9789151102528

Nästa steg

Ewa Holm

Svenska som andraspråk 1

SMAKPROV

Innehåll 1

Att lära sig ett nytt språk

2

Att tala

3

Att läsa

4

Att skriva

5

Språkriktighet

4

...................................................................................................

7

Modersmål och andraspråk.................................................................................................................................................... 8 Att lära sig ett nytt språk.......................................................................................................................................................... 10 ...........................................................................................................................................................................

21

Vad är kommunikation?.......................................................................................................................................................... 22 Att vilja och våga tala................................................................................................................................................................... 24 Muntliga presentationer........................................................................................................................................................... 25 Att förbereda en presentation.......................................................................................................................................... 27 Stilfigurer...................................................................................................................................................................................................... 38 Argumentation..................................................................................................................................................................................... 44 ...........................................................................................................................................................................

55

Varför ska man läsa?..................................................................................................................................................................... 56 Lässtrategier.............................................................................................................................................................................................. 59 Texttyper....................................................................................................................................................................................................... 66 Skönlitteratur.......................................................................................................................................................................................... 68 .............................................................................................................................................................

101

Konsten att skriva väl................................................................................................................................................................102 Skrivprocessen...................................................................................................................................................................................103 Skrivprocessen – grafisk bild..........................................................................................................................................104 Ge varandra respons..................................................................................................................................................................110 Kört fast i skrivandet?..............................................................................................................................................................111 Att skriva – ett hantverk........................................................................................................................................................112 Kom i gång med skrivandet.............................................................................................................................................121 Vi tvingas bryta mot vår etik – debattartikel............................................................................................142 .......................................................................................................................................

149

Vad är språkriktighet?..............................................................................................................................................................150 Skiljetecken.............................................................................................................................................................................................151 Förkortningar......................................................................................................................................................................................162

fyra

6

Språklig variation

7

Att söka jobb

8

Medier, reklam och film

9

Språkliga övningar

...................................................................................................................

253

10

Minigrammatik

.................................................................................................................................

267

........................................................................................................................

169

Vad är språklig variation? .................................................................................................................................................170 Sociolekter .............................................................................................................................................................................................176 Svenskans fem minoritetsspråk ................................................................................................................................184 Informellt och formellt språk ......................................................................................................................................192 Uttal ................................................................................................................................................................................................................196 .............................................................................................................................................

199

Arbetsmarknad i ett nytt land.......................................................................................................................................200 Rekryteraren rekommenderar......................................................................................................................................201 Dags för intervju..............................................................................................................................................................................217 ..............................................................................................

223

Vad är massmedier?....................................................................................................................................................................224 Internet och sociala medier..............................................................................................................................................225 Hur får vi använda källor?..................................................................................................................................................229 Källkritik....................................................................................................................................................................................................232 Reklam..........................................................................................................................................................................................................236 Film...................................................................................................................................................................................................................242

Ordklasser............................................................................................................................................................................ 267 Ordföljd................................................................................................................................................................................... 278 Direkt och indirekt tal............................................................................................................................................. 280 Textförteckning............................................................................................................................................................... 281 Bildförteckning............................................................................................................................................................... 282 Register.................................................................................................................................................................................... 284

fem

5

fyra 100

två

4

Att skriva Trägen vinner Diskutera

>> Vad innebär talesättet? >> Varför och när säger man så här? >> Varför tror du att talesättet är kopplat till detta kapitel?

>> Finns ett liknande talesätt på ditt modersmål?

>> Vilken av de här tre bilderna passar bäst med talesättet? Varför?

etthundraett

101

Konsten att skriva väl Det är mycket man ska tänka på när man ska skriva en text. Till exempel: Får man skriva som man talar? Hur vet man när man kan vara personlig och informell i en text, och när måste man vara formell? Vad är skillnaden på att skriva en berättande text och en faktabaserad text?

Målet med att utveckla skrivandet i Svenska som andraspråk 1 är att du ska göra det på flera plan: du ska både kunna skriva berättande och personliga texter, och formella texter som är argumenterande och faktabaserade. Det får du öva på i detta kapitel.

Diskutera Diskutera frågorna med några kurskamrater.

1. Tycker du om att skriva? Varför/varför inte?

2. Om du tycker om att skriva, vilken typ av text tycker du om att skriva?

Hur kom det sig att du började skriva den här typen av text?

3. Upplever du det som jobbigt när du får kommentarer på det du skrivit?

Varför tror du att det är så, i så fall?

4. Har du skrivit något de senaste dagarna? Vad, i så fall?

5. Tycker du bättre om att skriva fritt än när läraren ger dig en bestämd skrivuppgift? Eller spelar det ingen roll för dig?

6. Vad är lättast: att tala eller att skriva? Varför?

7. Hur gör du när du fastnar och inte kommer vidare med det du ska skriva? Jämför med varandra och försök ge tips på hur man kan komma ”loss” och fortsätta skriva!

8. Upplever du det som lättare att skriva på dator än för hand – eller tvärtom? Varför? (I kursen Svenska som andraspråk 1 ska man enligt kurskraven kunna skriva text på dator.)

9. Vad är svårast, att börja skriva eller avsluta det du skrivit? Varför?

10. Kommentera citatet nedanför frågorna – vad menade Churchill egentligen med det han sa?

102

etthundratvå

4 11. Har ni några allmänna skrivtips att ge varandra?

Jag hatar att skriva men älskar att ha skrivit.

(Winston Churchill, 1874–1965, författare och Nobelpristagare i litteratur 1953, samt brittisk premiärminister (1940–45, 1950–55)

Skrivprocessen Vi föreställer oss gärna att en erfaren skribent bara sätter sig framför datorn och skriver – fylld av idéer och inspiration som med lätthet flödar från hjärnan till datorskärmen. Det stämmer tyvärr oftast inte. Faktum är att det är arbetsamt och tidskrävande att skriva väl – för alla. Även också erfarna och kända författare lägger ner mycket möda och tid på sitt skrivande.

Att det tar tid att skriva gäller både skönlitterärt skrivande och det man brukar kalla bruksprosa (ibland kallas det sakprosa). Bruksprosa är den typ av text som är skriven för ett speciellt syfte, ett speciellt bruk. Till bruksprosa hör insändare, referat, artiklar, reportage, rapporter, platsansökningar och så vidare.

Skrivarbetet blir dock enklare om du vet hur arbetsgången, skrivprocessen, ser ut från idé till färdig text. Du kan då sätta upp delmål på vägen och behöver inte ha hela texten i huvudet på en gång. Här får du en modell för skrivprocessen som fungerar för de flesta texttyper, både bruksprosa och skönlitterära texter.

etthundratre

103

Skrivprocessen texttyp ämne

kortskrivning tankekarta

1. Analysera uppgiften

2. Samla idéerna

vanliga samtal bilbliotek och internet filmer och bilder

3. Samla fakta

4. Välj ut och strukturera

språkregler hjälpmedel layout

Gör en lista Skriv idéer på lappar

studiebesök undersökningar

fokusera disponera

Respons på innehållet och strukturen, och bearbetning av dispositionen

subjektivitet och objektivitet variation formalitet

syfte

intervjuer

referera sammanfatta sovra

målgrupp

5. Skriv ett första utkast Respons på innehållet och bearbetning av texten

6. Bearbeta utkastet och skriva klart texten Respons på språket och layouten, och bearbetning av dessa

korrekturläs

104

7. Göra finjusteringar

rätta stavfel kontrollera grammatiken

etthundrafyra

4 Steg 1: Analysera uppgiften För att komma igång med skrivandet måste du vara säker på vad det är för uppgift du har framför dig och vilken typ av text du ska skriva.

Fråga dig då: Vad är syftet med texten? Ska den informera, argumentera, underhålla eller berätta? Du måste alltså fråga dig vilken typ av text du ska skriva.

Vilken är målgruppen? Vem ska läsa din text; vilken typ av språk ska du använda? Om du skriver ett brev till ett syskonbarn för att berätta att du ska komma på besök, eller till en myndighet för att upplysa dem om något, så använder du inte samma typ av språk.

Säg att du har fått i uppgift att skriva en insändare. Först och främst måste du då veta vad en insändare är. Om du inte vet det måste du ta reda på det.

Läs också några insändare så du ser hur de kan skrivas och brukar se ut i formen.

Steg 2: Samla idéerna När du förstått vad du ska skriva gäller det att samla idéer och tankar.

När och hur får du lättast och mest idéer? En del får idéer när de sitter ner och skriver ned allt som dyker upp i huvudet när de tänker på ämnet i fråga.

Andra behöver diskutera ämnet med någon, för att få hjälp med att komma igång.

Vissa tänker väldigt bra när de rör på sig, som under en promenad eller på en löprunda, eller på gymmet. Det viktiga är att du skriver ned dina idéer så snart som möjligt när de väl dykt upp. Använd en anteckningsbok, post-itlappar eller anteckna i mobilen. Använd det sätt som passar dig när det gäller att anteckna. Risken är annars stor att man glömmer.

Det finns olika sätt att anteckna idéer på. Här är några:

Skriv en lista Skriv ämnet du tänkt skriva om överst på sidan. Tänk på allt du kan koppla till det ämnet – så kallade nyckelord. Skriv sedan ned dina idéer i en lista.

Sedan kan du fundera på vad du kan använda i listan och hur du ska börja och strukturera din text.

etthundrafem

105

Ge varandra respons Genom att hjälpa andra skribenter lär du dig att se texter med granskande ögon. På så sätt blir du också bättre på att bearbeta dina egna texter.

Det kan vara svårt att ta emot respons. Men försök se texten som något eget – texten är inte du. Texten är något som är inne i en arbetsprocess som nu ska framåt. Försök se det som det är, syftet med responsen är att du ska få hjälp att förbättra din text. Men kom ihåg att du inte alltid måste följa rekommendationerna du får – om tipsen inte känns som bra tips kan du alltid strunta i dem. Det är inte alltid den som ger respons som har de bästa idéerna om just din text!

Att ge respons kan också vara svårt. Det kan vara knepigt att veta vad man ska titta efter och hur man ska kommentera någon annans text. Men övning ger färdighet – så om man övar på att både ge och få respons så blir man oftast bättre och bättre på det!

I rutan nedan finns tips på vad du kan tänka på när du ska läsa någon annans text och ge respons på den.

Granska andras texter

• Läs först igenom hela texten. Stanna inte upp och påpeka eventuella stavfel, etc.

• Börja med att påpeka det du tyckte var positivt och ge ditt helhetsintryck av texten.

• Markera gärna de ställen i texten som du gillar och skriv/säg varför du gillar dem.

• Uppfyller texten sitt syfte? Fungerar den som den typ av text den är tänkt att vara?

Vem ska läsa den?

• Finns det en röd tråd? Hänger texten ihop? Varför/varför inte? Försök peka på både styrkor och svagheter.

• Inledningen – är den intresseväckande och ger någon slags presentation av ämnet?

• Avslutningen – fungerar den som den ska? Finns det någon slags sammanfattning, slutsats eller slutkläm?

• Föreslå konkreta ändringar: Vad kan strykas? Vad kan utvecklas?

110

etthundratio

4 • Hur ser texten ut? Har den rätt styckeindelning, textstorlek, interpunktion och så vidare?

• Om du stör dig på något: Försök förklara varför du inte tycker det är bra och ge tips på hur det kan ändras. Att bara säga ”Det här är tråkigt/dåligt” hjälper ingen!

Man blir bara ledsen och tappar lusten att skriva mera…

• Läs helst texten en gång till och se om du hittar något mer du vill kommentera.

Kört fast i skrivandet?

Har du drabbats av ”skrivkramp” och kommer inte vidare?

Här är några tips på för att komma igång igen: Ta en kort paus: Gör något annat en liten stund. Vattna blommorna, läs en tidningsartikel, drick ett glas vatten, ät en smörgås, ring en kompis (kanske kan du få några råd där?)…

Rör på dig: Ta en promenad eller gå ut och spring!

Motion och löpning är vetenskapligt bevisat bra för att få i gång hjärnan och tankeflödet.

Skaffa mer information om ämnet: Det är ganska vanligt att man kör fast för att man inte kan så mycket om det man ska skriva om. Sök artiklar eller information om ämnet. Gå till biblioteket och se om de som jobbar där har några tips på material du kan använda.

Byt skrivmiljö: Kanske blir du mer kreativ om du byter miljö? Det är ganska vanligt att inte kunna koncentrera sig på sina studier i hemmet. Det finns ju alltid något annat man borde göra hemma, som att diska, städa, laga mat…

Prova att sitta på ett bibliotek och skriva där. Det finns ofta tysta studieplatser på biblioteken. Och det finns inte så mycket annat att göra där än att läsa och skriva.

Fråga någon om råd: Fråga din lärare om hur du kan komma vidare, en kompis som är bra på att skriva eller sök tips på nätet. Kanske hittar du någon blogg eller sajt som har ett chat-forum där du kan få råd?

etthundraelva

111

Ta en lite längre paus: Om du har tid – låt din text ”vila” någon dag! Som vi nämnde tidigare så ser man på sin text med nya ögon om man låter den vara ”ifred” ett tag, och låter den växa fram lite långsammare.

Läsförståelse 1. Varför tycker många att det är svårt att både ge och få respons?

2. Vad är viktigt att tänka på när man ger respons? Hur kan man hjälpa någon att förbättra sin text? Försök sammanfatta punktlistan med dina egna ord.

3. Vilka fördelar finns det med att röra på sig när man har kört fast i skrivandet?

4. Vad är risken med att ha för lite information om det man ska skriva om?

5. Varför upplever många det som svårt att koncentrera sig på sina studier hemma? Stämmer detta även in på dig?

6. Varför kan det vara bra att låta sin text ligga och ”vila” några dagar?

Att skriva – ett hantverk Nu har du fått en bild av skrivprocessen och vet hur den kan fungera. Om du inte visste det förut så vet du det nu: det tar tid att både lära sig att skriva bra och skriva en bra text.

Här får du veta mer om hur du kan disponera, inleda, avsluta, dela in i stycken och hur du kan hitta på en lämplig rubrik.

112

etthundratolv

4 Att disponera en text En text och en historia kan skrivas och berättas på många olika sätt. Det som är viktigt att tänka på är att de olika delarna hänger ihop, att de följer naturligt på varandra och att de binds ihop på ett smidigt sätt.

Anta att du ska berätta om tio mejerier som gör ost i runt om i Sverige. Du reser runt och gör intervjuer och samlar in material. Men hur ska du presentera materialet? Här har du några exempel på olika dispositionsmodeller.

Kronologisk disposition: Här berättar du om mejerierna i den tidsordning de startade. Du börjar därför berätta om Carlssons mejeri som funnits i över 100 år. Du fortsätter med Bergs mejeri som grundades på 50-talet och avslutar med att berätta om det nya, lokala mejeriet i Lilltorp.

Tematisk disposition: Här fokuserar du på olika teman. Du bestämmer dig för att börja berätta om den vanligaste osttypen i Sverige; hårdost gjord på komjölk, och fortsätter sedan med dessertostar. Du avslutar med lite ovanligare ostar i Sverige; ostar gjorda på get- och fårmjölk.

Rumslig disposition: Här utgår man ifrån ”rummet” (geografi, miljö, etc). Du börjar med att berätta om mejerier i norra Sverige, fortsätter med mellersta Sverige och avslutar med södra Sverige.

Kontrastiv disposition: Här skriver man texten utifrån en jämförande (kontrasterande) metod. Du skriver om dels några stora mejerier med minst 1 000 anställda, dels om några mycket små familjeföretag med 5-10 anställda.

Du bygger upp din text kring skillnaderna där du jämför de olika företagstyperna. Första delen handlar om fördelar med respektive företagstyp, andra delen handlar om de nackdelar som finns.

Disposition utifrån orsak – verkan – lösning: Orsak: Du berättar först om att folk protesterar mot att ostar transporteras över hela landet.

Verkan: Sedan beskriver du hur tre stora mejerier bojkottas av konsumenterna och går i konkurs. Lösning: Du avslutar med att berätta om en lösning, på kort tid har sedan tio små mejerier i landat grundats.

etthundratretton

113

Ny tidsperiod: Du skriver en berättelse om din uppväxt, nytt stycke när du lämnar delen om barndomen och blir tonåring.

Nytt argument: Första skälet till varför rökning är ohälsosamt har du precis gett i din text. Du börjar med nytt stycke när du ger andra skälet.

En annan allmän grundregel för styckeindelning är att när du läser igenom din färdiga text – korrekturläser den – och om du upplever att den ser för ”kompakt” ut, så betyder det nog att du inte har gjort tillräckligt många styckeindelningar. Fundera på var du egentligen börjar med något nytt i texten. Var kan det passa med nytt stycke? När du går igenom texten för att förbättra styckeindelningen upptäcker du också ofta att du kanske kan stryka vissa ord eller fraser, och att du kanske behöver förtydliga något i din text.

Att avsluta en text När du väl har skrivit en inledning och en huvuddel till din text måste du avsluta den. Du kan välja på olika metoder att avsluta. Här kommer några förslag på avslutningar.

Har du skrivit en skönlitterär text kanske du vill avsluta med en slutsats; vad blev konsekvensen av det som hände i din berättelse? Men även i bruksprosa kan du avsluta med en slutsats: hur kan man sammanfatta resultaten du beskrivit i din text och kom fram till?

Eller så kanske du vill låta läsaren fundera vidare och förklarar inte riktigt vad som skedde efter bilolyckan: hur gick det egentligen? Kunde din kusin någonsin gå igen? När man inte får veta exakt hur det slutar så kallas det öppet slut.

Man kan också avsluta med en retorisk fråga. Efter att ha sammanfattat de viktigaste skälen till varför vi ska leva miljövänligt i din text som handlar om ett miljövänligare liv, kan du till exempel skriva: ”Nu är det väl ingen som inte förstår vikten av att vi alla ändrar våra levnadsvanor till dem som gynnar miljön”?

Både i skönlitterär text och i bruksprosa kan man använda sig av så kallad cirkelkomposition – man kopplar avslutningen till inledningen: ”Som jag också skrev inledningsvis så känner många äldre i Sverige sig ensamma. Men om vi bryter mönstret med att generationerna bor separerat och börjar bo mera generationsblandat så kommer fler äldre att må mycket bättre. Detta tack vare…. ”

118

etthundraarton

4 Det viktiga när du avslutar din text är att du knyter ihop den och inte lämnar din läsare undrande över något som du inte förklarat tillräckligt tydligt eller med obesvarade frågor.

Vilken rubrik ska min text ha?

Det finns några viktiga aspekter att tänka på när du väljer rubrik till din text.

En rubrik kan formuleras innan texten börjar skrivas, när ämnet är valt. Eller så kan rubriken komma till sist, när texten är färdigskriven. Det är viktigt att rubriken ger en rättvis bild av vad din text handlar om.

Det första du förmodligen tittar på när du bläddrar igenom en tidning för att se om det finns något intressant att läsa, är rubrikerna till artiklarna. Om en rubrik inte är tillräckligt intressant läser du inte artikeln, eller hur? När du ska köpa ett par eleganta skor till en bröllopsfest så går du sannolikt inte in i skoaffärer som bara skyltar med sportskor: Du är inte intresserad av sportskor för tillfället, du vill ha något annat just nu.

En rubrik ska alltså väcka intresse men samtidigt vara som ett ”skyltfönster” till din text. Rubriken ska ”skylta” vad din text handlar om. Om du till exempel skrivit om hur vi lever mer miljövänligt kan du helt enkelt döpa din text till Hur vi lever mer miljövänligt eller kanske använda en frågerubrik: Hur kan vi leva mer miljövänligt?

Det är viktigt att rubriken inte är för lång – den ska kort och koncist berätta vad texten handlar om. Handlar din text om en resa till Berlin kan du döpa texten till En resa till Berlin – det finns ingen anledning att krångla till det. En rubrik ska heller aldrig avslutas med punkt. Men om du använder dig av en frågerubrik måste du använda frågetecken, som i exemplet ovan.

etthundranitton

119

Diskutera Diskutera med någon eller några kurskamrater.

1. När är det lämpligt att börja med nytt stycke? Försök komma ihåg de sex olika tillfällena som nämns i informationen ovan (utan att kika i texten).

2. Vilken ytterligare grundregel för när man bör styckeindela nämns?

3. Vilka olika sätt att avsluta en text nämns?

4. Vad innebär ett öppet slut?

5. Ge exempel på hur man kan avsluta en text med en retorisk fråga!

6. Vad är cirkelkomposition?

7. Vad är viktigt att tänka på när man väljer rubrik till en text?

Nämn minst tre aspekter.

Skriv mer: Sätt rubriker Jobba tillsammans 2–3 personer.

1. Varje person klipper ut/skriver ut 2–3 artiklar från någon dagstidning.

2. Sedan klipper ni bort rubrikerna. Spara dem, men visa inte rubrikerna för varandra!

3. Byt artiklar med varandra.

4. Sätt (skriv) rubriker till dina kurskamraters artiklar.

5. Jämför era egna rubriker med originalrubrikerna. Vilka rubriker gillar ni bäst?

120

etthundratjugo

4

Kom i gång med skrivandet Avsnitten om skrivprocessen och skrivandets hantverk handlar mycket om hur viktigt det är att planera din text innan du börjar skriva. Att ha en plan är lika viktigt när du skriver skönlitterärt som när du skriver bruksprosa. I alla fall för de flesta. Men det finns en viktig skillnad: När du skriver skönlitterärt använder du din fantasi för att få ihop stoffet till din berättelse. Att få skriva om vad som helst kan kännas oerhört inspirerande för många. Men för alla är det ändå inte lika lätt att komma i gång med skrivandet. Vem ska det handla om? Och vad ska jag berätta om? Vad ska hända?

Ett sätt att komma i gång med berättandet är att utgå från frågor. Vad heter huvudpersonen? Hur ser han eller hon ut? Vilka andra personer finns med?

Vad händer? Var utspelas händelserna? När? Hur känner sig karaktärerna? Är det roligt eller sorgligt? Varför händer det som händer?... Det här är frågor du kan ha nytta av vid ditt berättande. Du kan försöka sammanfatta frågorna med: vem/vilka, vad, var, när hur, varför? Börja med att besvara frågorna skriftligt för dig själv. Sedan kan du börja skriva din berättelse!

Beskriva personer När du bestämt dig för din/a karaktär/ er som ska vara med i berättelsen kan du börja beskriva personen eller personerna för dig själv. Försök utgå från de fem sinnena i mesta möjliga mån när du letar idéer till ditt berättande; syn, hörsel, lukt, smak, känsel. Hur ser personen ut? Hur låter det när hen talar/sjunger? Doftar personen gott eller luktar hen illa, eller inte alls?

Hur känner sig personen; glad, arg, ledsen?

Skriv ned både yttre egenskaper som: ålder, utseende, kläder, sätt att uttrycka sig samt inre egenskaper som: tankar, starka och svaga sidor, beteende mot andra, och så vidare.

Hur du sedan förmedlar personbeskrivningar till dina läsare är en annan sak. Vissa författare beskriver personer med många detaljer och målande adjektiv. Andra beskriver inte personerna speciellt detaljerat utan du får lära känna dem genom deras handlingar.

etthundratjugoett

121

Här är ett exempel på hur man kan inleda en personbeskrivning: Ella var den typ av klasskamrat man irriterade sig på. Samtidigt tyckte man synd om henne om man visste mer om hennes bakgrund. Om man satt bredvid henne i klassrummet fick man svårt att koncentrera sig på lektionen och det man skulle göra. Vad det berodde på? Tja, det var dessvärre inte bara en sak.

Hennes andning kunde göra en galen. Hon andades i väldigt små, korta puffar. Det lät nästan alltid som om hon hade varit ute och sprungit och var andfådd. Fast egentligen var hon nog nervös. Håret såg ofta ut och luktade som om hon hade stått och stekt bacon hela dagen; det låg i ihop-klibbade stripor. Och så hade hon nästan alltid kläder på sig som såg ut som ”veckans matsedel”, det var alltid diverse matrester på hennes tröjor och byxor. Men så var det ju det där med hennes hemsituation som gjorde att man försökte att inte döma henne…

Diskutera Diskutera med en eller ett par kurskamrater.

1. Vilka frågor kan man ställa sig själv för att komma i gång med skönlitterärt berättande?

2. Varför kan det vara bra att utgå från de fem sinnena när man letar idéer till en personbeskrivning?

3. Vilket intryck får du/ni av Ella i personbeskrivningen ovan? Varför?

Skriv mer: Motsatt beskrivning av Ella Skriv om personbeskrivningen av Ella ovan där du beskriver henne på ett totalt motsatt vis. Försök få med lika mycket information som i originalet.

Du kan börja med: ”Ella var den typ av klasskamrat som nästan alla ville vara med. ….”

122

etthundratjugotvå

4 Skriv mer: Personbeskrivning Välj en person du känner, eller känner till. Skriv en personbeskrivning av personen. Försök använda de fem sinnena i mesta möjliga mån.

Tips: Låt gärna bli att skriva ut namnet på din person, och låt någon som känner/till personen läsa för att se om hen kan lista ut vem det gäller!

Beskriva miljöer Valet av miljö, och hur du beskriver den, har stor betydelse för hur läsaren uppfattar en text. I vissa böcker är miljöbeskrivningen så ingående att man som läsare ser minsta lilla föremål för sin inre syn, känner varje doft och lukt, hör varje ljud….

Detaljerade miljöbeskrivningar är förstås inget självändamål. Det finns författare som skriver strålande berättelser utan att säga särskilt mycket om hur det ser ut på en plats. Ibland kan det vara en poäng att överlåta åt läsaren att föreställa sig en plats, och kanske i stället beskriva vad som sker där. En svensk författare som skildrade miljöer med stor inlevelse var August Strindberg (1849-1912). Här är inledningen till hans roman Röda rummet (utkom 1879).

Stockholm i fågelperspektiv Det var en afton i början maj. Den lilla trädgården på Mosebacke hade ännu icke blivit öppnad för allmänheten, och rabatterna voro ej uppgrävda; snödropparne hade arbetat sig upp genom fjolårets lövsamlingar och höllo just på att sluta sin korta verksamhet för att lämna plats åt de ömtåligare saffransblommorna, vilka tagit skydd under ett ofruktsamt päronträd; syrenerna väntade på sydlig vind för att få gå i blom, men lindarne bjödo ännu kärleksfilter i sina obrustna knoppar åt bofinkarne, som börjat bygga lavklädda bon mellan stam och gren; ännu hade ingen mänskofot trampat sandgångarne sedan sista vinterns snö gått bort, och därför levdes ett obesvärat liv därinne av både djur och blommor.

etthundratjugotre

afton = kväll icke = inte voro = var ej = inte snödropparne = snödropparna (vårblomma) höllo = höll bjödo = bjöd lindarne = lindarna (träd) bofinkarne = bofinkarna (fågel) sandgångarne = sandgångarna

123

Skriv mer: Ändra berättarperspektiv Skriv om följande meningar till tredjepersonsperspektiv och allvetande berättar-perspektiv: ”Jag var väldigt liten när flytten skedde. Mina föräldrar bestämde sig för att flytta till ett annat land och jag hade därför inte så mycket att säga till om.

Det jag minns var att det kändes både spännande och konstigt….”

Uppväxtskildring Nu har du fått en hel del information och förhoppningsvis också idéer om hur du kan bygga upp en skönlitterär text. Du har fått prova på flera olika mindre skrivuppgifter för att öva på bland annat inledningar och beskrivningar. Nu är det snart dags att skriva en hel text. Många som inte är så vana att skriva tycker det är lättast att skriva om sig själva. Du ska därför först få läsa en uppväxtskildring ur förstapersons-perspektiv och sedan skriva din egen uppväxtskildring.

Här följer en skildring av en mans minnen om flytten från ett land till ett annat när han var barn. Hur upplevde han sin och familjens emigration, och hur är hans liv idag?

Att vara ”mångkulturell” Jag kom till Sverige som en liten pojke, jag var åtta år gammal. I Argentina hade jag redan gått i skolan i två år och jag minns fortfarande hur det var där.

Bariloche var namnet på skolan och man fick gå i skoluniform. Jag kommer i håg ganska mycket från den tiden som liten, inte minst mina vänner, våra grannar och speciella saker vi gjorde som barn i Argentina.

När min mor hade beslutat sig för att vår familj skulle flytta till Sverige minns jag inte att jag blev ledsen eller arg. Jag tyckte att det skulle bli som ett äventyr för min del. Då jag respekterade min mors beslut frågade jag aldrig henne varför vi skulle flytta. Senare i mitt liv fick jag veta att det var av politiska skäl.

Vår granne hade varit i Sverige. Hon visade oss foton därifrån och sa att all mat var frusen och att det inte fanns några färska grönsaker. Men jag brydde mig inte om maten utan var mer intresserad av snön som jag såg på bilderna.

Vi kom till Sverige 1985 och jag lärde mig svenska fort i skolan. Jag fick svenska vänner och tyckte att svenskar var väldigt öppna och vänliga. Jag

126

etthundratjugosex

4 lärde känna min svenske vän Daniel Borelius i min klass.

Hans familj måste vara den bästa familjen jag någonsin mött i hela mitt liv. Familjen Borelius bestod av pappa Anders, mamma Eva och barnen Anna, Emil och Daniel, som blev min bäste vän. Om jag ska fatta mig kort så blev jag som ett fjärde barn i familjen. Jag fick följa med dem på semester, fira jul med dem, sova över hos dem, ja, precis som jag var deras barn. Svenskar var därför toppen i min värld som liten.

Jag tror inte att alla invandrare hade samma tur som jag i att träffa och lära känna svenskar. Jag minns hur några av de andra sydamerikanska killarna sa till mig: ”Leker du svensk, eller?” eller hur de kallade mig ”Svensken”. Men jag försökte att inte bry mig om dem även om deras kommentarer störde mig ibland. När jag blev äldre så hade många av mina invandrarvänner något emot svenskar och Sverige. De kunde säga att Sverige var dåligt och att svenskar var tråkiga och snåla. Här hade jag en helt annan uppfattning av svenskar.

Familjen Borelius hade gett mig en positiv och kärleksfull bild av svenskar och Sverige.

Det som nu kan vara svårt för mig ibland är när jag umgås med vänner med koppling till Argentina, och de pratar om politiken i Argentina och statskuppen som ägde rum 1976 där. Jag har inte mycket kunskap om mitt ursprungsland och statskuppen eller exakt hur det kom sig att min mor tog beslutet att flytta till Sverige. Hon har inte velat prata mycket om det. Jag hamnar utanför i alla dessa frågor och åsikter, jag var liten då allt det här utspelade sig och tack vare min mamma fick jag vara barn då jag var barn. Jag känner mig egentligen inte så mångkulturell. Efter drygt 20 år i Sverige är det svårt att säga något annat.

En sak som jag funderar på nu är vad som skulle kunna hända om jag åkte ner till Argentina och hälsade på min släkt som blev kvar där. Jag undrar om jag skulle känna mig hemma hos dem? Och skulle jag ses som en argentinare? Eller skulle jag bli kallad för svensken igen? Jag känner sydamerikaner som bott i Sverige länge och som sedan flyttat tillbaka för att bo i till exempel Chile igen. Men de kände sig inte hemma där. När de var i Sverige var allt dåligt, kallt och svenskarna var snåla. Men i Chile trivdes de inte heller…

Nu som vuxen lägger jag inte stor vikt vid vilket mitt egentliga hemland är eller om jag ska vara stolt över min nation. För mig är det viktigare att trivas där jag bor och jobbar, vara vänlig mot mina medmänniskor och njuta av livet. I dagens samhälle är vi alla bombarderade med kultur från alla världens

etthundratjugosju

127

håll och kanter, och man får ta det som passar en bäst av den kultur man gillar bäst. Sedan får man också hålla i sin kultur och traditioner från sitt hemland – om man vill det. Då är det viktigt. Men det är minst lika viktigt att respektera kulturen i det land man befinner sig och bor i. Annars kommer man aldrig bli en del av det samhället.

Jag känner att jag har anpassat mig utmärkt i Sverige och jag känner väl till den svenska kulturen – mycket tack vare familjen Borelius!

Pablo

Diskutera Diskutera uppväxtskildringen du just läst med en eller ett par kurskamrater.

1. Hur kände sig Pablo inför flytten till Sverige?

2. Hur gick det för honom när han började skolan i Sverige? Varför?

3. Hur anser Pablo att hans anpassning till svenska skolan och Sverige gick?

4. Var allting lätt för honom i skolan? Ge exempel.

5. Hur upplever Pablo sitt liv i Sverige nu, som vuxen?

6. Hur har Pablo byggt upp sin text? Finns det en röd tråd? Hur är hans inledning, avhandling och avslutning? Hur fungerar styckeindelningen?

Skriv mer: Min uppväxtskildring Skriv en uppväxtskildring om din väg från barndom till vuxen (250–500 ord).

Kom ihåg styckeindelning samt att ha en inledning, avhandling och avslutning!

Försök vara sammanfattande, som i texten du läst, och ge exempel på vad som var bra och vad som var mindre bra under din uppväxt. Hur har din uppväxt format dig till den du är idag?

Krönika En annan typ av personligt skriven text är krönikan. En krönika kan beskrivas som en text där skribenten reflekterar över något eller tycker till om något,

128

etthundratjugoåtta

4 eller argumenterar för eller emot något. Däremot finns inga formella regler för hur texten ska byggas upp. Om du skriver en argumenterande krönika finns därför inga krav på att du ska ha med källor eller hänvisa till fakta, som du bör i en debattartikel eller annan typ av argumenterande text. Till skillnad från i en formell text kan du också ha vilken ton du vill i texten. Du kan skämta, ironisera, och samtidigt vilja framföra ett seriöst budskap. Du kan feta och/eller kursivera ord och meningar som du vill betona, etc. En krönika kan vara avsedd att roa, irritera, provocera eller väcka tankar i allmänhet.

Oftast finns det någon poäng/stark synpunkt som skribenten vill få fram.

Du ska nu få läsa en krönika och sedan prova att skriva en krönika själv.

Vad vill den här skribenten säga med sin krönika?

Varför är det bara jag som duschar naken?

Det är eftermiddag och jag är i simhallen för att simma mina 1000 meter som jag gladeligen gör ett par gånger i veckan efter jobbet. Det har jag gjort i många herrans år. Bättre motion än simning får man leta efter; i princip alla muskler får jobba och det är skonsamt och bra för lederna på alla sätt och vis. Jag gillar verkligen att simma men på senare år har det hänt något som både gör mig förbryllad, irriterad, förbannad och ledsen på samma gång när jag är i duschrummet…

Det är nästan bara jag som duschar naken!

Så är det jämt. ”Alla” andra, oavsett ålder, duschar

etthundratjugonio

i baddräkt eller till och med i underkläderna! I dag finns endast en till ”nakenduschande” dam i duschrummet. Hon råkar vara i min ljuva ålder.

Fenomenet med ”påklädd duschning” började för ungefär fem-tio år sedan. Jag har ingen som helst förståelse för detta egoistiska, korkade och nonchalanta beteende. Vad är det att vara ledsen och förbannad över? kanske den ovane simhallsbesökaren som läser detta tänker. VEM bryr sig?

(För att citera min tonåriga systerdotter.)

JAG och vissa andra bryr sig mycket! Du ska du nu få en liten hygienlektion av mig.

Innan man kliver ned i bassängen är det av

129

Argumenterande text I kapitel 2. Att tala, fick du lära dig argumentationens grunder och dess tre ledord: tes, argument och mot­argument. Nu, som avslutning på detta Att skriva-kapitel, är det dags att läsa en debattartikel samt prova på att skriva en egen.

En argumenterande text fungerar på samma sätt som muntlig argumentation. Du argumenterar för eller emot något (din tes) och försöker övertyga läsaren om att du har rätt genom att använda dig av argument som du bemöter med motargument som du tror att motståndaren skulle kunna konfrontera dig med.

Här följer några goda råd för vad du kan tänka på när du planerar att skriva en argumenterande text.

1. Tänk igenom din åsikt (tes) ordentligt. Om du inte är väl förberedd riskerar dina argument att bli för svaga. Leta därför upp fakta (källor) i till exempel artiklar som stödjer dina argument och som du kan använda och referera till i din text.

2. Fundera på vem du tror kommer att läsa texten: Olika argument biter på olika läsare.

3. Gör en lista över alla argument du kan komma på – använd sedan bara de tre starkaste! Grundregeln är att endast använda tre argument för att texten inte ska bli för lång.

4. Fundera sedan ut vilka motargument som dina argument kan tänkas bemötas med.

5. Använd inte självklarheter som argument, som att säga att det är farligt att röka, utan försök hitta argument som är svåra att säga emot. I detta fall hade du kunnat hitta statistik på hur många som faktiskt dör på grund av rökning varje år – på så sätt visar du varför det är farligt att röka.

6. Gör en disposition. Börja med bakgrunden och nämn sedan din tes.

Därefter formulerar du dina argument som du bemöter med motargument. Antingen varvar du argument -motargument, argument-motargument, argument-motargument, eller så tar du alla dina argument först och sedan motargumenten. Du bestämmer vilket upplägg som känns bäst för din text.

140

etthundrafyrtio

4 7. Visa gärna för läsaren att denne kan ha ett intresse av det du argumenterar för/emot. Om du till exempel argumenterar för tätare busstrafik i din kommun kan du ställa frågor som ”Skulle inte du också vilja slippa vänta på bussen i en timme på kvällen?”.

8. Använd gärna egna erfarenheter som du varvar med fakta som du stödjer dina argument med. Det ger trovärdighet åt texten. ”När min syster skulle föda barn var jag tvungen att köra henne 100 km till nästa stad då vårt sjukhus hade överbeläggning på BB. Enligt Landstingets kalkyl, presenterad i Aftontidningen 6 april, så skulle det inte behöva kosta mer än tre miljoner kronor att utöka platserna på BB i Storköping. Det är dags att bygga ut vårt BB nu!”.

9. Är dina tankegångar tillräckligt klara? Be någon du litar på läsa din text. Ibland tror man att man är tydligare med det man skriver än man faktiskt är, bara för att man är så inne i arbetet med texten.

10. Jobba med avslutningen. En bra avslutning stannar kvar hos läsaren – så lägg ner lite extra tid på slutet av din text. Ett effektivt sätt att avsluta en argumenterande text kan vara att sammanfatta åsikten kortfattat på bara en rad: ”Därför måste vi stoppa motorvägsbygget!” eller ”Alla myndiga bör därför rösta på söndag!”.

Debattartikel Debattartiklar hör till dagstidningars viktigaste material och blir ofta sådant som sedan citeras i andra medier, som på radionyheterna och TVnyheterna. Kan du lära dig att skriva en bra argumenterande text, som en debattartikel, har du goda möjligheter att göra din röst hörd och påverka många människors åsikter.

Debattartikeln påminner mycket om insändaren men är oftast betydligt längre och mer djupgående i sin argumentation. Argumentationen i en debattartikel ska vara tydlig, och argumenten starka.

Du ska nu få läsa en debattartikel som gav mycket eko i medierna efter att den publicerades, och sedan svara på några frågor om dess upplägg.

etthundrafyrtioett

141

Vi tvingas bryta mot vår etik Regeringen föreslår en lag som systematiskt kommer att diskriminera vårdbehövande papperslösa människor. Resultatet riskerar bli en sjukvård präglad av godtycke och rättsosäkerhet. Det skriver representanter för fem centrala vårdorganisationer.

Onsdag 22 maj debatteras frågan om vård till papperslösa i riksdagens kammare. Allt tyder på att regeringens förslag om en systematisk diskriminering av vissa människor i svensk sjukvård kommer att gå igenom. Moderaterna har hårdhänt kört över sina allianskamrater och förslaget har blivit en kompromiss med Miljöpartiet, som förvisso är ett steg framåt, men ändå helt otillräckligt.

Regeringen har valt att fullständigt bortse från en i stort sett enig remissrunda, där samtliga vårdyrkesorganisationer och en rad företrädare för det svenska civilsamhället avvisat förslaget.

Det gäller de stora humanitära organisationerna, fackföreningsrörelsen, ett antal politiska organisationer av olika kulör och en rad frivilligorganisationer. Alla dessa säger med en röst: Detta är en skam för svensk hälso- och sjukvårdspolitik!

Vi representerar fem centrala vårdorganisationer som tydligt vill markera vår avsky för detta förslag och de konsekvenser som den nya lagstiftningen kommer att få i vårdens vardag för människor i behov av hälso- och sjukvård. Vi gör det utifrån vår yrkesetik som regeringen nu tvingar oss att fortsätta bryta på ett djupt diskriminerande sätt. Förslaget står i strid med gällande nationella och internationella yrkesetiska riktlinjer.

Läkarnas internationella organisation, World Medical Association, slår fast att patienten alltid har rätt att bli behandlad utan diskriminering, och uppmanar alla läkare att säkerställa detta även om lagstiftning eller regelverk förnekar denna rätt. Förhoppningsvis kommer många läkare att, tills vi får en ny lagstiftning på området, fortsätta att värna om patienter med medicinska vårdbehov, bland annat genom att på frivillig basis fortsätta att ge sjuka och handikappade vård vid de särskilda mottagningar för papperslösa som bland annat Röda Korset och Läkare i världen driver. Vi uppmanar också våra medlemmar till medicinskt adekvata tolkningar av begreppet ”vård som inte kan anstå” inom den reguljära hälso- och sjukvården.

Enligt vår mening står förslaget också i strid med flera konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige förpliktigat sig att följa.

142

etthundrafyrtiotvå

4 Rätten till hälsa är en av de grundläggande mänskliga rättigheterna i Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948.

Detta har påpekats av FN:s särskilda sändebud, Paul Hunt, som konstaterat att Sverige i dag bryter mot viktiga konventioner på området.

En grundbult i vårdprofessionernas yrkesetik är att behandla alla människor lika oavsett kön, ålder, härkomst eller social position. Denna målsättning uppnås tyvärr inte alltid, men begreppet ”jämlik vård” är nu mer aktuellt än någonsin och där arbetar våra organisationer tillsammans med socialdepartementet, SKL och andra intressenter för att förbättra situationen i Sverige. Målet är vård på lika villkor för alla människor.

I ljuset av denna ambition, som vi delar med regeringen, är det därför förvånande att regeringen nu föreslår en lag som systematiskt kommer att diskriminera vissa människor med behov av vård som finns i landet. Det migrationspolitiska syftet görs på detta sätt överordnat det vårdpolitiska syftet. Detta är enligt vår mening inte acceptabelt.

Det finns endast ett kriterium för att avgöra om vård ska ges eller inte, nämligen personens behov av hälso- och sjukvård. Att särbehandla en grupp individer är inte förenligt med Hälso- och sjukvårdslagen som anger att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.

Med det nu lagda förslaget till ny lagstiftning kommer vuxna papperslösa endast att erbjudas ”vård som inte kan anstå”. Det är den enskilde läkaren eller tandläkaren som ska avgöra hur detta ska tolkas i det enskilda fallet. Erfarenheten har visat att detta är en synnerligen svår gränsdragning som innefattar ett betydande subjektivt inslag med godtycke och ojämlikhet som möjlig konsekvens.

Eftersom det med detta begrepp är svårt att veta vad en person kan förvänta sig av hälso- och sjukvårdssystemet i Sverige så skapas en oförutsägbarhet och därmed risk för godtycke och rättsosäkerhet. Detta stämmer illa med arbetet kring jämlik vård.

Regeringen föreslår en slags miniminivå för papperslösas rätt till vård som motsvarar asylsökandes, men ger samtidigt landstingen möjlighet att erbjuda en mer generös vård, vilket några landsting redan beslutat. Detta är i sig positivt men kan ändå beskrivas som en accepterad geografisk ojämlikhet som är svår att försvara etiskt.

etthundrafyrtiotre

143

Hälsa är enligt vår mening inte en migrationspolitisk förhandlingsbricka utan en grundläggande fråga om mänskliga rättigheter. Sverige är ett av de länder i Europa som har strängast lagstiftning vad gäller vård till papperslösa. Att en majoritet i riksdagen vill fortsätta på det sättet är en vårdskandal som upprör vårdens yrkesprofessioner, därför att detta på ett fundamentalt sätt strider mot grundläggande etiska principer i vården. Att arbeta i vården är i grunden ett moraliskt yrke som kräver en tydlig etisk kompassriktning.

Att regeringen nu förhindrar oss att se till alla människors behov av vård oavsett personnummer eller folkbokföringsadress är en humanitär förlust för Sverige och för vårdens anställda. Vi hoppades in i det sista på en annan utgång i riksdagen i denna omdiskuterade fråga. Då detta för närvarande inte är möjligt utställer vi ett löfte. Vi kommer att fortsätta kampen för att vi även i Sverige ska kunna arbeta enligt våra djupast liggande etiska principer utan att bryta mot lagen.

Ingemar Engström Svenska Läkaresällskapet Thomas Flodin Sveriges Läkarförbund Gunilla Klingberg Sveriges Tandläkarförbund Sineva Ribeiro Vårdförbundet Ania Willman Svensk Sjuksköterskeförening Debattartikel publicerad i SvD Opinion – Brännpunkt 2013-05-20

144

etthundrafyrtiofyra

4 Läsförståelse Diskutera frågorna till debattartikeln med några kurskamrater.

1. Vad vill skribenterna till artikeln säga med den? Varför har de publicerat den?

2. Stämmer rubriken med innehållet?

3. Väcker inledningen intresse? Kommer tesen tidigt i artikeln och är den klart och tydligt presenterad?

4. Kommer argumenten i lämplig ordning?

5. Finns det några motargument och bemöts de i så fall på ett lämpligt sätt?

6. Används källor? Vilka, i så fall?

7. Presenteras fakta på ett trovärdigt sätt? Hur, i så fall?

8. Hur upplever du språket? Är det sakligt och objektivt? Finns det värdeladdade ord?

9. Finns det något du upplever som överflödigt och som skulle kunna strykas i texten? Vad, i så fall?

10. Saknar du något i texten? Vad, i så fall?

11. Är avslutningen slagkraftig? Finns det en uppmaning eller sammanfattning i slutet?

Skriv mer: Skriv en debattartikel Skriv en debattartikel (cirka 600 ord) om något som engagerar dig. Hitta på ett lämpligt ämne som du kan hitta åtminstone två trovärdiga källor att stärka dina argument med. Tala med din lärare om vilka källor som kan ses som trovärdiga.

Läs gärna några debattartiklar för inspiration och för att se hur de kan skrivas.

Kom ihåg att kolla skrivråden för argumenterande text på sid 140 innan du börjar skriva.

etthundrafyrtiofem

145

Nästa steg

Svenska som andraspråk 1

Nästa steg är ett heltäckande läromedel i Svenska som andraspråk 1 för gymnasieskola och vuxenutbildning.

Nästa steg tar fasta på de basmoment som ingår i kurs 1. Här finns omfattande material för att tala, läsa och skriva. Genom övningstäta kapitel samt en minigrammatik läggs en stabil grund för vidare studier.

Läromedlet tar även upp studieteknik, tips för hur man söker jobb, språklig variation, källkritik, granskning av medier och reklam, film­ kunskap, språkriktighet samt språkliga övningar.

Läromedlet är välfyllt med engagerande övningar som snabbt sätter den språkliga kompetensen i fokus. Nästa steg fungerar utmärkt att använda i sin helhet, från början till slut, eller i den kapitelordning läraren och den studerande själv föredrar.

Ewa Holm är verksam inom vuxenutbildningen i Stockholm som lärare i svenska och svenska som andraspråk, samt erfaren textgranskare, redaktör och läromedels­­författare.

Det finns mer att upptäcka Det här smakprovet består av en utvald del av den kompletta boken, för att du som lärare ska kunna utvärdera innehållet före köp. Vi har också ett stort sortiment av digitala läromedel som du kan prova gratis på gleerups.se. Har du några frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta Gleerups Kundservice på 040-20 98 10 eller via gleerups.se

Beställ den riktiga boken Vid beställning av boken ange ISBN 51102528

401223 Denna bok får ej säljas