HelĂŠne Lind Wallerstedt
Lärarassistentens handbok
Innehåll
Så här använder du boken
11
1. Att arbeta med barn och ungdomar
13
Att arbeta som pedagog Kort om skolbarns utveckling Ledarskap i klassrummet Att leda andra – vilka förmågor behövs? Som oförberedd vikarie Hur fattar man tusen beslut och får alla rätt? Att hantera grupper Vilka olika yrkesgrupper arbetar inom skola och fritidshem? Reflektionsfrågor Lästips Egna anteckningar
13 14 16 18 22 23 24
2. Lärarassistentens roll och arbetsuppgifter
33
Skapa trivsel och trygghet Vara delaktig i klassrummet Förbereda inför en lektion Vara med på rasterna Elever i behov av särskilt stöd och kontakt med hemmet Att vara mentor Reflektionsfrågor Lästips Egna anteckningar
27 30 30 31
36 37 38 39 40 43 54 55 56
3. Administration och rutiner Webbaserade verktyg – lärplattformar Mejl Blanketter Loggbok Schema och timplan Kalendarium GDPR Sociala medier Tidningar, radio och tv Reflektionsfrågor Lästips Egna anteckningar
4. Yrkesetiska principer, tystnadsplikt och sekretess Etik i skolan Proffsig, personlig eller privat – vad är skillnaden? Sekretess och tystnadsplikt Orosanmälan till socialtjänsten Reflektionsfrågor Lästips Egna anteckningar
5. Hem och skola Information till hemmet Föräldramöte Utvecklingssamtal Föräldrar som inte gör det som förväntas Varför är samarbetet så viktigt? Förälder, vårdnadshavare, bonusmorsa och extrapappa – vem är vem?
59 60 60 61 62 62 63 66 67 68 69 69 70
73 73 77 80 82 83 84 85
87 88 90 91 92 93 95
Reflektionsfrågor Lästips Egna anteckningar
98 98 99
6. Hur den svenska skolan blev den skola vi har i dag
101
Den svenska skolan i ett historiskt perspektiv Delade meningar – religiösa skolor, läromedel, läxor och betyg Pedagogik – om hur människan blir människa Föds vi ”programmerade” eller formas vi av miljön? Några kända namn inom pedagogiken Reflektionsfrågor Lästips Egna anteckningar
101
7. Skolformer, läroplaner och betygsskalor Skolformer Läroplaner Betyg och betygsskalor Reflektionsfrågor Lästips Egna anteckningar
8. Så styrs skolan
107 110 111 112 114 114 115
117 117 119 123 126 126 127
129
Riksdag och regering 130 Huvudman 132 Skolverket och Skolinspektionen 133 Rektor och skolchef 135 Reflektionsfrågor 137 Lästips 137 Egna anteckningar 138
9. Elevhälsa och elever i behov av stöd Två exempel på elever som behöver stöd Samarbete med elevhälsan Vad kan elevhälsan hjälpa eleven med? Elevhälsan är till för alla elever När inget händer och inget hjälper … Hur lyckas man? Konkreta åtgärder Byte av skolform Diagnoser och olika former av psykisk ohälsa Reflektionsfrågor Lästips Egna anteckningar
10. Arbete mot kränkning och diskriminering Likabehandlingsplan, ordningsregler och konsekvenstrappor Utreda kränkningar Anmälan till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet Vad får jag göra när elever bråkar? Har skolan blivit otryggare? Reflektionsfrågor Lästips Egna anteckningar
141 143 147 148 149 150 152 153 156 156 158 159 160
163 164 167 169 169 172 173 173 174
Slutord 177 Sakregister 179
Så här använder du boken Lärarassistentens handbok är till för dig som utbildar dig eller som redan arbetar som lärarassistent eller elevassistent. Boken är indelad i tio kapitel som behandlar olika delar av uppdraget. Du kan läsa boken från pärm till pärm, men du kan också välja det eller de kapitel som intresserar dig mest eller som är aktuellast för dig. Den är tänkt att användas både som kursbok när du utbildar dig men också som ett stöd när du är ute i det dagliga arbetet. Genom att läsa, söka och anteckna information och tips på vad du ska göra och hur du ska göra det kommer handboken bli din egen, personliga hjälpreda. Boken innehåller tre olika delar, som i sin tur är uppdelade i olika kapitel. Den första delen, kapitel 1 till 5 beskriver de olika arbetsuppgifter en lärarassistent kan ha och hur man kan utföra dem. Här hittar du också förklaringar till begrepp som tystnadsplikt och sekretess och vad som menas med yrkesetiska principer. Hur man skapar bra relationer till vårdnadshavare finns också beskrivet i ett av kapitlen. Bokens andra del, kapitel 6 till 8, innehåller både en sammanfattning av hur det svenska utbildningsväsendet växte fram och en övergripande bakgrund om hur skolan styrs och vilka de viktigaste styrdokumenten är. De två sista kapitlen i boken, kapitel 9 till 10, handlar om särskilt stöd till elever och vad elevhälsan arbetar med samt hur man inom förskola, skola och fritidshem ska arbeta emot kränkningar och diskriminering. Varje kapitel avslutas med några frågor som du kan fundera över, tillsammans med andra eller ensam. Det finns inget facit eftersom frågorna är tänkta att skapa diskussion och reflektion. Efter frågorna finns blanka sidor där du själv kan anteckna ord och begrepp, litteraturtips och frågor du behöver hitta svar på. 11
Lärarassistentens handbok Sist i varje kapitel finns lästips med förslag på böcker eller webb platser där du kan läsa mer om just det som kapitlet handlar om. I slutet av boken finns också ett sakordsregister för de ord och begrepp som är viktiga för dig att förstå, och som det därför måste vara lätt att hitta förklaringar till.
12
1. Att arbeta med barn och ungdomar I det här kapitlet beskrivs vad som är typiskt för barn och ungdomar i olika åldrar. Det redogörs också för vilka förmågor man behöver öva på för att kunna leda en klass och hur grupper fungerar tillsammans. Avslutningsvis följer ett avsnitt om olika yrkesgrupper i skolan.
Att arbeta som pedagog Du har gjort ett aktivt val att börja arbeta inom skolan. Kanske har du börjat på en tjänst som lärarassistent, pedagog, resurs eller elev assistent. Det varierar vad man på olika skolor kallar den som inte är anställd som lärare. Oavsett vilken titel du har så är ditt uppdrag att arbeta med barn och ungdomar. De yngsta som går i skolan är 6 år och de äldsta är 16 år. Arbetar du på gymnasiet är eleverna mellan 16 och 19 år. En sexåring har sina behov och önskemål och en sextonåring helt andra. Därför är det bra om du kan något om den åldersgrupp du ska arbeta med. Alla sexåringar eller sextonåringar är självklart inte likadana, men det finns vissa generella drag som gör att man kan förmoda hur de reagerar och beter sig. Du behöver bara se dig om för att hitta bevis på att vi människor är olika. Dina vänner kan inte buntas ihop och sägas vara typiska för sin ålder. Men under barndomen finns drag eller beteenden som många jämnåriga i olika åldersgrupper har.
13
Lärarassistentens handbok Pedagogiska resurser i skolan I boken används tre olika begrepp när det handlar om skolpersonal som inte är lärare, fritidspedagoger eller administrativ personal: • Elevassistent – arbetar som stöd till en eller flera elever. Det finns ingen formell utbildning, men många elevassistenter är barn skötare. • Resurspedagog – arbetar i klass eller inom fritidsverksamhet som extra stöd och resurs. Det finns ingen formell utbildning. • Lärarassistent – arbetar som stöd till lärare inom undervisningen i skolan eller på fritidshem. Har formell utbildning som lärarassistent.
Kort om skolbarns utveckling Förskoleklass 6 år En sexåring har lämnat småbarnsstadiet och utvecklas i olika sociala sammanhang. De arbetar gärna med uppgifter där de ska hitta former och färger och tycker till exempel om att lägga pussel. De börjar så smått kunna hitta lösningar på egen hand när det uppstår mindre konflikter med andra barn och kan leka i grupp.
Lågstadiet 7–10 år Barn på lågstadiet utvecklas inte lika intensivt som de gjorde de första sex åren. Hjärnan mognar och man kan koncentrera sig längre stunder och ha viss kontroll över sina impulser. En typisk lågstadieelev lär sig att läsa och kan berätta om vad som händer och vad som har hänt även om det tar tid och kan vara ganska omständligt. De börjar förstå hur världen är uppbyggd och kan också se proportioner. De ritade huvudfotingarna ersätts av mer människoliknande kroppar med armar och ben. Man är nyfiken på omvärlden och kan vara utan vuxna i korta stunder. Lågstadieelever vill bli tagna på allvar och är gärna med i elevråd och vill komma till tals. 14
1. Att arbeta med barn och ungdomar
Mellanstadiet 10–13 år Barn på mellanstadiet börjar utvecklas mer kroppsligt. En del flickor kommer in i puberteten redan som tioåringar, för andra dröjer det ytterligare några år. Så i samma klass kan det finnas elever, oftast flickor, som ser ut och uppför sig som tonåringar, och elever, oftast pojkar, som verkar vara kvar på lågstadiet. Mellanstadieelever kan arbeta självständigare, men de behöver också tryggheten i att ha vuxna som förebilder och ledare. På mellanstadiet läser man för att lära sig nya saker, förmågan att läsa har blivit så automatiserad. Att samla och sortera saker är typiskt för mellanstadieelever. De är också medvetna om varför man har regler och kan vara riktiga poliser för att få alla att följa dem. Bland mellanstadieelever hittar man livliga förespråkare för att inte gå mot röd gubbe eller slänga tomburkar i naturen. Samtidigt är de nyfikna och kan fortfarande vara känslomässigt barnsliga.
Högstadiet 13–16 år De flesta elever går igenom puberteten under högstadiet. Det kan vara en stormig period då de ska testa gränser i sina försök att ta reda på vilka de är. De växer ofta både på längden och på bredden och sömnbehovet är stort. De blir ofta medvetna över vilken sexuell läggning de har och är nyfikna på vad det innebär. Hjärnan är så utvecklad att de nu kan tänka i abstrakta termer, resonera och argumentera. Elever i senare delen av tonåren börjar bli vuxna och vill fatta egna beslut. Det blir lätt konflikter med vuxna som vill ge goda råd och förhindra misstag. De ser ofta världen i svart eller vitt och att det är antingen eller. Hur barn och ungdomar utvecklas är en hel vetenskap. Det som beskrivs ovan är mycket kortfattat och faktorer som kan påverka en människas utveckling är inte med. Man talar ofta om att man både ärver egenskaper och att man utifrån den miljö man växer upp i utvecklar egenskaper. Man är en blandning av arv och miljö. Kriser och upplevda traumatiska händelser påverkar hur en människa formas, sjukdom och annan yttre påverkan bidrar också till utvecklingen. 15
Lärarassistentens handbok Hur du agerar när du arbetar gör skillnad för de barn och de ung domar du möter. Om du strävar efter att ge eleverna goda förutsättningar för att lära sig och utvecklas, stärker du deras självkänsla. De utvecklar en positiv känsla av att vara kompetenta. Om du bemöter eleverna med negativa förväntningar och inte stöttar dem i deras utveckling kan de utveckla en känsla av att vara mindre värda. Skolan kan och ska stödja eleverna i att få en realistisk självbild och en känsla av att de duger. När det är befogat ska de alltså få både beröm och konstruktiv kritik. Elever som har svårigheter och som inte får stöd upplever ofta att de är mindre värda.
Ledarskap i klassrummet Bilden av läraren som den som leder och undervisar en klass har förändrats. För hundra år sedan satt eleverna i sina bänkar och lyssnade och arbetade under tystnad. I dag ser det annorlunda ut. Läraren inleder ofta lektionen och sedan arbetar eleverna på flera olika sätt, många gånger tillsammans. Oavsett vilken bild vi har av lärarens roll i klassrummet så är den vuxne en mycket viktig person för hur gruppen ska arbeta och fungera. Är lärarens ledarskap för svagt blir stämningen snabbt rörig och stökig. Är ledarskapet för auktoritärt kan stämningen bli negativ och orolig. För de allra flesta av oss är förmågan att leda andra något vi måste öva på för att behärska, även om en del kan kliva in i ett klassrum och direkt ta på sig ledarrollen på ett positivt sätt. Ett sätt att utveckla sitt ledarskap är att läsa litteratur om hur man blir en bra ledare. Det finns mängder med böcker och teorier som beskriver vad ett gott ledarskap är. Men det handlar inte bara om teori och att i teorin veta hur man gör. Den kände amerikanske pedagogen John Deweys teori (se kapitel 3) är sammanfattad i uttrycket ”learning by doing”. Det innebär att man lär sig något medan man gör något och att det måste finnas en nytta med det man ska lära sig. I det här sammanhanget handlar det om att lära sig leda en grupp eller en klass genom att öva, det räcker inte bara att läsa om hur man kan göra. När man övar vissa förmågor, till exempel hoppar längd eller spelar 16
3. Administration och rutiner Det här kapitlet handlar om det administrativa arbete som utförs av pedagoger och lärare på en skola. Det är mycket papper som behövs för att dokumentera och säkerställa att skolan följer föreskrifter och lokala rutiner. Kapitlet beskriver också hur man bör tänka när det gäller mejl, sociala medier och mediebevakning. Den som sa att vi snart är i det papperslösa samhället har aldrig varit inne i en skola och sett den mängd av blanketter, dokument och listor som finns i pärmar och plastmappar. De flesta skolor har en person som bara arbetar med elev- och personaladministration, vanligtvis en skolassistent eller en skolsekreterare. För att underlätta administratörens arbete ska man alltid lämna in de uppgifter som begärs. Oftast ska de uppgifterna vidare till huvudmannens förvaltning, Skolverket, eller till SCB, Statistiska centralbyrån. En stor del av uppgifterna handlar om att skolan ska få den summa pengar som varje elev bidrar med. Om en elev inte är inskriven på skolan så får inte skolan pengar för den eleven. Saknas uppgifter om svenska som andraspråk eller en elevs modersmål uteblir också ersättningen. Andra uppgifter är viktiga eftersom de ligger till grund för den statistik som Skolverket sammanställer. Resultat på nationella prov och betyg är därför extra viktiga att rapportera in i rätt tid.
59
Lärarassistentens handbok
Webbaserade verktyg – lärplattformar De flesta huvudmän har numera webbaserade lärplattformar där skolans personal lägger in information om elever, och som vårdnadshavare kan ta del av. Många kommuner använder plattformarna V-klass, Skola24 eller Unicum eller så har man satsat på en egen plattform. Oavsett vad systemet heter innehåller det olika funktioner som underlättar kommunikationen mellan hem och skola via dessa. Veckobrev från mentor/klasslärare, frånvarorapportering samt viktiga meddelanden och information från skolledningen sköts snabbt och enkelt via systemet. Ibland använder inte vårdnadshavarna de digitala systemen. Det kan bero på att de inte har någon dator hemma, på bristande kunskap om plattformen eller att systemen inte fungerar, och då måste skolan även skicka information på papper. Därför är det viktigt att kontrollera att vårdnadshavarna har inloggning och att den fungerar vid varje termins början. I de webbaserade verktygen finns så kallade matriser, mallar, som är sammanställningar över vad elever ska kunna för att bli godkända i ett ämne. Undervisande pedagog kan kryssa för de moment som eleven har nått målen i och rödmarkera om eleven inte är godkänd. Ibland skriver man ut matriserna inför utvecklingssamtal, men är det många sidor blir det oftast bara rörigt.
Mejl Alla skolor förser i dag alla sina anställda med en mejladress. Det både underlättar och försvårar arbetet. Det positiva är att mejl underlättar snabb informationsspridning och att det går lätt att få kontakt med en eller flera. Det negativa är att det ibland skrivs mängder av mejl helt i onödan, som stjäl tid. Alla mejl ska öppnas, skummas igenom och sparas eller slängas. Är antalet mejl stort tar det tid att hålla ordning i sin inkorg. Många skolor har en policy om hur snabbt du måste svara på ett mejl. Ofta handlar det om två eller tre dagar. Hinner du inte skriva 60
3. Administration och rutiner ett utförligt svar räcker det med att skicka ett kort meddelande där du berättar när du tänker svara. Använd aldrig mejl till att skriva om elever. Det har hänt, och kommer fortsätta att hända, att mejl med omdömen om elever som kan misstolkas har gått iväg. Undvik att bli den som hamnar i den situationen.
Blanketter På många skolor arbetar man också mycket med dokument som läggs i gemensamma mappar. Det kan vara allt från lektionsplaneringar till minnesanteckningar från olika möten. Det kan också vara enkla dokument där alla som arbetar med en viss elev eller en viss klass kan fylla i vilka anpassningar man gör och hur de fungerar. Det enda man behöver tänka på är att aldrig skriva något som kan misstolkas och verka kränkande. De blanketter som är vanliga på skolor är: • • • • • • • • • • • • • •
personuppgifter och kontaktuppgifter till närmast anhörig personal personuppgifter och kontaktuppgifter till vårdnadshavare – elev anmälan om undervisning i svenska som andraspråk ansökan om undervisning i modersmål allergi/särskild kost för elev ansökan om ledighet för elev anmälan till elevhälsoteamet pedagogiska kartläggningar anmälan om kränkning elev till elev anmälan om kränkning vuxen till elev anmälan till huvudman om kränkning elev till elev beslut om åtgärdsprogram (ÅP) individuell utvecklingsplan (IUP) blankett för omdöme om elev inte når målen i ett ämne i årskurs 9.
En del skolor använder de blanketter som finns på Skolverkets webbplats, till exempel för beslut om åtgärdsprogram och för pedagogisk 61
Lärarassistentens handbok utredning. Många skolor har också egna blanketter och utformningen av dem kan variera. Det blir allt vanligare att alla blanketter finns tillgängliga digitalt antingen på skolans webbplats eller på kommunens. Elever och vårdnadshavare behöver ibland hjälp med att fylla i blanketterna på rätt sätt, och därför är det bra om det finns färdiga mallar i arbetslaget. Då kan man visa vårdnadshavarna vilka uppgifter som ska fyllas i och hur. Det underlättar och snabbar på handläggningen om det blir rätt från början.
Loggbok Förutom alla blanketter och formulär som man behöver känna till så är det viktigt att själv föra någon slags loggbok över möten och telefonsamtal. Det räcker med datum, initialer på de man träffat eller vem man ringt till för att de ska vara till stor nytta. När terminen är slut kan man gå igenom loggen och få en uppfattning om vilka insatser man har gjort. Ofta blir man förvånad över den mängd av möten och samtal man har under en termin och det kan vara bra att få en bekräftelse på att man är aktiv och agerar. En logg är också bra om en vårdnadshavare eller en elev anmäler en händelse till Skolinspektionen och BEO (Barn- och elevombudet). De kräver nästan alltid att skolan redovisar vad man har gjort och när man vidtog vissa åtgärder. Har man då korta anteckningar är det dels lättare att komma ihåg ett händelseförlopp, dels kan man redovisa vilka man kontaktade vid en viss händelse och när man kontaktade dem. Alltför ofta saknas sådana uppgifter och det blir svårt, för att inte säga omöjligt, att komma ihåg vem man ringde först, vem man ringde sedan och vid vilka tidpunkter.
Schema och timplan Grunden för all verksamhet på en skola är schemat. De obligatoriska skolformerna har i stort sett samma schema över hela året. Det kan skilja sig mellan höst- och vårtermin för klasser beroende på om man läser ämnen terminsvis eller inte. När man lägger schemat utgår man 62
Lärarassistentens handbok Heléne Lind Wallerstedt Vem gör vad på en skola? Vilka styrdokument och lagar gäller? Vad gör jag om kon flikter uppstår? Och vad gör elevhälsan? Listan på det som du som lärarassistent kan behöva känna till är lång och spänner över många områden. Förhoppningen är att den här boken ska vara ett stöd på vägen mot en spännande och givande yrkesroll – och din hjälpreda i yrkesvardagen som kommer. Lärarassistenten avlastar läraren och kan ha en rad olika uppgifter, allt från admi nistrativt och praktiskt arbete i anslutning till undervisningen, till att vara en extra resurs i klassrummet eller på fritidshemmet. Andra viktiga arbetsuppgifter handlar om att bidra till studiero, trivsel och gemenskap i skolan. I den här boken hittar du det mesta om hur skolan fungerar och får goda råd om bland annat konflikthante ring och ledarskap. Boken riktar sig till dig som studerar till och arbetar som lärarassistent. Den är också läsvärd för till exempel blivande och yrkesverksamma elevassistenter och resurspedagoger samt andra som vill få en övergripande bild av hur den dagliga verksamheten i skolan fungerar.
I LÄRARASSISTENTENS HANDBOK har bokens författare, Heléne Lind Wallerstedt, sammanställt kunskap och erfarenheter från över tjugofem år som skolledare. Hon är också utbildad lärare för grundskola och gymnasium. Numera arbetar hon som föreläsare, konsult och författare.
ISBN 9789151103549
9 789151 103549