TOVE PHILLIPS
Psykologi 1
Psykologi 1 ANDRA UPPLAGAN TOVE PHILLIPS
TOVE PHILLIPS
Varför är du som du är? Varför beter du dig som du gör? Var går gränsen mellan att vara psykiskt frisk och psykiskt sjuk?
Psykologi 1
Psykologi är ett spännande ämne som försöker svara på frågor som dessa. Inom psykologin finns det många förklaringsmodeller med olika svar och olika perspektiv. Några ser genetiska och biologiska orsaker, medan andra fokuserar mer på hur vi formats av vår uppväxt och vår omgivning. I denna bok får du en introduktion till psykologins fascinerande värld. Detta är den andra upplagan av Psykologi 1 och den innehåller uppdaterad information samt fördjupningar i samtida diskussioner och modern forskning. Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Psykologi 1 och varje kapitel tar upp en av punkterna i det centrala innehållet. I alla kapitel finns diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor som gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.
ANDRA UPPLAGAN
Tove Phillips, lärare i Barn- och fritidsämnen/engelska och frilansskribent.
ISBN 9789151103273
9 789151 103273
51103273.1.1_psyk1_omslag.indd 1-3
2021-06-22 08:11
Innehåll 1. Psykologins historiska framväxt ..........................................6 Vad är psykologi? ..................................................................................................................8 En ung vetenskap .............................................................................................................. 15 Psykoanalysen och de psykodynamiska teorierna ................................................ 19 Det behavioristiska perspektivet ................................................................................. 36 Det humanistiska perspektivet...................................................................................... 45 Psykologin idag...................................................................................................................54 Sammanfattning................................................................................................................. 59
2. Kognitionspsykologi............................................................ 62 Vad är kognitiv psykologi?...............................................................................................64 Uppmärksamhet och perception ................................................................................ 69 Minne...................................................................................................................................... 79 Språk....................................................................................................................................... 86 Tänkande .............................................................................................................................. 88 Tanke och handling ........................................................................................................... 95 Sammanfattning................................................................................................................. 99
3. Biologisk psykologi...........................................................102 Vad är biologisk psykologi?.......................................................................................... 104 Nervsystemet................................................................................................................... 111 Hjärnan................................................................................................................................ 118 Sammanfattning.............................................................................................................. 125
4
51103273.1.1_psyk1_K01_001-061.indd 4
2021-06-22 07:45
4. Socialpsykologi..................................................................128 Vad är socialpsykologi? ................................................................................................ 130 Social påverkan ............................................................................................................... 133 Gruppbeteende ...............................................................................................................142 Kärlekens psykologi ....................................................................................................... 155 Sammanfattning ..............................................................................................................163
5. Verklighetsuppfattning och självbild..............................166 Vem är jag? ........................................................................................................................168 Hur vi ser på varandra ...................................................................................................177 Vems verklighet? .............................................................................................................183 Sammanfattning............................................................................................................... 191
6. Psykisk hälsa och ohälsa...................................................194 Psykisk hälsa och ohälsa ............................................................................................... 196 Stress och stresshantering .......................................................................................... 207 Kriser och krishantering ................................................................................................ 219 Psykiska störningar och sjukdomar ...........................................................................226 Sammanfattning .............................................................................................................. 243
Ordlista................................................................................................................................ 246 Index...................................................................................................................................... 247 Bildförteckning.................................................................................................................248
5
51103273.1.1_psyk1_K01_001-061.indd 5
2021-06-22 07:45
1 Psykologins historiska framväxt Det här kapitlet introducerar ämnet psykologi och ger en historisk tillbakablick på hur det växt fram som vetenskap. Kapitlet behandlar följande punkter:
* Vad är psykologi? * En ung vetenskap * Psykoanalysen och de psykodynamiska teorierna * Det behavioristiska perspektivet * Det humanistiska perspektivet * Psykologin idag Punkt 1 i kursens centrala innehåll: ”Psykologins historiska framväxt. I samband med det behandlas psykoanalysens och behaviorismens tidiga förklaringar av mänskliga beteenden, känslor och tankar.”
diskutera
· fundera på
1. Brukar du fundera på varför du är som du är? I så fall, vad kommer du fram till? 2. Läs texten här intill. Vilken förklaring till Robins beteende tycker du verkar mest trolig? Varför? 3. På vilka sätt kan det hjälpa Robin om man känner till orsakerna till hans beteende? 4. Vad har berättelsen om Robin med psykologi att göra?
6
1 Psykologins historiska framväxt
51103273.1.1_psyk1_K01_001-061.indd 6
2021-06-22 07:45
Emilia, Marzia och Filippa sitter på skolgården och pratar om killarna i sin gymnasieklass. Just nu har de fastnat vid Robin, en intensiv och högljudd bråkstake som aldrig kan sitta still. – Hur kan man vara så himla jobbig egentligen? undrar Emilia. – Han har säkert varit med om någon traumatisk upplevelse i barndomen, gissar Marzia. Han kanske blev misshandlad hemma eller nåt. Eller förlorade någon som var nära honom. – Hur kan man bli knäpp av det? – Alltså, om man inte bearbetar en jobbig grej så finns ju känslorna kvar, förklarar Marzia. Och så kan de poppa upp på andra sätt. Typ att man är jobbig i skolan. – Äh, jag tror bara att hans föräldrar har
gjort ett dåligt jobb när de uppfostrat honom, säger Filippa. Låtit honom göra vad han vill och inte satt några gränser. Han tar inte hänsyn till nån för att han aldrig har lärt sig. – Fast om han har ADHD eller nåt så är väl det medfött, säger Emilia. Det sitter ju i hjärnan, eller hur? Det spelar ju ingen roll hur ens föräldrar är. Filippa skakar på huvudet. – Egentligen kanske det inte är något fel på Robin alls. Det kanske är samhället som är fel. Alla funkar inte så bra i skolan, men kan vara jättebra på annat. Robin verkar ju ganska händig. Duktig med bilar och sånt. Och sport. – Tja, det är sant, instämmer Emilia. Vi är ju alla olika.
1 Psykologins historiska framväxt
51103273.1.1_psyk1_K01_001-061.indd 7
7
2021-06-22 07:45
Vad är psykologi? Du har säkert en mer eller mindre tydlig bild av vad psykologi är. Kanske tänker du att det handlar om vårt inre, vårt psyke, våra tankar och våra känslor. Kanske tänker du på psykiska sjukdomar och psykisk ohälsa. Eller kanske ser du framför dig en terapisituation där en allvarlig psykolog försöker rota i ditt inre genom att ta reda på allt om din barndom. Vad du än tänker så har du säkert inte helt fel – psykologi är nämligen ett stort och brett ämne som innehåller många olika aspekter.
Ett stort och brett ämne
aspekt – perspektiv, synvinkel subjektiv - osaklig, baserad på egna värderingar
8
Psykologi är läran om människans tankar, känslor, beteenden och samspel med omgivningen. Det är en beteendevetenskap som har beröringspunkter med sociologi, pedagogik, medicin och andra vetenskaper som studerar mänskligt beteende. Inom psykologin finns många olika inriktningar som studerar olika aspekter av människan. Några fokuserar på utvecklingspsykologi, alltså hur vi mognar och förändras under livets gång. Andra intresserar sig för personlighetspsykologi, där man framför allt tittar på individuella olikheter och hur vi får vår personlighet. Några studerar samspelet mellan individen och hennes omgivning i den så kallade socialpsykologin. Vissa studerar orsakerna till psykisk ohälsa och psykiska sjukdomar. Men psykologin innehåller inte bara olika fokusområden, utan också olika förklaringsmodeller, eller teorier. Eftersom det är svårt att hitta absoluta sanningar i ett ämne som handlar om något så komplicerat och subjektivt som mänskligt beteende, finns det inom psykologin många olika teorier. I den här boken kommer du att läsa om olika psykologiska inriktningar och teorier. Kom då ihåg att det sällan finns några skarpa gränser mellan dessa. De olika teorierna flyter ofta in i varandra och kompletterar varandra. Att lägga större vikt vid en teori behöver alltså inte betyda att man utesluter en annan.
1 Psykologins historiska framväxt
51103273.1.1_psyk1_K01_001-061.indd 8
2021-06-22 07:45
Den hjälplösa människan Människan har alltid haft svårt att klara sig på egen hand. Jämfört med många djur är vi ganska dåliga på att springa snabbt, klättra och flyga. Redan tidigt i människans historia behövde vi hjälp av varandra för att överleva och anpassa oss till de naturgivna förutsättningarna. Detta ställde höga krav på vår förmåga att tänka och kommunicera, vilket bidrog till att den mänskliga hjärnan utvecklades och blev stor i förhållande till kroppen. Detta i sin tur har gjort att kvinnor föder sina barn efter en relativt kort graviditet, så att barnets huvud har möjlighet att passera genom kvinnans bäcken. Människans barn är vid födseln helt oförmögna att klara sig på egen hand. Under lång tid är de totalt hjälplösa och beroende av sin omgivning. Detta beroende skapar starka band mellan barn och föräldrar/vårdnadshavare. Uppväxtåren och förhållandet mellan barn och vårdnadshavare har stor betydelse för hur vi utvecklas som människor samt hur vi tänker, känner och beter oss tillsammans med andra. Vår hjälplöshet har gjort oss till sociala varelser med ett avancerat tanke- och känsloliv.
Vår medfödda hjälplöshet har tvingat oss att utveckla vår intelligens, vår sociala kompetens, vår problemlösningsförmåga och andra överlevnadsstrategier.
1 Psykologins historiska framväxt
51103273.1.1_psyk1_K01_001-061.indd 9
9
2021-06-22 07:45
Människor är olika En av de mest grundläggande frågorna inom psykologin är varför vi människor är så olika. Ett sätt att tydliggöra våra olikheter är att använda sig av skalor med motsatser. De flesta egenskaper och personlighetsdrag kan illustreras genom motsatser, som till exempel blyg –utåtriktad eller passiv – aktiv. Var skulle du till exempel placera dig själv på skalorna nedan? optimistisk pessimistisk
utåtriktad inåtvänd
aktiv
riskvillig
distraktionströskel – den nivå av distraktion som behövs för att man ska bli distraherad och förlora koncentrationen.
10
passiv
försiktig
Spädbarnsforskning stärker teorin om att vissa grundläggande personlighetsdrag är medfödda. De amerikanska forskarna Stella Chess och Alexander Thomas publicerade 1977 en omfattande studie av spädbarn där de kunde urskilja åtta aspekter av spädbarnens temperament: aktivitetsnivå, anpassningsförmåga, förhållandet mellan positiva och negativa känslouttryck, närmande-/ undvikandenivå, reaktionsstyrka, reaktionströskel, distraktionströskel och regelbundenhet. Studien visar också att vissa av dessa temperamentsegenskaper ofta är stabila under lång tid, men långt ifrån alltid följer individen genom livet. Ett kinkigt barn behöver alltså inte alls bli en grinig vuxen. Man skulle kunna säga att varje individ föds med vissa grundläggande temperamentsdrag, men att dessa förstärks eller försvagas i samspelet med omgivningen.
1 Psykologins historiska framväxt
51103273.1.1_psyk1_K01_001-061.indd 10
2021-06-22 07:45
Arv, miljö och fri vilja Det finns som sagt många olika teorier om varför vi är som vi är och vilka faktorer det är som formar oss. Man talar bland annat om arvet, miljön och den fria viljan.
▶
Vissa anser att arvet har stor betydelse för vår personlighet, våra egenskaper och vårt beteende. Då menar man att vi i hög grad redan är ”färdigformade” när vi föds. Våra egenskaper är medfödda och det finns inte alltid så mycket man kan göra för att ändra dem. Att lägga stor vikt vid arvet kallas också att ha ett genetiskt eller biologiskt perspektiv.
▶
Andra menar att det framför allt är den omgivande miljön som formar oss. I det extrema behavioristiska perspektivet går man så långt som att säga att barnet föds som en tabula rasa (latin: tom tavla) som kan formas hur som helst. Här lägger man alltså stor vikt vid föräldrarnas fostran, samhället och den omgivande kulturen – man har ett socialt perspektiv.
▶
Några vill vare sig förklara vårt beteende genom arv eller miljö, utan hävdar att människan är en stark, tänkande varelse som har en fri vilja. Vi har själva ansvar för de val vi gör och vårt beteende styrs av vår vilja att tillgodose våra personliga behov. Till det här synsättet hör bland annat det humanistiska perspektivet.
När psykologin var en ny vetenskap var det vanligt att man fokuserade fullt ut på den ena eller andra orsaken. Idag är de flesta överens om att vår personlighet formas i ett komplicerat samspel mellan arv och miljö.
Det är inte mitt fel, för jag är född sån här! Och om jag inte är född sån här så är det ditt fel, för det är du som har uppfostrat mig!
11
51103273.1.1_psyk1_K01_001-061.indd 11
2021-06-22 07:45
Psykologins användningsområden Eftersom psykologin hanterar kunskaper om mänskligt tänkande och beteende är den ett användbart verktyg i så gott som alla sammanhang där människor är inblandade. Detta gör att psykologin har väldigt många användningsområden. Här är några:
12
▶
Klinisk psykologi. Detta är kanske det mest uppenbara användningsområdet. Inom den kliniska psykologin arbetar psykologer med diagnostik och behandling av psykiska problem. Detta kan exempelvis göras inom hälso- och sjukvården, på privata psykologiska mottagningar eller på olika typer av institutioner.
▶
Vårdrelaterad psykologi. Inom hälso- och sjukvården intresserar man sig för hur psykologiska faktorer påverkar den allmänna hälsan. Här arbetar man bland annat med att uppmuntra hälsofrämjande beteenden och motverka de beteenden som är skadliga.
▶
Pedagogisk psykologi. Psykologin har nära koppling till pedagogiken, då den bland annat handlar om tankeprocesser, lärande och motivation. Dessa kunskaper är inte minst användbara när man försöker hitta vägar till lärande för personer med inlärningssvårigheter.
▶
Konsumentpsykologi. I all produktion av varor och tjänster vill tillverkaren veta vad det är som påverkar vårt tänkande och beteende när vi väljer vad vi köper och inte köper. Psykologin är också en viktig ingrediens i reklam och marknadsföring.
▶
Arbets- och organisationspsykologi. I arbetslivet används psykologin bland annat för att ta fram effektiva arbetssätt samt för att höja lagkänsla och arbetsmoral. Idag är man medveten om hur viktigt det är att medarbetare trivs på sin arbetsplats, så psykologiska kunskaper används ofta när man utformar och utvecklar den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Idag är det dessutom vanligt att man använder sig av psykologiska tester vid rekrytering av personal.
▶
Rättspsykologi. Inom polisen har man bland annat nytta av psykologi vid profilering och kommunikation med brottslingar. Inom kriminalvården behöver man psykologin för att motivera människor att förändra sitt kriminella beteende. Det är också nödvändigt för att avgöra om en brottsling ska dömas som psykiskt sjuk samt vid behandling av psykiskt sjuka brottslingar.
1 Psykologins historiska framväxt
51103273.1.1_psyk1_K01_001-061.indd 12
2021-06-22 07:45
▶
Idrottspsykologi. Inom elitidrotten finns det ett stort intresse för hur mentala processer som självkänsla och motivation kan påverka resultaten.
1 Psykologins historiska framväxt
51103273.1.1_psyk1_K01_001-061.indd 13
13
2021-06-22 07:45
Vem arbetar med psykologi? Det finns olika yrkesgrupper som arbetar med psykologi inom olika områden. För att bli psykolog i Sverige utbildar man sig på högskolans femåriga psykologprogram. Psykologer kan arbeta i regionernas hälso- och sjukvård eller på privata vårdinrättningar. De kan ha egen privat mottagning eller arbeta inom skolan, kriminalvården eller på andra arbetsplatser där deras kunskaper kommer till användning på olika sätt. En psykolog kan arbeta med stöd och terapi för personer med psykisk ohälsa, men de kan även arbeta med helt andra frågor som rör mänskligt beteende inom olika områden. En psykiater (eller psykiatriker) är en läkare med specialistutbildning inom psykiatri. Till skillnad från psykologen arbetar psykiatern enbart med individer med psykisk ohälsa. Psykiatern kan också skriva ut mediciner, vilket psykologen inte kan. En psykolog kan arbeta inom många olika områden, medan psykiatern alltid arbetar inom vården. Socionomer arbetar ofta som socialsekreterare eller kuratorer och har även dessa grundläggande kunskaper i psykologi. De arbetar ofta med rådgivning och samtalsstöd. Andra yrkesgrupper som ofta har kunskaper i psykologi och arbetar med att ge människor stöd är behandlingsassistenter, behandlingspedagoger, special pedagoger, socialpedagoger, läkare, sjuksköterskor, underskö terskor, handledare inom psykiatri, poliser och präster. Begreppet ”terapeut” är ingen yrkesgrupp, utan en beskrivning av vad man arbetar med, alltså behandling. Det finns terapeuter som arbetar med psykoterapi, men det finns också terapeuter som ägnar sig åt fotvård eller alternativ medicin. Däremot är psyko terapeut en skyddad yrkestitel, liksom psykolog och läkare. För att få kalla sig vid dessa titlar måste man ha en yrkeslegitimation, vilket också innebär att man är ansvarig under Socialstyrelsen. diskutera
· fundera på
1. Har du några egenskaper eller personlighetsdrag som du tror är medfödda? I så fall, vilka? 2. I hur stor utsträckning tror du att föräldrar kan forma sina barn? Motivera. 3. Vilka användningsområden inom psykologin tycker du verkar mest intressanta? Varför?
14
1 Psykologins historiska framväxt
51103273.1.1_psyk1_K01_001-061.indd 14
2021-06-22 07:45
Tänkande Vi har hittills talat om uppmärksamhet, perception, minne och språk – alla viktiga funktioner för hur vi tar till oss och behandlar information. Nu kommer vi till själva kärnan i det kognitiva virrvarret, nämligen tänkandet.
Tankeprocesser Man kan säga att vi har två typer av tankeprocesser: kontrollerade och automatiska. Du använder kontrollerade tankeprocesser när du försöker lösa uppgifter som kräver lite tankeverksamhet, till exempel vad blir 3387 − 2169. Det är en uppgift som kan lösas på olika sätt. Några föredrar att räkna ental, tiotal och hundratal för sig. Vissa gör en mental bild av uppställningen så att de kan ”se” hur de ska räkna. Andra är duktiga på huvudräkning och ser med en gång att summan blir 1218. Men du tycker att den ser jobbig ut och går till nästa uppgift istället. 7 ∙ 9. Lätt. 63. Du behöver inte ens tänka. Svaret kom till dig genom en automatisk tankeprocess, eftersom du kan multiplikationstabellen utantill.
Hjärnans motorvägar signalsubstans – molekyl som förmedlar signaler mellan olika nervceller i nervsys temet, t.ex. serotonin, dopamin och adrenalin
88
I hjärnan finns ett nätverk av nerver. När du utför en handling, till exempel knyter dina skor, skickas signalsubstanser med meddelanden mellan olika delar i hjärnan. Det är mycket som ska samordnas – du ska böja dig ner, stoppa foten i skon, ta tag i skosnörena och knyta ihop dem på rätt sätt. När du som barn lärde dig att knyta skorna tog det lång tid. Signalsubstanserna for omkring på nervbanorna, som vid den här tiden var som outforskade grusvägar. Men ju fler gånger du knöt skorna, desto bättre blev vägarna. Signalsubstanserna skapade genvägar och byggde motorvägar där de idag far fram med rasande fart. Nu går det fort när du knyter skorna. Samma sak med multiplikationstabellen. Efter timmar av repetition behöver du inte ens tänka när någon frågar dig vad 7 ∙ 9 är. Eller?
2 Kognitionspsykologi
51103273.1.1_psyk1_K02_062-101.indd 88
2021-06-22 08:42
Konkret och abstrakt tänkande När man talar om tankeförmåga brukar man använda sig av begreppen konkret tänkande och abstrakt tänkande.
▶
Konkret tänkande innebär att man utför tankeoperationer med hjälp av konkreta begrepp och uppenbara fakta. Det är baserat på sådant som man kan se och ta på och som man kan uppleva i den omedelbara verkligheten. Små barn använder sig till stor del av konkret tänkande.
▶
Abstrakt tänkande innebär att man utför tankeoperationer med hjälp av abstrakta begrepp och tankescheman, symboler och form ler. Det är baserat på idéer, föreställningar och fenomen som inte existerar som fysiska ting. Det abstrakta tänkandet är fullt utvecklat först under senare delen av puberteten.
Konkret kommentar: Fin tavla. Men konstig. Två kaniner som spelar schack. Dom har inga händer, men en har ett snöre. Helknasigt. Jag fattar ingenting.
Abstrakt kommentar: Undrar vad konstnären försöker säga. Kanske symboliserar tavlan relationen till hans partner. De är inlåsta... kommer ingenstans i sitt förhållande. De spelar ett spel om vem som ska ha makten. En av dem har tappat tråden om sin spelpjäs och den andra pjäsen har ramlat. De verkar helt klart ha problem.
2 Kognitionspsykologi
51103273.1.1_psyk1_K02_062-101.indd 89
89
2021-06-22 08:42
Intelligens Det finns ingen enhetlig definition av begreppet intelligens, men det sammankopplas ofta med tankeförmågor som abstrakt tänkande, anpassningsförmåga, lätt att lära, effektiv användning av tidigare erfarenheter, god förmåga att resonera, planera, associera, lösa problem och förstå komplicerade orsakssammanhang. En del människor är jättesmarta. De förstår allt med en gång, memorerar och använder sina kunskaper i nya situationer. Andra behöver mer tid och tydliga förklaringar, men kan ändå ha svårt att förstå och att använda informationen i andra sammanhang. Många ligger någonstans mittemellan. De flesta forskare anser att intelligensen är ett resultat av såväl arv som miljö, men man är oeniga om hur stor del som är medfödd respektive förvärvad. Intelligens verkar vara delvis ärftlig, så att smarta föräldrar oftare får smarta barn. Men intelligensen kan också komma som en ”skänk från ovan” till ett barn i en i övrigt lågintelligent familj. Intelligensen påverkas som sagt även av miljömässiga faktorer. Ett barn som får mycket intellektuell stimulans i hemmet har större chans att utveckla hög intelligens än ett barn som inte får det. Andra miljömässiga faktorer är utbildning, ekonomi, kultur, kost, sömn och allmän hälsa.
Att mäta intelligens Det första användbara intelligenstestet utvecklades av den franska psykologen Alfred Binet (1857–1911) år 1905. I detta lät han skolbarn i olika åldrar lösa uppgifter som krävde eftertanke. Genom att kartlägga antalet korrekta svar per åldersgrupp fick han fram en genomsnittsintelligens för varje ålder. Binets testmetod utvecklades för att vid mitten av 1900-talet utmynna i begreppet intelligenskvot. Intelligenskvoten (IQ) är ett mått på intelligens. Kvoten tas fram genom att man dividerar barnets mentala ålder med dess verkliga ålder och sedan multiplicerar med 100. Genomsnittet för olika intelligenskvotsystem är därför alltid 100. Det riktas en hel del kritik mot intelligenstester och begreppet intelligenskvot, eftersom det inte anses mäta alla typer av intelligens.
90
2 Kognitionspsykologi
51103273.1.1_psyk1_K02_062-101.indd 90
2021-06-22 08:42
Resonerande En av de egenskaper som ofta kopplas samman med intelligensen är förmågan att resonera och göra logiska slutledningar. En logisk slutledning innehåller alltid ett antal premisser (a, b) och en slutsats (c). Slutsatsen bygger på antagandet att premisserna är sanna. Nedan följer ett exempel på ett logiskt resonemang: Olle frågar mamma var pappa är. Mamma svarar att han antingen är i garaget eller på toaletten (a) Eftersom Olle precis själv kom från toaletten (b), drar han slutsatsen att pappa är i garaget (c).
Detta enkla exempel visar hur vi använder logiska resonemang i vardagen. Men medan vissa resonemang är enkla och självklara (som det ovan), nns det andra resonemang som är mycket avancerade och komplicerade. Att föra avancerade logiska resonemang innebär att man vänder och vrider på idéer och föreställningar, betraktar dem från olika perspektiv, skapar frågeställningar och försöker besvara dem med tankens kraft.
91
51103273.1.1_psyk1_K02_062-101.indd 91
2021-06-22 08:42
Problemlösning Problemlösningsprocessen räknas ofta som den mest avancerade av de kognitiva förmågorna. Det används för allt ifrån att lösa matematiska problem (som kan ha givna lösningar) till att lösa personliga problem (som ofta inte har givna lösningar). Förmågan till god problemlösning gynnas av:
▶
ett effektivt arbetsminne som kan överblicka och jämföra olika lösningsalternativ
▶
ett långtidsminne där man lätt kan plocka fram tidigare kunskaper och erfarenheter och använda dem på problemet
▶
att man tränat en viss typ av problemlösning (t.ex. schack) så mycket att man kan lösa problem med strategier som blivit automatiska
Vi tränar ständigt vår problemlösningsförmåga: när vi svarar på uppgifter i skolan, när vi har glömt busskortet, när vi ska göra pannkakor och upptäcker att vi inte har några ägg, när vi har problem i en relation och när pengarna inte räcker till mat för hela månaden. Alla människor möter olika typer av problem. Om man är förmögen behöver man kanske aldrig tänka på ekonomin på samma sätt som en ensamstående förälder med låg inkomst. Då kanske man istället har andra problem, exempelvis relaterade till arbete eller sociala relationer.
Olika typer av intelligens IQ-begreppet har kritiserats för att det bara fokuserar på en viss typ av intelligens. År 1982 presenterade den amerikanske pedagogen Howard Gardner sin teori om människans sju intelligenser. Gardner ansåg att det finns olika typer av intelligens och att alla människor har mer eller mindre av dessa. Han talar om lingvistisk, matematisk/ logisk, spatial, kroppslig/kinestetisk, musikalisk, interpersonell och intrapersonell intelligens. Gardner har senare lagt till ytterligare två intelligenser: natur-intelligens och existens-intelligens.
92
2 Kognitionspsykologi
51103273.1.1_psyk1_K02_062-101.indd 92
2021-06-22 08:42
▶
Lingvistisk intelligens: språk, skrivande, talande, främmande språk etc.
▶
Logisk/matematisk intelligens: matematik, logik, organisering, planering etc.
▶
Spatial intelligens: lokalsinne, rumskänsla, konst, bild etc.
▶
Kroppslig/kinestetisk intelligens: fysisk, kroppslig, praktiskt arbete, prova på etc.
▶
Musikalisk intelligens: gehör, rytm, taktkänsla, musikalitet etc.
▶
Interpersonell intelligens: social kompetens, kommunikation, lyssnare etc.
▶
Intrapersonell intelligens: självinsikt, självständighet, trivs ensam etc.
▶
Natur-intelligens: känsla för natur, djur och ekologiska sammanhang.
▶
Existens-intelligens: förmåga att reflektera över och hantera livets stora frågor.
2 Kognitionspsykologi
51103273.1.1_psyk1_K02_062-101.indd 93
93
2021-06-22 08:42
EQ De amerikanska psykologerna Peter Salovey (1958‒) och John D. Mayer (1953‒) tog till sig Gardners teori och spann vidare på den. De menade att det också finns en typ av intelligens som innebär att man har en god känslomässig förmåga – en emotionell intelligens (EQ). En annan amerikansk psykolog, Daniel Goleman (1946‒) gjorde begreppet känt i sin bok Känslans intelligens från 1995. Goleman menade att man har hög emotionell kompetens om man:
diskutera
▶
har kontakt med sina känslor
▶
använder dem för att fatta goda beslut
▶
motiverar sig själv att nå uppställda mål
▶
bevarar hoppet även i svåra situationer
▶
visar inlevelse och medkänsla
▶
samarbetar konstruktivt med andra
▶
upprättar goda relationer till andra
· fundera på
1. Tror du att du brukar tänka i ord eller bilder? Förklara. 2. Hur tolkar du målningen på sidan 89? 3. Vilka typer av intelligens är starkast hos dig? På vilket sätt? 4. Känner du någon som har hög emotionell intelligens? Beskriv hur.
94
2 Kognitionspsykologi
51103273.1.1_psyk1_K02_062-101.indd 94
2021-06-22 08:42
Tanke och handling Nu kommer vi till ett annat viktigt avsnitt i den kognitiva psykologin. Det handlar om hur våra tankar styr vårt handlande och hur vi genom att förändra våra tankemönster kan förändra våra handlingsmönster och tvärtom.
Kognitiva scheman Ett centralt begrepp inom kognitionspsykologin är kognitiva scheman eller tankescheman. Ett kognitivt schema är en sorts mall för våra tankar. Vi skapar själva våra kognitiva scheman utifrån vår bakgrund och våra erfarenheter. När vi haft en tankeprocess eller utfört en handling många gånger blir den till slut automatisk – som när du knyter skorna på morgonen. Tanken/handlingen har blivit ett kognitivt schema. Vi använder oss hela tiden av kognitiva scheman i vardagen: när vi utför våra morgonrutiner, när vi betalar bussresan, när vi arbetar, när vi äter lunch och så vidare. Livet blir mycket enklare med kognitiva scheman, eftersom vi slipper tänka varje gång vi borstar tänderna, betalar bussresan och äter lunch. Men kognitiva scheman används också för våra djupare och mer medvetna tankar. Vi använder dem när vi tolkar omvärlden och oss själva. Om jag av någon anledning hyser fördomar mot fransmän – till exempel att de är snobbiga och gnälliga – kommer jag att använda detta schema varje gång jag möter en fransman. Om jag fått för mig att jag är dålig på att teckna kommer jag att se det som ett faktum och därför inte lägga energi på att försöka.
95
51103273.1.1_psyk1_K02_062-101.indd 95
2021-06-22 08:42
Att fila på kanterna Precis som i så många andra situationer använder vi oss även i våra kognitiva scheman av vår benägenhet att gissa och fylla i. Vi utgår från vårt schema och gör allt för att passa in nya kunskaper och erfarenheter i dessa. När de inte riktigt passar in vill vi gärna fila lite på kanterna så att de gör det.
▶
Om någon försöker lära dig ett nytt och bättre sätt att knyta skorna är du mycket skeptisk. Du kanske försöker motvilligt, ger upp eller hittar ursäkter till varför det nya sättet inte alls är bättre.
▶
Om du möter en fransman som inte alls är snobbig och gnällig, som du haft fördomar om, utan tvärtom glad och trevlig ser du gärna honom som ett undantag: ”Han är inte alls särskilt fransk av sig”.
▶
Om du, som inte brukar rita så bra, vid något tillfälle blir tvungen att teckna någonting och det blir ganska bra, har du svårt att acceptera det: ”Motivet var enkelt”, ”Alla kan teckna fint med såna bra pennor”, ”De andras teckningar är ändå bättre än min”.
På så sätt kan vi möta den nya erfarenheten utan att behöva ändra på våra kognitiva scheman. Detta är något som vi människor är mycket skickliga på.
Om den nya erfarenheten inte passar in i ditt schema kan du ju alltid putsa till den så att den passar bättre.
96
2 Kognitionspsykologi
51103273.1.1_psyk1_K02_062-101.indd 96
2021-06-22 08:42
Negativa tankemönster Alla människor har olika tankemönster. Inte bara när det gäller hur vi knyter våra skor, utan också hur vi ser på oss själva och omgivningen. Minns du Emil från fallbeskrivningen i början av kapitlet? Minns du hur han tolkade alla signaler från omgivningen som negativa? Emil har skapat kognitiva scheman som utgår ifrån föreställningen att han är tråkig, ful, negativ och att ingen gillar honom. Så fort han får en signal från omvärlden som bekräftar denna föreställning (som när Sofia vände honom ryggen, vilket han tolkade felaktigt som ett avvisande) förstärks hans schema. När någonting inte passar in i schemat (som när Niklas säger att han är intressant och smart) avfärdar han detta som en osanning. Den här typen av negativa tankemönster är vanligt hos personer med olika typer av psykiska problem, som depression, ångest och social fobi.
Att ändra sina tankar Kognitiva scheman är inte orubbliga. De går att ändra. Ibland ändras de av sig själv – du kanske träffar så många trevliga fransmän att du till slut inser att dina fördomar var felaktiga. Ibland är du själv aktiv för att du vill ändra ett schema – du tvingar dig själv att knyta skorna på det nya sättet så många gånger att detta till slut blir automatiskt.
Kognitiv terapi Det går också att ändra djupt rotade tankemönster, även de som är negativa. Det är detta man arbetar med inom den kognitiva terapin, som växte fram under 1960- och 70-talen. Terapin går ut på att terapeut och patient försöker kartlägga och analysera patientens negativa tankar. När man synliggjort tankarna tar man reda på vilka känslor de väcker hos patienten. Då ser man ett tydligt mönster över hur de negativa tankarna påverkar hur patienten mår. Därefter försöker man genom analys och samtal förändra de negativa tankemönstren för att få patienten att må bättre.
2 Kognitionspsykologi
51103273.1.1_psyk1_K02_062-101.indd 97
97
2021-06-22 08:42
KBT En av de mest använda behandlingsformerna inom dagens psyko terapi är KBT (Kognitiv beteendeterapi). Den används bland annat i behandling av depression, ångest, missbruk, ätstörningar, sömnproblem, tvångssyndrom och fobier. Metoden är egentligen en kombination av två terapiformer:
▶
Kognitiv terapi, som försöker ändra patientens tankemönster (se förra sidan)
▶
Beteendeterapi, som fokuserar på att förändra patientens beteende
Det har visat sig vara mycket svårare att försöka påverka en känsla direkt, jämfört med att påverka en tanke eller en handling. Genom att först arbeta med att förändra tanken eller handlingen, smittar det sedan av sig på individens känslor. Genom samtal hjälper terapeuten individen att bli medveten om sina tankemönster. Man diskuterar vad som är troligt och rimligt och individen får hjälp att ändra sina tankemönster. En person med flygskräck får lära sig fakta om hur liten sannolikheten faktiskt är för att råka ut för en flygolycka. För personer med social fobi kan det till exempel innebära att man accepterar att alla inte stirrar på dem när de går in i ett rum. Man lär sig se att det finns andra sätt att se på saker. Man arbetar också praktiskt med att förändra beteenden och ge individen verktyg att klara av svåra situationer. Ett sätt är att arbeta med exponering, det vill säga att man utsätter sig för det man försöker undvika, för att lära sig att det inte är farligt. En person med ormfobi kan gradvis vänjas vid ormar. En person med ångest kan utsättas för situationer som utlöser ångesten.
diskutera
· fundera på
1. Ge exempel på några kognitiva scheman som du har använt idag. 2. Ge exempel på något tillfälle då en ny erfarenhet inte passat in i dina kognitiva scheman. Vad hände? 3. Har du några negativa tankemönster? Berätta om du vill. 4. Vad skulle man själv kunna göra för att förändra negativa tankemönster?
98
2 Kognitionspsykologi
51103273.1.1_psyk1_K02_062-101.indd 98
2021-06-22 08:42
SAMMANFATTNING ▶
Den kognitiva psykologin studerar hur människan inhämtar information. Den handlar om hur vi använder kognitiva processer som uppmärksamhet, perception, minne, språk och tänkande när vi bearbetar information om vår omgivning.
▶
Uppmärksamhet är en förutsättning för att kunna ta till sig information, Vi kan till viss del styra vår uppmärksamhet, men stora delar av den styrs också automatiskt, beroende på faktorer i oss själva och i miljön.
▶
Perception är den process som innebär att vi tar emot sinnesintryck från omvärlden. Människan har åtminstone sju sinnen, dvs. neurologiska system för att ta emot information från omvärlden: synen, hörseln, lukten, smaken, känseln, balansen och kroppssinnet. Trots att intrycken från våra sinnen känns säkra, kan man inte alltid lita på dem. Varje gång vi tar emot intryck sker en personlig tolkning av dem.
▶
Man brukar säga att vi har två typer av minnen: arbetsminnet och långtidsminnet. I arbetsminnet finns den information som är aktiv, den som vi bearbetar just nu. Arbetsminnet har begränsad kapacitet, vilket exempelvis betyder att vi inte kan memorera en alltför lång shoppinglista. I långtidsminnet finns tidigare kunskaper och erfarenheter. Det har ett obegränsat utrymme och kan hålla information under mycket lång tid, ofta livet ut.
▶
Språket är en viktig funktion i många kognitiva processer. Språket hjälper oss inte bara att klä våra tankar i ord så att vi kan förmedla dem till andra. Det hjälper oss också att tänka.
▶
Det finns kontrollerade och automatiserade tankeprocesser. Kontrollerade tankeprocesser är när vi själva styr tankarna – vi är medvetna och aktiva i vårt tänkande. Automatiska tankeprocesser är när vi tänker eller handlar utan att vara medvetna om det. Det handlar ofta om att vi utfört en handling eller en tankeprocess så många gånger att den blivit automatiskt.
▶
Kognitiva scheman är våra egna mallar för hur vi ska tänka och agera. Vi skapar våra egna scheman baserade på kunskap och erfarenhet. När vi möter nya erfarenheter försöker vi ofta passa in dem i våra gamla tankemönster, men ibland blir vi tvungna att förändra våra tidigare scheman.
99
51103273.1.1_psyk1_K02_062-101.indd 99
2021-06-22 08:42
INSTUDERINGSFRÅGOR 1. När uppkom den kognitiva psykologin och varför? 2. Vem var Jean Piaget och vad är han känd för? 3. Förklara begreppen assimilation och ackommodation. 4. Vad är perception? 5. Ge exempel på yttre faktorer som kan påverka uppmärksamheten. 6. Ge exempel på inre faktorer som kan påverka uppmärksamheten. 7. Hur kommer det sig att olika människor kan uppleva och tolka samma situation på olika sätt?
8. Vad är huvudtanken i gestaltpsykologin? 9. Var i hjärnan lagras långtidsminnen? 10. Vilka är långtidsminnets fyra system och vilken typ av minnen hanterar de? 11. Vad är ”den magiska sjuan”? 12. Ge exempel på faktorer som kan ge oss falska eller förvrängda minnen. 13. Vad är en signalsubstans? 14. Förklara begreppen konkret och abstrakt tänkande. 15. Vad är IQ och varför kritiseras IQ-begreppet? 16. Beror en människas intelligens på arv eller miljö? 17. Vad är en logisk slutledning? 18. Vilka typer av intelligens presenterades av Howard Gardner? 19. Vad är EQ? 20. Ge exempel på hur vi använder kognitiva scheman. 21. Hur arbetar man inom kognitiv terapi med att förändra negativa tankar? 22. Vad är KBT?
100
51103273.1.1_psyk1_K02_062-101.indd 100
2021-06-22 08:42
UPPGIFTER 1. Gemensam uppgift. Gå ut i skogen eller i staden och ta en sinnespromenad. Syftet är att träna sig på att koncentrera sig på ett sinne i taget. Börja med att fokusera på alla synintryck under två minuter. Därefter hörselintryck. Därefter doftintryck. Därefter känselintryck. Släpp sedan kontrollen över alla sinnen. Skriv tillsammans upp alla sinnesintryck på tavlan när ni kommer tillbaka till klassrummet.
2. Arbeta i par. Gör ett studiebesök i en grundskoleklass. Er uppgift är att sitta med på en lektion och observera elevernas uppmärksamhet. Försök få en bild av hur många som har svårt att koncentrera sig, vad de gör istället, vilka aktiviteter som får mest/ minst av elevernas uppmärksamhet m.m. Gör anteckningar. Diskutera sedan med din partner och avsluta med en diskussion i helklass där alla berättar om sina lektionsbesök.
3. Gå ut i par eller smågrupper och intervjua människor om minnesstrategier. Fråga
gärna olika åldersgrupper. Ta reda på vad de gör för att komma ihåg tandläkarbesök, plugga glosor, memorera telefonnummer, minnas vad de ska handla m.m. Skriv ner alla strategier på små lappar och sätt upp på ett stort pappersark. Gå igenom i helklass och diskutera.
4. Arbeta enskilt. Gör ett fördjupningsarbete om KBT. Ta bland annat reda på vilka
former av psykisk ohälsa som behandlas med metoden, vilka teorier och tankar den bygger på och hur den går till praktiskt. Ge tre exempel på hur behandlingen av tre påhittade fall skulle kunna se ut. Lämna in skriftligt.
5. Tillbaka till Emil: Skriv ett brev till Emil där du försöker få honom att förändra sina negativa tankemönster.
101
51103273.1.1_psyk1_K02_062-101.indd 101
2021-06-22 08:42
TOVE PHILLIPS
Psykologi 1
Psykologi 1 ANDRA UPPLAGAN TOVE PHILLIPS
TOVE PHILLIPS
Varför är du som du är? Varför beter du dig som du gör? Var går gränsen mellan att vara psykiskt frisk och psykiskt sjuk?
Psykologi 1
Psykologi är ett spännande ämne som försöker svara på frågor som dessa. Inom psykologin finns det många förklaringsmodeller med olika svar och olika perspektiv. Några ser genetiska och biologiska orsaker, medan andra fokuserar mer på hur vi formats av vår uppväxt och vår omgivning. I denna bok får du en introduktion till psykologins fascinerande värld. Detta är den andra upplagan av Psykologi 1 och den innehåller uppdaterad information samt fördjupningar i samtida diskussioner och modern forskning. Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Psykologi 1 och varje kapitel tar upp en av punkterna i det centrala innehållet. I alla kapitel finns diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor som gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.
ANDRA UPPLAGAN
Tove Phillips, lärare i Barn- och fritidsämnen/engelska och frilansskribent.
ISBN 9789151103273
9 789151 103273
51103273.1.1_psyk1_omslag.indd 1-3
2021-06-22 08:11