9789151104577

Reflektion i socialt arbete REDSKAP FÖR LÄRANDE OCH FÖRÄNDRING

Kristin Bie

Innehåll Författarens förord

9

Förord till den svenska upplagan

13

Kapitel 1 Bakgrund

17

Kapitel 2 Vad är reflektion?

23 27

Reflektion är en aktiv handling

Kapitel 3 En blick på dig själv Reflektion är en medveten handling Ändra perspektiv

Kapitel 4 Kritisk reflektion Fördomar och förförståelse Individen i ett socialt sammanhang Socialt arbete och kritisk reflektion

Kapitel 5 Lärandeorienterad reflektion Möten mellan människor – en anledning att lära sig Yt- och djuplärande I dialog med omvärlden Erfarenhetsbaserat lärande Mentala modeller Skillnad i kulturella värderingar Problemlösning i praktiken Samspel mellan inre och yttre faktorer

33 34 35 43 46 47 48 57 58 60 61 62 66 67 68 72

Erfarenhet och samspel Lärande organisationer

Kapitel 6 Tyst och uttalad kunskap Uttalad och tyst kunskap kompletterar varandra Kunskap som ”sitter i kroppen” Omedveten och medveten kunskap Diskutera och ställa kritiska frågor

Kapitel 7 Reflekterad praktik och den reflekterande praktikern Reflektion tillsammans med andra Kompetens och yrkesmässigt omdöme Professionell praktik är kreativ praktik Reflektionsarbetets villkor

73 76 83 84 85 87 89

95 99 101 107 110

Avslutning

117

Referenser

121

Register

125

Författarpresentation Kristin Bie har arbetat som lektor vid Høgskulen på Vestlandet, och som konsult inom kommunal vård och omsorg i Norge. Hon har lång erfarenhet av undervisning och vägledning av studenter, liksom fortbildning av anställda inom vården. Gleerups har även gett ut två av hennes tidigare böcker: Reflektionshandboken och Reflektionshandboken för pedagoger.

Förord till den svenska upplagan Det har varit mycket intressant att granska och kommentera denna bok. Kristin Bies resonemang och kunskap har hög relevans för praktiskt socialt arbete. Det är ju alltid en människa som utövar socialt arbete, ett arbete som innefattar andra människors livsmöjligheter. Det sociala arbetet utförs av människor, handlar om människor och syftar till att förbättra och skapa livsvillkor som alla människor kan leva och utvecklas i. För att kunna utföra detta arbete krävs reflektion. Arbetet är inte något man kan lära sig en gång för alla utan om man vill göra något riktigt bra behöver man som socialarbetare kunna omvandla sina erfarenheter till kunskap. I denna process spelar reflektion en central roll.

I min granskning har jag valt att benämna yrkes­ utövaren som socialarbetare. Många av dessa social­ arbetare är socionomer och har en utbildning, en socionomexamen, vars mål är reglerade i högskoleförordningen. Målen handlar om de kunskaper en 13

Kristin Bie socionom ska ha men också om färdigheter, förmågor och förhållningssätt. Det gäller bland annat att man ska visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt bemötande och förhållningssätt samt visa förmåga att identifiera sitt behov av ytter­ligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. För att uppnå dessa mål krävs reflektion.

Boken är ursprungligen skriven för norska förhållanden och för sjuksköterskor. Min granskning har inneburit att jag har försvenskat boken och anpassat den till socialt arbete. Det märks främst genom att jag har ändrat exemplen, vilka jag hämtat både från min tidigare yrkeserfarenhet och utsagor som kommit till mig genom mina kontakter med yrkesverksamma socialarbetare.

Bokens bärande struktur och resonemang har bibehållits.

Leili Laanemets, universitetslektor vid ­Socialhögskolan, Lunds universitet, juni 2021

14

KAPI TE L 2

Vad är reflektion?

Reflektion, så som det används i socialt arbete, som yrkespraktik och inom utbildningen, är ett begrepp som inte alltid förklaras tillräckligt bra.

Det används ofta synonymt med ”att tänka över” något.

Det blir relativt oklart vad man då menar med att reflektera (Klemp 2013). Det blir inte heller så lätt att förklara hur reflektion skiljer sig från till exempel samtal eller kamratstöd i svåra situationer. I praktiken används dessa begrepp ofta om reflektion. Dessutom är det vanligt att man hör att man ägnar sig åt reflektion på olika arbets­ platser när det är tal om exempelvis erfarenhetsutbyte, rådgivning eller tröst. Skillnaden är att reflektion handlar om att förändra ett sätt att tänka.

Det kallas ofta för djuplärande, medan de andra samtalsformerna handlar mycket om att peka på andra möjliga lösningar eller att ge stöd och uppmuntran. Det senare kallas ofta för ytlärande.

23

Kristin Bie Båda delarna är nödvändiga och viktiga strategier som ingår i begreppet lärande.

Förenklat kan reflektion förklaras som att ställa frågor om erfarenheter som du får som social­ arbetare. Brookfield (1995) framställer reflektion som ett särskilt sätt att tänka. Om du är en reflekterande praktiker frågar du själv om något kunde ha varit annorlunda. Du ställer frågor avseende dina egna antaganden om hur saker och ting faktiskt är, hur de borde vara och hur världen runtomkring påverkar dig. Därför uppfattas reflektion som ett grundläggande drag i lärande på arbetsplatsen, ”livslångt lärande”, och kan beskrivas som en process där reflektion över erfarenheter är ett sätt skaffa sig, skapa eller ifrågasätta kunskap. Lärande innebär ofta förändring, både i betydelsen omväxling och i betydelsen förbättring. Avsikten är inte bara att ändra en praktik, utan också att bedöma sina egna åsikter, värderingar och känslor och förstå hur dessa påverkar de val du gör som social­arbetare. Detta är vad jag kallar lärandeorienterad reflektion.

Ordet reflektion översätts ofta med ”återkastning” eller ”återspegling”. Min bild av reflektion är att billyktorna fångar upp en fotgängares reflexväst i mörkret. Ljuset ”kastas” tillbaka till bilens förare som blir uppmärksam på att det finns någon som går i mörkret och som det annars inte 24

2. Vad är reflektion? skulle vara lätt att få syn på. Reflektion handlar om att flytta uppmärksamheten bort från det som är synligt till det som är mindre synligt; vad det är som du inte ser eller inte hör i en konkret situation (Øye m.fl. 2018). Du problematiserar det du annars skulle ha tagit för givet. En lärandeorienterad reflektion handlar alltså i hög grad om att bli uppmärksam på något som annars inte skulle ha blivit sett eller hört.

Det ges sällan en definition av begreppet reflektion i litteraturen, men det finns gott om beskrivningar av hur det ska förstås genom det som på andra sätt kommer fram i texten. I regel handlar förståelsen om dina egna tankeprocesser och det ansvar du har för vad du gör. Att reflektera över något har beskrivits som en lärstrategi för att kunna utforska professionell kunskap. Det kan också förklaras som en systematisk undersökning av något, att ha en förmåga att se en sak från flera sidor och eventuellt få en förståelse för att saken kan uppfattas på olika sätt.

Förmågan att kunna reflektera är förmågan att undersöka, diskutera, analysera och tolka kunskapen och att använda den på ett nytt och kreativt sätt.

I praktiken betyder det att du kan överföra kunskap från det som du har erfarit i ett eller flera sammanhang till andra situationer, eftersom du förstår sam25

KAPI TE L 3

En blick på dig själv Reflektion är ett kvalitativt sätt att utveckla kunskap genom att utforska sig själv. Du lär dig om dig själv. Den viktiga poängen med reflektionen är att du riktar fokus mot dig själv och inte mot vad du tror är alla andras tankar, åsikter och känslor. Det är att lyfta fram, betrakta och sätta ord på något som bara är ditt.

Ett annat centralt syfte med reflektion är att få fram det som inte finns i medvetandet eller som du tror är något annat än det är (Duffy 2007). Det innebär också att sätta ord på det ”tysta”, det som är dolt i en handling, åsikt eller tanke. Det som du inte är klar över är ofta det som styr vad du gör.

Avsikten är att du ska kunna upptäcka spänningsförhållandet mellan det icke uttalade och kanske omedvetna och det som du faktiskt observerar och kan sätta ord på. Då kan du upptäcka vad spänningen går ut på och finna möjliga sätt att hantera den på (Hummelvoll 2010). En situation 33

Kristin Bie eller ett fenomen kan tolkas på många olika sätt.

Behållningen av reflektion är avhängig av din förmåga att observera och tolka (Johns 2010). Reflektion kan därför förklaras som en förmåga att kritiskt utforska din egen tolkning av verklig­ heten (Alvesson & Skjöldberg 2003).

REFLEKTION ÄR EN MEDVETEN HANDLING

Du måste öva upp din förmåga att bedöma en situation och genomföra bra åtgärder i det praktiska arbetet. Det är där du lär dig att omvandla teori till något som du kan använda i praktiken. Reflektion kan hjälpa dig att genomföra medvetna och omfattande undersökningar av sambandet mellan det du gör, varför du gör det och vilka konsekvenser det har. Det motsatta är att du handlar omedvetet och kanske impulsivt. Reflektionen ska alltså göra dig klokare och hjälpa dig att skapa insikt i, och förståelse för, vilka möjligheter du har att göra något för brukaren, anhöriga och kollegor (Wahlgren m.fl. 2006).

Målet med reflektion är att du ska utveckla ett medvetet förhållande till ditt beteende, dina egna reaktioner och känslor och till yrket. Då kan du lösa dagliga problem på ett yrkesmässigt och lämpligt sätt. Det är också viktigt att tänka på den 34

3. En blick på dig själv ”frigörande” effekten av reflektion. Det betyder att du kan uppnå självständighet och ta ansvar för ditt eget lärande både som student och som yrkesverksam. En blick in i dig själv kan avslöja om du saknar förståelse och kunskaper i givna situationer och ger dig möjlighet att skapa ny kunskap för att eventuellt utöva ditt yrke på andra sätt än du hade tänkt från början. Du kan utveckla förmågan att identifiera problem och hitta, korrigera eller göra dig av med olämplig praktik. Eller tvärtom fortsätter du kanske med att vidareutveckla det som du upplever som ett bra socialt arbete. ÄNDRA PERSPEKTIV

Om du är en reflekterande person, och inte en vane­mässig tänkare, kan du anpassa arbetet till de utmaningar som du vid varje tidpunkt kan stå inför eftersom du har lättare för att acceptera andra perspektiv. Ett ändrat perspektiv innebär att din verklighetsuppfattning ändras. När du observerar, eller befinner dig i en situation som är betydelsefull, ser och hör du det som passar in i din egen uppfattning av verkligheten eller världen.

Det vill säga du letar, medvetet eller omedvetet, efter tidigare erfarenheter och kunskaper som liknar en ny upplevelse och därför kan förklara bety35

KAPI TE L 7

Reflekterad praktik och den reflekterande praktikern En enkel förklaring till vad reflekterad praktik är, är att det dagliga arbetet skapar möjligheter för att lära. Om du faktiskt lär av din dagliga praktik beror på hur du engagerar dig i arbetet. Lärandet beror både på ditt sociala engagemang och på din personlighet. Det handlar vanligtvis om processer som varar över tid, och det är reflektionen över egen praktik som blir grund för förändring och nytänkande (Billett & Newton 2010).

Reflekterad praktik involverar tänkande som hjälper dig att förstå praktiken, vad som krävs av dig och hur du ska reagera på ett eller flera krav.

Det handlar om att ”gå in i” situationer igen för att kunna hantera arbetsdagen på ett mer upplyst sätt. Det är en egenskap som de flesta måste utveckla, för det är relativt enkelt att fästa sig vid detaljerna i en situation; det är svårare att tillägna sig ett bredare perspektiv och helhetstänkande.

95

Kristin Bie Att utveckla reflekterad praktik är mer än att sätta sig in i regler eller tyda ett recept om hur reflektion ska ske. Det är ett mycket mer kreativt, varierat och komplext sätt att tänka. Det är strategier och tekniker som kan användas för att utveckla kritisk, reflekterad praktik.

Reflekterad praktik är en kombination av självkännedom, reflektion och kritiskt tänkande. Det handlar om ganska komplexa processer. Att försöka lösa uppgifter utan någon form av reflektion riskerar att leda till ett stelnat och vanemässigt tankemönster som förhindrar nytänkande, andra perspektiv och förändring, något som i sin tur kan medföra mindre effektiv praktik (Thompson & Thompson 2008). Den kompetenta praktikern är ett begrepp som refererar till den praktiker som på ett bra vis integrerar teori och praktik. Begreppet förmedlar en förståelse för att teori och praktik är två sidor av samma sak, och att dessa inte existerar oberoende av varandra.

Ett exempel att reflektera kring En situation hämtad från socialt arbete med familjer kan illustrera hur man kan se samma situation på ­olika vis beroende på vilket perspektiv man anlägger.

En erfaren socialarbetare beskriver en händelse tidigt

96

7. Reflekterad praktik … i hennes yrkeskarriär. Det var hennes första arbete på familjeenheten och hon mötte ett föräldrapar som kallats dit på grund av en orosanmälan från för­skolan.

Vid mötet sa hon direkt till föräldrarna att hon tyckte de skulle gå med i den öppna föräldra­gruppen som fanns i stadsdelen. Det gjorde föräldrarna och hon fick beröm från kollegorna eftersom hon handlagt ärendet snabbt och innovativt.

Men sedan sa hon: Jag har tänkt mycket på just den episoden som något obehagligt. Jag förstod inte då varför, men senare, då jag fick lära mig om makt, förstod jag att jag hade utövat makt på ett sätt som jag aldrig skulle ha gjort i dag. Det har fått mig att reflektera över om jag har utövat makt i andra situationer, och hur jag i så fall har gjort det. Nu vet jag att de ord jag använder kan verka som maktmissbruk, och i den där situationen uppfattade föräldrarna kanske att det låg ett hot i det jag sa. Och när jag tänker efter, kan det ofta finnas ett underförstått hot i mitt sätt att säga saker. Det kan betyda att brukarna gör som jag säger eller ”föreslår” utan att de själva upplever sig ha nytta av insatsen.

Leili Laanemets

I praktiken är det ofta så att dina erfarenheter är uppenbara för dig, medan andra saker kommer i skymundan och kanske försvinner helt ur medvetandet. Ett perspektivskifte kan också ändra förståelsen av något. Det är meningen att saker, pro97

Reflektion i socialt arbete

Redskap för lärande och förändring Kristin Bie Det sociala arbetet är inte något man lär sig en gång för alla utan socialarbetaren behöver kunna omvandla sina erfaren­ heter till kunskap. I denna process spelar reflektion en cen­ tral roll. Reflektion är ett verktyg för att knyta samman teori och praktik. Det är också en strategi för ett livslångt lärande.

Målet är att utveckla ett gott yrkesmässigt omdöme för att kunna fatta väl underbyggda beslut – och att lära sig mer om vilka vi är som människor och medmänniskor, som yrkes­ verksamma och kollegor.

Den här boken kan användas i allt lärande som utgår från praktiskt socialt arbete. Den vänder sig både till dig som arbetat länge i socialt arbete och till dig som går din socio­ nomutbildning. Särskilt lämpad är den under den verksam­ hetsförlagda delen av utbildningen.

Kristin Bie har arbetat som lektor vid Høgskulen på Vestlandet och som konsult inom kommunal vård och omsorg i Norge. Översättning: Birgitta Önnerfält Fackgranskning: Leili Laanemets, universitetslektor vid Social­ högskolan, Lunds universitet

ISBN 9789151104577

9 789151 104577