9789151105390

Page 1

Helen Carlander

Helen Carlander

Social omsorg 2

stÀndighet samt utveckla nya arbetsmetoder inom social omsorg?

‱ Vilka faktorer kan skydda respektive riskera att barn utvecklas

negativt och far illa? Hur kan socialtjÀnstens familjeomsorg frÀmja och stödja ett positivt förÀldraskap?

‱ Vilka kunskaper och praktiska fĂ€rdigheter behöver personalen

utveckla för att kunna agera och ta ansvar i omsorgsprocessen samt vid social dokumentation?

Social omsorg 2

‱ Hur kan vĂ€lfĂ€rdsteknik öka brukares sociala deltagande och sjĂ€lv­

Helen Carlander

2

Social omsorg 2 Àr skriven för kursen med samma namn och Àr en pÄ­ byggnadskurs pÄ social omsorg 1. Boken skapar förutsÀttningar för utveck­ling av ett professionellt förhÄllningssÀtt med fokus pÄ mÀnniskan i sitt sociala och kulturella sammanhang, hur behov styr motivation och utveckling, boendeformer och sysselsÀttning, hur etiska resonemang kan vara till hjÀlp i svÄra situationer i arbetet samt motverka krÀnkningar mot brukare men Àven hur förÀldrarnas omsorgsförmÄga och uppfostrings­ stilar kan pÄverka barns förutsÀttningar och behov. Social omsorg 2 tar upp frÄgor som:

Social omsorg

Boken har en tydlig koppling till kursplanen och varje kapitel Àr uppbyggt kring en eller flera punkter av kursens centrala innehÄll. I varje kapitel finns möjlighet för eleven att bli aktiv i sitt lÀrande med hjÀlp av fallbe­ skrivningar, centrala begrepp, ord att öva pÄ och sammanfattningar. Kapitlen innehÄller Àven tre olika frÄgetyper som fÄr eleven att reflektera kring, fördjupa sig i och löpande stÀmma av sin kunskap.

Helen Carlander Àr socialpedagog med inriktning Àldre- och funktionshinderomsorg samt inom socialpedagogiskt arbete. Hon Àr lÀrare pÄ VÄrd och omsorgsprogrammet samt pÄ gymnasie­sÀrskolans nationella program HÀlsa, vÄrd och omsorg.

ISBN 9789151105390

9 789151 105390

51105390.1.1_soom2_omslag.indd 1-3

2021-06-22 08:35

InnehĂ„ll 1. Sociala perspektiv pĂ„ mĂ€nniskan................................................................. 6 Sociala perspektiv inom social omsorg............................................................................... 9 Socialt perspektiv.................................................................................................................... 11 Sociala strukturer......................................................................................................................17 Identitet – social identitet .....................................................................................................19

2. Kulturella perspektiv pÄ mÀnniskan...................................................... 34 Kultur.............................................................................................................................................37 Kultur som helhet..................................................................................................................... 50 Individ- och grupporienterad kultur.................................................................................. 58

3. Behov och helhetssyn........................................................................................ 70 Behov........................................................................................................................................... 72 Motivation................................................................................................................................... 75 Önskningar................................................................................................................................. 78 GrundlĂ€ggande behov............................................................................................................ 79 Behovstrappa............................................................................................................................ 80 Basbehov och behovsprofil.................................................................................................. 84 Behov inom sociallagstiftningen.........................................................................................87 Helhetssyn inom social omsorg.......................................................................................... 94

4. Omsorgsprocessen och social dokumentation ......................... 98 Omsorgsprocessen...............................................................................................................101 Stegen i omsorgsprocessen...............................................................................................105 MĂ„lrelaterade behov inom social omsorg.....................................................................123

4

InnehÄllsförteckning

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 4

2021-06-22 08:18

5. Boende och sysselsÀttning ....................................................................... 128 Boende.......................................................................................................................................131 SysselsÀttning och arbete...................................................................................................146

6. Barns behov och familjeomsorg........................................................... 164 Barns förutsĂ€ttningar och behov..................................................................................... 167 Familjeomsorg – samhĂ€llets ansvar................................................................................. 187

7. Etik.................................................................................................................................... 200 Etik och moral.........................................................................................................................202 Yrkesetik.....................................................................................................................................205 Etiska resonemangsmodeller............................................................................................. 207 MissförhÄllanden och krÀnkningar...................................................................................218

8. Samverkan och vÀlfÀrdsteknik................................................................226 Behov av samverkan.............................................................................................................228 Digitalisering inom social omsorg....................................................................................236 Register.....................................................................................................................................248 Bildförteckning.......................................................................................................................252

InnehÄllsförteckning

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 5

5

2021-06-22 08:18

1

Sociala perspektiv pÄ mÀnniskan

Detta kapitel handlar om mÀnniskan i sitt sociala sammanhang. Hur faktorer i omgivningen pÄverkar mÀnniskor samt vilka konsekvenser detta kan fÄ för mÀnskligt samspel. Sociala egenskaper, identitet och strukturer utvecklas i sociala sammanhang. Syftet Àr att förstÄ brukarens sociala behov och förutsÀttningar. Kapitlet ger kunskaper om:

‱ ‱ ‱ ‱ ‱ ‱

Samspel och kommunikation mellan mĂ€nniskor Sociala egenskaper och personlighet Social kompetens Sociala strukturer Identitet – social identitet Socialisation

Punkt 4 i kursens centrala innehÄll Sociala och kulturella perspektiv pÄ mÀnniskan och deras konsekvenser och möjliga lösningar.

6

1 Sociala perspektiv pÄ mÀnniskan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 6

2021-06-22 08:18

Kim Àr 25 Är och rullstolsburen sedan födseln pÄ grund av ryggmÀrgsbrÄck. I början var förÀldrarna överbeskyddande men med tiden vÄgade de slÀppa mer och mer pÄ sitt ansvar och lÄta Kim vara mer sjÀlvstÀndig. Under uppvÀxten var Kim nyfiken som andra barn och ville utforska omgivningen. Periodvis blev det svÄrt pÄ grund av de begrÀsningar han hade. Det fanns stunder nÀr han tvivlade pÄ sig sjÀlv och sin förmÄga. Ibland kÀnde Kim att han inte dög medan de andra barnen sÄg honom som en i gÀnget och tog med honom i leken. I tonÄren hamnade Kim i en identitetskris och funderade mycket över tjejer, relationer, framtiden och vad som skulle hÀnda honom.

Under en period var det jobbigt men med stöd frÄn vÀnner och familj hÀnde positiva saker. Nu har han tagit klivet ut i vuxenlivet och kÀnner sig stark och trygg. Han har trÀffat en tjej som han bor ihop med och han hÄller pÄ att utbilda sig. Han har mÄnga vÀnner som behandlar honom som alla andra. Ofta kÀnner sig Kim som andra, men ibland ÀndÄ lite annorlunda. Kim ser inte rullstolen som nÄgot hinder utan tycker att omgivningens normer och vÀrderingar mot personer med funktionsnedsÀttning oftast har varit positiva. Detta har Àven pÄverkat Kim som kÀnner sig delaktig och har en stödjande omgivning.

1 Sociala perspektiv pÄ mÀnniskan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 7

7

2021-06-22 08:18

reflektera

1. 2. 3. 4.

Vad kan pÄverka Kims uppfattning om sig sjÀlv? Hur kan Kim ha pÄverkats av omgivningens vÀrderingar under uppvÀxten? Vad pÄverkar mÀnniskans sociala utveckling? Varför Àr det viktigt att ha kunskaper om hur mÀnniskan fungerar i sociala sammanhang? 5. I vilka olika sammanhang och pÄ vilka sÀtt visar sig dina sociala egenskaper?

Centrala begrepp Social – Relationer, samspel och gemenskap mellan mĂ€nniskor. Personliga egenskaper. SamhĂ€llsmedborgare. Personlighet − GrundlĂ€ggande drag hos en mĂ€nniska. HĂ€nger ihop med identitet och egenskaper. Sociala strukturer − Mönster och uppbyggnad av samhĂ€lle och grupper. Social kompetens – FörmĂ„ga att samspela och kommunicera med andra mĂ€nniskor samt att fungera och vara delaktig i samhĂ€llslivet. Identitet − SjĂ€lvbild, uppfattning om vem man Ă€r. Socialisation − Process som beskriver omgivningens pĂ„verkan som gör att individen gradvis anpassar sig till den. PrimĂ€r socialisation − PĂ„verkan frĂ„n t.ex. familjen via uppfostran. SekundĂ€r socialisation − PĂ„verkan utanför hemmet t.ex. kompisar, skolan och omsorgspersonal. TertiĂ€r socialisation − PĂ„verkan frĂ„n samhĂ€llet t.ex. politik, kultur, ekonomi och medier. IF – Intellektuell funktionsnedsĂ€ttning (lindrig, mĂ„ttlig och grav/svĂ„r). NPF – Neuropsykiatrisk funktionsnedsĂ€ttning t.ex. autismspektrumtillstĂ„nd, ADHD och ADD. AutismspektrumtillstĂ„nd (AST) – Samlingsnamn för funktionsnedsĂ€ttningar inom autism och autismliknande tillstĂ„nd som pĂ„verkar hur en person tĂ€nker, fungerar och kommunicerar med andra mĂ€nniskor. ADHD – UppmĂ€rksamhetsbrist och överaktivitetsstörning. ADD – En form av ADHD. FrĂ€mst svĂ„righeter med fokus och uppmĂ€rksamhet.

8

1 Sociala perspektiv pÄ mÀnniskan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 8

2021-06-22 08:18

sociala perspektiv iNoM social oMsorG Begreppet social handlar om relationer och samspel samt hur mÀnniskor fungerar i samhÀllet. Kunskaper om det sociala perspektivet pÄ mÀnniskan ska leda till ökad förstÄelse för brukarna i deras sociala sammanhang. I bÄde SoL, SocialtjÀnstlagen, och LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, finns sociala mÄl uttryckta som pÄverkar personalens förhÄllningssÀtt. Men vad innebÀr det att arbeta med sociala mÄl med brukaren? Hur ska personalen förhÄlla sig till sociala mÄl i arbetet? Brukarens sociala situation och sammanhang Àr utgÄngspunkten i arbetet och det Àr viktigt att förstÄ hur brukaren fungerar och samspelar med sin omgivning och miljö. Olika saker kan hindra och begrÀnsa eller öka möjligheterna för brukaren att vara delaktig pÄ sina villkor. Du ska arbeta för att frigöra och utveckla brukarens förmÄgor som underlÀttar samspel med andra

9

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 9

2021-06-22 08:18

mÀnniskor samt för att fungera och vara delaktig i gemenskaper och samhÀllslivet. Beroende pÄ brukarnas förmÄgor och livssituation kan det innebÀra olika anpassningar t.ex. kan det vara aktuellt för Àldre brukare att behÄlla sitt sociala sammanhang samt att anpassa sig till nya omstÀndigheter och förutsÀttningar i livet. För andra brukare kan det handla om att utveckla förmÄgor som underlÀttar deltagande i sociala sammanhang t.ex. för personer med medfödda eller förvÀrvade (tillfogade) skador och funktionsnedsÀttningar.

Sociala mÄl (delar ur) 1 kap. SocialtjÀnstlagens mÄl 1 § SamhÀllets socialtjÀnst skall pÄ demokratins och solidaritetens grund frÀmja mÀnniskornas sociala trygghet och aktiva deltagande i samhÀllslivet. SocialtjÀnsten skall under hÀnsynstagande till mÀnniskans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas pÄ att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.

Förstod du? Ge exempel pÄ sociala mÄl i SocialtjÀnstlagen och LSS.

Sociala mĂ„l (delar ur) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 5 § Verksamhet enligt denna lag skall frĂ€mja full delaktighet i samhĂ€llslivet. MĂ„let skall vara att den enskilde fĂ„r möjlighet att leva som andra. Exempel frĂ„n en dagverksamhet för personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsĂ€ttning En deltagare som kommer till aktivitetshuset uttrycker betydelsen av ett socialt sammanhang: – Nu slipper jag vara ensam pĂ„ dagarna. Det hĂ€nder nĂ„got och jag har fĂ„tt vĂ€nner. HĂ€r kan jag vara som jag Ă€r och bli accepterad. NĂ€r det Ă€r jobbiga perioder pratar jag med personalen som hjĂ€lper mig. Jag har varit sjuk i mĂ„nga Ă„r och mĂ„tt dĂ„ligt. DĂ„ har jag inte kunnat arbeta eller fungera som andra. Man hamnar liksom utanför alltihop. Aktivitetshuset betyder mycket för mig. Jag Ă€r nĂ„gon att rĂ€kna med.

10

1 Sociala perspektiv pÄ mÀnniskan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 10

2021-06-22 08:18

socialt perspektiv Vilka sociala egenskaper underlÀttar eller hindrar kontakt och samspel med andra mÀnniskor? Hur pÄverkar och pÄverkas mÀnniskor av varandra? Vilka förmÄgor och kompetenser krÀvs för att fungera i ett samhÀlle? Socialt perspektiv innebÀr att betrakta och förstÄ mÀnniskan i sociala sammanhang med hjÀlp av olika synvinklar. Det kan handla om hur olika mÀnniskor fungerar tillsammans med andra, hur mÀnniskor utvecklas till sociala varelser och vad som pÄverkar dem pÄ vÀgen, hur identitet och personlighet byggs upp eller vilken betydelse andra mÀnniskor har för vÄr sociala utveckling. Begreppet social kan beskrivas pÄ olika nivÄer:

perspektiv – synvinkel, aspekt, överblick

1. Sociala egenskaper och personlighet 2. Socialt samspel mellan mÀnniskor 3. SamhÀllsmedborgare

1. Sociala egenskaper och personlighet Social personlighet, sociala egenskaper och socialt beteende hĂ€nger ihop. Social personlighet kan förenklat beskrivas som en linje mellan polerna extrovert och introvert. Vid varje pol Ă€r det mer vanligt med vissa egenskaper men ingen person har enbart egenskaper frĂ„n en pol. I ett sammanhang eller en situation visar sig vissa sociala egenskaper medan det i andra situationer visar sig andra egenskaper. Beteendet kan anpassas till den sociala situation som personen befinner sig i. En del Ă€r mer spontana Ă€n andra som vill vara mer eftertĂ€nksamma. En del tĂ€nker mer pĂ„ andra medan andra tĂ€nker mer pĂ„ sig sjĂ€lva. Även en öppen och extrovert personlighet kan vara eftertĂ€nksam och stillsam i vissa sammanhang och tvĂ€rtom.

1 Sociala perspektiv pÄ mÀnniskan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 11

11

2021-06-22 08:18

Extrovert personlighet

Introvert personlighet

KĂ€nnetecknande egenskaper:

KĂ€nnetecknande egenskaper:

öppen sÀllskaplig pratsam dominant impulsiv livlig utÄtriktad spontan

sluten blyg tystlÄten tillmötesgÄende strukturerad stillsam försiktig eftertÀnksam

interaktion – samspel, ömsesidig pĂ„verkan, vĂ€xelverkan

Förstod du? 1. Vilka egenskaper förknippas ofta med en introvert personlighet? 2. Vilka egenskaper förknippas ofta med en extrovert personlighet?

12

En social personlighet innefattar flera olika sociala egenskaper. I olika sociala situationer anvÀnds och varieras de sociala egenskaperna som bestÄr av kÀnslor, tankar och beteenden. De tanke- och kÀnslomÀssiga processerna sker inuti personen. NÀr en person agerar pÄ ett visst sÀtt tolkas och vÀrderas det sociala beteendet utifrÄn de synliga egenskaperna. Ibland kan socialt beteende vÀrderas som bra och ibland som dÄligt av omgivningen. Vissa sociala egenskaper Àr ganska stabila över tid. DÀremot kan vissa kÀnslor eller speciella situationer pÄverka beteendet. Det finns ingen enkel mall som man kan arbeta med vad gÀller utveckling av brukarens egenskaper. Det Àr trots allt den unika personligheten som brukaren har. Vissa mÀnniskor tilltalas av och tycker mer om vissa egenskaper Àn andra. Du behöver fundera över hur du sjÀlv reagerar i möten med olika egenskaper och personligheter. Du kan inte utgÄ frÄn att brukaren ska Àndra sig för att du tycker det. DÀremot om det finns ett syfte dÀr brukaren sjÀlv vill ingÄ i en gemenskap eller umgÄs med andra mÀnniskor, men har svÄrigheter med samspelet, kan man arbeta med detta. Det kan handla om att medvetandegöra egenskaper hos brukaren samt att arbeta med alternativa sÀtt som brukaren kan anvÀnda sig av. Ibland behöver en brukare uppmuntras för att stÀrka egenskaper och ibland kan brukaren behöva hjÀlp med att tona ner egenskaper eller hitta andra strategier som kan underlÀtta för dem.

1 Sociala perspektiv pÄ mÀnniskan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 12

2021-06-22 08:18

2. Socialt sampel mellan mĂ€nniskor MĂ€nniskan Ă€r en social varelse som utvecklas genom kontakter och samspel med andra. Interaktion innebĂ€r ömsesidigt samspel dĂ€r mĂ€nniskor pĂ„verkar varandra. Man blir pĂ„verkad samtidigt som man sjĂ€lv pĂ„verkar andra. Det Ă€r en stĂ€ndig vĂ€xelverkan som sker bĂ„de medvetet och omedvetet. Socialt samspel ser olika ut och handlar om hur mĂ€nniskor samarbetar och fungerar ihop. Vissa har tĂ€tare kontakt Ă€n andra och vissa kommer lĂ€ttare överens. Ibland sĂ€ger man att ”personkemin” stĂ€mmer. De sociala egenskaperna och personligheten spelar stor roll för hur samspelet fungerar mellan mĂ€nniskor. Ibland kan brukarens funktionsnedsĂ€ttning pĂ„verka förmĂ„gan att samspela och kommunicera med andra mĂ€nniskor. En del kan ha svĂ„righeter att tala och förmedla sitt budskap medan andra kan ha svĂ„rare i sjĂ€lva samspelet. Brukare kan Ă€ven samspela och kommunicera pĂ„ ett sĂ€tt som man sjĂ€lv inte Ă€r van vid t.ex. vara extra pratsam och grĂ€nslös eller tvĂ€rtom tyst och tillbakadragen. Brukare med demenssjukdom kan glömma och prata om samma sak hela tiden. Brukare med NPF, neuropsykiatrisk funktionsnedsĂ€ttning, kan ha svĂ„rt att tolka andra mĂ€nniskors kroppssprĂ„k och de sociala koderna som ingĂ„r i ett samspel. Vissa brukare kan behöva öva sig pĂ„ socialt samspel och dĂ„ Ă€r det viktigt att de Ă€r delaktiga i processen. Personal kan arbeta med att hitta

1 Sociala perspektiv pÄ mÀnniskan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 13

13

2021-06-22 08:18

alternativa tillvÀgagÄngssÀtt och nya strategier för brukaren som pÄ sikt kan öka deras möjligheter till socialt samspel med andra. Ibland kan det vara bra att arbeta förebyggande för att brukaren inte ska hamna i en svÄr situation eller i konflikter utan istÀllet hitta nya vÀgar som fungerar och som Àr positiva för brukaren.

Exempel pĂ„ socialt samspel Linn, 10 Ă„r, gĂ„r i integrerad klass pĂ„ mellanstadiet. Hon har lindrig IF och ADHD. Vanligen gĂ„r Linn med sina klasskamrater, men nĂ„gra tillfĂ€llen i veckan gĂ„r hon i en grupp med anpassad undervisning. Hon har en bĂ€stis i klassen och Ă€ven nĂ„gra andra kompisar. Ibland kan Linn ha svĂ„rt i samspelet med de andra eleverna. Det hĂ€nder att hon hamnar i brĂ„k och sĂ€ger saker hon senare Ă„ngrar. Ibland kan det ta en stund för Linn att lugna ner sig efter brĂ„ket. DĂ„ kan hon bli ledsen för det som har hĂ€nt och förstĂ„r inte varför hon inte kunnat stoppat sig tidigare. Ofta kĂ€nner hon sig orĂ€ttvist behandlad och kan ha svĂ„rt att sortera ut vad som hĂ€nde samt att se sin egen roll i konflikten. En kartlĂ€ggning har visat vilka situationer som Ă€r svĂ„ra för Linn och dĂ€r brĂ„k oftare uppkommer t.ex. vid förĂ€ndringar dĂ„ hon inte hinner förbereda sig, nĂ€r det Ă€r stressigt, ”dĂ„lig dag”, pĂ„ raster nĂ€r det Ă€r fritt samt nĂ€r hon kĂ€nner sig utanför ”gĂ€nget”. Nya strategier och lösningar innebĂ€r att förĂ€ldrarna ansvarar för att Linn Ă€ter frukost och lĂ€gger sig i rĂ€tt tid. Skolan har gjort ett schema i fĂ€rger som ger en tydlig struktur och förĂ€ndringar skrivs in i schemat i god tid. Rasterna förbereds och planeras upp med vad Linn ska göra samt tillsammans med vem/vilka t.ex. spela kort, dansa eller gĂ„ till biblioteket. Om det Ă€r en ”dĂ„lig dag” eller stressigt kan Linn lyssna pĂ„ musik i hörlurarna.

Förstod du? Vad innebÀr interaktion?

14

I samtal gÄr man igenom vad som triggar Linn innan brÄk uppstÄr för att hon ska kunna kÀnna igen signalerna och dÀrmed agera annorlunda, t.ex. gÄ en promenad, gÄ till skÄpet eller ta hjÀlp av en vuxen. Linn övar sig pÄ att tolka andras kroppssprÄk samt att bli medveten om sitt eget och vad det signalerar. Linn trÀnar ocksÄ pÄ att uttrycka sig och göra sig förstÄdd samt anvÀnda ord som inte sÄrar andra utan underlÀttar ett samspel, t.ex. vad man sÀger och hur man sÀger nÄgot.

1 Sociala perspektiv pÄ mÀnniskan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 14

2021-06-22 08:18

3. SamhÀllsmedborgare BÄde de sociala egenskaperna och hur man samspelar med andra mÀnniskor pÄverkar hur personen fungerar i samhÀllet. Ett samhÀlle bestÄr av mÄnga olika sociala sammanhang och det krÀvs olika egenskaper och samspelsförmÄgor för att passa in och fungera i dessa. Det Àr inte sjÀlvklart för alla brukare att behÀrska detta. Brukare med t.ex. IF och psykisk sjukdom/funktionsnedsÀttning kan ha nedsatta förmÄgor inom flera omrÄden som försvÄrar för dem. Det kan handla om svÄrigheter frÄn att betala rÀkningar och att ta hand om en bostad till att skaffa familj. Som samhÀllsmedborgare förvÀntas man vara en aktör. AnvÀndningen av digital teknik kan ocksÄ försvÄra för brukare som Àr ovana eller kÀnner sig osÀkra pÄ hur de ska anvÀnda detta. Idag förvÀntas det att man kan hantera digital teknik i mÄnga situationer i vardagen. Gör man inte det Àr risken stor att man inte kan vara delaktig pÄ samma sÀtt som andra.

BerĂ€ttelse frĂ„n ett vĂ„rd- och omsorgsboende Det Ă€r förmiddag och flera av de boende trĂ€ffas i den gemensamma samlingslokalen. Det Ă€r Ă„ter dags för studiecirkeln om digital teknik. NĂ„gra elever frĂ„n VĂ„rd- och omsorgsprogrammet kommer för att hĂ„lla i utbildningen som en del i sitt gymnasiearbete. De Ă€ldre Ă€r förvĂ€ntansfulla och har sina surfplattor beredda. Förra veckan fick de i lĂ€xa att skicka sms till sina nĂ€ra och kĂ€ra. Det fungerade ganska bra. NĂ„gra fick be om hjĂ€lp och andra klarade av det sjĂ€lva. – Annat var det förr, sĂ€ger Sune. DĂ„ fick man skriva brev för hand och gĂ„ till posten och köpa frimĂ€rke. Det tog flera dagar för brevet att komma fram och svaret fick man vĂ€nta pĂ„. TĂ€nk om man skulle bjuda ut en flicka pĂ„ dans? Man fick ju vara ute i god tid. Tiderna har förĂ€ndrats och allt Ă€r sĂ„ annorlunda nuförtiden. – Pengar Ă€r sĂ„ knepigt, tycker Vera. Förr hade man sedlar och mynt i plĂ„nboken nĂ€r man skulle betala. Sedan kom korten och tog över. Nu sĂ„ mĂ„ste jag lĂ€ra mig Bank-ID. Vad Ă€r det för pĂ„hitt och kan man verkligen lita pĂ„ det? – Vad Ă€r det för fel pĂ„ telefonkatalogen? undrar Knut. DĂ€r fanns ju alla nummer. Nu sĂ€ger de att jag ska googla och jag vet inte vad de pratar om. Eleverna hĂ€lsar alla vĂ€lkomna och berĂ€ttar att de ska visa hur man enkelt kan swisha över pengar.

1 Sociala perspektiv pÄ mÀnniskan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 15

15

2021-06-22 08:18

social kompetens

Förstod du? Vad handlar social kompetens om?

Social kompetens innebĂ€r förmĂ„ga att samspela och kommunicera med andra mĂ€nniskor samt att fungera och vara delaktig i samhĂ€llslivet. Eftersom gemenskaper och sammanhang Ă€r sĂ„ skilda mĂ„ste ocksĂ„ begreppet social kompetens definieras utifrĂ„n det sociala sammanhang som det anvĂ€nds i. Olika sociala sammanhang krĂ€ver olika förmĂ„gor och kompetenser. För att kunna fungera tillsammans med andra mĂ€nniskor Ă€r förmĂ„gan att samspela central, t.ex. att kunna samtala och kommunicera, anpassa sig till andra mĂ€nniskor och grupper, förstĂ„ andras perspektiv, lyssna, visa intresse och artighet genom att hĂ€lsa och tacka. SamhĂ€llsmedborgare förvĂ€ntas fungera i mĂ„nga olika sociala sammanhang, alltifrĂ„n relationer och samspel med andra mĂ€nniskor till att t.ex. klara av ett arbete och ha ett boende. Det krĂ€vs speciella förmĂ„gor för att klara av ett boende t.ex. att hantera privatekonomi, planera en budget, sköta om bostaden, stĂ€da, tvĂ€tta, planera för och laga mat samt att ta hand om ”viktiga papper”. Det krĂ€vs andra förmĂ„gor för att klara av ett arbete. Utöver den specifika kompetensen för att utföra sjĂ€lva arbetet behövs Ă€ven allmĂ€nna förmĂ„gor t.ex. passa tider, uthĂ„llighet, hĂ„lla tempot och följa instruktioner. Social kompetens inom social omsorg handlar bland annat om att frigöra och utveckla brukarens resurser och förmĂ„gor med utgĂ„ngspunkt i brukarens sociala sammanhang. Man ska alltid utgĂ„ frĂ„n att det finns nĂ„got att utveckla, frĂ€mst i brukarens omgivning. Social omsorg handlar om att hitta olika sĂ€tt och strategier för att öka brukarens olika förmĂ„gor för att bli sjĂ€lvstĂ€ndig och delaktig i olika sociala sammanhang, t.ex. praktiska förmĂ„gor, digitala förmĂ„gor och sociala samspelsförmĂ„gor.

reflektera

1. Vad tycker du Ă€r sociala egenskaper? Kan man vara social pĂ„ olika sĂ€tt? 2. Om en brukare Ă€r â€Ă¶versocial”, hur kan hen upplevas dĂ„? 3. Vilka sociala egenskaper Ă€r viktiga och hur kan de pĂ„ olika sĂ€tt bidra till ett fungerande samspel med andra mĂ€nniskor? UtgĂ„ frĂ„n resonemanget med extrovert och introvert. 4. Beskriv hur olika sammanhang krĂ€ver olika sociala förmĂ„gor och kompetenser?

16

1 Sociala perspektiv pÄ mÀnniskan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 16

2021-06-22 08:18

sociala strukturer NÀr mÀnniskor samspelar och grupperar sig med varandra bildas mönster och sociala strukturer som Àr unika och dynamiska (rörliga). Det skapas regler och normer som styr hur den sociala strukturen och relationerna mellan deltagarna ska fungera. Sociala strukturer kan uppkomma i formella sammanhang, t.ex. arbetsgrupper och skolklasser, men Àven i informella sammanhang som Àr frivilliga och spontana, t.ex. kompisgÀng. Inom sociala strukturer finns yttre ramar och inre faktorer som fungerar pÄ olika sÀtt:

struktur – mönster, sammansĂ€ttning, uppbyggnad social – gemensam, samhĂ€lle, samspel

‱ De yttre ramarna ger förutsĂ€ttningarna för hur den sociala

strukturen ska fungera. Ramarna fungerar som grÀnser och regler som skapar ordning och reda samt ger trygghet. Del­ tagarna vet vad de ska förhÄlla sig till och kan anpassa sig till rÄdande förvÀntningar och krav t.ex. pÄ ett arbete eller i skolan.

‱ De inre faktorerna handlar om strukturer som styr mĂ€nniskors relationer till varandra samt hur kommunikationen och samspelet ser ut mellan deltagarna. Den inre strukturen och förvĂ€ntningarna underlĂ€ttar oftast samspelet mellan mĂ€nniskor dĂ„ de ger stöd i hur man ska bete sig.

De sociala strukturerna underlÀttar oftast för mÀnniskor att passa in dÄ de vet vad som förvÀntas av dem för att bli accepterade och delaktiga. Om man anpassar sig blir man lÀttare accepterad och fÄr vara med i gemenskapen. Ibland kan det vara svÄrt att passa in och bli accepterad av en social struktur och andra gÄnger Àr den öppen och vÀlkomnande. Brukare kan ha svÄrt att förstÄ bÄde de yttre ramarna och framförallt de inre faktorerna som styr samspelet i ett socialt sammanhang. De kan ha svÄrigheter att förstÄ sociala koder och outtalade regler för hur man ska bete sig. Att behÀrska sociala förmÄgor som underlÀttar att fungera i sociala sammanhang kan vara svÄrt för mÄnga brukare med t.ex. IF och NPF. NÀr personal arbetar med att utveckla brukarens sociala kompetens Àr de inre faktorerna viktiga att arbeta med och utveckla eftersom de kan öka möjligheten för att kunna ingÄ i en gemenskap. Brukare

1 Sociala perspektiv pÄ mÀnniskan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 17

17

2021-06-22 08:18

som inte kan förstÄ och anpassa sig till de sociala strukturerna, bÄde de yttre och inre riskerar att uppfattas som avvikare och hamna utanför.

Regler, normer och vÀrderingar Att vara social och att besitta social kompetens handlar bland annat om att kunna samspela och kommunicera med andra. I de olika sociala strukturerna finns regler, normer och vÀrderingar som underlÀttar samspelet. Om man förstÄr och kan anpassa sitt beteende till dessa flyter umgÀnget pÄ lÀttare. Det Àr viktigt att kÀnna till vilka regler och normer som Àr rÄdande samt vilka vÀrderingar som anses vÀrdefulla.

‱ Regler Ă€r ofta uttalade och man vet pĂ„ förhand vad som gĂ€ller. Regler hĂ€nger ihop med de yttre ramarna. PĂ„ ett arbete eller i trafiken följer man reglerna.

‱ Normer Ă€r oftast outtalade och underförstĂ„dda och kan liknas vid oskrivna regler för hur man ska bete och uppföra sig mot varandra. Syftet med de flesta normer Ă€r att underlĂ€tta samspel mellan mĂ€nniskor. De utvecklas i den kultur och i det sociala sammanhang som Ă€r aktuellt.

Att bryta mot regler och normer kan skapa irritation och innebÀra att man inte blir accepterad utan istÀllet utesluts ur gemenskapen.

18

1 Sociala perspektiv pÄ mÀnniskan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 18

2021-06-22 08:18

‱ VĂ€rderingar Ă€r uppfattningar och Ă„sikter, vad som bedöms

som vÀrdefullt eller ej och vad som Àr attraktivt och ger status i livet. VÀrderingar kan handla om vilket program pÄ gymnasiet som Àr populÀrt eller vilken livsstil och utseende som Àr attraktivt.

Förstod du? 1. Vad Àr regler? 2. Vad Àr normer? 3. Vad Àr vÀrderingar?

reflektera

1. BerÀtta om olika sammanhang och situationer dÄ du stött pÄ oskrivna regler för hur man ska uppföra och bete sig? Hur gick det? 2. Vad kan hÀnda om man inte följer oskrivna regler? 3. Vad kan vara orsakerna till att mÀnniskor inte passar in i olika grupper och sociala sammanhang? 4. UtgÄ frÄn olika sociala sammanhang. Vilka egenskaper kan underlÀtta för att passa in i dessa? 5. Vilka vÀrderingar kan vara positiva och utvecklande för brukare i beroendestÀllning?

iDeNtitet

– social iDeNtitet Social identitet

Social identitet

Jagidentitet

Social identitet

Social identitet

Identitet och sjÀlvbild handlar om hur en person uppfattar sig sjÀlv, den bild man har av sig sjÀlv och vem man Àr. Identitet innebÀr medvetenhet om sig sjÀlv som en unik individ med egna egenskaper, tankar, Äsikter, kÀnslor samt en egen, unik

1 Sociala perspektiv pÄ mÀnniskan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 19

19

2021-06-22 08:18

personlighet som Àr avgrÀnsad mot andra. Identiteten skapas av personen sjÀlv samt av andras uppfattningar och bemötande. Det kan liknas vid ett pusselbyggande dÀr man bit för bit bygger upp identiteten. Personen bygger upp och skapar sin identitet tidigt i livet. DÀrefter omprövar hen och bygger om sin identitet genom livet. Identiteten innehÄller tvÄ delar som tillsammans formar bilden vi har av oss sjÀlva:

‱ Jag-identitet Ă€r kĂ€rnan och det unikt personliga av identiteten som sĂ€rskiljer oss frĂ„n andra. Jag-identiteten börjar formas vid ca 1,5 Ă„rs Ă„lder dĂ„ barnet börjar utveckla en egen identitet som Ă€r avgrĂ€nsad frĂ„n andra. Jag-identiteten Ă€r unik och suverĂ€n i relation till andra.

‱ Social identitet Ă€r den del av identiteten som man delar

med andra, dĂ€rav namnet. Begreppet ”Spegeljag” innebĂ€r att vĂ„r syn pĂ„ oss sjĂ€lva Ă„terspeglar andras uppfattningar av oss. NĂ€r mĂ€nniskor samspelar med varandra pĂ„verkas Ă€ven identiteten och sjĂ€lvbilden. Identiteten Ă€r beroende av speglingar av hur andra ser pĂ„ och definierar oss. Flera sociala identitetsbyggen pĂ„gĂ„r parallellt i olika sammanhang t.ex. i hemmet, i skolan och pĂ„ fritiden. Om omgivningen visar positiv uppskattning mot personen stĂ€rks sjĂ€lvkĂ€nslan och det blir en del av den sociala identiteten. Om omgivningen tvĂ€rtom bemöter personen negativt och med ogillande finns risk att sjĂ€lvkĂ€nslan skadas.

20

1 Sociala perspektiv pÄ mÀnniskan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 20

2021-06-22 08:18

Identiteten fortsÀtter att förÀndras och utvecklas genom livet Àven om den Àr förhÄllandevis stabil hos de flesta i vuxen Älder. Vid utvecklingskriser (se Eriksons livslÄnga socialisation) genomgÄr mÀnniskor nÄgon form av identitetsförvirring dÄ de ska övergÄ till en ny period i livet. En sÄdan övergÄng Àr t.ex. i tonÄren dÄ identitetsbyggandet Àr som mest aktivt och vid pensioneringen dÄ man lÀmnar arbetslivet och ska skapa sig en ny tillvaro. Nya perioder och övergÄngar kan innebÀra att nya förvÀntningar frÄn omgivningen uppkommer. Det kan leda till att man blir osÀker pÄ vem man Àr. MÀnniskor kan ocksÄ ha varit med om speciella situationer i livet som sÀtter spÄr i identiteten. Det kan vara hemska hÀndelser som vÀpnade konflikter, naturkatastrofer eller övergrepp. Men det kan ocksÄ vara trevliga hÀndelser som nÀr man blir förÀlder eller tar examen frÄn en utbildning och fÄr arbete. NÀr mÀnniskor blir brukare pÄverkas identiteten och uppfattningen om vem de Àr. Omgivningen kanske inte uppfattar och bemöter personen som de har gjort tidigare utan pÄ ett nytt sÀtt. Det kan vara svÄrt att verka stark om omgivningen ser brukaren som svag och tycker synd om hen. Det pÄverkar sjÀlvbilden och identiteten.

Förstod du? 1. Vad Àr jag-identitet? 2. Vad Àr social identitet?

reflektera

1. Hur skapas vÄr identitet? 2. Hur kan man bemöta brukare i beroendestÀllning sÄ att det stÀrker dem och deras sjÀlvbild?

Socialisation Socialisation Àr en process som beskriver omgivningens pÄverkan pÄ individen som gör att hen gradvis anpassar sig till omgivningen. Socialisation sker över tid dÄ individen skaffar sig viktiga kunskaper och fÀrdigheter för att passa in i den sociala struktur och i det samhÀlle som hen lever i. Individen övertar regler, normer och vÀrderingar samt övar sig i socialt samspel. Individen mÄste förstÄ omgivningens krav och förvÀntningar

1 Sociala perspektiv pÄ mÀnniskan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 21

21

2021-06-22 08:18

pÄ ett accepterat beteende för att kunna passa in. Ytterst syftar socialisationen till att fungera i samhÀllet samt att vara med i gemenskapen. MÀnniskor befinner sig i stÀndigt samspel med sin omgivning och Àr beroende av andra. Anpassningen skapar trygghet för individen. NÄgra vanliga sÀtt att se pÄ socialisation:

‱ Vanligen beskrivs socialisation som den vuxna generationens

pÄverkan pÄ barnet som blir medvetet och anpassar sig till samhÀllets krav och förvÀntningar. Det Àr en trÀning inför vuxenlivet som ytterst handlar om att anpassa sig som samhÀllsmedborgare med kompetens att fungera och agera i samhÀllet.

‱ Socialisation ses ocksĂ„ som en livslĂ„ng process dĂ€r mĂ€nniskan

samspelar och Àr aktiv hela livet. SamhÀllet och sociala strukturer utvecklas och förÀndras. MÀnniskorna mÄste följa med i utvecklingen och anpassa sig till nya och rÄdande krav för att fungera. Att vÀxa och utvecklas innebÀr ofta nya förvÀntningar och krav som gör att mÀnniskan mÄste anpassa sig.

22

1 Sociala perspektiv pÄ mÀnniskan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 22

2021-06-22 08:18

‱ Det kan ocksĂ„ ses som anpassning till olika sociala sammanhang, grupper och sociala strukturer i samhĂ€llet som gĂ„r parallellt med den livslĂ„nga socialiseringen. Det kan handla om yrkessocialisation nĂ€r en person lĂ€r sig ett yrke, köns­ socialisation dĂ„ könsidentitet utvecklas eller generations­ övergĂ„ng nĂ€r mĂ€nniskor övergĂ„r till en ny Ă„lders­kategori frĂ„n barn till ungdom, till vuxen, till Ă€ldre.

Brukare som hamnar i beroendestÀllning pÄ grund av t.ex. funktionsnedsÀttning, skada eller sjukdom genomgÄr en process frÄn att vara sjÀlvstÀndig och oberoende till att vara beroende av stöd och hjÀlp. Socialisation innefattar dels den yttre pÄverkan frÄn omgivningen och dels en inre process som kallas internalisering och som innebÀr att individen:

Förstod du? Ge exempel pÄ nÄgra olika former av socialisationer eller övergÄngar.

‱ övertar omgivningens förvĂ€ntningar, krav, förestĂ€llningar, tankar, reaktions- och beteendemönster

‱ införlivar dessa och gör dem till sina sĂ„ att de blir en del av den egna personligheten och identiteten.

Med begreppet socialisationsagent menas ombud frÄn den sociala struktur som individen ska socialiseras in i och som bidrar till personens socialisation pÄ olika sÀtt. Socialisationsagenter pÄverkar individen och förmedlar sÄdant som Àr bra att behÀrska och klara av för att kunna anpassa sig i den sociala strukturen. Hit

agent – förmedlare, representant, ombud

1 Sociala perspektiv pÄ mÀnniskan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 23

23

2021-06-22 08:18

Förstod du? 1. Vad innebÀr socialisation? 2. Vad innebÀr processen internalisering? 3. Vad Àr en socialisationsagent? Ge exempel.

rĂ€knas ocksĂ„ personal som utför social­pedagogiska arbetsuppgifter sĂ„ som att motivera, pĂ„verka och uppmuntra brukaren att delta i sociala sammanhang. Socialisation sker pĂ„ olika nivĂ„er: 1. PrimĂ€r – första hand 2. SekundĂ€r – andra hand 3. TertiĂ€r – tredje hand 1. primĂ€r socialisation Den primĂ€ra socialisationen rĂ€knas som den första och ursprungliga pĂ„verkan i en mĂ€nniskas liv. Den sker i nĂ€ra relationer inom familjen, frĂ€mst genom uppfostran dĂ„ de vuxna överför vĂ€rden, normer och regler samt social teknik för hur man ska bete sig i olika sociala sammanhang. Barnet lĂ€r sig levnadsmönster och sociala regler för att lĂ€ttare kunna anpassa sig till omgivningen. Även om familjer ingĂ„r i samhĂ€llets struktur fungerar de Ă€ndĂ„ olika och har sina speciella levnadsmönster som pĂ„verkar barnet. 2. sekundĂ€r socialisation SekundĂ€r socialisation innebĂ€r att andra i omgivningen utanför familjen och hemmet ocksĂ„ Ă€r med och pĂ„verkar barnet i dess socialisation. I den primĂ€ra socialisationen har fokus varit pĂ„ barnet men i den sekundĂ€ra socialisationen mĂ„ste barnet lĂ€ra sig att ta hĂ€nsyn till andra för att de ska kunna fungera i gemenskaper och i samhĂ€llet. VĂ€rden och normer frĂ„n den primĂ€ra socialisationen kan omformas och förĂ€ndras hos barnet dĂ„ det kommer i kontakt med andra mĂ€nniskor. Nya sociala koder för vad som Ă€r socialt accepterat eller ej uppkommer i och med nya situationer. Barnet övar sig och utvecklar sin sociala teknik i sociala samspel samt finslipar sitt beteende och anpassar detta ihop med andra. Viktiga socialisationsagenter Ă€r kompisar, slĂ€ktingar och ledare inom fritidsverksamheter. Skolan har stort inflytande och pĂ„verkan dĂ„ den inte bara förmedlar kunskaper utan Ă€ven överför Den dolda lĂ€roplanen som ocksĂ„ kan utveckla den sociala kompetensen. I skolan trĂ€nar eleverna förmĂ„gor som underlĂ€ttar samspel med andra samt

24

1 Sociala perspektiv pÄ mÀnniskan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 24

2021-06-22 08:18

anpassning i samhÀllet. Skolan, klassrumssituationen och en tillvaro i en större social grupp innebÀr nya utmaningar i livet. Det stÀlls nya krav och man mÄste följa regler som man kanske inte Àr van vid t.ex. att sitta ner och sitta stilla, rÀcka upp handen, gÄ in i tid efter rasten, lyssna pÄ andra och att lÀraren bestÀmmer vad eleverna ska göra. Barnet övar t.ex. tÄlamodet och kan inte bara agera pÄ sin kÀnsla eller impuls. Eleverna gör saker i skolan som de kanske inte alls kÀnner för och det kan leda till att de utvecklar nya förmÄgor som de kan ha nytta av bÄde individuellt och för samarbete ihop med andra. Personal kan ha stor sekundÀr pÄverkan pÄ brukaren, pÄ gott och ont. Om det Àr uppmuntran som stÀrker brukaren och Àr utvecklande Àr det positivt, men om personalen gör pÄtryckningar

1 Sociala perspektiv pÄ mÀnniskan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 25

25

2021-06-22 08:18

Förstod du? 1. Var sker den primÀra socialisationen? 2. Ge exempel pÄ sekundÀr socialisation. 3. Var sker tertiÀr socialisation?

och övertalningar som brukaren egentligen inte vill kan det vara negativt. Inom sÀrskolan kan det vara extra viktigt att arbeta med att utveckla elevernas sociala förmÄgor dÄ dessa kan leda till ökad delaktighet och sjÀlvstÀndighet Àven utanför skolan. 3. tertiÀr socialisation Med tertiÀr socialisation rÀknas indirekt pÄverkan frÄn samhÀllets omgivande faktorer t.ex. politik, kultur och ekonomi. Den tertiÀra socialisationen sker Àven omedvetet t.ex. genom massmedier, sociala medier och reklam. SamhÀllsutvecklingen inne­bÀr förÀndringar som pÄverkar generationer pÄ olika sÀtt. Ibland kan det vara svÄrare för Àldre mÀnniskor att hÀnga med och anpassa sig till nya omstÀndigheter som t.ex. den digitala och tekniska utvecklingen.

reflektera

1. Hur lÀr sig mÀnniskan att utvecklas till en socialt fungerande individ? Varför Àr det viktigt att kunna anpassa sig till olika sociala sammanhang? 2. Vad kan pÄverka mÀnniskor i deras utveckling till samhÀllsmedborgare? 3. Vad tycker du skulle vara svÄrast med att bli beroende av en annan person för att utföra vardagliga sysslor? 4. Vilka förmÄgor kan man öva och utveckla nÀr man gör nÄgot som man inte tycker om eller som Àr trÄkigt? 5. Vad överförs via Den dolda lÀroplanen som man kan ha nytta av i livet och som kan utveckla den sociala kompetensen? 6. Vad kan elever som gÄr i sÀrskolan utveckla som ökar möjligheten till sjÀlvstÀndighet och delaktighet i samhÀllet?

26

1 Sociala perspektiv pÄ mÀnniskan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 26

2021-06-22 08:18

Eriksons livslĂ„nga socialisation Erik H. Erikson, en amerikansk psykoanalytiker, menar att mĂ€nniskan utvecklas och socialiseras genom hela livet i Ă„tta olika perioder. MĂ€nniskan utvecklas tillsammans med andra, vilket ger möjlighet till vĂ€xt eller till begrĂ€sningar som hĂ€mmar personen. Varje samhĂ€lle har olika normer som mĂ€nniskan mĂ„ste forma sig efter för att kunna anpassa sig. Personlighet, identitet och beteende utvecklas i samspel med omgivningen dĂ„ individens uppfattning av sig sjĂ€lv formas. Det Ă€r ett samspel mellan individens inre process i relation till omgivningen. Utvecklingen och perioderna följer ett givet mönster genom livet. Det gĂ„r inte att ”hoppa över” en period. NĂ€r en period avslutas bildas ”en grodd” till nĂ„got nytt som ligger till grund för nĂ€sta period. Varje period innebĂ€r en utvecklingskris i motsĂ€ttningen mellan tvĂ„ poler. Dessa utvecklingskriser genomgĂ„r alla i respektive period, enligt Erikson. DĂ€remot genomlevs perioderna och utvecklingskriserna olika för olika personer och resultaten blir ocksĂ„ helt olika. Genom perioderna formas och utvecklas personen men Ă€r samtidigt pĂ„verkad av hur de tidigare perioderna har genomlevts. Perioderna kan genomlevas med positiva resultat som leder till ökade möjligheter. Men perioden kan Ă€ven genomlevas med negativa resultat som leder till hĂ€mningar och begrĂ€nsningar. Erikson menar att man kan Ă„terkomma till tidigare perioder för att bearbeta deras resultat och pĂ„ sĂ„ vis Ă€ndra den fortsatta utvecklingen.

Förstod du? Vad menar Erik H. Eriksson med begreppet utvecklingskris?

1 Sociala perspektiv pÄ mÀnniskan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 27

27

2021-06-22 08:18

1. SpĂ€dbarnsĂ„ldern 0–ca 1,5 Ă„r – Utvecklingskrisen handlar om tillit eller misstro. Omgivningen ska tillfredsstĂ€lla grundlĂ€ggande behov samt ge kĂ€nslomĂ€ssig trygghet och omsorg Ă„t barnet dĂ„ detta ligger till grund för utveckling av tillit till andra mĂ€nniskor. Positiva resultat innebĂ€r att barnet kĂ€nner hopp och tillit samt klarar av frustration i framtiden.

Negativa resultat kan innebÀra att barnet kÀnner misstro till sig sjÀlv och omgivningen. Det kan Àven leda till ett avvisande beteende, oro och Àngslan.

2. SmĂ„barnsĂ„ldern ca 1,5–3 Ă„r – Utvecklingskrisen handlar om sjĂ€lvstĂ€ndighet eller tvivel/skam. Barnet utvecklar ett JAG samtidigt som en sjĂ€lvstĂ€ndig individ vĂ€xer fram som ofta sĂ€ger ”jag vill, jag vill inte och kan sjĂ€lv”. Barnet Ă€r nyfiket och behöver balans mellan sjĂ€lvstĂ€ndighet, frihet och grĂ€nser. Barnet kan ha svĂ„rt att se sina begrĂ€nsningar. Det Ă€r viktigt att barnet fĂ„r prova sig fram och att omgivningen Ă€r stöttande och hjĂ€lpsam. Barnet kan inte alltid fĂ„ sin vilja igenom utan behöver struktur, regler och en förutsĂ€gbar tillvaro med grĂ€nser. Positiva resultat innebĂ€r en positiv sjĂ€lvkĂ€nsla och sjĂ€lvkontroll samt kĂ€nsla av sjĂ€lvstĂ€ndighet.

Negativt resultat kan innebÀra tvÄngsmÀssighet, överdrivet beroende eller dÄlig impulskontroll. Vid misslyckanden finns risk för kÀnsla av skam och tvivel. För mycket beskydd, förbud, tillsÀgelser och snÀva grÀnser kan leda till tvivel pÄ den egna förmÄgan.

3. FörskoleĂ„ldern ca 3–6 Ă„r – Utvecklingskrisen handlar om initiativförmĂ„ga eller skuldkĂ€nslor och passivitet. Barnet har en stark drivkraft samt Ă€r kreativ och nyfiken. Leken Ă€r central och barnet fantiserar och imiterar vuxna i rollekar. Perioden Ă€r en balansgĂ„ng mellan vad som Ă€r realistiskt att uppnĂ„ samt att uppmuntra nyfikenheten och initiativförmĂ„gan dĂ„ barnet ska utforska vĂ€rlden. Positiva resultat innebĂ€r initiativförmĂ„ga och prestationsglĂ€dje samt skapar mĂ„lmedvetenhet vid aktiviteter. Det ger Ă€ven en kĂ€nsla av att vĂ„ga göra bort sig och misslyckas.

Negativa resultat kan innebÀra kÀnslor av att inte duga, hÀmning och skuldkÀnslor. Barnet kan ge upp dÄ de kÀnner att det inte Àr nÄgon idé.

4. Tidig skolĂ„lder ca 7–12 Ă„r – Utvecklingskrisen handlar om kompetens eller underlĂ€gsenhet. Barnet börjar samspela med andra utanför hemmet och skaffar sig nya relationer med jĂ€mnĂ„riga och vuxna. De börjar Ă€ven jĂ€mföra sig med och anpassa sig till andra. ”Dolda lĂ€roplanen” innebĂ€r att barnet fĂ„r trĂ€na förmĂ„gor som underlĂ€ttar samspel. Det Ă€r viktigt med uppmuntran för att stĂ€rka kĂ€nslan av att lyckas. Positiva resultat innebĂ€r en kĂ€nsla av att duga, att vara kompetent och vilja lĂ€ra sig. Det lĂ€gger Ă€ven grunden för att anpassa sig till andra och fungera i samhĂ€llet.

28

Negativa resultat kan innebĂ€ra att man kĂ€nner sig otillrĂ€cklig om man inte klarar av saker. Man litar inte pĂ„ den egna förmĂ„gan och kan kĂ€nna sig underlĂ€gsen andra ”jag kan inte och jag duger inte”.

1 Sociala perspektiv pÄ mÀnniskan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 28

2021-06-22 08:18

5. TonĂ„ren ca 13–19 Ă„r – Utvecklingskrisen handlar om identitet eller identitetsförvirring. Utveckling frĂ„n barn till vuxen innebĂ€r nya krav och förvĂ€ntningar. TonĂ„ringen Ă€r mer intresserad av sig sjĂ€lv, sjĂ€lvkritisk och kĂ€nslig för andras uppfattningar. De blir lĂ€tt pĂ„verkade av bĂ„de egna och andras förvĂ€ntningar. Det Ă€r viktigt för tonĂ„ringen att hitta sin identitet och att utveckla en stabil sjĂ€lvbild samtidigt som hen ska frigöra sig och bli en egen sjĂ€lvstĂ€ndig individ. Positiva resultat innebĂ€r en stabil och positiv identitet som klarar av pĂ„tryckningar utifrĂ„n samt egen sjĂ€lvkritik. Det skapar en kĂ€nsla av meningsfullhet och sammanhang i livet. Det ger en positiv utveckling mot sjĂ€lvstĂ€ndighet och frigörelse.

Negativa resultat kan innebÀra identitetsförvirring och osÀkerhet kring vem man Àr. Det kan leda till att man har svÄrt att hitta sin identitet och provar mÄnga olika utan att vara nöjd. Det kan Àven innebÀra att tonÄringen blir sluten, frustrerad och apatisk. De kan tvivla pÄ sig sjÀlva och meningen med livet.

6. Tidig vuxenĂ„lder ca 20–40 Ă„r – Utvecklingskrisen handlar om nĂ€rhet eller isolering. NĂ€rhet innebĂ€r att ”ge upp en del av sig sjĂ€lv, utan att förlora sig sjĂ€lv” för att kunna skapa intimitet och relationer med andra mĂ€nniskor t.ex. partner, vĂ€nner och arbetskamrater. Positiva resultat innebĂ€r förmĂ„ga att kĂ€nna nĂ€rhet och ingĂ„ i relationer med andra mĂ€nniskor, att man bĂ„de kan ge och ta emot kĂ€rlek.

Negativa resultat kan innebÀra kÀnslomÀssig isolering, ensamhet och rÀdsla för nÀrhet. Man klarar inte av att engagera sig i andra mÀnniskor.

7. MedelĂ„ldern ca 40–65 Ă„r – Utvecklingskrisen handlar om produktivitet eller stillastĂ„ende/regression. Insikt om att livet inte Ă€r oĂ€ndligt infinner sig. Om man har drömmar som man vill förverkliga Ă€r det dags att göra detta. Livet prĂ€glas mycket av familj och arbete samt rutiner. Ibland tillkommer det nya generationer samt att de Ă€ldre blir sjuka och dör. DĂ„ kan man förflyttas uppĂ„t i generationerna. Positiva resultat innebĂ€r att ta hand om och ha omsorg om andra. KĂ€nsla av förnöjsamhet över livet Ă€ven om det Ă€r inrutat i rutiner. Man kan uppfylla drömmar utan att förkasta sitt tidigare liv samt hitta nya utmaningar i livet.

Negativa resultat kan innebĂ€ra en kĂ€nsla av tomhet och att vara förkastad. Individen kan reagera med ett sjĂ€lvupptaget och panikartat beteende t.ex. ”40-Ă„rskris”. Det kan Ă€ven leda till ett motstrĂ€vigt beteende dĂ€r man tar avstĂ„nd frĂ„n andras idĂ©er och tankar.

8. Ålderdomen ca 65 Ă„r – Utvecklingskrisen handlar om integritet eller förtvivlan. I och med pensioneringen gĂ„r man in i en ny fas i livet med utrymme för mogenhet och visdom dĂ„ det finns möjlighet till funderingar över livet och döden. Ålderdomen kan vara i mĂ„nga Ă„r. En viktig och meningsfull funktion kan vara som mor- och farförĂ€ldrar för yngre generationer. Positiva resultat innebĂ€r att man kan titta tillbaka och summera livet som meningsfullt och tillfredsstĂ€llande. Man kan hantera och försonas med motgĂ„ngar och misslyckanden samt uppnĂ„ visdom.

Negativa resultat kan innebÀra förtvivlan och bitter­het. KÀnsla av att vara utslagen och obrukbar kan leda till avundsjuka pÄ yngre personer. Det kan Àven innebÀra vanmakt och dödsskrÀck.

1 Sociala perspektiv pÄ mÀnniskan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 29

29

2021-06-22 08:18

Förstod du? GÄ igenom ett steg i taget: Vad handlar utvecklingskrisen om?

Erikssons livslÄnga socialisation kan ge ökad förstÄelse för brukares beteende och mÄende i olika skeende i livet. För barn och unga med svÄrigheter och funktionsnedsÀttning kan risken för misstro, tvivel, passivitet, underlÀgsenhet och identitetsförvirring öka under uppvÀxten. De befinner sig i en utsatt situation som personal mÄste vara observant pÄ. Tidigare erfarenheter i livet kan ge förstÄelse för varför vissa Àldre brukare kan kÀnna förtvivlan och bitterhet. reflektera

1. Vilka olika situationer och övergÄngar i livet kan innebÀra nya förvÀntningar och stÀlla andra krav pÄ anpassning, t.ex. skolÄldern, tonÄren, vuxenlivet och Älderdomen? 2. Diskutera olika erfarenheter av mÀnniskor som har haft lÀttare eller svÄrare att anpassa sig till den nya livssituationen? 3. UtgÄ frÄn den inledande berÀttelsen om Kim. Resonera hur de olika stegen i Eriksons teori pÄ olika sÀtt kan ha pÄverkat Kim i hans socialisation.

30

1 Sociala perspektiv pÄ mÀnniskan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 30

2021-06-22 12:28

ord att öva pĂ„ Social – Relationer, samspel och gemenskap mellan mĂ€nniskor. Personliga egenskaper. SamhĂ€llsmedborgare. Egenskap – KaraktĂ€r, kĂ€nnetecken. Personlighet – GrundlĂ€ggande drag hos en mĂ€nniska. HĂ€nger ihop med identitet och egenskaper. Extrovert – UtĂ„triktad, spontan, öppen. Introvert – InĂ„tvĂ€nd, eftertĂ€nksam, stillsam. Sociala strukturer – Mönster och uppbyggnad av samhĂ€llen och grupper. Social kompetens – FörmĂ„ga att samspela och kommunicera med andra mĂ€nniskor samt att fungera och vara delaktig i samhĂ€llslivet.

Identitet – SjĂ€lvbild, uppfattning om vem man Ă€r. Social identitet – Den del av identiteten som man delar med andra och som innebĂ€r att vĂ„r syn pĂ„ oss sjĂ€lva Ă„terspeglar andras uppfattningar av oss. Socialisation – Process som beskriver omgivningens pĂ„verkan som gör att individen gradvis anpassar sig till den. Internalisering – Individen övertar och gör omgivningens förvĂ€ntningar och krav till sina egna. PrimĂ€r socialisation – PĂ„verkan frĂ„n t.ex. familjen via uppfostran.

Status – Anseende, prestige, stĂ€llning.

SekundĂ€r socialisation − PĂ„verkan utanför hemmet t.ex. kompisar, skolan och omsorgspersonal.

Normer – Oskrivna regler för hur man ska bete sig.

TertiĂ€r socialisation − PĂ„verkan frĂ„n samhĂ€llet t.ex. politik, kultur, ekonomi och medier.

VĂ€rderingar – Uppfattningar om vad som t.ex. Ă€r vĂ€rdefullt och efterstrĂ€vansvĂ€rt.

Interaktion – Samspel, ömsesidig vĂ€xelverkan. Socialisationsagenter – Personer eller annat som pĂ„verkar individen.

1 Sociala perspektiv pÄ mÀnniskan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 31

31

2021-06-22 08:18

sammanfattning ‱ Begreppet social handlar om relationer och samspel mellan mĂ€nniskor samt hur mĂ€nniskor

fungerar i sociala sammanhang och gemenskaper. Det innefattar Àven att vara samhÀllsmedborgare.

‱ Begreppet social innehĂ„ller tre nivĂ„er: personliga egenskaper, samspel och kommunikation mellan mĂ€nniskor samt att fungera som medborgare i ett samhĂ€lle.

‱ En social personlighet innefattar flera olika sociala egenskaper. I olika sociala situationer an-

vÀnds och varieras de sociala egenskaperna som bestÄr av kÀnslor, tankar och beteenden. De tanke- och kÀnslomÀssiga processerna sker inuti personen. NÀr en person agerar pÄ ett visst sÀtt tolkas och vÀrderas det sociala beteendet utifrÄn de synliga egenskaperna.

‱ Social kompetens innebĂ€r förmĂ„ga att samspela och kommunicera med andra mĂ€nniskor

samt att fungera och vara delaktig i samhÀllslivet. Eftersom gemenskaper och sammanhang Àr olika mÄste begreppet social kompetens definieras utifrÄn det sociala sammanhang som det anvÀnds i. Olika sociala sammanhang krÀver olika förmÄgor och kompetenser.

‱ NĂ€r mĂ€nniskor samspelar och grupperar sig med varandra bildas mönster och sociala struk-

turer som Àr unika och dynamiska (rörliga). Det skapas regler och normer som styr hur den sociala strukturen och relationerna mellan deltagarna ska fungera. Dessa kan underlÀtta samspelet och om man förstÄr och anpassar sitt beteende till dessa flyter umgÀnget lÀttare pÄ.

‱ Identitet och sjĂ€lvbild handlar om hur mĂ€nniskor uppfattar sig sjĂ€lva. Medvetenhet om sig

sjÀlv som en unik individ med egna egenskaper, tankar, Äsikter, kÀnslor och egen personlighet. Identiteten skapas av personen sjÀlv samt av andras uppfattningar och bemötande, sÄ kallad social identitet.

‱ Socialisation Ă€r en process som beskriver omgivningens pĂ„verkan pĂ„ individen som gör att hen gradvis anpassar sig till den. Socialisation sker över tid dĂ„ individen skaffar sig viktiga kunskaper och fĂ€rdigheter för att passa in i den sociala strukturen och i det samhĂ€lle som hen lever i.

‱ PrimĂ€r socialisation sker genom familjen i form av uppfostran. SekundĂ€r socialisation Ă€r

andra utanför hemmet som pĂ„verkar individen t.ex. kompisar, skolan, ”Den dolda lĂ€roplanen” och omsorgspersonal. TertiĂ€r socialisation Ă€r samhĂ€llets yttre ramar som pĂ„verkar indirekt t.ex. kultur, politik, ekonomi samt medier.

‱ Erikssons livslĂ„nga socialisation kan ge ökad förstĂ„else för brukares beteende och mĂ„ende i olika skeende i livet.

32

1 Sociala perspektiv pÄ mÀnniskan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 32

2021-06-22 08:18

instuderingsfrĂ„gor 1. Vilka sociala mĂ„l finns uttryckta i SocialtjĂ€nstlagen och LSS? 2. Förklara vad som menas med sociala egenskaper och personlighet. Ge exempel. 3. Begreppet social beskrivs bland annat som socialt samspel och samhĂ€llsmedborgare. Beskriv dessa. Vilka svĂ„righeter kan brukare ha inom dessa omrĂ„den? 4. Förklara vad som menas med social kompetens. Ge exempel frĂ„n social omsorg. 5. Beskriv vad som menas med sociala strukturer samt vad yttre ramar och inre faktorer innebĂ€r. Ge exempel frĂ„n social omsorg. 6. Beskriv vad identitet Ă€r och de tvĂ„ delarna av den. 7. Vad menas med socialisationsprocessen? Beskriv nĂ„gra vanliga sĂ€tt att se pĂ„ socialisation. 8. Vad menas med begreppet socialisationsagenter? Hur kan detta fungera inom social omsorg? 9. Vad innebĂ€r primĂ€r, sekundĂ€r och tertiĂ€r socialisering? 10. Vad socialiserar man genom ”Den dolda lĂ€roplanen”? 11. Hur förklarar Erik H. Erikson utvecklingskriser? Hur kan Eriksons livslĂ„nga socialisation öka förstĂ„elsen för brukares livssituation och mĂ„ende?

1 Sociala perspektiv pÄ mÀnniskan

51105390.1.1_soom2_kap_01.indd 33

33

2021-06-22 08:18

Helen Carlander

Helen Carlander

Social omsorg 2

stÀndighet samt utveckla nya arbetsmetoder inom social omsorg?

‱ Vilka faktorer kan skydda respektive riskera att barn utvecklas

negativt och far illa? Hur kan socialtjÀnstens familjeomsorg frÀmja och stödja ett positivt förÀldraskap?

‱ Vilka kunskaper och praktiska fĂ€rdigheter behöver personalen

utveckla för att kunna agera och ta ansvar i omsorgsprocessen samt vid social dokumentation?

Social omsorg 2

‱ Hur kan vĂ€lfĂ€rdsteknik öka brukares sociala deltagande och sjĂ€lv­

Helen Carlander

2

Social omsorg 2 Àr skriven för kursen med samma namn och Àr en pÄ­ byggnadskurs pÄ social omsorg 1. Boken skapar förutsÀttningar för utveck­ling av ett professionellt förhÄllningssÀtt med fokus pÄ mÀnniskan i sitt sociala och kulturella sammanhang, hur behov styr motivation och utveckling, boendeformer och sysselsÀttning, hur etiska resonemang kan vara till hjÀlp i svÄra situationer i arbetet samt motverka krÀnkningar mot brukare men Àven hur förÀldrarnas omsorgsförmÄga och uppfostrings­ stilar kan pÄverka barns förutsÀttningar och behov. Social omsorg 2 tar upp frÄgor som:

Social omsorg

Boken har en tydlig koppling till kursplanen och varje kapitel Àr uppbyggt kring en eller flera punkter av kursens centrala innehÄll. I varje kapitel finns möjlighet för eleven att bli aktiv i sitt lÀrande med hjÀlp av fallbe­ skrivningar, centrala begrepp, ord att öva pÄ och sammanfattningar. Kapitlen innehÄller Àven tre olika frÄgetyper som fÄr eleven att reflektera kring, fördjupa sig i och löpande stÀmma av sin kunskap.

Helen Carlander Àr socialpedagog med inriktning Àldre- och funktionshinderomsorg samt inom socialpedagogiskt arbete. Hon Àr lÀrare pÄ VÄrd och omsorgsprogrammet samt pÄ gymnasie­sÀrskolans nationella program HÀlsa, vÄrd och omsorg.

ISBN 9789151105390

9 789151 105390

51105390.1.1_soom2_omslag.indd 1-3

2021-06-22 08:35

Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.