9789151102740

Mitt i SPRÅKET

Lärarhandledning Anna Jeppsson Lena Steen Sanny Thor

B

Innehåll Förord av Gudrun Svensson ........................................................................ 4 Författarnas förord ...................................................................................... 6 Det flerspråkiga klassrummet....................................................................... 7 Svenska som andraspråk .............................................................................. 8 Att läsa och skriva olika typer av texter ....................................................... 9 Samtalets betydelse och hur detta kan organiseras ...................................... 10 Högläsning ............................................................................................... 11 Att arbeta med läsebokens texter ............................................................... 12 Språkutveckling genom estetiska uttrycksformer ....................................... 13 Komponenter i Mitt i språket .................................................................... 14 Centralt innehåll i svenska som andraspråk ................................................ 16 Ämnesövergripande undervisning ............................................................. 17 Del 1 ­ 9................................................................................................... 19 Kopieringsunderlag Sekvensbilder del 1 ­ 9 ...............113 Affisch med verb ........................122 Affisch med adjektiv ..................123 Affisch med substantiv ...............124 Mina vänner ..............................125 Vad gör du på din fritid? ............126 Verb i presens och preteritum ....127 Vilka ord rimmar?......................128 Fyrfältare ...................................129 Venndiagram .............................130 Skriv en dikt ..............................131 Sexfältare ...................................132 Sam i naturen ............................133 Skriv ett brev .............................134 Mina ord ­ Dina ord ..................135

51102740_1.4 Inlaga.indd 3

Handalfabetet ...........................136 Yatzyprotokoll ..........................137 Gör en serie..............................138 Pratbubblor...............................139 Cirkelmodellen .........................140 Arbeta med meningar ...............141 Händelseförlopp .......................142 Recept på dadelbollar ...............143 Verb .........................................144 Häst utan svans .........................145 Frågeord ...................................146 Skyltar ......................................147 Teatermanus ­ Rädda skogen! ...148 Facit .........................................162

2022-04-06 15:23

Förord av Gudrun Svensson För ett läromedel finns det tre särskilt viktiga kriterier som bör uppfyllas: det ska vara fängslande och moti­ vera läsaren att utveckla ny kunskap, det ska vara progressivt utmanande och det ska bygga på veten­ skaplig grund. Samtliga kriterier uppfylls av Mitt i språket, som är ett välskrivet och insiktsfullt läromedel för yngre elever.

Fängslande och sporrande När jag läser Mitt i språket blir jag lika glad och inspirerad som när jag en gång öppnade min egen första läsebok av Elsa Beskow, Nu ska vi läsa! Precis som Mitt i språket innehöll boken färgglada bilder där jag kunde känna igen mig i min egen samtid och associera till mina egna erfarenheter.

Mitt i språket återger också läsarens samtid, en samtid som eleverna kan känna igen sig i men som ser helt annorlunda ut än den som skildras i Elsa Beskows läseböcker. Genom de fyra barnen Abdi, Ina, Noa och Rana samt deras lärare Sam speglas ett mångfaldigt samhälle som också kommer till synes i klassrummet. Vi får följa barnen och deras upplevelser inom områden som knyter an till deras vardag med aktiviteter i klassrummet, på fritiden och tillsammans med familjen. Med utgångspunkt från elevernas perspektiv behandlas, på ett för barn näraliggande och lättförståeligt sätt, fakta om olika fenomen som hälsa, litteratur, språk, digitalisering och demokrati.

Genom de olika ämnesområdena berikas elevernas ordförråd med både vardagliga frekventa ord och mindre frekventa, men viktiga ord. Boken innehåller vanliga händelser i barnens tillvaro, men lyfter samti­ digt fram funderingar och utmaningar som kan uppträda även i den tryggaste vardag.

I boken ges många uppslag för samtal om sådant som kan förbises av vuxna men som har stor betydelse för barnen i deras värld. Upplevelser och känslor, förhållningssätt till varandra och omvärldsfrågor från både närmiljön och ett globalt perspektiv lyfts fram och blir underlag för samtal utifrån perspektiv som blir förståeliga för barn.

4

Gudrun Svensson, docent, skol- och flerspråkighetsforskare samt lektor i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet

Progressivt utmanade Läseboken kan läsas av alla elever eftersom den utgår från grundläggande principer för läs- och skriv­ utveckling, oavsett språklig bakgrund. Läs- och skriv­ förmågan tränas och utvecklas med utgångspunkt från föremål och företeelser i elevernas vardagliga tillvaro. Samtidigt framgår det tydligt att boken stöttar andraspråksutveckling eftersom just sådana vardag­ liga ord inte alltid ingår självklart i de fler­språkiga elevernas ordförråd. På så vis tränar de fler­språkiga eleverna både läs- och skrivförmågan samtidigt som de utvecklar ett vardagligt ordförråd. Den progressiva utvecklingen gäller inte bara ordförrådet utan också grammatiken som är anpassad för åldern och steg för steg inför allt mer avancerade grammatiska företeelser.

Arbetsboken till Mitt i språket har många kreativa, omväxlande och inspirerande uppgifter som fördjupar läsebokens texter. Uppgifterna innehåller konsekvent och repetitivt just sådant som flerspråkiga elever behöver för sin utveckling och djupare förståelse av det svenska språket. Exempelvis tränas upprepande gånger användningen av ordsammansättningar och prepositionsbruk, två fenomen som brukar vara särskilt utmanande för flerspråkiga elever.

För elever med svenska som förstaspråk blir den konsekventa grammatiska progressionen ett moment av fördjupad lästräning och igenkänning av strukturen i ett redan automatiserat talspråk. För flerspråkiga elever, särskilt för nyanlända, ger de progressiva

Inledning

51102740_1.4 Inlaga.indd 4

2022-04-06 15:23

grammatiska momenten en ständigt pågående läs-, språk- och kunskapsutveckling. Samtidigt skapar de varierade repetitiva uppgifterna möjlighet att på sikt automatisera svenskt språkbruk. Den grammatiska progressionen framgår bland annat genom förskjut­ ning av fokus från det enskilda huvudordets böjningar till relationer inom frasen, satsen och meningen alltmedan genomgångna moment tränas fortgående.

Verben, som är en ordklass med central betydelse för språkliga strukturer, får mycket utrymme med en progression från enkla meningar i presens och perfekt till mer komplexa meningskonstruktioner med bland annat hjälpverb.

Det svenska språkets möjligheter att uttrycka sig genom sammansättning av ord lyfts fram i ett ganska tidigt skede i boken. Detta språkliga fenomen, som skapar tillfälle till många kreativa uttrycksmöjligheter i svenska språket, ger många gånger upphov till svårigheter hos flerspråkiga elever och kan vara en riktig stötesten vid utveckling av svenskt språkbruk.

De flerspråkiga eleverna måste kunna både tolka och själva formulera sammansättningar för att skaffa sig ett rikt och varierat språk. Det är inte så vanligt bland världens språk att skapa betydelse genom att sätta ihop ord på ett sådant sätt som i svenskan, där det viktigaste, alltså det som saken gäller, kommer sist och alla led framför snävar in betydelsen. Därför behöver sammansättningar övas om och om igen för att det ska bli ett naturligt uttryckssätt också för elever med annat förstaspråk än svenska. Av den anledningen är det särskilt positivt att sammansatta ord behandlas redan tidigt i boken. Likaså är det positivt för elevernas språkförståelse och skrivutveckling att interpunktion och meningsstrukturer tränas tidigt i arbetsboken.

I den stöttning som beskrivs i lärarhandledningen finns ett tydligt flerspråkighetsperspektiv. Eleverna uppmuntras nämligen att också använda sitt förstaspråk som en resurs när de gör sina uppgifter, det vill säga att tillämpa ett transspråkande arbetssätt. Läromedlets många uppgifter med grund i multimodala medier

och estetiska former kan också betraktas som trans­ språkande inslag utifrån det utvidgade synsättet på transspråkande som hävdas av många flerspråkighets­ forskare.

Vetenskaplig grund Till Mitt i språket finns en gedigen lärarhandledning som tydligt visar att boken har sin utgångspunkt i läroplanen och vilar på vetenskaplig grund. Lärar­ handledningen genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv på lärande som kan ledas tillbaka till Vygotsky (1978) och som också är framträdande hos inhemska pedagoger som exempelvis Säljö (2000).

Det sociokulturella perspektivet på lärande med dess betoning på att kunskap utvecklas i relationen människor emellan går som en röd tråd genom hela lärarhandledningen.

Läromedlets detaljerade och varierande beskriv­ ningar av hur läsning och samtal kan utformas i klassrummet anknyter till modern littercitetsforskning (Bergö & Jönsson 2012; Schmidt 2013) och ger lärare rikhaltiga redskap att utveckla läsförståelsestrategier.

De kognitivt utmanande samtalsfrågor som föreslås ger eleverna stöd i deras utveckling av bland annat iakttagelseförmåga och kritiska tänkande vilket också framhålls av forskare som en avgörande resurs för att uppnå en allsidig litteracitetsförmåga (Freebody & Luke (1997; Gibbons 2006).

I lärarhandledningen lyfts även ett aktuellt flerspråkighetsparadigm som betonar mångfalden som resurs och framhåller transspråkande (trans­ languaging) som en pedagogisk strategi i under­ visningen, en strategi som får stöd av såväl inter­ nationella forskare som García (2009) och Cummins (2017) som inhemska som Axelsson (2013), Wedin (2017) och Svensson (2017).

Sammanfattningsvis är detta ett frikostigt läromedel som genom sitt strukturella upplägg, variation och genomtänkta pedagogiska strategier ger lärare stöd i arbetet med elevers litteracitetsutveckling.

Gudrun Svensson

Inledning

51102740_1.4 Inlaga.indd 5

5

2022-04-06 15:23

Författarnas förord

Anna Jeppsson, förskollärare, grundskollärare årskurs 1-3 och språk-, läs- och skrivutvecklare.

Lena Steen, grundskollärare årskurs 1-7, svenska, svenska som andraspråk och SO.

Hej och välkommen till Mitt i språket!

Kanske har du tidigare arbetat med Mitt i språket A och är redan bekant med karaktärerna, berättelserna och innehållet. Mitt i språket B är en fristående fortsättning på Mitt i språket A. Läromedlet har ett liknande upplägg och det bygger på samma grund­ tankar för undervisning i svenska som andraspråk.

Vi har båda många års erfarenhet, varav några år i samma klassrum, av att undervisa flerspråkiga elever.

Vi har tillsammans och på egen hand, utvecklat en undervisning som vi tror på och som på olika sätt gynnar våra elever och deras språk­ och kunskaps­ utveckling. Under åren har vi också fördjupat oss inom svenska som andraspråk samt språk­, läs­ och skrivutveckling, vilket vi alltid brunnit lite extra för.

Vi har båda haft uppdrag där vi på olika sätt har kunnat sprida våra erfarenheter till andra lärare. Att få vara med och ta fram detta läromedel har varit roligt och utvecklande och en fantastisk möjlighet för oss att få dela med oss av våra idéer till fler lärare runt om i landet.

Mitt i språket är tänkt att användas i det flerspråkiga klassrummet. Läromedlets olika delar utgår från de tankar som vi vet är framgångsrika i en språkutveck­ lande undervisning och vilar samtidigt på aktuell forskning inom området. Elevnära texter, rika möjligheter till samtal, arbete med ord och begrepps­ förståelse samt utveckling av språkliga strategier i meningsfulla uppgifter är några av de faktorer som har varit viktiga för oss att skapa läromedlet utifrån.

Detta i kombination med ett transspråkande för­ hållningssätt där alla språkliga resurser, inklusive estetiska uttrycksformer lyfts fram som viktiga i undervisningen, skapar förutsättningar för eleverna att utveckla sina språkliga förmågor.

Vi hoppas att du i denna lärarhandledning finner inspiration och stöd för en varierad och lustfylld undervisning och att du och dina elever kommer att tycka om att arbeta med materialet. Kom ihåg att det är du som lärare som är den allra viktigaste faktorn för att dina elever ska lyckas!

Anna Jeppsson och Lena Steen

6

Inledning

51102740_1.4 Inlaga.indd 6

2022-04-06 15:23

Det flerspråkiga klassrummet I många klassrum idag finns det flerspråkiga elever.

De senaste årens migration innebär att skolan har fått många nya elever som alla, på olika sätt, bär på en resa och en historia som har präglat dem innan de kom till Sverige. I skolan möter vi också elever som är födda i Sverige, som pratar ett eller flera andra språk och som har erfarenhet av andra kulturer.

En viktig uppgift för skolan är att lyfta fram och ta tillvara på elevernas kunskaper och erfarenheter.

Klassrummen bör präglas av ett interkulturellt förhållningssätt som ger eleverna möjlighet att visa sina kunskaper och att få vara stolta över sitt ursprung och sina språk Genom att vara nyfiken på eleverna och deras bakgrund samt låta dem använda alla sina språkliga resurser kan skolan bidra till att stärka elevernas identitet.

Att se alla språk som språk för lärande innebär att elevers alla språkliga resurser ­ både verbala och icke­verbala ­ tas tillvara i undervisningen. Genom detta synsätt ges eleverna möjlighet att utveckla sina språk parallellt och de får möjlighet att visa sina kunskaper, oavsett språk. Att se alla språk som lärande kan också innebära att eleverna får använda estetiska uttrycksformer som bild, drama och musik. Att på

detta sätt använda och stärka elevens alla språkliga resurser kallas translanguaging (transspråkande).

I ett transspråkande arbete är det en stor fördel att samarbeta med modersmålslärare och studiehand­ ledare i de olika språk som eleverna behärskar. Det innebär till exempel att eleverna ges möjlighet att översätta ord, uttryck och begrepp som förekommer i texter till eller från ett annat språk. Detta görs med fördel före läsningen för att skapa förförståelse inför textens innehåll. De kan även få samtala om det lästa och återberätta/sammanfatta på andra språk som de behärskar. Transspråkande ger dessutom eleverna möjlighet är att göra jämförelser med andra språk som de kan vad gäller uttal, betoning och satsmelodi.

Det här leder till en ökad förståelse för ords betydelse­ omfång och hur man kan kategorisera ord i jäm­ förelse med andra språk. (centralt innehåll i svenska som andraspråk årskurs 1–3) Mitt i språket har inspirerats av forskning av bland annat Jim Cummins och Gudrun Svensson när det gäller just transspråkande. I lärarhandledningen finns förslag på hur du som lärare kan få in detta i samband med arbetet med texterna i läseboken.

Inledning

51102740_1.4 Inlaga.indd 7

7

2022-04-06 15:23

Svenska som andraspråk När en elev som växer upp i en enspråkig miljö börjar skolan, har eleven utvecklat ett ordförråd på cirka 7000 ord och har lärt sig uttal och grammatiska strukturer. Man brukar prata om att eleven har byggt en bas på sitt förstaspråk. Om en elev har utvecklat denna bas på ett annat språk än svenska måste eleven genom undervisning utveckla den svenska basen parallellt med utbyggnaden av såväl första­ som andraspråket.

För att avgöra vilka elever som är i behov av under­ visning i svenska som andraspråk måste läraren göra en bedömning av elevens språk i olika situationer och sammanhang. Lärare i svenska som andraspråk kan göra en sådan bedömning genom till exempel en performansanalys av en muntlig eller skriftlig text.

Enligt kursplanen för svenska som andraspråk ska eleverna genom ämnet ges möjlighet att utveckla sitt svenska språk för att tänka, kommunicera och lära.

Undervisningen ska utgå från ett andraspråksperspek­ tiv och bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska även stimulera elever­ nas intresse för att läsa och skriva på svenska och ge dem möjlighet att utveckla kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, uttal samt ord och begrepp.

aktion i strukturerade samtal. Gemensam läsning och läsrelaterade aktiviteter är betydelsefulla inslag i undervisningen för att eleverna ska ges möjlighet att utveckla strategier för läsning och läsförståelse.

På lågstadiet är det vanligt att elever som undervisas enligt kursplanerna för svenska som andraspråk respektive svenska får sin undervisning parallellt av samma lärare och i samma klassrum. Då blir det extra viktigt att läraren organiserar och planerar en under­ visning där alla elever får möjlighet att utveckla sina språkliga förmågor.

Mitt i språket är ett läromedel som utgår från ovanstå­ ende tankar om andraspråksundervisning.

Läromedlet kan användas i grupper där majoriteten av eleverna är andraspråksinlärare. Det bygger på ett gemensamt arbete med texter, där lärarens stöttning och modellerande samt repetition över tid skapar förutsättningar för elevernas utveckling av sina språkliga förmågor.

Även gemensamt skrivande är viktigt då eleverna på detta sätt får stöttning i att utveckla strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter.

Det bör också finnas inslag där eleverna övar förmå­ gan att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.

Undervisningen bör utgå från ett språk­ och kun­ skapsutvecklande förhållningssätt där eleverna är språkligt aktiva ­ och där de med stöttning från lärare och kamrater får delta i språkligt utmanande aktivite­ ter. Eleverna ska ges rika tillfällen till muntlig inter­

8

Inledning

51102740_1.4 Inlaga.indd 8

2022-04-06 15:23

Att läsa och skriva olika typer av texter Enligt kursplanen i svenska som andraspråk ska eleverna möta olika typer av texter. De ska arbeta med berättande texter av olika slag (muntligt berättande, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter) och förstå deras ord och uttryck, budskap, uppbyggnad och innehåll. De ska också arbeta med beskrivande, instruerande och förklarande texter (sakprosatexter för barn) och utveckla förståelse för hur deras innehåll kan organiseras. Även muntliga texter och texter som kombinerar ord och bild. lyfts i det centrala innehållet.

Detta innebär att elever genom högläsning och egen läsning ska få ta del av dessa olika texttyper i skolan.

De ska också ges möjlighet att utveckla förmågan att återge delar av innehållet samt att samtala kring innehållet i dessa texter. Dessutom ska de producera egna texter inom de olika texttyperna.

Mitt i språket bygger på berättande texter i läseboken och i högläsningstexter. Genom arbetet med dessa texter före, under och efter läsningen utvecklas förståelsen för berättande texters uppbyggnad och språkliga uttryck. Texternas innehåll inspirerar också till arbete med andra texttyper som dikt, instruktioner, beskrivande texter, förklarande texter och serier.

I cirkelmodellens första fas väcks eleverna intresse och nyfikenhet för texttypen. Elevernas tidigare kunskaper tas tillvara och de får en förförståelse för det kommande arbetet.

I den andra fasen studeras exempeltexter inom texttypen. Här kan eleverna med fördel ges tillfälle att på olika sätt analysera och laborera med texten.

Detta för att få syn på texttypens struktur och uppbyggnad.

I den tredje fasen skrivs en gemensam text där eleverna ger förslag på formuleringar och du som lärare skriver. Om texten samtidigt projiceras på tavlan kan eleverna se hur texten växer fram. I samband med detta kan olika former av stödstrukturer presenteras och användas. Exempel på detta är sexfältare (kopieringsunderlag sidan 132) som används vid skrivande av beskrivande texter och fyrfältare (kopieringsunderlag sidan 129) som används för berättande texter.

I den fjärde fasen ska eleverna skriva en egen text.

Stöttning i form av ovan nämnda stödstrukturer, stödmeningar samt ord och begrepp som ska finnas med i texten bör finnas tillgänglig för att ge eleverna förutsättning att skriva texten på egen hand.

Elevernas egna skrivande av olika slags texter bör stöttas genom ett gemensamt arbete med texttypen där olika strategier modelleras. I denna lärarhandled­ ning finns exempel på hur du som lärare kan arbeta med detta kopplat till innehållet i läseboken. Med fördel kan den så kallade cirkelmodellen användas för att ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse för texttypens syfte, struktur och språkliga drag.

Inledning

51102740_1.4 Inlaga.indd 9

9

2022-04-06 15:23

Samtalets betydelse och hur detta kan organiseras En viktig del av det språkutvecklande arbetet är samtalet. I kriterier för bedömning av kunskaper i svenska som andraspråk i årskurs tre, anges att elev­ erna ska ha utvecklat ett grundläggande ordförråd som kan användas i samtal om elevnära frågor och för att uttrycka känslor. Eleverna ska också kunna ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

Om miss­förstånd uppstår ska eleverna kunna be om förtydligande. I det centrala innehållet i svenska som andraspråk betonas dessutom att eleverna ska ges möjlighet att använda andra språkliga resurser.

För att ge eleverna möjligheten till det här bör undervisningen erbjuda rikliga tillfällen att muntligt formulera tankar och kunskaper. Samtal, där du som lärare leder samtalet och ställer frågor, ger eleverna möjlighet att utveckla sina tankar, sitt ord­förråd och grammatiska formuleringar. I dessa sammanhang kan det vara en fördel att låta eleverna använda andra språk som de behärskar när de svenska orden inte räcker till. Detta leder till ökat självför­troende och motivation till att lära sig de svenska uttrycken.

Eleverna måste också ges tillfällen att samtala med varandra. Dessa samtal kan organiseras med stöd av olika samtalsmodeller. En vanligt förekommande modell är EPA (enskilt, par, alla) där eleverna först funderar själv över en frågeställning, därefter sker ett samtal med en kamrat och till slut lyfter läraren några svar i den stora gruppen. Även en omvänd variant APE (alla, par, enskilt) kan användas. Då sker först ett lärarlett samtal kring ett ämne eller en frågeställning som eleverna därefter ska samtala om i par för att slutligen kunna formulera sina egna svar. Andra exempel på samtalsmodeller som också nämns i denna lärarhandledning är; Mina ord, dina ord (kopierings­underlag sidan 135), Huvudena ihop (del 8), Mötas på mitten (del 4). Dessa och fler modeller finns att hitta inom det som kallas kooperativt lärande och som beskrivs i litteratur och på olika webbsidor.

Genom att organisera undervisningen på det här sättet får eleverna rikliga tillfälle att samtala och sam­tidigt tränas förmågan att samarbeta.

Frågor på, bortom och mellan raderna I samband med läsning och samtal kring det lästa har frågorna stor betydelse. Eleverna bör möta olika typer av frågor som på olika sätt utvecklar förmågan att förstå det lästa, formulera sina tankar kring det och koppla det lästa till egna upplevelser och erfarenheter.

Genom frågor där svaren går att finna direkt i texten (på raderna) utvecklar eleverna förmågan att förstå ord och innehåll i texten samt att använda dessa ord och begrepp för att formulera svar med hela meningar. I arbetsboken finns den här typen av frågor där elev­ erna ska formulera svaren i skrift.

Frågor som kan besvaras genom förståelse av det lästa (mellan raderna) ger eleverna möjlighet att samtala om textens innehåll och budskap, även det som inte står direkt i texten.

10

För att eleverna ska kunna koppla texten till och jämföra med sina egna erfarenheter och känslor bör även frågor som aktiverar elevernas egna tankar kring det lästa användas (bortom raderna). Här kan det vara en fördel om eleverna också kan använda andra språk som de behärskar. För att detta ska kunna ske på bästa sätt är det önskvärt att kunna samverka med moders­ målslärare eller studiehandledare i arbetet med texterna. Exempel på den här typen av frågor finns till några av bokens kapitel. Frågorna kan också användas som utgångspunkt för en skrivuppgift där eleverna formulerar sina svar/tankar skriftligt för hand eller på dator.

I samband med samtal om text utifrån ovan nämnda frågor kan med fördel samtalsmodeller som till exempel EPA användas (se beskrivning ovan).

Inledning

51102740_1.4 Inlaga.indd 10

2022-04-06 15:23

Högläsning Högläsning och gemensam läsning är en viktig del av språk- läs- och skrivundervisningen. Genom att läsa, lyssna och samtala tillsammans aktiveras elevernas tankar och de utvecklar förståelse för textens innehåll.

Genom det gemensamma arbetet utvecklar eleverna också strategier för sitt eget läsande.

Till varje del av Mitt i språket finns en högläsningstext som kan läsas fristående eller som en inledning till varje del. Till varje text finns förslag på ord, begrepp och uttryck som kan behöva förklaras och exempel på frågor att samtala utifrån. Det finns också sekvensbilder (kopierings­underlag sidorna 113-121) som kan användas som stöd för samtal och för förståelse av ord och begrepp. Så här kan du lägga upp arbetet kring dessa texter: Före läsningen • Samtala utifrån rubriken.Vilka tankar och känslor väcker den och vilka erfarenheter har eleverna av detta sedan tidigare.

• Gå igenom några av orden som du anser är viktiga för förståelsen av innehållet.

• Titta på sekvensbilderna och låt eleverna förutspå vad texten kommer att handla om utifrån bildernas innehåll.

• Ta stöd av modersmålslärare för att ge eleverna möjlighet att göra ovanstående på sitt starkaste språk och för att kunna ge en förförståelse inför texten som ska läsas.

Läsning • Läs texten högt, i lagom tempo och med inlevelse.

Detta ger eleverna en modell för sitt eget läsande och för uttal och intonation.

• Stanna upp vid ord som behöver förklaras och använd bilderna som stöd. Använd gärna kroppsspråket som förstärkning.

• Du kan även modellera hur eleverna kan förstå ett ord genom att: läsa om ordet, läsa om meningen, se om ordet liknar ett annat ord, om det liknar ett ord på något annat språk, om det är ett sammansatt ord samt vilken typ av ord det är.

• Stanna upp med jämna mellanrum för att samman­fatta och skapa förståelse för det lästa genom att ställa frågor och låta eleverna förutspå vad som kommer att hända i nästa stycke.

• Stanna upp och gör ”stillbilder” eller små drama­ tiseringar av någon liten del av texten genom att låta eleverna gestalta karaktärerna i texten.

Hur ser de ut? Var befinner de sig? Vad gör de?

Hur känner de sig?

Efter läsningen • Sammanfatta texten genom att ställa frågor som Var utspelar det sig? Vem är karaktärerna? Vad händer?

Finns det något problem? Hur löser det sig? Hur slutar det?

• Ge eleverna möjlighet att koppla texten till sina egna erfarenheter genom att ställa frågor där svaret finns bortom raderna (se sidan 10). Exempel på sådana frågor är; - Har du varit med om något liknande? Berätta!

- Har du läst en bok eller sett en film som handlar om något liknande?

- Om du var en av huvudpersonerna, hur skulle du känna/göra?

• Använd sekvensbilderna för att öva på att åter­ berätta textens innehåll i kronologisk ordning eller som en skrivuppgift där eleverna skriver meningar till bilderna.

• Samarbeta med modersmålslärare eller vårdnads­ havare för att ge eleverna möjlighet att sammanfatta texten och koppla innehållet till egna erfarenheter även på modersmålet eller andra språk som eleverna kan.

Inledning

51102740_1.4 Inlaga.indd 11

11

2022-04-07 07:43

Att arbeta med läsebokens texter För att eleverna ska få möjlighet att utveckla ordförråd, läsflyt och läsförståelse bör texterna läsas flera gånger och bearbetas på olika sätt.

Före läsningen kan elevernas förförståelse aktiveras genom samtal om rubrik och bilder. Genom att förutspå vad texten kommer att handla om väcks nyfikenhet för innehållet. I samband med detta kan eleverna också ges möjlighet att koppla till egna erfarenheter och då även använda andra språk som de kan.

Första gången eleverna möter en text är det en fördel om du som lärare läser texten högt och modellerar läsning med satsmelodi, uttal och inlevelse. Ord som är nya för eleverna behöver förklaras och förtydligas.

Här kan strategier för ordförståelse introduceras (läsa om ordet, läsa om meningen, gissa, liknar det något annat ord på svenska eller på andra språk?, är ordet en sammansättning av ord som du känner igen?, känner du igen delar av ordet? vad heter det på andra språk?).

Efter läsning av ett stycke, en sida eller ett kapitel bör innehållet sammanfattas (vad handlar texten om?, vem handlar texten om?, vad händer?, hur slutar det? vad kommer att hända nu?).

När eleverna är bekanta med texten kan den med fördel läsas ännu en gång gemensamt på något av följande sätt: • Alla läser tillsammans (körläsning).

• Eleverna läser en mening var i en bestämd ordning, alla följer med i texten.

• Eleverna får olika roller och läser replikerna.

• Eleverna läser i par eller i mindre grupper.

12

Då upprepad läsning är viktig för att eleven ska utveckla sin egen läsning och läsflyt kan de slutligen läsa texten ännu en gång på egen hand i skolan eller hemma. För de elever som ännu inte kommit så långt i sin läsutveckling finns möjlighet att lyssna på texten i den digitala elevträningen (texterna finns också inlästa på arabiska). Om texten läses (lyssnas till) hemma kan eleverna få i läxa att sammanfatta texten för någon vuxen på annat språk som eleven behärskar.

På detta sätt utvecklas förståelsen för det lästa. Det ger vårdnadshavare en inblick i och förståelse för de texter som eleverna läser, de kan samtala om dem och koppla till egna erfarenheter.

I arbetsboken finns uppgifter där eleverna uppmanas att ta hjälp av texterna i läseboken. Genom att göra det lär sig eleverna att använda den information som texten ger och de tränar på att sökläsa för att hitta ord och meningar.

Inledning

51102740_1.4 Inlaga.indd 12

2022-04-06 15:23

Språkutveckling genom estetiska uttrycksformer Språk och kommunikation kan gestaltas genom olika uttrycksformer som musik, bild, film, drama, rörelse och dans. Dessa språkliga uttrycksformer är exempel på flerspråkighet som bör tas tillvara på och eleverna måste ges möjlighet att använda dem i undervisningen.

Med hjälp av musikens puls och rytm tydliggörs språkets uppbyggnad och mönster. Genom att sjunga tränar eleverna uttal, vokal och konsonantljud och betoning på ett naturligt sätt. Dessutom lär de sig nya ord, fraser och uttryck i ett meningsfullt samman­ hang. Det är också känt att rörelse leder till bättre koncentrations­ och inlärningsförmåga och att automatisering av kroppsrörelse har betydelse för utvecklingen av tankeverksamhet, tal, läsning och skrivning. Genom att tillföra musik, sång och rörelse i undervisningen kan lärare skapa goda förutsättningar för elevernas språkutveckling och läsinlärning.

Mitt i språket lyfter detta och i varje del (kapitel 5 i alla delar) i textboken finns en sång som uppmuntrar till att arbeta med musik och rörelse i samband med läsning. Alla sånger finns inspelade och tillgängliga i det digitala lärarstödet och i den digitala elevträ­ ningen, både med sång och musik och som instru­ mental version. Även drama kan ha en positiv inverkan på språk­ utveckling. Genom att gestalta ord och texter med kroppen ökar förståelsen och kunskaperna befästs.

Låt dina elever få vara de olika karaktärerna vid läsning av en text och uppmuntra dem då att använda kroppsspråket. Låt också dina elever få gestalta olika uttryck, känslor och handlingar som förekommer i texterna.

bilduppgifter med tydliga instruktioner som du med fördel kan använda som komplement till innehållet i detta läromedel för att skapa en varierad och språk­ utvecklande undervisning.

Bilder kan vara en stöttning i elevernas språkutveck­ ling. Att samtala utifrån en bild inspirerar till att hitta ord som behövs för att berätta och beskriva. Om eleverna får benämna vad de ser på bilden på det språk de behärskar bäst kan de utveckla förståelse för ordet på svenska. Vid inlärning av ett helt nytt ord och begrepp ger bilden ett stöd för förståelsen och leder till att ordet lättare befästs.

Till alla texter i Mitt i språket B finns detaljerade illustrationer som bör användas som inspiration till samtal och för att aktivera förförståelsen inför det som ska läsas. Om bilderna projiceras på tavlan så att alla elever kan se underlättas ett gemensamt samtal och du som lärare kan peka på olika detaljer i bilderna.

Alla sånger har bildstöd i form av illustrationer för de ord och handlingar som förekommer i sången. I de fall sången har rörelser, illustreras dessa. I arbetsboken återkommer bilder från läseboken i olika typer av uppgifter.

Genom att låta eleverna använda bild och skapande som uttrycksform stärks elevernas identitet och lärande. Att komplettera det lästa eller skrivna med en uppgift där eleverna får uttrycka ord och tankar i bild är en viktig del av språk­, läs­ och skrivunder­ visningen. På nätet hittar du många förslag på kreativa

Inledning

51102740_1.4 Inlaga.indd 13

13

2022-04-06 15:23

Komponenter i Mitt i språket Läsebok I läseboken finns de texter som eleverna ska läsa för att utveckla ordförråd, avkodning, läsflyt och läsförståelse.

Texterna, som är skrivna av Bim Wikström, har ett innehåll som många elever kan känna igen sig i.

De utspelar sig i bekanta och vardagsnära miljöer och tar upp viktiga och elevnära ämnen. Handlingen kretsar kring fyra barn, Abdi, Ina, Noa och Rana, som eleverna får följa genom olika situationer och händelser. Texterna är indelade i nio delar med fem kapitel i varje del. Varje del har en övergripande rubrik som betonar ett visst område. Kapitel fem i varje del är en sång som är kopplad till vad delens kapitel handlar om. Sångerna finns inspelade (både med sång och musik och som instrumental version) och tillgängliga i det digitala lärarstödet och i den digitala elevträningen.

Till varje kapitel finns det färgglada och detaljrika illustrationer av Sanny Thor som kompletterar texterna och ger eleverna stöd för läsningen och ordförrådet. Alla kapitel är inlästa på svenska och arabiska och finns tillgängliga för lärare i det digitala lärarstödet och för elever i den digitala elevträningen.

När det gäller enskild läsning är det betydelsefullt om eleverna kan lyssna på texterna, både i skolan och i hemmet.

Arbetsbok I arbetsboken får eleverna möjlighet att träna på och befästa ord och begrepp och språkliga strukturer som förekommer i läse­ boken. Genom bokens uppgifter tränas ordför­ ståelse, läsning och läsför­ ståelse. Det finns också uppgifter som tränar olika grammatiska strukturer, som till exempel substantivets bestämda form, pluralbildning, pronomen, komparation 14

av adjektiv, sammansatta ord, synonymer, ljudstridig stavning, meningsbyggnad och olika verbformer.

Tanken är att eleverna ska kunna arbeta självständigt (eller förslagsvis i par) med uppgifterna till varje kapitel efter att du och eleverna gemensamt har bearbetat texten och dess innehåll. I lärarhandled­ ningen finns exempel på vad du som lärare bör gå igenom och förtydliga inför arbetet med uppgifterna.

Lärarhandledning I lärarhandledningen hittar du förslag på hur du kan stötta eleverna när de läser texterna i läseboken och arbetar med uppgifterna i arbetsboken.

Här finns texter för dig som lärare som vill läsa mer om andraspråks­ utveckling och om språk, läs­ och skrivutveckling.

Här finns också det centrala innehållet från kurs­ planen i svenska som andraspråk som detta läromedel utgår från.

Som en inledning till varje del finns en högläsningstext (som också kan läsas helt fristående). Högläsnings­ texterna är tänkta som underlag för samtal om det område som respektive del handlar om. Till varje text finns förslag på ord som kan behöva uppmärksammas och förklaras samt samtalsfrågor. Det finns också sekvensbilder (kopieringsunderlag sidorna 113­121) som kan användas som bildstöd och för att samman­ fatta eller återberätta innehållet i högläsningstexterna.

Inför varje kapitel i läseboken finns en kort beskriv­ ning av innehållet och vilka språkliga utmaningar som texten har. Här listas också de ord och begrepp som förekommer i texten och på bilderna. Ord och begrepp som med fördel kan förklaras och jämföras med andra språk som eleverna kan, gärna i samarbete med modersmålslärare och studiehandledare. Som hjälp för att ytterligare stötta eleverna finns det förslag på frågor och aktiviteter som kan användas före, under och efter läsningen av texten. Till flertalet

Inledning

51102740_1.4 Inlaga.indd 14

2022-04-06 15:23

kapitel finns också förslag på hur eleverna kan arbeta med flerspråkigheten som resurs. Till några kapitel finns förslag på hur du kan arbeta ämnesövergripande samt på aktiviteter och lämpliga skrivuppgifter kopplade till textens innehåll. Skrivuppgifterna kan användas som gemensamma skrivuppgifter eller som extraupp­ gifter som eleverna kan utföra enskilt eller i par (och med stöttning av olika slag). Skrivuppgifter kan med fördel utföras med digitala verktyg. I lärarhand­ ledningen beskrivs också hur du som lärare kan förbereda och stötta eleverna inför arbetet med uppgifterna i arbetsboken.

I lärarhandledningen finns också ett antal kopieringsunderlag som du som lärare kan använda i samband med arbetet med olika delar av innehållet.

Digitalt lärarstöd

I det digitala lärarstödet finns det som du som lärare behöver för att kunna ha gemensamma genomgångar av läsebokens kapitel och arbetsbokens uppgifter, projicera bilder, föra text­ och bildsamtal, lyssna på de inspelade sångerna och låta eleverna ta del av texterna inlästa på både svenska och arabiska.

I det digitala lärarstödet finns alla nio sångerna inspelade i två versioner, en med både sång och musik och som en instrumental version. Här finns också alla kapitel i läseboken inlästa på både svenska och arabiska.

Digital elevträning

Den digitala elevträningen bygger på läsebokens och arbetsbokens nio delar och är ett komplement till böckerna. Här finns självrättande digitala uppgifter som ger dina elever möjlighet att på ett konkret och roligt sätt färdighetsträna på ords böjningsformer, meningsbyggnad, skiljetecken, uttal, ord, begrepp och uttryck. De flesta uppgifterna är självrättande och utgår från de språkliga moment som finns med i läsebokens texter – och som eleverna har arbetat med i arbetsboken och genom lärarhandledningens kopieringsunderlag. Som lärare kan du lätt se vilka uppgifter dina elever har gjort och hur det har gått.

I den digitala elevträningen finns alla texterna i läseboken inlästa på både svenska och på arabiska.

Genom att lyssna på texterna får dina elever de bästa förutsättningarna för individuell språk­, ord­ och lästräning. De tränar på att aktivt lyssna och de kan lyssna på texterna hur många gånger som de vill och behöver. I den digitala elevträningen kan eleverna också lyssna på sångerna från läseboken inspelade i två versioner, en med sång och musik och en instrumental.

I det digitala lärarstödet hittar du som lärare också alla kopieringsunderlag som finns i den tryckta lärarhandledningen som pdf:er. Kopieringsunderlagen kan du som lärare använda vid gemensamma genom­ gångar, projicera eller skriva ut.

Inledning

51102740_1.4 Inlaga.indd 15

15

2022-04-06 15:23

DEL 5 - VÄRLDEN Samhällsorienterande ämnen: • Jordgloben, analoga och digitala kartor samt storleksrelationer och väderstreck.

Naturorienterande ämnen: • Årstidsväxlingar i naturen. Några djurs och växters livscykler och anpassningar till olika livsmiljöer och årstider.

• Djur, växter och svampar i närmiljön, hur de kan grupperas samt namn på några vanligt förekommande arter.

Musik: • Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser.

• Associationer i form av tankar, känslor och inre bilder som uppkommer genom musikupplevelser.

DEL 6 - FLYTTA Samhällsorienterande ämnen: • Migration inom ett land och mellan länder.

Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.

• Yrken och verksamheter i närområdet.

Musik: • Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser.

• Associationer i form av tankar, känslor och inre bilder som uppkommer genom musikupplevelser. .

DEL 8 - SPRÅK Samhällsorienterande ämnen: • Yrken och verksamheter i närområdet.

Musik: • Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser.

• Associationer i form av tankar, känslor och inre bilder som uppkommer genom musikupplevelser.

DEL 9 - TEATER Slöjd: • Metall, textil och trä. Materialens egenskaper och användningsområden.

• Bilder, föremål och andra inspirationskällor för det egna skapandet.

Naturorienterade ämnen: • Djur, växter och svampar i närmiljön, hur de kan grupperas samt namn på några vanligt förekommande arter.

Musik: • Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser.

• Associationer i form av tankar, känslor och inre bilder som uppkommer genom musikupplevelser.

DEL 7 - EN DIGITAL VÄRLD Samhällsorienterande ämnen: • Yrken och verksamheter i närområdet.

• Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.

Musik: • Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser.

• Associationer i form av tankar, känslor och inre bilder som uppkommer genom musikupplevelser.

18

Inledning

51102740_1.4 Inlaga.indd 18

2022-04-06 15:23

Del 1 PÅ FRITIDEN HÖGLÄSNINGSTEXT 1

(sekvensbilder, kopieringsunderlag sidan 113)

Ord och uttryck att uppmärksamma och förklara plan, granne, pyjamas, stall (stallvägg), rida, port, stövlar, ridbyxor, hjälm, ridspö, dofta, hö, hovar, gnägga, ponny, man(hästhår), sadel, träns, stryka sig mot, sitta på huk, spinna, stryka över ryggen, ridlektion, ana, tjata, kattunge, byrålåda, börs, korg

Inas plan Det är lördag morgon när det ringer på dörren hemma hos Ina. Utanför dörren står hennes granne och kompis Maria, klädd i pyjamas.

– Hej! Jag ska till stallet och rida, säger Maria. Mamma och jag undrar om du vill följa med?

– Till stallet?

Ina vet att Maria rider på en ridskola utanför stan. Ina har ofta tänkt att hon också skulle vilja prova på att rida. Det verkar så spännande.

Du kan väl kolla med din pappa om det är okej att du följer med, säger Maria. Jag måste gå och klä på mig nu.

En stund senare träffas de utanför porten. Maria har höga svarta stövlar och ridbyxor på sig. Hon håller en hjälm i ena handen och ett ridspö i den andra.

Flickorna och Marias mamma sätter sig i bilen och åker mot stallet.

stallväggen och tittar på när Maria och hennes mamma hjälps åt med att borsta Jorma och sedan sätta på sadel och träns. Maria frågar flera gånger om Ina vill hjälpa till men Ina säger nej varje gång.

En ljusgrå katt kommer och stryker sig mot Inas ben.

Ina sätter sig på huk och klappar katten. Katten spinner när Ina stryker katten över ryggen.

– Den ser ut att ha ungar i magen, precis som jag, säger Marias mamma.

Katten följer efter Ina när hon går för att titta på Marias ridlektion. Den ligger på bänken bredvid Ina och spinner och låter sig bli klappad på magen.

• Vad händer på lördagsmorgonen hemma hos Ina? • Vad vill Maria att Ina ska göra?

• Vad har Maria på sig när hon ska åka till stallet?

– Kan jag få en egen häst? frågar Ina sin pappa när hon kommer hem.

– Jag anade att du skulle fråga det, säger pappa och suckar. Att ha en häst är dyrt och kräver ett stort ansvar.

– Jag vill också gå på ridskola. Maria och jag kan gå i samma grupp så kan jag åka dit med henne och hennes mamma, säger Ina. – Du brukar ju hjälpa mig att sälja grönsaker på torget på lördagar, säger pappa.Vem ska hjälpa mig om du rider?

– Det kan väl Semi göra, säger Ina.

I stallet doftar det av häst och hö.

Hästarna är sugna på att få komma ut.

De skrapar med hovarna och gnäggar.

De flesta hästarna i stallet är väldigt stora, men Maria ska rida på en ponny.

Ponnyn heter Jorma och är brun med svart man och en vit prick i pannan. Ina står vid

• • • •

Vem är Jorma?

Hur ser Jorma ut?

Vilket annat djur träffar Ina? Varför tror du Ina säger nej när Maria frågar om hon vill hjälpa till?

Del 1 PÅ FRITIDEN

51102740_1.4 Inlaga.indd 19

19

2022-04-06 15:23

Varje kväll tjatar Ina på sin pappa. Jag kan väl få en häst. Jag kan väl få rida, precis som Maria. Snälla pappa!

Varje gång skakar pappa på huvudet.

– Varför tänker du bara på ridning? frågar han. Tänk om du istället kunde tänka på en liten … en liten … en liten …

Kattunge, viskar Ina för sig själv och springer ut i hallen, ut genom dörren och ner en trappa till Maria.

– Har den grå katten fått ungar än? frågar hon.

– Vilken grå katt, undrar Maria. Hon har inte lagt märke till någon katt i stallet.

– Jag vet, säger Marias mamma. Den grå katten har fått sex små gulliga grå ungar.

– Får jag åka med er till stallet på lördag, frågar Ina. Utan att vänta på svar springer hon tillbaka upp till sig. Hon letar i en byrålåda och hittar den vita börsen där hon har pengar som hon fått av sin mormor.

Sjuttiotvå kronor.

• Hur svarar Inas pappa när hon frågar om hon kan få en egen häst?

• Vilket djur kan Ina tänka sig få om hon inte får en häst?

Aktiviteter I samband med läsningen av den här texten kan det passa att leka någon av följande lekar: • Hästarna ­ en samarbetsövning som syftar till att stärka tryggheten i gruppen och att känna tillit till sina klasskamrater. Övningen går ut på att hälften av barnen är hästar medan den andra hälften är ryttare. Hästarna står i stallet det vill säga med ansiktet mot en vägg på ena sidan av klassrummet. Hästarna i stallet får blunda och invänta att en ryttare lägger sina händer på deras axlar. Ryttarna ska nu leda de blundande hästarna runt i rummet för att sedan på given signal föra dem tillbaka till stallet igen. Ryttarna backar en bit och därefter får hästarna vända sig om och gissa vem som var deras ryttare.

Eleverna byter sedan roller och får känna på hur det är att låta någon annan styra över dem.

20

När Ina kommer hem från stallet senare samma dag säger hon till sin pappa.

– Du kan tänka på det i tolv veckor och jag betalar själv och jag får pengar över.

– Va? säger pappa som inte förstår någonting.

Ina håller upp en korg och säger: – I den här korgen ska Charlie sova på mitt rum.

Hon håller fram mobilen med en bild som hon tagit på en blundande ljusgrå liten kattunge.

Inas pappa kliar sig i huvudet och ser på den lilla katten.

– Tror du att den kan äta grönsaker? frågar pappa och ler.

• • • •

Vad har Ina har gömt i en byrålåda?

Vad ska pappa tänka på i tolv veckor?

Vad ska Ina ha korgen till?

Varför tror du Inas pappa frågar om hästen kan äta grönsaker?

• Ta hästens svans ­ En rörelselek som passar att leka ute eller i idrottssalen. Eleverna får en svans i form av ett lekband som placeras som en svans innanför byxlinningen. Alla ska sedan röra sig runt i rummet och försöka ta varandras svansar. De svansar man tar från andra hängs runt halsen. Blir man av med sin svans får man ta av de man har runt halsen. Är man helt utan svans är man ute ur leken eller hämta en ny svans hos läraren. Leken avslutas när en viss tid har gått och då räknar deltagarna hur många svansar de har.

• Sätt svansen på hästen ­ En språkutvecklande samarbetsövning som tränar lägesord. Projicera kopieringsunderlaget med hästen utan svans (sidan 145). Låt eleverna komma fram i par.

Den ena eleven har ögonbindel och ska med hjälp av kompisens ord försöka rita en svans på rätt ställe på hästen. Kompisen får bara använda ord som högre upp, längre ner, till vänster, till höger.

Del 1 PÅ FRITIDEN

51102740_1.4 Inlaga.indd 20

2022-04-06 15:23

1

PÅ FRITIDEN

Mina vänner Jag heter ...........................................................................................................

Abdi.

Jag heter ...........................................................................................................

Noa.

Jag heter ...........................................................................................................

Rana.

Jag heter ...........................................................................................................

Ina.

Jag bor med .................................................................................................... min mamma och ibland med min pappa,

Jag bor med .................................................................................................... min mamma, min storasyster Emma

Jag bor med .................................................................................................... min mamma, min pappa och mina

Jag bor med .................................................................................................... min pappa och min storebror Semi.

Vilma, Tom och Tia. ..................................................................................................................................

och min pappa, men han ska flytta. ..................................................................................................................................

småbröder, Hassan och Karim. ..................................................................................................................................

Min älsklingsfärg är ................................................................................... blå som min keps.

Min älsklingsfärg är ................................................................................... röd.

Min älsklingsfärg är ................................................................................... orange.

Min älsklingsfärg är ................................................................................... lila.

Mitt favoritdjur är ...................................................................................... lejon.

Mitt favoritdjur är ...................................................................................... katt.

Mitt favoritdjur är ...................................................................................... gorilla.

Mitt favoritdjur är ......................................................................................

Polly.

Jag lyssnar helst på .................................................................................... hiphop.

Jag lyssnar helst på .................................................................................... musik som gör mig glad.

Jag lyssnar helst på .................................................................................... musik med mycket trummor.

Jag lyssnar helst på .................................................................................... sångerna i min läsebok

Jag tycker om att läsa ............................................................................. serietidningar.

Jag tycker om att läsa ............................................................................. spännande berättelser.

Jag tycker inte om att läsa ...................................................................

Mitt i språket. ..................................................................................................................................

lunchrasten.

I skolan tycker jag bäst om ...................................................................

svenska och idrott.

I skolan tycker jag bäst om ...................................................................

bild och rasterna.

I skolan tycker jag bäst om ...................................................................

Jag tycker om att läsa ............................................................................. hästböcker.

spela spel med min pappa.

På kvällarna gillar jag att ......................................................................

På kvällarna gillar jag att ....................................................................... spela fotboll och läsa böcker.

rita och måla läskiga djur.

På kvällarna gillar jag att ......................................................................

att skriva, räkna och sjunga.

I skolan tycker jag bäst om ....................................................................

Marias pappas pizza och TÅRTA. Min favoritmat är .......................................................................................

falafel.

Min favoritmat är .......................................................................................

pannkakor.

Min favoritmat är .......................................................................................

På kvällarna gillar jag att ...................................................................... titta på barnprogram och

att laga god mat.

Jag skulle vilja lära mig ...........................................................................

kinesiska.

Jag skulle vilja lära mig ...........................................................................

att jonglera.

Jag skulle vilja lära mig ...........................................................................

att virka. ..................................................................................................................................

lärare som Nala.

När jag blir stor vill jag bli .....................................................................

pilot.

När jag blir stor vill jag bli .....................................................................

cirkusartist.

När jag blir stor vill jag bli .....................................................................

Min favoritmat är ....................................................................................... allt utom fisk.

att leka med min kompis Maria.

Jag blir glad av .............................................................................................

att fantisera om dinosaurier.

Jag blir glad av .............................................................................................

att leka med mina kompisar.

Jag blir glad av .............................................................................................

Jag skulle vilja lära mig ........................................................................... att spela piano.

när jag tänker på Kraxe.

Jag blir ledsen ................................................................................................

när jag måste simma.

Jag blir ledsen ................................................................................................

när mamma och pappa bråkar.

Jag blir ledsen ................................................................................................

delfinskötare eller författare.

När jag blir stor vill jag bli .....................................................................

när vuxna gör dumma saker.

Jag blir arg ......................................................................................................

när jag inte hittar mina saker.

Jag blir arg ......................................................................................................

när jag inte klarar att göra något Jag blir arg ......................................................................................................

att spela pingis med Abdi.

Jag blir glad av .............................................................................................

att min mormor ska dö.

Jag är rädd för ...............................................................................................

djupt vatten.

Jag är rädd för ...............................................................................................

som alla andra kan. ..................................................................................................................................

om jag tappar bort min nalle Max. Jag blir ledsen ................................................................................................

mörkret på vinden och för att Jag är rädd för ...............................................................................................

när jag misslyckas med saker.

Jag blir arg ......................................................................................................

gå vilse. ..................................................................................................................................

åska och arga tanter.

Jag är rädd för ...............................................................................................

5

4

51102535.1.1_Inlaga.indd 4

2020-01-16 10:15

51102535.1.1_Inlaga.indd 5

2020-01-16 10:15

7

6

51102535.1.1_Inlaga.indd 6

2020-01-16 10:15

51102535.1.1_Inlaga.indd 7

2020-01-16 10:15

KAP 1 Mina vänner I det första kapitlet i Mitt i språket B, som är inspirerat av en klassisk ”Mina vänner bok”, får eleverna möta huvudkaraktärerna Abdi, Ina, Noa och Rana. Kanske har eleverna tidigare mött karaktärerna i Mitt i språket A och känner igen dem. I kapitlet berättar barnen om sig själva och sina intressen. Possessiva pronomen min, mitt och mina förekommer och tas också upp i en av arbetsbokens uppgifter.

Ord och begrepp älsklingsfärg, keps, hiphop, serietidning, falafel, pilot, kinesiska dinosaurie, gorilla, läskig, jonglera, cirkus­ artist, vind (homonym), vilse, virka, delfinskötare, författare, misslyckas, pingis, åska, tant Före läsningen Samtala med eleverna utifrån deras tidigare erfaren­ heter av barnen/karaktärerna som Mitt i språket handlar om. Ställ frågor: Vad heter de? Vad vet du redan om dem? Vad kan du berätta? Vad skulle du mer vilja veta om dem?

Om det finns nya elever i klassen som tidigare inte har mött karaktärerna kan de andra eleverna få berätta det som de minns och vet. Låt eleverna eventuellt ta hjälp av andra språk som de kan. Har klassen inte tidigare arbetat med Mitt i språket kan samtalet istället utgå från bilderna på respektive ”Mina vänner sida”. Låt eleverna beskriva barnen på bilderna och låt dem fundera kring vad de tror att barnen gillar och tycker om att göra.

Samtala med eleverna om Mina vänner böcker.

Vad är det? Har du sett en sådan förut? Vad får du reda på i en sådan bok? Kanske har du som lärare själv haft en när du var liten som du kan berätta om eller kanske till och med visa för eleverna.

Läsning Först läser du texten högt och uppmuntrar eleverna att följa med i texten. Tänk på att läsa med inlevelse och intonation så att eleverna får en förebild för sitt eget läsande. Stanna vid behov upp vid ord och begrepp (se ovan) som behöver uppmärksammas eller förklaras. Dela upp läsningen och stanna upp efter varje sida för att sammanfatta vad eleverna har fått reda på om de olika barnen. Uppmana eleverna att titta på bilderna som förstärker förståelsen för ord och begrepp. Läs därefter sidorna igen och låt då eleverna körläsa slutet på varje rad (Jag heter…, Jag bor med…, Min älsklingsfärg är…) Eleverna kan också läsa texten tillsammans i par eller grupper. För att utveckla läsflyt och läsförståelse ytterligare bör eleverna dessutom få möjlighet att läsa texten på egen hand (eventuellt som hemläxa).

Efter läsningen Beskriv och ge ledtrådar till någon av barnen och låt eleverna gissa vilket barn det är. Till exempel; Hans älsklingsfärg är röd, Han tycker inte om att simma, Han äter gärna falafel (Abdi). Du kan också låta eleverna göra samma sak det vill säga beskriva ett av barnen och låta kompisarna gissa vem det är. Det här kan göras både i grupp eller i par.

Gå igenom läsförståelsefrågorna på sidan 4 i arbetsboken (gärna projicerade på tavlan) och låt eleverna först besvara dessa muntligt. Låt eleverna därefter skriva svaren i sina böcker. Du kan stötta skrivandet genom att ni formulerar svaren tillsammans och du skriver svaren på tavlan. En annan stöttning kan vara att ge eleverna början på svaren.

Del 1 PÅ FRITIDEN

51102740_1.4 Inlaga.indd 21

21

2022-04-06 15:23

Aktivitet Låt var och en av eleverna fylla i en sida om sig själva (kopieringsunderlag sidan 125) som sedan häftas ihop till en stor bok. Gör sedan ett omslag till den gemen­ samma boken. En annan idé kan vara att kopiera sidorna så att varje elev får en egen Mina vänner bok som de skapar en framsida till.

Förberedelse inför att arbeta med uppgifter i arbetsboken • Vilket ord?

Gå igenom sambandet mellan en­min och ett­mitt genom att lyfta olika exempel med hjälp av bilder eller föremål. Låt eleverna muntligt uttrycka detta som svar på frågor som Vems penna är det? Det är min penna.,Vilket är ditt favoritdjur? Mitt favoritdjur är … och så vidare.

• Berätta om dig själv Här ska eleverna fylla i en sida om sig själv. I rutan kan de rita sig själva eller ta med ett foto att klistra in. Uppmuntra eleverna att titta i läseboken för att få idéer på hur man kan avsluta meningarna.

Jag heter ������������������������������������������������������������������������������������� Jag bor med �������������������������������������������������������������������������������� Min älsklingsfärg är �������������������������������������������������������������������� Mitt favoritdjur är ����������������������������������������������������������������������� Jag lyssnar helst på ��������������������������������������������������������������������� Jag tycker om att läsa ������������������������������������������������������������������ I skolan tycker jag bäst om ���������������������������������������������������������� På kvällarna gillar jag att ������������������������������������������������������������ Min favoritmat är ������������������������������������������������������������������������ Jag skulle vilja lära mig ��������������������������������������������������������������� När jag blir stor vill jag bli ��������������������������������������������������������� Jag blir glad av att ���������������������������������������������������������������������� Jag blir ledsen när ���������������������������������������������������������������������� Jag blir arg när ��������������������������������������������������������������������������� Jag är rädd för �����������������������������������������������������������������������������

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

22

Mina vänner · Kopieringsunderlag

125

• Till vilket barn passar meningen?

Projicera först sidan 7 i arbetsboken och gå igenom varje påstående med eleverna. Låt dem läsa varje påstående högt och samtala om vilka som passar till de olika personerna. Låt därefter eleverna arbetar med uppgiften i arbetsboken, förslagsvis i par. Uppmuntra eleverna att ta hjälp av sidorna 4­7 i läseboken.

Del 1 PÅ FRITIDEN

51102740_1.4 Inlaga.indd 22

2022-04-06 15:23

2 En ny lärare

– Finns det något som ni vill att jag ska veta om er? frågar han sedan.

Barnen berättar olika saker. De berättar om festen som de hade för Nala och om fågeln Kraxe.

De berättar också om när de fiskade.

– Fast jag tål inte fisk, skyndar sig Rana att berätta.

– Jag heter Sam och jag ska arbeta här under tiden som Nala är föräldraledig.

Alla barnen i klassen tittar på sin nya lärare.

Det är alldeles tyst i klassrummet.

Abdi tycker att det känns konstigt.

Ina är sur och saknar Nala.

Rana tänker att Sam kanske är sträng.

Noa räcker upp handen.

– Vilket är ditt favoritdjur, frågar han.

Sam tar upp en liten boll ur sin ficka.

Han kastar upp den i luften några gånger.

– Jag gillar hundar, men tyvärr kan jag inte ha någon, säger han. Jag har en liten dotter som inte tål pälsdjur.

Sam kastar bollen till Elena som sitter närmast. Han vill att Elena ska säga sitt favoritdjur.

När det är dags för rast räcker Noa upp handen.

– Jag vill berätta en sak, säger han med tårar i ögonen.

Sam sätter sig på huk vid Noa. – Min pappa ska flytta! säger Noa och sänker blicken.

Han ska bo hos sin bror tills att han hittar en egen lägenhet. Jag tycker att det är tråkigt.

Sam tröstar Noa och säger: – Mina föräldrar skilde sig när jag var lika gammal som du. Det var jobbigt.

Men vet du vad Noa? Det blev bra.

I dag är de riktigt goda vänner.

Noa snörvlar och nickar.

Bollen går runt bland barnen och Sam skriver upp allas favoritdjur på tavlan.

9

8

51102535.1.1_Inlaga.indd 8

2020-01-16 10:15

51102535.1.1_Inlaga.indd 9

2020-01-16 10:15

KAP 2 En ny lärare I det här kapitlet introduceras klassens nya lärare som heter Sam (för er som inte har arbetat med Mitt i språket A kan det vara bra att veta att klassens lärare i den boken heter Nala och att hon nu är föräldraledig).

Sam och barnen presenterar sig för varandra bland annat genom att prata om sina favoritdjur. Barnen berättar också om det som klassen varit med om tidigare. Noa är ledsen för att hans föräldrar ska separera. Texten innehåller en del uttryck för känslor och ord som kan beskriva känslor eller hur någon är (sur, känns konstigt, tårar i ögonen, sänker blicken).

Ord, begrepp och uttryck föräldraledig, sträng (homonym), dotter, pälsdjur, plötsligt, favoritdjur, med tårar i ögonen, sitta på huk, sänka blicken, lägenhet, skilja sig, snörvla, nicka Före läsningen Samtala utifrån rubriken och bilderna. Klassen i boken ska få en ny lärare. Har någon av eleverna upplevt det? Hur kändes det? Hur tror de att läraren på bilden känner sig? Fortsätt eventuellt samtalet med frågor som handlar om att vara ny elev i en klass eller att vara ny i ett land.

Läsning Först läser du texten högt och uppmuntrar eleverna att följa med i texten. Tänk på att läsa med inlevelse och intonation så att eleverna får en förebild för sitt eget läsande. Stanna vid behov upp vid ord och begrepp (se ovan) som behöver uppmärksammas eller förklaras och knyt an till bilden (Sam sitter till exempel på huk). Dela upp läsningen och stanna eventuellt upp efter varje stycke för att sammanfatta. Uppmana eleverna att titta på bilderna som förstärker förståelsen för ord och begrepp. Läs därefter texten igen på något av de sätt som beskrivs på sidan 12.

Eleverna kan också läsa texten tillsammans i par eller grupper. För att utveckla läsflyt och läsförståelse ytterligare bör eleverna dessutom få möjlighet att läsa texten på egen hand (eventuellt som hemläxa).

Efter läsningen Bearbeta textens innehåll på något eller några av följande sätt: • Samtala med eleverna om innehållet i texten.

Vilka tankar och känslor väcks hos eleverna? Hur var den nya läraren? Noa är ledsen för att hans föräldrar ska skiljas. Kanske kan någon av eleverna relatera till detta.

• Sammanfatta texten med stöd av frågor som: Vem handlar texten om? Var utspelar det sig? Vad händer? Hur slutade det? Avsluta med att fråga Vad tror du kommer att hända sedan? (Till denna fråga kan samtalsmodellen EPA användas) • Använd bilderna från kapitlet och låt eleverna samtala i par om vad som händer på bilden.

Uppmuntra dem då att använda ord, begrepp och uttryck från texten.

• Bearbeta textens innehåll genom att låta eleverna dramatisera scener ur kapitlet till exempel då Sam sitter på huk och pratar med Noa, och då använda specifika ord och uttryck som finns i texten.

Gå igenom läsförståelsefrågorna på sidan 8 i arbets­ boken (gärna projicerade på tavlan) och låt eleverna först besvara dessa muntligt. Låt eleverna därefter skriva svaren i i sina böcker. Du kan stötta skrivandet genom att ni formulerar svaren tillsammans och du skriver svaren på tavlan. En annan stöttning kan vara att ge eleverna början på svaren.

Del 1 PÅ FRITIDEN

51102740_1.4 Inlaga.indd 23

23

2022-04-06 15:23

Aktivitet Låt eleverna fundera kring hur de skulle agera om det kommer en ny elev eller lärare till deras klass/ grupp. Använd samtalsmodellen EPA (sidan 10) och låt eleverna samtala utifrån frågorna: Hur skulle du vara mot den nya eleven/läraren och vad skulle du göra för att eleven/läraren skulle känna sig välkommen? Vad tycker du att läraren ska göra om det kommer en ny elev till klassen för att den ska känna sig välkommen?

Förberedelse inför att arbeta med uppgifter i arbetsboken • Hur känner sig Sam? Sam är ny lärare. Samtala med eleverna om hur de tror att Sam känner sig när han möter Abdi, Ina, Noa, Rana och deras klasskamrater för första gången. Repetera vad ett adjektiv är och hur de kan användas för att beskriva känslor. Projicera sidan 8 i arbetsboken och gå igenom adjektiven i uppgiften. Lyft gärna vad de olika adjektiven heter på andra språk. Du kan också låta eleverna visa med kroppsspråk hur det ser ut när de till exempel känner sig arga eller ledsna (detta belyser att vi alla har ett gemensamt språk).

24

• Små viktiga ord Uppmärksamma eleverna på och repetera preposi­ tionerna som förekommer i texten i läseboken (på, i, upp) Du kan projicera texten och tillsammans med eleverna leta efter uttryck som innehåller dessa ord. Låt eleverna komma och fram till tavlan för att stryka under eller ringa in orden. I vissa fall är dessa ord en del av ett sammansatt verb eller ett uttryck. Samtala om vad uttrycken innebär och visa, eller låt någon av eleverna visa, med kropps­ språk vad som händer när man till exempel räcker upp handen eller skriver upp något på tavlan.

• Stämmer påståendet?

Projicera sidan 9 i arbetsboken och gå igenom påstående tillsammans med eleverna. Låt dem läsa varje påstående högt, antingen genom körläsning eller en och en. Låt eleverna, två och två, diskutera om påståendena stämmer eller inte stämmer. Låt sedan eleverna berätta för klassen om hur de har tänkt och hur man kan rätta till meningen så att den stämmer.

Del 1 PÅ FRITIDEN

51102740_1.4 Inlaga.indd 24

2022-04-06 15:23

3 Vad gör du på din fritid?

Vad tycker du om att göra på din fritid?

Vad gör du hela dagarna, Ella?

Har du någon hobby, Nala?

Jag sjunger i kör och jag går på spinning. Jag har också fullt upp med Bobo.

Vad gör du på kvällarna?

Jag är med mina kompisar.

Vi brukar spela fotboll på gården.

Jag gillar att låna böcker på biblioteket. Jag gör också mina läxor.

Jag gillar att bygga med klossar och lägga pussel.

Jag ÄLSKAR också att rita.

Det finns många saker som jag tycker om att göra.

Jag virkar, stickar, bakar och träffar mina vänner. Jag tar också promenader med Polly.

11

10

51102535.1.1_Inlaga.indd 10

2020-01-16 10:15

51102535.1.1_Inlaga.indd 11

2020-01-16 10:15

Jag vet att du flyger Peter, men har du något annat intresse?

Absolut! Jag skriver dikter och jag dansar salsa.

Rana, vad gör du när du är ledig från skolan?

Jag vill helst var hemma och pyssla med olika saker.

Ibland går jag till Ella och spelar på hennes piano.

Vad tycker du om att göra, Elena?

Jag gillar att bowla och att titta på fåglar med min morfar.

Jag ÄLSKAR att laga mat.

Jag gillar också att spela spel och att titta på film.

Vad gör du på din fritid?

Jag spelar elgitarr i ett band.

Vi spelar rockmusik. Det är det bästa jag vet … förutom att vara tillsammans med min dotter.

13

12

51102535.1.1_Inlaga.indd 12

Säg tre saker som du gillar att göra.

2020-01-16 10:15

51102535.1.1_Inlaga.indd 13

2020-01-16 10:15

KAP 3 Vad gör du på din fritid?

Det här kapitlet består av dialoger med pratbubblor där olika personer frågar varandra om vilka fritids­ intressen de har. Eleverna får bland annat veta att Nala går på spinning och att hon sjunger i kör. Peter (Noas farbror som bor i det gula huset) dansar salsa och Sam spelar elgitarr i ett rockband. Dialogerna inbjuder till samtal om vad eleverna gör på sin fritid och vad de är nyfikna på att prova. Texten innehåller många verb i presensform (tycker om, gillar, älskar, gör, sjunger, går, tar (promenader) spelar, flyger, dansar, virkar, snickrar, bakar, skriver) och några i infinitivform (göra, spela, titta, spela, titta, vara) vilket tas upp i uppgifter i arbetsboken.

Ord och begrepp fritid, virka, sticka (homonym), kör (jämför med kör med tj­ljud, homograf), älska/älskar (jämför med verbet gilla/gillar), spinning, dikt, salsa, bowling (på bilden: klot och käglor), elgitarr, band (homonym), rockmusik Före läsningen Läs rubriken (som är en fråga) och samtala med eleverna om ordet fritid. Ställ frågor: Vad betyder ordet?

Vad tänker du på när du hör ordet? Vad gör du på din fritid? Vad är det för skillnad mellan orden fritid och fritids?

Titta på bilderna tillsammans och samtala om vad eleverna tror att de olika personerna tycker om att göra på sin fritid och varför de tror det.

Då texten består av pratbubblor kan detta lyftas och även jämföras med att dialoger också kan uttryckas med talstreck.

Läsning Först läser du texten högt och uppmuntrar eleverna att följa med i texten. Tänk på att läsa med inlevelse och intonation så att eleverna får en förebild för sitt

eget läsande. Stanna vid behov upp vid ord och begrepp (se ovan) som behöver uppmärksammas eller förklaras.Varför står till exempel ordet älskar med versaler i Inas och Noas pratbubblor och vad är skillnaden mellan att gilla något, tycka om något eller att älska något. Jämför med andra språk som eleverna kan. Betyder det samma sak på andra språk? Dela upp läsningen och stanna upp vid jämna mellanrum på lämpliga ställen för att sammanfatta vad personerna i kapitlet säger till varandra (förslagsvis efter varje dialog). Uppmana eleverna att titta på bilderna som förstärker förståelsen för ord och begrepp och gå igenom ord som eleverna kan behöva för att förstärka förståelsen. Det här kapitlet har få bilder. Samtala med eleverna om vilka bilder som hör ihop med olika ord och personer. Projicera sidorna och låt eleverna komma fram och peka på vilka bilder och vilken pratbubbla som hör ihop. Elena pratar till exempel om bowling som illustreras med ett bowlingklot och käglor. Läs därefter texten igen med eleverna. Tilldela dem olika roller och låt dem läsa dessa pratbubblor.

Byt roller tills att eleverna har läst tre personer var.

Eleverna kan också läsa texten tillsammans i par eller grupper. För att utveckla läsflyt och läsförståelse ytterligare bör eleverna dessutom få möjlighet att läsa texten på egen hand (eventuellt som hemläxa).

Efter läsningen Nu har eleverna fått veta vad personerna på bilderna tycker om att göra på sin fritid. Låt eleverna koppla till egna erfarenheter. Kanske delar de intresse med någon av personerna. De kan också ha blivit nyfikna på att prova något nytt.

Gå igenom läsförståelsefrågorna på sidan 10 i arbetsboken (gärna projicerade på tavlan) och låt eleverna först besvara dessa muntligt. Låt eleverna därefter skriva svaren i sina böcker. Du kan stötta

Del 1 PÅ FRITIDEN

51102740_1.4 Inlaga.indd 25

25

2022-04-06 15:23

skrivandet genom att ni formulerar svaren tillsam­ mans och du skriver svaren på tavlan. En annan stöttning kan vara att ge eleverna början på svaren.

Aktivitet Hitta någon som … Använd kopieringsunderlaget på sidan 126 och låt eleverna gå runt och hitta kompisar som brukar göra de olika sakerna på sin fritid. De ska skriva namnet på kompisen i rutan och varje namn ska helst bara finnas en gång. Ta gärna stöd av en modersmålslärare eller studiehandledare för att gå igenom de olika aktiviteterna som finns i protokollet på olika språk som finns representerade i klassen/ gruppen. Låt eleverna göra jämförelser med vad aktiviteterna heter på andra språk samt koppla till egna erfarenheter. Finns det ord som påminner om varandra? Avsluta gärna med att lyfta några exempel i helklass.

Hitta någon som gör detta på sin fritid.

126

26

spelar fotboll

läser böcker

åker skateboard

sjunger

ritar

lagar mat

cyklar

simmar

tittar på TV

leker med kompisar

spelar ett instrument

dansar

Kopieringsunderlag · Vad gör du på din fritid?

Förberedelse inför att arbeta med uppgifter i arbetsboken • Vad gör personerna på bilderna?

Repetera vad ett verb är och ge exempel. Projicera affischen med verb (kopieringsunderlag sidan 122) som beskriver ordklassen. Förslagsvis skriver du också ut affischen i A3 och sätter upp i klassrummet.

Låt därefter eleverna leta efter verb i texten. Dessa verb kan med fördel förtydligas med kroppsspråk.

Samtala gärna med eleverna om vad de olika verben heter på andra språk som eleverna kan. Du kan först modellera och därefter låta eleverna visa hur de tänker. Projicera uppgiftens bilder och samtala om vad personerna gör.

• Vad gjorde barnen?

Gå igenom med eleverna om vad som händer med ett verb i tempusformen preteritum. Ge exempel på verb som får ändelsen -de och även oregelbundna verb som till exempel sjöng och skrev. Använd i går och i dag för att förtydliga skillnaden mellan presens och preteritum. Använd kopieringsunder­ laget på sidan 127. Kopiera så många exemplar så att eleverna kan arbeta i par. Eleverna ska nu klippa ut orden och placera dem under rätt rubrik idag eller igår. Därefter kan eleverna arbeta med uppgiften i arbetsboken.

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

Del 1 PÅ FRITIDEN

51102740_1.4 Inlaga.indd 26

2022-04-06 15:23

4 Bowla med pappa

– Det är min pappas bil, säger han.

– Jaså, då kan du säga till din pappa att han måste flytta bilen. Annars får han böter, säger mannen och pekar på en parkeringsruta en bit bort.

Noa hjälper sin pappa att flytta. Pappa ska bo hos sin bror Peter i det gula huset vid affären.

Tillsammans bär de upp väskor och påsar till andra våningen.

Noa rusar uppför trapporna.

– Pappa, det är tur att du har mig, ropar han.

Pappa ser frågande ut.

– Om du inte flyttar bilen får du böter, säger Noa. – Oj, säger pappa. Det kan bli dyrt.

– Ja, då har vi kanske inte råd att bowla på onsdag, säger Noa.

Noa är inte glad.

– Nu kommer vi inte att träffas lika mycket, säger Noa. – Jag vill fråga dig en sak, säger pappa.

Jag ska börja bowla på onsdagskvällar. Skulle du vilja vara med?

Noa skiner upp.

– Ja, det vill jag, säger han.

Noa känner sig gladare när han springer ner till bilen. Han ska hämta den sista väskan.

Parkeringsvakt En parkeringsvakt ser till att bilar är parkerade på rätt ställe.

Parkeringsvakten kan ge böter till bilar som står felparkerade.

Vid bilen står en man.

Mannen har på sig en gul väst.

Han håller en gul lapp i handen.

Noa går fram till mannen.

15

14

51102535.1.1_Inlaga.indd 14

2020-01-16 10:15

51102535.1.1_Inlaga.indd 15

2020-01-16 10:15

KAP 4 Bowla med pappa I det här kapitlet hjälper Noa sin pappa att flytta och känner sig ledsen över att de inte kommer att ses så ofta längre. Noas pappa föreslår att han och Noa ska börja bowla på onsdagskvällarna. I det här kapitlet finns också en faktaruta om yrket parkeringsvakt. Fler yrken kommer att dyka upp i olika kapitel.

Ord, begrepp och uttryck i texten bowla, andra, skiner upp, gladare, väst, böter, parkeringsruta, rusa, se frågande ut, dyrt, parkerings­ vakt, felparkerade Före läsningen Projicera en sida i taget. Titta på bilderna tillsammans med eleverna och samtala om vad de ser. Ställ frågor: Vilka personer ser du? Vad är det som händer? Var befinner sig personerna? Vad vet du om dessa personer sedan tidigare?

Läsning Först läser du texten högt och uppmuntrar eleverna att följa med i texten. Tänk på att läsa med inlevelse och intonation så att eleverna får en förebild för sitt eget läsande. Stanna vid behov upp vid ord och begrepp (se ovan) som behöver uppmärksammas eller förklaras. Dela upp läsningen och stanna upp vid jämna mellanrum på lämpliga ställen för att samman­ fatta. Uppmana eleverna att titta på bilderna som förstärker förståelsen för ord och begrepp. Läs där­ efter texten igen på något av de sätt som beskrivs på sidan 12. Här kan det passa att ge eleverna olika roller och läsa repliker. Eleverna kan också läsa texten tillsammans i par eller grupper. För att utveckla läsflyt och läsförståelse ytterligare bör eleverna dessutom få möjlighet att läsa texten på egen hand.

Uppmärksamma faktarutan om parkeringsvakt.

Läs den gemensamt och samtala om innehållet.

Efter läsningen Bearbeta textens innehåll på följande sätt: • Samtala med eleverna om innehållet i texten.

Vilka tankar och känslor väcks hos eleverna?

• Sammanfatta texten med stöd av frågor som: Vem handlar texten om? Var utspelar det sig? Vad händer? Hur slutar det? Avsluta med att fråga Vad tror du kommer att hända sedan? (Använd samtals­ modellen EPA.) • Använd bilderna från kapitlet och låt eleverna sam­ tala i par om vad som händer. Uppmuntra eleverna att använda ord, begrepp och uttryck från texten.

• Bearbeta textens innehåll genom att låta eleverna dramatisera scener ur kapitlet, till exempel när Noa möter parkeringsvakten, och då använda specifika ord och uttryck som finns i texten.

Gå igenom läsförståelsefrågorna på sidan 12 i arbets­ boken (gärna projicerade på tavlan) och låt eleverna först besvara dessa muntligt. Låt eleverna därefter skriva svaren i sina böcker. Du kan stötta skrivandet genom att ni formulerar svaren tillsammans och du skriver svaren på tavlan. En annan stöttning kan vara att ge eleverna början på svaren.

Förberedelse inför att arbeta med uppgifter i arbetsboken • Verb Repetera vad ett verb är och hur eleverna kan känna igen det.

• Sammansatta ord Texten innehåller några ord som är sammansatta med ordet parkering. Leta upp dessa i texten. Samtala med eleverna om vad ordet parkering betyder, att det kommer från verbet parkera och om eleverna känner till fler sammansatta ord med parkering.

Del 1 PÅ FRITIDEN

51102740_1.4 Inlaga.indd 27

27

2022-04-06 15:23

5

Jag vill bara ta det lugnt Men jag älskar att bara ta det lugnt.

Chillar och gillar att bara ta det lugnt.

Jag vill mysa i min sköna, gröna kofta och hänga med vännerna och softa.

Jag känner ingen press.

Jag känner ingen stress.

Jag vill bara ta det lugnt.

Mina spelar fotboll varje vecka.

Tarek går och simmar med Rebecka.

Ali spelar tennis med Samuel och Dennis.

Alla verkar veta vad de vill.

Ingen verkar kunna sitta still.

Men jag älskar att bara ta det lugnt.

Chillar och gillar att bara ta det lugnt.

Jag vill mysa i min sköna, gröna kofta och hänga med vännerna och softa.

Jag känner ingen press.

Jag känner ingen stress.

Jag vill bara ta det lugnt.

Basket, löpning, yoga, handboll, klättring och balett.

Ingenting för mig som vill ta det lugnt.

Allt det där känns jobbigt och tungt.

För jag älskar att bara ta det lugnt.

Chillar och gillar att bara ta det lugnt.

Jag vill mysa i min sköna, gröna kofta och hänga med vännerna och softa.

Jag känner ingen press.

Jag känner ingen stress.

Jag vill bara ta det lugnt.

Sami spelar tuba i orkester.

Varje fredag styrketränar Ester.

Mira åker skateboard med Sullivan och Tord.

Alla verkar veta vad de vill.

Ingen verkar kunna sitta still.

17

16

51102535.1.1_Inlaga.indd 16

2020-01-16 10:15

51102535.1.1_Inlaga.indd 17

2020-01-16 10:15

KAP 5 Jag vill bara ta det lugnt Det här är en sång som handlar olika saker som man kan göra på fritiden, men det är också en sång som handlar om att bara ta det lugnt. Olika synonymer (och slang) för att ta det lugnt som chilla och softa förekommer. Sångtexten rimmar på flera ställen, vilket öppnar upp för att arbeta med rim. I texten nämns många olika sporter som eleverna kanske känner till eller som är nya för dem. Sången innehåller också ett antal namn.

Förberedelser inför att arbeta med uppgifter i arbetsboken • Rimord Förbered eleverna genom att arbeta med rim.

Använd kopieringsunderlaget på sidan 128 och gör uppgiften Hitta dina rimkompisar tillsammans.

Kopiera lapparna, klipp ut och dela ut till eleverna.

De ska nu gå runt och hitta kompisar som har ord som rimmar på sina lappar.

Ord och begrepp ta det lugnt, tennis, chilla, kofta, softa, press, stress, tuba, orkester, styrketräna, skateboard, basket, löpning, yoga, handboll, klättring, balett, tungt

• Alfabetisk ordning Gå igenom vad alfabetisk ordning innebär. Låt till exempel eleverna ställa sig i alfabetisk ordning utifrån sina namn. Uppmärksamma eleverna på att om begynnelsebokstaven är samma i flera ord måste de titta på den andra eller den tredje bok­ staven för att avgöra den alfabetiska ordningen.

Bearbeta sången • Lyssna på sången (bilderna projicerade på tavlan) • Samtala om vad sången handlar om. Låt eleverna leta efter namnen som är med i sången. Ställ frågan: Hur ser man att det är ett namn?

• Titta på bilderna och samtala om vilka aktiviteter som barnen på bilderna gör? Vilka aktiviteter är nya för eleverna? Jämför med vad dessa aktiviteter heter på andra språk som eleverna kan. Finns det ord som påminner om varandra. Låt eleverna visa med kroppspråket vad barnen i texten gör.

• Läs igenom texten gemensamt med stöd av bilderna.

• Sjung tillsammans.

28

• Vilket ord ska bort?

Det här är en kategoriseringsuppgift där eleverna ska komma på vilket ord som inte passar ihop med de övriga. Gå igenom detta genom att ge exempel på tavlan; apelsin, päron, ägg, äpple. Använd gärna bildstöd (finns att tillgå i lärarhandledning A) eller förstärk genom att rita bilder • Vilken sport är det?

Samtala om och repetera olika sporter och aktivi­ teter (simning, fotboll, tennis, balett, basket). Låt eleverna dela med sig av sina erfarenheter av sport.

Var utövas sporten? Vad använder/behöver man?

Förstärk gärna med bilder.

Del 1 PÅ FRITIDEN

51102740_1.4 Inlaga.indd 28

2022-04-06 15:23

Del 2 BÖCKER OCH FÖRFATTARE HÖGLÄSNINGSTEXT 2

(sekvensbilder, kopieringsunderlag sidan 114)

Ord och uttryck att uppmärksamma och förklara raket, bibliotek, rymdraket, bläddra, bokstäver, stolt, ryggsäck, gummistövlar, skolgård, stövel, snubbla, i en båge, vattenpöl, gympapåse, knöla ner, förtvivlad, värdelös, titta forskande, korridor, vaktmästare, glödlampa, stirra, sjunka ner på stolen, ärm (jämför arm)

Raketboken Den här veckan ska alla i klassen låna var sin bok på skolans bibliotek. De ska läsa en stund varje dag och på fredagen ska de berätta för varandra om vad de har läst.

Rana hittar en bok som verkar spännande. På framsidan syns en pojke i en rymdraket.

Rana bläddrar lite i boken. Texten har ganska små bokstäver och det finns inte många bilder i boken.

Rana läser på baksidan. Boken handlar om en pojke och hans pappa som bygger en rymdraket. På natten när pojkens mamma och pappa sover smyger pojken in i raketen som plötsligt startar. Kommer pojken att klara sig ensam ute i rymden?

– Det är en ganska tjock bok, säger Sam när han ser boken som Rana håller i.

– Det klarar jag, säger Rana stolt.

Hon bläddrar fram till slutet av boken, den har femtio sidor.

– Om jag läser sju sidor varje dag så går det nog, säger hon bestämt.

• Vad ska alla i klassen göra den här veckan?

• Hur många sidor ska Rana läsa?

• Vad handlar Ranas bok om?

När skoldagen är slut ska Rana till fritids. Hon tar på sig ryggsäcken.

Boken om rymdraketen håller hon under armen. Det regnar ute så Rana hoppar i sina gummistövlar. Sedan springer hon över skolgården för att hinna ifatt Ina som kör Elena till fritids.

Rana har inte trampat ner ordentligt i den högra stöveln. Halvvägs över gården snubblar hon och faller framåt. Hon släpper boken för att ta emot sig med händerna. Boken flyger i en båge och landar i en vattenpöl.

– Neej, ropar Rana och skyndar sig att ta upp boken.

Hon försöker torkar av boken med ärmen och hon ser hur bladen längst bak är mörka av regnvatten. Då kommer hon att tänka på sin gympapåse. Den har hon glömt. Mamma bad henne ta hem den så de kunde tvätta gympakläderna. Hon drar på sig stöveln ordentligt och går mot gymnastiksalen. I omklädningsrummet hänger hennes gröna gympa­ påse. Handduken hänger bredvid. Hon öppnar sin ryggsäck och knölar ner påsen och handduken.

• Vilket väder är det den här dagen?

• Vad händer på vägen till fritids?

• Varför går Rana tillbaka till skolan?

Del 2 BÖCKER OCH FÖRFATTARE

51102740_1.4 Inlaga.indd 29

29

2022-04-06 15:23

Det är inte förrän på kvällen som Rana upptäcker att boken är borta.

Hon säger inget till någon, hon tänker att hon kommer att hitta den nästa dag.

Nästa dag letar Rana överallt, men hon hittar inte boken. Den är inte på fritids, inte i omklädningsrummet och ingen har lämnat in den på biblioteket.

– Har du blivit av med din bok? frågar Morten som arbetar i biblioteket.

– Nej, nu vet jag var den är, säger Rana snabbt och lämnar biblioteket utan att titta på Morten.

Under dagen som går blir Rana mer och mer förtvivlad. Hon har gjort det hon inte får. Hon har tappat boken i en vattenpöl och sedan har hon tappat bort den. Rana vill bara gråta.

I slutet på skoldagen tar alla fram sina böcker för att läsa en stund.

Rana vet att hon borde prata med Sam, men hon vågar inte. Hon borde säga som det är, att hon har slarvat bort boken. När Sam närmar sig Ranas plats reser hon sig.

– Jag måste gå på toaletten, säger hon.

Sam tittar forskande på henne när hon lämnar klassrummet.

I korridoren möter Rana vaktmästaren Nasim.

Han har en glödlampa i ena handen och i den andra har han… Rana stirrar på boken i Nasims hand. Det är en bok med en rymdraket på framsidan.

– Vad har du där, frågar Rana med darrande röst.

– En bok som någon har lagt under ett skåp i omklädningsrummet, svarar Nasim.

Aktivitet Att hitta rätt bok • Gör ett besök på skolans bibliotek (eller annat bibliotek) och visa, med hjälp av bibliotekarien, hur böckerna är organiserade i biblioteket.

• Samtala om vilken information du får om en bok när du tittar/läser på framsidan respektive baksidan. Detta är till stor hjälp när eleverna ska välja en bok.

• Hur vet man att en bok är lagom? Uppmärk­ samma eleverna på vikten av att välja en bok som passar för dem det vill säga utifrån var de befinner sig i sin läsutveckling. Nedanstående beskrivningar kan användas för att förklara detta

30

– Åh, det är min bok, säger Rana lyckligt. Jag har letat överallt efter den.

Rana tar boken med sig till klassrummet. Den är lite smutsig, men den är torr. Sidorna längst bak i boken är lite vågiga, men texten syns tydligt. Rana läser några sidor. Jag hinner aldrig bli klar med den här boken till fredag, tänker hon.

• • • •

När upptäcker Rana att boken har försvunnit?

Var letar hon?

Vem är Morten?

Vad händer när Rana ska gå på toaletten?

På fredagen ska alla elever berätta om boken de har läst.

– Jag ser att alla har med sina böcker, säger Sam. Så bra! Nu ska det bli spännande att höra vad era böcker handlar om och vad ni tycker om dem.

Rana sjunker ner på stolen. Hennes bokmärke är på sidan 20 i Raketboken. Hon tittar på sina klass­ kamrater. På alla som har hållit reda på böckerna och gjort allt som de skulle. Sedan räcker hon upp handen.

– Sam, jag måste berätta en sak …

• Vad säger Sam till klassen?

• Hur tror du Rana känner sig och vad tror du att hon tänker berätta?

för eleverna och hur de kan tänka kring val av bok.

För svår ­ Det är många ord som jag inte förstår. Jag måste läsa långsamt. Jag tappar lätt koncentrationen och intresset.

För lätt ­ Jag läser så snabbt så att jag tappar fokus. Jag behöver inte anstränga mig och min läsning utvecklas inte.

Alldeles lagom ­ Boken fångar och behåller mitt intresse. Den innehåller en del nya ord men det känns bra och jag förstår det som jag läser. Jag vill bara fortsätta att läsa!

Del 2 BÖCKER OCH FÖRFATTARE

51102740_1.4 Inlaga.indd 30

2022-04-06 15:23

1

BÖCKER OCH FÖRFATTARE

Det var en gång …

– Jag vet vad jag ska skriva, säger Noa. Det var en gång en rymdraket som åkte ut i rymden och störtade i havet. Snipp, snapp, snut, så var sagan slut. Hela klassen skrattar.

Klassen har fått besök av en kvinna som heter Samira.

Samira skriver på tavlan med stora bokstäver: DET VAR EN GÅNG …

– Jag är författare och jag skriver sagor för barn, berättar hon.

– Får en författare ljuga? frågar Noa. – Jag brukar säga att jag hittar på saker.

Jag använder min fantasi, svarar Samira.

Samira skriver på tavlan igen … och sedan levde de lyckliga i alla sina dagar.

– Sagor har ofta ett lyckligt slut, säger hon.

Hur tycker ni att en saga ska sluta?

Under rasten sätter Sam och Samira upp barnens alla texter och bilder på en vägg i klassrummet.

Samira tittar på en bild av en raket i rymden.

Hon ler och läser texten högt.

– Det var en gång en raket som åkte rakt ut i rymden. Pojken i raketen var liten och rädd.

I fyra år, tre månader och två dagar åkte han bort från jorden. Sedan landade han äntligen på en planet som hette Korven. Där levde han lycklig i alla sina dagar.

– Snipp, snapp, snut, så var sagan slut, skrattar Sam.

Barnen har många frågor. Rana vill veta hur många böcker Samira har skrivit. Elena frågar vad böckerna heter. Noa undrar om böckerna finns på skolans bibliotek. Ina undrar om det är roligt att vara författare. Abdi berättar att hans mamma är författare och att hon skriver dikter.

– I dag ska ni alla få vara författare, säger Samira.

Ni ska skriva en egen saga som börjar med Det var en gång …

19

18

51102535.1.1_Inlaga.indd 18

2020-01-16 10:15

51102535.1.1_Inlaga.indd 19

2020-01-16 10:15

KAP 1 Det var en gång …

Klassen får besök av Samira som är författare. Hon berättar om sitt yrke och barnen får ställa frågor till henne. Därefter får de skriva egna sagor. Texten öppnar upp för samtal om vad en saga är och hur den kan börja och sluta och introducerar begreppen Det var en gång, snipp snapp snut och lycklig i alla sina dagar. I texten förekommer tidsbegrepp som dagar, månader och år.

Ord, begrepp och uttryck i texten Det var en gång … kvinna, författare, ljuga, fantasi, bibliotek, dikt, rymdraket, rymden, störta, snipp snapp snut, lycklig i alla sina dagar, text, vägg, år, månader och dagar, jorden, landa, planet Före läsningen Samtala om rubriken (och begreppet) ”Det var en gång…”Har du hört dessa ord tidigare? Var brukar de finnas? Ta också gärna vara på elevernas erfarenheter av sagor på andra språk. Ställ frågor: Har du hört en saga på något annat språk? Hur började den?

Läsning Först läser du texten högt och uppmuntrar eleverna att följa med i texten. Tänk på att läsa med inlevelse och intonation så att eleverna får en förebild för sitt eget läsande. Stanna vid behov upp vid ord och begrepp (se ovan) som behöver uppmärksammas eller förklaras. Dela upp läsningen och stanna upp vid jämna mellanrum på lämpliga ställen för att samman­ fatta. Uppmana eleverna att titta på bilderna som för­ stärker förståelsen för ord och begrepp. Läs därefter texten igen på något av de sätt som beskrivs på sidan 12. Eleverna kan också läsa texten tillsammans i par eller grupper. För att utveckla läsflyt och läs­ förståelse ytterligare bör eleverna dessutom få möjlighet att läsa texten på egen hand (eventuellt som hemläxa).

Efter läsningen Barnen i läseboken är nyfikna och ställer frågor till Samira. Repetera frågeorden när, vad, var, vem, hur och varför (finns som kopieringsunderlag på sidan 146) Låt dina egna elever ge exempel på sådant som barnen i boken vill veta. Låt dem också ge förslag på hur frågorna kan formuleras. Till exempel: Rana vill veta hur många böcker Samira har skrivit. Hon kan ställa frågan Hur många böcker har du skrivit?

Använd bilderna från kapitlet och låt eleverna samtala i par om vad som händer på bilden. Upp­ muntra dem då att använda ord, begrepp och uttryck från texten.

Gå igenom läsförståelsefrågorna på sidan 16 i arbetsboken (gärna projicerade på tavlan) och låt eleverna först besvara dessa muntligt. Låt eleverna därefter skriva svaren i i sina böcker. Du kan stötta skrivandet genom att ni formulerar svaren tillsam­ mans och du skriver svaren på tavlan. En annan stöttning kan vara att ge eleverna början på svaren.

Aktivitet Arbeta med texttypen saga/narrativ text utifrån cirkelmodellens arbetsgång* (kopieringsunderlag sidan 140) • Fas 1 ­ Samtala med eleverna om sagor. När läser man sagor? Hur känns det att läsa sagor , Vilka sagor tycker du om? Berätta att sagor är uppbyggda på ett särskilt sätt. De har en inledning som berättar vem sagan kommer att handla om och var den utspelar sig. Därefter uppstår ett problem som får en lösning och ett slut.

• Fas 2 ­ Läs och studera en enkel saga (förslagsvis den korta sagan om en rymdraket i detta kapitel) Identifiera de olika delarna (inledning, problem, lösning, slut) och presentera samtidigt fyrfältaren Del 2 BÖCKER OCH FÖRFATTARE

51102740_1.4 Inlaga.indd 31

31

2022-04-06 15:23

(kopieringsunderlag sidan 129) projicerad på tavlan. Fyll i den med lämpliga stödord och låt där­ efter eleverna sammanfatta sagan muntligt med hjälp av orden i fyrfältaren.

• Fas 3 ­ Skriv en gemensam saga utifrån en fyrfältare som du har fyllt i, det vill säga vem sagan ska handla om, vilket problem som uppstår, en lösning och ett slut. Eleverna gör om stödorden från fyrfältaren till meningar som du skriver.

Använd projektor för att låta eleverna se när texten växer fram.

Förberedelse inför att arbeta med uppgifter i arbetsboken • Det var en gång ...

Arbeta med sagans uppbyggnad enligt ovan.

• Flera av samma sort Projicera affischen med substantiv och gå igenom och repetera vad ett substantiv är (kopierings­ underlag sidan 124). Skriv gärna ut affischen i A3 och sätt upp på den väggen i klassrummet.

SUBSTANTIV

Eventuellt behöver fas två och tre upprepas flera gånger. Genom att skriva en gemensam saga där eleverna är med och påverkar innehållet i fyrfältaren kan du som lärare modellera hur man bygger upp texten. Detta hjälper eleverna att bli trygga i sagans struktur.

Substantiv är ord som är namn på något. Du kan säga en, ett eller flera framför.

en bok

ett slott

en boll

flera morötter

• Fas 4 ­ Nu ska eleverna skriva en egen liten saga med stöd av en tom fyrfältare.

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

Inledning Vem/vilka? Var? När?

Problem Vad händer?

124

Lösning Hur löser sig problemet?

Slut Till slut …

Fyrfältare · Kopieringsunderlag 129

Låt eleverna arbeta i par och använda digitala verktyg. När sagorna är klara skrivs de ut och eleverna får illustrera dem med en bild. Här kan du också ge eleverna möjlighet att skriva på sitt starkaste skriftspråk eller andra språk som eleverna kan.

32

Kopieringsunderlag · Affisch med substantiv

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

Samtala om hur substantiv ändras i plural. Ge exempel på ord där vi lägger till -er, -ar och -or.

Berätta att vokalerna ibland ändras och ge exempel på detta (bok/böcker, natt/nätter och så vidare).

• Vem undrar vad?

Repetera vilka frågor som barnen i texten ställer (se ovan).

Del 2 BÖCKER OCH FÖRFATTARE

51102740_1.4 Inlaga.indd 32

2022-04-06 15:23

2 På biblioteket Efter lunchen följer Samira med klassen till skolans bibliotek.

Morten är bibliotekarie. Han har tagit fram Samiras böcker och lagt dem på ett bord.

När Samira har läst klart visar Morten runt i biblioteket.

– På den här hyllan finns det bilderböcker.

Där står serier och där borta finns alla faktaböcker, säger Morten och pekar på olika hyllor.

– När ni lånar böcker får ni ta hem dem eller ha dem i klassrummet. Det är viktigt att ni kommer ihåg att lämna tillbaka de böcker som ni lånar.

Ni får inte klottra i böckerna och inte vika bladen.

– Vad händer om jag slarvar bort boken, undrar Rana.

– Då måste jag kanske köpa en ny likadan bok, säger Morten.

– Jag tror att jag vill jobba på ett bibliotek när jag blir stor, säger Abdi.

– Du ska ju bli pilot, säger Noa. – Jag kan ha två jobb, säger Abdi.

Bibliotekarie På ett bibliotek kan man få hjälp av en bibliotekarie.

En bibliotekarie kan hjälpa till att välja och hitta böcker, filmer och musik.

Barnen bläddrar i böckerna för att se om sagorna börjar med Det var en gång och om de har ett lyckligt slut. De enas om en bok som de vill att Sam ska läsa för dem i klassrummet.

– Samira kan läsa första kapitlet, föreslår Morten.

– Det vill jag gärna, säger Samira.

Barnen sätter sig i en ring på golvet.

Samira sätter sig också i ringen och börjar läsa.

– Det vara en gång ...

21

20

51102535.1.1_Inlaga.indd 20

2020-01-16 10:15

51102535.1.1_Inlaga.indd 21

2020-01-16 10:15

KAP 2 På biblioteket Klassen går till skolans bibliotek tillsammans med Samira. Här möter de Morten som är bibliotekarie och som visar dem runt i biblioteket. Han berättar också om olika sorters böcker. Barnen får titta i Samiras böcker och hon läser ett kapitel för dem ur en av böckerna. Kapitlet tar också upp olika typer av böcker (genre) och vikten av att vara rädda om de böcker som man lånar. Kapitlet innehåller också en faktaruta med några rader om vad en bibliotekarie är och gör.

Ord, begrepp och uttryck i texten bibliotek, lunch, bläddra, enas, kapitel, sitta i en ring (se bild på sidan 20), hylla, bilderbok, serie, faktabok, klottra, vika, slarva bort, likadan, pilot Före läsningen Samtala om bilden på sidan 21. Ställ frågor: Vem ser du på bilden,Var är de?,Vad gör de? Vad står det på bokhyllorna? Låt eleverna dela med sig av sina erfaren­ heter av bibliotek och biblioteksbesök. Gör gärna ett besök på skolans bibliotek före läsningen för att skapa förförståelse.Visa då på olika sorters böcker och var eleverna hittar dem.

Läsning Först läser du texten högt och uppmuntrar eleverna att följa med i texten. Tänk på att läsa med inlevelse och intonation så att eleverna får en förebild för sitt eget läsande. Stanna vid behov upp vid ord och begrepp (se ovan) som behöver uppmärksammas eller förklaras. Dela upp läsningen och stanna upp vid jämna mellanrum på lämpliga ställen för att samman­ fatta. Uppmana eleverna att titta på bilderna som förstärker förståelsen för ord och begrepp. Läs där­ efter texten igen på något av de sätt som beskrivs på

sidan 12. Eleverna kan också läsa texten tillsammans i par eller grupper.

Efter läsningen Bearbeta textens innehåll på något eller några av följande sätt: • Samtala med eleverna om innehållet i texten.

Vilka tankar väcks hos eleverna?

• Sammanfatta texten med stöd av frågor som: Vem handlar texten om? Var utspelar det sig? Vad händer?

• Använd bilderna från kapitlet och låt eleverna samtala i par om vad som händer. Uppmuntra eleverna då att använda ord, begrepp och uttryck från texten.

Gå igenom läsförståelsefrågorna på sidan 18 i arbets­ boken (gärna projicerade på tavlan) och låt eleverna först besvara dessa muntligt. Låt eleverna därefter skriva svaren i i sina böcker. Du kan stötta skrivandet genom att ni formulerar svaren tillsammans och du skriver svaren på tavlan. En annan stöttning kan vara att ge eleverna början på svaren.

Förberedelse inför att arbeta med uppgifter i arbetsboken • Vilka böcker lånar barnen?

Prata om olika typer av böcker, gärna genom att visa exempel. Vad kan man läsa om i de olika böckerna? Kan titel och framsida ge en ledtråd till bokens innehåll? I uppgiften ska eleverna skriva namnet på barnen vid den bok som de lånar.

• Bokens delar Gå igenom vad bokens olika delar kallas och visa tydligt på en riktig bok.

Del 2 BÖCKER OCH FÖRFATTARE

51102740_1.4 Inlaga.indd 33

33

2022-04-06 15:23

3 Abdis mamma läser dikter

Det är fyra författare från olika länder som ska läsa ur sina böcker. Abdis mamma är först. Hon stakar sig i början och darrar lite på rösten.

Efter en stund går det bättre.

Abdi är stolt över sin mamma.

När hon har läst klart klappar alla i händerna. Abdi applåderar längre än alla andra.

– Bravo, ropar han.

Det är lördag förmiddag och Abdi går med Ina och Inas mormor till biblioteket. De ska lyssna på Abdis mamma som ska läsa sina dikter.

– Jag tycker att det ska bli spännande att lyssna på din mamma. Jag önskar att jag också kunde skriva dikter, säger Inas mormor.

Abdi rycker på axlarna.

– Det kan du säkert, säger Abdi. Det är bara att sätta igång.

Det är många som har kommit för att lyssna.

Abdi, Ina och Inas mormor sätter sig på stolarna längst fram i salen.

Författare En författare skriver olika sorters texter. Det kan till exempel vara böcker för barn eller vuxna. Det kan vara berättelser som är påhittade eller sanna. Det kan också vara faktaböcker och läromedel.

Abdis mamma är nervös. Hon kommer och kramar om barnen och hälsar på Inas mormor.

– Det är första gången jag ska läsa mina dikter på svenska för en publik, säger hon. Jag har inte så bra uttal. Det hade varit enklare att läsa på mitt modersmål.

23

22

51102535.1.1_Inlaga.indd 22

2020-01-16 10:15

51102535.1.1_Inlaga.indd 23

2020-01-16 10:15

KAP 3 Abdis mamma läser dikter Abdi går med Ina och hennes mormor till biblioteket i stan. Där ska de lyssna på Abdis mamma som ska läsa sina dikter. Abdis mamma är nervös och oroar sig för sitt svenska uttal. Läsningen inbjuder till samtal om dikter på olika språk och att det ibland kan vara enklare att uttrycka tankar och känslor på sitt starkaste språk. En passande aktivitet i samband med läsningen är att låta eleverna skriva egna dikter. Kapitlet innehåller också en faktaruta med några rader om vad en författaren är och gör.

Ord, begrepp och uttryck i texten dikt, förmiddag, nervös, spännande, rycka på axlarna, sätta igång, lyssna, sal, nervös, publik, uttal, moders­ mål, staka sig, darra på rösten, stolt, klappa i händerna, applådera, texter, påhittad, sann, läromedel Före läsningen Samtala med eleverna utifrån rubriken. Vad är en dikt?

Låt eleverna dela med sig av sin erfarenhet av dikter.

De kanske har hört en dikt på något annat språk. Ta gärna hjälp av modersmålslärare, studiehandledare eller vårdnadshavare för att läsa en dikt på något annat språk. Samtala om bilden på sidan 23 i läseboken utifrån frågorna: Vad ser du och vad händer? Uppmärk­ samma ordet poesi och dess betydelse.

Läsning Först läser du texten högt och uppmuntrar eleverna att följa med i texten. Tänk på att läsa med inlevelse och intonation så att eleverna får en förebild för sitt eget läsande. Stanna vid behov upp vid ord och begrepp (se ovan) som behöver uppmärksammas eller förklaras. Dela upp läsningen och stanna upp vid jämna mellanrum på lämpliga ställen för att samman­ fatta. Uppmana eleverna att titta på bilderna som förstärker förståelsen för ord och begrepp. Läs därefter 34

texten igen på något av de sätt som beskrivs på sidan 12. Läs faktarutan om författare och samtala om olika typer av texter. Vad menas med ett läromedel? Eleverna kan också läsa texten tillsammans i par eller grupper.

För att utveckla läsflyt och läsförståelse ytterligare bör eleverna dessutom få möjlighet att läsa texten på egen hand (eventuellt som hemläxa).

Efter läsningen Bearbeta textens innehåll på något eller några av följande sätt: • Sammanfatta texten med stöd av frågor som: Vem handlar texten om? Var utspelar det sig? Vad händer? Hur slutar det?

Avsluta med att fråga Hur tror du att Abdis mamma känner sig nu? (Använd gärna samtalsmodellen EPA, se sidan 10.)

• Använd bilderna från kapitlet och låt eleverna samtala i par om vad som händer på bilden.

Uppmuntra dem då att använda ord, begrepp och uttryck från texten.

Gå igenom läsförståelsefrågorna på sidan 20 i arbets­ boken (gärna projicerade på tavlan) och låt eleverna först besvara dessa muntligt. Låt eleverna därefter skriva svaren i sina böcker. Du kan stötta skrivandet genom att ni formulerar svaren tillsammans och du skriver svaren på tavlan. En annan stöttning kan vara att ge eleverna början på svaren.

Förberedelse inför att arbeta med uppgifter i arbetsboken • Rim Berätta att en dikt ofta rimmar. Repetera vad ett rim innebär och ge exempel. Ta gärna hjälp av modersmålslärare eller studiehandledare för att förklara vad som menas med att rimma. Låt

Del 2 BÖCKER OCH FÖRFATTARE

51102740_1.4 Inlaga.indd 34

2022-04-06 15:23

eleverna rimma på ord som till exempel; rött och ut. Om de har svårt att komma på ord kan de nonsensrimma, det vill säga använda ord som rimmar men som inte har någon betydelse. Det viktiga är att eleverna får en känsla för de åter­ kommande språkljuden. Använd kopierings­ underlaget Hitta din rimkompis på sidan 128 och låt eleverna i par träna på att rimma till olika orden.

Aktivitet: Dikter Låt eleverna skriva egna dikter. Här följer några exempel på olika typer av dikter och stödstrukturer för dessa: • Börjor Eleverna får början på meningar som de ska avsluta med ett eller flera ord och som tillsammans blir till en dikt. Till exempel; Jag blir glad när…, Jag blir ledsen när…, Jag blir arg när....

• Motsatsord Repetera vad ett motsatsord är och låt eleverna ge exempel. Repetera kapitlet, låt eleverna arbeta i par för att hitta ord i kapitlet som de kan säga motsatsord till.

• Använd dina sinnen Låt eleverna beskriva vad de ser, hör, luktar, känner i en viss miljö.

• Vad gör de?

Det här är en uppgift om olika yrken och vad personerna som har yrket gör. Samtala med eleverna om vad en författare, bibliotekarie, pilot, lärare och parkeringsvakt gör innan eleverna arbetar med uppgiften. Jämför med vad de här yrkena heter på andra språk som eleverna kan.

Finns det ord som påminner om de svenska orden.

Låt eleverna dela med sig av sina erfarenheter av personer med dessa yrken.

• Ordklassdikt (femrading) En dikt som består av fem rader.

Rad 1: ett substantiv, rad 2: två adjektiv som beskriver substantivet, rad 3: tre verb som hör ihop med substantivet, rad 4: en hel mening om substantivet, rad 5: samma substantiv som rad 1 eller ett annat ord för detta. Exempel: Bibliotek tyst, mysigt läser, lyssnar, lånar På hyllorna finns många böcker Bibliotek

• Ordfläta Projicera ordflätan på sidan 22 i arbetsboken och läs igenom meningarna tillsammans innan eleverna själva eller i par fyller i de rätta orden (tyvärr är det tryckfel i rutan med orden till ordflätan och bibliotekarie är felstavat ­ kommer att åtgärdas vid tilltryck).

Del 2 BÖCKER OCH FÖRFATTARE

51102740_1.4 Inlaga.indd 35

35

2022-04-06 15:23

4 Förr i tiden

– Jag hjälpte till att passa mina syskon. Jag hjälpte också till med matlagning och tvätt. Vi bodde på en bondgård. Mamma och pappa hade fullt upp med djuren och med jordbruket.

Abdi och Ina går med Inas mormor till bibliotekets barnavdelning. Inas mormor somnar genast i en av sofforna.

– Det är pinsamt om hon börjar snarka, säger Ina och ser sig omkring.

Abdi bläddrar i en bok med gamla sagor.

Han läser högt för Ina. Då slår Inas mormor upp ögonen.

– Det fanns inga bibliotek i skolan när jag var barn, säger hon.

– Hade ni inget bibliotek i skolan, frågar Abdi.

Inas mormor skakar på huvudet.

– Jag gick inte i skolan så många år, säger hon.

Det var ganska vanligt i mitt hemland.

– Va? säger Ina. Vad gjorde du när du inte var i skolan?

En bibliotekarie kommer fram till dem.

– Förlåt att jag stör, men jag hörde vad ni pratade om, säger hon.

Bibliotekarien håller fram en bok.

Den heter ”Sverige för 100 år sedan”.

– Det här är en spännande bok om hur det var i Sverige förr i tiden, säger hon.

– Får vi låna den? frågar Ina. Vi lovar att lämna tillbaka den i tid. Vi ska inte rita i den, inte vika bladen eller slarva bort den.

Ina ser på Abdi och viskar: – Jag undrar hur det hade varit om vi hade levt för hundra år sedan.

Abdi nickar.

– Ja, då hade jag nog inte kunnat bli pilot eller bibliotekarie, säger han.

Abdi slår ihop sagoboken. Han och Ina sätter sig bredvid Inas mormor som berättar:

25

24

51102535.1.1_Inlaga.indd 24

2020-01-16 10:15

51102535.1.1_Inlaga.indd 25

2020-01-16 10:15

KAP 4 Förr i tiden Inas mormor berättar om hur det var när hon var liten i sitt hemland. Bibliotekarien ser likheter med hur det var i Sverige förr i tiden och visar en bok som heter Sverige för 100 år sedan. I samband med läsningen passar det att prata om förr och nu (se förslag till aktivitet nedan). Även begreppet hemland och elevernas egna erfarenheter av detta kan öppna upp för samtal om olika erfarenheter.

Ord, begrepp och uttryck i texten förr i tiden, avdelning, genast, pinsamt, snarka, bläddra, slå upp ögonen, skaka på huvudet, hemland, slå ihop en bok, matlagning, tvätt, bondgård, ha fullt upp, jordbruk, slarva bort, vika, störa, viska, nicka För läsningen Samtala med eleverna utifrån rubriken: Vad menar man med förr i tiden? Hur många år sedan är det? Hur lång tid är 100 år? Finns det ett annat ord för 100 år?

Till dessa frågor finns inga rätta svar (förutom sekel), men det kan bli intressanta diskussioner och samtal.

Jämför gärna med andra språk som eleverna kan, vad heter till exempel 100 år på olika språk.

Läsning Först läser du texten högt och uppmuntrar eleverna att följa med i texten. Tänk på att läsa med inlevelse och intonation så att eleverna får en förebild för sitt eget läsande. Stanna vid behov upp vid ord och begrepp (se ovan) som behöver uppmärksammas eller förklaras. Låt gärna eleverna visa med kroppsspråk hur det ser ut när de slår ihop en bok, slår upp ögonen och skakar på huvudet. Dela upp läsningen och stanna upp vid jämna mellanrum på lämpliga ställen för att sammanfatta. Uppmana eleverna att titta på bilderna som förstärker förståelsen för ord och begrepp.

Projicera sidan 25 och titta till exempel på bilden 36

längst upp i hörnet. Vem är personerna på den här bilden? Fokuser på Abdis slutkommentar. Varför säger Abdi att han inte hade kunnat bli pilot eller bibliotekarie om han hade levt för 100 år sedan. Läs därefter texten igen på något av de sätt som beskrivs på sidan 12.

Eleverna kan också läsa texten tillsammans i par eller grupper. För att utveckla läsflyt och läsförståelse ytterligare bör eleverna dessutom få möjlighet att läsa texten på egen hand (eventuellt som hemläxa).

Efter läsningen Bearbeta textens innehåll på något eller några av följande sätt: • Samtala med eleverna om innehållet i texten.

Vilka tankar och känslor väcks hos eleverna?

• Sammanfatta texten med stöd av frågor som: Vem handlar texten om? Var utspelar det sig? Vad händer? Hur slutar det? Avsluta med att fråga Vad tror du kommer att hända sedan? (Använd gärna samtalsmodellen EPA, se sidan 10.)

• Använd bilderna från kapitlet och låt eleverna samtala i par om vad som händer. Uppmuntra dem då att använda ord, begrepp och uttryck från texten. Återkom till bilden längst upp på sidan 25.

Vem är personerna på bilden? Kan eleverna koppla bilden till texten?

• Sammanfatta elevernas tankar om Abdis slut­ kommentar.

• Bearbeta textens innehåll genom att låta eleverna dramatisera scener ur kapitlet och då använda specifika ord och uttryck som finns med i texten.

Gå igenom läsförståelsefrågorna på sidan 23 arbets­ boken (gärna projicerade på tavlan) och låt eleverna först besvara dessa muntligt. Låt eleverna därefter skriva svaren i sina böcker. Du kan stötta skrivandet genom att ni formulerar svaren tillsammans och du

Del 2 BÖCKER OCH FÖRFATTARE

51102740_1.4 Inlaga.indd 36

2022-04-06 15:23

skriver svaren på tavlan. En annan stöttning kan vara att ge eleverna början på svaren.

Namn: ____________________________

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

• Ord med bokstaven O Uppmärksamma eleverna på att bokstaven o ibland låter som å. Ge exempel (boll, lov, sova).

Kopieringsunderlag · Venndiagram

• Släktingar Texten handlar om Inas mormor.Vad betyder ordet mormor? Utgå från detta och samtala/ berätta om vad olika släktingar kallas. Uppmärk­ samma eleverna på att mamma också kallas mor och att pappa kallas far.Visa sedan att man ofta kan se på ordet vem det är till exempel moster = mors syster. Här passar det också att göra jämförelser med andra språk som eleverna kan. Finns det ord som påminner om varandra eller om de svenska orden?

130

Förberedelse inför att arbeta med uppgifter i arbetsboken • Leta efter verb Projicera först affischen med verb (kopierings­ underlag sidan 122) och repetera med eleverna.

Skriv gärna ut affischen i A3 och sätt upp på väggen i klassrummet. Låt därefter eleverna leta efter verb i texten. Det kan göras genom en gemensam genomgång eller att eleverna arbetar i par.

Aktivitet Låt eleverna i par eller i grupp använda ett Venn­ diagram (kopieringsunderlag sidan 130) för att göra jämförelse mellan hur det var när Inas mormor var liten i sitt hemland och hur det är att vara liten i Sverige idag.Vilka likheter och skillnader finns? Här kan eleverna ta hjälp av det som de får reda på i texten i läseboken. De kan även fundera över andra likheter och skillnader. Låt därefter eleverna lyfta det som de har kommit fram till.

Ett Venndiagram kan också användas för att göra en jämförelse mellan skolan i Sverige för 100 år sedan och idag. Innan eleverna arbetar med det här bör du ge eleverna fakta om hur det var då till exempel med stöd av en bok eller en film. Det kan också vara intressant att göra jämförelser mellan skolan i Sverige och i andra länder. Eleverna kan då få i uppgift att fråga sina föräldrar eller släktingar om hur det var när de gick i skolan. Kanske någon av eleverna har erfarenhet av att gå i skolan i ett annat land.

Del 2 BÖCKER OCH FÖRFATTARE

51102740_1.4 Inlaga.indd 37

37

2022-04-06 15:23

5

Allt kan hända En bok har många sidor och väldigt många ord.

En bok kan handla om allt mellan himmel och jord.

Jag kan läsa den högt eller tyst så att ingen hör.

Du kan läsa för mig. Jag kan lyssna på dig.

Då vill jag inte att någon kommer och stör.

En bok har många sidor och väldigt många ord.

En bok kan handla om allt mellan himmel och jord.

Jag kan läsa den högt eller tyst så att ingen hör.

Du kan läsa för mig. Jag kan lyssna på dig.

Då vill jag inte att någon kommer och stör.

Jag läser om äventyr med barn som flyger på drakar.

Jag läser om lejonet som växer så att det knakar.

Om en kille i ett öde slott som är liten som en tummetott.

En saga om en trollkarl som är klok.

Allt kan hända när jag läser en bok.

Allt kan hända när jag läser en bok.

Jag läser om människor som bor i spännande länder.

Jag läser om zebran som är kul med svartvita ränder.

Om en resa i en rymdraket.

Om en tjej som har en hemlighet.

Ett äventyr där allting går på tok.

Allt kan hända när jag läser en bok.

27

26

51102535.1.1_Inlaga.indd 26

2020-01-16 10:15

51102535.1.1_Inlaga.indd 27

2020-01-16 10:15

KAP 5 Allt kan hända Det här en sång som handlar om böckernas förtrollade värld ­ en värld där allt kan hända. Sångtexten innehåller många adjektiv vilket återkommer i en uppgift i arbetsboken. De personliga pronomen mig och dig förekommer i texten och i arbetsboken.

Ord begrepp och uttryck i texten allt mellan himmel och jord, mig, dig, störa, zebra, svartvit, rand/ränder, tjej, hemlighet, äventyr, gå på tok, drake, växa så att det knakar, öde, tummetott, trollkarl, klok Bearbeta sången • Lyssna på sången (bilderna projicerade på tavlan).

• Samtala om vad sången handlar om.

• Titta på bilderna.

• Läs igenom sångtexten tillsammans med stöd av bilderna.

• Sjung tillsammans.

Förberedelse inför att arbeta med uppgifter i arbetsboken • Mig och dig Gå igenom objektsformerna mig och dig och när dessa pronomen används. Modellera genom att säga meningar där du använder dessa ord till exempel: Tack för att ni lyssnar på mig!

38

• Adjektiv Projicera först affischen med adjektiv (kopierings­ underlag sidan 123) och repetera med eleverna.

Skriv gärna ut affischen i A3 och sätt upp på väggen i klassrummet.

ADJEKTIV Adjektiv är ord som beskriver hur någon eller något är, ser ut eller känner sig.

glad

trött

ledsen

arg

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

Affisch med adjektiv · Kopieringsunderlag

123

Tipsa eleverna om att de kan använda ordet är för att ta reda på om det är ett adjektiv, till exempel: Boken är spännande, Zebran är svartvit • Min bok Här ska eleverna göra en egen framsida till en bok.

Titta på en bok och vilken information som finns på bokens framsida. Repetera orden författare och titel och gå igenom orden illustration och illustra­ tör. Jämför gärna orden med andra språk som eleverna kan.

Del 2 BÖCKER OCH FÖRFATTARE

51102740_1.4 Inlaga.indd 38

2022-04-06 15:23

Del 3 DEMOKRATI HÖGLÄSNINGSTEXT 3

(sekvensbilder, kopieringsunderlag sidan 115)

Ord och uttryck att uppmärksamma och förklara demonstration, pressa ner, lägga armarna i kors, sucka, nöjd, liv och rörelse, skylt, politiker, lägga ner, sliten, ingen fara, protestera, demonstrant, rådhus, mikrofon, överlämna, namninsamling, ta beslut, kräva, drabba, slå ihop, efterrätt, frys, fnissig, droppe, fixa

Demonstrationen Abdi, Tia och Tom är i stan med sin pappa. Tia behöver ett par nya stövlar och Abdi behöver en varm jacka. I skoaffären finns en hylla med stövlar i många olika färger. Tia hittar ett par gula stövlar med blommor på.

– Den är för liten, säger Tia medan hon försöker pressa ner foten i den blommiga stöveln.

– Prova den här istället, säger pappa och håller fram en blå stövel. De är ett nummer större.

– Jag vill inte ha blå stövlar, säger Tia och lägger armarna i kors.

Abdi, Tia och Toms pappa suckar och går och hämtar en större storlek av de blommiga stövlarna.

Tia är nöjd när de lämnar affären. Hon har de blommiga stövlarna på sig.

• Varför är Abdi, Tia och Tom med sin pappa i stan?

• Hur går det när Tia ska prova de blommiga stövlarna? Vad händer?

• Varför är Tia nöjd när de lämnar affären?

Utanför affären är det liv och rörelse.

På gatan kommer en stor grupp människor gående. Det är både vuxna och barn och de bär på stora skyltar.

– Vad står det? frågar Tom. Abdi läser för honom.

– Rädda vår skola! Stäng inte vår skola! Vi vill ha vår skola kvar. Lägg inte ner skolan.

– Vem vill ta deras skola? frågar Tia. Deras pappa förklarar att det är en demonstration.

– Det kan vara politiker som vill lägga ner skolan.

Skolan är kanske gammal och sliten eller så har skolan för få elever.

Tia tittar oroligt på sin pappa.

– Är det någon som vill stänga min förskola? frågar hon.

– Ingen fara, svarar pappa, det har jag inte hört något om. Skulle det hända så lovar jag att jag ska protestera.

Då kanske vi kan gå ut och demo… demo ..., säger Tom ivrigt.

– Demonstrera, hjälper pappa till.

• Vad gör den stora gruppen människor som kommer gående på gatan?

• Varför demonstrerar de?

• Vad är det som gör Tia orolig när hon ser skyltarna som människorna bär på?

Del 3 DEMOKRATI

51102740_1.4 Inlaga.indd 39

39

2022-04-06 15:23

Del 8 SPRÅK HÖGLÄSNINGSTEXT 8

(sekvensbilder, kopieringsunderlag sidan 120)

Ord och uttryck att uppmärksamma och förklara jobba, recept, knäck, jul, mäta upp, blanda, socker, sirap, vispgrädde, kastrull, koka, röra, bränna fast, stänka, knäcksmet, form, kylskåp, stelna, extraknäck, jullov, moped, tjäna pengar, lapp, barnvakt, fundera, anslagstavla, upprepa,övertyga, nylagad, snöre

Extraknäck Hemma hos Rana har hennes mamma hittat ett recept på knäck som hon vill prova.

– Det är godis som är vanligt att man äter här i Sverige vid jul, berättar hon för Rana och hennes bröder Hassan och Karim.

– Det vill jag göra, säger Rana. Hon tycker det låter bra med lite godis.

Rana och hennes mamma mäter upp och blandar socker, sirap och vispgrädde i en kastrull.

– Det ska koka länge och vi måste röra hela tiden.

Det får inte bränna fast i botten.Vi måste vara försiktig så att det inte stänker. Knäcksmeten är väldigt varm, säger mamma.

När smeten är färdig häller Rana och hennes mamma den i små formar. Därefter ställer de knäcken i kylskåpet för att den ska stelna.

– Vi får smaka på knäcken lite senare, säger mamma.

• Vad gör Rana och hennes mamma i köket?

• Hur får de veta hur de ska göra?

• Varför ställer de knäcken i kylskåpet?

90

Hemma hos Noa sitter Noas syster Emma vid datorn och skriver. Noa har tråkigt, han vet inte vad han ska hitta på.

– Vad gör du? frågar Noa. – Jag söker ett extraknäck till jullovet.

– Extraknäck, vad är det? undrar Noa. – Du vet, jag sparar till en moped och behöver tjäna pengar. Jag har skrivit lappar som jag ska sätta upp på olika ställen. Jag kan vara barnvakt, vattna blommor, gå och handla, städa och gå ut med hundar. Bra va? säger Emma.

Noa funderar vidare.

– Så det är ett jobb alltså. Du kan väl inte söka ett extrajobb om du inte har ett jobb redan?

Emma tänker en lång stund. Sedan säger hon: – Att gå i skolan är väl ett jobb, eller hur? Alltså söker jag ett extraknäck.

• Vad är ett extraknäck?

• Varför behöver Emma ett extrajobb?

Del 8 SPRÅK

51102740_1.4 Inlaga.indd 90

2022-04-06 15:24

Rana ringer på dörren. Hon är på väg till affären och undrar om Noa vill följa med.

– Vi har kokat knäck, berättar Rana.

Emma kommer med lapparna som hon har skrivit.

– Kan ni ta med en lapp och sätta upp på anslagstav­ lan i affären? frågar hon.

– Visst, säger Noa och känner sig glad för att han har fått något att göra.

– Vad står det på Emmas lapp? undrar Rana när de är på väg till affären.

– Hon söker jobb, det kallas extraknäck. Hon ska jobba på jullovet och tjäna pengar för att kunna köpa en moped.

– Hon får väl inte köra moped, säger Rana.

– Inte än, svarar Noa, men det tar nog flera år innan hon fått ihop tillräckligt med pengar.

– Vad ska hon jobba med? frågar Rana och Noa upprepar vad Emma har sagt till honom.

• Vad vill Emma ha hjälp med?

• Vad har Emma skrivit på lapparna?

Aktiviteter I texten nämns knäck som något man äter i Sverige vid jul. Samtala om vad som äts i andra länder vid olika högtider. Låt eleverna komma med exempel från sina egna erfarenheter.

• Vid den muslimska högtiden Eid al­fitr äts ofta dadlar. Arbeta med instruerande texter utifrån cirkelmodellen (kopieringsunderlag sidan 140) och använd receptet på Dadelbollar (kopieringsunderlag sidan 143) för att studera texttypen. Börja med att prata om syftet med ett recept och vilka delar som brukar finnas med, det vill säga en rubrik, vad som behövs (ingredienser) och hur man gör i kronologisk ordning (fas 1) Läs därefter igenom receptet på Dadelbollar tillsammans. Uppmärksamma att verbet i en instruktion alltid står i imperativ­

I affären sätter Rana och Noa upp lappen på anslagstavlan.

– Så fint, hoppas att hon får jobb nu, säger Rana och stavar sig igenom lappen. E­m­m­a s­ö­k­e­r e­x­t­r­a k­n­ä­c­k till jul.

Rana ser först fundersam ut. Hon läser igen. Sedan övertygar hon Noa om att de ska ta ner lappen och säger: – Kom, vi går hem till mig, jag vill visa den här lappen för mamma.

Hemma hos Rana läser mamma lappen. Sedan gör de i ordning en stor påse med knäck, knyter ett vackert snöre om och går tillbaka hem till Noa. När de möter Emma i hallen räcker Noa fram påsen.

– Varsågod! Extra knäck till jul, säger han stolt. Men om du vill ha ett extraknäck och tjäna pengar till din moped, då måste du skriva nya lappar …

• Varför vill Rana ta ner lappen och visa sin mamma?

• Vad händer när Ranas mamma har läst lappen?

• Varför tror du att Noa känner sig stolt?

form och kommer först i meningen.Visa också på vikten av att handlingarna sker i en bestämd ordning. Detta kan övas genom att du klipper sönder receptet (eller en annan instruktion) och låter eleverna sortera dem i kronologisk ord­ ning. (fas 2). Låt gärna eleverna ta hem receptet och prova att följa det tillsammans med någon vuxen där hemma.

• Arbetet med instruerande texter kan därefter fortsätta genom att ni skriver en gemensam instruktion för något som tillhör elevernas vardag, till exempel hur man borstar tänderna (fas 3). Eleverna kan därefter ges möjlighet att skriva egna instruktioner för till exempel en lek eller en bilduppgift (fas 4).

Del 8 SPRÅK

51102740_1.4 Inlaga.indd 91

91

2022-04-06 15:25

1

SPRÅK Morfars alla frågor

Hela förmiddagen frågar Abdis morfar om olika ord.

Han vill veta vad de olika rummen i lägenheten heter på svenska. Abdi går runt i lägenheten med sin morfar och förklarar att det är ett kök, ett badrum, ett sovrum och en hall. I köket pekar Abdis morfar på alla redskap och vill veta vad de heter. Abdi kan nästan allt. Han berättar för sin morfar att det är en visp, en kniv, en gryta, en skärbräda, ett durkslag och en kavel. Det är bara blommornas namn som Abdi inte känner till.

I dag är det studiedag i skolan. Lärarna arbetar, men eleverna är lediga. Abdi ska vara med sin morfar på förmiddagen. I vanliga fall har Abdi bråttom till skolan. I dag är det lugnt. Nästan för lugnt, tycker han. Abdi undrar vad kompisarna gör.

– Vad heter det här på svenska? ropar morfar från balkongen.

Abdi ser ut genom den öppna balkongdörren. Abdis morfar håller upp en kruka med en röd blomma.

– Det är en blomma, säger Abdi.

– Den här, vad heter den? frågar morfar och håller upp en annan kruka med en orange blomma.

– Det är också en blomma, säger Abdi.

Abdis morfar ser förvånad ut.

– De är ju helt olika. De måste väl heta olika saker, säger han.

Abdi rycker på axlarna. Han är inte så intresserad av blommor.

Abdi klär på sig motvilligt medan hans morfar packar sin väska. Abdi hör hur hans morfar visslar. Morfar låter glad, tänker Abdi.

Till slut tröttnar Abdi och går till sitt rum.

Abdis morfar går i skolan varje eftermiddag för att lära sig svenska. Morfar får fråga sin lärare istället, tänker Abdi.

Abdis morfar frågar om saker hela tiden.

– Vad heter det här på svenska? undrar han när han låser dörren.

– Det är en nyckel, säger Abdi.

– Vad heter det här? frågar morfar och pekar på sin väska?

– Det är en väska, säger Abdi.

– Vad heter det där? vill morfar veta och pekar på ett träd utanför huset?

– Det är ett träd, säger Abdi.

Abdis morfar fortsätter att fråga saker hela vägen till bussen.

Abdi tar fram boken om dinosaurier som han älskar. Tankarna far hit och dit.

Han minns när han var riktigt liten, innan han kom till Sverige. Morfar hjälpte honom med allt. Nu är det nästan tvärt om. Det är Abdi som får hjälpa morfar. Det känns konstigt.

107

106

51102535.1.1_Inlaga.indd 106

2020-01-16 10:17

51102535.1.1_Inlaga.indd 107

Det är många människor på bussen. Busschauffören och Abdis morfar nickar till varandra och börjar prata.

Abdi tycker att det är skönt att få en paus från alla morfars frågor. Han sätter sig ner på en ledig plats. Mitt emot honom sitter en kille och en tjej. Abdi tittar på dem i smyg.

De pratar med varandra hela tiden, men det hörs ingenting. De talar med händerna, först den ena, sedan den andra.

Det är som ett hemligt språk, tänker Abdi.

Han tycker att det är vackert. Det ser ut som om händerna dansar i luften. Abdi vet att det är teckenspråk. Han har sett det på teve.

Ibland när någon pratar står en tolk bredvid och tecknar.

– Du får följa med mig till Komvux i eftermiddag, säger morfar glatt.

– Va? säger Abdi. Jag och mamma ska köpa nya skor till mig, säger Abdi bestämt.

– Hon ringde just, säger morfar. Hon måste arbeta några timmar till.

Abdi suckar. Komvux, han vet inte ens var det ligger.

Han vet bara att det är en skola där morfar lär sig svenska.

2020-01-16 10:17

Tolk En tolk är en person som översätter från ett språk till ett annat. När man kommer ny till ett land där man inte kan språket kan det vara bra att få hjälp av en tolk. En teckenspråkstolk tolkar från talat språk till tecken.

109

108

51102535.1.1_Inlaga.indd 108

2020-01-16 10:17

51102535.1.1_Inlaga.indd 109

2020-01-16 10:17

KAP 1 Morfars alla frågor Det är studiedag i skolan och Abdi är hemma med sin morfar. Abdis morfar håller på att lära sig svenska och han frågar Abdi om vad olika saker heter. På eftermiddagen ska Abdi följa med sin morfar till hans svenskundervisning på Komvux. På bussen dit ser Abdi ett par som använder teckenspråk, vilket inspirerar till samtal om olika sätt att kommunicera.

I slutet av kapitlet finns en faktaruta som beskriver vad en tolk gör. I samband med läsningen passar det att låta eleverna ta reda på vad de olika orden som förekommer (rum, köksredskap med flera) heter på andra språk som de kan.

Ord, begrepp och uttryck studiedag, förmiddag, bråttom, balkong, kruka, förvånad, rycka på axlarna, lägenhet, kök, badrum, sovrum, hall, redskap, visp, kniv, gryta, skärbräda, durkslag, kavel, eftermiddag, tvärtom, Komvux, säga något glatt, säga något bestämt, sucka, motvilligt, vissla, busschaufför, nicka, paus, mittemot, titta på någon i smyg, händerna dansar i luften, teckenspråk, tolk, tecknar, översätta Före läsningen Samtala med eleverna utifrån rubriken med stöd av tidigare läsning (i del 6). Vad vet ni om Abdis morfar?

Vilka frågor tror ni att han har? Här kan det passa att använda samtalsmodellen EPA.

92

Läsning Först läser du texten högt och uppmuntrar eleverna att följa med i texten. Tänk på att läsa med inlevelse och intonation så att eleverna får en förebild för sitt eget läsande. Stanna vid behov upp vid ord och begrepp (se ovan) som behöver uppmärksammas eller förklaras. Dela gärna upp läsningen och stanna upp efter varje sida för att sammanfatta det som händer.

Varför rycker Abdi till exempel på axlarna? Hur gör man när man rycker på axlarna? Uppmana eleverna att titta på bilderna som förstärker förståelsen av ord och begrepp. Läs därefter texten igen på något av de sätt som beskrivs på sidan 12. Eleverna kan också läsa texten tillsammans i par eller grupper. För att utveckla läsflyt och läsförståelse ytterligare bör eleverna dessutom få möjlighet att läsa texten på egen hand (eventuellt som hemläxa). Bearbeta texten i faktarutan som tolkyrket separat och sammanfatta tillsammans vad eleverna har fått veta. De kan då även dela med sig om de har egna erfarenheter av tolkar.

Efter läsningen Bearbeta textens innehåll på något eller några av följande sätt: • Samtala med eleverna om innehållet i texten.

Vilka tankar och känslor väcks hos eleverna?

• Sammanfatta texten med stöd av frågor som: Vem handlar texten om? Var utspelar det sig? Vad händer? Hur slutar det? Avsluta med att fråga Vad tror du kommer att hända sedan? (Använd gärna samtals­ modellen EPA, se sidan 10.)

• Använd bilderna från kapitlet och låt eleverna samtala i par om vad som händer på bilden.

Uppmuntra dem då att använda ord, begrepp och uttryck från texten.

Del 8 SPRÅK

51102740_1.4 Inlaga.indd 92

2022-04-06 15:25

• Bearbeta textens innehåll genom att låta eleverna dramatisera scener ur kapitlet och då använda specifika ord och uttryck som finns i texten.

• Låt eleverna sökläsa utifrån frågor som I vilken mening får du reda på…?, Ge exempel på en mening som berättar att…

Gå igenom läsförståelsefrågorna på sidan 86 i arbets­ boken (gärna projicerade på tavlan) och låt eleverna först besvara dessa muntligt. Låt eleverna därefter skriva svaren i sina böcker. Du kan stötta skrivandet genom att ni formulerar svaren tillsammans och du skriver svaren på tavlan. En annan stöttning kan vara att ge eleverna början på svaren.

Förberedelse inför att arbeta med uppgifter i arbetsboken • När på dagen är det?

I den här uppgiften övas dygnets olika tidsbegrepp (morgon, förmiddag, eftermiddag, kväll, natt) kopplat till texten. Förbered genom att förklara skillnaden mellan de olika tidsbegreppen eventuellt med hjälp av en klocka/tider. Därefter kan du låta eleverna i par eller mindre grupper ge exempel på vad de eller deras familjer gör vid de olika tidpunkterna.

• Blommor Abdis morfar gillar blommor och i texten beskrivs ett par olika blommor. I uppgiften på sidan 87 tränar eleverna att läsa och förstå olika beskriv­ ningar. Förbered gärna eleverna genom att projicera uppgiften och låt eleverna beskriva blommorna muntligt innan de arbetar med uppgiften själva.

• Vilket namn?

Här ska eleverna använda handalfabetet och komma fram till de bokstäver som ska stå på linjerna för att bilda namn. I samband med den här uppgiften passar det att samtala kring handalfabetet och om att det är olika på olika språk. Kanske har någon av eleverna erfarenhet av att använda detta sätt att kommunicera. I kopieringsunderlaget på sidan 136 finns hela handalfabetet tillgängligt. Låt eleverna få prova att använda det. Eleverna kan till exempel lära sig att teckna sitt eget namn.

136

A

B

C

D

E

F

G

H

I

J

K

L

M

N

O

P

Q

R

S

T

U

V

W

X

Y

Z

Å

Ä

Kopieringsunderlag · Handalfabetet

Ö Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

Del 8 SPRÅK

51102740_1.4 Inlaga.indd 93

93

2022-04-06 15:25

2 En skola utan barn

Abdi tänker först att det är en konstig skola.

Här finns inga barn. Det är bara vuxna människor som går på den här skolan. Abdi fnissar tyst för sig själv. Tänk om det är barn som är lärare.

– Kom, säger morfar. Du ska få träffa mina kompisar.

Lektionen handlar om hemmet och vad olika rum och möbler heter på svenska. Mimmi undervisar också om vad redskapen i köket heter. Nu förstår Abdi varför morfar ställde så många frågor. Han skäms lite när han tänker på att han tyckte att morfar var jobbig.

Morfars kompisar är män och kvinnor från olika länder. De sitter vid ett stort bord och pratar.

– Det här är Abdi, mitt barnbarn. Han kan redan svenska, säger morfar stolt.

En kvinna vänder sig mot Abdi och ler.

– Då får du hjälpa oss med en sak, säger hon.

Heter det en hus eller ett hus?

Abdi tvekar en stund. Han kan svaret, men det verkar för lätt. Vet kvinnan verkligen inte vad det heter?

– ETT hus, säger han högt och tydligt.

Abdis morfar lägger en hand på Abdis axel.

– Vad var det jag sa, han kan redan svenska, säger morfar.

När lektionen är slut går Abdi fram till Mimmi och viskar något i hennes öra. Mimmi tar fram sin telefon och visar några bilder. Sedan skriver hon två ord på en lapp. Abdi stoppar lappen i sin ficka och känner sig nöjd.

111

110

51102535.1.1_Inlaga.indd 110

Abdis mamma är hemma när Abdi och hans morfar kommer hem. Hon sitter vid köksbordet och dricker en kopp te.

– Det var kul att vara med morfar på Komvux, säger Abdi.

– Jag tror inte att Abdi lärde sig något nytt, säger morfar. Han kan redan allt.

– Fel! säger Abdi.

Abdi går ut på balkongen och kommer tillbaka in i köket med två krukor som han ställer på bordet.

Sedan tar han upp lappen ur fickan och vecklar ut den. Han pekar på krukan med den röda blomman och tittar på lappen.

– Pe-lar-go-ni-a, läser han.

Sedan pekar han på den orangea blomman.

– Ring-blom-ma, läser han.

Abdis morfar kramar om Abdi.

– Tack, säger han. Du vet vilka ord jag tycker är viktiga.

Morfars klassrum liknar klassrummen på Abdis skola.

Morfars lärare hälsar och säger några ord till var och en när de kommer in i klassrummet. Hon sträcker fram handen mot Abdi.

– Hej, jag heter Mimmi. Så det är du som är Abdi.

Din morfar har berättat om dig, säger hon.

– Har han? säger Abdi förvånat.

Abdi och hans morfar hoppar av bussen utanför morfars skola. Abdi ser en stor skylt ovanför ingången. Det står KOMVUX med stora bokstäver.

Innanför dörren är det en stor hall som är full med människor. Abdis morfar hejar på några av dem. Det surrar i luften av prat och skratt. Abdi kan höra att det pratas olika språk. Han lyssnar för att höra om det är något språk som han förstår.

2020-01-16 10:17

51102535.1.1_Inlaga.indd 111

2020-01-16 10:17

113

112

51102535.1.1_Inlaga.indd 112

2020-01-16 10:17

51102535.1.1_Inlaga.indd 113

2020-01-16 10:17

KAP 2 En skola utan barn Abdi och hans morfar kommer fram till morfars skola. Abdi jämför skolan med sin egen och lägger bland annat märke till att det bara är vuxna elever på skolan. Han hör att det pratas många olika språk.

Abdi tar hjälp av läraren för att ta reda på namnen på morfars blommor.

Texten inbjuder till samtal om var och hur man lär sig språk. Eleverna kan uppmuntras att prata hemma om hur föräldrarna har lärt sig svenska eller något annat nytt språk.

texten tillsammans i par eller grupper. För att utveckla läsflyt och läsförståelse ytterligare bör eleverna dessutom få möjlighet att läsa texten på egen hand (eventuellt som hemläxa).

Ord, begrepp och uttryck skylt, ingång hall, surrar i luften, fnissar, barnbarn, stolt, tveka, axel, undervisa, redskap, skämmas, lektion, lapp, nöjd, veckla ut Före läsningen Koppla tillbaka till förra kapitlet som slutar med att Abdi åker buss med morfar. Samtala med eleverna utifrån frågan: Vart är de på väg? Samtala även om vad rubriken En skola utan barn kan innebära?

Läsning Först läser du texten högt och uppmuntrar eleverna att följa med i texten. Tänk på att läsa med inlevelse och intonation så att eleverna får en förebild för sitt eget läsande. Stanna vid behov upp vid ord och begrepp (se ovan) som behöver uppmärksammas eller förklaras. Dela gärna upp läsningen och stanna upp med jämna mellanrum för att sammanfatta det som händer. Vad viskar Abdi i Mimmis öra tror du? (sidan 112) Vad skriver Mimmi på lappen tror du? Uppmärk­ samma hur och varför Abdi läser blommornas namn uppdelat i stavelser på sidan 113. Uppmana eleverna att titta på bilderna som förstärker förståelsen av ord och begrepp. Läs därefter texten igen på något av de sätt som beskrivs på sidan 12. Eleverna kan också läsa

94

Efter läsningen Bearbeta textens innehåll på något eller några av följande sätt: • Samtala med eleverna om innehållet i texten.

Vilka tankar och känslor väcks hos eleverna?

• Sammanfatta texten med stöd av frågor som Vem handlar texten om? Var utspelar det sig? Vad händer? Hur slutar det? Vad viskar Abdi till Mimmi och vad skriver hon på lappen? Avsluta med att fråga: Vad tror du kommer att hända sedan? (Använd gärna samtalsmodellen EPA, se sidan 10.)

• Använd bilderna från kapitlet och låt eleverna samtala i par om vad som händer på bilden.

Uppmuntra dem då att använda ord, begrepp och uttryck från texten.

• Bearbeta textens innehåll genom att låta eleverna dramatisera scener ur kapitlet och då använda specifika ord och uttryck som finns i texten.

Del 8 SPRÅK

51102740_1.4 Inlaga.indd 94

2022-04-06 15:25

• Låt eleverna sökläsa utifrån frågor som I vilken mening får du reda på…?, Ge exempel på en mening som berättar att…

Gå igenom läsförståelsefrågorna på sidan 88 i arbets­ boken (gärna projicerade på tavlan) och låt eleverna först besvara dessa muntligt. Låt eleverna därefter skriva svaren i sina böcker. Du kan stötta skrivandet genom att ni formulerar svaren tillsammans och du skriver svaren på tavlan. En annan stöttning kan vara att ge eleverna början på svaren.

Förberedelse inför att arbeta med uppgifter i arbetsboken • Skyltar Det här är en läsförståelsuppgift där eleverna ska koppla ihop beskrivning med skylt. Förbered genom att dela ut lappar med de olika ”skyltarna” (kopieringsunderlag sidan 147) och låt barnen i par eller mindre grupper samtala om de olika platserna. Vad ser du?,Vad hör du?,Vad kan du göra där? Lyft därefter något från varje par/grupp i helklass.

• I köket Repetera de olika köksredskapens namn gärna med stöd av bilder. Låt även eleverna berätta vad orden heter på andra språk som de kan och jämföra ­ finns det ord som påminner om varandra eller påminner om orden på svenska. Detta kan vara en hemläxa där eleverna tar hjälp av sina vårdnadshavare. Projicera gärna ordflätan och gå igenom den tillsammans innan eleverna arbetar med den själva.

• • Vad händer med substantivet?

Förklara sambandet mellan obestämd och bestämd form det vill säga en boll ­ den bollen, ett hus ­ det huset. Ge gärna fler exempel och låt eleverna upprepa orden många gånger.

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

Skyltar · Kopieringsunderlag 147

Del 8 SPRÅK

51102740_1.4 Inlaga.indd 95

95

2022-04-06 15:25

3 Ani reteh gaj

När det är Inas tur att slå fyror får hon först en, sedan två till och på sista slaget två fyror till.

– YATZY, skriker hon och gör high five med Semi.

Ina säger något till Semi på ett språk som Noa inte förstår. Semi skrattar högt. Noa känner sig osäker.

Tänk om Ina har sagt något dumt om honom?

Hemma hos Ina och Noa har alla samlats kring matbordet för att spela spel. Det är sju personer runt bordet så det är ganska trångt. De spelar Yatzy och de har fem tärningar som de turas om att slå.

– Nu ska vi slå ettor, säger Emma och slår tärningarna. Hon slår tärningarna tre gånger, men får inte en enda etta.

– Jag skriver NOLL här, säger Semi retsamt.

Det är han som skriver protokoll.

– Hallå, vi förstår inte vad ni säger, säger Emma och knuffar Semi i sidan. Vi kan inte prata ert modersmål.

– Modersmål, vad är det för språk, muttrar Noa och lämnar köksbordet.

Inas mormor vill lära sig reglerna.

– Jag har aldrig spelat Yatzy förut, säger hon.

Noa trummar med pekfingret på bordet. Han tycker att det är jobbigt att vänta på sin tur.

När han äntligen får slå får han ettor på alla tärningar utom en.

– Jag är bäst, säger han. Fem poäng till mig.

– Fem? säger Semi och pekar på tärningarna.

Ett, två, tre, fyra. Du får bara fyra poäng.

Noa sjunker ihop på stolen. Han blir röd om kinderna.

2020-01-16 10:17

51102535.1.1_Inlaga.indd 115

Noa tänker en stund innan han glatt ropar: – Aon reteh gaj. Det är som ett hemligt språk som bara vi förstår.

Noa och Ina rusar genom lägenheten och skriker tillsammans: – Ani reteh gaj. Aon reteh gaj. Ani reteh gaj.

Aon reteh gaj.

Ina sätter sig bredvid Noa. – Du och jag kanske ska prata ett språk som ingen annan förstår, säger Ina. – Hur menar du? undrar Noa. Ina blundar och tänker. Hon mumlar för sig själv och sedan öppnar hon ögonen och säger: – Ani reteh gaj.

– Va? säger Noa och ser ännu argare ut.

Det där är inget språk som jag kan.

– Ani reteh gaj, säger Ina igen.

115

114

51102535.1.1_Inlaga.indd 114

Hon vänder på pappret med de arga gubbarna och skriver med den svarta kritan. Sedan pekar hon och visar att Noa ska läsa det bakifrån. Hennes ögon lyser medan Noa stavar sig igenom.

– Jag heter Ina. Det är ett baklängesspråk, säger han förvånat.

Noa går in på sitt rum och stänger dörren om sig.

Han är arg. Han ritar arga gubbar med en svart krita över ett helt papper.

Efter en stund knackar det på dörren.

– Kom in, nästan skriker Noa. – Är du arg? frågar Ina. – Det är inte roligt när ni pratar på ett språk som bara du, Semi, din mormor och din pappa förstår, säger Noa. Jag känner mig utanför när ni gör det.

2020-01-16 10:17

Inas pappa tittar upp från tidningen.

– Vad är det för språk som ni pratar? undrar han.

– Det är Inas och mitt modersmål, svarar Noa.

117

116

51102535.1.1_Inlaga.indd 116

2020-01-16 10:17

51102535.1.1_Inlaga.indd 117

2020-01-16 10:17

KAP 3 Ani reteh gaj Hemma hos Ina och Noa har alla samlats för att spela Yatzy. Noa blir upprörd och ledsen över att han inte förstår när Ina och hennes familj pratar sitt moders­ mål. Ina och Noa bestämmer sig för att hitta på ett eget språk ­ baklängesspråket. Texten inbjuder till samtal om språk och om känslan av att inte förstå eller kunna göra sig förstådd.

Ord, begrepp och uttryck matbord, trångt,Yatzy, tärning, turas om, retsamt, protokoll, regler, trumma med pekfingret, poäng, sjunka ihop, bli röd om kinderna, high five, knuffa, modersmål, muttra, krita, känna sig utanför, mumla, stava sig igenom, baklängesspråk, rusa Före läsningen Läs rubriken. Låt eleverna klura på vad det betyder och vilket språk det är.

Titta på bilden på sidan 115 (projicerad på tavlan).

Använd samtalsmodellen Huvudena ihop. Eleverna lutar sig mot varandra i par eller mindre grupper och samtalar om bilden utifrån frågorna: Vem ser ni på bilden? Vad gör personerna? Hur känner sig personerna?

Därefter ska en elev från varje grupp eller par dela gruppens tankar med resten av klassen.

96

Läsning Först läser du texten högt och uppmuntrar eleverna att följa med i texten. Tänk på att läsa med inlevelse och intonation så att eleverna får en förebild för sitt eget läsande. Stanna vid behov upp vid ord och begrepp (se ovan) som behöver uppmärksammas eller förklaras. Dela upp läsningen och stanna upp efter de två första sidorna för att sammanfatta det som händer.

Varför går till exempel Noa iväg under spelets gång?

Uppmana eleverna att titta på bilderna som förstärker förståelsen av ord och begrepp. Läs därefter texten igen på något av de sätt som beskrivs på sidan 12.

Eleverna kan också läsa texten tillsammans i par eller grupper. För att utveckla läsflyt och läsförståelse ytterligare bör eleverna dessutom få möjlighet att läsa texten på egen hand (eventuellt som hemläxa).

Efter läsningen Bearbeta textens innehåll på något eller några av följande sätt: • Samtala med eleverna om innehållet i texten.

Vilka tankar och känslor väcks hos eleverna? Låt eleverna dela med sig av egna erfarenheter av att inte kunna eller förstå ett språk. Hur känns det? Hur kan man göra sig förstådd på olika sätt? (centralt innehåll i kursplanen för svenska som andraspråk: Strategier för att lyssna, förstå och muntligt göra sig förstådd i situationer när det egna svenska språket inte räcker till, exempelvis att be om förtydliganden, förklara och använda olika språk som resurs).

• Sammanfatta texten med stöd av frågor som: Vem handlar texten om? Var utspelar det sig? Vad händer? Hur slutar det? Avsluta med att fråga Vad tror du kommer att hända sedan? (Använd gärna samtals­ modellen EPA, se sidan 10.)

Del 8 SPRÅK

51102740_1.4 Inlaga.indd 96

2022-04-06 15:25

• Använd bilderna från kapitlet och låt eleverna samtala i par om vad som händer på bilden.

Uppmuntra dem då att använda ord, begrepp och uttryck från texten.

• Bearbeta textens innehåll genom att låta eleverna dramatisera scener ur kapitlet och då använda specifika ord och uttryck som finns i texten.

• Låt eleverna sökläsa utifrån frågor som I vilken mening får du reda på…?, Ge exempel på en mening som berättar att…

Gå igenom läsförståelsefrågorna på sidan 91 i arbets­ boken (gärna projicerade på tavlan) och låt eleverna först besvara dessa muntligt. Låt eleverna därefter skriva svaren i sina böcker. Du kan stötta skrivandet genom att ni formulerar svaren tillsammans och du skriver svaren på tavlan. En annan stöttning kan vara att ge eleverna början på svaren.

• Yatzy Samtala om spelet Yatzy. Berätta att fem tärningar används för att samla poäng.Varje spelare får tre slag för att samla så många som möjligt av en sort eller till någon av kombinationerna som finns i protokollet; tretal, fyrtal, kåk, liten stege, stor stege, yatzy. Förklara och visa dessa kombinationer med riktiga tärningar. Använd gärna protokollet (kopieringsunderlag sidan 137), först vid genom­ gången och sedan för att låta eleverna spela yatzy.

NAMN Ettor Tvåor Treor Fyror Femmor Sexor SUMMA Bonus 1 par 2 par

Förberedelser inför att arbeta med uppgifter i arbetsboken • Baklängesspråket Skriv meningen ani retah gaj på tavlan och låt eleverna läsa den bakifrån samtidigt som du pekar.

Jämför med andra språk exempelvis arabiska som läses från höger till vänster. Skriv nu ytterligare en mening som du hittar på och låt eleverna prova att läsa den. Påminn eleverna om att de ska använda stor bokstav i början när de skriver meningarna i arbetsboken.

Tretal Fyrtal Liten stege Stor stege Kåk Chans Yatzy SUMMA

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

Yatzyprotokoll · Kopieringsunderlag

137

• Tokiga meningar Det här är en uppgift där eleverna ska använda en tärning för att bilda meningar. Bilda först en mening gemensamt för att modellera för eleverna hur det går till. I boken ska eleverna skriva fyra meningar, men de kan fortsätta med uppgiften på papper eller med hjälp av digitalt verktyg för de elever som önskar.

Del 8 SPRÅK

51102740_1.4 Inlaga.indd 97

97

2022-04-06 15:25

4 Kan hundar prata?

Barnen vet att Polly inte får vara på äldreboendet där Ella bor.

– Vi får träffa Ella utanför, säger Noa. Vi kan ha picknick med henne.

Abdi tror inte att de får gå dit ensamma. Det är många stora gator som de måste gå över på vägen dit.

– Vi får be någon vuxen att följa med oss, säger Ina.

Ina, Abdi och Noa är ute och gungar.

– Där kommer Rana med Polly, säger Noa. – Hon ser inte glad ut, säger Abdi.

Rana går med hängande huvud.

Polly lufsar bakom Rana.

När Rana kommer fram till de andra sätter sig alla fyra i gräset och klappar Polly.

– Vilken tur du har som har en egen hund, säger Ina. – Polly är inte glad, säger Rana.

– Hur vet du det? Har hon sagt det? frågar Noa. – På hundspråket, skrattar Abdi.

Rana suckar.

– Polly har sitt eget språk, säger Rana. Hon gnyr och suckar. Hon vill inte leka och hon viftar inte på svansen så ofta som förut.

– Det är ju faktiskt som ett språk, säger Noa. – Jag tror att hon saknar Ella, säger Rana.

Alla fyra sitter tysta en stund och kelar med Polly.

– Vi måste ta med oss Polly och hälsa på Ella, säger Abdi bestämt.

De frågar Inas mormor om hon kan följa med dem.

– Jag ska gå till frisören om en timme, säger hon.

Ni får fråga någon annan.

De frågar Abdis mamma.

– Jag har inte tid. Jag håller på att översätta en bok, säger hon. Ni får fråga någon annan.

– Vi har frågat alla, suckar Abdi.

Just då kommer Abdis morfar in från balkongen med en sax och några vissna blommor i handen.

– Ni har inte frågat mig, säger han med ett leende.

119

2020-01-16 10:17

51102535.1.1_Inlaga.indd 119

Abdis morfar tänker efter en stund. Sedan tar han fram en kruka med en röd blomma. Han ger krukan till Ella och säger: – Den här är till dig.

– Vilken fin blomma! Din första lektion blir att lära dig vad den heter, säger Ella.

Hon pekar på blomman och säger: – Den här blomman heter …

– Stopp! säger morfar och blinkar till Abdi. Det kan jag redan.

Det är en pe-lar-go-ni-a, pelargonia, säger han stolt.

Abdis morfar sträcker fram handen och presenterar sig. Sedan säger han det som Abdi har lärt honom att säga.

– Hur är det att bo här? frågar han och pekar på huset där Ella bor.

Ella pratar långsamt och tydligt när hon svarar.

– Det är fint. Maten är god och de som arbetar här är väldigt snälla.

Abdis morfar tittar först på Abdi som översätter Ellas ord. Sedan vänder han sig mot Ella och säger: – Jag kan inte så mycket svenska. Jag hoppas att jag lär mig snart.

De frågar Ranas mamma.

– Jag ska med pojkarna till fotbollsträningen, säger hon. Ni får fråga någon annan.

118

51102535.1.1_Inlaga.indd 118

Barnen dukar upp kaffe, saft och pannkakor på en duk. Ella tar för sig och skrattar av lycka.

– Så roligt att ni kommer och hälsar på, säger hon.

Abdi berättar att hans morfar går i skolan och lär sig svenska.

– Så bra, säger Ella och vänder sig till Abdis morfar.

– Jag har varit lärare, säger hon och pekar på sig själv. Jag hjälper dig gärna. Det skulle vara kul att få undervisa igen.

På en bänk utanför äldreboendet väntar Ella. När Polly får syn på henne sliter hon sig från Rana och rusar fram till sin matte. Hon hoppar och skuttar, hon viftar på svansen och slickar Ellas händer.

– Hon saknar dig så mycket, säger Rana.

Ella kramar om Polly med tårar i ögonen och säger: – Du ska veta Rana, jag är så glad att du och din familj tar hand om Polly. Jag skulle inte orka gå på promenader med henne.

2020-01-16 10:17

121

120

51102535.1.1_Inlaga.indd 120

2020-01-16 10:17

51102535.1.1_Inlaga.indd 121

2020-01-16 10:17

KAP 4 Kan hundar prata?

Abdi, Ina och Noa är ute och gungar när de möter Rana som har Polly med sig. Rana berättar att Polly inte mår bra. Det har hon visat genom sitt eget språk ­ hundspråket. Barnen kommer fram till att Polly saknar Ella och de bestämmer sig för att hälsa på Ella på äldreboendet där hon bor. Barnen frågar olika vuxna om de kan följa med, men det är ingen som har tid … förutom Abdis morfar. Det blir ett kärt möte mellan Ella och Polly. Abdis morfar kommuni­ cerar med Ella med de ord han har lärt sig och med stöd av Abdi som tolk. Ännu en text som inbjuder till samtal om att kommunicera på olika sätt. Texten innehåller många verb i presens (saknar, klappar, gungar, viftar, kelar, väntar, sliter, slickar, sträcker, kramar, pekar, pratar, svarar, tittar, dukar, skrattar, hjälper, blinkar). Texten innehåller också en del sammansatta ord vilka tränas i arbetsboken.

Ord, begrepp och uttryck gunga, hängande huvud, lufsar, hundspråk, sucka, gny, vifta, kela med, bestämt, äldreboende, picknick, frisör, fotbollsträning, översätta, sax, vissen/vissna, säga med ett leende, bänk, få syn på, slita sig, rusa fram, skutta, slicka, tårar i ögonen, promenad, presentera sig, duka upp, duk, ta för sig, lektion, stolt Före läsningen Samtala med eleverna utifrån rubriken Kan hundar prata? Hundar har ett tydligt kroppsspråk som de använder för att visa känslor. Hur visar hundar känslor?

Vad gör de? Låt eleverna dela med sig av sina erfaren­ heter av detta. Samtala också om människans kropps­ språk och låt eleverna ge exempel på hur människor pratar med stöd av rörelser och uttryck. Jämför med andra språk och kulturer. Till exempel hur man gör när man hälsar.

98

Läsning Först läser du texten högt och uppmuntrar eleverna att följa med i texten. Tänk på att läsa med inlevelse och intonation så att eleverna får en förebild för sitt eget läsande. Stanna vid behov upp vid ord och begrepp (se ovan) som behöver uppmärksammas eller förklaras. Dela upp läsningen och stanna upp efter varje sida för att sammanfatta det som händer. Efter sidan 118 kan eleverna få fundera över hur Rana vet att Polly inte är glad? Efter sidan 119 kan eleverna sammanfatta utifrån frågan: Vilka personer frågar barnen och vad svarar de? Uppmana eleverna att titta på bilderna som förstärker förståelsen av ord och begrepp. Läs därefter texten igen på något av de sätt som beskrivs på sidan 12. Eleverna kan också läsa texten tillsammans i par eller grupper. För att utveckla läsflyt och läsförståelse ytterligare bör eleverna dessutom få möjlighet att läsa texten på egen hand (eventuellt som hemläxa).

Efter läsningen Bearbeta textens innehåll på något eller några av följande sätt: • Samtala med eleverna om innehållet i texten.

Vilka tankar och känslor väcks hos eleverna? Återknyt till rubriken om att hundar har ett eget språk. Låt eleverna ge exempel på en mening där detta framgår.

• Sammanfatta texten med stöd av frågor som: Vem handlar texten om? Var utspelar det sig? Vad händer? Hur slutar det? Avsluta med att fråga Vad tror du kommer att hända sedan? (Använd gärna samtalsmodellen EPA, se sidan 10.)

• Använd bilderna från kapitlet och låt eleverna samtala i par om vad som händer på bilden.

Uppmuntra dem då att använda ord, begrepp och uttryck från texten.

Del 8 SPRÅK

51102740_1.4 Inlaga.indd 98

2022-04-06 15:25

• Bearbeta textens innehåll genom att låta eleverna dramatisera scener ur kapitlet och då använda specifika ord och uttryck som finns i texten.

Gå igenom läsförståelsefrågorna på sidan 93 i arbets­ boken (gärna projicerade på tavlan) och låt eleverna först besvara dessa muntligt. Låt eleverna därefter skriva svaren i sina böcker. Du kan stötta skrivandet genom att ni formulerar svaren tillsammans och du skriver svaren på tavlan. En annan stöttning kan vara att ge eleverna början på svaren.

Förberedelser inför att arbeta med uppgifter i arbetsboken • Vem säger vad?

I denna uppgift bör eleverna ta stöd av texten i läseboken och de kan gärna samarbeta i par.

som fotboll, äldreboende och liknande. Visa även att orden i sammansättningen ibland förändras som till exempel i fotbollsträning där ett s tillkommer eller pannkakor där ett a försvinner. I uppgiften ska eleverna bilda sammansatta ord utifrån en beskrivning där orden som ska sättas ihop går att identifiera.

• Hundspråket Repetera först hur en hund kan visa känslor. Låt sedan eleverna leta i texten i läseboken efter ord som beskriver hur Polly uttrycker sina känslor.

Vad gör hon? Skriv dessa ord på tavlan och upp­ märksamma att detta är verb. Samtala om orden och vilka som kan innebära att Polly är glad respektive inte glad.

• Vilket är ordet?

Repetera sammansatta ord ännu en gång. I dessa talar det sista ordet om vad det är för typ av föremål eller företeelse. Ordet/orden framför beskriver och definierar. Visa genom att ge exempel

Del 8 SPRÅK

51102740_1.4 Inlaga.indd 99

99

2022-04-06 15:25

5

Do you want to play? Överallt på jorden finns alla dessa människor.

De talar många skilda språk, på platser där de bor.

Runt omkring i världen finns människor som du och jag.

Hos några av oss är det natt, hos andra är det dag.

Överallt på jorden finns människor som vill förstå.

De lyssnar på varandras prat, som vi gör nu vi två.

Runt omkring i världen finns människor som jag och du.

De talar många skilda språk, som du och jag gör nu.

När jag säger Hej på dig! då säger du Hello!

Om du sedan frågar mig How do you do?

Då svarar jag att jag mår bra och jag vill vara vän med dig.

So, do you want to play?

När jag säger Hej på dig! då säger du Hello!

Om du sedan frågar mig How do you do?

Då svarar jag att jag mår bra och jag vill vara vän med dig.

So, do you want to play?

123

122

51102535.1.1_Inlaga.indd 122

2020-01-16 10:17

51102535.1.1_Inlaga.indd 123

2020-01-16 10:17

KAP 5 Do you want to play?

Det här en sång som handlar om språk och kommu­ nikation. Den innehåller såväl svenska som engelska fraser, vilket kan locka till att även försöka översätta fraserna till och jämföra med andra språk som eleverna kan.

Ord, begrepp och uttryck Engelska: Do you want to play?, Hello, How do you do?

Svenska: runt omkring, världen, natt, dag, skilda (olika), överallt, jorden, förstå Bearbeta sången Inled med att läsa sångens titel Do you want to play?

Fråga eleverna om de känner igen språket och om de vet vad det betyder. Samtala därefter om hur man säger Vill du leka? på andra språk som eleverna kan och låt eleverna dela med sig av sina kunskaper.

• Titta på bilderna och prata om vad de föreställer (bilderna projicerade på tavlan).

• Lyssna på sången.

• Samtala om vad sången handlar om.

• Läs igenom sångtexten tillsammans med stöd av bilderna. Översätt de engelska fraserna till svenska och även till andra språk.

• Sjung sången tillsammans.

• När eleverna kan sången kan ni prova att byta ut de engelska fraserna mot andra språk som eleverna kan och använda dem istället när ni sjunger.

100

Förberedelser inför att arbeta med uppgifter i arbetsboken • Vilka ord saknas i sången?

I uppgiften på sidan 95 tränas personliga pronomen i subjekts­ och objektsform jag, du, mig, dig.

Gå igenom detta med eleverna genom att ge exempelmeningar som: Jag säger hej till dig. Du säger hej till mig. Detta kan förstärkas genom att peka samtidigt som du eller eleverna säger orden.

Eleverna ska välja bland orden i listan och fylla i orden som saknas i sången • Vilket språk?

Uppmärksamma åter eleverna på att det i sången förekommer ord på såväl svenska som engelska.

Lyft exempel på ord och låt eleverna säga om det är på svenska eller engelska.

• Jorden eller världen?

I sången används båda dessa begrepp. Gå igenom med eleverna när begreppen används (jorden används oftast när det pratas om planeten och naturen, världen används oftast när det pratas om länder, befolkning och språk). Betona att man säger på jorden och i världen. På kartan på sidan 96 ska eleverna måla landmassorna gröna och haven blå (förbered eleverna genom att titta på en världskarta).

Repetera världsdelarna genom att samtala om innehållet i kapitel ett och två i del fem.

Del 8 SPRÅK

51102740_1.4 Inlaga.indd 100

2022-04-06 15:25

Del 9 TEATER HÖGLÄSNINGSTEXT 9

(sekvensbilder, kopieringsunderlag sidan 121)

Ord och uttryck att uppmärksamma och förklara vinna någons hjärta, publik, teater, skådespelare, roll, trolla, polis, sorglig, sätta upp en teaterpjäs, manus, kuliss, mask (homonym), trygg, repetition, trögt, replik, utantill, genrep, scen, snubbla, premiär, huvudroll, kind, strängt, nu kör vi, axel, föreställning, avslut­ ningssång, rufsa till, inlevelse, övertygande, publikens hjärtan

Att vinna publikens hjärta Maya arbetar på en teater. Hon är skådespelare och de senaste åren har hon spelat många olika roller. Hon har spelat en mamma med sju barn som levde för hundra år sedan och en gammal kvinna som kunde trolla. Hon har också varit polis i en roll och sjungit sorgliga sånger i en annan roll. Nu ska Maya inte vara på teatern på några dagar. Hon ska vara på en skola och arbeta med en klass som ska sätta upp en teaterpjäs.

Eleverna har själva skrivit manus till pjäsen. De har byggt kulisser och gjort masker. Maya tycker att det ska bli spännande att träffa dem.

Första dagen som Maya kommer till skolan vill hon lära känna eleverna och försöka lära sig deras namn. Hon och eleverna gör många olika övningar och lekar tillsammans. Maya vill att eleverna i klassen ska känna sig trygga med henne. Andra dagen, när alla vet vilka roller de ska spela i pjäsen, börjar repetitionerna. I början går det trögt och alla håller hårt i sina lappar där det står vad de ska säga. Tredje dagen går det lättare och nästan alla i klassen har lärt sig sina repliker utantill.

• Vem är Maya?

• Varför har Maya kommit till skolan?

• Ge exempel på olika roller som Maja har spelat.

• Hur har eleverna hjälpt till med pjäsen?

Genrepet är den allra sista repetitionen innan det är dags att spela pjäsen för publik. Det går inte så bra. Några elever glömmer bort sina repliker och några ställer sig på fel ställe på scenen.

En elev tappar sin mask och en annan snubblar och ramlar. Maya lugnar klassen. Hon berättar att det är bra när genrepet går dåligt.

– Då vet alla precis vad de måste tänka på när det är premiär. Det här kommer att bli bra, jag lovar, säger hon.

• Hur går det för eleverna på genrepet?

Efter genrepet hör Maya hur två elever pratar med varandra. Det är Ina och Noa. – Du ska ju bara säga en enda sak i hela pjäsen, säger Ina till Noa. Det kan väl inte vara så svårt? Jag har jätte­ många repliker så min roll är den viktigaste av alla.

Man kan säga att det är jag som spelar huvudrollen.

Maya ser att Noa blir ledsen. Tårarna rinner på Noas kinder. Maya ser också hur Ina tittar strängt på Noa. Hon har stora röda glasögon på sig. Maya går och sätter sig bredvid dem.

– Vet ni vad? säger Maya. Teater är ingen tävling om vem som är viktigast. Teater är något man gör tillsam­ mans. Ingen är viktigare än någon annan. Det skulle inte bli någon pjäs utan dig Ina. Och det skulle inte

Del 9 TEATER

51102740_1.4 Inlaga.indd 101

101

2022-04-06 15:25

114

Kopieringsunderlag · DEL 2 · Sekvensbilder

51102740_1.4 Inlaga.indd 114

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

2022-04-06 15:25

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

51102740_1.4 Inlaga.indd 115

Sekvensbilder · DEL 3 · Kopieringsunderlag

115

2022-04-06 15:25

120

Kopieringsunderlag · DEL 8 · Sekvensbilder

51102740_1.4 Inlaga.indd 120

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

2022-04-06 15:25

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

51102740_1.4 Inlaga.indd 121

Sekvensbilder · DEL 9 · Kopieringsunderlag

121

2022-04-06 15:26

128

rimma

stor

tror

bror

simma

svan

banan

gran

limma

hus

mus

lus

trolla

bolla

kolla

lok

bok

klok

sand

band

fiska

diska

stress

press

sköna

gröna

böna

anka

banka

viska

Kopieringsunderlag · Vilka ord rimmar?

51102740_1.4 Inlaga.indd 128

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

2022-04-06 15:26

Problem Vad händer?

Slut Till slut …

Inledning Vem/vilka? Var? När?

Lösning Hur löser sig problemet?

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

51102740_1.4 Inlaga.indd 129

Fyrfältare · Kopieringsunderlag

129

2022-04-06 15:26

138

2

4

1

3

Kopieringsunderlag · Gör en serie

51102740_1.4 Inlaga.indd 138

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

2022-04-06 15:26

2

4

1

3

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

51102740_1.4 Inlaga.indd 139

Pratbubblor · Kopieringsunderlag

139

2022-04-06 15:26

FAS 1

FAS 2

Bygga upp kunskap

Läsa och undersöka texter

FAS 4

FAS 3

Skriva på egen hand

140

Kopieringsunderlag · Cirkelmodellen

51102740_1.4 Inlaga.indd 140

Skriva gemensam text

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

2022-04-06 15:26

Sidan 31 i arbetsboken

vill

jag

att

kan

kulisser

och

dansa

ska

vi

måla vi

teater

spela

vi

sjunga

kan

Sidan 67 i arbetsboken

Abdi

morfar

morfar laga att

sin

krukor

mamma

packa

planterar Abdis

inte

i

att hjälper

växter tycker

Abdis

om

mat

vatten

fyller

en

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

51102740_1.4 Inlaga.indd 141

upp

Abdi

med

vattenkanna

Arbeta med meningar · Kopieringsunderlag

141

2022-04-06 15:26

Mitt i SPRÅKET B Mitt i språket är ett basläromedel i svenska som andraspråk 1–3 som trycker på vikten av gemensamma läsupplevelser, strukturerade samtal, repetitioner över tid och att alla språk är språk för lärande.

Läromedlet riktar sig till undervisning i det flerspråkiga klassrummet och lyfter elevernas flerspråkighet och erfarenheter samt musiken som resurser för att arbeta med språket.

Lärarhandledning B ger tips på samtalsfrågor, viktiga ord, begrepp och uttryck att uppmärksamma i texterna, hur du som lärare kan arbeta med texterna före, under och efter läsningen, aktiviteter kopplade till olika kapitel samt hur eleverna kan förberedas på att arbeta med uppgifterna i arbetsboken. I lärarhandledningen finns också högläsningstexter och kopieringsunderlag som stöttar kommunikation, förförståelse, ordförråd, kategorisering, språkliga strukturer och återberättande.

I Mitt i språket B ingår:

Läsebok med texter och sånger indelade i nio delar med fem kapitel i varje del.

Arbetsbok med uppgifter kopplade till texterna och sångerna i läseboken.

Lärarpaket med lärarhand­ledning, digitalt lärarstöd och digital träning för eleverna.