andra människor t.ex. partner, vänner och arbetskamrater. Positiva resultat innebär förmåga att känna närhet och ingå i relationer med andra människor, att man både kan ge och ta emot kärlek.

Negativa resultat kan innebära känslomässig isolering, ensamhet och rädsla för närhet. Man klarar inte av att engagera sig i andra människor.

7. Medelåldern ca 40–65 år – Utvecklingskrisen handlar om produktivitet eller stillastående/regression. Insikt om att livet inte är oändligt infinner sig. Om man har drömmar som man vill förverkliga är det dags att göra detta. Livet präglas mycket av familj och arbete samt rutiner. Ibland tillkommer det nya generationer samt att de äldre blir sjuka och dör. Då kan man förflyttas uppåt i generationerna. Positiva resultat innebär att ta hand om och ha omsorg om andra. Känsla av förnöjsamhet över livet även om det är inrutat i rutiner. Man kan uppfylla drömmar utan att förkasta sitt tidigare liv samt hitta nya utmaningar i livet.

Negativa resultat kan innebära en känsla av tomhet och att vara förkastad. Individen kan reagera med ett självupptaget och panikartat beteende t.ex. ”40-årskris”. Det kan även leda till ett motsträvigt beteende där man tar avstånd från andras idéer och tankar.

8. Ålderdomen ca 65 år – Utvecklingskrisen handlar om integritet eller förtvivlan. I och med pensioneringen går man in i en ny fas i livet med utrymme för mogenhet och visdom då det finns möjlighet till funderingar över livet och döden. Ålderdomen kan vara i många år. En viktig och meningsfull funktion kan vara som mor- och farföräldrar för yngre generationer. Positiva resultat innebär att man kan titta tillbaka och summera livet som meningsfullt och tillfredsställande. Man kan hantera och försonas med motgångar och misslyckanden samt uppnå visdom.

Negativa resultat kan innebära förtvivlan och bitterhet. Känsla av att vara utslagen och obrukbar kan leda till avundsjuka på yngre personer. Det kan även innebära vanmakt och dödsskräck.

1 Sociala perspektiv på människan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 29

2021-06-22 08:18

Förstod du? Gå igenom ett steg i taget: Vad handlar utvecklingskrisen om?

Erikssons livslånga socialisation kan ge ökad förståelse för brukares beteende och mående i olika skeende i livet. För barn och unga med svårigheter och funktionsnedsättning kan risken för misstro, tvivel, passivitet, underlägsenhet och identitetsförvirring öka under uppväxten. De befinner sig i en utsatt situation som personal måste vara observant på. Tidigare erfarenheter i livet kan ge förståelse för varför vissa äldre brukare kan känna förtvivlan och bitterhet. reflektera

1. Vilka olika situationer och övergångar i livet kan innebära nya förväntningar och ställa andra krav på anpassning, t.ex. skolåldern, tonåren, vuxenlivet och ålderdomen? 2. Diskutera olika erfarenheter av människor som har haft lättare eller svårare att anpassa sig till den nya livssituationen? 3. Utgå från den inledande berättelsen om Kim. Resonera hur de olika stegen i Eriksons teori på olika sätt kan ha påverkat Kim i hans socialisation.

1 Sociala perspektiv på människan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 30

2021-06-22 12:28

ord att öva på Social – Relationer, samspel och gemenskap mellan människor. Personliga egenskaper. Samhällsmedborgare. Egenskap – Karaktär, kännetecken. Personlighet – Grundläggande drag hos en människa. Hänger ihop med identitet och egenskaper. Extrovert – Utåtriktad, spontan, öppen. Introvert – Inåtvänd, eftertänksam, stillsam. Sociala strukturer – Mönster och uppbyggnad av samhällen och grupper. Social kompetens – Förmåga att samspela och kommunicera med andra människor samt att fungera och vara delaktig i samhällslivet.

Identitet – Självbild, uppfattning om vem man är. Social identitet – Den del av identiteten som man delar med andra och som innebär att vår syn på oss själva återspeglar andras uppfattningar av oss. Socialisation – Process som beskriver omgivningens påverkan som gör att individen gradvis anpassar sig till den. Internalisering – Individen övertar och gör omgivningens förväntningar och krav till sina egna. Primär socialisation – Påverkan från t.ex. familjen via uppfostran.

Status – Anseende, prestige, ställning.

Sekundär socialisation − Påverkan utanför hemmet t.ex. kompisar, skolan och omsorgspersonal.

Normer – Oskrivna regler för hur man ska bete sig.

Tertiär socialisation − Påverkan från samhället t.ex. politik, kultur, ekonomi och medier.

Värderingar – Uppfattningar om vad som t.ex. är värdefullt och eftersträvansvärt.

Interaktion – Samspel, ömsesidig växelverkan. Socialisationsagenter – Personer eller annat som påverkar individen.

1 Sociala perspektiv på människan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 31

2021-06-22 08:18

sammanfattning • Begreppet social handlar om relationer och samspel mellan människor samt hur människor

fungerar i sociala sammanhang och gemenskaper. Det innefattar även att vara samhällsmedborgare.

• Begreppet social innehåller tre nivåer: personliga egenskaper, samspel och kommunikation mellan människor samt att fungera som medborgare i ett samhälle.

• En social personlighet innefattar flera olika sociala egenskaper. I olika sociala situationer an-

vänds och varieras de sociala egenskaperna som består av känslor, tankar och beteenden. De tanke- och känslomässiga processerna sker inuti personen. När en person agerar på ett visst sätt tolkas och värderas det sociala beteendet utifrån de synliga egenskaperna.

• Social kompetens innebär förmåga att samspela och kommunicera med andra människor

samt att fungera och vara delaktig i samhällslivet. Eftersom gemenskaper och sammanhang är olika måste begreppet social kompetens definieras utifrån det sociala sammanhang som det används i. Olika sociala sammanhang kräver olika förmågor och kompetenser.

• När människor samspelar och grupperar sig med varandra bildas mönster och sociala struk-

turer som är unika och dynamiska (rörliga). Det skapas regler och normer som styr hur den sociala strukturen och relationerna mellan deltagarna ska fungera. Dessa kan underlätta samspelet och om man förstår och anpassar sitt beteende till dessa flyter umgänget lättare på.

• Identitet och självbild handlar om hur människor uppfattar sig själva. Medvetenhet om sig

själv som en unik individ med egna egenskaper, tankar, åsikter, känslor och egen personlighet. Identiteten skapas av personen själv samt av andras uppfattningar och bemötande, så kallad social identitet.

• Socialisation är en process som beskriver omgivningens påverkan på individen som gör att hen gradvis anpassar sig till den. Socialisation sker över tid då individen skaffar sig viktiga kunskaper och färdigheter för att passa in i den sociala strukturen och i det samhälle som hen lever i.

• Primär socialisation sker genom familjen i form av uppfostran. Sekundär socialisation är

andra utanför hemmet som påverkar individen t.ex. kompisar, skolan, ”Den dolda läroplanen” och omsorgspersonal. Tertiär socialisation är samhällets yttre ramar som påverkar indirekt t.ex. kultur, politik, ekonomi samt medier.

• Erikssons livslånga socialisation kan ge ökad förståelse för brukares beteende och mående i olika skeende i livet.

1 Sociala perspektiv på människan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 32

2021-06-22 08:18

instuderingsfrågor 1. Vilka sociala mål finns uttryckta i Socialtjänstlagen och LSS? 2. Förklara vad som menas med sociala egenskaper och personlighet. Ge exempel. 3. Begreppet social beskrivs bland annat som socialt samspel och samhällsmedborgare. Beskriv dessa. Vilka svårigheter kan brukare ha inom dessa områden? 4. Förklara vad som menas med social kompetens. Ge exempel från social omsorg. 5. Beskriv vad som menas med sociala strukturer samt vad yttre ramar och inre faktorer innebär. Ge exempel från social omsorg. 6. Beskriv vad identitet är och de två delarna av den. 7. Vad menas med socialisationsprocessen? Beskriv några vanliga sätt att se på socialisation. 8. Vad menas med begreppet socialisationsagenter? Hur kan detta fungera inom social omsorg? 9. Vad innebär primär, sekundär och tertiär socialisering? 10. Vad socialiserar man genom ”Den dolda läroplanen”? 11. Hur förklarar Erik H. Erikson utvecklingskriser? Hur kan Eriksons livslånga socialisation öka förståelsen för brukares livssituation och mående?

1 Sociala perspektiv på människan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 33

2021-06-22 08:18

Helen Carlander

Social omsorg 2

ständighet samt utveckla nya arbetsmetoder inom social omsorg?

• Vilka faktorer kan skydda respektive riskera att barn utvecklas

negativt och far illa? Hur kan socialtjänstens familjeomsorg främja och stödja ett positivt föräldraskap?

• Vilka kunskaper och praktiska färdigheter behöver personalen

utveckla för att kunna agera och ta ansvar i omsorgsprocessen samt vid social dokumentation?

Social omsorg 2

• Hur kan välfärdsteknik öka brukares sociala deltagande och själv

Helen Carlander

Social omsorg

ISBN 9789151105390

9 789151 105390

51105390.1.1_soom2_omslag.indd 1-3

2021-06-22 08:35