9789151104485

Page 1

Iréne Larsson  Marie Bäcklinder Setterlund

Funktionsförmåga 1 är skriven för kursen Funktionsförmåga och funktionsnedsättning 1. Kursen behandlar olika former av funktions­ nedsättningar och vilket stöd och bemötande som kan ge vårdtagare och brukar en fungerande vardag och god livskvalitet.

Larsson  Bäcklinder Setterlund

Funktionsförmåga 1

Funktionsförmåga 1 tar upp frågor som:

• Hur ser samhällets stöd och service ut när det gäller livsvillkor,

Funktionsförmåga Iréne Larsson  Marie Bäcklinder Setterlund

1

möjligheter och delaktighet för personer med funktionsnedsättning?

• Hur planeras, genomförs, dokumenteras och utvärderas stöd- och • Hur arbetar man i team och vilken samverkan sker internt och externt?

• Hur bemöter och kommunicerar man med personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga på ett professionellt sätt?

Varje kapitel är uppbyggt kring punkter i kursens centrala innehåll. I varje kapitel finns möjlighet för eleven att vara aktiv i sitt lärande med hjälp av fallbeskrivningar, centrala begrepp, ord att öva på och sammanfattningar. Kapitlen innehåller även tre olika frågetyper som får eleven att reflektera kring, fördjupa sig i och löpande stämma av sin kunskap. Iréne Larsson är specialpedagog, förskollärare och lärare med erfarenhet från förskola och grundskola samt från Barn- och fritidsprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet. Iréne är huvudförfattare till detta läro­ medel och har tidigare skrivit Special­ pedagogik 1.

Funktionsförmåga 1

hjälpinsatser till den enskilde?

Marie Bäcklinder Setterlund är specialpedagog, vårdlärare och sjuksköterska med yrkesbakgrund från vård och omsorg, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Marie har mångårig lärarerfarenhet från Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet.

ISBN 9789151104485

9 789151 104485

51104485.1.1_omslag.indd 1-3

2021-06-30 12:54


Innehåll 1.  Funktionsförmåga och funktionsnedsättningar................. 6

Viktiga ord att känna till.................................................................................................................... 9 Fysiska funktionsnedsättningar................................................................................................... 17 Stroke och demenssjukdomar.....................................................................................................25 Intellektuella funktionsnedsättningar ......................................................................................28 Psykiska funktionsnedsättningar................................................................................................31

2.  Historiskt perspektiv..........................................................46

Synen på funktionsförmåga och funktionsnedsättning.....................................................49 Några nedslag i historien...............................................................................................................51 Omsorgslagen....................................................................................................................................56 Assistansreformen............................................................................................................................56 Kampen för teckenspråket............................................................................................................ 57 Punktskriftsalfabetet......................................................................................................................59 Handikapporganisationernas utveckling ............................................................................... 60 Från mentalsjukhus till öppen vård.............................................................................................61

3.  Lagar och riktlinjer för stöd och service...........................66

Samhällets stöd för allas möjlighet till utveckling ...............................................................69 Internationella överenskommelser ger riktlinjer...................................................................70 Nationella lagar och bestämmelser...........................................................................................77 Kommuners och regioners ansvar.............................................................................................94

4.  Livet och identiteten........................................................ 100 Arv och miljö....................................................................................................................................103 Att upptäcka behov av stöd.......................................................................................................104 Tidiga insatser för barn................................................................................................................105 Samverkan mellan olika verksamheter..................................................................................108 Identitet och självbild...................................................................................................................110 Unga med funktionsnedsättningar.........................................................................................113 Sexualitet och relationer.............................................................................................................116

5.  Arbetssätt, metoder och hjälpmedel..............................122

Anpassa metoder och välja hjälpmedel.................................................................................125 Hjälpmedel ...................................................................................................................................... 127 Arbetssätt och hjälpmedel vid fysiska funktionsnedsättningar...................................134 Arbetssätt och hjälpmedel vid intellektuella funktionsnedsättningar ......................138 Välfärdsteknologi...........................................................................................................................143

4

Innehållsförteckning

51104485.1.1_s001-005.indd 4

2021-06-30 08:27


6.  Planering, genomförande och samarbete..................... 150

Planering av stöd- och hjälpinsatser.......................................................................................153 Personcentrerad vård och omsorg ........................................................................................154 Biståndsbedömning......................................................................................................................156 Genomförandeplan....................................................................................................................... 157 Dokumentation – viktig i alla skeden...................................................................................... 159 Teamarbete.......................................................................................................................................164 Samarbete och samverkan.........................................................................................................168

7.  Tillgänglighet och delaktighet......................................... 180

Tillgänglighet och delaktighet – en demokratisk rättighet.............................................183 Den inre miljön................................................................................................................................186 Den yttre miljön.............................................................................................................................189 Tillgänglighet till hälso- och sjukvård...................................................................................... 191 Tillgänglighet till utbildning......................................................................................................... 191 Tillgänglighet till information och service............................................................................. 192 Tillgänglighet till aktiviteter och kultur................................................................................... 196 Ledarhundar och assistanshundar...........................................................................................198

8.  Kommunikation, samspel och sinnesstimulering...........204

Kommunicera – att förstå och bli förstådd......................................................................... 207 Reflekterande samtal................................................................................................................... 214 Svåra samtal.....................................................................................................................................215 Handledning....................................................................................................................................218 Sinnesstimulering för att främja kommunikation och samspel.................................... 219 Alternativa kommunikationshjälpmedel................................................................................222

9.  Bemötande och våldsförebyggande arbete....................230

Yrkesetik och värdegrund...........................................................................................................233 Förhållningssätt och bemötande............................................................................................. 235 Att förebygga och hantera hot och våld............................................................................... 241 Register.............................................................................................................................................250 Bildförteckning...............................................................................................................................255

Innehållsförteckning

51104485.1.1_s001-005.indd 5

5

2021-06-30 08:27


4

Livet och identiteten

I din framtida yrkesroll inom vård och omsorg behöver du känna till hur viktigt det är att tidigt kunna upptäcka en persons behov av stöd då individens utveckling visar sig i en funktions­ nedsättning. På så vis kan insatser sättas in i ett tidigt skede och olika verksamheter kan samverka för att ge personen stöd och möjligheter att utvecklas. Du kommer också att få läsa om vad som har betydelse för en persons identitetsutveckling och vart du kan hänvisa vårdtagaren eller brukaren när det handlar om råd och stöd kring sexualitet och relationer.

Punkt 1, 3 och 7 i kursens centrala innehåll Barn och ungas utveckling vid funktionsnedsättning. Identitetsutveckling och självbild vid funktionsnedsättning. Sexualitet och relationer.

100

4 Livet och identiteten

51104485.1.1_s100-121.indd 100

2021-06-30 08:42


James är 17 år och tävlar på elitnivå i snow­ board. Han har som mål att vinna svenska mästerskapet i snowboard detta år. För ett år sedan träffade han Olivia på gymnasiet och de inledde en relation. James plan är att bli läkare och han har bra betyg. Både Olivia och han tänker läsa vidare efter gymnasiet. Det är dags för tävling och James ser fram emot detta med stor förväntan. Han har trä­ nat hårt och det skulle betyda så mycket för honom att vinna tävlingen. Olivia och hans familj är med bland publiken och de är lika förväntansfulla. Vädret är perfekt och allt tyder på att det finns stora chanser för James att ta hem en vinst. Då händer det som inte får hända, han tappar balansen i det sista hoppet och faller handlöst ned och slår i huvudet och bryter nacken. Allting går mycket snabbt och am­ bulans tillkallas. Han svimmar av i ambulansen och när han vaknar till på sjukhuset känner han inte av sina ben. Insikten om att ha blivit förlamad får honom att bryta ihop totalt.

James inser att hans liv kommer att för­ ändras och känner att hela hans framtid är förstörd, med drömmar om att tävla, studera och bilda familj. Hur ska hans liv bli nu? Hur kommer Olivia att reagera, kommer de att kunna ha sex och kan de någonsin få barn? Kan han studera vidare och kommer han en dag att kunna arbeta som läkare? Alla dessa tankar skapar ett inre kaos och han sluter sig och börjar få destruktiva tankar. Efter ett antal månader börjar James ändå hitta en viss motivation, när han träffar en mycket positiv och coachande fysioterapeut. Men den dagliga och krävande rehabilite­ ringen är som en enda lång kamp. Bara det att sätta sig i en rullstol för första gången kändes som en omöjlighet för James. Så småningom börjar han ändå acceptera träningen och när det gått en tid börjar han även planera för en framtid.

4 Livet och identiteten

51104485.1.1_s100-121.indd 101

101

2021-06-30 08:42


reflektera

1. Vad behöver omgivningen tänka på för att inte kränka James integritet? 2. Hur tror du hans flickvän kommer att agera? 3. Vilket stöd tänker du att James kan behöva för att bli så själv­ ständig som möjligt?

Centrala begrepp De här orden är viktiga för det som du nu ska lära dig. Fundera över vad orden betyder innan du börjar läsa. Genetik – Ärftlighetslära. Diagnos – Bedömning, beskrivning av ett visst tillstånd. Symtom – Tecken på sjukdom, obehag eller besvär. Utredning – Att samla in uppgifter och ställa samman dem för att kunna besluta vad som bör göras. Kartläggning – Att skapa en helhetsbild. Samverkan – Samarbete mellan olika verksamheter eller mellan olika yrkeskategorier i ett team. Identitet – Hur en person upplever sig själv eller hur andra ser på honom eller henne.

102

4 Livet och identiteten

51104485.1.1_s100-121.indd 102

2021-06-30 08:42


arv och miljö Barn utvecklas olika och därför kan man inte tala om vad som är ”normalt” hos ett barn. Det finns flera olika faktorer som påverkar barns förmåga att lära sig saker och att utvecklas som individer i ett socialt sammanhang och i den kultur de lever i. Arv och miljö är faktorer som påverkar människors egenskaper. Dessa faktorer kan ha betydelse för hur man formas som människa och kan visa sig i beteende eller i någon form av sjukdom eller funktionsnedsättning. Arv är när egenskaper överförs från föräldrar till barn genom generna. Genetik är en vetenskap inom biologin som studerar hur arvsmassan är uppbyggd och fungerar. Numera Ärftliga och miljörelaterade faktorer påverkar barns och vuxnas inlärning och utveckling. använder man genteknik för att analysera ärftliga sjukdomar, till genetik – ärftlighetslära exempel diabetes och adhd. psykosocial miljö – hand­ Människor formas och påverkas på olika sätt beroende på i lar om hur den sociala mil­ vilken miljö de lever och arbetar. Den psykosociala miljön har jön påverkar en persons psykiska hälsa stor betydelse för hur människor mår och förhåller sig till andra. dysfunktionell miljö – en Den har också stor betydelse för inlärningen hos barn och ungmiljö som inte fungerar domar. I en bekräftande och stimulerande miljö mår man bra bra, t.ex. på grund av brist på empati och kommu­ och stärks i utvecklingen av olika förmågor. Växer man däremot nikation upp i en dysfunktionell miljö kan det leda till inlärningssvårigemotionell – som har med heter och en emotionell eller social problematik. känslor att göra reflektera

1. Vad tror du påverkar människor mest – arv eller miljö? 2. Vilka faktorer har påverkat dig under din uppväxt?

4 Livet och identiteten

51104485.1.1_s100-121.indd 103

103

2021-06-30 08:42


Det är viktigt att tidigt uppmärksamma ett barns behov. Det kan handla om stöd för att samspela med andra barn eller med familjen.

diagnos – bedömning, beskrivning av ett visst tillstånd symtom – tecken på sjukdom, obehag, besvär

104

att upptäcka behov av stöd I din framtida yrkesroll inom vård och omsorg behöver du känna till hur man bör agera för att upptäcka och uppmärksamma en individs behov av stöd. Det kan till exempel handla om en person med någon funktionsnedsättning i daglig verksamhet eller på ett LSS-boende som har ett behov som tidigare inte har uppmärksammats eller som inte fått det stöd som han eller hon haft rätt till. Du har en skyldighet att informera din verksamhetschef om detta så att personen får rätt hjälp och stöd. Det är naturligtvis viktigt att föräldrar söker hjälp tidigt om de märker att deras barn behöver stöd, men även att personal på mödravårdscentralen, barnavårdscentralen, habiliteringen och inom förskolans och skolans barnhälsa och elevhälsa tidigt upptäcker detta. Då kan stödet sättas in i god tid, både till barnet och till föräldrarna. Tidiga insatser är en social och ekonomisk investering av samhället för att bland annat förhindra ett utanförskap och förebygga att ungdomar hamnar i missbruk eller kriminalitet. Ibland behöver man ställa en diagnos för att kunna ge rätt stöd och hjälp till personer med olika funktionsnedsättningar. En diagnos beskriver en individs sjukdom, störning eller funktionsnedsättning, bland annat i form av olika symtom eller

4 Livet och identiteten

51104485.1.1_s100-121.indd 104

2021-06-30 08:42


beteendemönster. Det är viktigt att förstå att det finns stora individuella skillnader inom diagnoserna och att en diagnos är en ”färskvara” som kan omprövas eftersom vissa diagnoser kan beskriva ett tillstånd som förändras efter en tid. För att kunna ställa en diagnos måste man samla fakta för att skapa en helhetsbild av individens problematik. Därför krävs en medicinsk, pedagogisk, psykologisk och social utredning.

Förstod du? 1. Vad innebär en diagnos? 2. Varför kan man behöva ställa en diagnos?

tidiga insatser för barn Inom barnhälsovård, mödravård, förlossning och habilitering har man hittat nya former för tidiga insatser. När det gäller barn med Downs syndrom besöker exempelvis habiliteringen familjen inom ett par veckor efter födseln för att ge råd och stöd, remiss till logoped och information om specialpedagogiska insatser i förskolan. Tidiga insatser i förskolan är viktigt för att möta barn med olika funktionsnedsättningar och kunna identifiera olika behov av stöd. Det kan till exempel handla om ett barn som har en försenad talutveckling eller svårigheter med att samspela med andra barn. Då är det viktigt att pedagogerna uppmärksammar detta i god tid så att de kan ta hjälp av en specialpedagog som kan göra en pedagogisk utredning. I den pedagogiska utredningen ingår det att observera barnet i olika situationer, exempelvis under olika aktiviteter och under lek med kamrater. Specialpedagogen behöver också ställa frågor till vårdnadshavare och pedagoger för att få en helhetsbild och komma fram till vilket stöd barnet kan behöva på förskolan. Habiliteringen Habiliteringen är en verksamhet som ger råd, stöd och behandling till personer som har en omfattande funktionsnedsättning. För barn och ung­ domar ges medicinskt, psykologiskt, socialt och pedagogiskt stöd utifrån varje individs behov.

4 Livet och identiteten

51104485.1.1_s100-121.indd 105

105

2021-06-30 08:42


När det handlar om att kunna ge stöd och möta barns olikheter behövs specialpedagogisk kompetens för att skapa tillgängliga lärmiljöer där barn får lära av varandra och utvecklas i sin egen takt. Struktur med stöd av bilder, teckenkommunikation och språkutvecklande material kan vara till hjälp för att öva olika funktioner.

Förebyggande insatser

Förstod du? 1. Hur kan man upp­ märksamma att ett barn behöver stöd? 2. Vad menas med förebyggande insatser?

Barnmorskan träffar föräldrarna i ett första skede under graviditeten. Om det finns behov av stöd och hjälp kan man arbeta med förebyggande insatser. Det kan handla om att det finns missbruk eller psykisk ohälsa i familjen eller att föräldrarna har ekonomiska problem. Då kan barnmorskan ta hjälp av läkare och psykolog på barnavårdscentralen eller kontakta socialtjänsten. Om det handlar om mammans psykiska ohälsa finns det team som arbetar med stödjande och förebyggande insatser fram till förlossningen.

Barnavårdscentralen Sjuksköterskan på bvc är den person som följer barnet från födseln tills det börjar i förskoleklass då skolhälsovården tar över. Några dagar efter att mamman och det nyfödda barnet har kommit hem brukar sköterskan göra ett hembesök. Barnet och föräldrarna träffar sedan sköterskan kontinuerligt under spädbarnstiden, bland annat för att mäta och väga barnet. Sjuksköterskor på bvc gör också enklare syn- och hörselkontroller och följer upp barnets tal- och motorikutveckling. På bvc följer man barnets utveckling och kontrollerar vid flera tillfällen hörsel, syn, tal och motorik.

106

51104485.1.1_s100-121.indd 106

2021-06-30 08:42


Genom att observera hur barnet fungerar och agerar kan en specialpedagog kartlägga vilket stöd som kan behövas för att ge barnet möjlighet att utvecklas.

Pedagogisk utredning Pedagogiska utredningar kan vara ett viktigt verktyg för att komma fram till vilka pedagogiska metoder, hjälpmedel och lösningar som kan vara till nytta för barnet. Där har specialpedagogen en viktig roll att tillsammans med pedagoger och vårdnadshavare skapa en helhetsbild av vilka insatser som kan behövas. Inför en pedagogisk utredning kan det vara viktigt att ta reda på om det finns ärftliga faktorer som kan ha påverkat barnets funktionsnedsättning. Exempelvis om någon förälder eller släkting har eller har haft samma funktionsnedsättning som barnet har. I en pedagogisk utredning ingår observationer av barnet i olika situationer och i barngruppen, intervjuer med berörda pedagoger på förskolan och vårdnadshavare. Kartläggningen handlar om att titta på exempelvis barnets tal- och språkutveckling, samspelet med kamrater samt motorik.

utredning – att samla in uppgifter och ställa sam­ man dem för att kunna besluta vad som bör göras

kartlägga – skapa en helhetsbild motorik – förmåga att kontrollera de egna mus­ kelrörelserna

4 Livet och identiteten

51104485.1.1_s100-121.indd 107

107

2021-06-30 08:42


Medicinsk, psykologisk och social utredning

Förstod du? 1. Hur skapar man en helhetsbild av bar­ net för att komma fram till rätt stöd? 2. Vad ingår i en pedagogisk utred­ ning? 3. Vilka behov av stöd och hjälp tittar man på i en social utredning?

Den pedagogiska utredningen kan leda till att man även kan behöva göra en medicinsk, psykologisk och social utredning, beroende på vad specialpedagogen har kommit fram till. Vid en medicinsk utredning är det en läkare som gör en grundlig undersökning och utreder om det finns någon sjukdom eller andra besvär som kan påverka behovet av stöd. Det är en psykolog som utför den psykologiska utredningen genom observationer och tester som kartlägger språk, intelligens och motorik. I den sociala utredningen kan en kurator vara till stöd och hjälp när det gäller bland annat psykisk ohälsa, ekonomiska problem eller missbruk. I kuratorns uppdrag ingår också att samarbeta med socialtjänsten.

samverkan mellan olika verksamheter

skriva remiss – hänvisa, exempelvis till specialist eller vård och omsorg

108

Handledning av personal är en viktig del i ett förebyggande arbete i förskolan. Det gäller också att samordna insatserna och det kan handla om samarbete mellan specialpedagog, barnavårdscentral, familjecentral, socialtjänst och habilitering. Specialpedagog och barnavårdscentral kan samverka med föräldrarnas tillåtelse. Om något barn i förskolan har en försenad talutveckling kan bvc-sköterskan skriva en remiss till logopeden. Logopedens uppdrag är i första hand att utreda barns tal- och språkutveckling, men hon eller han kan också handleda och ge råd till personal i förskolan. När barn visar tecken på andra förseningar i sin utveckling remitterar bvc-sköterskan till läkare och psykolog. Läkaren följer barnets utveckling och hälsotillstånd. En psykolog har som uppdrag att samtala med föräldrar, att göra olika tester som språk- och intelligenstester och att vid behov remittera till logoped, läkare och habilitering för vidare utredning. På vissa håll i landet har man även satsat på att anställa specialpedagoger som arbetar på bvc.

4 Livet och identiteten

51104485.1.1_s100-121.indd 108

2021-06-30 08:42


En specialpedagog kan handleda föräldrar till barn med funktionsnedsättning och ge dem stöd och utbildning.

Professioner i teamet kan samarbeta med förskolan för att förebygga och sätta in tidiga insatser redan i förskolan. Specialpedagogen kan exempelvis hålla i föräldrautbildning eller leda samtalsgrupper för att stödja barn till missbrukande föräldrar och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Du kan läsa mer om olika former av samverkan i kapitel 6. Det kan behövas flera olika insatser tillsammans med andra verksamheter för att barnet eller den unga personen ska få vardagen att fungera. Ibland behövs en samordnad individuell plan, SIP, där olika verksamheter som LSS-samordnare, barn- och ungdomspsykiatrin, skola och socialtjänst samverkar, tillsammans med föräldrarna. Det kan handla om hög frånvaro i skolan, missbruk, psykisk ohälsa eller en anmälan till socialtjänsten om att ett barn eller en ung person far illa på grund av missförhållanden i hemmet som exempelvis missbruk, misshandel eller sexuella övergrepp.

SIP – samordnad individu­ ell plan, handlingsplan för en specifik person

Förstod du? 1. Vilka verksam­ heter kan förskolan samverka med? 2. Vad är en samord­ nad individuell plan, SIP?

4 Livet och identiteten

51104485.1.1_s100-121.indd 109

109

2021-06-30 08:42


Hur en person blivit bemött som barn påverkar hur personen ser på sig själv som vuxen.

identitet och självbild Identitet kan beskrivas som hur du upplever dig själv eller hur andra ser på dig. Din identitet handlar också om tillhörighet som uppväxt, språk, samhälle och den kultur du växer upp i. Identiteten förändras hela tiden och omformas under åren. Den person du är i dag kommer du troligtvis inte vara om ett antal år. För att skapa sin identitet är det viktigt att acceptera den person man är. Problem med den egna identiteten kan medföra att vi inte fungerar i grupp eller kan bilda par. Självbild, självkänsla och självförtroende är begrepp som handlar om vem du är och vad du kan klara av. Hur du haft det under barndomen påverkar hur du ser på dig själv som person. Din självbild formas av hur du blir bemött och behandlad av andra människor.

110

4 Livet och identiteten

51104485.1.1_s100-121.indd 110

2021-06-30 08:42


Skillnader mellan självkänsla och självförtroende Din självkänsla handlar mycket om hur du bedömer dig själv. En stark självkänsla är en grundkänsla som visar på att du duger, att du känner dig betydelsefull och att bekräftelse och prestationer inte är avgörande för om du mår bra eller inte. En stark självkänsla innebär att du har lättare att möta motgångar och kritik. De miljöer som du kommer i kontakt med under din uppväxt och hur du blir omhändertagen och bemött av andra människor, spelar en viktig roll för din självkänsla. Att sällan bli bekräftad och ofta få höra att man inte duger kan, liksom mobbning och en känsla av utanförskap, påverka självkänslan negativt. Det kan finnas risk för ångest och depression om självkänslan försvagas. Självförtroende behöver inte hänga ihop med en god självkänsla, utan det handlar mer om att våga tro på sig själv och känna sig trygg med att klara av exempelvis nya saker. Om man sällan får stöd och inte uppmuntras att prova nya saker som känns lite osäkra, exempelvis att tala inför en grupp, så kan självförtroendet påverkas negativt. Ditt självförtroende kan också växla beroende på situation. Du blir mer och mer säker när du nått framgång inom ett område som varit nytt och det kommer att stärka ditt självförtroende. Det kan å andra sidan vara lätt hänt att man försöker prestera och driva sig själv för mycket, så att man hamnar i obalans med sin psykiska hälsa.

Förstod du? 1. Vad menas med identitet? 2. Vilka problem kan uppstå om en person får problem med självbilden? 3. Vad är skillnaden mellan självkänsla och självförtro­ ende?

Identitet och funktionsnedsättning Barn och unga som har en funktionsnedsättning kan lätt hamna i en identitetskris om de inte får rätt stöd. Att få sina känslor och upplevelser bekräftade kan vara ett betydelsefullt stöd för att stärka någons självbild. Det är också viktigt att de som arbetar inom olika verksamheter som skola, vård och omsorg utgår från varje individs önskemål, vilja och behov och låter personen vara med och planera och bestämma.

4 Livet och identiteten

51104485.1.1_s100-121.indd 111

111

2021-06-30 08:42


Att prova nya saker tillsammans med andra stärker självförtroendet.

Att få utmana sig själv i nya situationer kan stärka självförtroendet och samtidigt leda till ett självständigt liv för en person med funktionsnedsättning. Det är också stärkande för personens självförtroende och självkänsla att få delta i sammanhang där personer med liknande behov kan träffas och utbyta erfarenheter med varandra och stötta varandra. Att få information om sina rättigheter och att lära känna sin funktionsnedsättning är också något som bidrar till att stärka självbilden. reflektera

1. Hur kan du i din yrkesroll arbeta för att stärka identite­ ten hos barn, ungdomar och vuxna med funktionsned­ sättningar? 2. Vad kan vara viktigt för en person att känna till om sin funktionsnedsättning?

112

4 Livet och identiteten

51104485.1.1_s100-121.indd 112

2021-06-30 08:43


unga med funktionsnedsättningar Övergången från att vara barn till att börja bli vuxen kan vara en svår period för alla och kanske ännu mer för en person med funktionsnedsättning. Det kan behövas mycket stöd från föräldrar, skola och kamrater för att inte hamna i ett utanförskap eller drabbas av psykisk ohälsa. Det är också viktigt med det stöd som vård och omsorg kan ge genom att se till att vuxna personer som behöver stöd inom LSS-boende och daglig verksamhet får det. På det sättet riskerar inte personen att bli isolerad och kan delta i samhället. Under tonårstiden blir de flesta allt mer självupptagna och mycket handlar om att skapa sig en egen identitet. Toleransen är då inte lika stor när det handlar om att acceptera personers olikheter. Kamrater har en stor betydelse i tonåren och faktorer som att inte ligga på samma mentala nivå eller att ha en nedsatt funktionsförmåga kan göra det svårare för en tonåring som försöker hitta relationer som fungerar. Skolan och klasskamraterna är en viktig del av livet för ungdomar med funktionsnedsättningar. Skolan ska se till att det

Tonårstiden upplevs ibland som tuff. Då kan kompisar och skolan vara ett bra stöd. Skolan har en viktig uppgift att skapa förutsättningar för att alla elever ska må bra.

4 Livet och identiteten

51104485.1.1_s100-121.indd 113

113

2021-06-30 08:43


finns goda förutsättningar för att alla elever ska må bra, lära och utvecklas. Det är viktigt för elever med funktionsnedsättningar att få vara med i gemensamma aktiviteter som fungerar ihop med klasskamraterna. Det finns också föreningar och organisationer som har olika verksamheter för ungdomar med funktionsnedsättningar. Det kan vara allt från idrott, sång och musik till olika träffpunkter.

Syskon till någon med funktionsnedsättning

Att vara syskon till någon som har en funktionsnedsättning skapar många känslor.

114

Det kan innebära blandade känslor att ha en syster eller bror med funktionsnedsättning. Syskonet kan känna skuldkänslor, rädsla, ilska, oro, svartsjuka och besvikelse, blandat med både kärlek och glädje. Att vara syskon till någon med funktionsnedsättning kan också betyda att man får ta ett större ansvar. Känslan av att alltid komma i andra hand, kravet att hela tiden behöva anpassa sig och visa hänsyn och inte bekymra föräldrarna, kan leda till att man lätt drar sig undan familjen.

4 Livet och identiteten

51104485.1.1_s100-121.indd 114

2021-06-30 08:43


Att få träffa andra barn och ungdomar som har det på ett liknande sätt och som man kan dela erfarenheter och känslor med är mycket viktigt för barn och ungdomar som har syskon med funktionsnedsättning. I dag finns det olika former av syskonträffar som habiliteringen eller olika frivilligorganisationer ordnar och som erbjuder både stöd och information.

Förälder till barn och unga med funktionsnedsättningar Det kan väcka starka känslor hos föräldrar när de får veta att deras barn har en funktionsnedsättning. Den vanligaste reaktionen är sorg eller ett chocktillstånd som kan liknas vid en kris. Föräldrarna kan kastas mellan känslor av kärlek och sorg och kan behöva stöd för att inte de negativa känslorna ska ta över. Tankar som ”Varför skulle detta hända vår familj?” och ”Hur ska vårt barn kunna bli självständigt och klara sig i framtiden?” kan skapa stor oro hos föräldrarna. Föräldrarna kan behöva vårda sin egen relation eftersom de utsätts för stora påfrestningar när det gäller allt praktiskt som ska skötas kring barnet och att barnets behov oftast går före deras egna. Det kan ibland vara svårt för föräldrar att fatta beslut om att ta emot hjälp för avlastning, till exempel att besluta att barnet ibland ska vara på ett korttidsboende eller hos en stödfamilj. Därför behöver föräldrar erbjudas stöd exempelvis från habiliteringen eller från kommunens anhörigsamordnare eller anhörig­konsulenter. Stödet kan till exempel bestå av samtal med psykolog eller kurator, information och utbildning om funktionsnedsättningen och hjälp med planering och praktiska lösningar.

Förstod du? 1. Vilka känslor kan uppstå när man har ett syskon med funktionsnedsätt­ ning? 2. Vilket stöd kan en familj som har ett barn med en funktionsnedsätt­ ning få?

reflektera

1. Hur är synen bland ungdomar i dag när det gäller funk­ tionsnedsättningar? 2. Tänk dig att du arbetar på ett LSS-boende eller i en daglig verksamhet och märker att en av brukarna inte är delaktig tillsammans med de övriga i gruppen. Vad skulle du kunna bidra med för att förhindra brukarens utanförskap?

4 Livet och identiteten

51104485.1.1_s100-121.indd 115

115

2021-06-30 08:43


En person med funktionsnedsättning kan behöva stöd för att bland annat respektera andras och egna gränser och inte riskera att bli sexuellt utnyttjad.

116

sexualitet och relationer Sexualitet är ofta en privat del i en människas liv som man inte vill dela med andra. Det är ett sätt att uttrycka sina känslor till en annan person och ett sätt att kommunicera. Det kan vara svårt att se sig själv som sexuell och attraktiv om man inte har ett gott självförtroende och det krävs en sund och respektfull inställning till sexualitet för att få relationen till en partner att fungera. En sexuell relation handlar om fysisk närhet där båda parter känner trygghet och där tvång, våld och diskriminering inte får förekomma. Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan behöva stöd, både när det gäller att förstå och respektera andras gränser och när det handlar om att sätta egna gränser och inte riskera att bli sexuellt utnyttjad. Träffpunkter som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar kan skapa gemenskap och ge tillfälle att bygga relationer som kan leda till seriösa förhållanden. I dag finns olika forum för dejting där organisationer ordnar träffar

4 Livet och identiteten

51104485.1.1_s100-121.indd 116

2021-06-30 08:43


med olika aktiviteter som dans och utflykter. Det finns även dejtingsidor på nätet. När det handlar om relationsskapande är det viktigt att det finns stöd och att det känns bekvämt för alla inblandade. Det ligger inte i ditt uppdrag att ge råd kring frågor om brukares och vårdtagares sexualitet. Däremot är det viktigt att du känner till de mottagningar för sexuell hälsa som kan ge professionell hjälp inom området så att du kan hänvisa personen dit. De olika mottagningarna kan bland annat ge sexualrådgivning, erbjuda samtal kring sexuell hälsa, ge preventivmedelsrådgivning och utföra test för könssjukdomar. De kan också erbjuda samtalsgrupper om sex, samlevnad och relationer. Exempel på mottagningar som kan ge professionellt stöd:

• Ungdomsmottagningar, för personer under 23 år – preventivmedel, drogtester, stöd vid psykisk ohälsa, stress, ångest med mera.

• RFSU-kliniker – mottagningar som ger information och upplysning kring sexualitet, samlevnad och sexuell hälsa. • RFSL – en organisation som ger stöd till hbtqi-personer och

arbetar för att dessa ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som alla andra i samhället.

RFSU – Riksförbundet för sexuell upplysning RFSL – Riksförbundet för homosexuellas, bi­ sexuellas, transpersoners, queeras och intersexper­ soners rättigheter

Förstod du? 1. Vad menas med sexualitet? 2. Var kan man söka stöd när det gäller frågor om sexu­ alitet?

Alla behöver känna till vart de kan vända sig när det gäller råd om frågor kring sexualitet.

4 Livet och identiteten

51104485.1.1_s100-121.indd 117

117

2021-06-30 08:43


Vad står hbtqi för? Hbtqi är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter samt intersexpersoner.

• Homosexuell och bisexuell handlar om sexuell läggning, alltså vem man blir kär i eller attraherad av. Som homosexuell blir man kär i och attraherad av personer av samma kön som en själv. Som bisexuell blir man kär i och attraherad av personer oavsett kön.

• Trans handlar om könsidentitet och hur man uttrycker sitt kön. Många

transpersoner identifierar sig inte med det kön de tilldelades vid födseln. Trans har inget med sexualitet att göra utan handlar om vilket kön man själv har eller hur man uttrycker det.

• Queer handlar om queer som identitet, att vara queer. Det innebär att

på något sätt bryta mot normer kring kön, sexualitet och/eller relationer, exempelvis genom att vara transperson, ha en icke-monogam monogami – ett för­ relation eller att skaffa barn med en vän i stället för en kär­ hållande mellan två lekspartner.

personer

atypisk – som avviker från det typiska

I ntersexperson kan en person kalla sig som har en inter­ sexvariation. Intersexvariationer är ett medfött tillstånd i vilket könskromosomerna, könskörtlarna (testiklar eller äggstockar) eller könsorganens utveckling är atypisk. Det går att vara intersex och man, kvinna eller något annat. Källa: rfsl.se

reflektera

1. Vad känner du till om råd och stöd när det gäller RFSU, RFSL eller ungdomsmottagningar? 2. Vilka former av stöd tror du att personer med funk­ tionsnedsättning kan behöva när det handlar om sexu­ alitet?

118

4 Livet och identiteten

51104485.1.1_s100-121.indd 118

2021-06-30 08:43


ord att öva på Genetik – Ärftlighetslära. Psykosocial miljö – Hur den sociala miljön påverkar en persons psykiska hälsa. Miss­ förhållanden i ett barns hemmiljö eller på någons arbetsplats kan påverka en personens psykiska hälsa. Dysfunktionell miljö – En miljö med brist på empati och kommunikation. Det kan också handla om missbruk, psykisk ohälsa, misshan­ del eller sexuella övergrepp i en familj. Diagnos – Bedömning, beskrivning av ett visst tillstånd. Symtom – Tecken på sjukdom, obehag eller besvär. Det kan också vara en beskrivning av en persons upplevelse av sjukdom som smärta, funktionsförmåga eller trötthet. Utredning – Att samla in uppgifter och ställa samman dem för att kunna besluta vad som bör göras.

Motorik – Förmåga att kontrollera de egna muskelrörelserna, kan delas in i finmotorik och grovmotorik. Remiss – En hänvisning, en läkare kan till ex­ empel skicka en patient till en utredning inom psykiatrin genom att skriva en remiss. SIP – Samordnad individuell plan, handlings­ plan för en specifik person. Samverkan – Samarbete mellan olika verk­ samheter eller mellan olika yrkeskategorier i ett team. Identitet – Hur en person upplever sig själv eller hur andra ser på honom eller henne. Självbild – Medvetenhet om sig själv som en unik person. Självkänsla – Att veta sitt eget värde. Formas av i vilken miljö du vuxit upp och hur du blivit bemött av andra. Självförtroende – Att tro på sig själv och vara trygg i att man har förmågan att klara av nya saker.

sammanfattning • Barn utvecklas olika och därför kan man inte tala om vad som är ”normalt” hos

ett barn. Det finns flera olika faktorer som påverkar barns förmåga att lära sig saker och att utvecklas som individer i ett socialt sammanhang och i den kultur de lever i. Arv och miljö är faktorer som påverkar människors egenskaper. Arv är när egenskaper överförs från föräldrar till barn genom generna. Människor formas och påverkas på olika sätt beroende på i vilken miljö de lever i.

4 Livet och identiteten

51104485.1.1_s100-121.indd 119

119

2021-06-30 08:43


sammanfattning • Ibland behöver man ställa en diagnos för att kunna ge rätt stöd och hjälp till

personer med olika funktionsnedsättningar. En diagnos beskriver en individs sjukdom, störning eller funktionsnedsättning, bland annat i form av olika symtom eller beteendemönster. Det är viktigt att förstå att det finns stora individuella skillnader inom diagnoserna och att en diagnos är en ”färskvara” som i vissa fall beskriver ett tillstånd som förändras efter en tid.

• Tidiga insatser i förskolan handlar om att möta barn med olika funktionsned­

sättningar och kunna identifiera deras behov av stöd. Det är viktigt att pedago­ gerna i god tid uppmärksammar exempelvis barn som har en försenad tal­ utveckling eller svårigheter med att samspela med andra barn så att en specialpedagog kan göra en pedagogisk utredning. Pedagogiska utredningar kan vara ett viktigt verktyg för att komma fram till vilka pedagogiska metoder, hjälpmedel och lösningar som kan vara till nytta för barnet.

• Handledning av personal är en viktig del i ett förebyggande arbete i förskolan. Det gäller också att samordna insatserna och det kan handla om samarbete mellan specialpedagog, barnavårdscentral, familjecentral, socialtjänst och habilitering.

• Identitet kan beskrivas som hur du upplever dig själv eller hur andra ser på dig. Din identitet handlar också om tillhörighet som uppväxt, språk, samhälle och den kultur du växer upp i. Identiteten förändras och omformas under åren.

• Självbild, självkänsla och självförtroende är begrepp som handlar om vem du är

och vad du kan klara av. Din självbild formas av hur du blir bemött och behand­ lad av andra människor. Din självkänsla handlar mycket om hur du bedömer dig själv. Självförtroende behöver inte hänga ihop med en god självkänsla, utan det handlar mer om att våga tro på sig själv och känna sig trygg med att klara av exempelvis nya saker.

• Barn och unga som har en funktionsnedsättning kan lätt hamna i en identitets­ kris utan rätt stöd. Att få känslor och upplevelser bekräftade kan vara ett betydelsefullt stöd för att stärka någons självbild. Övergången från att vara barn till att börja bli vuxen kan vara en svår period för en person med funk­ tionsnedsättning. Det kan behövas mycket stöd från föräldrar, skola och kamrater för att inte hamna i ett utanförskap eller drabbas av psykisk ohälsa.

• Det kan innebära blandade känslor att vara syskon till någon med funktionsned­ sättning. Syskonet kan känna skuldkänslor, rädsla, ilska, oro, svartsjuka och besvikelse, blandat med både kärlek och glädje.

• Det kan väcka starka känslor hos föräldrar när de får veta att deras barn har en

funktionsnedsättning. Den vanligaste reaktionen är sorg eller ett chocktillstånd som kan liknas vid en kris.

120

4 Livet och identiteten

51104485.1.1_s100-121.indd 120

2021-06-30 08:43


sammanfattning • Sexualitet är oftast en privat del i en människas liv som man inte vill dela med

andra. Det är ett sätt att uttrycka sina känslor till en annan person och ett sätt att kommunicera. Det kan vara svårt att se sig själv som sexuell och attraktiv om man inte har ett gott självförtroende och det krävs en sund och respektfull inställning till sexualitet för att få relationen till en partner att fungera.

• Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan behöva stöd, både när det

gäller att förstå och respektera andras gränser och när det handlar om att sätta egna gränser och inte riskera att bli sexuellt utnyttjad.

instuderingsfrågor 1. Vilka faktorer påverkar hur vi utvecklas som individer? 2. Beskriv skillnaderna mellan arv och miljö. 3. Ge några exempel på hur man kan upptäcka att ett barn behöver stöd. 4. Varför är tidiga insatser viktiga? 5. Ge exempel på några tidiga insatser när det gäller stöd vid funktionsnedsättning. 6. Vad menas med en diagnos? 7. Hur går en pedagogisk utredning till? 8. Varför kan det vara viktigt med handledning i förskolan? 9. Vilka verksamheter och yrkeskategorier kan förskolan samverka med? 10. Hur skiljer sig självbild, självkänsla och självförtroende åt? 11. Varför kan tonårstiden vara extra jobbig för en person med funktionsnedsättning? 12. Hur kan det vara att vara förälder till barn eller ungdomar med funktionsnedsättning och vilken hjälp kan föräldrar få? 13. Vad handlar sexualitet och relationer om? 14. Vart kan man som tonåring vända sig till när man behöver råd och stöd i sexuella frågor?

4 Livet och identiteten

51104485.1.1_s100-121.indd 121

121

2021-06-30 08:43


Iréne Larsson  Marie Bäcklinder Setterlund

Funktionsförmåga 1 är skriven för kursen Funktionsförmåga och funktionsnedsättning 1. Kursen behandlar olika former av funktions­ nedsättningar och vilket stöd och bemötande som kan ge vårdtagare och brukar en fungerande vardag och god livskvalitet.

Larsson  Bäcklinder Setterlund

Funktionsförmåga 1

Funktionsförmåga 1 tar upp frågor som:

• Hur ser samhällets stöd och service ut när det gäller livsvillkor,

Funktionsförmåga Iréne Larsson  Marie Bäcklinder Setterlund

1

möjligheter och delaktighet för personer med funktionsnedsättning?

• Hur planeras, genomförs, dokumenteras och utvärderas stöd- och • Hur arbetar man i team och vilken samverkan sker internt och externt?

• Hur bemöter och kommunicerar man med personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga på ett professionellt sätt?

Varje kapitel är uppbyggt kring punkter i kursens centrala innehåll. I varje kapitel finns möjlighet för eleven att vara aktiv i sitt lärande med hjälp av fallbeskrivningar, centrala begrepp, ord att öva på och sammanfattningar. Kapitlen innehåller även tre olika frågetyper som får eleven att reflektera kring, fördjupa sig i och löpande stämma av sin kunskap. Iréne Larsson är specialpedagog, förskollärare och lärare med erfarenhet från förskola och grundskola samt från Barn- och fritidsprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet. Iréne är huvudförfattare till detta läro­ medel och har tidigare skrivit Special­ pedagogik 1.

Funktionsförmåga 1

hjälpinsatser till den enskilde?

Marie Bäcklinder Setterlund är specialpedagog, vårdlärare och sjuksköterska med yrkesbakgrund från vård och omsorg, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Marie har mångårig lärarerfarenhet från Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet.

ISBN 9789151104485

9 789151 104485

51104485.1.1_omslag.indd 1-3

2021-06-30 12:54


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.