__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

Eva-Lena Lindqvist

Gerontologi och geriatrik Eva-Lena Lindqvist

Gerontologi och geriatrik Eva-Lena Lindqvist

Gerontologi och geriatrik är skriven för kursen med samma namn. Det är en kurs som behandlar människans naturliga åldrande, de sjukdomar som är vanliga hos äldre och de insatser som vård och omsorg kan erbjuda. Gerontologi och geriatrik tar upp frågor som:

• Hur hanterar vård och omsorg den äldre personens sjukdomar • Hur går vårdprevention till och hur kan den äldre personens

funktionsförmåga bibehållas eller återfås efter en försämring?

• Vilka kunskaper om planering, genomförande, utvärdering

och dokumentation av insatser för äldre behövs i yrket som vårdpersonal?

• På vilket sätt kan bemötande, kommunikation och samverkan bidra till bättre vård och livskvalitet för den äldre?

Boken har en tydlig koppling till kursplanen och varje kapitel är uppbyggt kring en eller flera punkter i kursens centrala innehåll. I varje kapitel finns möjlighet för eleven att vara aktiv i sitt lärande med hjälp av fallbeskrivningar, centrala begrepp, ord att öva på och sammanfattningar. Kapitlen innehåller även tre olika fråge­ typer som får eleven att reflektera kring, fördjupa sig i och löpande stämma av sin kunskap.

Gerontologi och geriatrik

och behov av läkemedel, näring och fysisk aktivitet?

Eva-Lena Lindqvist är leg. lärare i Lysekils kommun. Hon är även leg. sjuksköterska, specialiserad inom vård av äldre, och har tidigare arbetat bland annat på medicinklinik, inom kommunal hemsjukvård och som demensvårdsutvecklare.

ISBN 9789151104454

9 789151 104454

51104454.1.1_Omslag.indd Alla sidor

2021-01-18 14:17


Innehåll 1.  Gerontologi – det normala åldrandet.................................. 6 Livets gång.................................................................................................................................... 9 Det fysiska åldrandet.............................................................................................................. 11 Psykologiskt åldrande............................................................................................................. 24 Socialt åldrande........................................................................................................................ 25 Den åldrande människans behov ur olika perspektiv...................................................27

2.  Geriatrik – åldrandets sjukdomar......................................38 Vanliga sjukdomstillstånd.......................................................................................................41 Demens........................................................................................................................................ 70 Psykisk ohälsa ........................................................................................................................... 83

3.  Insatser och verksamheter................................................. 92 Regionnivå.................................................................................................................................. 95 Kommunnivå...............................................................................................................................97 Insatser som bistånds­handläggare kan bevilja............................................................... 98 Insatser som legitimerad personal kan bevilja.............................................................102 Övriga insatser........................................................................................................................104

4.  Äldre med komplexa behov.............................................110 Att leva längre.........................................................................................................................113 Läkemedel och äldre.............................................................................................................115

5.  Måltiden och hälsan..........................................................126 Att äta för livet........................................................................................................................129 Måltidsmiljö och individuell anpassning.........................................................................136 Svårigheter och risker vid måltider................................................................................ 138 Stöd vid måltider ................................................................................................................... 141

4

Innehållsförteckning

51104454.1.1_s001-005.indd 4

2021-01-18 13:28


6.  Förebygga, bevara och förbättra....................................148

Fysisk aktivitet.........................................................................................................................151 Prevention – att förebygga olyckor och skador.........................................................155 Rehabilitering och funktionsbevarande omsorg........................................................166 Risker i äldre personers liv..................................................................................................169 Hjälpmedel för att vara trygg och självständig ..........................................................175

7.  Bemötande och kommunikation......................................182 Professionellt förhållningssätt..........................................................................................185 Bemötande och kommunikation sker överallt............................................................ 188 Kommunikation inom demensvård och äldreomsorg...............................................192 Svåra samtal.............................................................................................................................196

8.  Planering, samarbete och dokumentation.....................206

Att planera, genomföra och utvärdera..........................................................................209 Planering...................................................................................................................................209 Genomförandeplan...............................................................................................................212 Dokumentation.......................................................................................................................215 Samarbete och samverkan.................................................................................................225

9.  Palliativ vård och omsorg.................................................236 Palliativ vårdfilosofi ..............................................................................................................239 Palliativ vård............................................................................................................................. 241 Vad händer i livets slutskede?............................................................................................252 Efter dödsfallet.......................................................................................................................253 Register.....................................................................................................................................261 Bildförteckning.......................................................................................................................264

Innehållsförteckning

51104454.1.1_s001-005.indd 5

5

2021-01-18 13:28


4

Äldre med komplexa behov

När du arbetar inom vård och omsorg möter du äldre personer på de flesta vårdnivåer. Äldre sjuka eller vårdbehövande personer möter du bland annat på intensivvårdsavdelningar, operationsavdelningar, akutmottagningar, vårdcentraler, inom psykiatrin, på särskilda boenden och inom hemvården. Många av de äldre är multisjuka, de vill säga att de är drabbade av flera olika sjukdomar. Sjukdomarna och det naturliga åldrandet tillsammans betyder att de har komplexa behov. När du vårdar äldre och sjuka människor kommer du ofta i kontakt med läkemedel. I det här kapitlet får du kunskap om hur äldre personer skiljer sig från yngre när det gäller upptag och ansamling av läkemedel i kroppen. Du får också kunskap om biverkningar av läkemedel och om läkemedelsgenomgång.

Punkt 5 i kursens centrala innehåll Äldre multisjuka.

110

4 Äldre med komplexa behov

51104454.1.1_s110-125.indd 110

2021-01-18 13:39


Gunnar Blom, 84 år, öppnar entrédörren och lyfter in matkassarna i trapphuset. Hunden Laban stretar och drar i kopplet. – Jaha du Laban, du får väl kila upp då, säger Gunnar och släpper loss kopplet. Laban rusar snabbt uppför trapporna till andra våningen. Gunnar lyfter kassarna och börjar gå mot trappan. Han börjar bli andfådd och får ställa ner kassarna igen. Få se nu, det är åtta trappsteg upp till första avsatsen, tänker han. Han samlar kraft, lyfter kassarna igen och tar ett trappsteg i taget. Efter fyra trappsteg är han så andfådd att han måste stanna igen. Hjärtat hamrar i bröstet och det kramar åt runt bröstkorgen. Laban springer ner för trappan och tittar undrande på Gunnar. – Ja ja du Laban, husse kommer strax, säger han och tar ett par steg igen. Uppe på avsatsen har Gunnars fru Sonja placerat en stol. Han sjunker flåsande ner i den. Luften vill inte räcka till, det är så trångt att andas. Svetten pärlar sig i pannan. Laban hoppar upp i knät och gnyr lite. Gunnar stryker hunden långsamt över huvudet. Åtta steg kvar, det

ska väl gå den här gången också tänker han och reser sig. Efter tio minuter har han klarat av de sista stegen och kommer flåsande fram till lägenhetsdörren. Han tar upp nyckeln ur fickan och öppnar. Han släpper kassarna på golvet, tar sig plötsligt för bröstet och ramlar handlöst i golvet. Laban hoppar gnällande upp och ner och rusar in i köket till Sonja. --– Vad har hänt? frågar ambulanssjuk­ sköterskan Karin när hon fäster elektroderna på Gunnars bröstkorg. – Ja, han är då så envis jämt. Han skulle absolut gå och köpa en kvällstidning och så blev det väl en massa mer när han ändå var i affären, säger Sonja upprört. – Är Gunnar tidigare frisk? undrar Karin. – Nej, det skulle jag väl inte säga precis. Han har ju sin diabetes, och så KOL förstås, säger Sonja. – Äsch nu överdriver du allt, muttrar Gunnar. – Gör jag verkligen det? Du är ju ingen ungdom längre och så har du ju hjärtsvikt också! säger Sonja upprört.

4 Äldre med komplexa behov

51104454.1.1_s110-125.indd 111

111

2021-01-18 13:39


reflektera

1. Hur tror du att Gunnar ser på sitt eget åldrande? 2. Gunnar muttrar att Sonja överdriver. Tycker du att hon gör det?

Centrala begrepp De här orden är viktiga för det som du nu ska lära dig. Fundera över vad orden betyder innan du börjar läsa. Biverkningar – Oönskade verkningar av läkemedel. Delegering – Ansvaret delegeras/läggs över från en person med formell kompetens till en person med reell kompetens. T.ex. kan legitimerad sjuksköterska delegera läkemedelshantering till vårdpersonal som har kunskap och kompetens för uppgiften. Helhetssyn – Samlad bild, överblick. Interaktioner – Läkemedel påverkar varandra och kan tillsammans ge oönskade verkningar. Komplexa behov – Sammanhängande/komplicerade behov. Komplexa behov är motsatsen till enkla behov. Multisjuklighet – När en person har flera sjukdomar samtidigt.

112

4 Äldre med komplexa behov

51104454.1.1_s110-125.indd 112

2021-01-18 13:39


att leva längre Vi lever allt längre. Medellivslängden ligger på 84 år för kvinnor och 81 år för män i Sverige. Det är många faktorer som påverkar hur gamla vi blir och även hur vi blir gamla. Vi lever fler och fler friska år, men under de sista åren drabbas de flesta av flera olika sjukdomar. Man pratar om de mest sköra äldre. Det är de personer som levt länge och har ett flertal sjukdomar, många vårddagar på sjukhus, bor på särskilt boende eller har hemtjänst. Personer över 65 år står för cirka 40 % av sjuk­besöken på landets akutmottagningar. Begreppet multisjuklighet innebär att den äldre personen lever med flera olika sjukdomar. Detta är viktigt att tänka på eftersom den äldres livskvalitet påverkas av detta. Som vårdpersonal kan du inte bara se till en av sjukdomarna, utan behöver se hel­heten och arbeta utifrån den unika personens behov och förmågor. Du behöver ha en helhetssyn på personen.

Äldre med komplexa behov Äldre personer har ofta ett flertal kroniska sjukdomar. Att sjukdomarna är kroniska betyder att de inte går över eller kan botas, och att personen får lära sig leva med dem. Några exempel på kroniska sjukdomar är diabetes, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), Parkinsons sjukdom och reumatoid artrit (RA). Dessa sjukdomar påverkar livskvaliteten för den äldre personen. Till de kroniska sjukdomarna kan läggas det naturliga åldrandet med minskad muskelmassa, allt långsammare reflexer, sämre reaktionsförmåga samt nedsatt syn och hörsel. Om även urinvägsinfektion eller lunginflammation skulle drabba den äldre personen finns ibland inga reservkrafter att ta till. För några kan det vara början till slutet, det ena leder till det andra och slutligen dör personen.

Kvinnor lever i genomsnitt tre år längre än män, men denna skillnad håller på att utjämnas.

Förstod du? 1. Vad menas med multisjuklighet? 2. Hur skulle du förklara begreppet sköra äldre för någon som inte har hört det förut? 3. Var kan du som vårdpersonal träffa på sjuka äldre personer?

4 Äldre med komplexa behov

51104454.1.1_s110-125.indd 113

113

2021-01-18 13:39


När något nytt tillstöter och den äldre personen blir sämre så kanske personen vårdas på sjukhus en tid. Men redan efter ett kort vårdförlopp får personen komma hem, till korttidsboende eller särskilt boende. Personen kan då behöva hjälp från äldreomsorgen för att kunna leva ett så bra liv som möjligt. gunnar bloms komplexa behov

Förstod du? 1. Vad menas med att vissa sjukdomar är kroniska? 2. En vän till dig frågar vad det kan bero på att hans morfar inte blivit bra igen efter en vanlig urinvägsinfektion. Vad svarar du? 3. Hur kan du som vårdpersonal underlätta livet för Gunnar Blom om han hamnar på sjukhus?

114

Om vi återgår till fallbeskrivningen med Gunnar Blom kan hans tillstånd innebära att han blir inlagd på sjukhus. Han kanske blir sängliggande och eftersom han har minskad muskelmassa och nedsatt fysik kan det leda till att han inte orkar hosta upp slem från luftvägarna. Lägger man då till en nedsatt hostreflex och sjukdomen KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, kan det innebära att slemmet samlas i lungorna. Detta kan i sin tur leda till lunginflammation. Gunnars redan sjuka lungor och lunginflammationen gör att han har svårt att syresätta blodet, så han behöver troligen syrgasbehandling. Gunnar är en äldre man som åldrats naturligt genom att muskelmassan minskat och rörelseförmågan har blivit begränsad. Han har också försämrad hostreflex och en ökad stelhet i bröstkorgen och därför blir det svårare att hosta upp och rensa luftvägarna från slem. För att klara av att hosta behövs starka revbensmuskler, stark diafragma samt en rörlig och elastisk bröstkorg. Allt detta tillsammans med hans multipla sjukdomar – KOL, diabetes och hjärtsvikt – innebär att Gunnar har komplexa behov. Han har helt enkelt inga reservkrafter. Följden kan bli ytterligare förlust av muskelmassa på grund av sängläget. Det samlas också mer slem i lungorna om han inte varierar med att sitta, stå och gå. En annan risk är att han drabbas av en propp i underbenen, ventrombos eller proppar i lungorna, lungemboli. Har Gunnar svårt att andas och är trött kan det leda till nedsatt aptit och nedsatt ork. Hans krafter går åt till att kunna andas, det är ett jobbigt andningsarbete som kräver mycket energi. Lågt näringsintag leder till att Gunnars tillstånd försämras ytterligare. Alla celler i kroppen behöver näring och syre. Får cellerna inte det ökar risken för att Gunnar Blom kan dö.

4 Äldre med komplexa behov

51104454.1.1_s110-125.indd 114

2021-01-18 13:39


reflektera

Hur kan det hänga ihop att människor vill leva länge och känna sig unga, men att de varken vill vara gamla eller sjuka?

läkemedel och äldre Om man jämför en frisk person i 30-årsåldern med en person i 80-årsåldern ser man oftast skillnad i kroppssammansättningen. Vanligen har den yngre personen mer muskelmassa, en rakare kroppshållning och en mer elastisk hud. Den yngre personen reagerar också snabbare, rör sig snabbare och är mindre stel i leder och muskler. Syn och hörsel fungerar bra. Hos 80-åringen är det annorlunda. Personen har oftast mindre muskelmassa och det är vanligt med slitage av kroppen, exempelvis problem med leder och muskler. Ryggen är vanligen lite

4 Äldre med komplexa behov

51104454.1.1_s110-125.indd 115

115

2021-01-18 13:39


Förstod du? 1. Hur kan man se skillnad på en frisk 30-åring och en frisk 80-åring? 2. Vad menas med att läkemedlen ackumuleras i kroppen? Och varför ackumuleras de? 3. Vad kan det bero på att många äldre personen drabbas av läkemedelsförgiftning?

böjd. Den äldre personen är inte lika snabb i rörelser och reaktion. Syn och hörsel är ofta nedsatt. Huden är mindre elastisk och har både rynkor och fåror. Detta är ett naturligt åldrande. Men det finns naturligtvis 80-åringar med bättre fysik än vad en otränad och inaktiv 30-åring har.

Ackumulering Ser man till den inre miljön i kroppen så har en äldre person procentuellt mer fettvävnad jämfört med kroppsvatten. Eftersom många läkemedel binder sig till kroppsfettet så samlas läkemedlen där, man säger att de ackumulerar sig i kroppen. Dessutom fungerar lever och njurar sämre hos äldre personer. Detta kan sammantaget leda till att halten läkemedel i blodet riskerar att bli för hög och att den äldre personen blir läkemedelsförgiftad, även om han eller hon haft samma dos av läkemedel under flera år.

Läkemedelsgenomgång Det är viktigt med genomgång av den äldres läkemedel minst en gång om året för att utvärdera effekten. Många äldre har ett flertal sjukdomar och därmed också flera sorters läkemedel. De olika läkemedlen kan påverka varandra, de kan förstärka eller förminska varandras effekt. Ibland vet man inte hur läkemedlen påverkar varandra. Ju fler läkemedel en äldre person har, desto svårare blir det att förutsäga effekten av dem tillsammans. Det är läkarens ansvar att läkemedelsgenomgångar genomförs minst en gång varje år samt i samband med sjukhusvistelse eller inflyttning på särskilt boende. Viktiga frågor som läkaren ställer sig vid en läkemedels­ genomgång är:

transdermalt – när läkemedel tas upp genom huden, såsom läkemedelsplåster eller salva

116

• Behövs läkemedlet fortfarande? • Är det rätt läkemedel? • Är det rätt läkemedelsform? Exempelvis tabletter, kapslar, flytande eller transdermalt.

4 Äldre med komplexa behov

51104454.1.1_s110-125.indd 116

2021-01-18 13:39


Äldre personer är vanligen mer känsliga för läkemedel än yngre personer.

• Är det rätt dos? • Har det tillkommit några andra sjukdomar eller skador som kan påverka?

• Finns det interaktioner, det vill säga påverkar de olika läkemedlen varandra? Hur påverkar de i så fall varandra?

• Upplever den äldre personen biverkningar av läkemedlen? • Upplever andra att den äldre personen har biverkningar?

interaktion mellan läkemedel – de olika läkemedlen påverkar varandra, det kan förstärka eller försvaga effekten eller påverka på annat sätt

Exempelvis partner, barn eller vårdpersonal.

Det är viktigt att väga för- och nackdelar med läkemedlen mot varandra. Läkemedelshanteringen ska vara så säker och riskfri som möjligt. Många äldre personer vårdas på sjukhus för olika former av biverkningar och i många fall läkemedelsförgiftningar. Detta kan förebyggas med regelbundna läkemedelsgenomgångar.

4 Äldre med komplexa behov

51104454.1.1_s110-125.indd 117

117

2021-01-18 13:39


Muntorrhet är en vanlig biverkning av läkemedel och kan öka risken för karies.

Vanliga biverkningar av läkemedel Läkemedel ordineras för att förebygga, behandla eller bota sjukdomar. Men läkemedlen medför också oönskade effekter. Dessa effekter kallas för biverkningar.

• Muntorrhet, minskad salivproduktion och torra slemhinnor

i munnen kan göra det svårt att svälja. Kan uppleva att maten inte smakar något eller smakar annorlunda. Ökad risk för karies.

• Förstoppning, trög i magen, det går långt mellan tarmtömningarna. Torr och hård avföring.

• Illamående. • Besvär från magen, ont i magen, sveda, gaser, rapningar, blödningar från mag-tarmsystemet.

• Yrsel, svimningar, känsla av ostadighet. • Svårigheter att kissa, svårt att börja kissa, urinträngningar.

118

4 Äldre med komplexa behov

51104454.1.1_s110-125.indd 118

2021-01-18 13:39


• Förvirringstillstånd, känner sig oklar och rörig i huvudet, glömmer, svårt att förstå.

• Blodtrycksfall, blodtrycket hänger inte med när personen

reser sig från liggande till stående. Hjärnan får sämre blodtillförsel, därför kan personen svimma. Blodtrycksfall kan också orsakas av för hög dos av läkemedel som reglerar blodtrycket eller av vätskedrivande läkemedel, diuretika.

• Fallolyckor, kan orsakas av blodtrycksfall. • Klåda, kliar i huden. • Trötthet, dåsighet, sömnighet. Äldres behov av hjälp med att hantera sina läkemedel

Åldrande och sjukdom kan göra det besvärligt att klara av sin egen läkemedelshantering. Det är därför viktigt att ta reda på om personen behöver hjälp med att hantera sina läkemedel. Faktorer som kan påverka den äldres läkemedelsintag kan vara:

• Försämrad syn. Personen kan kanske inte se de små tabletterna, läsa på etiketten så det är rätt läkemedel, läsa doseringen, receptet/dosreceptet eller utgångsdatum.

• Nedsatt känsel, funktion och styrka i fingrar och händer.

Personen orkar kanske inte riva upp cellofan/plast runt stolpiller eller öppna locket till burken.

• Tremor, det vill säga skakningar i händerna. Gör det svårt att plocka ut piller ur burk, trycka ut ur blisterförpackning eller ta ögondroppar.

• Nedsatt finmotorik och grovmotorik i fingrar/händer/armar.

Personen kan ha svårt att plocka upp en liten tablett från bordet eller att koordinera sina handrörelser, exempelvis hålla i burken med ena handen och samtidigt skruva av locket med den andra handen. Ett annat exempel där både finmotorik och grovmotorik behövs är när en person ska ge sig själv ögondroppar.

4 Äldre med komplexa behov

51104454.1.1_s110-125.indd 119

119

2021-01-18 13:39


• Nedsatt kognitiv förmåga. Personen kan ha en utvecklingsstörning, demenssjukdom, psykisk sjukdom eller en förvärvad hjärnskada som gör att personen inte förstår att han eller hon behöver ta läkemedel, och inte heller förstår och kan följa läkemedelsordinationen. Personen minns kanske inte om han eller hon tagit läkemedlet eller inte och tar det igen, eller inte alls.

• Missbruksproblematik. Det kan handla om eget missbruk eller exempelvis partners eller barns missbruk.

• Svårigheter att svälja läkemedlen. Personen kan ha sväljsvårigheter efter en stroke, eller i samband med MS, Parkinson eller annan sjukdom.

För att den äldre personen ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt finns det olika hjälpmedel som kan underlätta personens läkemedelshantering. Några exempel:

• Apodos (apoteksdos). Färdigdoserade läkemedel i påse. Varje

påse är märkt med personens namn, födelsedatum, läkemedlets namn samt datum och tid för intaget.

120

4 Äldre med komplexa behov

51104454.1.1_s110-125.indd 120

2021-01-18 13:39


• Dosbox. Plastlåda att förvara rullen med apodospåsarna i. • Dosett. Ask med ett fack för varje dos per dygn för en vecka åt gången.

• Tablettdelare. För att underlätta att dela tabletter om doseringen är en halv tablett.

• Medicindoserare/läkemedelsrobot. En ljudsignal talar om när det är dags att ta läkemedlen. Rätt dos av rätt läkemedel matas fram vid rätt tidpunkt.

övertaget läkemedelsansvar

För att den äldre personens läkemedelshantering ska vara säker ska läkaren göra en bedömning av personens förmåga att självständigt hantera sina läkemedel. Utgångsläget är att personen själv ansvarar för sina läkemedel i hemmet. Men om personen har nedsatt kognitiv förmåga såsom utvecklingsstörning, demenssjukdom eller psykisk sjukdom kan han eller hon behöva hjälp med att hantera sina läkemedel. ”Vid all läkemedelsförskrivning ska läkaren bedöma patientens praktiska och kognitiva förmåga att klara sin läkemedelshantering. Så kallat övertaget läkemedelsansvar bör aktualiseras om patienten inte klarar sin läkemedelshantering själv eller med hjälp av närstående (anhörig). // En sjuksköterska tar då helt eller delvis över ansvaret för läkemedelshanteringen.”

Förstod du? 1. Varför ska läkaren göra en läkemedelsgenomgång?

Källa: Regional medicinsk riktlinje, Öppenvårdsdos, Västra Götalandsregionen

2. Vad menas med biverkningar? Ge tre exempel på biverkningar.

Om läkaren bedömer att personen inte kan klara av sin läke­ medelshantering på ett säkert sätt blir det övertaget läkemedelsansvar. Sjuksköterskan kan delegera hanteringen av personens läkemedel till vårdpersonal med förmåga och kunskap om uppgiften enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälsooch sjukvård och tandvård.

3. I ditt kommande arbete som vårdpersonal kommer du att möta begreppen övertaget läkemedelsansvar och delegering. Vad kan det innebära för dig?

4 Äldre med komplexa behov

51104454.1.1_s110-125.indd 121

121

2021-01-18 13:39


Faktorer som kan bidra till den äldre personens funktionsförmåga, värdighet och delaktighet

• Kunskaper om det naturliga åldrandet med exempelvis minskad muskelmassa, långsammare rörelser, försämrad reaktionsförmåga, nedsatt syn och hörsel.

• Kunskaper om kroniska sjukdomar, exempelvis diabetes, KOL, hjärtsvikt och artros.

• Kunskaper om infektioner, lunginflammation, urinvägsinfektion, andra akuta sjukdomar såsom hjärtinfarkt, stroke, fraktur på lårbenshalsen och läkemedelsförgiftning.

Åtgärder för ökad livskvalitet

• Fysisk aktivitet, promenader, simning, gymnastik i grupp eller ensam, styrketräning.

• Snabbt insatt rehabilitering efter exempelvis lunginflammation, hjärtinfarkt, höftledsoperation, stroke.

• Kunnig, professionell och uppmärksam vårdpersonal, empatiskt bemötande, humor.

• Träffa sin partner, sina barn, sina vänner. • Aktiviteter, underhållning, vara utomhus, leva ett vanligt liv.

122

4 Äldre med komplexa behov

51104454.1.1_s110-125.indd 122

2021-01-18 13:39


ord att öva på Sköra äldre – Personer som levt länge och har ett flertal sjukdomar, många vårddagar på sjukhus, bor på särskilt boende eller har hemtjänst. Äldre människor som är allmänt svaga och bräckliga och lätt drabbas av sjukdom eller skador. Komplexa behov – Sammanhängande/komplicerade behov. Komplexa behov är motsatsen till enkla behov. Helhetssyn – Samlad bild, överblick. Multisjuklighet – När en person har flera sjukdomar samtidigt. Ackumulera – Läkemedel samlas/lagras i kroppen. Biverkningar – Oönskade verkningar av läkemedel. Elimination – Avlägsna slaggprodukter från kroppen såsom urin, avföring eller kräkning. Interaktioner – När läkemedel påverkar varandra. Kan ge oönskade verkningar. Läkemedelsförgiftning – Personen har för höga halter av läkemedel i kroppen och har blivit förgiftad av läkemedlen. Läkemedelsgenomgång – Läkare är skyldig att minst en gång om året gå igenom personens läkemedel för att se över och ompröva behovet av läkemedlen.

Transdermalt – När läkemedel tas upp genom huden, såsom läkemedelsplåster eller salvor. Diuretika – Vätskedrivande läkemedel, hjälper kroppen att reglera vätskenivån i kroppen. Tremor – Ofrivilliga skakningar i händerna. Fin- och grovmotorik – Rörelseförmåga. Vid små exakta rörelser, finmotorik, och vid större rörelser, grovmotorik. Nedsatt kognitiv förmåga – Svårt med problemlösning, tänkande, minne och förståelse. Missbruksproblematik – Personen har eller har haft ett missbruk av t.ex. alkohol, droger eller läkemedel. Övertaget läkemedelsansvar – Personen har nedsatt kognitiv förmåga och kan inte på ett säkert sätt hantera sina läkemedel. Delegering – Ansvaret delegeras/läggs över från en person med formell kompetens till en person med reell kompetens. T.ex. kan legitimerad sjuksköterska delegera läkemedelshantering till vårdpersonal som har kunskap och kompetens för uppgiften.

4 Äldre med komplexa behov

51104454.1.1_s110-125.indd 123

123

2021-01-18 13:39


sammanfattning • Vi lever allt längre. Den förväntade medellivslängden ligger för närva-

rande på 84 år för kvinnor och 81 år för män i Sverige. Vi lever fler friska år än tidigare, men under sina senare år drabbas de flesta av flera olika sjukdomar.

• Om man jämför en frisk genomsnittlig person i 30-årsåldern med en

person i 80-årsåldern ser man oftast skillnad i kroppssammansättningen. Den äldre personen är inte lika snabb i rörelser och reaktion. Syn och hörsel är ofta nedsatt. Huden är mindre elastisk och har både rynkor och fåror.

• Levern och njurarna fungerar sämre hos äldre personer, vilket leder till att läkemedel ackumuleras i kroppen. Halten av läkemedel i blodet riskerar då att bli för hög. Många läkemedel binder sig till kroppsfettet och eftersom den äldre personen har procentuellt mer fettvävnad jämfört med kroppsvatten så samlas läkemedlen där.

• Det är viktigt med en genomgång av den äldres läkemedel minst en gång om året för att utvärdera effekten. Många äldre har ett flertal sjukdomar och får därför också fler läkemedel. De olika läkemedlen kan påverka varandra, de kan förstärka effekten eller förminska effekten.

• Läkemedelshanteringen ska vara så säker och riskfri som möjligt. Många äldre personer vårdas på sjukhus för olika former av biverkningar och i många fall läkemedelsförgiftningar.

• Åldrande och sjukdom kan göra det besvärligt att klara av sin egen

läkemedelshantering. Nedsatt syn, försämrad motorik och nedsatt känsel är exempel på svårigheter som den äldre personen kan ha.

• Om personen har nedsatt kognitiv förmåga, såsom utvecklingsstörning,

demenssjukdom eller psykisk sjukdom, kan det bli aktuellt med övertaget läkemedelsansvar.

• Äldre personer har ofta ett flertal kroniska sjukdomar, att sjukdomarna är kroniska betyder att de inte går över.

• Några exempel på kroniska sjukdomar är diabetes, kroniskt obstruktiv

lungsjukdom (KOL), Parkinsons sjukdom och reumatoid artrit (RA). Dessa sjukdomar påverkar livskvaliteten för den äldre personen på ett negativt sätt.

• Du som vårdpersonal kan och ska med din arbetsinsats underlätta livet för den äldre personen du är satt till att vårda.

124

4 Äldre med komplexa behov

51104454.1.1_s110-125.indd 124

2021-01-18 13:39


instuderingsfrågor 1. Vad menas med att man ska ha en helhetssyn på personen? 2. Beskriv det naturliga åldrandet. 3. Varför är det viktigt med en läkemedelsgenomgång? 4. Interaktioner av läkemedel, vad innebär det? 5. Blodtrycksfall kan vara en biverkning av läkemedel. Vad menas med biverkning? 6. Vad är komplexa behov för något? 7. Försämrad hostreflex, vad innebär det och hur kan det påverka en äldre person? 8. Hur kan du arbeta som vårdpersonal för att den äldre personen ska få vård och omsorg med god kvalitet?

4 Äldre med komplexa behov

51104454.1.1_s110-125.indd 125

125

2021-01-18 13:39


Eva-Lena Lindqvist

Gerontologi och geriatrik Eva-Lena Lindqvist

Gerontologi och geriatrik Eva-Lena Lindqvist

Gerontologi och geriatrik är skriven för kursen med samma namn. Det är en kurs som behandlar människans naturliga åldrande, de sjukdomar som är vanliga hos äldre och de insatser som vård och omsorg kan erbjuda. Gerontologi och geriatrik tar upp frågor som:

• Hur hanterar vård och omsorg den äldre personens sjukdomar • Hur går vårdprevention till och hur kan den äldre personens

funktionsförmåga bibehållas eller återfås efter en försämring?

• Vilka kunskaper om planering, genomförande, utvärdering

och dokumentation av insatser för äldre behövs i yrket som vårdpersonal?

• På vilket sätt kan bemötande, kommunikation och samverkan bidra till bättre vård och livskvalitet för den äldre?

Boken har en tydlig koppling till kursplanen och varje kapitel är uppbyggt kring en eller flera punkter i kursens centrala innehåll. I varje kapitel finns möjlighet för eleven att vara aktiv i sitt lärande med hjälp av fallbeskrivningar, centrala begrepp, ord att öva på och sammanfattningar. Kapitlen innehåller även tre olika fråge­ typer som får eleven att reflektera kring, fördjupa sig i och löpande stämma av sin kunskap.

Gerontologi och geriatrik

och behov av läkemedel, näring och fysisk aktivitet?

Eva-Lena Lindqvist är leg. lärare i Lysekils kommun. Hon är även leg. sjuksköterska, specialiserad inom vård av äldre, och har tidigare arbetat bland annat på medicinklinik, inom kommunal hemsjukvård och som demensvårdsutvecklare.

ISBN 9789151104454

9 789151 104454

51104454.1.1_Omslag.indd Alla sidor

2021-01-18 14:17

Profile for Smakprov Media AB

9789151104454  

9789151104454  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded