Page 1

SO för lärare 1–3 Sara Blanck, Olof Franck, Carina Holmqvist Lidh, Anna-Lena Lilliestam & Anna Pettersson


Författarpresentation

Sara Blanck är grundskollärare för årskurs 7–9 i samhällskunskap, religion och svenska. Hon har en licentiatexamen i pedagogiskt arbete med inriktning mot de samhällsorienterande ämnenas didaktik. Vid Karlstads universitet är hon nu doktorand och arbetar med lärarutbildning. Hennes forsknings- och undervisningsintressen är samhällskunskapsdidaktik, de samhällsorienterande ämnenas didaktik, internationalisering samt ämnesintegration och ämnessamspel. Olof Franck är docent i religionsfilosofi och universitetslektor i de samhällsorienterande ämnenas didaktik vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet, där han arbetar inom framför allt lärarutbildning. Han var tidigare under drygt tjugo år verksam i gymnasieskolan som lektor i filosofi och religionskunskap. Forsknings- och undervisningsintressen faller under religionsdidaktik, etikdidaktik, etik, religionsvetenskap och filosofi. Hans senaste publikationer har sitt fokus riktat mot interkulturell religionsdidaktik, konstruktiv religionskritik och filosofiska plattformar för att utveckla etikundervisning. Carina Holmqvist Lidh är utbildad lärare i de samhällsorienterande ämnena för årskurs 4–9 och har mer än femton års lärarerfarenhet. År 2016 tog hon filosofie licentiatexamen i pedagogiskt arbete med inriktning mot religionsdidaktik. I sin forskning har hon intresserat sig för de erfarenheter elever med religiös positionering har av skolans religionskunskapsundervisning. Hon har också deltagit i ett forskningsprojekt riktat mot undervisning i de samhällsorienterande


ämnena på lågstadiet. Carina är nu anställd som universitetsadjunkt på Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet. Anna-Lena Lilliestam är doktor i pedagogiskt arbete och universitetslektor i ämnesdidaktik med inriktning mot de samhällsorienterande ämnena. Hon har en bakgrund som lärare i grundskolan och gymnasie­ skolan och arbetar nu inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet med speciellt fokus på historieundervisning. Hon arbetar också med utbildning på avancerad nivå för yrkesverksamma lärare. Hennes forskningsintresse riktar sig mot utveckling av elevers historiska tänkande och historiska resonerande samt mot undervisningen i de samhällsorienterande ämnena på lågstadiet. Anna Pettersson har under många år arbetat som grundskollärare med inriktningen svenska och samhällsorienterade ämnen år 1–7. Hon har en magisterexamen inom miljö- och utomhuspedagogik samt en filosofie licentiatexamen i geografi. I geografin har hon i sin forskning främst inriktat sig på barns tankar och känslor rörande klimatförändringarna. För närvarande arbetar hon med att utveckla metoder för hur man kan undervisa vuxna i svenska som andraspråk.


Innehåll

Innehållsförteckning för undervisningsförslag

11

1. Inledning

13

Bokens upplägg Referenser

2. Geografi

17 18

19

Anna Pettersson Skolämnet geografi Syfte, centralt innehåll och kunskapskrav i kursplanen Kapitlets upplägg Geografi och identitet Hållbar utveckling och klimatförändringar Kartor och rumsliga begrepp Lära geografi med alla sinnen Jordens inre och yttre krafter Geografi i en digital värld Geografiska begrepp Avslutning Referenser

20 21 23 24 26 30 33 35 37 39 41 41


3. Historia

45

Anna-Lena Lilliestam Skolämnet historia Syfte och centralt innehåll i kursplanen Historisk referensram Hur historia skapas Historiebruk – hur historia används och spår från det förflutna Innehållsbegrepp och tankeredskap Historisk kunskap Progression i historieämnet Att bedöma elevernas kunskaper Undervisningsförslag Avslutning Referenser

4. Religionskunskap

45 46 47 50 51 52 54 56 59 60 70 71

73

Olof Franck Skolämnet religionskunskap Syfte, centralt innehåll och kunskapskrav i kursplanen Centrala begrepp Religionskunskap på lågstadiet Undervisningsförslag Avslutning Referenser

73 74 79 84 87 97 98


5. Samhällskunskap

101

Sara Blanck & Carina Holmqvist Lidh Skolämnet samhällskunskap Syfte, centralt innehåll och kunskapskrav i kursplanen Samhällskunskapsämnet ur fem perspektiv Sociala perspektiv Ekonomiska perspektiv Rättsliga perspektiv Politiska perspektiv Mediala perspektiv Samhällskunskapsdidaktik och undervisningsupplägg Samhällskunskapsdidaktik Undervisningsförslag Avslutning Referenser

103 103 106 107 109 111 114 117 119 120 124 138 138

6. Ämnessamspel och ämnes­övergripande undervisning 141 Sara Blanck Vad är ämnesövergripande undervisning? Byggstenarna i teorin om ämnessamspel Undervisningsförslag Några praktiska råd för ämnesövergripande arbete Avslutning Referenser

142 144 146 149 151 151


Innehållsförteckning för undervisningsförslag Geografi Geografi och identitet Våra kläder Varifrån kommer din frukost? Fågelperspektiv Väderstreck Perspektiv Trafikundersökning Räkna skräp Undersök en sten Hur kan ett flyttblock finnas mitt på en äng? Digitala hjälpmedel Geografiska begrepp

25 29 30 32 32 33 34 35 36 37 39 40

Historia Bilder och föremål som källor till historisk kunskap Att arbeta med tidslinjer Att arbeta med forntiden Att arbeta med hemortens historia Minnen berättade av människor som lever nu Att använda sig av litteratur, film, sånger och lekar

60 64 65 67 68 69


Religionskunskap ”Kristendomens roll i skolan och på h ­ emorten förr i tiden” och ” Religioner och platser för religions­utövning i närområdet” ”Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna” ”Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid” ”Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer” ”Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan, i digitala miljöer och i sportsammanhang”

87 89 92

93 95

Samhällskunskap Att se sin plats i samhället Att arbeta med samhällsfunktioner Att arbeta med yrken Att arbeta med ekonomi och pengar Att arbeta med mänskliga rättigheter och barnkonventionen Att arbeta med demokrati och klassråd Att arbeta med normer och regler Att arbeta med aktuella samhällsfrågor – exemplet migration Att arbeta med källkritik

125 126 128 129 130 132 133 134 136

Ämnessamspel och ämnes­övergripande undervisning Utforska närmiljön Vem är jag i världen? Ditt ekologiska fotavtryck Levnadsvillkor förr och nu

146 148 148 149


1. Inledning Det här är en bok om hur undervisning i de samhällsorienterande ämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap kan utvecklas i årskurs 1–3. Kursplanerna för dessa ämnen har, precis som övriga ämnen, samma grundstruktur med rubrikerna: Syfte, Centralt innehåll och Kunskapskrav. Syftestexterna för geografi, historia, reli­ gionskunskap och samhällskunskap är ämnesspecifika, och kan studeras i respektive kursplan. Vad som ingår i centralt innehåll och vad som uttrycks i kunskapskraven är dock gemensamt för årskurs 1–3. Dessa punkter återfinns i samma form och med samma innehåll i alla de fyra kurs­ planerna. Det centrala innehållet för SO-ämnenas undervisning i årskurs 1–3 presenteras under fyra rubriker: Att leva tillsammans, Att leva i närområdet, Att leva i världen och Att undersöka verkligheten. De här rubrikerna kan tyckas fånga in allt och intet. Vad är det för innehåll som är typiskt för exempelvis ”att leva tillsammans”, och hur skiljer det sig från innehållet under de andra rubrikerna? Handlar inte all eller åtminstone merparten av undervisningen i SO-ämnena om att leva tillsammans – och om att leva i närområdet, i världen och att undersöka verkligheten? Det kan förstås ligga något i en sådan invändning. Men genom att studera de punkter som ingår i det centrala innehållet ser man de motiv som finns för att de ordnats under rubrikerna. Det är viktigt att reflektera över vad de olika punkterna i det centrala innehållet för årskurs 1–3 kan tänkas ha för betydelse och hur de är relaterade till varandra. Vad är det för innehåll som undervisningen om exempelvis ”normer och regler” eller ”jordgloben” ska handla om? Och på vilket 13


SO för lärare 1–3 sätt förhåller sig de olika punkterna till varandra i den samlade SOundervisningen?

Det centrala innehållet för de samhällsorienterande ämnena i årskurs 1–3: Att leva tillsammans • Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu. • Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser. • Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. • Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang. • Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt. Att leva i närområdet • Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat. • Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. • Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden. • Religioner och platser för religionsutövning i närområdet. • Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola. • Yrken och verksamheter i närområdet. Att leva i världen • Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven. • Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk. • Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.

14


1. Inledning • Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck. • Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid. • Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna. • Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror. • Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen). • Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs. • Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta. • Aktuella samhällsfrågor i olika medier. Att undersöka verkligheten • Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information. • Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns. • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid. (Skolverket, 2019)

Det centrala innehållets roll är viktig att framhålla. Eleverna som går sina första år i skolan behöver, och har rätt till, förutsättningar att utveckla kunskaper om vad geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap handlar om. Den undervisning de deltar i ska lyfta fram och uppmärksamma vilka frågor som är centrala i dessa ämnen – dels för att de ska kunna utveckla de första stegen till en ämneskunskap, dels för att dessa steg är tänkta att bilda en plattform för deras studier genom alla årskurser som följer. Om eleverna ska kunna följa undervisningen senare i grundskolan och så småningom på gymnasiet, 15


SO för lärare 1–3 behöver de en tydlig grund att bygga vidare på. Därför är de första årskursernas undervisning oerhört viktig. Man bör också tänka på att det centrala innehållet föreskriver vilka frågor och områden som ska beröras och behandlas i undervisningen. Samtidigt har en lärare möjlighet att därutöver ta upp andra frågeställningar som känns intressanta och angelägna. Kanske finns det just i den klass man undervisar särskilda intressen för att uppmärksamma och samtala om ett tema som inte faller inom det centrala innehållets ramar. En utmaning för SO-undervisningen i årskurs 1–3 är dock att lärare inte har en särskilt lång utbildning i vare sig ämnesteori eller ämnesdidaktik med fokus på geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Denna utmaning har varit utgångspunkten för arbetet med den här boken och det avgörande skälet till att den har blivit till. I ett projekt med temat Erfarna lågstadielärares insikter och strategier avseende undervisning och lärande inom de fyra SO-ämnena, har vi kunnat se att det finns ett behov bland lärare för yngre åldrar att stärka både ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper om undervisning i de samhällsorienterande ämnena. I projektet har bland annat intervjuer med erfarna lärare genomförts och de visar på just ett sådant behov. På samma gång kan det vara svårt att veta hur man ska göra, och vart man ska vända sig, för att utveckla sin ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kompetens med fokus på SO-ämnena. Syftet med den här boken är att erbjuda en bas för sådan kompetensutveckling för både verksamma lärare och lärarstudenter. I boken ger vi vart och ett av de fyra ämnena utrymme, både när det gäller innehåll och undervisning. Det finns också många sätt att relatera de fyra ämnena till varandra i den samlade SO-undervisningen, men viktigt är att det bygger på kunskaper om respektive ämne och dess identitet. Det är skillnad mellan historia och religionskunskap, på samma sätt som samhällskunskap och geografi inte handlar om en och samma sak. De fyra ämnena bidrar på olika sätt till att utveckla kunskaper om samhällen och människors gemensamma liv i dem, med alla de olika dimensioner som här är möjliga att undersöka. 16


1. Inledning

Bokens upplägg Boken innehåller ett kapitel per ämne, och dessutom ett avslutande kapitel där frågor om hur ämnesövergripande undervisning kan förstås med hänsyn till SO-ämnena. Varje kapitel berör: 1. ämnets historia 2. hur ämnet beskrivs i Lgr 11 rörande till exempel mål, centralt innehåll och kunskapskrav 3. ämnets centrala begrepp 4. vad som kan vara viktigt att tänka på i undervisningen. Det är vår förhoppning att lärare och lärarstudenter ska finna stöd och inspiration i bokens kapitel för att utveckla en undervisning där centrala frågor i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap uppmärksammas, och där de fyra ämnenas identitet synliggörs. På samma gång hoppas vi att det avslutande kapitlet om ämnesövergripande undervisning ska visa på möjligheter att utveckla en undervisning där dessa ämnesidentiteter, utan att osynliggöras, relateras till varandra med de olika bidrag de lämnar till en utveckling av kunskaper om människors liv tillsammans, i samhället, i världen och i verkligheten. Vill du läsa mer? Fler böcker från Gleerups om SO-undervisning: Franck, Olof, Osbeck, Christina & von Brömssen, Kerstin (red.) (2016). Religioner, livsåskådningar och etik. Malmö: Gleerups. Johansson, Viktor (2018). Filosofi i tidig barndom. Malmö: Gleerups. Jönsson, Anders & Odenstad, Christina (2014). Bedömning i SO. Malmö: Gleerups. Odenstad, Christina (2014). Ämnesdidaktik för SO-ämnena. Malmö: Gleerups. Odenstad, Christina (red.) (2017). Samhällskunskap för lärare 4–9. Malmö: Gleerups.

17


SO för lärare 1–3 Olson, Maria & Irisdotter Aldenmyr, Sara (red.) (2016). SO-undervisning på mellanstadiet. Malmö: Gleerups. Stolare, Martin & Wendell, Joakim (red.) (2018). Historiedidaktik i praktiken – för lärare 4–6. Malmö: Gleerups.

Referenser Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderad 2019. Stockholm: Skolverket.

18


2. Geografi Anna Pettersson

Ordet geografi kommer från grekiskans geo graphien. Geo betyder jord och grafi betyder ursprungligen rista, men har under åren kommit att översättas med ordet beskriva. Förenklat betyder alltså ordet geografi ”att beskriva jorden”. Med utgångspunkt i den förklaringen är det inte konstigt att kartor i hög grad har blivit en symbol för ämnet geografi. Kartan beskriver och representerar de geografiska förhållandena på jorden (Gren & Hallin, 2003). Ämnet geografi rymmer dock betydligt mycket mer än kartor, vilket innebär att det är viktigt att bredda och fördjupa förståelsen och kunskapen om ämnet. Inom den vetenskapliga världen har ämnet geografi delats upp i två olika discipliner: naturgeografi och kulturgeografi. Inom naturgeografin studeras naturprocesser som påverkat och påverkar landskapet, till exempel vittring, erosion och inlandsisen, men även samspelet mellan landskapet, biosfären, hydrosfären och atmosfären. Inom kulturgeografin inriktar man sig på människornas liv på jorden, hur människan på olika sätt formar, påverkar, upplever, beskriver och tolkar livet på jorden. I skolämnet geografi görs inte denna uppdelning utan där ingår båda disciplinerna. I Sverige tillhör geografiämnet de samhällsorienterade ämnena, men så ser det inte ut i alla länder. I Finland är exempelvis geografin sammanslagen med biologin och i Danmark tillhör geografin de natur­ vetenskapliga ämnena (Molin, 2014). Geografins komplexa natur, där bland annat frågor om klimatförändringar, fattigdom, miljöförstöring 19


SO för lärare 1–3 och ojämn resursfördelning ingår, gör att det oftast krävs ett tvär­ vetenskapligt synsätt för att få med alla aspekter av de olika ämnesområdena. Som pedagog behöver man därför vara öppen för att arbeta över ämnesgränserna – geografi är ett ämne som verkligen inbjuder till samarbete med andra ämnen.

Skolämnet geografi Geografi som skolämne har genomgått många olika faser genom århundradena, men har oftast setts som ett viktigt bildningsämne. Redan på medeltiden, i undervisningen av de sju fria konsterna, fanns ämnet geografi med. Då undervisades eleverna främst i världskartan och jordens form (Molin, 2006, 2014) Första gången man pratar om geografi som ett skolämne i Sverige är i skolförordningen från år 1724. Då undervisade lärarna om jordtyper, mineraler, kartografi och astronomi. År 1820 reviderades kursplanen och ämnet geografi slogs samman med ämnet historia. Fokus och utgångspunkt i undervisningen var hembygdens historia. Redan då nämns att det först och främst var platser och regioner i Sverige som eleverna skulle känna till, följt av namngeografin i Norden och Europa. Trots att många läroplaner har passerat sedan dess, är detta en uppdelning som i mångt och mycket fortfarande lever kvar i dag. I början av 1900-talet bidrog geografiundervisningen till att stärka byggandet av den egna nationen genom att stärka elevernas ”identitet med fäderneslandet” (Molin, 2017, s. 83). Geografin har i någon form funnits med i grundskolans utbud även om ämnets status varierat. Under slutet av 1900-talet fick hållbar utveckling och miljöfrågor en central position inom ämnet. Det är numera ett större fokus på människors livsvillkor i världen och de ojämlikheter som finns vad det gäller till exempel utbildning, hälsovård och fördelningen av naturresurser än vad det varit tidigare då fokus mer har varit på naturgeografin (Molin, 2014). I Sverige har gymnasier funnits sedan 1600-talet, även om de genom århundradena har haft olika benämningar. Också där har geografin haft en självklar plats, bortsett från att den i början var direkt underordnad religionskunskapen. På 1960-talet togs ämnet bort helt 20


2. Geografi från gymnasiet och ämnesstoffet delades upp på andra ämnen som samhällskunskap och naturkunskap. Det kom att dröja ända fram till 1994, då Lpo 94 skrevs, innan geografi återinfördes i skolan som eget ämne. I dag är det två av arton gymnasieprogram (naturvetenskapligtoch samhällsvetenskapligt program) som erbjuder kurser i geografi (Skolverket, 2019).

Syfte, centralt innehåll och kunskapskrav i kursplanen I dag handlar skolämnet geografi främst om samspelet mellan människa, samhälle och natur. Det som är specifikt för geografin är att ämnet spänner över flera olika ämnesdiscipliner som naturkunskap, samhällskunskap och humaniora. Det finns ett tydligt fokus på att få kunskap och redskap för att kunna tolka och analysera processer där människor och natur interagerar. Syftet med ämnet geografi, enligt Lgr 11 (Skolverket, 2019), är att: • Eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. I Lgr 11 lyfts även vikten av att se världen ur ett helhetsperspektiv där eleverna ska kunna orientera sig i och kunna dra slutsatser om naturoch kulturlandskap samt få en förståelse för människors levnadsvillkor. Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: • analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen • utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen • göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker • värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling. 21


SO för lärare 1–3

Tips på webbplatser med skolmaterial om klimatförändringarna www.smhi.se/klimat/utbildning/utbildningsmaterial/utbildningsmaterial-om-klimat-och-klimatanpassning www.globalamalen.se/skola/skolmaterial klimataktion.se/utbildning/klimatskola www.wwf.se/klimat/klimatforandringar www.hsr.se/skola-och-forskola

Klimatförändringarna beror framför allt på utsläpp av koldioxid men även på utsläpp av andra växthusgaser (metan, dikväveoxid och ozon) som förändrar i atmosfärens sammansättning. Förutom mänsklig påverkan finns det även naturliga faktorer som påverkar klimatet, som till exempel strålningen från solen, naturliga växthusgaser och cirkulationen av vindar och vattenmassor (SMHI, 2016). Studier visar att många barn och ungdomar känner oro och stress inför vad klimatförändringarna kan leda till och att de använder sig av ett antal olika strategier för att hantera dessa känslor (Ojala, 2010, 2012a, 2012b; Pettersson, 2014). Områden som skapar oro är till exempel naturkatastrofer (jordbävningar, orkaner och översvämningar), föroreningar från bilar och industrier och djurens utsatthet. För att hantera de känslor som väcks använde sig en del barn i ovan nämnda studier av en problemfokuserad strategi, det vill säga de försökte att hitta sätt att lösa problemen på (cykla till skolan i stället för att åka bil, påverka andra osv.). Ett exempel på denna strategi är organisationen ”Fridays for future” som startade efter att svenska Greta Thunberg i september 2018 skolstrejkat utanför riksdagshuset i Stockholm tre veckor i rad för att få politikerna att agera för miljön. Gretas strejk övergick till att äga rum varje fredag och inspirerade skolelever i andra länder att göra detsamma. I dag involverar rörelsen hundratusentals elever över hela världen (Fridays for future, 2019). Andra barn använder sig av en emotionsfokuserad strategi där de väljer att förneka eller distansera sig från problemet och en tredje grupp väljer 28


2. Geografi en meningsfokuserad strategi, vilket innebär att de känner hopp och stor tilltro till att vuxenvärlden kommer att lösa problemen (Ojala, 2010, 2012a, 2012b; Pettersson, 2014). För att eleverna ska förstå komplexiteten i klimatfrågan är det viktigt att diskutera klimatproblematiken utan att skapa oro och stress hos dem. Då eleverna arbetar med frågor som rör hållbar utveckling, klimatförändringar och framtidstro behöver de även få träna på att göra etiska ställningstaganden. De behöver diskutera de utmaningar som mänskligheten står inför för att de ska kunna vara med och förbättra och forma framtiden (Molin, 2017).

Undervisningsförslag: Våra kläder Material: tygbitar av olika material (ull, bomull, bambu, viskos, lin, polyester, fleece), ved och tillgång till en plats att elda på. Syfte: introducera eleverna till olika material som deras kläder är gjorda av och var på jorden dessa material kan odlas/tillverkas samt vilka konsekvenser detta får för miljön. Undersök tillsammans med eleverna vilket material kläderna de har på sig just för tillfället är gjorda av (vill man avgränsa så låt dem bara undersöka sina tröjor). Oftast går det att hitta information om materialet på tvättetiketterna. Gör en lista eller stapeldiagram över materialet. Vilket material är vanligast? Ta fram tyger av olika material och diskutera vad de är tillverkade av. Om möjligt ha också med ull, bomullsplanta (brukar finnas att köpa i blomsteraffärer), pet-flaskor och så vidare. Fundera sedan tillsammans på var dessa material finns och hur tygerna tillverkas. Vilken effekt får det för miljön? Hur kan vi spara på resurserna? Använd gärna en världskarta och markera var råvaran till de olika materialen finns. För att fördjupa kunskaperna finns det material att hämta på sidor som till exempel: www.wwf.se, www.natur­ skyddsforeningen.se och fairtrade.se. Inspiration till denna övning är hämtad från boken Att lära in ute för hållbar utveckling (Naturskoleföreningen, 2015), men vissa förändringar har gjorts.

29


5. Samhällskunskap Sara Blanck & Carina Holmqvist Lidh Ella är sju år och bor i en kommun någonstans i Sverige. När hon möter skolans samhällskunskapsämne har hon redan många erfarenheter av att leva och ingå i ett samhälle. Ella tränar fotboll i den lokala fotbollsföreningen där hennes mamma och pappa också är aktiva. Vid den stora veckohandlingen brukar Ella följa med sin pappa och handla mat på en stormarknad. Ibland frågar hon om olika varors priser och blir också medveten om att det står Krav på några av frukterna de köper men inte på andra. Varannan vecka tar Ella och mormor bussen till biblioteket och lånar böcker och ibland går de också en sväng i secondhandbutiken innan de åker hem. Ella har besökt vårdcentralen när hon har haft ont i öronen och en gång om året går hon till folktandvården för att undersöka sina tänder. När Ella är ledig från skolan gillar hon att gå på bio med sina kusiner, titta på Barnkanalen, kolla på roliga Youtube-klipp och spela spel på nätet. Ella och andra elever i årskurs 1–3 har många osorterade erfarenheter och kunskaper av att vara del av sociala, ekonomiska, kulturella, rättsliga, mediala och till viss del politiska sammanhang. Dessa perspektiv hör till och kan sägas utgöra grunderna för samhällskunskapsämnet. Ella är en del av en familj, släkt och kompiskrets, men hon är också en del i det större samhället som hon möter i föreningslivet och genom kommunens och landstingets tjänster. I fotbollslaget får hon lära sig normer och regler, exempelvis hur man bidrar till lagets bästa eller hur man gör ett inkast på ett godkänt sätt. Fotbollsklubben som använder kommunens fotbollsplaner liksom skolan, vårdcentralen och 101


SO för lärare 1–3 biblioteket finansieras av skattepengar. Hur det samhällsekonomiska systemet är uppbyggt med skatter handlar om det ekonomiska sammanhang som Ella är en del av. När Ella är med och handlar får hon insikt i privatekonomi som kan kopplas till nationalekonomi. Miljömärkningen i mataffären gör att Ella uppmärksammar miljöfrågor kopplade till hemmets konsumtion. Än så länge har hon inte så stort politiskt inflytande och makt i det större samhället men har antagligen en del inflytande över vissa beslut i sin familj, i lekar med kompisar och i skolan. Ella är liksom alla andra elever i årskurs 1–3 en samhällsmedborgare. Att vara en samhällsmedborgare kan både handla om att vara en del av det gemensamma samhället och åtnjuta samhällstjänster, men det kan också handla om inflytande, makt, ansvar och påverkan. Undervisningen i samhällskunskap kan utgå ifrån elevernas erfarenheter och med ämneskunskaper bygga vidare på dessa tidigare osorterade kunskaper. Med utgångspunkt i samhällskunskapsämnets vetenskapliga bakgrund och dess begrepp och perspektiv kan eleverna få hjälp att förstå och orientera sig i samhället för att, som det står i inledningstexten till kursplanen: ”ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld” (Skolverket, 2019, s. 224). I samhällskunskapen är det samhället och individens relation till samhället i det lilla såväl som det stora som är i centrum. Ett centralt syfte med ämnet är att göra världen och samhället mer begripliga för eleverna (Skolverket, 2017, s. 9). Genom att förstå sin omvärld har man också möjlighet att påverka och förbättra den. Detta kapitel består av fyra avsnitt. I det första avsnittet, Skol­ämnet samhällskunskap, beskrivs samhällskunskapsämnet genom en kort historisk bakgrund. I avsnitt två, Syfte, centralt innehåll och kunskapskrav i kursplanen, presenteras ämnet utifrån hur det beskrivs i läro­planen och kommentarmaterialet. Det tredje avsnittet, Samhällskunskapsämnet ur fem perspektiv, utgår från fem perspektiv som utgör samhällskunskapsämnet och där presenteras användbar ämnesteori och centrala begrepp. I det fjärde och avslutande avsnittet, Samhällskunskapsdidaktik och undervisningsupplägg, introduceras samhällskunskapsdidaktik följt av exempel på hur undervisningen kan läggas upp. 102


SO för lärare 1–3 kontakter får sökas utanför skolan. Innan besöket är det bra om eleverna får tillfälle att förbereda sig. Vid alla studiebesök, fältstudier och klassrumsbesök är efterarbetet centralt. Eleverna behöver ges tillfälle att bearbeta det de har varit med om. Nya frågor och funderingar kan dyka upp i efterhand och läraren behöver också hjälpa eleverna att sätta in kunskapen i ett begripligt sammanhang.

Undervisningsförslag: Att arbeta med yrken Arbetet med yrken och verksamheter i närområdet kan med fördel kopplas samman med centrala samhällsfunktioner. Ett sätt att inleda arbetet är att be eleverna fundera på vilka yrken de mött på sin väg till skolan. En annan variant är att låta eleverna följa en vara/produkt från början till dess att den finns att köpa i affären och se vilka yrken som varan ”mött” på vägen. Ett förslag hämtat från Mediekompass webbplats5 handlar om att utgå ifrån en lokaltidning och sedan be eleverna att leta bilder på olika yrken. Bilderna klipps ut och kan bearbetas och presenteras på olika sätt. Papperstidningar kan beställas i klassuppsättningar från olika tidningsredaktioner. Eleverna kan få i uppgift att fundera över och rita eller skriva om sitt drömyrke. De får motivera sitt val och försöka svara på följande frågor: • Varför behövs yrket? • Vad behöver man kunna? • Hur ser arbetsplatsen ut? • Behöver man några speciella arbetsredskap? Det här skrivarbetet kan mynna ut i muntliga redovisningar där eleverna får visa bilder och berätta för varandra om sina drömyrken. Om skolan har tillgång till en studie- och yrkesvägledare kan det ofta vara bra att koppla in hen i arbetet kring yrken och framtidsplaner. Elevernas föräldrar/släktingar kan bjudas in till klassen för att berätta om sina yrken. 5 www.mediekompass.se/lektionstips/vilka-yrken-finns-det-dar-du-bor

128


5. Samhällskunskap Fördjupningsarbetet kring ett eller några yrken kan också vara ett sätt att arbeta vidare. Eleverna kan få läsa texter, se nyhetsinslag eller reportage, gå på studiebesök eller göra intervjuer. Några centrala begrepp inom det här arbetsområdet är: yrke, utbildning, lön, arbetsplats, arbetsuppgift, kund.

Undervisningsförslag: Att arbeta med ekonomi och pengar Ekonomi betyder att hushålla med knappa resurser. Människor har olika behov och resurserna är begränsade. De flesta människor kan inte köpa sig allt de vill ha och sett ur ett hållbarhetsperspektiv bör konsumtion utgå ifrån nödvändiga behov och inte överkonsumtion. Ekonomer talar ofta om alternativkostnader, det vill säga att om du och din familj går ut på restaurang en lördag och betalar 500 kronor för familjens mat hade du kanske för samma summa fått fem middagar om ni hade lagat dem hemma. Elever i årskurs 1–3 ska enligt kursplanen få kunskap om pengars användning och värde samt om olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta. Ett sätt att närma sig detta kan vara att eleverna i grupper får planera maten för en familj under en dag. De kan fundera över vad familjen äter till frukost, lunch, middag och mellanmål och göra inköpslistor för detta. I en fysisk eller en nätbaserad affär kan de räkna ut vad detta skulle kosta. Om de olika grupperna sedan får redovisa sina utgifter så kan klassen få syn på hur olika val har olika prislapp. Här kan tanke­ redskapet ”jämförande och kontrastering” komma till användning. Om man som lärare vill förtydliga jämförelsen kan de olika grupperna bli tilldelade olika budgetar för en dags matutgifter. Vilka val gjordes och varför? Kanske kan även ”alternativkostnadsbegreppet” komma upp i samtalet i klassen? I kunskapskraven i årskurs 3 anges att eleven ska beskriva ”några olika betalningsformer och ange vad några vanliga varor och tjänster kan kosta”. Beskrivningen kan göras både muntligt och skriftligt. Utifrån undervisningsupplägget ovan skulle den formella bedömnings­ situationen kunna vara när grupperna redovisar sina familjers matinköp. Ett annat sätt att arbeta med olika betalningsformer och pengars

129


SO för lärare 1–3 värde är att jämföra olika sätt att handla med varandra både i ett historiskt och i ett nutida perspektiv. Några frågor som kan inleda ett sådant arbetsområde är: Hur tror ni att man gjorde innan det fanns pengar att betala med? Hur gör man i dag? Eleverna kan också få fundera över fördelar och nackdelar med olika sätt att handla med varandra. Här är det möjligt att arbeta med tankeredskapet abstraktioner. Läraren kan visa eller låta eleverna rita en enkel ekonomisk modell som illustrerar byteshandel, handel med pengar och handel med betalkort. Vilka exempel på dessa betalningsformer har eleverna erfarenhet av? Eleverna kan ha egna erfarenheter av att byta saker med en kompis eller ett syskon, sälja eller köpa en vara i en secondhandbutik eller på en köpoch säljsida på nätet. Eleverna har med all säkerhet kommit i kontakt med betalkort medan fysiska pengar blir alltmer sällsynta i vardagen. Utifrån elevernas egna erfarenheter kan läraren introducera samtal och övningar där eleverna kan få syn på att pengar har olika form och att pengar kan ta slut även om de finns på ett kort, osynliga för ögat. Ekonomi kan i många klasser vara en känslig fråga då elever kommer från hem med olika ekonomiska resurser. Därför kan det vara bra att inte låta eleverna utgå ifrån sina egna hems privatekonomi utan i stället arbeta med fiktiva exempel och påhittade familjer.

Undervisningsförslag: Att arbeta med mänskliga rättigheter och barnkonventionen Barton (2017) menar att det finns en tendens hos lärare för yngre åldrar att undvika att undervisa om kontroversiella ämnen och innehåll som kan väcka obehagliga känslor. Det finns enligt Barton flera skäl till detta. Lärare kan använda argument hämtade från utvecklings­ psykologi och hävda att barn i den här åldern inte är tillräckligt mogna känslomässigt och kognitivt för att möta den här typen av innehåll utan behöver snarare skyddas. De kan också tycka att deras egna kunskaper inte räcker till för att kunna förklara komplexa händelser och samband och de är rädda för att inte kunna hantera de frågor, känslor och eventuella konflikter som kan uppstå (Barton, 2017, s. 16–17). Att utelämna eller undvika känsliga och kontroversiella ämnen är dock ingen hållbar strategi. Yngre elever ska också ges möjligheter

130


SO för lärare 1–3 Sara Blanck, Olof Franck, Carina Holmqvist Lidh, Anna-Lena Lilliestam & Anna Pettersson Det centrala innehållet i läroplanen för SO-ämnena i årskurs 1–3 presenteras under fyra rubriker: Att leva tillsammans, Att leva i närområdet, Att leva i världen och Att undersöka verkligheten. Dessa rubriker kan tyckas inbegripa allt och intet, och som lärare kan det därför vara svårt att få grepp om både detaljer och övergripande teman. Under varje rubrik i det centrala innehållet finns en rad olika moment och i den här boken får läraren hjälp att bena ut vad dessa innebär och hur de kan behandlas i undervisningen. De fyra SO-ämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap bidrar på olika sätt till att utveckla kunskaper om samhällen och människors gemensamma liv. Det finns många sätt att knyta samman dessa ämnen i SOundervisningen, men eleverna behöver också tidigt bekanta sig med de olika ämnenas innehåll och grund. Boken innehåller ett kapitel per ämne, och ett avslutande kapitel om ämnesövergripande undervisning. Varje kapitel berör ämnets historia, hur ämnet beskrivs i Lgr11 rörande bland annat mål, centralt innehåll och kunskapskrav, ämnets centrala begrepp samt vad som kan vara viktigt att tänka på i undervisningen. Den här boken är tänkt att inspirera blivande lärare att utveckla en SO-undervisning för årskurs 1–3 där SO-ämnenas specifika innehåll och frågor synliggörs, samtidigt som deras innehåll ses i ljuset av varandra. En sådan undervisning kan skapa en gemensam plattform för en bred och djup samhällsorienterande kunskap. Bokens författare har alla erfarenhet av att arbeta som lärare. De är verksamma i lärarutbildning, i forskning som rör lärande och undervisning, samt i arbete för att utveckla undervisningsmetoder.

ISBN 9789151102757

9 789151 102757

Profile for Smakprov Media AB

9789151102757  

9789151102757  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded