Yvonne Hedman Ewa Holm
Nästa steg
Svenska som andraspråk 2
Nästa steg är ett heltäckande läromedel i Svenska som andraspråk 2 för gymnasieskola och vuxenutbildning.
Svenska som andraspråk 2
Nästa steg
I Nästa steg hittar du rejäla kapitel om att tala, att skriva och språklig variation. Boken går också igenom litteraturhistorien från antiken till arbetarförfattarna. Ett kapitel med språkliga övningar avslutar materialet. Tydliga genomgångar, förklaringar av ord i marginalen och mängder av övningar hjälper dina elever att förstå det de läser och utveckla det svenska språket i både tal och skrift.
Nästa steg
Yvonne Hedman Ewa Holm
Nästa steg fungerar utmärkt att använda i sin helhet, från början till slut, eller i den kapitelordning läraren och den studerande själv föredrar. Materialet fungerar även bra för självstudier. Facit till övningarna hittar du på gleerups.se. Sök på Nästa steg.
Svenska som andraspråk 2
Yvonne Hedman har en mångårig bakgrund som lärare i svenska som andraspråk, svenska och spanska i grund- och gymnasieskola och inom vuxenutbildningen i Stockholm.
Ewa Holm är verksam inom vuxenutbildningen som lärare i svenska som andraspråk, svenska och engelska. Hon är också en erfaren gymnasielärare, textgranskare, redaktör och läromedelsförfattare.
ISBN 9789151104805
9 789151 104805
51104805.1.1_nast2_omslag.indd Alla sidor
2021-04-12 08:08
Innehåll 1
Att tala
2
Att skriva
3
Språklig variation
...............................................................................................................................................................................
7
Talcoachen tipsar................................................................................................................................................................................... 8 Att samtala och diskutera....................................................................................................................................................... 14 Att lyssna....................................................................................................................................................................................................... 15 Att argumentera.................................................................................................................................................................................. 19 Presentationer i och inför en grupp......................................................................................................................... 22 Övningar....................................................................................................................................................................................................... 39
45
.................................................................................................................................................................
Den argumenterande texten.............................................................................................................................................. 46 Skrivprocessen...................................................................................................................................................................................... 64 Referat och referatskrivande.............................................................................................................................................. 67 Vad är utredande text?............................................................................................................................................................... 68 Övningar....................................................................................................................................................................................................... 74 .............................................................................................................................
77
Det svenska språket........................................................................................................................................................................ 78 Minoritetsspråken............................................................................................................................................................................ 81 Dialekter........................................................................................................................................................................................................ 87 Språkhistoria............................................................................................................................................................................................ 90 Övningar....................................................................................................................................................................................................... 98
Introduktion till litteraturhistoria
..................................................
103
....................................................................................................................................................................
105
4
Antiken
5
Medeltiden
Tiden före antiken.........................................................................................................................................................................106 Samhället under antiken......................................................................................................................................................107 Litteraturen under antiken................................................................................................................................................112 • Epik...................................................................................................................................................................................................... 113 • Lyrik................................................................................................................................................................................................... 120 • Dramatik...................................................................................................................................................................................... 123 Övningar....................................................................................................................................................................................................131 ......................................................................................................................................................
137
Samhället under medeltiden .........................................................................................................................................138 Hur levde man under medeltiden?........................................................................................................................139 Litteraturen under medeltiden ..................................................................................................................................141 Övningar ..................................................................................................................................................................................................155
4
51104805.1.1_nast2_Kap_00_Inledning_001-005.indd 4
2021-04-12 08:11
6
Renässansen
7
Upplysningen
187
8
Romantiken
211
9
Realismen och naturalismen
10
Modernismen
11
Arbetarförfattare
12
Språkliga övningar
................................................................................................................................................
159
Samhället under renässansen........................................................................................................................................160 Litteraturen under renässansen..................................................................................................................................164 Övningar....................................................................................................................................................................................................181 ...........................................................................................................................................
Samhället under upplysningen....................................................................................................................................188 Hur levde man under upplysningen?.................................................................................................................190 Litteraturen under upplysningen..............................................................................................................................191 Övningar....................................................................................................................................................................................................206 ..................................................................................................................................................
Samhället under romantiken..........................................................................................................................................212 Litteraturen under romantiken...................................................................................................................................212 Romantiken i Sverige................................................................................................................................................................227 Övningar....................................................................................................................................................................................................233 ...........................................................................
239
Samhället under realismen och naturalismen........................................................................................240 Livet under realismen och naturalismen.......................................................................................................242 Litteraturen under realismen och naturalismen..................................................................................242 Realismen och naturalismen i Sverige...............................................................................................................249 Övningar....................................................................................................................................................................................................265 ..........................................................................................................................................
271
Hur levde man under modernismen?................................................................................................................272 Litteraturen under modernismen............................................................................................................................273 Övningar....................................................................................................................................................................................................291 ..........................................................................................................................
295
Folkskola och läsning...............................................................................................................................................................296 Statarskolan............................................................................................................................................................................................299 Övningar....................................................................................................................................................................................................314 ....................................................................................................................
319
Ordföljd i huvudsatser............................................................................................................................................................319 Ordföljd i bisatser..........................................................................................................................................................................321 Blandade övningar ......................................................................................................................................................................324
5
51104805.1.1_nast2_Kap_00_Inledning_001-005.indd 5
2021-04-12 08:11
51104805.1.1_nast2_Kap_01_Att_tala_006-043.indd 6
2021-04-09 12:58
1
Att tala Ett spontant tal tar tre veckor att förbereda (Winston Churchill 1874–1965, brittisk politiker och Nobelpristagare)
> Hur är något som är spontant? > Varför ska man förbereda något spontant? > Vad vill Churchill säga med sitt citat? I kursen Svenska som andraspråk 1 arbetade du med muntliga presentationer och berättande och deltog i både samtal och diskussioner. I kursen som du nu läser, Svenska som andraspråk 2, kommer du att fortsätta utveckla det talade språket. I kursen ska enligt Skolverket följande centrala innehåll behandlas: Muntliga utredande och argumenterande presentationer i och inför en grupp. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal, diskussioner och presentationer. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till syfte och mottagare, och där argument används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument.
I den här kursen ska du utveckla dina muntliga färdigheter. Du kommer att hålla muntliga presentationer, både i en grupp och inför en grupp. Dina presentationer ska vara både utredande och argumenterande och du ska ta hjälp av olika presentationstekniska hjälpmedel för att förstärka ditt budskap. I samtal och diskussioner anpassar du språket, innehållet och dispositionen beroende på vem du talar med och vad du talar om. Det gör du genom att använda olika strategier för att förstå vad andra säger, men också strategier för att andra ska förstå dig.
7
51104805.1.1_nast2_Kap_01_Att_tala_006-043.indd 7
2021-04-09 12:58
Diskutera 1. Vad kommer du ihåg om muntlig framställning från Svenska som andraspråk 1? 2. Vilka skillnader är det mellan att informera, utreda och argumentera? 3. Vilka är argumentationens tre grunder? 4. Vad kan man göra för att förstärka det man vill säga? 5. Vilka strategier använder du när du talar? 6. Känner du igen några av nyckelorden i rutan från Svenska som andraspråk 1? 7. Vad betyder nyckelorden?
hjälpmedel kroppsspråk logos miner stilfigurer
åsikt bilder lyssna patos tes
bakgrund etos vaga ord argument värderande ord
Talcoachen tipsar En talcoach arbetar med människor som vill bli bättre på att tala. Talcoacher ger råd och tips på strategier som talaren kan använda för att bättre nå ut med sitt budskap. En populär plattform för tal, föredrag och presentationer är TED Talks. Talen som hålls under ett TED-event spelas in på TEDx youtubekanal och inspirerar många människor runt om i världen. Elias Axelsson Björklund har studerat retorik (konsten att tala) och har organiserat flera TED Talks i Stockholm. Elias Axelsson Björklund
Vem är du? Jag är en retoriknörd och retoriker som drivs av nyfikenhet. Nyfikenheten tog mig ut i världen som 20-åring, till en lägereld i regnskogen i Malaysia. Framför de sprakande flammorna under månskenet blev jag hänförd av ett
8
51104805.1.1_nast2_Kap_01_Att_tala_006-043.indd 8
2021-04-09 12:58
102
51104805.1.1_nast2_Kap_04_Antiken_102-135.indd 102
2021-04-12 08:37
Introduktion till litteraturhistoria Varför läsa skönlitteratur? I kursen Svenska som andraspråk 2 kommer du att få läsa och diskutera mer skönlitteratur än vad du gjorde i Svenska som andraspråk 1. Det centrala innehåll som ska behandlas i kursen är Läsning av och samtal om skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män från olika kulturer och tider som ger underlag för att utveckla språket och samtala om berättarstrukturer, allmänmänskliga teman och vanliga litterära motiv. (Svenska som andraspråk 2, Skolverket)
Litteratur från olika tidsperioder har många gemensamma drag utifrån de normer som var rådande just då. Därför delas de in i något som kallas för litterära epoker. Genom att arbeta med de litterära epokerna och läsa och diskutera olika typer av litteratur utvecklar du din svenska i både tal och skrift. Du kommer att få möjlighet att ta del av ett stort antal författare och deras verk från antiken fram till i dag. De beskriver sitt samhälle och den värld de levde i. Genom att jämföra deras och vår värld kommer du att få nya perspektiv och se samband och sammanhang. Du kommer då också att få en inblick i och förstå hur och varför samhället har förändrats och utvecklats genom tiderna. Litteraturen har genom alla tider talat till oss. Du kanske känner igen de här uttrycken, varav flera har överlevt många århundraden?
Det är som att slåss mot väderkvarnar.
Vårt behov av tröst är omättligt.
Akta dig! Det kan vara en trojansk häst.
Den som är stark måste också vara snäll.
Ibland måste man göra saker som man inte vågar, annars är man ingen människa utan bara en liten lort.
Vårt förhållande är platoniskt.
103
51104805.1.1_nast2_Kap_04_Antiken_102-135.indd 103
2021-04-12 08:37
Rester av en enorm staty, vid Agrigento på Sicilien.
104
51104805.1.1_nast2_Kap_04_Antiken_102-135.indd 104
2021-04-12 08:37
4
Antiken Det enda goda är kunskap och det enda onda är okunnighet (Sokrates, filosof, Grekland 470–399 f.Kr.)
> Vad betyder citatet? > Är all kunskap god? > Räcker det med kunskap för att vara en god människa? Varför heter en litterär epok antiken? Det som är antikt har oftast ett högt värde. Det är något gammalt men också något värdefullt. Epoken antiken var en tidsperiod som sträckte sig cirka 700 f.Kr.–500 e.Kr. i Greklands och Roms historia. Tidsepoken som vi kallar antiken varade cirka 1 300 år och har stor betydelse för hur vi lever i västvärlden i dag. Du har kanske hört uttrycket: ”Redan de gamla grekerna ...”. Det vill säga att mycket av det vi gör i dag, hur vi lever och hur vi tänker, har sina rötter i det gamla Grekland. Den tiden kallas också för ”den västerländska kulturens vagga”.
epok – en längre tidsperiod
105
51104805.1.1_nast2_Kap_04_Antiken_102-135.indd 105
2021-04-12 08:37
Tiden före antiken bördig – jord där det växer bra
spannmål – sädeskorn som man har skördat
Antiken uppstod inte av sig själv. Tiden som föregick denna epok kallas för forntiden. Under det vi kallar forntiden utvecklades flera högkulturer på olika platser där det fanns bördig jord och tillgång till vatten. De samhällen som uppstod växte sig stora och människorna där hade mycket kontakt sinsemellan. Kontakten kunde vara fredlig men det var också vanligt med konflikter och krig. I ett försök att förstå hur saker och ting hängde ihop, med livet och döden och hur planeten vi bor på kommit till, uppstod det också flera myter och skapelseberättelser. De här berättelserna uppstod på flera olika platser. De handlade om hjältar och gudar som människorna trodde hade skapat världen. Enligt de gamla myterna hade gudarna stora kontaktnät och invecklade familjerelationer. Under den här tiden uppstod förlagan till det första skriftspråket. För mer än 5 000 år sedan, i en högkultur i Nildalen i Egypten, utvecklades en bildskrift som kallades hieroglyfer. Samtidigt i ett annat område mellan de båda floderna Eufrat och Tigris, i nuvarande Irak, utvecklades kilskriften. Skriften användes till en början för att hålla räkningen på det som producerades i de här områdena. Det kunde till exempel vara hur mycket av olika spannmål som skördades. När skriftspråket sedan utvecklades började människorna att skriva ner de viktiga berättelserna om gudar och hjältar som under lång tid tidigare hade överförts muntligt mellan generationer.
Kilskrift användes till en början för att hålla räkningen på det som producerades.
106
51104805.1.1_nast2_Kap_04_Antiken_102-135.indd 106
2021-04-12 08:37
4 Läsförståelse 1. Under hur lång tid sträckte sig antiken? 2. Vad betyder ordet antik? 3. Vad hade de grekiska stadsstaterna gemensamt? 4. När intog romarna Grekland? 5. Vad gjorde romarna efter att de hade intagit Grekland? 6. Vilket språk införde romarna i Grekland? 7. Vad kallades tiden före antiken? 8. I vilka områden uppstod högkulturer? 9. Hur såg kontakten ut mellan de olika högkulturerna? 10. Varför uppstod myter och skapelseberättelser? 11. Vilka var de två första skrift-/bildspråken? 12. Varför uppstod skrift-/bildspråken?
Diskutera Varför kallas antiken för ”den västerländska kulturens vagga”? Förklara uttrycket och ge exempel.
Samhället under antiken Politik Det antika Grekland bestod av många stadsstater utspridda i ett stort område runt både Medelhavets och Svarta havets kust. En stadsstat var en stad som fungerade som ett eget land där alla hade sin egen kung och en armé som de kunde dra ihop vid krig. Trots att de låg utspridda över ett stort område och inte hade ett gemensamt styre, hade de en gemensam kultur. De talade
107
51104805.1.1_nast2_Kap_04_Antiken_102-135.indd 107
2021-04-12 08:37
samma språk, delade samma mytologiska berättelser och trodde på samma gudar. Ungefär 150 år f.Kr. intog romarna Grekland och de blev då en del av det stora romarriket med styrning från staden Rom. Romarna beundrade grekerna och tog till sig deras kultur, religion och litteratur, och med romarna kom också ett nytt språk: latin. I Aten, i det antika Grekland, uppstod en typ av medbestämmande bland medborgarna – demokrati. Den demokrati som startade i Aten utvecklades senare till det vi i dag kallar ett demokratiskt statsskick. Under den grekiska antiken innebar demokrati att om du var en fri man och född av atenska föräldrar, kunde du vara med och påverka vad som hände i samhället. Det var ungefär 10 procent av medborgarna i Aten som tillhörde den kategorin. De samlades på ett torg inne i Aten för att i tur och ordning säga sina åsikter i olika frågor och på så sätt försöka påverka varandra. För att få så många som möjligt med sig var de tvungna att vara övertygande och ha lätt för att tala inför andra. Tack vare det uppstod retoriken – konsten att tala.
Filosofi Förutom retorik blev filosofi ett populärt ämne under antiken. Filosofin söker svar på ”de eviga frågorna”, det vill säga de frågor vi sällan kan ha tvärsäkra svar på. De kallas för existentiella frågor och handlar om varför vi människor finns på jorden och hur vi ska handskas med livet. • • • •
välbärgade – rika
Vad är meningen med livet? Vad är ondska? Vad är en god handling? Vad händer med själen när vi dör?
Den fria medborgaren under antiken hade möjlighet att ägna mycket tid åt att fördjupa sig i den här typen av frågor, eftersom alla välbärgade familjer hade slavar som utförde det tunga kroppsarbetet och tog hand om barn och hushåll.
Religion Gamla religiösa berättelser och myter som människor trodde på för länge sedan kallas mytologi. Enligt den grekiska mytologin var gudarna mer närvarande bland människorna. De reagerade ofta känslomässigt och var både avundsjuka, giriga och snabba att hämnas, precis som människorna. De blev också förälskade i mänskliga kvinnor och män och inledde relationer med
108
51104805.1.1_nast2_Kap_04_Antiken_102-135.indd 108
2021-04-12 08:37
4
Statyer vid gudinnan Athenas tempel i Grekland.
dem. Det ledde i sin tur till att det i den grekiska mytologin fanns många berättelser om halvgudar som var hälften människa och hälften gud. Även om gudarna var ”mänskliga” så skilde de sig från dem genom att vara odödliga. De stod över människorna och bestämde deras öden. Den frie mannen tilläts också tänka och tala fritt. Att de hade flera gudar att vända sig till gjorde att de hade större frihet. Kunde inte den ena guden hjälpa dig, då vände du dig bara till en annan gud.
Kvinna och man Den frie mannen var vinnaren. I Aten var han med och påverkade samhällsutvecklingen och dessutom var han, som i de övriga stadsstaterna, familjens överhuvud och den som tog alla beslut i familjen. Den frie mannen föraktade kroppsarbete och fyllde dagarna med att hålla tal på torget och träffa andra för filosofiska samtal och diskussioner. Det var bara en liten del av befolkningen som hade makten och samhällena i det antika Grekland var helt beroende av slavarbetare. För kvinnor var det annorlunda. Även om de inte var slavar var de inte fria. De sågs som mannens ägodel och hade ingen makt. Äktenskapen var överenskommelser mellan familjer och det var ofta en stor åldersskillnad mellan mannen och kvinnan. Den gifta kvinnans uppgift var att föda barn, och i de välbärgade hemmen levde de i en egen del av huset. De var varken med vid
109
51104805.1.1_nast2_Kap_04_Antiken_102-135.indd 109
2021-04-12 08:37
fester eller middagar, utan de kvinnor som männen umgicks med utanför hemmen var istället utbildade underhållare (hetärer). Det fanns ett undantag från detta och det var i stadsstaten Sparta. Sparta var en militärstat och känd för sina starka och skickliga soldater. För att kunna föda starka och friska barn, var det viktigt att kvinnan var stark. Den spartanska kvinnan klädde sig ledigt så hon skulle kunna vara aktiv och var dessutom ute mycket i friska luften. Det var ett mer jämställt samhälle där pojkar och flickor behandlades lika under sin uppväxt. I övriga Grekland ansåg dock många att det var skandalöst att kvinnan tilläts leva så fritt som i Sparta.
Romarriket Ungefär 150 år f.Kr intog romarna Grekland och när de upptäckte den rika grekiska kulturen blev de så imponerade att de tog till sig, inte bara av grekernas litteratur, konst och livsstil, utan också av grekernas religion. I det romerska imperiet var latin det gemensamma språket och romarna döpte helt enkelt om de grekiska gudarna så att de också fick latinska namn. Romarrikets utbredning fram till 117 e.Kr. Stadsstaten Rom
Starkt befäst gräns
Rom som rike 264 f.Kr.
Härläger
Rom 146 f.Kr. när Karthago besegrats BRITANNIA
Rom som världsvälde 117 e.Kr.
Londinium (London)
GERMANIA Colonia Agrippina (Köln)
Lutetia (Paris) GALLIA
Vindobona (Wien)
Burdigala (Bordeaux)
IL
HISPANIA Olisipo (Lissabon)
Massilia (Marseille) Roma (Rom)
LY R
IC
UM Thessalonica (Thessaloniki)
AR
Byzantium (Istanbul)
Karthago nova Karthago
Aten
ME
Ephesus
Antiochia
M
EN
IA
PERSERRIKET (Par t her r iket)
SO
PO
TA M
IA
M E D E L H A V E T
Alexandria AR AB IA
AEGYPTUS
110
51104805.1.1_nast2_Kap_04_Antiken_102-135.indd 110
2021-04-12 08:37
4 Läsförståelse 1. Vad är filosofi? 2. Hur kom det sig att människorna kunde ägna sig åt filosofi? 3. Människan hade större frihet att uttrycka sig. Vad berodde det på? 4. Beskriv vilka egenskaper antikens gudar hade.
Ta reda på 1. Det finns flera uttryck från antiken som lever kvar i språket än i dag. Ta reda på var några av dessa uttryck kommer ifrån och vad de betyder:
olympiad akilleshäl oidipuskomplex narcissist trojan
mentor hybris carpe diem sisyfosarbete odyssé
spartanskt amfiteater mellan Skylla och Karybdis mecenat
2. Redovisa för varandra i mindre grupper. Dela in er i grupper om fem personer och välj varsin av nedanstående uppgifter: a) I den antika mytologin fanns det många både gudar och halvgudar. Vem var mäktigast? Vem var klokast? Gör ett släktträd över några av gudarna i den antika mytologin eller välj ut de som du tycker är intressantast. b) Den högste guden i grekisk mytologi var Zeus. Han hade två söner: Apollon och Dionysos. Dessa två var varandras motsatser. Apollon stod för måttfullhet och gjorde de rätta valen, medan Dionysos stod för det vilda och otämjda. Ta reda på mer om dessa två och den betydelse de hade för människorna under antiken. c) En berömd halvgud var Herakles eller Herkules som han hette på latin. Vem var han? Varför är han berömd? Ta reda på mer om honom.
111
51104805.1.1_nast2_Kap_04_Antiken_102-135.indd 111
2021-04-12 08:37
d) Sokrates, Platon och Aristoteles var tre stora filosofer. Alla tre levde innan vår tideräkning började. Vilka var de? Välj en av dem och ta reda på mer om honom. Hur har han påverkat sin omvärld? e) Nemesis var gudinnan som straffade de som drabbats av hybris. Vad betyder det att drabbas av hybris? Ge exempel. Ta reda på så mycket som möjligt om just din uppgift och förbered sedan en muntlig presentation på 2–4 minuter. Se kapitlet ”Att tala” och sid 25 för disposition och framförande. Ge varandra kamratrespons på inledning, avslut och innehåll efter presentationen: något som var bra, ”Jag tyckte det var bra att …”, och något som kan utvecklas, ”Du kan tänka på att …”.
genrer – olika texttyper
Guden Apollon avbildades ibland med en lyra i handen.
Litteraturen under antiken Det var under antiken namnet på litteraturens tre genrer uppstod och dessa använder vi än i dag: epik, lyrik och dramatik. Epik är berättande text, lyrik är dikt och poesi, och dramatik är teater. Många av antikens texter handlar om hur människorna försöker påverka sitt eget öde. Man trodde att det var
112
51104805.1.1_nast2_Kap_04_Antiken_102-135.indd 112
2021-04-12 08:37
4 gudarna som bestämde varje människas öde och om då istället människorna började hämnas på varandra, kunde gudarna reagera. De ville själva straffa människorna om det behövdes. Om gudarna upptäckte att människorna tagit ödet i egna händer skickade de hämndgudinnan Nemesis för att utdela hårda straff.
tagit ödet i egna händer – bestämma något på egen hand utan att fråga gudarna
Epik Den berättande texten från antiken som har levt kvar fram till våra dagar handlar om starka och modiga hjältar och krig och nederlag. Berättelserna är en blandning av verkliga händelser kryddade med mycket fantasi. Syftet med dem var att lyfta och hylla det egna folkets stordåd.
Grekland Iliaden och Odysséen Två av de mest kända verken från antiken är Iliaden och Odysséen. De skrevs ner på 700-talet f.Kr, men handlar om något som hände hela 500 år tidigare. Omkring år 1200 f.Kr. var det ett krig vid en stad som hette Troja – eller Ilion som staden heter på grekiska. Vad som hände i kriget berättades under många hundra år av så kallade rapsoder, personer som kunde hålla långa historier i minnet och sjunga dem för publik. Förutom att sjunga så spelade de ofta lyra till sin sång. Det var så berättelserna levde kvar år efter år. På 700-talet f.Kr. skrevs de här berättelserna ner av en författare som hette Homeros, och det är därför vi kan läsa om Troja än idag, mer än 3 000 år senare.
Hexameter Iliaden och Odysséen är skrivna med något som kallas för ett versmått. Det är en fast rytm, som upprepas i varje rad, ungefär som en låttext. Just det här versmåttet kallas för hexameter. Prova att läsa den här raden högt för dig själv. ”Tryck till” på alla stavelser med fetstil, så hör du att det finns en viss rytm:
Tänk om jag kunde få köpa en bulle till kaffet imorgon.
Långa berättelser som dessa av Homeros, som är skrivna på vers, kallas även för epos. I Homeros två epos kan vi läsa om både gudar och halvgudar och människor.
113
51104805.1.1_nast2_Kap_04_Antiken_102-135.indd 113
2021-04-12 08:37
Yvonne Hedman Ewa Holm
Nästa steg
Svenska som andraspråk 2
Nästa steg är ett heltäckande läromedel i Svenska som andraspråk 2 för gymnasieskola och vuxenutbildning.
Svenska som andraspråk 2
Nästa steg
I Nästa steg hittar du rejäla kapitel om att tala, att skriva och språklig variation. Boken går också igenom litteraturhistorien från antiken till arbetarförfattarna. Ett kapitel med språkliga övningar avslutar materialet. Tydliga genomgångar, förklaringar av ord i marginalen och mängder av övningar hjälper dina elever att förstå det de läser och utveckla det svenska språket i både tal och skrift.
Nästa steg
Yvonne Hedman Ewa Holm
Nästa steg fungerar utmärkt att använda i sin helhet, från början till slut, eller i den kapitelordning läraren och den studerande själv föredrar. Materialet fungerar även bra för självstudier. Facit till övningarna hittar du på gleerups.se. Sök på Nästa steg.
Svenska som andraspråk 2
Yvonne Hedman har en mångårig bakgrund som lärare i svenska som andraspråk, svenska och spanska i grund- och gymnasieskola och inom vuxenutbildningen i Stockholm.
Ewa Holm är verksam inom vuxenutbildningen som lärare i svenska som andraspråk, svenska och engelska. Hon är också en erfaren gymnasielärare, textgranskare, redaktör och läromedelsförfattare.
ISBN 9789151104805
9 789151 104805
51104805.1.1_nast2_omslag.indd Alla sidor
2021-04-12 08:08