Susanne Niemi
Psykiatri 1 Andra upplagan Susanne Niemi
Andra upplagan
Psykiatri Susanne Niemi
1
Psykiatri 1 är skriven för kursen med samma namn. Det är en kurs som behandlar kunskaper om psykiatrins historia, faktorer som påverkar vår psykiska hälsa, psykiatriska sjukdomar, olika behand lingsformer och olika stödverksamheter. Den tar upp kunskaper och förmågor som är viktiga att ha i arbetet inom psykiatrin. Psykiatri 1 tar upp frågor som:
• Vilka kunskaper och förmågor behöver ett vårdbiträde
eller en undersköterska ha för att jobba inom psykiatrin?
Psykiatri 1 Andra upplagan
• Vilka förmågor i kommunikation behövs i yrket? • På vilket sätt kan vårdbiträdet eller undersköterskan
stötta en brukare eller patient genom ett professionellt förhållningssätt?
Boken har en tydlig koppling till kursplanen och varje kapitel är uppbyggt kring en eller flera punkter från kursens centrala innehåll. I varje kapitel finns möjlighet för eleven att bli aktiv i sitt lärande med hjälp av fallbeskrivningar, centrala begrepp, ord att öva på och sammanfattningar. Kapitlen innehåller även tre olika frågetyper som får eleven att reflektera kring, fördjupa sig i och löpande stämma av sin kunskap.
Susanne Niemi, vårdlärare, specialpedagog på Lapplands gymnasium.
ISBN 9789151105307
9 789151 105307
51105307.2.1_psyk1_omslag.indd Alla sidor
2020-12-02 12:55
Innehåll 1. Psykiatrins historiska utveckling.................................................................. 6 Vad är psykiatri?...........................................................................................................................8 Psykiatrin från då till nu.......................................................................................................... 12 Idag och framåt........................................................................................................................ 25 Ord att öva på .......................................................................................................................... 29 Sammanfattning....................................................................................................................... 30 Instuderingsfrågor....................................................................................................................31
2. Synen på psykisk hälsa....................................................................................... 32 Psykisk hälsa och ohälsa........................................................................................................ 34 Normer och fördomar............................................................................................................37 Ord att öva på .......................................................................................................................... 40 Sammanfattning....................................................................................................................... 40 Instuderingsfrågor....................................................................................................................41
3. Frisk- och riskfaktorer samt förklaringsmodeller.................... 42 Frisk- och riskfaktorer............................................................................................................ 44 Förklaringsmodeller till hur psykisk ohälsa uppstår......................................................51 Ord att öva på ...........................................................................................................................67 Sammanfattning....................................................................................................................... 68 Instuderingsfrågor................................................................................................................... 69
4. Lagar och bestämmelser................................................................................. 70 Lagar som bygger på frivillighet......................................................................................... 73 Lagar som bygger på någon sorts tvång..........................................................................76 Ord att öva på .......................................................................................................................... 78 Sammanfattning....................................................................................................................... 78 Instuderingsfrågor................................................................................................................... 79
5. Kommunikation, samarbete och samverkan.................................80 Kommunikation......................................................................................................................... 82 Samarbeta och samverka...................................................................................................... 86 Personcentrerad vård ........................................................................................................... 90
4
Innehållsförteckning
51105307.2.1_psyk1_kap_01.indd 4
2020-12-02 09:34
Ord att öva på .......................................................................................................................... 92 Sammanfattning....................................................................................................................... 92 Instuderingsfrågor................................................................................................................... 93
6. Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess...................... 94
Att vara professionell.............................................................................................................. 96 Bemötande i psykiatrisk vård och omsorg....................................................................102 Psykiatrisk omsorg och omvårdnad................................................................................ 107 Ord att öva på ........................................................................................................................113 Sammanfattning.....................................................................................................................114 Instuderingsfrågor.................................................................................................................115
7. Möjligheter till stöd...........................................................................................116
Stödåtgärder............................................................................................................................118 Ord att öva på ........................................................................................................................126 Sammanfattning.....................................................................................................................126 Instuderingsfrågor................................................................................................................. 127
8. Psykiska störningar, sjukdomar och funktionsnedsättningar........................................................................... 128
Diagnos- och klassificeringssystem................................................................................130 Psykiatrisk behandling..........................................................................................................133 Vanliga psykiska sjukdomar................................................................................................ 138 Ord att öva på ........................................................................................................................189 Sammanfattning.....................................................................................................................190 Instuderingsfrågor.................................................................................................................191
9. Kriser och krishantering................................................................................ 192
Olika sorters kriser................................................................................................................194 Att bemöta människor i kris ..............................................................................................201 Ord att öva på ........................................................................................................................202 Sammanfattning.....................................................................................................................202 Instuderingsfrågor.................................................................................................................203 Sökregister.............................................................................................................................. 204 Bildförteckning...................................................................................................................... 208
Innehållsförteckning
51105307.2.1_psyk1_kap_01.indd 5
5
2020-12-02 09:34
6
Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
En person med psykisk ohälsa, sjukdom eller psykisk funktionsnedsätt ning kan vara känslig och sårbar. I mötet med den personen ska bemö tandet och förhållningssättet vara professionellt. Mötet behöver bygga på förståelse, förmåga att leva sig in i någon annans känslor och livsvärld. Det handlar om att lyssna, ställa frågor, skapa relation samt motivera till att berätta och ta emot hjälp. Samtidigt som det innebär att sätta gränser, ge stöd men inte ta bort självständigheten, självbestämmandet och värna om integriteten. Att arbeta enligt omsorgsprocessen och följa strukturen i den innebär att planera, genomföra, dokumentera och utvärdera vårdarbetet och dess effekter. Det är ett sätt att förhålla sig till vårdarbetet. I detta kapitel kommer du att lära dig om:
• Förhållningssättets betydelse för en bra vård och omvårdnad och
som grund för bemötandet
• Bemötandets betydelse för det professionella förhållningssättet • Arbeta enligt omsorgsprocessens struktur med planering,
genomförande, dokumentation och utvärdering
Punkt 10, 9 och 5 i kursens centrala innehåll Bemötande och förhållningssätt inom psykiatrisk vård och i brukarens hemmiljö utifrån evidensbaserade metoder samt Riktlinjer och förhållningssätt utifrån brukarens behov och rätten till självbestämmande, integritet och relationer vid arbete i brukarens hemmiljö samt Omsorgsprocessens olika steg och innehåll med planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av stöd och hjälpinsatser till den enskilde.
94
6 Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
51105307.2.1_psyk1_kap_06.indd 94
2020-12-02 09:42
Andy är en 28-årig kille som för ett år sedan insjuknade i en djup depression. Under året som gått har han varit tvungen att vårdas på sjukhus på en sluten avdelning inom psykia trin vid ett par tillfällen. Andy har inte vårdats utifrån någon tvångsvård men han har mått så dåligt att han inte anser sig ha något annat val än att frivilligt söka hjälp. Nu är han återigen inlagd på avdelningen och hans kontaktperson försöker förstå vad som har hänt denna gång. Varje gång Andy har varit inlagd har han haft samma kontakt person och det känns tryggt för honom. Efter flera försök till samtal har Andy denna gång börjat berätta om sin situation och hur den har förändrats. Kontaktpersonen Rauf lyssnar ak tivt, är uppmärksam och fokuserad på Andys berättelse samt bekräftar att han förstår vad Andy berättar och tänker. Kontaktpersonen ställer hjälpande och öppna frågor för att få ännu mer förståelse för Andys situation. Andy berättar om sin initiativlöshet som är förlamande och som gör att det blir en del frustration när boendestödet han har hemma kommer med krav om att göra saker. Andy
tycker att hon tjatar. Ibland blir han så frus trerad att han själv upplever sig bli hotfull och aggressiv. Han orkar bara inte med alla krav och all frustration samtidigt som han får dåligt samvete efter att han hotat och ibland slagits. Men det är för att han inte orkar och för att han inte riktigt förstår situationen förrän efter ett tag och då brukar han lugna ner sig. När han lugnat ner sig blir det för det mesta bara värre för då kommer ångesten över Andy. Nu har det tillkommit sömnsvårig heter och social isolering. Andy blir alltmer ensam. De depressiva symtomen, initiativlösheten, tröttheten, sömnsvårigheterna och isoleringen samt att de hotfulla och aggressiva känslorna kom mer oftare gör att Andy inte orkar mer och han blir dessutom rädd för att han ska ska da sig själv nu när han känner så. Rauf och Andy fortsätter att samtala om situationen. Imorgon ska de formulera en vårdplan och bestämma hur de ska arbeta för att ge Andy den behandling och de åtgärder och stöd som han behöver just nu.
6 Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
51105307.2.1_psyk1_kap_06.indd 95
95
2020-12-02 09:43
reflektera
Hur skulle du förklara skillnaden mellan hur du bemöter dina vänner och hur du bemöter människor du träffar i din kommande yrkesroll?
Centrala begrepp Empati – Medkänsla, inlevelseförmåga. Bemötande – Behandling, mottagande, uppträdande. Förhållningssätt – Synsätt, inställning, attityd. Professionellt förhållningssätt – Yrkesmässigt, kompetent synsätt. Omsorg – Tillsyn, omtänksamhet, skötsel. Omvårdnad – Vård, eftersyn, skötande. Autonomi – Självbestämmande, oberoende. Integritet – Okränkbarhet, självkänsla och människovärde.
att vara professionell
Förstod du? 1. Betyder professio nellt yrkesmässigt i detta samman hang? 2. Vad krävs för ett professionellt förhållningssätt?
96
Arbete med människor kräver att man som vårdare bemöter varje individ som unik. Detta görs bland annat genom att hitta balansen mellan att hjälpa för mycket och att hjälpa för lite. Även balansen mellan aktivitet och vila, närhet och distans är viktiga att hitta individuellt. För att kunna arbeta tryggt inom yrket och för att utveckla ett professionellt förhållningssätt krävs det:
• självkännedom • empatisk förmåga • etiskt tänkande och handlande • kunskap.
6 Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
51105307.2.1_psyk1_kap_06.indd 96
2020-12-02 09:43
Självkännedom Att ha god självkännedom är viktigt för att kunna fungera inom vården. Det innebär att man som vårdare måste vara medveten om sina egna känslor, behov, attityder, värderingar och egenskaper. Det är viktigt att vara medveten om sig själv så att inte de egna känslorna och behoven påverkar mötet med brukaren för mycket. känslor och behov
En del av god självkännedom är att ha insikt om och förståelse för sina egna känslor. Vissa möten berör en mer än andra. Detta har med tidigare upplevelser och erfarenheter att göra. Att känna till vad känslorna står för och var de kommer ifrån är en bra grund. Det är viktigt att förstå sina egna känslor innan man kan förstå andras. Det är minst lika viktigt att känna till sina egna behov och att förstå vad som driver en i arbetet. Att vara duktig, behövd och att ha makt, vilket man alltid har i en vårdare-brukarrelation, kan vara några av de egenbehov som blir tillfredsställda i yrken inom vården. Att bli medveten om sina egna behov gör det lättare att lägga dem åt sidan och i stället fokusera på brukarens behov.
Förstod du? 1. Handlar själv kännedom om att känna sig själv? 2. Hur viktigt är det att känna sina känslor och sitt beteende när man ska hjälpa och stötta perso ner med psykisk ohälsa, sjukdom eller funktions nedsättning?
6 Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
51105307.2.1_psyk1_kap_06.indd 97
97
2020-12-02 09:43
attityder och värderingar
Förstod du? Är det viktigt att respektera andras värderingar när man arbetar inom vård och omsorg?
Att känna till sina värderingar, förutfattade meningar, fördomar och attityder är viktigt i arbeten som innebär kontakt med andra människor. Oavsett om det är i relationen till brukare, arbetskamrater eller chefer så är det bra att vara medveten om sina attityder och värderingar. En av grundstenarna för att respektera och ha förståelse för andras värderingar och attityder är medvetenhet om sina egna. egenskaper
Förstod du? 1. Blir yrkesrollen i ditt kommande yrke tryggare av din självkännedom? 2. Vad handlar reflektion om?
Egenskaper är en del av personligheten. Att vara medveten om sina egenskaper, att öppet och ärligt våga medvetandegöra för sig själv hur man är som person är en mycket stor tillgång. Att dessutom känna till sina egna brister och resurser gör att yrkesrollen känns tryggare i relationen med brukaren. Det finns många olika sätt att öka sin självkännedom bland annat via egna reflektionsstunder, samtal med andra, dramaövningar samt via handledning. Erfarenheter som fås genom olika händelser i livet gör också att man förändras och att helt känna sig själv är nästintill omöjligt. Personlighetsutveckling är något som pågår hela livet med ny kunskap och nya upplevelser. reflektera
1. Varför är det viktigt att känna till sina egna känslor och sitt beteende när man arbetar med vård och omsorg? Hur kan det påverka arbetet annars? 2. Vad har du för fördomar och värderingar? Hur märks de i ditt bemötande och din attityd? 3. Hur skulle du beskriva dig själv för någon som inte känner dig?
Empatisk förmåga Empati handlar om medkänsla och att förstå en annan människas känslor samt en inlevelseförmåga, att ”känna in”. Empati består av olika delar:
98
6 Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
51105307.2.1_psyk1_kap_06.indd 98
2020-12-02 09:43
• Inlevelsefasen. Den andra människan, till exempel en brukare ”känns in” i mötet. För att kunna känna in brukarens känslor måste du ha kontakt med dina egna. De används som ett inre hjälpmedel för att identifiera den andres känslor.
• Distanseringsfasen. Vårdaren känner igen brukarens känslor och skaffar sig kunskap om brukarens situation genom kommunikation med brukaren. Efter det måste vårdaren avskärma sig känslomässigt (distansera sig) från brukarens känslor. Det är denna distansering som ibland är svår att göra, och utan denna distans är det lätt att empati istället blir sympati.
empati – medkänsla och inlevelseförmåga, objektivt och neutralt samt förmåga till distansering sympati– medlidande, privat hållning, subjektivt, ”tycka synd om”
• Bearbetningsfasen. I bearbetningsfasen tar vårdaren hjälp
av alla sina kunskaper. Kännedom om den andres situation, livsvärld och känslor, teoretiska kunskaper, tidigare gjorda erfarenheter och självkännedom behövs för att bearbeta hela situationen. När bearbetningen är gjord har en empatisk förståelse växt fram.
• Handlingsfasen. En aktivitet, en insats, en åtgärd eller en
handling blir resultatet av denna fas och avslutar processen, det empatiska beteendet.
6 Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
51105307.2.1_psyk1_kap_06.indd 99
99
2020-12-02 09:43
Förstod du? 1. Vad är empati? 2. Handlar empati om att känna in och förstå den andra men även om att hålla distans för att kunna handla professionellt och inte känslomässigt?
En empatisk förmåga handlar även om förståelse för och bekräftelse av den andra personen till exempel brukaren. Att kunna ge hopp i hopplösheten, att vara nära men hålla distansen, förmedla kunskap och trygghet och att skapa relationer och tillit. reflektera
Hur skulle du med egna ord förklara skillnaden mellan empati och sympati?
Etiskt tänkande och handlande
Förstod du? Är det etiska tänkandet och handlandet en del av det professionella förhållningssättet?
I det professionella förhållningssättet ingår också en etisk dimension, ett etiskt förhållningssätt. Psykia trin är en etiskt komplicerad verksamhet eftersom människor möts i extremt känsliga situationer och det förekommer tvångsvård och övervakning. I de känsliga situationerna är det viktigt att känna till den lagstiftning som hela verksamheten bygger på. Ibland förekommer det situationer där personer behöver skyddas från att skada andra eller sig själva, till exempel vid självsvält som nått en livshotande nivå. Då fungerar inte frivillighet och självbestämmande längre. I situationer där självbestämmandet är begränsat och tvångsvård förekommer ställs stora krav på professionellt förhållningssätt, kompetens och kunskap. Den professionella hållningen är grund för att brukaren ska kunna uppleva att vården trots allt är hanterbar. En förstående och lyhörd person kan vara det som gör att en kaotisk situation upplevs som möjlig att härda ut i.
reflektera
1. Hur tror du att en person som blir tvångsvårdad kan bete sig? 2. Hur tror du att du skulle uppleva att bli tvångsvårdad?
100
6 Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
51105307.2.1_psyk1_kap_06.indd 100
2020-12-02 09:43
Kunskap Ett professionellt förhållningssätt kräver att du har både teoretisk och praktisk kunskap, det vill säga kunskap som utvecklats under praktiska övningar och arbete. Dessutom behövs förståelsekunskap för att se sambandet mellan den teoretiska och den praktiska kunskapen. Inom psykiatrins verksamheter är det viktigt att kunna knyta ihop sina teoretiska kunskaper med sina praktiska färdigheter och i mötet med personen med psykisk ohälsa vara beredd att omvärdera och individanpassa tidigare erfarenheter. Mycket tid i den psykiatriska verksam heten går åt till samtal. Vid möte med personer med psykisk ohälsa, psykisk sjukdom, psykisk funktionsnedsättning och närstående krävs det att du förutom empati visar respekt och acceptans för personens situation. I vårdrelationen gäller det även att använda en rak kommunikation genom att informera tydligt och klart. Att vara ärlig är en självklarhet, men i vissa situationer kan det vara svårt att avgöra hur mycket och vad man ska säga. Om någon till exempel hallucinerar handlar det om att klargöra verkligheten utan att kränka personen och att samtidigt förmedla trygghet.
Förstod du? 1. Är vårdrelationen en grundläggande del i omsorgen och omvårdnaden? 2. Vilka två typer av kunskap är viktiga för ett professionellt förhållningssätt?
Vikten av handledning Inom psykiatrin arbetar man ofta med människor som är känsliga och instabila och som skadar sig själva eller andra. Som personal möts man ofta av livsöden som berör och händelser som skrämmer eller irriterar. Det hinner hända mycket på en dag, en vecka och en månad när man arbetar inom psykiatrin. Att ta hjälp av externa, det vill säga utomstående, handledare både i grupp och individuellt är ett bra sätt att få hjälp med att bearbeta alla upplevelser och alla erfarenheter. Handledning är
6 Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
51105307.2.1_psyk1_kap_06.indd 101
101
2020-12-02 09:43
Förstod du? 1. Är det viktigt att få berätta och reflektera kring händelser du varit med om? 2. Hur kan man stötta personal och få dem att reflektera?
organiserad på olika sätt på olika arbetsplatser, men syftet är att du ska utvecklas och känna dig trygg i din yrkesroll samt bli medveten om dina egna känslor och beteenden. reflektera
Vilka för- och nackdelar finns det med att använda sig av externa handledare?
bemötande i psykiatrisk vård och omsorg Precis som i all vård och omsorg bygger förhållningssättet på grundläggande värden. Det finns en värdegrund som utgår från att personalen värnar om personens värdighet och välbefinnande. Värdegrunden i psykiatrin är också den baserad på en humanistisk människosyn vilket innebär att varje person är unik med sina individuella behov och att alla människor har lika värde. Det innebär också:
• respekt för människans sårbarhet • respekt för människans integritet och värdighet • genom bemötande och handling lindra lidande för personen • att kommunicera respektfullt • att möjliggöra personens delaktighet och självbestämmande • att personal reflekterar över sin värdegrund och hur den
uttrycks i kommunikation, bemötande och förhållningssätt.
Oavsett om personen befinner sig inom vården i regionens Hälso- och sjukvård eller omsorgen i kommunens socialtjänst handlar bemötandet och förhållningssättet om samma grunder. Förutom att utifrån värdegrunden använda ett professionellt förhållningssätt handlar det om att:
• skapa och bygga relationer • motivera och ge hopp
102
6 Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
51105307.2.1_psyk1_kap_06.indd 102
2020-12-02 09:43
• sätta gränser • lyssna aktivt • ställa frågor. Skapa och bygga relationer Att skapa relationer i vården bygger på tillit, ärlighet, förmåga att se in i personens livsvärld, förstå och bekräfta personen, tona ner den psykiska funktionsnedsättningen och påvisa att det är miljön som blir hinder. Det tar lång tid att skapa en relation. Grunden till den handlar om att:
• ha ett gott bemötande och professionellt förhållningssätt • lyssna på brukaren • bekräfta brukaren • sätta sig in i brukarens livsvärld.
var uppmärksam
Det första steget i att skapa en relation är att visa sig intresserad och det görs genom att vara uppmärksam. Var intresserad och fokuserad på brukaren när ni möts. Gör inte andra saker samtidigt som du fokuserar på brukaren och vad hen uttrycker. Lägg undan mobiltelefonen, titta inte på klockan som om du var på väg någonstans. Planera så du har tid att vara fokuserad på brukaren och samtalet. Lyssna aktivt på brukaren, observera miljön och ”känn in” situationen. Bekräfta att du följer kommunikationen genom att nicka då och då, med ögonkontakt och genom att svara med ansiktsuttryck. Upprepa det du hört eller det du observerat för att bekräfta att du har förstått det som personen berättar. Bekräfta genom att fråga: Har jag uppfattat det rätt?
Förstod du? Handlar mycket kring att skapa relation om att vara intresserad, uppmärksam och fokuserad?
motivera och ge hopp
Personer med psykisk ohälsa, psykiska sjukdomar eller funktionsnedsättningar behöver ibland hjälp med att bli motiverade till att förändra sina dagliga rutiner. Oftast behöver de motiveras till att våga byta gamla mönster och strategier som inte längre fungerar. Att göra förändringar är svårt och det kräver tålamod
6 Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
51105307.2.1_psyk1_kap_06.indd 103
103
2020-12-02 09:43
både för personen och för personalen som måste fortsätta stötta även vid misslyckanden. Det handlar då om att fortsätta motivera och samtidigt ge hopp genom att påvisa framsteg som sker som personen kanske inte uppmärksammat. Det gäller att läsa av personen genom att vara känslig för vad hen säger och inte säger. Det är viktigt att känna in vad som inte sägs. Det kan vara svårt för personen att direkt börja berätta kring sin situation, därför är det viktigt att känna in vad som inte sägs. Att läsa in ansiktsuttryck och kroppsspråk är också en del av att läsa av hela situationen. Var tydlig med att bekräfta personen genom både ord och handling. förstå och bekräfta
Att använda sin empatiska förmåga innebär att försöka förstå hur personen tänker och känner. Försök även förstå situationen och personens rimliga skäl till känslotillstånd, beteenden och handlingar. Här spelar personens bakgrund, sinnesstämning och hela situationen stor roll. Bekräfta det rimliga, fullt möjliga, i situationen genom att visa att du förstår hur personens tankar,
104
6 Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
51105307.2.1_psyk1_kap_06.indd 104
2020-12-02 09:43
känslor och handlingar är rimliga i den nuvarande situationen. Du som personal måste tänka på att bete dig som en jämlike och vara dig själv men inte bete dig som att vara bättre eller sämre än personen.
Förstod du? Är det viktigt att bekräfta personens känslor och tankar i en vårdrelation?
sätta gränser
Det kan vara svårt för en person med psykisk ohälsa, sjukdom eller funktionsnedsättning att helt förstå sin omgivning. Ibland kan omgivningen vara helt kaotisk och personen kan då ha mycket svårt att hantera den och det som händer runt om. Vissa psykiska symtom såsom psykotiska symtom med hallucinationer kan göra att det är svårt att veta om det händer på riktigt eller om det är ett symtom. Det är då viktigt att vara tydlig i kommunikationen. Kommunikationen måste vara enkel, utan ironi och undertoner av skämt i de situationerna. Det är också viktigt att de avtal som ingås ska vara rimliga att hålla och de måste hållas. För relationens skull och för tilliten är det viktigt att hålla det som lovas. Samtidigt som det är viktigt att visa var gränserna går om personen försöker att testa dem. Det är viktigt att personalgruppen har samma värdegrund som tagits upp tidigare men det är också lika viktigt att personalen är överens om vilka regler som gäller och var gränserna går.
Förstod du? 1. Är det viktigt att sätta gränser för att hjälpa personen att hantera sin omgiv ning och sina egna reaktioner? 2. Varför är tillit en viktig del i att skapa relationer?
lyssna aktivt
Det är viktigt att bekräfta för personen att du faktiskt lyssnar genom att nicka eller göra små bekräftande ljud. För att kunna lyssna aktivt krävs det total närvaro. Det innebär att lyssna på mer än bara de ord som sägs. Det innebär att även lyssna på:
• betoning • tonläge • tempo • ordval • kroppsspråk samt • tystnad.
6 Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
51105307.2.1_psyk1_kap_06.indd 105
105
2020-12-02 09:43
Förstod du? 1. Är det viktigt att lyssna aktivt i vård arbetet? 2. Hur kan du träna praktiskt på att lyssna aktivt?
För att kunna lyssna på allt detta måste egna tankar och din egen agenda stängas av. Fokus måste vara på vad personen berättar. För att fördjupa samtalet och för att bekräfta att du är fokuserad, intresserad och närvarande kan det hjälpa att ställa frågor. ställa frågor som hjälper
I ett samtal är det viktigt att ställa frågor. Det är lika viktigt att kunna ställa rätt sorts frågor i en kommunikation som att lyssna. Ställ frågor som är meningsfulla, som hänger ihop med vad personen har berättat och med omvårdnadsmålet. Ställ frågor som det inte går att svara ja eller nej på. Det kallas öppna frågor. Öppna frågor leder till mer kommunikation, som till exempel Vad tänkte du …? Hur upplevde du …? När kände du …? De öppna frågorna öppnar upp för mer utforskande kring den andra personen. Det bekräftar mer intresset för den andras tankar och känslor. Istället för att fråga, Har du haft en bra dag idag? bör man fråga, Hur har din dag varit? Frågor kan användas för att bjuda in till samtal, för att få veta mer om en situation, för att få mer förståelse för situationen och mycket mer. Ibland kan frågan behöva innehålla kort information också för att bli en hjälpsam fråga. För att bjuda in till samtal kan inbjudan formuleras så här: Om du vill får du gärna berätta för mig om situationen men du behöver inte berätta mer än vad som känns bekvämt för dig. Berätta gärna för mig hur det började. Efteråt kan följdfrågor förtydliga situationen genom: Vad gjorde du då? Vad hände sedan? Hur hade du det då? Frågor kan också användas för att väcka tankar hos personen, som På vilket sätt är detta ett bekymmer för dig? Hjälp mig att förstå hur du tänker. Frågor kan också användas för att förtydliga eller för att hjälpa personen att tänka bakåt, som Berätta gärna genom ett exempel (för att förtydliga). Hur var det innan det här började? Vad är det som har förändrats? Frågor som börjar med varför, kan lätt uppfattas som anklagande och jobbiga och leda till att personen bara säger ”därför” eller ger ett annat kort svar. Istället för att säga Varför gjorde du så? är det bättre att till exempel säga Hur tänkte du när du gjorde så?
106
6 Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
51105307.2.1_psyk1_kap_06.indd 106
2020-12-02 09:43
Avsluta samtalet genom att göra en sammanfattning. I sammanfattningen bör personens känslor och upplevelser återspeglas, till exempel på följande sätt: Jag har förstått det du berättat så här … och jag uppfattade det som att du blev jätteglad när det hände och att du delade den glädjen med …
Förstod du? 1. Vad är öppna frågor? 2. Är det viktigt med tystnad i ett samtal och att känna in tystnaden?
reflektera
Hur ofta brukar du ställa öppna frågor när du samtalar med någon? Behöver du träna på det?
psykiatrisk omsorg och omvårdnad Personer med psykisk ohälsa, sjukdom och psykisk funktionsnedsättning behöver ibland stöd, omsorg och omvårdnad i olika grad. Genom att arbeta personcentrerat och i samverkan med SIP, samordnad individuell plan, får personen den vård och omsorg som bäst överensstämmer med personens mål och behov. Omsorg förknippas med det stöd och de insatser som bedrivs av socialtjänsten. Omvårdnad handlar då om de åtgärder och den vård som regionen och kommunens hälso- och sjukvård ansvarar för. Det finns många likheter mellan den psykiatriska omsorgen och den psykiatriska omvårdnaden. Värdegrunden och personalens professionella förhållningssätt är desamma. Både omsorgsprocessen och omvårdnadsprocessen handlar om att bedöma, planera, genomföra och utvärdera personens behov och insatser/åtgärder. Även sätten att dokumentera påminner om varandra, omvårdnadsdokumentation och social dokumentation. Det är viktigt att det dokumenteras säkert så att det inte uppstår något missförstånd om vad som hänt och gjorts.
Psykiatrisk omsorg Personer med psykiska funktionsnedsättningar ska ha möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. Det innebär att personen ska ha möjlighet till en meningsfull sysselsättning
6 Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
51105307.2.1_psyk1_kap_06.indd 107
107
2020-12-02 09:43
och kunna bo på ett sätt som är anpassat efter individuella behov av särskilt stöd. En behovsbedömning beskriver personens behov och vilket stöd som kan erbjudas. Personer med psykiska funktionsnedsättningar kan efter en personkretsbedömning, personkrets 3, bedömas omfattas av lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. För de personer som bedöms tillhöra personkrets 3 kan stödet bestå av:
• personlig assistans • ledsagning • kontaktperson • avlösarservice i hemmet • korttidsvistelse och • särskilt boende.
Den psykiatriska omsorgen bedrivs ofta i hemmet och av kommunens personal bland andra hemtjänst, handledare, vårdare och den omsorg som då erbjuds kan vara:
• boendestöd • psykiatrisk hemtjänst • kontaktperson • ledsagare
108
6 Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
51105307.2.1_psyk1_kap_06.indd 108
2020-12-02 09:43
• dagverksamhet • boende • anhörigstöd • personligt ombud. Att arbeta i en annan persons hem och ha det som sin arbetsplats ställer stora krav på olika nivåer. För personalen är det viktigt att arbetsmiljön är trygg och säker. Arbetsmiljöverket har gett ut riktlinjer och föreskrifter för hur arbete i andras hem ska utföras säkert. Utifrån arbetsmiljölagen finns det föreskrifter som berör arbete med människor i hemmiljö:
• Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) • Belastningsergonomi (AFS 2012:2) • Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2) • Ensamarbete (AFS 1982:3) • Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1) • Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) • Smittrisker (AFS 2018:4) • Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4)
Alla dessa föreskrifter är till för att säkra personalens arbetsplats samtidigt som det är en annan persons hem. Detta gör det mer komplext då personens integritet och självbestämmande (autonomi) är viktiga att respektera. Dessutom har personer med psykisk ohälsa en förändrad upplevelse av både den egna kroppen och den egna identiteten. Det blir då extra jobbigt och ibland ohanterbart när någon annan person såsom personal kommer in i hemmet, börjar städa, flytta saker eller ställer krav som när det ska tvättas kläder, sängkläder eller skötsel av hygienen och duschning samt matlagning. Det är då viktigt att personalen är lyhörd, flexibel och professionell. Ibland kan det vara omöjligt att utföra omsorgsinsatserna enligt den fastställda planen vilket kan skapa irritation och frustration hos personalen. Det är då det professionella förhållningssättet och bemötandet behövs som mest.
Förstod du? 1. Kan det vara svårt att arbeta i en annan människas hem? 2. Vilka olika faktorer finns att ta hänsyn till i arbete med männ iskor i deras hem?
6 Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
51105307.2.1_psyk1_kap_06.indd 109
109
2020-12-02 09:43
omsorgsprocessens olika steg
Förstod du? Är det viktigt att alla delarna är med i processen?
Socialtjänstens insatser bygger på en bedömning av behov. En biståndsbedömning görs av en handläggare. Efter en ansökan om bistånd (hjälp med insatser), en utredning där behoven utreds och slutligen beslut där det beskrivs vilket stöd som beviljats och eventuellt vem som ska verkställa beslutet är första steget i processen klar. Beslutet om stöd och insatser verkställs och det kan röra sig om att få hemtjänst, särskilt boende eller kontaktperson och ledsagning till exempel. En genomförandeplan skrivs tillsammans med personen utifrån personens mål, behov och tankar utifrån biståndsbeslutet. Det är viktigt att kontinuerligt utvärdera insatserna och att både personen och personalen får vara med att utvärdera. Processen handlar om att från början identifiera behov, sedan planera och genomföra stödet och insatserna och sedan utvärdera för att därefter identifiera nya behov, planera på nytt och genomföra på nytt för att återigen utvärdera. reflektera
Hur tror du att du skulle reagera och handla om du hade behövt ta emot stöd och omsorg i ditt hem? Vad är viktigt för dig?
Psykiatrisk omvårdnad Psykiatrisk vård är sjukvård som behandlar psykiska sjukdomar och psykiatrisk omvårdnad bedrivs på psykiatriska sjukhus, på psykiatriska avdelningar och mottagningar, i gruppboenden, på dagverksamheter och ibland även i brukarnas hem, sk. psykiatrisk hemsjukvård. Till skillnad från den psykiatriska omsorgen är det regionen som har ansvaret för den psykiatriska sjukvården och den lyder under Hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Det finns nationellt fastställda riktlinjer och regionala vårdprogram som beskriver hur evidensbaserade metoder ska användas vid olika psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar som till
110
6 Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
51105307.2.1_psyk1_kap_06.indd 110
2020-12-02 09:43
exempel vid depression, schizofreni och suicidnära barn och ungdomar. Dessa riktlinjer och program används för att använda behandlingar, omvårdnadsåtgärder och metoder som hjälper personen/patienten. Personal inom psykisk omvårdnad jobbar nära patienten och vårdrelationen är en viktig del. Oftast har varje patient minst en kontaktperson som har särskilt ansvar för patienten. Kontaktpersonen kan få arbetsuppgifter att dokumentera omvårdnaden och att informera och ge stöd åt anhöriga. Kontaktpersonen är också med i hela patientens omvårdnadsprocess.
suicid – självmord
Förstod du? Är de nationella riktlin jerna och de regionala vårdprogrammen till för att få tydliga rekommendationer om evidensbaserade behandlingar, åtgärder och metoder?
omvårdnadsprocessens olika steg
Omvårdnadspersonal arbetar strukturerat efter olika steg:
• bedöma
• planera
• genomföra • utvärdera.
Legitimerade sjuksköterskor har huvudansvaret för omvårdnaden. I samarbete med sjuksköterskan deltar undersköterskan i omvårdnadsprocessen. Inom psykiatrin är det ofta en undersköterska eller vårdare som har ansvaret för att individen får en god kvalitet på omvårdnaden. Det innebär att undersköterskan eller vårdaren arbetar tillsammans med patienten i alla stegen. VIPS-modellen är en nationell modell som bygger på att användarna använder samma sökord eller nyckelord vid dokumentation. Allt som görs med patienten ska dokumenteras. Det finns olika system för dokumentation på dator. De flesta systemen är uppbyggda efter sökord och efter VIPS-modellen. Det finns en speciell variant av modellen som heter Psyk-VIPS. Den har sökord som är inriktade på psykiatrisk verksamhet. Att dokumentera all aktivitet på ett systematiskt sätt är en viktig del i omvårdnaden av patienten. Bedömningsfasen Genom samtal och intervjuer med både patienten och närstående skapar undersköterskan eller vårdaren en helhetsbild av patientens:
• hälsohistoria, både den somatiska och den psykiatriska
6 Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
51105307.2.1_psyk1_kap_06.indd 111
111
2020-12-02 09:43
• nuvarande hälsostatus • upplevelse av vilka behov som finns • upplevelser och erfarenheter av vilka resurser patienten själv har.
Planeringsfasen Tillsammans med patienten, och om patienten själv vill även med närstående, planeras sedan omvårdnadens mål. Man formulerar gemensamt både kortsiktiga och långsiktiga mål med utgångspunkt från patientens svårigheter och möjligheter. I detta steg är det viktigt att du som arbetar som undersköterska eller vårdare har kännedom om såväl evidensbaserade metoder som nationella riktlinjer och också har ett professionellt förhållningssätt i samarbetet med både patienten och närstående. Omvårdnadsplanen ska vara strukturen för de dagliga verksamheterna och aktiviteterna. Det är viktigt att patienten deltar aktivt i planeringen. Patienten behöver ofta mycket stöd för att kunna börja ta ansvar.
Förstod du? 1. Är det viktigt att alla delarna är med i omvårdnads processen? 2. Varför är det viktigt att dokumentera vad som händer i vården?
Genomförandefasen I genomförandefasen är det meningen att patienten ska vara aktiv och delaktig. Din roll blir att stötta, informera, vägleda, och bekräfta genom att aktivt lyssna och bemöta patienten med respekt och medkänsla. Patienten behöver det stödet för att kunna ta kontroll över sin situation och börja återhämta sig. Utvärderingsfasen Nästa steg i processen är att utvärdera det som har gjorts. Vad gick bra? Vad gick mindre bra? Även under utvärderingen är det viktigt att patientens upplevelser och erfarenheter är i centrum. Efter utvärderingen börjar en ny bedömning vilken resulterar i ny planering och nya aktiviteter. reflektera
Vad skulle du säga att en psykiatrisk yrkeskompetens kan innebära?
112
6 Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
51105307.2.1_psyk1_kap_06.indd 112
2020-12-02 09:43
ord att öva på Omsorg − Tillsyn, omtänksamhet, skötsel.
Dimension – Betydelse, omfattning.
Omvårdnad – Vård, eftersyn, skötande.
Extremt – Mycket stort, överdriven, höggradigt.
Empati – Medkänsla och inlevelseförmåga, objektivt och neutralt samt förmåga till distansering. Sympati – Medlidande, privat hållning, subjektivt, ”tycka synd om”. Förhållningssätt – Synsätt, inställning, attityd. Professionellt förhållningssätt – Yrkes mässigt och kompetent synsätt. Bemötande – Behandling, mottagande, uppträdande.
Inskränkt – Begränsad, minskad. Extern – Utomstående, utifrån. Autonomi – Självbestämmande, oberoende. Integritet – Okränkbarhet, självkänsla och människovärde. Suicid – Självmord.
Rimlig – Möjlig, tänkbar, sannolik.
6 Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
51105307.2.1_psyk1_kap_06.indd 113
113
2020-12-02 09:43
sammanfattning • I mötet med personen handlar det om att bemötandet och förhållningssättet ska vara
professionellt. Mötet behöver bygga på förståelse, förmåga att leva sig in i en annans känslor och livsvärld.
• Det professionella förhållningssättet grundar sig på självkännedom, empatisk förståelse och handling, etiskt tänkande och handling och att använda sin teoretiska kunskap tillsammans med den praktiska kunskapen.
• Det handlar om att bygga relationer, trygghet och tillit, att motivera personen, ge hopp i en ibland hopplös situation.
• Det gör man genom att vara intresserad, uppmärksam och fokuserad på personens mål och behov.
• Men också genom att lyssna aktivt och ställa frågor och genom att respektera personens självbestämmande och integritet.
• Genom att arbeta personcentrerat ges personen möjlighet till delaktighet, göra egna val och vara aktiv.
• Handledning är ett verktyg där personalen kan reflektera kring situationer och gjorda erfarenheter.
• Psykiatrisk omsorg sköts oftast av socialtjänsten och lagmässigt är det SOL som reglerar vad för slags stöd som erbjuds.
• Ofta sköts omsorgen i en persons hem och det finns många regler och föreskrifter från
Arbetsmiljöverket som utifrån arbetsmiljölagen beskriver hur en trygg arbetsmiljö ska vara även i någon annans hem.
• Att arbeta i någon annans hem är ofta komplext då personen ibland inte uppfattar om
givningen och insatserna så som personalen upplever dem. Det är då viktigt att hitta balans mellan regler och föreskrifter och personens mål, behov och upplevelser.
• Psykiatrisk omvårdnad kan bedrivas på sjukhus, avdelningar, mottagningar men även på andra ställen som i gruppbostad och ibland i hemmet. Det är då HSL som är den lag som reglerar vad som kan erbjudas.
• Det finns nationella riktlinjer och regionala vårdprogram som bygger på evidensbaserade behandlingar, åtgärder och metoder.
• All vård och omsorg som utförs ska dokumenteras. Oavsett om det är omvårdnadsdokumen tation eller social dokumentation så ska den skrivas så att dokumentationen inte leder till missuppfattningar och missförstånd.
• Både omsorgen och omvårdnaden följer processer som bygger på liknande struktur – bedöma, planera, genomföra och utvärdera. Där varje steg är lika viktigt.
114
6 Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
51105307.2.1_psyk1_kap_06.indd 114
2020-12-02 09:43
instuderingsfrågor 1. Vad innebär ett professionellt förhållningssätt? 2. Vad innebär det att ha en empatisk förmåga? 3. Hur går den empatiska processen till? 4. Varför är det viktigt att ha en empatisk förmåga när man arbetar med människovårdande yrken? 5. Vad innebär det att ha ett etiskt tänkande och handlande? 6. Vilka etiska dilemman kan bli aktuella när man arbetar med psykiatrisk omsorg och om vårdnad? 7. Hur börjar man bygga den viktiga vårdrelationen? 8. Förklara vad aktivt lyssnande innebär. 9. Att ställa öppna frågor kan få samtalet att bli djupare och förklarande. Ge exempel på vad som kan vara öppna frågor. 10. Hur motiverar man en annan människa? 11. Förklara vad psykiatrisk omsorg är. 12. Förklara vad psykiatrisk omvårdnad är. 13. Förklara syftet med nationella riktlinjer och regionala vårdprogram. 14. Förklara syftet med omvårdnadsdokumentation och social dokumentation. 15. Varför är det viktigt med korrekt dokumentation i både omsorg och omvårdnad? 16. Beskriv omsorgsprocessen från biståndsbedömningen till utvärdering av insatser. 17. Beskriv omvårdnadsprocessen från behovsbedömning till utvärdering av behandling och åtgärder. 18. Beskriv skillnader och likheter mellan omsorgsprocessen och omvårdnadsprocessen.
6 Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
51105307.2.1_psyk1_kap_06.indd 115
115
2020-12-02 09:43
Susanne Niemi
Psykiatri 1 Andra upplagan Susanne Niemi
Andra upplagan
Psykiatri Susanne Niemi
1
Psykiatri 1 är skriven för kursen med samma namn. Det är en kurs som behandlar kunskaper om psykiatrins historia, faktorer som påverkar vår psykiska hälsa, psykiatriska sjukdomar, olika behand lingsformer och olika stödverksamheter. Den tar upp kunskaper och förmågor som är viktiga att ha i arbetet inom psykiatrin. Psykiatri 1 tar upp frågor som:
• Vilka kunskaper och förmågor behöver ett vårdbiträde
eller en undersköterska ha för att jobba inom psykiatrin?
Psykiatri 1 Andra upplagan
• Vilka förmågor i kommunikation behövs i yrket? • På vilket sätt kan vårdbiträdet eller undersköterskan
stötta en brukare eller patient genom ett professionellt förhållningssätt?
Boken har en tydlig koppling till kursplanen och varje kapitel är uppbyggt kring en eller flera punkter från kursens centrala innehåll. I varje kapitel finns möjlighet för eleven att bli aktiv i sitt lärande med hjälp av fallbeskrivningar, centrala begrepp, ord att öva på och sammanfattningar. Kapitlen innehåller även tre olika frågetyper som får eleven att reflektera kring, fördjupa sig i och löpande stämma av sin kunskap.
Susanne Niemi, vårdlärare, specialpedagog på Lapplands gymnasium.
ISBN 9789151105307
9 789151 105307
51105307.2.1_psyk1_omslag.indd Alla sidor
2020-12-02 12:55