Page 1

Psykiatri

Andra upplagan

Susanne Niemi

1

Lärarhandledning


Psykiatri 1 LÄRARHANDLEDNING Susanne Niemi


Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tfn 040-20 98 10 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se

Psykiatri 1, lärarhandledning, 2:a upplagan © 2021 Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB Gleerups grundat 1826 Redaktör Malin Arnberg, Jessica Anderlind Formgivare Sten Melin Grafisk Form Andra upplagan, första tryckningen ISBN 978-91-511-0532-1 Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden, då ej annat anges i materialet. De sidor som får kopieras får endast spridas inom skolenheten! På kopierade sidor ska © och upphovsrättinnehavarnas namn anges. Ingen del av materialet får lagras eller spridas i elektronisk (digital) form. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Prepress Bording AB, Borås 2021. Kvalitet ISO 9001/Miljö ISO 14001 Tryck Bording AB, Borås 2021. Kvalitet ISO 9001/Miljö ISO 14001


Innehåll Introduktion.......................................................................................................................................................................5 Psykiatri 1 – syfte, centralt innehåll och kunskapskrav...............................................................8 Kursstart – gemensam begreppsgrund.................................................................................................. 14 1. Psykiatrins historiska utveckling............................................................................................................ 19 Lektionsförslag.......................................................................................................................................................................25 Förslag på svar till instuderingsfrågorna i kapitel 1...................................................................................................32 Kopieringsunderlag...............................................................................................................................................................35 Ord att öva på – svenska till arabiska..............................................................................................................................42

2. Synen på psykisk hälsa.................................................................................................................................... 44 Lektionsförslag.......................................................................................................................................................................47 Förslag på svar till instuderingsfrågorna i kapitel 2...................................................................................................52 Kopieringsunderlag...............................................................................................................................................................55 Ord att öva på – svenska till arabiska..............................................................................................................................63

3. Frisk- och riskfaktorer samt förklaringsmodeller................................................................... 64 Lektionsförslag.......................................................................................................................................................................67 Förslag på svar till instuderingsfrågorna i kapitel 3...................................................................................................76 Kopieringsunderlag...............................................................................................................................................................80 Ord att öva på – svenska till arabiska..............................................................................................................................83

4. Lagar och bestämmelser............................................................................................................................... 84 Lektionsförslag.......................................................................................................................................................................87 Förslag på svar till instuderingsfrågorna i kapitel 4...................................................................................................89 Kopieringsunderlag...............................................................................................................................................................92 Ord att öva på – svenska till arabiska..............................................................................................................................95

5. Kommunikation, samarbete och samverkan............................................................................... 96 Lektionsförslag.......................................................................................................................................................................99 Förslag på svar till instuderingsfrågorna i kapitel 5................................................................................................100 Kopieringsunderlag............................................................................................................................................................103 Ord att öva på – svenska till arabiska...........................................................................................................................112

3

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB


6. Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess................................................................. 113 Lektionsförslag....................................................................................................................................................................114 Förslag på svar till instuderingsfrågorna i kapitel 6................................................................................................116 Kopieringsunderlag............................................................................................................................................................121 Ord att öva på – svenska till arabiska...........................................................................................................................123

7. Möjligheter till stöd....................................................................................................................................... 124 Lektionsförslag....................................................................................................................................................................125 Förslag på svar till instuderingsfrågorna i kapitel 7................................................................................................128 Kopieringsunderlag............................................................................................................................................................131 Ord att öva på – svenska till arabiska...........................................................................................................................133

8. Psykiska störningar, sjukdomar och funktionsnedsättningar................................... 134 Lektionsförslag....................................................................................................................................................................138 Förslag på svar till instuderingsfrågorna i kapitel 8................................................................................................142 Kopieringsunderlag............................................................................................................................................................146 Ord att öva på – svenska till arabiska...........................................................................................................................154

9. Kriser och krishantering............................................................................................................................ 156 Lektionsförslag....................................................................................................................................................................157 Förslag på svar till instuderingsfrågorna i kapitel 9................................................................................................159 Kopieringsunderlag............................................................................................................................................................162 Ord att öva på – svenska till arabiska...........................................................................................................................164

Sammanfattning av kursen Psykiatri 1............................................................................................... 165 Bok-, film- podd- och länktips.................................................................................................................... 168

4

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB


3. Frisk- och riskfaktorer samt förklaringsmodeller Det här kapitlet handlar om att förklara varför psykisk ohälsa uppstår och vad det kan bero på. Det handlar om olika faktorer som hjälper oss människor, frisk- och skyddsfaktorer, men även om faktorer som kan leda till ohälsa, riskfaktorer. Kapitlet handlar också om en del förklarings­modeller, olika perspektiv på vad psykisk ohälsa kan förklaras av. Texten i boken inleds med en kort presentation av frisk- och riskfaktorer för att sedan övergå till de olika perspektivens förklaringsmodeller. Kapitlet bygger på punkt 2 i kursens centrala innehåll Frisk- och riskfaktorer samt förklaringsmodeller till hur psykisk ohälsa uppstår utifrån evidensbaserad kunskap och ger kunskaper om: • Faktorer som påverkar psykisk hälsa och ohälsa • Modeller till varför psykisk ohälsa uppstår

A. Lärarstöd Kollegialt stöd Detta kapitel upplevs olika av eleverna. Kapitlet är tydligt uppdelat i två olika delar. Först handlar det om frisk- och riskfaktorer och den delen brukar eleverna inte tycka är svår att förstå. Däremot kan delen om förklaringsmodellerna upplevas som faktaspäckad och ibland svår att förstå eftersom det är så många olika teorier och perspektiv. Ett tips så här i början av kapitlet är att samarbeta med läraren i psykologi 1, som också tar upp samma perspektiv, antingen som ett ämnesövergripande område eller för att veta om det ska repeteras eller gås igenom från början. Ett annat tips är att när eleverna har arbetat sig igenom kapitel 1, 2 och 3 ha någon slags examinerande aktivitet som t.ex. enskilt eller grupprov i skolan, hemprov, examinerande diskussion eller inlämningsuppgift som bedöms mot kunskapskraven. Det finns de elever som hellre vill ha prov eller examinerande uppgifter oftare och på mindre områden och det går givetvis att göra så. En del elever vill också ha instuderingsuppgifterna som examinerande inlämningsuppgifter och andra elever vill ha mindre prov på varje perspektiv och förklaringsmodell. Det är en möjlighet även om det blir många prov att skapa, men området blir då väldigt begränsat och för en del elever är det en rimlig lösning. Kapitlet innehåller faktorer som kan vara svåra att prata om för en del elever, t.ex. köns­ identitet och könsdysfori, och då kan det hjälpa att se någon kort informationsfilm. På Youtube finns det mycket att välja mellan, allt från någon minuts kortfilm till över timmen långa föreläsningar. Sök på könsidentitet och könsdysfori. Vid närundervisning kan man se filmen tillsammans i klassrummet, vid fjärrundervisning kan filmerna läggas ut digitalt och sedan kan eleverna se dem innan de kommer till det digitala klassrummet för att få förkunskaper. Vid distansundervisning kan filmen läggas ut som en lärresurs i lärplattformen. 64

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB


3 Avsnittet om de olika perspektiven anses av många som jobbigt och svårt. Det är många nya ord och det behövs tid för att gå igenom dem och de olika förklaringsmodellerna. Här i lärarhandledningen finns det förslag på många olika sätt att arbeta med nya ord. Jag rekommenderar Förstod du-frågorna och reflektionsfrågorna. Låt gärna eleverna först fundera över svaren enskilt och sedan diskutera i par eller i mindre grupper kring svaren på frågorna. Låt också eleverna reflektera över och diskutera I fokus-rutorna i par eller mindre grupper.

Språkförstärkande tankar Kapitlet uppfattas av många som svårt dels för att det innehåller många olika teorier som kan uppfattas som något abstrakt, dels för att det innehåller många nya ord. Det är därför viktigt att eleverna får tid på sig att riktigt bearbeta och förstå texten. Dela gärna upp detta kapitel i tre olika delar i stället för två. En del som handlar om friskfaktorer, en som handlar om riskfaktorer och så den del som upplevs som svårast, den om förklaringsmodellerna. Starta med en genomgång av innehållet och ge eleverna en översikt över vad kapitlet innehåller. Lyft sedan under introduktionen upp de nya orden som kommer att dyka upp. Använd gärna kopieringsunderlag 3.2 som finns här i lärarhandledningen på s. 81. Där finns också förslag på hur man kan jobba med orden. Med fördel kan även arbetsprocessen under bearbeta texten i elevboken användas. Läs något stycke i taget, stanna upp och sammanfatta, sök upp nya ord och förklara dem. En del elever behöver kanske översätta orden till sitt modersmål, så ge tid till det. Området könsidentitet och könsdysfori pratar inte alla kulturer öppet om. Denna del kan alltså vara ett känsligt ämne, så jag påminner om att dela in eleverna i mindre grupper eller par när de ska diskutera detta före helklassdiskussioner. En del elever behöver stöd i att höra texten läsas upp samtidigt som de följer med i texten och läser. Här kan högläsning av läraren, talsyntes, ljudinspelning eller högläsning i par användas.

B. Bearbeta texten i elevboken 1. Arbeta med texten på samma sätt som i de tidigare kapitlen. Plocka ut och förklara nyckelord, läs sedan texten i sin helhet eller för den som behöver läs in texten och lyssna därefter på ljudfilen. Alternativt läs ett stycke i taget, stanna upp, sammanfatta tillsammans och lyft upp ord som känns nya. Förslag på nyckelord: Ingresstexten: normer Frisk- och riskfaktorer: avvikande beteende, aktuell samhällssyn, olika synsätt, olika perspektiv Friskfaktorer: förebygga psykisk ohälsa, psykosocial arbetsmiljö, stress, mobbning, minska arbetslöshet, sysslolöshet, fattigdom, uppväxtåren, nätverk, delaktighet, sam­ hörighet, kön och könsidentitet, grundläggande, social och empatisk förmåga, trygghet, struktur och regler, självkänsla, självförtroende, självbild, värdesättas, meningsfull, hanterbar, begriplig, återhämtning, förmågor

65

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB


3 Riskfaktorer: IT-utvecklingen, tv-spel, datorspel, sociala medier, sömnbrist, sömn­ störningar, stress, nedstämdhet, psykisk ohälsa, minskad prestation, misslyckad, bristande självkänsla, dåligt självförtroende, sociala nätverket, nära vänner, ungdomsarbetslöshet, ungdomsfattigdom, belastningsskador, förslitningsskador, smärttillstånd, akut eller kronisk, kvinnodominerade yrken, hemstress, isolerade, anhöriga, hantera känslor, förtvivlan, intresseföreningar, information och stöd, bekräftelse Samhället idag: kunskaps- och IT-samhälle, tempot, uppdrivet, flexibilitet, effektivitet, bearbeta, sortera information, stressrelaterade sjukdomar, överbelastning, kränkande behandling, trygg arbetsmiljö, påtaglig ökning Psykisk ohälsa och könsidentitet: föreställningar i samhället, egenskaper förknippas, stereotypa föreställningar, förenklade förklaringar, cisnormen, könsidentitet, sexualitet, transsexualism, könsdysfori Förklaringsmodeller till hur psykisk ohälsa uppstår: vetenskapliga inriktningar, förklaringsmodeller Det medicinskt-biologiska perspektivet: Hippokrates, sjukdom, obalans, skador, ärftlighet, signalsubstans, symtom, schizofreni, verklighetsuppfattning, hallucinationer, synapserna, transmittorsubstanser, kemisk väg, serotonin, dopamin, GABA, noradrenalin, förstämningssyndrom, depression, melankoli, eufori, neuropsykiatri Psykodynamiska perspektivet: Sigmund Freud, psykoanalys, detet, jaget, överjaget, medvetna, förmedvetna, omedvetna, ångest, omedvetna konflikter, övertolkning, stimuli, bortträngda, synliggöra, bearbeta Det kognitiva perspektivet: perception, minne, tankar, språk, handling, Jean Piaget, tankeutvecklingsstadier, vredesutbrott, aggressivitet, ilska, känslor, bestämma, styra, ångest, panik, tankemönster, George Kelly, omvärld, strategier, okända, otrygghet, förvrängt tänkande, terapeut, identifiera, medvetandegör Det humanistiska perspektivet: egen vilja, eget ansvar, medfödd strävan, unik person­ lighet, uppbyggd idealbild, självkänsla, Abraham Maslow, motivation och behov, mål, måluppfyllelse, behovstrappa/pyramid, primära, sekundära, psykologiska behov, metabehov, helhet, bristbehov, livskvalitet, frustrationssjukdomar, psykosomatiska, själv­ insikt, begränsningar, möjligheter, stresströskel Det behavioristiska perspektivet: inlärningspsykologisk inriktning, John Watson, Albert, betinga, inlärt beteende, tvångssyndrom, tvångstankar, tvångshandlingar, fobier Det socialpsykologiska perspektivet: relationer och förhållanden, samspelar, påverkar, nätverk, svag kommunikation, osäkra roller, dålig anknytning, brist på förtroende, ätstörningar, prestationskrav, samhällsutvecklingen, informationssamhället, kriminalitet, sjukroll, identitet, självständigt liv, fördelar, tolerant, gränsöverskridande, nackdelar, meningslöshet, utanförskap, ohanterbar, familjeterapi, kartläggning, atmosfär, spelregler Det salutogena perspektivet: Aaron Antonovsky, förgrundsgestalt, faktorer, motsats till patogena synsätt, fokusera på hälsa, copingstrategier, omvärldsbild, självkännedom, stressorer, friskfaktorer, känslan av sammanhang, begriplig, hanterbar, meningsfull Stress och sårbarhetsmodellen: integrerar, medfödda och förvärvade, förutsättningar, sårbarhetsfaktorer, stressorer, skyddsfaktorer, miljön, återhämta, kombination, substanser, beteendeterapi

66

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB


3 2. Reflektera kring och diskutera en fördjupad fallbeskrivning. I kopieringsunderlag 2.1 på s. 82, finns en fördjupad fallbeskrivning som eleverna kan arbeta med på olika sätt. Antingen reflekterar de kring tankar som uppkommer när de läser fallbeskrivningen och jämför med vad de själva känner och upplever, eller upplevde, en självreflektion. Reflektionen kan sedan diskuteras i par eller grupp. Eller får eleverna i uppgift att identifiera tecken på och konsekvenser av psykisk ohälsa och ger förslag på hur personen kan få hjälp och med vad. Uppgiften kan sedan redovisas för varandra i par eller grupp, eventuellt med en ”walk and talk”. Alternativt besvarar de frågorna som finns inbyggda i fallbeskrivningen och lämnar in svaren som en inlämningsuppgift på anvisad plats.

C. Lektionsförslag 1. Frisk- och riskfaktorer (när- och fjärrundervisning) Grupp eller helklass. 1. Rita upp två kolumner på tavlan, i klassrummet eller en digital. 2. Skriv friskfaktorer överst på den ena och riskfaktorer på den andra kolumnen. 3. Låt eleverna tillsammans komma fram till vad som ska skrivas i den ena respektive

andra kolumnen.

4. Se till att alla elever förstår vad orden som ni skriver in i kolumnerna betyder. 5. Sammanfatta var kolumn för sig.

Nu har eleverna fått en introduktion kring risk- och friskfaktorer och kan lättare börja arbeta med dem var för sig. Grupp eller helklass. (distansundervisning) 1. Skapa ett forum där eleverna ska skriva ner friskfaktorer i en tråd och riskfaktorer

i en annan tråd. Alternativt skapa ett delat dokument med två kolumner. Den ena kolumnen kallas friskfaktorer och den andra kallas riskfaktor. Be eleverna fylla i dokumentet.

2. Sammanfatta forumet eller det delade dokumentet genom att skriva en återkoppling.

Nu har eleverna fått en introduktion kring risk- och friskfaktorer och kan lättare börja arbeta med dem var för sig.

67

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB


3 Fördjupningsuppgift – riskfaktorer (när- och fjärrundervisning) Enskild, par och grupp. Reflektera kring friskfaktorer. 1. Utgå från tabellen från sidan 46 i elevboken, om att man ska skapa förutsättningar

för att människor ska uppleva och känna att de lyckas, uppleva att det de gör värdesätts av någon annan, känna sig delaktiga och viktiga, känna gemenskap och stöd, uppleva att situationen känns meningsfull, tycka att situationen känns hanterbar och begriplig, känna att kraven inte är tyngre än förmågorna, uppleva att det finns tid för återhämtning och känna att deras förmågor används och syns.

2. Be sedan eleverna reflektera enskilt över vad skolpersonal, företagsledare eller

arbetsledare kan göra konkret för att öka förutsättningarna för elever och personal i skolan och på arbetet, för att öka friskfaktorerna.

3. Låt eleverna bilda par och diskutera sina reflektioner. 4. Efter pardiskussionen kan två eller tre par slås ihop till grupper om 4–6 personer.

Låt gruppen diskutera sina olika reflektioner.

5. Sammanfatta tillsammans i helklass genom att låta alla grupper kort återge vad de

diskuterat.

Alternativ för distansundervisning Enskild. Reflektera kring friskfaktorer. Skapa en inlämningsuppgift för eleverna och gör enligt punkt 1 och 2 ovan. Be eleverna skriva ner sina reflektioner i en inlämningsuppgift och skicka in på anvisad plats för återkoppling eller bedömning.

Fördjupningsuppgift – illustrera (när-, fjärr- och distansundervisning) Enskild. Illustrera riskfaktorer med bilder. 1. Be eleverna leta upp bilder som representerar olika riskfaktorer utifrån nyckelord.

Förslag på nyckelord: IT-utveckling, tv-spel, datorer, sömnbrist, sömnstörningar, ökad stress, sämre prestationer i skolan, bristande självkänsla, dåligt självförtroende, social media, ungdomsarbetslöshet, ungdomsfattigdom, psykosociala arbetsmiljön, belastningsskador, förslitningsskador, smärttillstånd, hemstress, ensamhet, isolering, utsatthet, mobbning, att vara anhörig till en person med psykisk ohälsa

2. Av de olika bilderna ska eleverna skapa ett bildspel som beskriver riskfaktorerna. 3. Be eleverna dela bildspelen med varandra i klassen genom att antingen visa dem

under lektionstid i klassrummet eller publicera dem på någon digital plattform så klasskamraterna kommer åt dem.

4. Titta på varandras bildspel.

68

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB


3 Fördjupningsuppgift – skriftligt Par. Skriftligt fördjupningsarbete 1. Be eleverna välja ett begränsat område eller begrepp att fördjupa sig i. Förslag på

område: IT-utvecklingen och sömnproblem och störningar, skolstress och ungdomar, ungdomsarbetslöshet, arbetslöshet, ungdomsfattigdom, psykosociala arbetsmiljön som riskfaktor, belastnings- och förslitningsskador samt smärta som riskfaktor för psykisk ohälsa, hemstress som riskfaktor för psykisk ohälsa, att vara anhörig till en person med psykisk ohälsa en riskfaktor, ensamhet och social isolering som riskfaktor, utanförskap som riskfaktor för psykisk ohälsa.

2. Instruera eleverna att skriva ner en kort beskrivning av sitt fördjupningsarbete, med

en planering för: hur de ska söka information och fakta, hur de tänker bearbeta och sammanställa den fakta de sökt fram, hur de tänker arbeta tillsammans med skrivandet, en tidsplan för hela processen, samt hur de tänker delge läraren och klasskamraterna sitt resultat.

3. Hjälp eleverna vid behov i processen med att planera, söka information, bearbeta,

analysera och tolka fakta, samt hur de ska dokumentera. Vissa skolor har mallar för hur fördjupningsarbete och rapporter ska designas. Denna uppgift är tänkt som ett fördjupningsarbete inte en hel vetenskaplig rapport.

4. Eleverna redovisar sitt fördjupningsarbete på valfritt sätt.

Diskussion – dagens samhälle som riskfaktor (när- och fjärrundervisning) Grupp. Ha en öppen och reflekterande diskussion i klassrummet, i skolan eller i det digitala klassrummet kring frågeställningen: Samhället idag som riskfaktor för psykisk ohälsa. Distansundervisning: Skapa ett forum där det diskuteras reflekterande kring frågeställningen ovan.

Fördjupningsuppgift – kritisk granskning (när-, fjärr- och distansundervisning) Enskild eller i par. Granska fakta och information källkritiskt kring samhället idag som riskfaktor för psykisk ohälsa. 1. Be eleverna välja område och utgångssida på internet. De kan gå in på

www.folkhalsomyndigheten.se under rubrikerna Livsvillkor & levnadsvanor, Psykisk hälsa och suicidprevention och söka upp en av nedanstående artiklar.

Barn och ungdomar: Därför ökar psykisk ohälsa bland unga Vuxna: Vuxna – psykisk hälsa Äldre: Äldre – psykisk hälsa

69

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB


3 2. Be dem granska utgångssidorna källkritiskt och sedan leta upp minst en sida till på

internet som tar upp samma tema och granska den.

3. Eleverna ska sedan jämföra de olika sidorna. 4. Avslutningsvis ska de sammanställa sin granskning och delge klasskamraterna

resultatet. Det kan göras på olika sätt:

a. Eleverna delas in i grupper så att det blir blandade grupper med dem som har granskat barn och ungdomar, vuxna och äldre. Sedan redogör de sin granskning för varandra. b. Eleverna delas in i grupper så de hamnar med elever som arbetat med samma

tema. Sedan redogör de sin granskning för varandra.

c. Eleverna delar sin sammanställda granskning skriftligt till utsedda klasskamrater

som läser och kommenterar granskningen skriftligt, via kamratrespons.

Psykisk ohälsa och könsidentitet Ungdomar, könsroller och psykisk ohälsa (när-, fjärr- och distansundervisning) Enskild. Be eleverna söka upp ett reportage, ett radioprogram, ett tv-program eller en blogg om psykisk ohälsa med fokus på ungdomar och könsroller eller könsdysfori på internet och göra en skriftlig reflektion om innehållet. Avsluta uppgiften med att delge reflektionen till klasskamraterna på valfritt sätt.

Undersök medier (när-, fjärr- och distansundervisning) Enskild. Be eleverna leta i veckotidningar, dagstidningar och i andra medier efter diskussioner som kan kopplas till psykisk ohälsa och könsroller. Begränsa urvalet till en sorts media och bevaka under cirka en vecka. Samla sedan ihop reflektionerna och gör en presentation i ett valfritt program. Grupp. Ladda upp presentationen i ett forum och starta en diskussion med klass­ kamraterna i forumet om olika iakttagelser. Be eleverna läsa några av presentationerna och vara delaktiga i de olika diskussionerna. Det blir hela klassens ansvar att alla klasskamrater får respons på sin presentation.

70

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB


3 2. Förklaringsmodeller till hur psykisk ohälsa uppstår a. Det medicinskt-biologiska perspektivet Hjärnan och nervsystemet (när-, fjärr- och distansundervisning) Enskild eller grupp. Eleverna ska:

• rita en människokropp på ett stort papper. Häng eller fäst sedan upp papperet på väggen.

• ta ett nytt papper av en annan färg och lite kraftigare kvalitet. Rita en bild av hjärnan och skriv ut delarnas namn. Rita så detaljrikt som möjligt. Klistra in bilden av hjärnan på bilden av människokroppen.

• ta ett nytt papper och rita en synaps, skriv ut delarnas namn och gör en faktaruta om synapserna. Klistra eller fäst bilden och faktarutan någonstans på bilden av hjärnan.

• rita nervsystemet i människokroppen. • ta ett foto med en digitalkamera eller en mobil av bilden av människokroppen. Spara bilden så att eleverna i slutet av kapitlet kan repetera för sig själva.

b. Det psykodynamiska perspektivet Illustrera Freuds teorier (när-, fjärr- och distansundervisning) Enskild eller grupp. Eleverna ska:

• ta fram ett stort tjockt papper och illustrera olika modeller av hur de ser på Sigmund Freuds teorier om detet, jaget och överjaget, om det medvetna, det förmedvetna och det omedvetna.

• ta fram färgpennor, skriva bildtexter med de olika begreppen och eventuellt lägga till andra förklaringar.

• klippa ut sina modeller och hänga upp dem på väggen. • ta foton av modellerna och spara dem så att de i slutet av kapitlet kan repetera för sig själva.

71

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB


3 c. Det kognitiva perspektivet Nyckelord och händelsekedja (när-, fjärr- och distansundervisning) Grupp. Eleverna ska:

• ta fram ett stort papper och klippa ut bilder ur tidningar eller rita egna teckningar som illustrerar följande nyckelord: perception, minne, tankar, språk och känslor.

• illustrera en sammanhängande händelsekedja från sinnesintryck, via perceptionen vidare till tankar, minnen, känslor och slutligen till handlingar och beteenden.

• hänga upp nyckelorden och kedjan på väggen i klassrummet eller publicera dem på en digital plats.

• ta ett foto och spara det så att de i slutet av kapitlet kan repetera för sig själva.

d. Det humanistiska perspektivet Maslows behovspyramid (när-, fjärr- och distansundervisning) Grupp. Eleverna ska:

• ta fram ett stort papper och tydligt rita upp gruppens tolkning av Maslows behovspyramid eller illustrera den som en trappa om de hellre vill det. Huvudsaken är att de ska göra sina egna tolkningar av modellen.

• fylla trappstegen eller pyramidnivåerna med teckningar eller bilder som illustrerar det de har tolkat in i de olika stegen.

• hänga upp illustrationen på väggen eller publicera den på en digital plats. • ta ett foto och spara så att de i slutet av kapitlet kan repetera för sig själva.

Fördjupningsuppgift (när-, fjärr- och distansundervisning) Enskild. Självreflektion.

• Be eleverna att ägna lite tid åt självreflektion. Hur uppfattar du dig själv utifrån det humanistiska perspektivet? Var befinner du dig just nu? Vad motiverar dig? Hur ser du på dina metabehov? Hur mycket tid ägnar du åt att utveckla dina metabehov? Vad gör du då? Hur känner du dig? Om du inte ägnar dig åt dina metabehov, hur känner du dig då? Vad skulle du vilja ägna dig mer åt?

72

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB


3 • Be eleverna skriva ner sina tankar i en liten reflektiv dagbok. De kan skriva varje

dag en liten stund i en veckas tid. Om de vill kan de fortsätta att skriva i dagboken under hela kursen och i slutet läsa igenom allt för att göra en liten sammanfattande reflektion.

e. Det behavioristiska perspektivet Experiment och förändring (när-, fjärr- och distansundervisning) Grupp. Eleverna ska:

• ta fram ett stort papper och tillsammans göra en illustration om Watsons experiment om Albert och råttan.

• göra en illustration som visar på hur man kan lära om, till exempel från att vara rädd till att inte vara rädd längre.

• hänga upp illustrationerna på väggen eller publicera dem på en digital plats. • ta ett foto på dem och spara bilden så att de i slutet av kapitlet kan repetera för sig själva.

Fördjupningsuppgift – Hur gick det för Albert? (när-, fjärr- och distansundervisning) Enskild. Självreflektion.

• Ta reda på hur det gick för Albert efter Watsons experiment. • Ta reda på vad som hände med experimentet. Lyckades de få Albert orädd för råttor igen? Avslutades experimentet helt?

• Be eleverna redogöra för resultatet genom en valfri presentation.

f. Det socialpsykologiska perspektivet Illustrera relationer och nätverk (när-, fjärr- och distansundervisning) Enskild. Eleverna ska:

• ta ett stort papper, göra en cirkel i mitten på papperet och skriva sitt namn i cirkeln. • utanför cirkeln göra fler cirklar med namn eller benämningar på personer som de har någon slags relation till, allt från deras mamma, pappa, syster, bror, flickvän, pojkvän, lärare, släktingar, grannar, läkare med flera.

• ta en annan färg på pennan när papperet är så gott som fullt och dra pilar mellan de cirklar med personer som har relationer till varandra. Använd gärna olika färger

73

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB


3 beroende på vilka relationer personerna har, t.ex. röd för familj och vänner, grön för dem som har mindre nära relation, gult för dem som är ytterligare längre bort och blå för ytliga kontakter.

• sätta upp nätverkskartan på väggen i klassrummet eller publicera den digitalt. • fotografera den och spara fotot så att de i slutet av kapitlet kan repetera för sig själva.

Fördjupningsuppgift – Analysera nätverkskartan (när-, fjärr- och distansundervisning) Enskild. Eleverna ska analysera nätverkskartan från ovanstående uppgift genom att:

• studera nätverkskartan och reflektera kring: Hur många relationer har de runt sig? Hur viktiga är dessa relationer för dem? Vad säger nätverkskartan om dem?

• fundera över om de i sitt nätverk har någon person som har en sjukroll och då

markera den personens cirkel på något sätt: Fundera lite kring de relationer som den personen har.

• när de är klara ska de reflektera över sin karta och göra en sammanfattande reflek-

tion av sina iakttagelser. Om de tidigare har valt att använda en reflektiv dagbok kan de skriva ner denna reflektion i den.

g. Det salutogena perspektivet Illustrera känsla av sammanhang (när-, fjärr- och distansundervisning) Enskild. Eleverna ska:

• ta ett papper och skriva KASAM med stora bokstäver mitt på pappret och känsla av sammanhang, med mindre bokstäver.

• skriva nyckelorden: begripligt, hanterbart, meningsfullt, copingstrategier, frisk­ faktorer och stressfaktorer

• göra illustrationer/teckningar/bilder som symboliserar nyckelorden. • hänga upp papperet på väggen, när det är klart, eller publicera det digitalt. • ta ett foto av papperet och spara fotot så att de i slutet av kapitlet kan repetera för sig själva.

74

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB


3 h. Stress- och sårbarhetsmodellen Illustrera stress- och sårbarhetsmodellen (när-, fjärr- och distansundervisning) Enskild. Eleverna ska:

• rita upp sin egen modell av stress- och sårbarhetsmodellen på ett papper. • hänga upp modellen på väggen eller publicera den digitalt. • ta ett fotografi på den och spara fotot så att de i slutet av kapitlet kan repetera för sig själva.

Sammanfattning av samtliga perspektiv (när-, fjärr- och distansundervisning) Enskild. Eleverna ska:

• göra ett bildspel i ett webbaserat program av de tidigare tagna bilderna under kapitlet.

• skicka länken eller filen till samtliga klasskamrater.

Fördjupningsuppgift – Debatt om alla perspektiv (när-, fjärr- och distansundervisning) Grupp. Dela upp klassen i fyra grupper där varje grupp får ett perspektiv att förhålla sig till. När gruppen har fördjupat sig i det givna perspektivet träffas de i ett samlat seminarium och utifrån problemformuleringen ”Psykisk ohälsa orsakas av … ” håller de en argumenterande diskussion. Avsluta seminariet med en sammanfattande diskussion där syftet är att tillsammans komma fram till och enas om hur man kan komplettera varandra i problemformuleringen om vad psykisk ohälsa orsakas av.

Fördjupningsuppgift – Spel om alla perspektiv Grupp. Eleverna ska göra ett spel av memory-typ utav bilderna som de sparat under kapitlets genomgång. De ska:

• skriva ut bilderna på ett lite kraftigare papper och sedan klippa dem i samma format. • göra kort i samma material och i samma format som bilderna där de skriver namnen på de olika perspektiven.

• sedan spela memory-spelet i klassen eller med elever från andra klasser.

75

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB


3 Ämnesövergripande hela kapitel 3 Hela kapitel tre kan med fördel gås igenom tillsammans med kamrater i kursen Psykologi 1. De flesta perspektiven kan även läsas ihop med kursen Vård och omsorgsarbete 1. Det kognitiva och det salutogena perspektivet kan göras tillsammans med kamrater från kursen Specialpedagogik 1.

D. Ord att öva på Arbeta med Ord att öva på såsom beskrevs i kapitel 2. I kopieringsunderlag 3.2 och 3.3, på s. 81-82, finns tabeller att kopiera ut till eleverna. Det går också bra att arbeta enligt nedanstående punkter. 1. Låt eleverna skapa ett memory av orden och betydelserna genom att klippa ut 48

kort av ett lite hårdare papper. På ett kort skriver eleven begreppet och på ett annat skriver eleverna betydelsen. Låt eleverna sedan spela memory och para ihop begreppet med betydelsen (passar bäst vid närundervisning).

2. Skapa ett självskattningstest som eleverna kan göra många gånger i ett digitalt verk-

tyg som t.ex. forms eller lärplattformen som används på skolan.

3. Skapa ett ”glosprov” i tävlingsformat i något digitalt verktyg t.ex. Kahoot.

Alternativ 2 och 3 passar både när- och fjärrundervisning medan alternativ 2 passar för alla undervisningsformer.

E. Förslag på svar till instuderingsfrågorna i kapitel 3 1. Förklara vad som menas med självbild? Svar: Självbild handlar om hur man ser

på sig själv, vad man har för bild av sig själv.

2. Förklara vad som menas med självförtroende. Svar: Självförtroende handlar om

den uppfattning man har om sig själv när det handlar om bland annat prestationer och förmågor att klara av saker, att man har tillit till sig själv.

3. Förklara vad som menas med självkänsla Svar: Självkänsla handlar om de tan-

kar och känslor man har om sig själv.

4. Vad kan en undersköterska göra för att öka en patients självkänsla, självför-

troende och självbild Svar: En undersköterska kan göra mycket genom sitt bemötande, sitt stöttande och sitt coachande av patienten. Genom att låta patienten gör det hen klarar av själv och när patienten inte klarar av något så kan undersköterskan vägleda och hjälpa till med stöttning. Då känner patienten att hen klarar av saker hen inte trodde hen skulle göra.

76

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB


3 5. Vad kan psykiska problem bero på enligt det medicinskt-biologiska perspek-

tivet? Svar: Enligt det medicinskt-biologiska perspektivet kan psykiska problem bero på skador på hjärnan, ärftlighet (alltså genetiska orsaker) eller obalans i signalsubstanserna.

6. Vad är en transmittorsubstans? Ge några exempel. Svar: Transmittorsubstanser

är små ämnen som överför nervsignaler från en nervcell till en annan på kemisk väg. Ett exempel: GABA kan ha betydelse för utvecklingen av ångest, och balansen av noradrenalin, serotonin och dopamin tros vara viktiga i utvecklingen av förstämningssyndrom.

7. Hur förklaras depression enligt det medicinskt-biologiska perspektivet? Svar:

Depression kan förklaras utifrån en obalans av serotonin och dopamin.

8. Hur förklarade Freud ångest? Svar: Sigmund Freud ansåg att ångest är en signal

om fara riktad till jaget.

9. Vad är psykisk ohälsa enligt det psykodynamiska perspektivet? Svar: Psykisk

ohälsa enligt det psykodynamiska perspektivet handlar om bortträngda omedvetna konflikter.

10. Vad handlar det kognitiva perspektivet om? Svar: Det kognitiva perspektivet

handlar om perception, minne, tankar och språk. Mycket handlar om hur tanken och känslan samarbetar med beteendet och handlingen.

11. Hur förklarar George Kelly ångest? Svar: George Kelly (1905–1967) menar att

ångest uppstår när man möter något i sin omvärld som man inte känner igen och inte vet hur man ska hantera och vad det betyder.

12. Vad grundas det humanistiska perspektivet på? Svar: Det humanistiska per-

spektivet bygger på att människan har en egen vilja och ett eget ansvar för sin utveckling.

13. Vad innebär Maslows behovspyramid? Svar: Abraham Maslow (1908–1970)

har delat in de mänskliga behoven i olika steg i en pyramidform eller en trappa. De olika behoven delas in i primära och sekundära behov. De primära behoven utgörs av fysiologiska behov, och de sekundära är: behov av självförverkligande, behov av uppskattning, behov av kärlek och gemenskap och trygghetsbehov.

14. Vad är grunden i det behavioristiska perspektivet? Svar: Det behavioristiska

perspektivet är en inriktning som ibland kallas för inlärningspsykologisk inriktning då det inlärda beteendet är i centrum.

15. Vad kan depression och oro bero på enligt det socialpsykologiska perspek-

tivet? Svar: Det kan bero på många olika faktorer, som svag kommunikation i familjen, osäkra roller, dålig anknytning och brist på förtroende.

16. Förklara grunderna i det salutogena perspektivet. Svar: För att få en upplevelse

77

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB


3 av bra psykisk hälsa måste man uppleva en känsla av sammanhang, KASAM. Det innebär att situationen ska vara begriplig, hanterbar och meningsfull. Enligt det salutogena perspektivet är det så att den som upplever en hög känsla av sammanhang klarar av fler motgångar och använder mer fungerande copingstrategier än en person med lägre känsla av sammanhang. Det salutogena perspektivet handlar alltså både om copingstrategier och om KASAM. 17. Vad innebär stress- och sårbarhetsmodellen? Svar: Stress- och sårbarhetsmo-

dellen visar att hälsan är beroende av vårt arv, vår miljö och våra sociala nätverk.

F. Utvärdering av centralt innehåll kopplat till kunskapskrav Utgår från punkt 2 i kursens centrala innehåll: Frisk och riskfaktorer samt förklaringsmodeller till hur psykisk ohälsa uppstår utifrån evidensbaserad kunskap. Kunskapskrav kopplat till frisk- och riskfaktorer samt förklaringsmodeller: Eleven beskriver [...] översiktligt, utifrån evidensbaserad kunskap, ett par olika förklaringsmodeller till att psykisk ohälsa uppstår. Dessutom beskriver eleven översiktligt hur en individs situation kan påverka den psykiska hälsan och ohälsan. Eleven ger enkla förslag på vad som behöver förändras i människors livsstil för att förebygga psykisk ohälsa. (E) Enskild. Be eleverna göra en tillbakablick på det de gjort under arbetet med kapitel 3. Låt dem sedan besvara följande frågeställningar för sig själva. 1. Vad har jag lärt mig genom att arbeta med kapitel 3? 2. Hur har jag gjort om jag inte har förstått något? Har jag ändrat strategi sedan förra

utvärderingen (av kapitel 2)?

3. Hur har jag bemött åsikter som jag själv inte delar jämfört med tidigare utvärdering? 4. Hur lyssnar jag på andra jämfört med tidigare utvärdering? 5. Vilka har varit mina starka sidor under arbetet med kapitel 3? Har jag tagit dem till

hjälp i arbetet med uppgifterna?

6. Vilka har varit mina svaga sidor under arbetet med kapitel 3? 7. Vilka förmågor har jag fått möjlighet att utveckla i arbetet med kapitel 3? 8. Känner jag mig bekant med det centrala innehållet som är kopplat till kapitel 3? Kan

jag det?

9. Har jag nått upp till mina personliga mål som jag satte inför arbetet med kapitel 3? 10. Vilka personliga mål ska jag sätta upp inför arbetet med kapitel 4? Vad kan jag

utveckla?

Grupp. Låt eleverna tillsammans i en liten grupp utvärdera hur de tycker att ni har arbetat med det centrala innehållet i kursens tredje del. Jämför med utvärderingen av kapitel 2 genom att svara på följande frågor:

78

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB


3 1. Hur har samarbetet fungerat? 2. Hur har vår uppmärksamhet i allmänhet varit under våra lektioner/arbeten? 3. Hur har gruppen bidragit till att det har hunnit pratas färdigt om viktiga frågor? 4. Hur har gruppen lyssnat på varandras åsikter? 5. Kan ni säga att ni lärt er något tillsammans? 6. Vad är gruppens starka sidor? Hur har de använts? 7. Vad är gruppens svaga sidor? Hur har de använts? 8. Har ni gett varandra feedback som lett till utveckling under arbetets gång? 9. Vad ska gruppen utveckla under arbetet med kapitel 4?

Helklass. Gör en avslutande sammanfattning tillsammans i klassen och koppla samman med ämnets syfte, era diskussioner om värdeorden i kunskapskraven och det centrala innehållet.

79

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB


3 Kopieringsunderlag 3.1, Fallbeskrivning – risk och friskfaktorer Jag sitter vid datorn på min hemarbetsplats och tittar bara på mina två skärmar som är kopplade till den. Både tonårssonen och mannen är hemma idag. Jag skriver listor för att komma ihåg vad jag ska hinna med under arbetsdagen. Listan blir lång och jag känner hur kroppen förbereder sig för att öka tempot. Jag måste hinna. Dessutom ser jag mig omkring, huset borde städas, dammsuga borde jag hinna ikväll, hur är det med tvätten, disken? Lunchen är klar men plötsligt leder en diskussion vid matbordet till en konflikt mellan mig och mannen, sonen backar och bråket eskalerar. Jag går därifrån tillbaka till min dator. Får svårt att koncentrera mig och fokusera. Jag tänker att jag borde gå ut i det fina vårvädret men jag känner ingen ork. Ryggen gör ont sedan tidigare men nu börjar även huvudvärk komma och ont i magen. Jag tvingar mig själv att fortsätta jobba men det blir inget bra. Jag börjar fundera kring varför det blev så här och kommer snabbt fram till att jag inte sovit bra i natt, lider av sömnbrist och andra psykosomatiska symtom. Bråket känns fortfarande i luften. Allt känns jobbigt. Dottern som lider av psykisk ohälsa ringer och mitt hjärta slår extra slag, hur mår hon idag? Pust, det verkar vara bra med henne idag, just nu i alla fall. Jag hade inte orkat annat. Jag börjar tänka igenom hela situationen, nu har det gått ett tag sedan och tankarna snurrar långsammare och jag känner att kroppen slappnar av. Kanske jag ska ta tag i detta så atmosfären blir bättre men hur ska jag börja? Hur ska jag göra? Hur brukar jag göra? Hur brukar det bli? Kan jag göra annorlunda idag eller kan jag göra som jag brukar? Hur kan jag göra för att det inte ska upprepa sig? Börjar jag känna mig nedstämd, deprimerad, eller är det ångest jag känner? Oro för hur jag ska hantera detta? Åh, om tankarna inte slutar så blir jag tokig av dem? Hur mycket ska jag tåla? Hur mycket tål jag? Varför känns det som om det är jag som ska reda upp det? Pulsen ökar igen och jag bestämmer mig för att ta tag i det men först ska jag ta mig ut. Med en ljudbok i öronen och bara ta mig ut i skogen och sitta där en stund. Den strategin brukar hjälpa mig. Jag gör så.

80

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB


3 Kopieringsunderlag 3.2, Ord att öva på kapitel 3:A Begrepp

Betydelse

Kommentar/på hemspråk

Självkänsla

Tankar och känslor om sig själv, veta att man är värdefull.

Självbild

Hur man ser på sig själv.

Självförtroende

Den uppfattning man har om sin prestationsförmåga, att man har tillit till sin egen förmåga.

Stereotyp

En mycket förenklad förklaring av hur någonting är.

Transexualism

Ett tillstånd då en person uppfattar sitt biologiska kön att inte överensstämma med sitt självuppfattade kön.

Könsdysfori

När kroppen inte stämmer överens med könsidentiteten och att det innebär ett lidande för personen.

Schizofreni

Svår psykisk sjukdom som innebär förändringar i upplevelser och verklighetsuppfattning samt hallucinationer.

Faktorer

Omständigheter, förhållanden.

Transmittorsubstanser

Små ämnen som överför nervsignaler från en nervcell till en annan på kemisk väg.

GABA

Gamma-amino butyric acid, gammaaminosmörsyra, den vanligaste dämpande transmittorsubstansen i nervsystemet.

Förstämningssyndrom

Ett samlingsnamn för psykiska störningar eller sjukdomar som innebär förändringar i känslorna från djup depression, melankoli, till enormt starka känslor av lycka och glädje, eufori.

Försvarsmekanism

En omedveten handling för att klara av verkligheten eller ha kvar självbilden, t.ex. förnekelse och bortträngning.

Stimuli

Signaler som tas emot av något sinnesorgan och görs om till information som sedan leder till någon slags handling.

Primära behov

Grundläggande, nödvändiga.

Sekundära behov

Påföljande, mindre nödvändiga.

Psykosomatiska besvär

Kroppsliga symtom som påverkas av psykiska faktorer.

Behavioristisk

Av det engelska ordet behavior, beteende.

Fobi

Intensiv, överdriven rädsla som man inte kan kontrollera.

Salutogen

Hälsofrämjande.

Förvärvade förutsättningar

Utgångspunkter som kommit under livet, t.ex. fysisk sjukdom, infektion och drogberoende.

Sårbarhetsfaktorer

Faktorer som gör att människor är olika känsliga.

Stressorer

Faktorer som leder till ökad stress.

Skyddsfaktorer

Faktorer som hjälper och stärker människan.

Traumatiska

Chockartade.

81

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB


3 Kopieringsunderlag 3.3, Ord att öva på kapitel 3:B Begrepp

Betydelse

Kommentar/på hemspråk

Tankar och känslor om sig själv, veta att man är värdefull. Hur man ser på sig själv. Den uppfattning man har om sin prestationsförmåga, att man har tillit till sin egen förmåga. En mycket förenklad förklaring av hur någonting är. Ett tillstånd då en person uppfattar sitt biologiska kön att inte överensstämma med sitt självuppfattade kön. När kroppen inte stämmer överens med könsidentiteten och att det innebär ett lidande för personen. Svår psykisk sjukdom som innebär förändringar i upplevelser och verklighetsuppfattning samt hallucinationer. Omständigheter, förhållanden. Små ämnen som överför nervsignaler från en nervcell till en annan på kemisk väg. Gamma-amino butyric acid, gammaaminosmörsyra, den vanligaste dämpande transmittorsubstansen i nervsystemet. Ett samlingsnamn för psykiska störningar eller sjukdomar som innebär förändringar i känslorna från djup depression, melankoli, till enormt starka känslor av lycka och glädje, eufori. En omedveten handling för att klara av verkligheten eller ha kvar självbilden, t.ex. förnekelse och bortträngning. Signaler som tas emot av något sinnesorgan och görs om till information som sedan leder till någon slags handling. Grundläggande, nödvändiga. Påföljande, mindre nödvändiga. Kroppsliga symtom som påverkas av psykiska faktorer. Av det engelska ordet behavior, beteende. Intensiv, överdriven rädsla som man inte kan kontrollera. Hälsofrämjande. Utgångspunkter som kommit under livet, t.ex. fysisk sjukdom, infektion och drogberoende. Faktorer som gör att människor är olika känsliga. Faktorer som leder till ökad stress. Faktorer som hjälper och stärker människan. Chockartade.

82

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB


3 Kopieringsunderlag 3.4, Ord att öva på – svenska till arabiska Självkänsla − Tankar och känslor om sig själv, veta att man är värdefull.

‫ معرفة قيمة‬،‫ أفكار ومشاعر الشخص عن نفسه‬-‫حب الذات‬ .‫الشخص لذاته‬

Självbild − Hur man ser på sig själv.

.‫ كيف ينظر املرء لنفسه‬-‫الصورة الذاتية‬

Självförtroende – Den uppfattning man har om sin prestationsförmåga, att man har tillit till sin egen förmåga. Stereotyp − En mycket förenklad förklaring av hur någonting är. Transexualism − Ett tillstånd då en person uppfattar sitt biologiska kön att inte överensstämma med sitt självuppfattade kön. Könsdysfori − När kroppen inte stämmer överens med könsidentiteten och att det innebär ett lidande för personen. Schizofreni − Svår psykisk sjukdom som innebär förändringar i upplevelser och verklighetsuppfattning samt hallucinationer. Faktorer − Omständigheter, förhållanden.

‫ أن يثق‬،‫ فهم الشخص لقدرته عىل اإلنجاز‬-‫الثقة بالنفس‬ .‫املرء بقدراته‬ .‫ رشح مبسط جدا ً ليش ٍء ما‬-‫الصورة النمطية‬ ‫ حالة يشعر بها الفرد أن جنسه البيولوجي ال‬-‫التحول الجنيس‬ .‫يتطابق مع الجنس الذي يرى نفسه به‬ ‫ عدم تطابق الجسد مع الهوية الجنسية للشخص‬-‫اإلنزعاج الجنيس‬ .‫مام يسبب له اآلالم والعذاب‬ ‫ مرض نفيس صعب يعني تغيريات تطرأ عىل‬-‫الفصام‬ .ً ‫تجارب الشخص وفهمه للواقع وقيامه بالهلوسة كثريا‬ .‫ ظروف وعالقات‬-‫عوامل‬

Transmittorsubstanser − Små ämnen som överför nervsignaler från en nervcell till en annan på kemisk väg. GABA − Gamma-amino butyric acid, gammaaminosmörsyra, den vanligaste dämpande transmittorsubstansen i nervsystemet. Förstämningssyndrom − Ett samlingsnamn för psykiska störningar eller sjukdomar som innebär förändringar i känslorna från djup depression, melankoli, till enormt starka känslor av lycka och glädje, eufori.

‫ مواد صغرية تنقل اإلشارات العصبية من الخاليا‬-‫النواقل العصبية‬ .‫العصبية إىل مسالك كيميائية أخرى‬ ‫ حمض غاما أمينوبيوترييك وهو الناقل العصبي املثبط‬-‫غابا‬ .‫الرئييس يف الجهاز العصبي‬ ‫ اسم يطلق عىل مجموعة من اإلضطرابات‬-‫إضطرابات مزاجية‬ ‫واألمراض النفسية والتي تسبب تغريات يف مشاعر الشخص‬ .‫إكتئاب عميق وحالة سوداوية إىل سعادة وبهجة فائقة‬ ‫وتنقله من‬ ٍ

Försvarsmekanismer − En omedveten handling för att klara av verkligheten eller ha kvar självbilden, t.ex. förnekelse och bortträngning.

‫ فعل يقوم به اإلنسان بشكل الواعي‬-‫آليات الدفاع النفسية‬ ‫ من بني‬،‫للتعامل مع الواقع املحيط به أو للتمسك بصورته الذاتية‬ .‫هذه اآلليات يوجد مثالً النكر والكبت‬

Stimuli − Signaler som tas emot av något sinnesorgan och görs om till information som sedan leder till någon slags handling.

‫ إشارات تلتقطها أعضاؤنا الحسية و تحولها إىل‬-‫منبهات‬ .‫معلومات تؤدي إىل قيام الشخص بفعل ما‬

Primära behov − Grundläggande, nödvändiga.

.‫ رضورية‬،‫ أساسية‬-‫إحتياجات أولية‬

Sekundära behov − Påföljande, mindre nödvändiga.

.‫ أقل رضورة‬،‫ تابعة‬-‫إحتياجات ثانوية‬

Psykosomatiska besvär − Kroppsliga symtom som påverkas av psykiska faktorer. Behavioristisk − Av det engelska ordet behavior, beteende.

.‫ أعراض بدنية تسببها عوامل نفسية‬-‫األمراض النفسجسمية‬ .‫ مشتق من الكلمة اإلنكليزية للترصف والسلوك‬-‫سلويك‬

Fobi − Intensiv, överdriven rädsla som man inte kan kontrollera. Salutogen – Hälsofrämjande.

.‫ خوف شديد مبالغ به ال ميكن السيطرة عليه‬-‫الرهاب‬ .‫ منظور يركز عىل اآلليات التي تعزز الصحة‬-‫منظور التعايف‬

Förvärvade förutsättningar − Utgångspunkter som kommit under livet, t.ex. fysisk sjukdom, infektion och drogberoende. Sårbarhetsfaktorer − Faktorer som gör att människor är olika känsliga.

‫ حاالت ومواقف ظهرت خالل الحياة مثل‬-‫الظروف املكتسبة‬ .‫ اإللتهابات و إدمان املخدرات‬،‫األمراض البدنية‬ ‫ عوامل تتسبب بجعل اإلنسان أكرث عرضة‬-‫العوامل املستض ِعفة‬ .‫وحساسية‬

Stressorer − Faktorer som leder till ökad stress.

.‫ عوامل تزيد من الضغوطات‬-‫العوامل الضاغطة‬

Skyddsfaktorer − Faktorer som hjälper och stärker människan.

.‫ عوامل تساعد وتق ّوي اإلنسان‬-‫العوامل الحامية‬

Traumatiska – Chockartade.

.‫ رضحية‬-‫صادمة‬

83

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB


Psykiatri 1

Andra upplagan

Susanne Niemi

1

Lärarhandledning Psykiatri 1 är skriven för kursen med samma namn. Det är en kurs som behandlar kunskaper om psykiatrins historia, faktorer som påverkar vår psykiska hälsa, psykiatriska sjukdomar, olika behandlingsformer och olika stödverksamheter. Den tar upp kunskaper och förmågor som är viktiga och ha i arbetet inom psykiatrin. Psykiatri 1 tar upp frågor som:

• Vilka kunskaper och förmågor behöver ett vårdbiträde eller en undersköterska ha för att jobba inom psykiatrin?

• Vilka förmågor i kommunikation behövs i yrket? • På vilket sätt kan vårdbiträdet eller undersköterskan stötta en brukare eller patient genom ett professionellt förhållningssätt?

Materialet har en tydlig koppling till kursplanen och alla kapitel är uppbyggda kring en eller flera punkter från kursens centrala innehåll. I varje kapitel finns möjlighet för eleven att bli aktiv i sitt lärande med hjälp av fallbeskrivningar, centrala begrepp, ord att öva på och sammanfattningar. Kapitlen innehåller även tre olika frågetyper som får eleven att reflektera kring, fördjupa sig i och löpande stämma av sin kunskap.

Susanne Niemi är vårdlärare och specialpedagog på Lapplands gymnasium.

Profile for Smakprov Media AB

9789151105321  

9789151105321  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded