9789151103235

Re

HansOlofssonMagdalenaNordin

Utkik

Utkik Religion 7–9

Hans Olofsson, Magdalena Nordin

Gleerups Utbildning AB

Box 367, 201 23 Malmö

Kundservice tfn 040-20 98 10 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se

Utkik religion 7–9

©Hans Olofsson, Magdalena Nordin och Gleerups Utbildning AB

Projektledare Ulf Wagner

Bildredaktör Katarina Weström

Formgivning omslag Sten Melin Grafisk Form

Formgivning inlaga Lönegård & Co

Kartor och illustrationer Lönegård & Co

Omslagsfoto Arkira/Istock Photos

Andra upplagan, första tryckningen

ISBN 978-91-511-0323-5

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk om skolkopieringsavtal finns mellan skolhuvudmannen och Bonus Copyright Access. För information om skolkopieringsavtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Prepress Exakta Print AB, Malmö, 2023. Tryck GPS group, Slovenien 2023.

UTKIK RELIGION 7–9 har tio kapitel. Det första introducerar ämnet religion och vad som skiljer religion från de andra samhällsorienterande ämnena du läser. Alla andra kapitel inleds med ett uppslag där några bilder, ord och frågor ska få dig att fundera över vad du redan vet och ge dig lite vägledning till det som kommer.

Du får som läsare hjälp med att arbeta med texten i kapitlet på olika sätt:

• Efter varje lite längre avsnitt i ett kapitel finns det kontrollfrågor i marginalen.

• Centrala begrepp är markerade med fet stil och förklaras i texten.

• Varje avsnitt avslutas med en sammanfattning. På samma uppslag hittar du också de centrala begreppen samlade i grupper.

• I slutet av varje avsnitt finns lite mer övergripande uppgifter – Repetition och reflektion.

• I alla kapitel finns också lite större uppgifter som kallas Fördjupning & metod där texter och bilder får lite större utrymme.

Boken är tänkt att ge dig grundläggande kunskaper, men den är inte hela kursen. Du och dina klasskamrater kommer också att möta livsåskådningar och religioner på andra sätt, kanske genom att din lärare berättar, att ni tittar på filmer eller läser i olika religiösa skrifter.

Vår förhoppning är att denna lärobok ska ge dig en stabil grund att stå på när du läser om händelser som har koppling till religioner, möter anhängare till olika trosriktningar eller själv funderar över de stora frågorna i livet, var vi kommer ifrån, vad som händer när vi dör och hur vi ska leva vårt liv på jorden.

Vi vill också tacka alla som kommit med värdefulla synpunkter på bokens upplägg och innehåll. Ett särskilt tack till Martin Gansten docent vid Centrum för teologi och religionsvetenskap i Lund (hinduism och buddhism), Anders Jarlet professor emeritus i kyrkohistoria vid Lunds universitet (kristendom), Rickard Lagervall adjunkt på lärarutbildningen i religionsvetenskap på Högskolan för lärande och kommunikation på Jönköping University (islam) och Johan Åberg lektor i judaistik vid Lunds universitet (judendom).

Författarna

RELIGIONSKUNSKAP – att undersöka livsåskådningar

Granen är klädd, barnen får julklappar och snart väntar julbordet. Så ser det ut hemma hos många när det är julafton i Sverige. De flesta tänker nog att julen har något med kristendomen att göra. Men hur hänger egentligen det där med tomten, klapparna, granen och julmaten ihop med de kristnas tro på Jesus?

En helt annan fråga är om man verkligen måste vara kristen för att fira jul? Och vad händer med de som är ensamma och inte har någon familj att fira med? Många kanske också funderar på om det verkligen är rätt att lägga ned så mycket pengar på julen varje år?

Vad är religionskunskap?

Det här är ett läromedel i religionskunskap, ett av skolans fyra samhällsorienterande ämnen. I alla SO-ämnen studerar vi människors sätt att leva tillsammans. Men det gemensamma livet undersöks på lite olika sätt i ämnena. I det här kapitlet presenterar vi några av religionskunskapens centrala frågor och begrepp samt berättar lite om bokens innehåll. Religionskunskap handlar så klart om religioner. Men ämnet handlar också om andra livsåskådningar. Begreppet livsåskådning kan lite förenklat förklaras som ”människors uppfattningar om livet”.

Världsreligionerna är ett viktigt centralt innehåll

I kursplanen för religionskunskap står att alla de fem världsreligionerna ska studeras. I den här läroboken kommer därför var och en av dessa få ett eget kapitel. Att de kallas världsreligioner beror helt enkelt på att en så stor del av världens befolkning hör till någon av dessa religioner.

I många av världens länder är det någon religion som är den största. Men i de allra flesta länder finns det också andra religioner. I Sverige är exempelvis kristendom den största religionen samtidigt som det finns människor som hör till alla de andra världsreligionerna här.

De tre största världsreligionerna är kristendom, islam och hinduism. Den minsta är judendom. Men det finns också andra religioner än världsreligionerna. Och en stor del av världens befolkning tillhör inte någon religion alls. I kapitlet Att leva utan Gud uppmärksammar vi särskilt icke-religiösa människor och livsåskådningar. I ett annat kapitel, Religion i Sverige idag, berättar vi lite mer om några av de religioner som inte brukar räknas till de fem världsreligionerna.

Religionskunskapens frågor

I religionskunskapen ställer vi många olika typer av frågor. På förra sidan kunde du till exempel läsa fyra frågor om julen:

• Hur hänger tomten, granen och julklapparna ihop med tron på Jesus?

• Måste man vara kristen för att fira jul?

• Hur är det för människor som inte har någon att fira med?

• Är det verkligen rätt att lägga mycket pengar på julklappar och julmat?

Den första frågan handlar om den religiösa bakgrunden till handlingar och traditioner, som att dela ut julklappar. Den andra frågan handlar om den religiösa identiteten, alltså hur viktigt (eller oviktigt) det är för människor att ha en religion. Den tredje frågan handlar om gemenska-

Våren2022hittadearkeologer hundratals kistor med mumier nedgrävda i sanden nära Kairo iEgypten.Sådanagravfyndkan ge religionsvetenskapen bättre förståelse för hur människors föreställningaromettlivefterdöden förändrats över tid.

pen inom och utanför religionerna. Den fjärde frågan handlar om etik och moral. Med det menar man vad som är rätt eller orätt, både ur ett religiöst och ett icke-religiöst perspektiv. Sådana frågor kan också kallas livsfrågor, eftersom de gäller livet i stort.

Typiskt för religionskunskap är att det ofta finns många olika svar på de frågor som ställs. Det beror bland annat på att människor tänker och handlar så olika, även om de hör till samma religion. Men det finns också fakta i religionskunskapen, där svaren på frågorna är mer exakta. Till exempel vet du säkert redan att Koranen är en helig skrift för alla muslimer och att de flesta av världens buddhister bor i Asien. Du kommer att få lära dig många fler sådana fakta på högstadiet.

Religionskunskapens perspektiv

I religionskunskapen ser man ofta på frågor och svar ur särskilda perspektiv. Ett annat ord för perspektiv är synvinkel. En religiös person har ofta ett annat perspektiv än en icke-religiös.

När det gäller religioner talar man ofta om inifrån- och utifrånperspektiv. När en religion skildras med ett inifrånperspektiv sker det ur den religiösa personens perspektiv, från ”insidan”. När man har ett utifrånperspektiv skildrar man religionen från ”utsidan”.

VÄRLDENS RELIGIONER

Världens religioner

Procent av världens befolkning som är:

Antal människor i miljarder som är:

Källa PEW Research Center, 2015

Diagrammengördetmöjligtattjämföradefemvärldsreligionernasstorlek.Idiagrammenharviocksåtagitmedandra religionerochdenstoragruppenmänniskorsomintehörtillnågonreligionalls,de”icke­tillhöriga”.

Kristna Protestanter Katoliker Ortodoxa kyrkor Kopter

Muslimer Sunniter Shiiter

Buddhister Sydbuddhism

Östbuddhism Nordbuddhism

Hinduer Sikher

Judar

Städer med betydande judisk befolkning

Konfucianism Shinto

Blandreligion eller glest befolkat

Kartanvisardeområdendärenmajoritetavbefolkningentillhörnågonavdefemvärldsreligionerna.Pånågraställen–blandannatpåIndiskahalvön–harvimarkeratattenminoritetsreligion(islam)ärmycketstor.Inästanallavärldensländer finnsdetisjälvaverketmångaolikareligioner.Detbetyderalltsåattdenhärkartangerenförenkladbildavverkligheten.

Källa PEW Research Center, 2015

Mångakyrkorsynspålångthålli jordbrukslandskapen.Ävenistäder kan kyrktorn eller minareter sticka högt upp över hustaken som tydliga teckenpåreligionernasnärvaroi människors liv.

1. Vilka är de fem världsreligionerna och varför kallas de så?

2. Ge exempel på olika typer av frågor i religionskunskapen.

3. Vad är det för skillnad på inifrån­ och utifrånperspektiv på religioner?

4. Vad menas med att skolans religionskunskap bygger på ett vetenskapligt perspektiv?

Det religionsvetenskapliga perspektivet I skolans religionskunskap används det vetenskapliga perspektivet

Det innebär att alla religioner ska behandlas på ett likartat sätt och att skolan inte får ta ställning för eller emot någon undervisning. Med ett annat ord säger man att skolans undervisning är icke-konfessionell. Undervisningen i skolan utgår från fakta som ytterst kommer från vetenskaplig forskning. Och det finns många som forskar om religioner vid världens universitet. Här är tre exempel:

• Religionshistoriker tar reda på hur religioner växer fram och förändras. Ofta är religionshistoriker intresserade av de religiösa skrifterna och ledarna. De undersöker också viktiga händelser inom religionerna.

• Religionssociologer vill veta hur samhället påverkar religionerna och hur religionerna påverkas av samhället. En viktig fråga är vilken roll religionen har i människors liv.

• Religionspsykologer forskar om hur religionerna påverkar enskilda människors känslor och tankar, exempelvis hur de upplever olika religiösa handlingar som barn, som vuxna och som gamla.

Religionskunskapen ska öka förståelsen för andra Skolans undervisning i religionskunskap syftar inte bara till att du ska utveckla kunskaper om religioner och andra livsåskådningar. Tanken är att den också ska öka förståelsen för människor som har en annan syn på livet än en själv. Det betyder exempelvis att en elev som kommer från en muslimsk familj ska få chansen att öka sina kunskaper om kristendom ‒ och tvärtom att den kristna eleven ska öka sina kunskaper om islam. Den elev som inte hör till någon religion alls ska på motsvarande sätt få möjligheter att utveckla sin förståelse för dem som hör till religionerna – samtidigt som de troende eleverna får ökad förståelse för icke-religiösa livsåskådningar.

Några av religionskunskapens grundläggande begrepp

I den här boken kommer du möta ett antal grundläggande religionsvetenskapliga begrepp. Några av dessa återkommer ofta. Två har vi redan talat om, religion och livsåskådning. Här följer en lite mer noggrann beskrivning av dessa, jämte begreppet tradition.

Begreppet religion

Ett grundläggande begrepp är naturligtvis religion. Språkforskare har visat att själva ordet kom från latin, det språk som talades av antikens romare. Där betydde ”religio” antagligen samma sak som att ”vara bunden till” eller att ”visa vördnad för” ‒ underförstått en gud, gudinna eller en gudomlig kraft. I ordet låg en tanke på att det var något mycket viktigt, något heligt, som man visade vördnad för.

Ordet vördnad betyder ungefär detsamma som respekt. Religionsforskare har förklarat att det där med vördnad också kan beskrivas som att människor kan vara rädda för det gudomliga. Så kan det exempelvis vara när en person som hör till en religion uppfattar sin gud som en makthavare som bestämt livets regler. Då handlar religion om att försöka leva efter gudens regler.

En annan tolkning går ut på att människor är rädda om det gudomliga, eftersom livet kommer från en gudomlig kraft. Vördnad handlar enligt denna tolkning om att skydda och bevara livet mot alla onda krafter. Då handlar religion snarare om att ta fasta på det som är gott och vackert, och att se till att ingen förstör det som är heligt, exempelvis ett människoliv.

En seite varettreligiöstföremåli dengamlasamiskareligionen.Den kunde bestå av en stor sten eller klippasomsågliteannorlundauti landskapet. Vid seiten kunde samerna exempelvis skänka en del av sin fångstfrånfiskettillgudarna.Sådanareligiösahandlingarförbjödspå 1600­talet. Då ville svenska staten tvinga alla samer att bli kristna.

Människor visar ofta sin vördnad för en högre, gudomlig makt genom ett symbolisktspråkmedsinahänder.

I samband med ramadan är det tradition att skicka hälsningar till släktochvänner.Bildenvisarnågot somärcentraltförmångamuslimer under ramadan, att äta och dricka försteftersolensnedgång.

Begreppet livsåskådning

Ett av de viktigaste begreppen i religionskunskapen är livsåskådning Med det menas den uppfattning som människor har om livet. En livsåskådning kan också beskrivas som svar på viktiga frågor, exempelvis om hur världen och livet uppstod, eller vad vi uppfattar som meningsfullt i våra liv. Det handlar alltså om hur vi som människor mer samlat ser på frågor om vad som är rätt och orätt, hur vi tänker om kärlek och sex, om livet och döden.

En del människor kan ha en väldigt tydlig livsåskådning utan att höra till någon religion. Andra kan vara djupt påverkade av en religion i sin livsåskådning. Religionssociologer menar att de flesta blandar både religiösa och icke-religiösa inslag i sin livsåskådning, men att denna blandning kan se väldigt olika ut. Ibland spelar religionen en stor roll, ibland nästan ingen alls.

Begreppet tradition

Ett tredje grundläggande begrepp är tradition. Religionsforskare menar att många religioner ytterst bygger på traditioner. Det är ett ord som handlar om sådant som människor brukar göra på ungefär samma sätt år efter år, oftast utan att tänka så mycket på det. Ett viktigt exempel på detta är de helger som firas inom religionerna. För muslimer är det en lika viktig tradition att fira fastemånaden ramadans avslutning på helgdagen id al-fitr som jultraditionerna är för de kristna. Ordet tradition betyder ”överlämnande”. Med det menas att vissa handlingar ”lämnas över” från en generation till en annan. En tradition är alltså när vi gör på ungefär samma sätt som till exempel vår mormor eller farfar gjorde.

Begreppen tro och tillhörighet

Ibland brukar man säga att alla som hör till en religion är troende och att de tror på en eller flera gudar eller gudinnor. Religionsvetare menar att begreppet tro ska användas försiktigt. Det är nämligen inte säkert att den som hör till en religion och deltar i olika religiösa handlingar verkligen tror på den gud som man exempelvis ber böner till eller sjunger sånger om. En väldigt viktig anledning till att delta i religionen kan istället vara att man upplever en stark gemenskap med de andra som hör till samma religion.

1. Vad betyder det latinska ordet religio?

2. Förklara varför livsåskådningar både kan vara religiösa och icke­religiösa.

3. Vad är det för skillnad mellan begreppet troende och begreppet tillhöriga?

Vad människor innerst inne känner eller tror på är alltså väldigt svårt att veta. Uppfattningar kan också skifta från en period till en annan i en människas liv. I vissa religioner – som hinduism och buddhism – är begreppet tro missvisande. Där är det handlingen, inte vilka tankar man har, som är det viktiga. Därför är det i allmänhet bättre att tala om att människor hör till olika religioner. I den här boken skriver vi därför ofta att människor är tillhöriga till en religion.

Julen – endast en religiös tradition?

Vi inledde kapitlet med att ställa frågan vad julen har med religioner att göra. I det här avsnittet återvänder vi till denna fråga och försöker besvara den med några av religionskunskapens grundläggande begrepp och perspektiv.

Julens kristna traditioner

I många länder där kristendom är den vanligaste religionen förknippas julens traditioner först och främst med Jesus födelse. Julottan på den tidiga juldagsmorgonen är exempelvis en av de gudstjänster som fyller kyrkorna med flest besökare i Sverige. Man firar undret att Maria har blivit ”Guds moder” när hon födde Jesusbarnet. Många kyrkobesökare känner hopp om en ny och bättre framtid för sig själva, sina närmaste medmänniskor och för alla andra människor på jorden. I församlingarna sjunger man psalmer om Jesus, frälsaren, han som kan rädda de troende och skydda dem mot det onda.

Undermidnattsmässansentpåjulaftonochjulottantidigtpåjuldagen ärdetoftafullsattikyrkan.Här firasmidnattsmässaiKnistakyrka utanför Örebro.

Ibland blandas kristna och ickekristnajultraditionerpåettlite oväntatsättsompådennaadventsljusstake.

Det religiösa julfirandet sker på ett likartat sätt bland kristna i stora delar av världen. Miljoner människor deltar sent på julaftonskvällen i midnattsmässor som också kallas änglarnas mässa. För katoliker är mässan i Peterskyrkan i Rom särskilt viktig och något många antingen följer på plats eller i direktsänd tv. Vid mässans höjdpunkt hälsar påven det nyfödda jesusbarnet, lovsjunger Gud och ber om fred på jorden.

Julen – ett möte mellan olika traditioner

Men det vi kallar jul är i verkligheten inte resultatet av en enda tradition, utan av flera. Innan kristendomen blivit den främsta religionen i romarriket firades under antiken Solgudens födelsedag den 25 december, just vid den tid på året då det var som mörkast. Av samma skäl hölls midvinterfester längre upp i norr. Det är troligen också från den traditionen i norra Europa som namnet jul kommer.

Ordet jul fanns i de flesta språk som talades i norra Europa redan i forntiden. På norska och danska heter det samma sak som på svenska, på isländska heter det jól och på finska joulu. Vad ordet betydde från början vet språkforskarna inte säkert, men troligen kommer det från det gamla germanska (tyska) ordet jehwla, som helt enkelt betydde ”fest”.

Firandet av Jesusbarnets födelse anknöt alltså till tidigare traditioner som fanns långt innan kristendomen blev den största religionen i Europa. Att kyrkan bestämde sig för den 25 december för denna fest kan förklaras med att de ledande prästerna på den tiden ville använda en tradition som redan fanns. Någon exakt tidpunkt på året då Maria födde sin son finns inte angivet i Bibelns texter.

Under medeltiden, då de flesta européer blev kristna, föll många av de gamla traditionerna nästan helt i glömska. Solgudens fest försvann, och på en del språk, som engelska, fick också vinterhelgen namnet Christmas efter Kristus, det religiösa namnet på Jesus.

Christmas – det engelska ordet för julen kommer av Christ, som på svenska heter Kristus. Det ordet är i sin tur en grekisk översättning av ordet Messias på judarnas språk, hebreiska. Ordet betyder ”den smorde”. Både judar och kristna tror att Gud har lovat att en frälsare (räddare) ska komma till jorden och att denne då blir utsedd till ledare (”smord till kung”). På så sätt kommer hela världen att bli en fredlig plats. Kristna tror att Jesus är Messias. Därför säger de ofta Jesus Kristus.

Sillen, skinkan och allt det andra på bordet

Många förknippar julen med maten. Men flera av det svenska julbordets mattraditioner har också förändrats över tid. Det var exempelvis först på 1970-talet som det blev vanligt att äta prinskorv. Fortfarande förekommer det att människor äter lutfisk, men det blir antagligen allt ovanligare. En del äter numera bara vegetarisk eller vegansk mat även då det är jul.

Ett gemensamt drag i julfirandets matbord går tillbaka på det gamla bondesamhället. När skörden var hämtad från åkrarna och mörkret och kylan närmade sig, var det vanligt att slakta en del av djuren. Det fanns ingen annan tid på åren då det fanns så mycket mat. När man ändå firade jul passade man på att äta ordentligt. Någon egentlig koppling till religionen finns alltså inte när det gäller traditionen att äta mycket mat till jul.

Matenärviktignärfamiljochvänner samlasförattfirajul.Meniolika delar av världen kan julmaten vara väldigtolika.Vadmanäterärpåverkat av mattraditionerna i landet där man är.

1. Ge exempel på en jultradition som har att göra med kristendom.

2. Ge exempel på en jultradition som inte har att göra med kristendom.

3. Vilka traditioner ligger bakom jultomten?

Gröten och tomten

För att gårdstomten skulle vara snäll och hjälpa till med sysslorna på gården var det viktigt att ställa ut gröt till honom. En missnöjd tomte kunde ställa till med problem enligt folktron. Tomten är ett vanligt motiv på många julkort. Denna bild är målad av konstnären Jenny Nyström.

Men några av mattraditionerna har trots allt med människors föreställningar och tro att göra – även om detta inte heller kan kopplas direkt till kristendom utan snarare till de religioner som fanns i Norden innan kristendomen kommit hit. Ända in på 1800-talet var det till exempel ganska vanligt att ställa en tallrik gröt utanför ytterdörren till jul. Gröten var avsedd för tomten, ett övernaturligt väsen som skyddade gården mot brand, tjuvar och andra olyckor. Om tomten inte fick gröt till jul kunde han bli arg, inte utföra sina tjänster eller kanske flytta. Trots att de flesta i Sverige hade varit kristna sedan tidig medeltid kunde man alltså fortfarande göra sådana handlingar.

Det är nu länge sedan de flesta sysslade med jordbruk och bodde på landet i Sverige. Samtidigt har idén om jultomten helt förändrats och påverkats av andra traditioner från andra länder. I södra Europa tänkte man att julfirandet hörde ihop med ett kristet helgon som hette Nikolaus, senare också kallad Santa Claus. Enligt gamla berättelser hjälpte Nikolaus fattiga och olyckliga människor genom att skänka bort det han ägde. Föreställningen att Santa Claus kom till barnen med presenter smälte samman med idén om hustomten i Sverige och så hade den rödklädde tomten skapats.

Att läsa religionskunskap

på högstadiet

På mellanstadiet har du redan läst om olika religioner, och hur de påverkar människor på olika sätt. Du har också studerat livsfrågor som exempelvis rätt och fel i olika vardagliga situationer. På högstadiet kommer du att fortsätta med allt detta, men du kommer också möta en hel del som är nytt.

Djupare kunskaper om religioner

Enligt kursplanen ska alla världsreligioner presenteras mer ingående på högstadiet. Det innebär att du kommer att lära dig mer om de centrala religiösa tankarna och handlingarna inom varje religion. Du kommer också att läsa mer om hur dessa religioner har uppstått och utvecklats över tid. En återkommande fråga är hur religioner påverkar samhället, och hur samhället påverkar religioner. Det handlar även om hur människor utan religionstillhörighet tänker om olika livsfrågor.

Nya betygskriterier

Betygskriterierna för högstadiets sista årskurs innehåller flera nya punkter om man jämför med dem för mellanstadiet. Exempelvis ska du nu kunna resonera om begreppen etik (moraliska regler) och livsåskådning (uppfattningar om livet).

Fördjupning & metod

Till varje kapitel i den här läroboken finns det ett antal övningar som vi kallar Fördjupning & Metod. Övningarna anknyter alltid till betygskriterierna på olika sätt. Det gör att dessa övningar kan hjälpa dig att klara de krav som ställs.

Förklarande i-rutor samt viktiga ord och begrepp

I kapitlen möter du då och då ”i-rutor” där vi förklarar och fördjupar sådant som vi uppfattar som särskilt betydelsefullt eller svårt att förstå. Viktiga ord och begrepp finns på motsvarande sätt samlade i en ruta sist i varje avsnitt.

Att ha kunskap om olika religioner görattmankanförståsångtexter, böcker och filmer bättre. Vad visar denna lite skämtsamma scen för händelse? Och vilka är personerna i bilden?

1. Ge exempel på ett innehåll som blir mer omfattande i åk 7–9 i förhållande till mellanstadiets religionsundervisning.

2. Hur förändras betygskriterierna på högstadiet?

”Happy Winter Break!”

I New York och många andra amerikanska städer är det vanligt att önska varandra Happy Winter eller Happy Holidays istället för att säga Happy Christmas. Och i skolan säger kanske läraren Happy Winter Break den sista dagen före jullovet. Orsaken är att det finns så många människor med olika religioner och traditioner i staden, även om kanske de flesta räknar sig som kristna.

En del av dem har egna högtider som ibland sammanfaller med det kristna julfirandet. I New York finns det exempelvis över en miljon judar och många av dem firar ljusfesten Chanukka under åtta dagar i december. Andra New York-bor är muslimer, hinduer eller buddhister. Eller så tillhör de andra, mindre religioner – eller inga religioner alls. Men alla kan delta i firandet av vinterledigheten.

Sverige är precis som USA ett land där det finns många olika religioner, men här fortsätter vi oftast att säga god jul och i skolorna talar vi fortfarande om jullov.

Nour: Jag tycker att vi ska fortsätta att säga god jul och jullov för det är fina gamla … i Sverige.

Sara: Jag håller inte med, det finns många andra religioner i Sverige nu för tiden. Alla svenskar borde få lika stora chanser att visa vördnad för det som de tycker är …

1. I en skolklass fanns det många olika åsikter om detta. Hjälp dessa fyra elever att hitta ett begrepp som passar deras tankar bäst. Välj mellan dessa: icke­konfessionell, livsåskådning, tradition, religion och helig. Ett begrepp blir över. (Obs du måste i flera fall böja ordet för att det ska passa in i meningen.)

Kim: Det stämmer ju inte, bara för att man säger god jul till en person, behöver ju inte den vara kristen. Många jultraditioner är inte kristna, och de flesta blandar religiösa och icke­religiösa delar i sin …

Alex: Det är i alla fall bra att vi får diskutera det här i skolan. Det visar att religionskunskapen är …

Trevlig helg önskar ett amerikanskt bussbolag sina resenärer i december.BildenärtageniSanJoseiKalifornien.

RELIGIONSKUNSKAP – ATT UNDERSÖKA LIVSÅSKÅDNINGAR

Religionskunskap handlar om

• att skildra religioner och andra livsåskådningar

utifrån vetenskapliga perspektiv

• undersökningar av hur religioner och traditioner

utvecklats

VIKTIGA ORD OCH BEGREPP

religion tradition

livsåskådning religionsvetenskap vetenskapligt perspektiv

FRÅGOR

icke­konfessionell heligt livsfrågor etik och moral

• hur samhället påverkats av religioner, och hur samhället påverkar religioner

• om att ställa frågor till och reflektera över viktiga livsfrågor

1. Vad menas med en fråga om den religiösa bakgrunden? Det är en fråga som undersöker …

a. … varför människor upplever att de hör samman genom sin religion.

b. … hur religioner påverkat människors sätt att handla eller tänka.

c. … hur viktigt eller oviktigt människor uppfattar sin religionstillhörighet.

d. … människors uppfattningar om rätt och fel.

2. Vad menas med en fråga om den religiösa identiteten? Det är en fråga som undersöker …

a. … varför människor upplever att de hör samman genom sin religion.

b. … hur religioner påverkat människors sätt att handla eller tänka.

c. … hur viktigt eller oviktigt människor uppfattar sin religionstillhörighet.

d. … människors uppfattningar om rätt och fel.

3. Vad menas med en fråga om etik och moral? Det är en fråga som undersöker …

a. … varför människor upplever att de hör samman genom sin religion.

b. … hur religioner påverkat människors sätt att handla eller tänka.

c. … hur viktigt eller oviktigt människor uppfattar sin religionstillhörighet.

d. … människors uppfattningar om rätt och fel.

4. Vad menas med en fråga om den religiösa gemenskapen? Det är en fråga som undersöker …

a. … varför människor upplever att de hör samman genom sin religion.

b. … hur religioner påverkat människors sätt att handla eller tänka.

c. … hur viktigt eller oviktigt människor uppfattar sin religionstillhörighet.

d. … människors uppfattningar om rätt och fel.

5. Ge exempel på olika vetenskapliga perspektiv på religioner.

6. Resonera om syftet med skolans religionskunskapsämne. Använd begreppet icke­konfessionell i ditt resonemang.

RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNING

Religion kan vara det som ger mening med livet och religion kan därför förstås som en människas livsåskådning. Livsåskådningen behöver dock inte bygga på en religion, utan den kan vara politisk, filosofisk eller höra samman med naturen eller konsten.

Religionerna är på olika sätt också del av hela samhället. Det kan vara genom lagar om religionsfrihet och genom skolans religionsämne.

• Vad betyder det att ha en livsåskådning?

• Vad är en religion och vad kan den innehålla?

• Var möter vi religion i samhället?

livsåskådningar

meningsskapande religioners innehåll religion i samhället

Livsåskådningars olika delar

Som exemplet om Uluru visade kan ett berg ha olika betydelse för människor. Det kan ha en religiös betydelse, och vara en naturupplevelse. Den religiösa betydelsen av berget visar även att religioner kan bestå av många olika saker. Exemplet visade också att religion kan finnas på olika sätt i ett samhälle. Allt detta kommer det här kapitlet att handla om.

En livsåskådning är något som hjälper oss att förstå våra liv, den värld vi lever i och hur vi ska förhålla oss till detta. Alla människor har någon form av livsåskådning även om vi kanske inte alltid är medvetna om det.

En livsåskådning kan bygga på filosofi eller politik. Den kan höra samman med konst, naturen eller idrott. Den kan också vara kopplad till en specifik religion.

Livsåskådningar har dock olika betydelser för oss människor i våra liv. Det finns dessutom flera orsaker till att de har betydelse i våra liv. Hur och när de har betydelse varierar också. Livsåskådningar är alltså något som hjälper oss människor att finna oss till rätta i livet, men det är inte något som alltid i alla situationer har betydelse för oss.

Livsåskådningar skapar mening

Livsåskådningar har betydelse för oss eftersom de kan ge svar på viktiga frågor om livet. Det kan handla om varför vi finns till och vad som händer efter döden. Men de kan även ge svar på frågor om hur jag ska leva mitt liv eller om varför världen ser ut som den gör.

Livsåskådningar ger oss svar på livsfrågor och är på så sätt meningsskapande i våra liv.

Encolombianskfotbollsspelare geruttryckförsintroföreenviktig match.

Svaren på frågorna om livets mening kan finnas inom filosofin eller politiken, eller vara något som man själv kommit fram till. En filosof skulle kunna tänka att det endast är människan själv som kan skapa mening i sitt liv. En politisk livsåskådning kan bestå av idéer om hur samhället ska se ut. För den som är politiskt engagerad kan det vara meningsfullt att försöka påverka hur framtiden ska bli.

För en enskild person kan det vara meningsfullt att besöka en anhörigs grav. Vacker musik eller en vandring i naturen kan för många upplevas som något meningsfullt i sig.

Svar på livsfrågor finns även inom olika religioner. Inom hinduismen tänker man sig till exempel att människor efter döden uppgår i en gemensam världssjäl och inom kristendomen att människor kommer att återuppstå efter döden.

Livsåskådningar som något heligt

Livsåskådningar har betydelse för oss människor eftersom de bland annat ger svar på livsfrågor. Livsåskådningar är därför viktiga i våra liv och uppfattas många gånger som något heligt. Det betyder att de skiljer sig från mer vardagliga uppfattningar och att man därför helst inte ska ändra för mycket i dem.

När det gäller helighet finns det inom olika religioner saker som uppfattas som heliga. Inom islam kan Koranen anses vara en helig bok, som skiljer den från andra böcker. Inom buddhism uppfattas Buddha vara en helig person, som skiljer honom från andra personer.

Men även inom filosofin och politiken kan saker uppfattas som heliga. Inom politiken är demokratin helig för många människor. Nationsflaggor är ett annat exempel på något som kan uppfattas som heligt. För en enskild person kan ärlighet och respekt vara heligt och ett smycke, en tatuering eller ett konstverk kan för vissa vara heligt.

Detfinnsstriktareglerkringhur flaggorskahanterasnärdehissas ellerhalas,defårtillexempelinte röra marken. Bilden är från Indonesiensnationaldagsfirande.

ISLAM

Islam är världens näst största religion. Stora delar av befolkningen på Arabiska halvön blev muslimer under profeten Muhammeds livtid Efter profetens död spred de arabisktalande muslimerna sin religion till andra folkslag långt utanför Mellanöstern. Idag lever de flesta av världens muslimer, omkring 80 procent, i länder där man har andra språk än arabiska som modersmål.

• Hur påverkar religionen muslimers liv?

• Hur ser förhållandet till judendomen och kristendomen ut inom islam?

• Hur har religion och samhälle påverkat varandra under islams historia?

Islam idag

År 2020 uppskattade forskare att det fanns omkring 1,9 miljarder muslimer i världen ‒ en fjärdedel av jordens totala folkmängd. Det gör islam till världens näst största religion.

Det finns muslimer i alla världsdelar och i så gott som alla länder. Men att vara muslim betyder inte samma sak överallt. I en del muslimska länder har religiösa ledare stor makt att tolka islam. På så sätt har de också fått inflytande över sådant som politik, lagar, traditioner och könsroller. I andra muslimska länder bestämmer människor själva på vilka sätt islam ska påverka deras liv.

En stor del av världens muslimer lever i länder där andra religioner är större. I de flesta fall går det bra att utöva islam också där, även om det inte alltid är utan problem. Muslimer Sunniter Shiiter Judar Blandreligion

Hinduer

Islamärvärldensnäststörstareligion.Påkartanärdeländerochdelaravländerdären majoritetavbefolkningenärmuslimermarkeradeigrönt.IIndienärmuslimeriminoritet, meneftersomlandetharensåstorfolkmängdärdetändådetlandivärldendärnäst flestmuslimerbor,omkring200miljonermänniskor.DetärbaraiIndonesiensomdet finnsflermuslimer.IEuropaärdetendastiAlbanienochBosniensommajoritetenär muslimer.

En religion med många uttolkningar

Det finns två huvudsakliga riktningar inom islam: sunni och shia. De allra flesta muslimer hör till sunni men omkring 200 miljoner är shiiter, många av dem bor i Iran och Irak. Vad det innebär att vara muslim beror också på egna erfarenheter och uppfattningar. I vissa familjer påverkar islam det mesta i vardagen, i andra märks religionen nästan bara under större helger. Många känner sig som muslimer men tänker inte att de är särskilt religiösa. En del muslimer menar att islam varken kan eller får förändras. Andra anser att religionen alltid har tolkats på olika sätt. Nu finns exempelvis nya, feministiska tolkningar av islam.

Denturkosfärgadekupolenhögst upppåenavBagdadsstörsta moskéerlyseruppstadsbilden. Idag är Bagdad en modern storstad medcirkaåttamiljonerinvånare. Stadens historia sträcker sig dock tillbaka till 700­talet. Det var en av Muhammedskalifer(efterträdare) som grundade staden.

• Monoteistisk religion: Muslimer tror på en enda Gud som har all makt och är god.

• Central religiös tanke: Människan har fått en fri vilja av Gud och kan välja att göra gott.

• Antal muslimer i världen: cirka 1,9 miljarder

• Antal muslimer i Sverige: Mellan 500 000 och 700 000, varav omkring en tredjedel hör till shia.

• Viktig religiös skrift: Koranen

• Så kallas en religiös

byggnad: moské

• Så kallas en religiös ledare: imam

• Några viktiga religiösa

högtider: id al-fitr, id al-adha

Tempelberget i Jerusalem är en av islamsheligasteplatser.Därligger KlippdomenpådenplatsdärmuslimertrorattMuhammedgenomförde sinhimmelsfärdunderdennattliga resan. I nederkanten ser man Västra muren som är en av de heligaste platserna i judendom.

Centrala religiösa tankar

En viktig och grundläggande tanke inom islam är att det bara finns en enda Gud som alltigenom är god, har all makt och i grunden vill alla människor väl. Gud har skapat världen och gett människorna uppdraget att ta hand om den och sina medmänniskor på bästa sätt.

Likheter med judendom och kristendom

I sin syn på Gud är islam lik judendom och kristendom. Enligt islams heliga skrift Koranen är också judarnas, de kristnas och muslimernas Gud en och samma Gud.

En annan grundläggande likhet är tanken på att Gud kan förmedla viktiga budskap till mänskligheten genom sina profeter. I Koranen kan man därför också läsa om många av de främsta personerna i Bibeln. Adam, Noa, Abraham, Mose, Maria och Jesus är exempelvis alla viktiga budbärare också inom islam.

Muhammed och Koranen – viktiga skillnader

Muslimer tror att Muhammed var Guds sista sändebud och att han tog emot Koranen från Gud. Det är den viktigaste skillnaden mellan islam och de andra monoteistiska religionerna. Gud hade visserligen redan tidigare sänt ut samma budskap till judar och kristna: Mose fick ta emot Toran och Jesus Evangeliet (Nya Testamentet). Men enligt islamisk tro

är det endast Koranen som är bevarad precis så som Gud formulerade texten, de båda andra texterna har förändrats över tid.

Den ursprungliga religionen

Muslimer tror också att Koranen är en evig skrift som alltid har funnits hos Gud, i alla tider. De ser därför islam som den mest ursprungliga av alla religioner. Adam var den första människan och därmed den första muslimen.

En vanlig islamisk tanke är också att alla barn egentligen föds som muslimer. Men många växer upp med föräldrar som inte är muslimer och i samhällen där islam är en liten religion eller helt okänd. Det förklarar enligt islamisk tro varför inte alla vuxna är muslimer.

124 000 profeter före Muhammed

Enligt en hadith (profetberättelse) fick Muhammed en gång en fråga om hur många profeter Gud hade sänt ut före honom. Muhammed svarade att det funnits 124 000 tidigare profeter. Av dessa var 313 särskilda sändebud som tagit emot budskapet direkt från Gud på samma sätt som han hade gjort.

Berättelsen har tolkats som att det inte bara var judar och kristna som hade tagit emot profeter vid tidigare tillfällen. Alla folkslag och religioner har alltså fått sina egna budbärare från Gud. Men ingen av dessa har lyckats bevara det ursprungliga budskapet. En central tanke är därför att islam hör hemma överallt på jorden och att alla människor är – eller kan bli – muslimer:

Öst och väst tillhör Gud och vart ni än vänder er finner ni Guds anlete. Gud når överallt och Han vet allt.

Koranen, sura 2:115

Lika gammal som Guds skapelse

Muslimer menar att islam är lika gammal som Guds skapelse. Därför kan man också finna tecken på Guds makt överallt i naturen. Alla stjärnor på himlen, solens och månens gång och jordens rörelser är exempel på sådana tecken.

Enligt denna tanke kan naturen aldrig vara ond eller dålig. Alla växter och djur följer endast den växtkraft eller de instinkter som de har fått ifrån Gud. Enligt en modern islamisk tanke är det därför viktigt för muslimer att ta strid för miljön så att naturen inte blir förstörd.

Människans fria vilja

Till skillnad från djuren kan människan göra fel. En orsak är att alla människor har fått en fri vilja av Gud. Var och en kan därför välja att göra det som är gott, och undvika det som är ont. Men människor kan också frestas av Satan, vilket leder till att de väljer det orätta.

Livet slutar inte med döden. De som levt ett liv i enlighet med islam kan seframemotjannah,paradiset. Och Gud är förlåtande. Den som uppriktigtångrardåligahandlingar ärinteutestängdfråndetevigalivet i paradiset.

Åtta arabiska ord som ofta används inom islam

Allah – betyder Gud (egentligen ”Guden”).

Islam, muslim och salam – kommer alla från den arabiska ordstammen ”slm”. Islam betyder ”överlämnande (till Gud)” och muslim ”den som överlämnat sig (till Gud). Salam betyder ”fred” men ordet används ofta som hälsningsfras, ungefär som ”hej”.

Imam – betyder ”ledare”, den som leder bönen, ofta i en moské.

Iman – betyder tro, att verkligen tro på Gud av hela sitt hjärta och hela sin själ.

Masjid – är samma sak som moské, gudstjänstbyggnaden. Moské kommer från ett franskt ord ”mosquée” som blivit vanligast i västvärlden. Masjid betyder ”plats för tillbedjan (av Gud)”.

al-Quran – är samma ord som Koranen, islams heliga skrift. Ordet betyder ”läsningen”.

I den här boken använder vi de svenska översättningarna: Koranen, moské och Gud.

En viktig religiös tanke inom islam handlar om Domens dag. Vid tidens slut ska alla döda dömas. De goda får komma till det eviga paradiset och de onda hamnar i helvetet. Men enligt islamisk tro är Gud också förlåtande mot alla som uppriktigt ångrar sina fel. Endast de som medvetet avvisar Gud och som aldrig ångrar sig riskerar att straffas efter döden. Liknande föreställningar finns också inom kristendom och judendom.

Islam – att överlämna sig till Gud

Ordet islam betyder ”överlämnande” till Gud, det vill säga att den troende litar på Gud och erkänner Guds allmakt. Muslimer kan visa att de har överlämnat sig till Gud genom de fem så kallade grundpelarna:

• Att uttala vittnesbördet (trosbekännelsen)

• Att utföra fem böner varje dygn

• Att fasta under månaden ramadan

• Att betala den religiösa skatten till fattiga

• Att göra en vallfärd (helig resa) till Mekka

Iman – att leva enligt islam

1. Ange några viktiga likheter mellan islam, kristendom och judendom.

2. Vilken är den viktigaste skillnaden mellan islam och de båda andra monoteistiska religionerna?

3. På vilka sätt är naturen viktig i islam?

4. Förklara orden islam och iman.

Men minst lika viktigt som de fem grundpelarna är iman, ett arabiskt ord för tro. Med det menas att muslimer i sitt hjärta verkligen tror på Gud och handlar enligt islams värderingar. En del religiösa ledare säger att personer som aldrig eller sällan genomför någon av de fem grundpelarna ändå kan leva enligt islam, exempelvis genom att göra gott mot andra människor.

Att hålla sina löften, att visa tålamod vid personliga motgångar och att vara gästfri och hjälpsam mot behövande personer är enligt denna tolkning tecken på att man tillhör islam på riktigt. Sådana personer kan också finnas i andra religioner enligt denna tolkning.

Muhammed och hans tid

Muslimer brukar ofta beskriva Muhammed som den viktigaste personen i hela världshistorien. Den främsta orsaken är att han tog emot Koranen, Guds sista och slutgiltiga budskap till mänskligheten enligt islamisk tro. Visserligen hade det funnits många profeter före honom, men Muhammed uppfattas som Guds allra sista sändebud ‒ någon mer profet kommer aldrig mer att utses.

Muslimer beskriver ofta Muhammed som en ovanligt god och modig person, ett föredöme för alla andra människor. Men han är samtidigt en vanlig människa, som delar andra människors villkor. De religiösa berättelserna om hans liv är också fyllda av farliga, dramatiska och svåra händelser som visar att profeten vågade sitt liv för sin tro på Gud. Texterna ger också inblickar i Muhammeds vardag, hur han arbetade, att han gifte sig, fick barn, och att han i 60-årsåldern blev sjuk och dog.

De skriftliga källorna

De flesta forskare menar att det är klarlagt att Muhammed är en historisk person som faktiskt funnits och att han blev en framgångsrik religiös och politisk ledare på Arabiska halvön under 600-talet.

Men samtidigt är det enligt forskarna svårt att veta exakt hur det gick till när Muhammed lyckades övertyga sin omgivning om islam för snart 1 400 år sedan. De källor som berättar om detta betonar de religiösa aspekterna, inte det historiska skeendet. På det sättet skiljer sig inte berättelserna om Muhammed från de som finns i Nya testamentet om Jesus. Texterna speglar de troendes bild av sina främsta företrädare.

Koranen, haditherna och sira

En viktig källa till kunskap om islams syn på profeten är Koranen som sammanställdes i skrift redan under 600-talet. Det mesta som står där om Muhammeds person är dock skrivet som vaga antydningar. Faktum är att profetens namn endast nämns fem gånger i hela Koranen.

Kunskapen om Muhammeds liv bygger därför i hög grad på andra källor. En av dessa källor är haditherna. Så kallas de korta berättelser som handlar om vad Muhammed sade eller gjorde i särskilda situationer. Haditherna anses bygga på vad den första generationens muslimer hörde och såg på 600-talet. Dessa berättelser fördes muntligt över till följande generationer och började skrivas ned på 800-talet. Sammantaget tror forskare att det kan finnas så många som omkring 750 000 hadither. I haditherna finns framför allt berättelser som visar och förklarar hur Muhammed tänkte om moraliska frågor och om förhållandet mellan människor och Gud.

Muhammed fvmh – frid vare med honom När muslimer skriver om profeten brukar de ofta lägga till ”fvmh” eller ”saw” efter hans namn. De fyra bokstäverna efter namnet ska läsas ”frid vare med honom”. Det är en fras som många muslimer också brukar säga så fort de talar om profeten. Uttrycket är ett sätt att visa vördnad och respekt för Guds siste profet. ”Saw” är motsvarande beteckning på arabiska.

Ibörjanav1700­taletfannsdet tre mycket stora muslimska riken: Osmanska riket med centrum i nuvarande Turkiet, Safavidriket i nuvarande Iran och Mogulriket i nuvarande Indien.

Korstågen på medeltiden är tydliga exempel på hur kristna krigare, välsignade av påven, kunde attackera de områden som kontrollerades av muslimer. En av de värsta händelserna skedde när Jerusalem intogs av korstågsriddarna 1099. Då dödades en stor del av stadens muslimska och judiska befolkning i ett fruktansvärt blodbad.

Ett annat exempel på detta var när det kristna kungaparet Ferdinand och Isabella erövrade hela Spanien från de sista muslimska makthavarna i slutet av 1400-talet. Dessa erövringar ledde till att landets alla muslimer och judar var tvungna att övergå till kristendom – eller också lämna landet.

Samexistens mellan religionerna i muslimska riken

I alla de tidiga muslimska rikena tilläts i allmänhet kristna och judar att utöva sina religioner. Enda villkoret var att de betalade en särskild skatt till de muslimska härskarna. Eftersom såväl judar som kristna räknas som ”bokens folk” – de är båda nämnda i Koranen ‒ har de en särställning inom islam.

Under den tid då Spanien behärskades av muslimska makthavare kunde lärda kristna, judar och muslimer exempelvis ofta utbyta tankar med varandra. I Indien var flera av Mogulrikets härskare kända för sitt intresse för religionsmöten. Där utvidgades också tanken om ”bokens folk” till att omfatta både hinduer och buddhister.

1. Var uppstod det första muslimska riket?

2. När och varför uppstod shia­islam?

3. Vilka är ”tolvorna” och varför kallas de så?

4. Ge exempel på fredlig samlevnad mellan muslimer och icke­muslimer i islams historia.

5. Ge exempel på konflikter mellan muslimska och kristna makthavare.

6. Vad menas med ”bokens folk” och vilken betydelse har detta begrepp haft i islams historia?

Imperialismen – de stora muslimska staternas sammanbrott

Under 1800-talet uppstod imperialismen, de europeiska staternas jakt på kolonier över hela världen. För de muslimska rikena var det i flera fall en katastrof. Från Indonesien och Indien i öster till de muslimska rikena i Afrika – överallt växte nya, europeiska kolonier fram. Det en gång så mäktiga Mogulriket i Indien upplöstes helt i mitten på 1800-talet. Under 1800-talet började också det Osmanska riket, dåtidens största muslimska stat, att försvagas. Efter första världskriget slutade också detta rike att finnas till och den sista kalifen avsattes.

I frederna efter första världskriget bestämdes också att Frankrike och Storbritannien skulle få kontroll över stora områden som tidigare tillhört Osmanska riket. Det gällde bland annat Irak, Syrien och Palestina. På 1920-talet levde därför en mycket stor del av världens muslimer i kolonier eller länder som kontrollerades av någon av de europeiska stormakterna.

Islam och samhället – i nutid

Efter andra världskriget har så gott som alla europeiska kolonier blivit nya, självständiga länder. Det innebär också att en rad nya stater med muslimsk befolkningsmajoritet har bildats. Styret i dessa länder ser emellertid olika ut, och frågan om hur mycket religionen påverkar samhället skiftar från land till land.

I modern tid har det också uppstått en lång rad olika nytolkningar av islam. Tre av de främsta av dagens tolkningar kan beskrivas som islamism, sekularism och feminism. Här tittar vi lite närmare på dessa tolkningar.

Islamismen – religionen ska styra samhället

Under 1800-talet uppstod en rad nya tolkningar av islam, som fortsatt påverkar en del av dagens muslimer. Gemensamt för flera av dessa tolkningar är att de kan kallas islamistiska. Med det menas en tolkning

Ibland är kontrasten väldigt stark mellan det moderna konsumtionssamhället och traditionella religiösa regler.Bildenärfrånettköpcentrum i Saudiarabiens huvudstad Riyadh.

som går ur på att samhället ska anpassas till den tolkning av islam som de nya ledarna har gjort.

Ofta utgår islamister från hur man tänker sig att samhället såg ut i Medina, då Muhammed levde. Synen på vad man vill ta fasta på i detta ursprungliga samhälle skiljer sig dock starkt från en grupp islamister till en annan.

Wahhabism

Ett exempel på en tidig nytolkning är wahhabism. Den fick snabbt en stor betydelse i Saudiarabien, då landet blev självständigt på 1920talet. I samarbete med det saudiska kungahuset har wahhabismen sedan dess blivit landets enda tillåtna tolkning av islam. Wahhabismen är bland annat känd för sin snäva och stränga syn på sharia. Tolkningen har bland annat inneburit att kvinnor tvingats till en mycket underordnad position i Saudiarabien. Först 2018 fick exempelvis kvinnor rätt att ta körkort i landet.

Det muslimska brödraskapet

En helt annan typ av islamism står det muslimska brödraskapet för. Det var från början en proteströrelse mot de lokala makthavarna i Egypten som bildades redan innan landet hade blivit självständigt. Från Egypten har det muslimska brödraskapet spridits till många andra länder. Men till skillnad från wahhabismen har den så gott som alltid varit motarbetad av politiska ledare i de olika länderna.

En annan skillnad är att muslimska brödraskapet redan från början intresserade sig för sociala frågor om rika och fattiga och tankar om hur makten skulle fördelas i ett samhälle. Visserligen hänvisade de ofta – precis som andra islamister – till hur man tänkte sig livet i Medina på 600-talet. En del företrädare för brödraskapet menar att det leder till krav på demokrati. Rörelsen hänvisar då till att Muhammed styrde tillsammans med shura (rådsförsamlingen) och att detta var en tidig form av folkstyre.

Gemensamt med andra islamister är att muslimska brödraskapet tidigt tog avstånd från den västerländska livsstil som utvecklats i de nya självständiga muslimska ländernas största städer.

Revolutionen i Iran 1979

I Iran utbröt ett folkligt uppror mot den dåvarande ledaren, shahen av Iran. Sedan shahen störtats grep en grupp shiamuslimska islamister makten i landet och införde ett nytt system av styre, baserad på en hårdför tolkning av religionen och ledd av ayatollor, de främsta shiitiska teologerna (religionsuttolkarna) i landet.

Sedan 1979 har Iran varit en teokrati. Med det menas ett politiskt system där de ledande religiösa uttolkarna ytterst avgör alla lagar och

En medlem i muslimska brödraskapetlyfteruppKoranenunder en protest mot militärens makt i Egypten.

bestämmelser. Det är också dessa ledare som avgör vad som är godtagbara samhällsförändringar. Den iranska teokratin har lett till ett stort förtryck av dem som inte delar ayatollornas tolkningar, med mängder av avrättningar eller hårda fängelsestraff. I flera omgångar har också olika upprorsförsök slagits ned. År 2022 utbröt ett av de största upprorsförsöken, då kvinnor som tvingats bära hijab tog av sig dem i protest.

Islamistiska terrorsekter

En annan form av islamism är den som vill påtvinga andra människor sin egen tolkning av islam med våld eller hot om våld. Dessa islamister står långt från de islamister som kräver demokrati och sådana som fått makten i länder som Iran eller Saudiarabien. Boko Haram i Nigeria samt IS (Islamiska Staten) med centrum i Irak och Syrien är exempel på sådana våldsamma terrorsekter. IS upprättade exempelvis under flera år på 2010-talet ett ”kalifat” som var ett skräckvälde med mord, våldtäkter och tortyr.

En del av terrorrörelserna anser att de för en kamp mot de gamla kolonialmakterna i väst, och genomför därför terrorattentat också i Europa och USA. Andra har särskilt engagerat sig i Israel-Palestinakonflikten och har utfört en lång rad attentat i Israel. Det mest omtalade attentatet i väst genomfördes den 11 september 2001 då en grupp terrorister från nätverket al­Qaida kapade ett antal flygplan som flögs rakt in i flera stora byggnader i USA som rasade med många tusen döda som följd.

Iran styrs av en grupp religiösa ledare.Derastolkningaravislams lagar är ocksågrundförlandets lagar.PåaffischenhyllasIrans presidentEbrahimRaisi.Hanstår nära de religiösa ledarna och valdes 2021.

Jihad – ”heligt krig” eller kamp mot egoismen?

Medlemmar i olika islamistiska terrorgrupper brukar säga att de genomför jihad då de utför olika våldshandlingar. I nyhetsrapporteringen brukar ordet vanligen översättas med ”heligt krig”. Ibland jämförs jihad också med begreppet korståg inom kristendom (se s. 121). Men handlar verkligen jihad enbart om krig och våld? Här ger vi en kort beskrivning av begreppet. Läs denna och svara sedan på uppgiftens frågor.

Jihad används på två olika sätt i Koranen

Det arabiska ordet jihad betyder egentligen ”strävan”, ”kamp” eller ”ansträngning”. I Koranen används begreppet på två olika sätt. Det första beskriver ansträngningarna att nå ut med islams budskap i Mekka på profetens tid. Enligt islams traditioner var det en kamp som fördes helt fredligt, exempelvis då Muhammed och de andra muslimerna försökte övertyga andra att ansluta sig till islam genom predikningar, böner och ett hederligt sätt att leva.

Den andra användningen av jihad handlar om det som hände muslimerna efter hijra, alltså sedan de utvandrat till Medina. Där anfölls de upprepade gånger av Qurayshstammen, och Muhammed och

Det”stora”jihad.Enkvinnaräckeruppsinahänderibön.Att levaefteriman(ses.156)innebäregentligenmycketmerän attföljadefempelarna.Enligtflerahaditherskaenmuslim alltidtänkapåandrainnanhentänkerpåsigsjälv.Dethandlar blandannatomattvaragenerösochattsträvaefteratthjälpa behövande.

muslimerna var enligt Koranen därför tvungna att använda vapen för att skydda sig själva och islam. På flera ställen i Koranen betonas dock att det var fråga om ett försvarskrig och att ingen fick tvingas att bli muslim:

Kämpa för Guds sak mot dem som för krig mot er, men var inte de första som griper till vapen; Gud älskar sannerligen inte angripare.

Koranen, sura 2:190

Tvång skall inte förekomma i trosfrågor.

Koranen, sura 2:256

Det ”lilla” och ”stora” jihad

I en berömd hadith säger profeten att muslimerna endast hade genomfört det ”lilla” jihad efter segern i ett militärt slag mot islams fiender i Mekka. Det ”stora” jihad handlade enligt samma hadith om den inre kampen för att bli en god och givmild människa. Muhammed menade alltså att det var svårare att besegra egoismen än att segra i ett krig.

Olika tolkningar idag

Idag kallar sig islamistiska terrorister ofta för jihadister. Ett tydligt exempel på detta är rörelsen Boko Haram i Nigeria, Afrikas största land, med över 200 miljoner invånare, omkring hälften muslimer, hälften kristna. Där angriper Boko Haram ofta andra muslimer, och menar att dessa har övergivet den riktiga tolkningen av islam. En orsak är enligt jihadisterna att muslimerna har blivit påverkade av den tidigare brittiska kolonialmakten och av de kristna i landet. En av rörelsens metoder har varit att kidnappa eller på annat sätt tvinga elever att sluta gå i skolan. Enligt rörelsen får de lära sig felaktiga och ickemuslimska saker skolan, i stället för rörelsens egen tolkning av sharia. Boko Haram menar därför att de genom sina dåd försvarar islam mot det västerländska inflytandet. Ibland ställer de också kristna medborgare inför valet att antingen dö eller konvertera till islam.

Även terrorattentat utförda i Europa och USA har motiverats med att det handlar om att försvara islam mot västerländskt, icke-muslimskt inflytande. Men de flesta av världens muslimer vill inte ha med

sådana tolkningar av islam att göra. Många av terrordåden drabbar dessutom muslimer direkt. Det är ofta muslimer som dödas eller skadas. Men muslimer drabbas också indirekt. Genom våldshandlingarna skapas en bild av islam som inte motsvarar hur en majoritet av världens muslimer tolkar sin religion.

1. Vad betyder ordet jihad?

2. På vilka två olika sätt används jihad i Koranen?

3. Vad menade profeten Muhammed med det ”lilla” respektive det ”stora” jihad i hadithen?

4. Ge exempel på hur jihadister idag motiverar sina våldsdåd med hjälp av jihad.

5. Hur kan en muslim som inte håller med om jihadisternas tolkningar använda Koranen och hadither som motargument?

6. Varför är det inte alltid riktigt att översätta jihad med ”heligt krig”?

TerrorgruppenIS(IslamiskaStaten)vannundernågraårstoraframgångarochockuperadestoradelaravSyrienochIrak.Bilden ärentypiskpropagandabildfrånIS.Denavbildarenslagsmilitärparaddärdevillvisasinmakt.

Mångamuslimerleverheltsekulariserat.Härnågraungdomarpå ett café i Istanbul, Turkiets största stad.

Sekularism – att göra religion privat

En till islamismen motsatt nytolkning av islam kan kallas sekularism. Med det menas den strävan att skilja på religion och politik, något som många av de nya, självständiga muslimska staterna under 1900-talet har gjort. Ett tydligt exempel på detta var länge Turkiet. Även Indonesien, världens folkrikaste muslimska stat, är ett land där sekularismen har haft ett starkt inflytande.

På senare år har dock olika islamistiska rörelser ökat sitt inflytande också i dessa länder. En orsak är att stora grupper i befolkningen ser hur politikerna misslyckats med att lösa problem som fattigdom, dålig utbildning och sjukvård. Ett sätt blir då att utforska om religionen kan bidra till att lösa samhällsproblem som politikerna inte lyckats lösa.

En del av islamisterna har också fått ökat stöd i befolkningarna genom att helt enkelt samla in pengar och starta social hjälpverksamhet eller sjukvårdsinrättningar, till och med sjukhus. Men islamisterna har också blivit populära i delar av befolkningen för att de står för värderingar som förordar familj och traditionella könsroller.

Feminism – kamp för jämställdhet

Feministiska muslimer vill öka jämställdheten mellan män och kvinnor inom islam. De kämpar bland annat för att alla muslimska länder ska ha lagar som ger kvinnor lika rättigheter som män vid till exempel en skilsmässa. En del muslimska länder har redan genomfört sådana förändringar av familjelagarna. I andra är det fortfarande svårt för en kvinna att behålla vårdnaden om sina barn sedan hon och hennes man skilt sig.

En del feminister menar att en viktig orsak till kvinnoförtryck i många muslimska länder är att den ursprungliga läran förvrängdes redan på 600-talet. De menar då att några av de första kaliferna och deras medhjälpare tolkade islam i en riktning som inte gällde medan Muhammed fortfarande levde. Profeten ville ge kvinnor ökade rättigheter, samma sak borde gälla nu.

Ökad jämställdhet i muslimska länder

I en hel del muslimska länder ökar alltså jämställdheten. Det finns exempelvis lagar och regler som förbjuder eller försvårar månggifte i flera muslimska länder. I praktiken är detta en sed som helt håller på att försvinna i Mellanöstern och i Asien. Många kvinnor kräver att få det inskrivet i äktenskapskontraktet att mannen inte får gifta sig med någon mer kvinna så länge de är gifta.

Många kvinnor har också skaffat sig utbildningar och har därmed genom sina yrken och inkomster fått ett större inflytande i både familjoch samhällsliv. Länder som Bangladesh, Indonesien och Pakistan har alla haft kvinnliga presidenter eller regeringschefer.

1. Förklara vad begreppet islamism innebär.

2. Ge exempel på olika former av islamism.

3. Vad menas med sekularism?

4. På vilka sätt använder muslimska feminister kunskaper om islams historia?

5. Ge exempel på ökad jämställdhet i muslimska länder.

Amina Wadud är imam och en känd feministisk uttolkare av islam. Att enkvinnligimamlederbådemän och kvinnor i bön är ännu mycket ovanligt. Muslimska hbtq­personer demonstrerarförsinorganisationImaan under Pride i London.

Islamofobi och hatbrott

Negativa uppfattningar och hat mot olika grupper är ett stort problem i alla demokratiska samhällen. Ibland riktar sig motviljan mot en grupp beroende på att kulturen eller religionen anses annorlunda. Motvilja eller hat mot judar kallas antisemitism (se s. 79). Motsvarande uppfattningar om muslimer kallas islamofobi. Antisemitism och islamofobi leder ibland till hatbrott

I en rapport från den statliga myndigheten BRÅ (Brottsförbyggande rådet) undersöktes islamofobiska hatbrott. En del av rapporten handlade också om massmediabevakningens betydelse för islamofobin i Sverige. Studera de båda diagrammen och läs texten ur BRÅ:s rapport innan du svarar på uppgiftens frågor.

Ur BRÅ:s rapport: olika typer av hatbrott mot muslimer

Brottsplats vid anmälda hatbrott med indentifierat islamofobiskt motiv, uppdelat på kön (åren 2016 och 2018). Andelar i procent.

Brottkategorier efter huvudbrott vid anmäda hatbrott med identifierat islamofobiskt motiv (åren 2016 och 2018). Andelar i procent.

Ur BRÅ:s rapport: om massmedias betydelse för islamofobi

Under åren har det såväl i Sverige och Europa som i andra delar av världen gjorts studier av hur muslimer och islam skildras i västerländska medier, och bilden

är i hög grad samstämmig: muslimer skildras negativt och stereotypt, förknippas med våld, terrorism och förtryck och uppfattas som motsatsen till ”oss”

[…] Detta särskiljande av ”vi” och ”dom” leder till att muslimer beskrivs som något annorlunda och som ett hot – socialt, politiskt, ekonomiskt, men också kulturellt och religiöst. […]

Det finns också en tydlig genusdimension i de stereotyper som figurerar om muslimer. Medan muslimska kvinnor generellt ses som förtryckta och passiva offer, är stereotypen om muslimska män att de är kvinnofientliga och att de utgör ett potentiellt hot.

Media har också kritiserats för att bidra till den omedvetna process där personer som upplevs tillhöra majoritetsbefolkningen ges individuella särdrag, medan man saknar förmågan att se bortom det kollektiva perspektivet när det gäller minoritetsgrupper, vilket kan leda till generaliseringar där muslimer som grupp skuldbeläggs för individuella muslimers handlande […]. Detta kan också bidra till att en muslim som begår en våldshandling har större sannolikhet att i medierna beskrivas som terrorist, jämfört med en icke-muslim som begår en liknande våldshandling, då psykisk sjukdom oftare lyfts fram som orsak […].

1. Vilka var…

a. … de två vanligaste typerna av hatbrott mot muslimer enligt rapporten?

b. … de två vanligaste platserna där muslimska kvinnor utsattes för hatbrott?

Ordförklaringar

Genusdimension – Det som kännetecknar män respektive kvinnor i en särskild situation.

Hatbrott – Kriminella handlingar riktade mot en person bara för att hen tillhör en grupp.

Hets mot folkgrupp – Ett brott som går ut på att en hel folkgrupp utpekas som en fiende, som inte borde få finnas, exempelvis i ett land. Brottet innebär att utpekandet också har spridning, exempelvis på internet.

Individuellt särdrag – I en skildring av en gruppmedlem syns det personliga. Motsats till stereotypa skildringar

Ofredande – Ett brott som består i att kalla en individ för något nedsättande.

Stereotyp – En ensidig skildring av en gruppmedlem. Motsats till att skildra med individuella särdrag.

c. … de två vanligaste platserna där muslimska män utsattes för hatbrott?

2. Hur drabbas muslimer av en uppdelning i ”vi” och ”dom” enligt rapporten?

3. Vilka stereotyper om muslimska män respektive kvinnor kan man möta i massmedia?

4. I texten står det, ”en muslim som begår en våldshandling har större sannolikhet att i medierna beskrivas som terrorist”. Hur förklaras detta i rapporten?

5. Tror du att islamofobin skulle minska om media rapporterade mer om andra aspekter av islam, exempelvis då muslimer hjälper fattiga genom insamlingar av pengar? Motivera ditt svar.

6. Hur skildras andra religiösa minoriteter i Sverige i media ­ exempelvis katoliker, hinduer eller buddhister? Är det i huvudsak negativt, positivt eller neutralt?

ISLAM

Centrala religiösa tankar

• Det finns endast en god Gud som har skapat världen och gett människan en fri vilja. På Domens dag kommer de som levt ett gott liv att hamna i paradiset, medan de onda hamnar i helvetet.

• Gud är förlåtande och den som uppriktigt ångrar sina synder kan bli förlåten.

• Gud har meddelat sig med mänskligheten genom profeter. Tidigare har judar tagit emot Toran genom Mose och de kristna evangeliet genom Jesus.

• Muhammed är Guds siste sändebud och den som tog emot Koranen.

Heliga skrifter

• Koranen är den heligaste texten. Den består av olika långa suror, kapitel, och är enligt islamisk tro Guds egna och eviga ord.

• Haditherna – stora textsamlingar om Muhammed, vad han sade och gjorde. Viktiga för att kunna tolka och förstå Koranens budskap.

Historia, utbredning och riktningar

• Uppstod på Arabiska halvön under 600-talet. Hijra, Muhammeds utvandring från Mekka till Medina år 622 i v.t. är tideräkningens startpunkt.

• Under de första århundrandena efter hijra spreds islam över stora delar av Nordafrika, till Spanien i väster och norrut till Persien. Senare också till östra Europa och till Indien.

• Idag finns muslimer i alla världsdelar och i så gott som alla länder.

• Islam har två huvudriktningar: shia- och sunniislam. Skillnaden: en konflikt om vem som skulle efterträda profeten som muslimernas ledare.

• Idag finns flera nya tolkningstraditioner: islamism, sekularism och feminism.

Religiösa handlingar och högtider

• Fem handlingar anses som ”pelare”:

– shahada (vittnesmålet)

– salat (tidebönen)

– zakat (den religiösa skatten)

– sawm (fastan under Ramadan)

– hajj (vallfärden till Mekka).

• Sharia är de tolkningar muslimer gör av Koranen och Muhammeds sunna (sätt att leva).

• Rättslärda muslimers shariatolkningar fungerar som lag i en del muslimska länder.

• Halal och haram ett system för vad som anses tillåtet och otillåtet.

• Begreppet iman – att verkligen tro på Gud och göra goda handlingar – är viktigast.

• Id al fitr (fastebrytandet) och Id al adha (offerfesten) är årets viktigaste högtider.

Islam och samhället

• Muslimer har många olika uppfattningar om frågor som rör religionen och hur mycket den ska påverka enskilda människor och samhället i stort. Det finns alltså ingen gemensam tolkning om islam som alla muslimer delar.

Halvmånenochstjärnanärenvanligsymbolförislam.

VIKTIGA ORD OCH BEGREPP

Muhammed

hadither

Kaba

Allah

Hira

Medina

hijra (utvandringen)

Mekka

sira

jinner

Ödets natt

FRÅGOR

Domens dag

korståg

Koranen

sura

imam

iman

sharia (vägen, lagen)

fatwa

haram

halal

sunna

fem grundpelarna

shahada (trosbekännelse)

salat (tidebönen)

minaret

rakat

zakat (den religiö­

sa skatten)

ramadan

sawm (fastan)

hajj (vallfärden)

1. Vilka av dessa påståenden stämmer? Judendom, kristendom och islam ...

a. ... har i grunden samma uppfattning om Gud.

b. ... har många profeter gemensamt, exempelvis Noa, Abraham och Mose.

c. ... har i grunden samma syn på Jesus.

d. ... har i grunden samma syn på Muhammed.

2. Vilka av följande påståenden gäller tankar som finns inom islam, men inte inom kristendom och judendom?

a. Muhammed är Guds siste sändebud, några fler profeter kommer inte.

b. Muhammed tog emot Koranen från Gud.

c. Koranen är en evig skrift, som alltid funnits hos Gud.

d. Bibeln och Toran har förändrats medan Koranen är oförändrad.

e. Islam är den ursprungliga religionen, Adam var den förste muslimen.

3. Sammanfatta kortfattat några av de centrala religiösa tankegångarna i islam. Ta hjälp av följande ord och begrepp: Gud, Muhammed, Koranen, de fem pelarna och iman.

4. a. Varför brukar många muslimer skriva fmvh framför Muhammed?

b. Vad betyder förkortningen?

kalif

shia­islam

sunni­islam

tolvsekten

sufier

islamism

sekularism

wahhabism

teokrati

id al­adha (offerfesten)

id al­ghadir

ashura

id al­fitr (fastebrytandets fest)

mawlid isra

miraj

5. Berätta kortfattat om livet på Arabiska halvön på 600­talet. Använd följande ord, namn och begrepp i din text: ökenlandskap, oaser, handel, språk, polyteism, Kaba, Mekka, Quraysh, stammar, klaner, släkter, karavaner, kristna, judar, skyddslösa, kvinnor.

6. Beskriv de fem grundpelarna i islam.

7. Ge några exempel på likheter och olikheter med heliga handlingar i andra religioner.

8. Resonera om begreppet sharia och varför det tolkats så olika av muslimer över tid. Använd begreppen sunna, hadither, fatwa, rättsskolor, haram och halal i ditt svar. Försök att ge olika konkreta exempel i dina svar.

9. Vad menas med följande tolkningstraditioner inom islam: sufism, sekularism, islamism, och feminism?

10. Beskriv de viktigaste riterna från vaggan till graven inom islam.

11. Berätta om de viktigaste muslimska högtiderna.

12. Använd matrisen på s. 38 och fundera över vad som är tillämpligt för islam.

13. Reflektera över hur islam kan skapa mening, tillhörighet och helighet för muslimer.

HINDUISM

Inom hinduism finns det många olika sätt att praktisera religion. Variationerna är fler än i någon annan världsreligion. Synen på vilken eller vilka gudar som är viktigast skiftar exempelvis stort.

Något som förenar de flesta hinduer är dock tanken på återfödelsen. Den innebär bland annat att atman – det innersta ”jaget” föds i en ny kropp efter döden. Men eftersom alla liv innehåller lidande är det yttersta målet för de flesta hinduer moksha – att befrias från återfödelsens kretslopp.

• Vad är typiskt för hinduism?

• Hur ser hinduer på livet och döden?

• Hur påverkar hinduismen det indiska samhället?

Hiduer

Sikher

Hinduism idag

Muslimer

Kristna

Buddhister

Judar

Blandreligion

befolkat

Idag räknas hinduism som en världsreligion, trots att nästan alla hinduer (omkring 95 procent) lever i en enda stat, Indien. En orsak är att religionen är så stor – var åttonde människa på jorden är hindu. Att flera miljoner indier har flyttat till andra länder och tagit med sig sin religion dit är en annan orsak till att hinduism kallas för en världsreligion. Men de allra flesta av världens hinduer lever trots allt i Indien. Där finns en mångfald av skiftande traditioner som ser olika ut på olika platser. Det finns lokala gudar som är kända enbart i en viss trakt av Indien. Men det finns också många gudar som alla hinduer känner till. En del hinduiska tempel är tillägnade flera gudar medan andra endast en eller ett par gudar. Många hinduer tror också att alla gudar egentligen är aspekter av en och samma Gud – eller en och samma Gudinna. Hinduiska traditioner kan alltså vara både mono- och polyteistiska –och ibland samtidigt. De hinduiska traditionerna innehåller dessutom filosofiska livsåskådningar som beskriver den komplicerade verklighet som människan upplever under sitt liv. Hinduism är med andra ord snarast en samlingsbeteckning för många olika religiösa föreställningar med vissa gemensamma drag.

Hinduismen i dagens Indien

De religiösa traditionerna påverkar sättet att leva för de flesta hinduer: hur mycket och på vilka sätt skiftar förstås mellan de tillhöriga, precis som i de andra världsreligionerna. Vilken samhällsroll religionen ska ha är också en mycket omdiskuterad bland hinduer i dagens Indien. En sådan fråga rör förhållandet mellan hinduism, islam och andra religioner i landet. Könsroller och levnadsvillkor för de allra fattigaste indierna (daliterna) hör också till de frågor där hinduismen har stor betydelse i dagens indiska samhälle.

• Både mono- och polyteistisk: Hinduism är en samlingsbeteckning för många olika religiösa praktiker och tankar.

• Central religiös tanke: Självet (atman) återföds efter döden. Målet är att undgå återfödelsen.

• Central religiös gestalt (grundare): saknas

• Antal hinduer i världen: drygt 1 miljard

• Antal hinduer i Sverige: cirka 10 000

• Så kallas en religiös byggnad: tempel (mandir/kovil)

Hinduiskt tempel tillägnat guden Hanuman. Templet ligger strax intill järnvägsstationen i miljonstaden Lucknow i norra Indien.

• Några viktiga årliga högtider: diwalifesten (ljusfesten) och holifesten (vårfesten)

• Viktiga religiösa riter: puja (offer), darshan (skådande) och vrata (ansträngning)

Hjulet är en viktig symbol som står för dharma, världensordning.Detkanocksåtolkas somensymbolfördeåterkommande återfödelsernaenligtsamsara.På soltemplet i Karnak i östra Indien finns24hjulsomföreställerhjulen påsolgudensvagn.Härserdutvå av dessa.

Centrala religiösa tankar

Till skillnad från de andra världsreligionerna har hinduism ingen ”grundare”. Det finns alltså inga religiösa berättelser om en person motsvarande Mose, Jesus, Muhammed eller Buddha inom hinduism. Det finns visserligen en mycket stor och omfattande hinduisk litteratur. Men inte någon av alla dessa böcker är en ”helig skrift” som Koranen eller Bibeln. Det finns inte heller någon gemensam organisation för alla hinduer – ingen gemensam ”kyrka”.

Hinduer har också många olika uppfattningar om det gudomliga. En del menar att det bara finns en enda Gud, andra att det finns många olika gudar. Allt detta betyder i sin tur att hinduer ofta ger ganska olikartade svar på frågor om vad som är religionens viktigaste tankar.

Fem centrala begrepp

Det finns ändå fem begrepp som de flesta hinduer kan enas om som centrala för religionen:

• brahman – den oändliga urgrunden

• atman – det innersta självet

• samsara – återfödelsens kretslopp

• karma –

handlingarnas betydelse

• moksha – befrielse från återfödelse

Brahman – tanken om den oändliga urgrunden

Allt utgår från brahman, enligt en vanlig hinduisk tankegång. Vad som menas med detta begrepp är egentligen mycket svårt att beskriva med hjälp av vanliga ord. Ibland brukar man också säga att brahman nns utanför människans vanliga förmåga att fatta.

En del hinduer beskriver brahman som den gudomliga urgrunden, en absolut helhet som omfattar allt: världen som vi ser den är inte skild från brahman, men brahman är mer än världen. Ett annat sätt att beskriva brahman är att den saknar alla gränser, även i tiden. Den omfattar då allt som har funnits, allt som nns och allt som kommer att nnas – i alla tänkbara tider, på alla tänkbara platser och inom alla tänkbara liv. Ett annat ord för brahman skulle då vara det oändliga, det som saknar både början och slut.

Atman – tanken på det innersta självet

Olika hinduiska riktningar beskriver brahman som helt eller delvis identisk med atman. Detta begrepp kan översättas med det innersta självet, det ”jag” som nns hos allt levande. Atman är oförstörbar. När kroppen dör, yttar atman över i en ny kropp.

Liksom en människa lägger av sig sina gamla kläder och tar på sig andra, nya, så lägger självet av sig sina gamla kroppar och träder in i andra, nya.

Bhagavadgita 2.22

Samsara – tanken om återfödelsens kretslopp

Atmans upprepade återfödelser kallas samsara. Samsara avbildas ofta i form av ett hjul som beskriver hur livet rör sig i cirklar från ett liv till ett annat.

När en människa dör sörjer de anhöriga och önskar hen ett bra nästa liv. Men även om den som återföds bär med sig spår av sitt tidigare liv, är det en annan person med nya föräldrar och en ny kropp. Samsara handlar alltså inte om att personen uppstår på det sätt som muslimer eller kristna brukar tänka.

Karma – tanken på handlingarnas betydelse

Återfödelsen beror på karma. Ordet betyder handling, men begreppet omfattar också värdet av alla handlingar man gjort i detta liv – och i alla tidigare liv. För hinduer innebär tanken på karma en vilja att göra det bästa möjliga i sitt liv. Goda handlingar leder till lycka i kommande återfödelser, onda handlingar till lidande. Atman kan också återfödas i andra livsformer, exempelvis i ett djur.

Så som man handlar och lever, sådan blir man: den som gör gott blir god, den som gör ont blir ond […].

Brihadranyaka-Upanishad 4.4.5

Återfödelse och uppståndelse

Religionsvetare brukar skilja på begreppen återfödelse och uppståndelse. De som tillhör de religioner som uppstod i Indien (hinduism, buddhism, jainism och sikhism)

tänker sig att det som oftast händer efter döden (återfödelse) är ett helt nytt liv i en ny kropp. Inom kristendom och islam är tanken däremot att samma person som dött kan komma tillbaka till ett evigt liv, ofta tänkt i samma kropp (uppståndelse).

Guden Ganesha med sitt elefanthuvud. Runt honom finns finns skrivtecknen för Om (uttalasmed å-ljud). Om ärensymbolför hinduism.

En kvinna mediterar i staden Varanasi vidGanges,enflodsomhinduer uppfattarsomgudomlig.Meditation ärenviktigdelavreligionsutövandet inom hinduism, oavsett riktning. Genom att koncentrera sina tankar kanmannådjuparekunskaperom sig själv och tillvaron.

Moksha – tanken på befrielsen från återfödelsen

De ständiga återfödelserna beror ytterst på begär, en ständig önskan efter något som fattas. Vi kan exempelvis sakna trygghet, mat, hälsa, vänskap, kärlek, framgång eller pengar. Visserligen kan livet innehålla perioder då de viktigaste önskningarna är uppfyllda. Men lyckan är enligt hinduiska tänkare ofta kortvarig. Motgångar, olyckor och sjukdomar hör till livet. Och allt levande måste till slut dö. Livet är på så sätt i grund och botten ett lidande.

Därför är ett slutgiltigt mål inom hinduism att slippa födas på nytt. Det sker genom moksha, ett ord som betyder befrielse. Befrielsen innebär att atman återgår till sitt ursprungliga, naturliga tillstånd. Ibland sägs detta tillstånd vara omöjligt att beskriva i ord. Men det förknippas ofta med oändlig lycka, kunskap och frihet.

Yoga: tre vägar till moksha

De flesta hinduer menar att det finns flera vägar till moksha, och det är vanligt att särskilt tala om tre: handlingens, kunskapens och hängivelsens väg. Dessa vägar kallas ofta med ett gemensamt begrepp för yoga, ett annat ord för ansträngning eller koncentration. Enligt de hinduiska traditionerna är det mycket svårt att bryta samsara och uppnå moksha. Ingen av dessa vägar anses därför som enkla.

Handlingarnas väg (karma-yoga)

Den som sköter sitt liv och sitt arbete utan att tänka på att tjäna något på det själv går handlingarnas väg mot moksha. Alla handlingar görs då som en uppfyllelse av plikter och en uppoffring till Gud. Att vara fridfull, orädd och givmild mot andra människor är andra delar av denna väg. Det centrala är alltså att utan egenintresse hålla sig till dharma, den ordning som håller samman världen.

Kunskapens väg (jnana-yoga)

Kunskapens väg går via undervisning. Vanligen handlar det om att under lång tid studera texter och ta del av insikter (djupa kunskaper) från en guru, en visdomslärare. Det centrala är att förstå atmans sanna natur. I samma stund upphör också begären.

Hängivelsens väg (bhakti-yoga)

En tredje väg till moksha är hängivelsens väg. Den går ut på att helhjärtat ägna sig åt en särskild gudom. Det kan ske genom offer, böner och tillbedjan av gudabilder i ett tempel. Ett annat exempel är innerligt upprepande av gudomens namn under enskild meditation. Det är den intensiva känslan och kärleken till Gud som är det väsentliga.

Meditation viktigt för alla

Att meditera är ett viktigt inslag i religionsutövandet för de flesta hinduer. Meditation innebär att koncentrera hela sin uppmärksamhet på en enda punkt, ofta med stark kontroll av kropp och andning.

1. Varför kan man säga att det finns många olika svar på frågan om centrala tankar inom hinduism?

2. Vilka är de fem begrepp som används för att beskriva centrala tankegångar inom hinduism?

3. Förklara hur begreppen atman och brahman hör ihop.

4. a. Vad innebär moksha? b Vilka är de tre vägarna till moksha?

Meditation och yoga i västerlandet

I Sverige och många andra västländer har det blivit vanligt med olika meditations- och kroppsövningar som kallas yoga.

Även om dessa övningar inspirerats av kunskaper från Indien har de ganska sällan med de hinduiska traditionerna kring moksha att göra. De flesta utövare av yoga i väst ser sig alltså inte som hinduer. Här använder Fotbollsklubben Häcken yoga i sin träning.

1. Vad betyder följande ord och begrepp: a) varna, b) jati, c) kast, d) dalit?

2. Vad har kastsystemet med religion att göra?

3. Ge exempel på hur kastsystemet förändrats i det moderna Indien.

4. Hur påverkas relationen mellan män och kvinnor av hinduism?

5. Vad menas med a) neohinduism, b) hindutva, c) hindunationalism?

Idén om hindutva drivs bland annat av Indiens största politiska parti, BJP (Indiska folkpartiet). Ibland kallas partiets ideologi också hindunationalism. Sedan 1990-talet har BJP vunnit många val i Indien. En av partiet viktigaste frågor rör relationen till islam. BJP vill att landets stora muslimska minoritet (200 miljoner människor) ska få mindre inflytande i samhället. Sedan självständigheten 1947 har också många konflikter uppstått mellan hinduer och muslimer i Indien, ibland med tusentals dödsoffer som följd. Ibland har oroligheterna startats av muslimer, ibland av hinduer.

En av de mest uppmärksammade händelserna var när en stor hinduisk folkmassa 1992 gick till attack mot en stor moské byggd på 1500talet och förstörde den. På platsen byggs nu i stället ett hinduiskt tempel, eftersom man menar att detta var avataren Ramas födelseplats, och att det ursprungligen, långt innan muslimerna byggt sin moské, hade stått ett sådant tempel på platsen.

Relationen till andra religioner i framtiden

BJP har många kritiker och det är långt ifrån alla hinduer som håller med om hindutva-ideologin. Indien är en stat vars grundlag försäkrar alla indier lika rättigheter, oavsett religion. Om det blir en fortsatt konfrontation eller en ökad förståelse mellan hinduer och de andra religionerna i Indien är en mycket viktig fråga för framtiden.

KampanjförenpolitikerfrånBJP i staden Katni i mellersta Indien under valet 2019.

Jainism och sikhism

Fyra religioner har uppstått i Indien: hinduism, buddhism, jainism och sikhism. Här berättar vi lite mer om de två indiska religioner som inte har egna kapitel i den här boken.

Jainism – askesens och icke-våldets religion

Jainism är Indiens minsta religion med omkring fem miljoner tillhöriga. Religionen har fått sitt namn efter ordet jina som betyder ”segrare”, en titel som jainer har gett de 24 lärare som vid olika tidpunkter anses ha förbättrat kunskapen om religionen. Den senaste av dessa var Mahavira, ”den store hjälten”.

Enligt legenderna levde Mahavira i norra Indien för omkring 2 500 år sedan, alltså ungefär samtidigt som Buddha var verksam i samma område. Det fanns också andra likheter mellan dessa två religiösa ledare. Båda utgick från begreppen karma och samsara (som även började användas av hinduer vid denna tid). Gemensamt för Buddha och Mahavira var till en början också tanken på sträng askes. Endast den som verkligen hade befriat sig från att önska något kunde uppnå nirvana, ett begrepp som inom jainism och buddhism motsvarar hinduernas moksha.

Till skillnad från Buddha (som vi berättar mer om i kapitlet om buddhism) höll Mahavira fast vid

sina idéer om sträng askes. Jainer som vill uppnå nirvana måste därför avstå från allt. De kan inte äga något, egentligen inte ens sina kläder – Mahavira levde naken. Målet är att ägna sig åt djup meditation och till sist dö i detta tillstånd. Sträng askes kan dock endast en mycken liten grupp jainer klara, nämligen de som lever som munkar och nunnor. De allra flesta jainer blir aldrig munkar eller nunnor, men ska stödja dem som valt att bli det.

Begreppet ahimsa – ickevåld

Ett helt centralt begrepp inom jainism är ahimsa –”ickevåld”. Även hinduer och buddhister talar om ahimsa men för jainer är det extra viktigt. De ska äta vegetariskt och göra allt för att inte döda något levande. En del munkar och nunnor brukar alltid sopa marken framför sig för att inte kliva på någon insekt. De kan också bära munskydd för att inte råka svälja en fluga.

Ordförklaring

Askes – att försaka/avstå. Att så långt det går avstå från ägande av materiella ting och från kroppens behov av mat, dryck, sömn och sex. Att leva helt eller delvis asketiskt finns som ideal i många religioner.

Underdenjainskadiksha­ceremonin samlas jainmunkar och jainnunnor klädda i vitt tillsammans med övriga församlingsmedlemmar.Diksha innebär att man avsäger sig allt världsligt liv och blir munk eller nunna. På bilden från staden Beawar inorraIndiengenomför75personer dhika.

Sikhism – återfödelse och monoteism

Sikhism har över 20 miljoner tillhöriga. De flesta bor i delstaten Punjab i nordvästra delen av Indien. Där är omkring 60 procent av befolkningen sikher. Men sikher finns också på andra platser i Indien, och i övriga delar av världen. Omkring en halv miljon lever i Storbritannien, ett tusental i Sverige.

Karma och samsara är viktiga begrepp också inom sikhismen. Och i likhet med landets muslimer är sikher monoteister. De tänker alltså att det finns en enda Gud som skapat världen och som vill människorna väl. Gud saknar form och kan varken föreställas som man eller kvinna.

Boken som samlade tio guruers lära

Sikhernas lära förmedlades av tio guruer, lärare med stor religiös kunskap om Gud. Den första gurun var Nanak som levde i början av 1500-talet. Enligt en legend försvann Nanak under en simtur i en flod. Under tre dagar var han borta och alla trodde att han hade drunknat. Men Nanak återvände plötsligt och kunde meddela att han mött Gud som gett honom kunskap om den nya religionen.

Läran fördes sedan vidare muntligt från en guru till nästa, och utvecklades samtidigt. För varje guru

lades alltså nya traditioner till som både förmedlades muntligt och skriftligt. Den siste gurun hette Gobind Singh och dog 1708. Vid sin död hade han inte utsett någon mänsklig efterträdare, utan lämnade hela den tidigare traditionen nedskriven i en bok som kallas Guru Granth Sahib (ungefär ”lärare-bok-mästare”). Det var alltså boken som blev den allra sista läraren.

Enligtsikhiskareglermåsteallatempelbesökarebjudaspå matunderdefrämstahögtiderna.Härlagasmatietttempeli NewDelhi.Sikhiskamänbäralltidturbanpåhuvudet.

Gyllene templet i Amritsar är sikhernasfrämstahelgedom.

För sikher är målet mukti, förening med Gud

Ordet sikh betyder lärjunge, och alla sikher tänker att de är lärjungar till de tidigare guruerna. Därför finns heller inga präster i sikhernas tempel och både män och kvinnor kan läsa ur Guru Granth Sahib under gudstjänsterna.

Endast den som samlat tillräckligt mycket god karma och varit hängiven Gud kan nå moksha och på det sättet undgå att födas på nytt. Enligt sikhisk tro har varje människa möjlighet att förbättra sin

karma och för varje liv alltså närma sig moksha. Men man kan också försämra sin karma och till och med återfödas som ett djur.

1. Ange något som förenar alla religioner som uppstått i Indien.

2. Ange något som skiljer var och en av dessa religioner från någon av de andra.

3. Utgå från det du vet om Indiens religioner samt tabellen ovan.

a. Ge exempel på att människor inte alltid verkar tänka som man ”ska” inom sin egen religion.

b. Vad kan det finnas för anledning till att människor inte alltid tänker eller handlar enligt de tankar och regler som finns inom den religion de tillhör?

Källa: PEW

HINDUISM

Centrala religiösa tankar

• Fem viktiga begrepp:

- brahman: den oändliga, gudomliga urgrunden

- atman: det innersta självet (jaget) hos allt levande.

- samsara: återfödelsen. Efter döden återföds atman (reinkarnation).

- karma: handlingen. Återfödelsen beror på den karma som atman samlat på sig.

- moksha: befrielse från återfödelse.

• Det finns flera vägar (yoga = ansträngningar) till moksha. Tre av dessa är:

- handlingens väg (karma-yoga): att göra sina plikter utan att tänka på sig själv.

- kunskapens väg (jnana-yoga): att nå insikt i atmans natur.

- hängivenhetens väg (bhakti-yoga): att hängivet tillbe Gud.

Hinduismens ursprung

• Två bakgrundsfaktorer:

- Indiska halvöns naturförutsättningar: en mycket rik jordbrukskultur.

- Indiska halvöns historia: kulturmöten mellan olika religioner och språk.

Traditioner och riktningar

• Tre framträdande inriktningar:

- Vishnuism (flest hinduer hör hit): viktigast är

Vishnu (med avatarerna Krishna och Rama).

- Shivaism (många hinduer hör hit): viktigast är

Shiva samt Parvati (Durga/Kali), Ganesha och Skanda).

- Shaktism (ganska få hinduer hör hit): viktigast är Shakti, gudarnas kvinnliga princip och Mahadevi (den stora gudinnan).

Religion i vardag och fest

• Tre begrepp:

- darshan: att se och bli sedd av guden

- puja: tillbedjan i tempel eller hem

- vrata: – ansträngning (fasta och vaka).

• Två stora högtider och en festival:

- Diwali, Holi och Kumbha-mela.

• Två exempel på resmål för pilgrimsresor

- Varanasi och Prayag (Allahabad).

Hinduism i dagens Indien

• Fyra omdiskuterade samhällsfrågor bland

hinduer:

- kastsystemet, förhållandet mellan varna, jati och daliterna (de förtryckta)

- män och kvinnor, ojämlikhet och feminism.

- nya tolkningar av religion som neohinduism, hindutva (hinduiskhet) och hindunationalism

- förhållandet till islam och andra religioner i Indien.

SkrivtecknetförstavelsenOm,ensymbolförhinduism.

VIKTIGA ORD OCH BEGREPP

brahman

atman

samsara

karma

moksha

yoga

handlingarnas väg

kunskapens väg

hängivelsens väg

Vedaskrifter

Rigveda

Upanishaderna

Bhagavadgita

Ramayana

FRÅGOR

vishnuism

shivaism

shaktism

avatar

darshan

puja

vrata

holifesten

diwalihögtiden

pilgrimer

Varanasi

ghats

kaster

varna

jati

daliter

ahimsa

brahmin

buddhism

jainism

jina

askes

nirvana

sikhism

sanatana dharma

neohinduism

hindutva

hindunationalism

1. Ange några viktiga skillnader mellan hinduism och de fyra övriga världsreligionerna.

2. Hur hänger de hinduiska begreppen atman, brahman, samsara, karma och mokhsa ihop?

3. Av vilka anledningar uppfattas livet som ett lidande inom hinduism? Använd begreppet begär i ditt svar.

4. Förklara varför vissa hinduer kallar sin religion för sanatana dharma.

5. a) Vilka är de fyra religioner som anses ha uppstått på indiska halvön? b) Vilka två världsreligioner har kommit till den indiska halvön med erövrare, migranter och missionärer?

6. Jämför de tre huvudinriktningarna vishunism, shivaism och shaktism. Vilka likheter och skillnader finns det?

7. Hur utövas hinduismen i tempel och i hem? Använd begreppen darshan, puja och vrata i ditt svar.

8. Vad är a) Vedaskrifterna, b) Upanishaderna, c) Bhagavadgita och d) Ramayana?

9. Beskriv några viktiga hinduiska högtider och övergångsriter.

10. Beskriv det indiska kastsystemet och hur det har förändrats genom historien.

11. Hur har hinduiska feminister använt religion för att förändra synen på kvinnor inom religionen?

12. Vad skiljer och förenar begreppen neohinduism, hindutva och hindunationalism?

13. Använd matrisen på s. 38 och fundera över vad som är tillämpligt för hinduism.

14. Reflektera över hur hinduism kan skapa mening, tillhörighet och helighet för hinduer.

Innehållet i Utkik Religion upplaga II följer det centrala innehållet i Lgr22. Alla texter är genomarbetade och många är helt nya. Varje kapitel inleds med bilder och frågeställningar som uppmuntrar ett språkutvecklande arbetssätt och väcker elevernas förförståelse. I Utkiks lärarmaterial nns förslag på lösningar och kommentarer till uppgifter. Här nns också underlag för planering och bedömning.

Utkik Religion upplaga II

• är anpassad till Lgr22

• lyfter ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

• ger möjlighet att arbeta med elevernas förförståelse

• har nya Fördjupning & metod som tränar de viktiga förmågorna

• har faktarutor, modeller och er elevuppgifter

Hans Olofsson är lärare i svenska, historia och religionskunskap vid högstadieskolor i Stockholm, l.dr i historia och forskar om undervisning och historia.

Magdalena Nordin är loso e doktor i religionssociologi, lektor i religionssociologi vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet.

ISBN 9789151103235