__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

Metafor 3

Jenny Edvardsson

Metafor 3 Svenska 3 för gymnasiet

Metafor 3 är uppbyggt utifrån fyra områden: muntlig framställning, språkförändring och språkhistoria, litteraturvetenskaplig analys och vetenskapligt skrivande. I varje kapitel finns läs- och skrivmallar samt formulär för kamrat­ respons och självskattning. Mallarna fungerar som stöd för elevens arbete och som repetition efter varje moment. Kamratresponsen och självskattningen tränar förmågan att granska eget och andras arbete.

Metafor 3 finns både som tryckt och digitalt läromedel. Metafor 3 passar dig som: •  vill arbeta med tal, språkförändring, textanalys och vetenskapligt skrivande i flera steg •  vill arbeta med mallar, typtexter, kamratrespons och självskattning •  vill utveckla och träna elevernas digitala kompetens •  vill utgå från läsning och texttyper i svenskundervisningen

Svenska 3 för gymnasiet

De olika kapitlen utgår från det centrala innehållet i kursplanen för svenska 3, så att både elever och lärare vet vad som tränas och vad målet är.

Metafor 3

Metafor 3 är ett heltäckande läromedel i svenska 3 för gymnasiet. Läsning och text är i fokus, med mallar och arbetsmodeller som stödstrukturer. Eleverna får läsa olika texter och tal samt ta del av hur olika texttyper byggs upp. Läromedlet ger också en inblick i hur olika strategier och retoriska modeller kan användas för att förfina uttrycken och fördjupa förståelsen.

Svenska 3 för gymnasiet

Jenny Edvardsson Författaren Jenny Edvardsson är gymnasielärare i svenska och historia och har i många år arbetat på Wendesgymnasiet i Kristianstad. Nu arbetar hon på lärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad. Jenny driver en blogg om undervisning på jennyedvardsson. blogspot.se. År 2017 tilldelades hon Svenska Akademiens svensklärarpris. ISBN 9789151104836

9 789151 104836

51104836.1.1_omslag.indd 1

Jenny Edvardsson

2021-03-22 11:55


51104836.1.1_s001-005.indd 4

2021-03-22 12:00


Innehåll Förord  3

1 Muntlig framställning  7 Retorik, vad är det?  8 Analysera tal  18 Skriv ett eget tal  26 Utvärdering 30

2 Språkförändring och språkhistoria  33 Språk, vad är det?  33 Vilka språk är svenskan besläktad med?  34 Det svenska språkets utveckling  36 Utvärdering 50

3 Litteraturvetenskaplig analys  53 Litteraturvetenskap, vad är det?  55 Litterär kompetens  55 Att analysera texter, hur gör man?  57 Att analysera muntligt  89 Utvärdering 92

4 Vetenskapligt skrivande  95 Vetenskapligt skrivande, vad är det?  96 Hur gör man när man ska referera och citera?  100 Att samla information  112 Exempel på vetenskapliga texter  112 Att skriva PM  116 Att skriva en vetenskaplig rapport  123 Vi läser och undersöker en exempeltext  126 Att ställa frågor  133 Utvärdering 137

Register  138 Texträttigheter  140 Referenser  141 Bildförteckning  142

5

51104836.1.1_s001-005.indd 5

2021-03-22 12:00


51104836.1.1_s006-031.indd 6

2021-03-22 12:07


1  Muntlig framställning Det här kapitlet handlar om muntlig framställning. Du kommer att få fördjupa dig i den retoriska arbetsprocessen. Det du har lärt dig ska du sedan använda dig av både när du skapar ett eget argumenterande tal och när du analyserar andras. Utgångspunkt för det argumenterande talet blir den skönlitterära romanen Doktor Glas av Hjalmar Söderberg. Det gör att du även kommer att få läsa, reflektera över och samtala om det lästa. Skulle du redan ha arbetat med denna roman kan du i sam­ råd med din lärare komma överens om en annan roman att utgå från. I detta kapitel ska du få: •  fördjupad •  läsa

kunskap om den retoriska arbetsprocessen

och analysera tal

•  skapa

ett eget argumenterande tal

De delar ur det centrala innehållet som du framför allt ska arbeta med är: •  Muntlig

framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska

arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap för analys. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar.

I fokus är dessa kunskapskrav: Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Språk, stil och disposition är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation, och eleven använder med viss säkerhet retoriska verkningsmedel. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel.

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, på ett nyanserat sätt muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Språk, stil och disposition är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation, och eleven använder med säkerhet retoriska verkningsmedel. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen.

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, på ett nyanserat sätt muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med säkerhet. Språk, stil och disposition är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunika­ tionssituation och eleven använder med säker­het och på ett effektfullt sätt retoriska verkningsmedel. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen.

E D C B A 1  Muntlig framställning

51104836.1.1_s006-031.indd 7

7

2021-03-22 12:07


Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes och ge välgrundade argument till stöd för den.

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den.

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade och nyanserade argument till stöd för den. Dessutom kan eleven på ett relevant sätt bemöta tänkta motargument.

Eleven kan med viss säkerhet använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i enkla analyser av retorik.

Eleven kan använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i utförliga analyser av retorik.

Eleven kan med god säkerhet använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i utförliga och nyanserade analyser av retorik.

E D C B A

Retorik, vad är det? Ordet retorik betyder talekonst, alltså konsten att kunna tala väl. Retoriken skapades under antiken. De gamla grekerna var intresse­ rade av talekonst och hur man på bästa sätt kunde uttrycka sig. Att kunna tala väl och föra fram sina åsikter på ett intresseväckande och övertygande sätt värderades högt. Det gör det fortfarande. I vissa länder, som i USA, står retorik på schemat för skoleleverna. Där räk­ nas det som ett obligatoriskt ämne. Även i Sverige värderas det högt. Förmågan att kunna uttrycka sig väl muntligt är inskriven i många av de kurser och ämnen som du läser och det är också en förmåga som är viktig att ha med sig i kommande studier och yrkesliv. Reflektion

Föra fram sin åsikt

Varför är det viktigt att kunna föra fram sina åsikter? När är det viktigt att föra fram sina åsikter? Fundera först själv och diskutera sedan med din bordsgranne.

Flera av de regler som finns kring talekonst har sitt ursprung i antiken och det gör att många begrepp än idag har kvar sina latinska namn. Kanske har du hört talas om ethos, logos och pathos? Det är begrepp som den grekiske filosofen Aristoteles (384–322 f.v.t.) förde fram. Dessa tre begrepp kan ses som hjälpmedel för att övertyga och få med sig lyssnaren. Logos handlar om logiska argument och exempel medan pathos handlar om känslor. Ethos, slutligen, handlar om talarens karaktär, utstrålning och personlighet. Du som talare behöver med andra ord vara trovärdig, använda dig av både logiska argument 8

51104836.1.1_s006-031.indd 8

2021-03-22 12:07


Partiledardebatt från SVT Agenda.

och exempel samt spela på och vädja till lyssnarnas känslor. För att kunna göra det behöver du skriva ett talmanus, där du noga över­väger hur det ska byggas upp och vilka argument som ska ingå. Till din hjälp har du det som kallas den retoriska arbetsprocessen eller partes­ modellen. Den bestod ursprungligen av fem delar men har utvecklats till att idag bestå av sju delar − intellectio, inventio, dispositio, elo­ cutio, memoria, actio och emendatio. Med hjälp av dessa sju delar får du en arbetsgång från planering till genomförande för att slutligen komma till en utvärdering. Den är ett bra stöd när du skapar egna tal men också när du analyserar andras.

Den retoriska arbetsprocessen Steg 1: Intellectio Intellectio handlar om att du måste förstå den uppgift som du ska lösa. Vilken typ av tal är det du ska hålla? Är det ett argumenterande tal, ett högtidstal eller kanske ett tacktal? De tre talformerna har alla olika syften och det blir med andra ord viktigt för dig att anpassa innehållet i talet till syftet men också till mottagarna. Vilka är det som ska lyssna? Är det äldre människor måste du anpassa ditt språk så att det passar dem. Är det däremot jämnåriga kan du kanske använda ditt mer vardagliga språk. Du behöver också veta när talet ska genomföras och var någonstans du ska hålla det. Är det i klassrummet, i aulan eller utomhus? Ska du använda mikrofon eller tala utan några hjälp­ medel? Även det påverkar dig och ditt tal. Slutligen måste du också veta hur långt ditt tal förväntas vara. Att tala i tio minuter kan kräva mer av dig än om du ska hålla ett tal i fem minuter. 1  Muntlig framställning

51104836.1.1_s006-031.indd 9

9

2021-03-22 12:07


Steg 2: Inventio Inventio handlar om att börja samla information till ditt tal. Om du ska hålla ett argumenterande tal behöver du samla argument som stödjer din tes, åsikt. Du behöver kanske läsa in dig, diskutera med andra och se hur andra har byggt upp liknande tal. Är det ett högtidstal, exempelvis i samband med skolavslutningen, vill du kanske krydda ditt tal med några anekdoter eller händelser som klassen varit med om? Beroende på talets syfte måste du samla information, argu­ ment eller berättelser och fundera över var du bäst kan få fram det du behöver. Behöver du uppsöka biblioteket? Kan du söka på internet? Behöver du intervjua någon? Det är redan i detta steg viktigt att skriva upp de källor du hittat och vill använda. Källorna ska du alltid kunna ange i samband med att du genomfört ditt tal, ibland genom att direkt i talet hänvisa till dem, ibland genom att sist i ditt talmanus ha en sammanställning.

Steg 3: Dispositio Dispositio kan översättas till disposition, alltså att skapa en struktur över det tal man ska hålla. Oavsett typ av tal kan du tänka att talet ska ha tre olika delar. Först kommer en inledning, därefter en huvuddel och sist en avslutning. Alla delar är viktiga. I din inledning ska du väcka intresse och få lyssnarna intresserade. Du ska också se till att i inledningen presentera ditt ämne så att alla vet vad det ska handla om. En inledning kan se ut på olika sätt. Du kan exempelvis ställa en retorisk fråga, utgå från ett citat som du hittat, visa en bild eller berätta en historia. Inledningen kan vara ca 15 % av den totala taltiden. Efter inledningen kommer huvuddelen och är det ett argumente­ rande tal som du ska hålla är det här du presenterar dina argument. Vilka argument ska du ha med och i vilken ordning ska argumenten komma? I ett argumenterande tal kan det även vara bra att föra fram ett motargument som också bemöts. Det ska du också planera och placera in i din disposition. Sist i talet kommer avslutningen. Den är talets minsta del till tidsomfång, tänk ca 10 % av den totala taltiden. Den är samtidigt oerhört viktig. Det är det du säger nu som de flesta som lyssnat på dig kommer att komma ihåg bäst. Är det ett argumenterande tal du håller kan du upprepa din tes och dina argument eller uppmana dina lyssnare till något. Använd gärna ditt språk för att visa att du är inne på det sista i ditt tal. Säg exempelvis ”Till sist ...”, ”Avslutningsvis ...” eller ”Slutligen …”. Se också till att faktiskt avsluta kort där efter. 10

51104836.1.1_s006-031.indd 10

2021-03-22 12:07


Steg 4: Elocutio Steg fyra handlar om att smycka sitt tal. När man smyckar sitt tal tar man hjälp av språket. Genom att fundera över vilka ord du använder, vilka ord du vill använda och hur du vill använda dem har du kommit en bit på väg. Vad blir skillnaden om du säger jobbet, arbetet eller kneget? Eller om du säger att någon är ekonomisk alternativt snål? Vad signalerar du när du använder dessa ord? Det är sådant du ska fundera över här. Genom att använda värdeladdade ord kan du över­ tyga och väcka känslor. När du smyckar ditt tal kan du också ta hjälp av olika stilfigurer. Nedan får du förslag på några som du kan använda dig av i ditt eget tal.

Stilfigurer Upprepning: En upprepning innebär att du under ditt tal upprepar något vid flertalet tillfällen. En regel är att man upprepar samma sak tre gånger i rad och gärna vid tre olika tillfällen. Upprepningarna kan se lite olika ut. Du kan upprepa något ordagrant i början av en mening. Det kallas anafor. Säkert känner du till Martin Luther King och hans tal I have a dream. Vid flertalet tillfällen upprepar han just orden I have a dream och använder därmed sig av stilfiguren anafor. När du håller ditt tal vill du kanske betona något som är viktigt för dig. Du kan då använda följande fras ”Jag önskar …, Jag önskar …, Jag önskar …” Du kan också välja att avsluta flera meningar på samma sätt, med samma ord. Det kallas epifor. Ett mycket känt exempel är det som den amerikanske presidenten Franklin D. Roosevelt använde sig av under andra världskriget. Han sa ”In 1931, ten years ago, Japan invaded Manchukuo – without warning. In 1938, Hitler occupied Austria – without warning. In 1939, Hitler invaded Poland – without warning. And now Japan has attacked Malaya, Thailand and the United States – without warning.”

Franklin D. Roosevelt håller tal 8 december 1941.

Antites: En antites är en motsats. Här använder du motsatta ord för att förstärka det du vill säga. Kanske pratar du om ekonomi. Då kan ord som rik och fattig vara användbara. Hyperbol: Hyperbol är en överdrift. Här överdriver du något. Du använder säkert dig av denna stilfigur i ditt vanliga tal. Kanske brukar du säga något som ”Jag är dödstrött” eller ”Jag har väntat i hundra år”. Litotes: Litotes är en underdrift. Här förminskar du något som egentligen är rätt stort. Även litotes är något som man använder sig av ganska ofta i vanligt tal. Tänk dig att du ramlar och slår dig mycket illa. När någon frågar hur det gick svarar du ”Ingen fara. Jag slog mig inte så farligt”. 1  Muntlig framställning

51104836.1.1_s006-031.indd 11

11

2021-03-22 12:07


Allusion: När du använder en allusion anspelar du på ett känt uttryck, en känd person/karaktär eller en känd händelse. Håller du ett tal om en person och vill beskriva att han under sin uppväxt var busig kan du säga: ”Han var som Emil i Lönneberga”. Retorisk fråga: En retorisk fråga är en fråga där du som talare inte förväntar dig att få ett svar från publiken. Håller du ett tal om svensk köttproduktion kan en retorisk fråga vara: ”Varför importerar vi kött från andra länder när vi själva har så fin köttproduktion?”

Bildspråk Du kan också använda dig av bildspråk för att smycka ditt tal. Genom bildspråk kan du hjälpa dina åhörare att förstå svåra och abstrakta begrepp eller resonemang. Du kan även påverka dina åhörare käns­ lomässigt genom att använda bildspråk. Du kan förstärka genom att använda dig av negativa bilder eller av positiva. Liknelse: En liknelse använder du när du vill likna något vid något annat. För att få till denna liknelse sätter du in ett som. ”Du är som en ros. Han är flitig som en myra.” Metafor: En metafor använder du, precis som en liknelse men här finns inte ordet som. ”Du är en ros. Han är en stjärna.” Besjälning: Besjälning innebär att man beskriver naturen, platser eller saker som mänskliga. ”Vinden leker i hennes hår. Industrierna spottar ut gifter.” Personifikation: Personifikation innebär att saker och abstrakta begrepp blir förmänskligade. Att använda Liemannen när man pratar om döden är ett exempel. Här blir då döden en man med en lie.

Steg 5: Memoria Steg fem handlar om att du ska lära dig ditt tal. Du behöver träna in det och kanske memorera stora delar av det så att du kan tala fritt och inte behöver läsa från dina anteckningar. När du tränar in ditt tal är det bra om du gör det framför en spegel och går igenom det högt för dig själv. Du ser då hur du rör dig och du kan också träna in vilka ord du vill betona och när du vill ta korta konstpauser. Skriv gärna ner korta anteckningar som du kan ha som stöd. Du kan också ta fram små talarkort, där du skriver ner nyckelord eller nyckelmeningar. Dessa nyckelord kan också vara de som du eventuellt visar i ett presentationsprogram (som PowerPoint, Google Presenta­ tion, Prezi eller Genially). Ju mer du förbereder dig desto bättre kommer ditt tal att bli. Öva, öva, öva! 12

51104836.1.1_s006-031.indd 12

2021-03-22 12:07


Gester är en del av kropps­ språket.

Steg 6: Actio Steg sex är när du framför själva talet inför din publik. Har du övat inför denna situation kommer det att gå bra. Några saker du behöver tänka på är: Tala långsamt – Många blir nervösa när de ska tala inför en grupp människor och gör allt för att bli klara så fort som möjligt. Det gör att de talar alldeles för fort. Har du övat in konstpauser se då till att under den muntliga presentationen också använda dessa. Använd din kropp – Med hjälp av ditt kroppsspråk kan du signalera att du är intresserad av det ämne du pratar om och att du vill att åhö­ rarna ska få veta mer om det. Dra nytta av din kropp. Presenterar du tre olika argument kan du vid första argumentet lyfta upp ett finger, vid andra två fingrar och vid det tredje tre fingrar. Små detaljer kan göra stor skillnad i ditt tal. Ha ögonkontakt – När du står inför din publik är det viktigt att de känner sig sedda. Du behöver titta ut över publiken och visa att du vill att de ska lyssna på dig. Ett knep är att titta precis i hårfästet, alltså i ovankant på folks huvuden. Då riskerar du inte att fastna med blicken i någons ögon. Ta hjälp av ett presentationsprogram – Att använda ett presenta­ tionsprogram kan förstärka ditt tal. Du kan med hjälp av bilder skapa en känsla eller en stämning och du kan även ha med vissa nyckelord,

1  Muntlig framställning

51104836.1.1_s006-031.indd 13

13

2021-03-22 12:07


vilket kan göra att publiken lättare följer med i ditt tal. Samtidigt får du ett eget stöd. Nyckelorden hjälper dig att komma ihåg vad det är du ska säga och i vilken ordning du ska säga det.

Steg 7: Emendatio I steg sju utvärderar du ditt tal. Gick det så som du hade tänkt dig? Var det något som gick bättre än du hade förväntat dig? Finns det något som du hade velat utveckla eller förändra? Finns det delar som du skulle vilja byta ut eller helt ta bort? I detta steg kan du också ta hjälp av dina klasskompisar och din lärare. De kan få utvärdera ditt tal. Viktigt i utvärderingen är att du fokuserar både på det som gick bra och det som gick mindre bra. Det som gick bra ska du utgå från vid nästa tal och det som gick mindre bra ska du se till att utveckla och arbeta vidare med till nästa gång. Ta gärna hjälp av följande utvärd­erings­mall.

Utvärderingsmall – Muntlig presentation

Dina reflektioner

En klasskompis reflektioner

Lärarens reflektioner

Allmänna frågor: Stämde titeln överens med talets innehåll? Inledning: Klargjordes talets ämne inled­ ningsvis? Väckte inledningen åhörarnas intresse? Var inledningen tydlig? Huvuddel: Hur presenterades huvuddelen (tematiskt, genom argument, kronologiskt …)? Fick åhörarna klart för sig när talaren gick från en punkt till en annan? Var huvuddelen tydlig?

14

51104836.1.1_s006-031.indd 14

2021-03-22 12:07


Utvärderingsmall – Muntlig presentation

Dina reflektioner

En klasskompis reflektioner

Lärarens reflektioner

Avslutning: Var avslutningen tydlig? Språk och stil: Var språket anpassat till talets syfte och mottagare? Förklarades svåra ord och begrepp? Användes stilfigurer och bildspråk? Hjälpte stilfigurer och bild­ språk till att utveckla talets innehåll? Framförandet: Var rösten klar och tydlig? Användes kroppsspråk för att förstärka talets innehåll? Hade talaren en tydlig kontakt med åhörarna? Användes ett presentations­ tekniskt hjälpmedel? Hjälpte det presentations­ tekniska hjälpmedlet till att förstärka talets innehåll? Lyckades talaren vinna publi­ kens förtroende (ethos)? Använde talaren fakta och logik (logos)? Använde talaren sig av känslor för att övertyga publiken (pathos)?

1  Muntlig framställning

51104836.1.1_s006-031.indd 15

15

2021-03-22 12:07


Arbetsuppgift

Värdeladdade ord När du så småningom ska ta fram ett talmanus blir det viktigt att fundera över vilka ord du ska använda. Vissa ord har en positiv värde­ laddning, andra en negativ och en del är värdeneutrala. Genom att använda ord med olika laddning får du dina lyssnare att reagera och du kan påverka dem att tycka så som du tycker. Det är en viss skillnad att säga att någon är terrorist jämfört med att säga att någon är en frihetskämpe. Terrorist låter mer negativt medan frihetskämpe låter mer positivt. 1. Skulle du säga att följande ord har en positiv, en negativ eller en neutral värdeladdning? krig

feg 

söt 

humor 

fröken 

lärare 

skattesänkning  bidrag

2. Kan du komma på ord som är synonymer men som har helt olika värdeladdning? Vilka?

 Arbetsuppgift

Beskriv ett föremål Att vara tydlig när man presenterar något för någon annan än viktigt. I denna uppgift ska du få presentera ett föremål för dina klasskompisar utan att säga vad det är för föremål. 1. Börja med att bestämma vilket föremål det är du ska beskriva. 2. Skriv sedan ner din beskrivning. 3. När du känner dig klar med beskrivningen läser du upp den för dina klasskompisar. Kan de gissa vad det är för föremål?

16

51104836.1.1_s006-031.indd 16

2021-03-22 12:07


Träna stilfigurer

 Arbetsuppgift 

På sidorna 11–12 beskrivs olika stilfigurer. I denna uppgift ska du med hjälp av stilfigurer skapa fraser, meningar eller korta texter. 1. Välj ut tre olika stilfigurer. Det kan exempelvis vara retorisk fråga, anafor och upprepning. 2. Skapa fraser, meningar eller kortare texter där du använder dig av de stilfigurer du valt ut. 3. Har du valt anafor kan du exempelvis skriva så här: Jag uppskattar att leva i ett demokratiskt land. Jag uppskattar att jag får tänka, tycka och uttrycka mina åsikter. Jag uppskattar att jag får lov att röra mig utan några begränsningar.

Undersök actio

 Arbetsuppgift 

Actio handlar om själva framförandet, alltså när en person håller sitt tal. I denna uppgift ska du själv få välja ett tal som ligger exempelvis på YouTube och undersöka själva framförandet med fokus på: 1. Rösten a. Använder talaren sig av sin röst för att förstärka det hen vill säga? Ge exempel. b. Varierar talaren sitt taltempo och sin röststyrka? Ge exempel. c. Betonar talaren vissa ord? Ge exempel. 2. Kroppsspråket a. Använder talaren sig av sitt kroppsspråk för att övertyga lyssnaren? Hur i så fall? b. Använder sig talaren av några speciella gester eller miner? Ge exempel. c. Samspelar kroppsspråket med det ämne som talet handlar om? Ge exempel. 3. Ögonkontakten a. Vågar talaren titta på sin publik? b. Hur får talaren alla att känna sig sedda? 4. Om du skulle ge talaren feedback på talet utifrån aspekten actio, vad skulle du lyfta fram? Utgå från ”två stjärnor och en önskan”, alltså två bra saker som talaren gör och en som kan förbättras.

1  Muntlig framställning

51104836.1.1_s006-031.indd 17

17

2021-03-22 12:07


Analysera tal För att bli en duktig talare är det bra att lyssna och ta del av andras tal. Det ska du få göra nu. Du ska få lyssna på några talare och fundera över hur de har byggt upp sina tal. Vilka är talets styrkor och vilka eventuella utvecklingsmöjligheter kan du se? Till din hjälp när du analyserar tal har du följande frågor:

Frågor vid talanalys • Vem är talaren? • Vilken typ av tal är det? Är det ett argumenterande tal, ett tacktal eller ett högtidstal? • Vilket är syftet med talet? • Vilka är åhörarna? • Hur inleds talet? • Hur introduceras talets ämne? • Hur är talet uppbyggt (tematiskt, kronologiskt, med argument …)? • Hur avslutas talet? • Använder sig talaren av ethos, logos och/eller pathos? • Hur är den språkliga stilen i talet? • Finns det stilfigurer och bildspråk i talet? Ge exempel. • Hur lyckas talaren med själva framförandet? • Förstärker talaren det som sägs genom sitt kroppsspråk, sin röst och/eller någon form av hjälpmedel?

18

51104836.1.1_s006-031.indd 18

2021-03-22 12:07


Analysera ett tal

 Arbetsuppgift 

1. Välj ett av följande tal: Statsministerns tal till nationen den 22 mars 2020 (med anledning •  av Coronaviruset) Prins Daniels tal till Victoria den 19 juni 2010 (i samband med deras •  bröllop) •  Maria Gunthers tal den 22 april 2017 (vid March for Science) 2. Analysera talet med hjälp av analysfrågorna på föregående sida. De tre talen kan du läsa i fulltext nedan. Du kan också söka upp dem på internet om du vill se och höra dem framföras. 3. När du gått igenom talet ska du sammanfatta vad du kommit fram till. Ta hjälp av följande börjor: Talet är ett argumenterande tal/ett tacktal/ett högtidstal. Det handlar om ... Talet är uppbyggt med hjälp av … I talet används stilfigurer som … De ger talet … Talet lyckas med att … Något som saknas är …/Något som behöver utvecklas är …

Stefan Löfvéns tal till nationen 2020 Ikväll vill jag vända mig direkt till er, det svenska folket. Det nya coronaviruset prövar vårt land, vårt samhälle och oss som medmänniskor. Nu behöver varje person förbereda sig mentalt på vad som väntar. Vi har en allmän smittspridning i Sverige. Liv, hälsa och jobb är hotade. Fler kommer att bli sjuka, fler kommer tvingas säga ett sista farväl till en älskad. Enda sättet att klara av detta är att vi möter krisen som ett sam­ hälle där alla tar ansvar för sig själv, för varandra och för vårt land. Jag vet att många är oroliga. Oroliga för hur vårt samhälle ska klara av det. Orolig för dig själv, för någon du älskar som tillhör en risk­ grupp, eller för att ditt jobb ska försvinna. Jag förstår det. De närmsta månaderna kommer att bli påfrestande. Men vårt samhälle är starkt.

1  Muntlig framställning

51104836.1.1_s006-031.indd 19

19

2021-03-22 12:07


Våra myndigheter sliter dag och natt. Personal inom vården, sko­ lan och många, många andra människor med viktiga yrken håller uppe vårt land. Jag som statsminister, den regering jag leder, kommer fatta varje beslut som krävs för att skydda så många människors liv, hälsa och jobb som det bara går. I Sverige har allmänna sammankomster för fler än 500 personer förbjudits och gymnasie- och universitetsutbildningar bedrivs nu på distans. Jag vill att ni ska vara förberedda på att fler ingripande beslut kan komma, ibland med kort varsel, ibland som stör vardagslivet än mer. Målet med regeringens arbete är att begränsa smittspridningen, så att inte väldigt många ska bli svårt sjuka samtidigt. Men också att säkerställa resurser till sjukvården, och att i denna tuffa tid lindra konsekvenserna för dig som arbetar och för våra företag. Var beredd på att detta kommer pågå under en längre tid. Var redo för att läget kan förändras snabbt. Men du ska också veta att vi som samhälle möter denna kris med hela vår samlade styrka. Nu har vi alla ett stort eget ansvar. Det kommer några få, avgörande stunder i livet då du måste göra uppoffringar inte bara för din egen skull utan också för att ta ansvar för din omgivning, för dina medmänniskor, och för vårt land. Den stunden är nu. Den dagen är här. Och den uppgiften gäller alla.

20

51104836.1.1_s006-031.indd 20

2021-03-22 12:07


Var och en av oss har ett ansvar att förhindra smittspridning, att skydda äldre och andra riskgrupper. Ingen av oss får chansa. Ingen av oss får gå till jobbet med symptom. Ung, gammal, rik eller fattig spelar ingen roll – alla behöver göra sin del. Det gäller även dig som är 70+ eller tillhör en annan riskgrupp. Jag förstår att det är frustrerande att behöva begränsa ditt liv, dina sociala kontakter, men det är just nu nödvändigt. För din egen hälsas skull såklart, men också för att skydda andra människor och ge sjukvården en möjlighet att klara av situationen. Och vi som är vuxna behöver nu vara just vuxna. Inte sprida panik eller rykten. Ingen människa står ensam inför denna kris, men varje person har ett tungt ansvar. Varenda en. Jag vet att kraven som ställs är stora. Men det är enbart så vi kan hålla nere smittspridningen. Jag vet att vissa begränsningar är påfrestande. Men det är så vi kan se till att sjukvården får möjlighet att hantera krisen. Jag vet att läget kan kännas tufft. Men att följa myndigheternas råd är varje persons plikt. Också din – och min. Ni är många som tar ert ansvar också som medmänniskor. Som hjälper era grannar att handla, som stödköper en lunch att ta med från den lokala restaurangen, som undviker att hälsa på mormor – men istället ringer henne och småpratar varje dag. Det är solidaritet i praktiken. Jag är stolt över att vara Sveriges stats­minister när jag ser vad så många gör för sina medmänn­iskor. Ni visar att när det är som tuffast, då är vår sammanhållning som starkast. Jag är säker på att alla i Sverige kommer ta just sitt ansvar. Göra ditt yttersta för att säkra andras hälsa, hjälpa varandra och därför kunna se tillbaka på den här krisen och vara stolt över just din roll, dina insatser för dina medmänniskor, för vårt samhälle och för Sverige. Tack. Vill du hellre se och lyssna på talet kan du söka på ”Stefan Löfvéns tal till nationen”.

1  Muntlig framställning

51104836.1.1_s006-031.indd 21

21

2021-03-22 12:07


Utvärdering Du har nu fått fördjupa dig i muntlig framställning. Du har fått läsa om den retoriska arbetsprocessen och olika taltyper och du har fått skapa ett eget argumenterande tal utifrån romanen Doktor Glas. Du har även fått analysera andras tal. Det är dags för dig att utvärdera ditt eget arbete och din egen arbetsinsats. Börja med att reflektera över hur du lyckats i förhållande till de kunskapskrav som finns kopplade till muntlig framställning. Besvara därefter de frågor som du hittar sist i detta kapitel.

Jag kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör jag med viss säkerhet. Språk, stil och disposition är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation, och jag använder med viss säkerhet retoriska verkningsmedel. Jag har viss åhörarkontakt. Vidare kan jag med viss säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel.

Jag kan, i förberedda samtal och diskussioner, på ett nyanserat sätt muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör jag med viss säkerhet. Språk, stil och disposition är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation, och jag använder med säkerhet retoriska verkningsmedel. Jag har viss åhörarkontakt. Vidare kan jag med viss säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen.

Jag kan, i förberedda samtal och diskussioner, på ett nyanserat sätt muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra munt­lig framställning inför en grupp. Detta gör jag med säkerhet. Språk, stil och disposition är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation och jag använder med säker­ het och på ett effektfullt sätt retoriska verkningsmedel. Jag har god åhörarkontakt. Vidare kan jag med säkerhet använda presen­tationstekniska hjälp­ medel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga fram­ställningen.

Jag kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes och ge välgrundade argument till stöd för den.

Jag kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla mig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den.

Jag kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla mig konsekvent till den och ge välgrundade och nyanserade argument till stöd för den. Dessutom kan jag på ett relevant sätt bemöta tänkta motargument.

Jag kan med viss säkerhet använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i enkla analyser av retorik.

Jag kan använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i utförliga analyser av retorik.

Jag kan med god säkerhet använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i utförliga och nyanserade analyser av retorik.

E D C B A

30

51104836.1.1_s006-031.indd 30

2021-03-22 12:07


Utvärderingsfrågor 1. Hur upplever du din egen arbetsinsats på detta arbetsområde? Utgå från skalan 1−6, där 1 är mindre bra och 6 är mycket bra. Motivera ditt svar. 2. Vad är du nöjd med? Varför är du nöjd med detta? 3. Vad skulle du kunna utveckla eller förbättra? 4. Vad har varit lätt? 5. Vad har varit svårt? 6. Vad har du lärt dig? Ge exempel. 7. Detta tar jag med mig in i mitt fortsatta arbete …

1  Muntlig framställning

51104836.1.1_s006-031.indd 31

31

2021-03-22 12:07


Metafor 3

Jenny Edvardsson

Metafor 3 Svenska 3 för gymnasiet

Metafor 3 är uppbyggt utifrån fyra områden: muntlig framställning, språkförändring och språkhistoria, litteraturvetenskaplig analys och vetenskapligt skrivande. I varje kapitel finns läs- och skrivmallar samt formulär för kamrat­ respons och självskattning. Mallarna fungerar som stöd för elevens arbete och som repetition efter varje moment. Kamratresponsen och självskattningen tränar förmågan att granska eget och andras arbete.

Metafor 3 finns både som tryckt och digitalt läromedel. Metafor 3 passar dig som: •  vill arbeta med tal, språkförändring, textanalys och vetenskapligt skrivande i flera steg •  vill arbeta med mallar, typtexter, kamratrespons och självskattning •  vill utveckla och träna elevernas digitala kompetens •  vill utgå från läsning och texttyper i svenskundervisningen

Svenska 3 för gymnasiet

De olika kapitlen utgår från det centrala innehållet i kursplanen för svenska 3, så att både elever och lärare vet vad som tränas och vad målet är.

Metafor 3

Metafor 3 är ett heltäckande läromedel i svenska 3 för gymnasiet. Läsning och text är i fokus, med mallar och arbetsmodeller som stödstrukturer. Eleverna får läsa olika texter och tal samt ta del av hur olika texttyper byggs upp. Läromedlet ger också en inblick i hur olika strategier och retoriska modeller kan användas för att förfina uttrycken och fördjupa förståelsen.

Svenska 3 för gymnasiet

Jenny Edvardsson Författaren Jenny Edvardsson är gymnasielärare i svenska och historia och har i många år arbetat på Wendesgymnasiet i Kristianstad. Nu arbetar hon på lärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad. Jenny driver en blogg om undervisning på jennyedvardsson. blogspot.se. År 2017 tilldelades hon Svenska Akademiens svensklärarpris. ISBN 9789151104836

9 789151 104836

51104836.1.1_omslag.indd 1

Jenny Edvardsson

2021-03-22 11:55

Profile for Smakprov Media AB

9789151104836  

9789151104836  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded