9789151101972 by Smakprov Media AB

TOVE PHILLIPS

Pedagogiskt arbete ANDRA UPPLAGAN TOVE PHILLIPS

Vad är en bra pedagog? Varför är leken en så viktig del i barns uppväxt och lärande? Hur kan man planera en pedagogisk verksamhet så att den tillgodoser alla barns behov?

Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Pedagogiskt arbete, med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.

Pedagogiskt arbete

Det här och mycket mer diskuteras i Pedagogiskt arbete. Boken är skriven för dig som vill arbeta i skola eller barnomsorg eller som intresserar dig för pedagogik och skolfrågor. Den tar upp allt ifrån lagstiftning och barns rättigheter till planering, genomförande och dokumentation av pedagogiska aktiviteter. Detta är den andra upplagan av Pedagogiskt arbete och den innehåller uppdaterad och omarbetad information. Det finns även fördjupningsuppslag med samtida forskning som kan användas i de beröringspunkter som finns med andra kurser.

ANDRA UPPLAGAN

Tove Phillips, lärare i Barn- och fritidsämnen/engelska och frilansskribent.

Pedagogiskt arbete ANDRA UPPLAGAN TOVE PHILLIPS

ISBN 9789151101972

789151 101972

Innehåll 1. Pedagogiska verksamheter ..................................................6 Barnomsorg och förskoleklass.........................................................................................8 Grundskola............................................................................................................................ 16 Fritidshem och fritidsverksamheter............................................................................ 27 Gymnasium och vuxenutbildning................................................................................. 31 Sammanfattning................................................................................................................. 36

2. Barn är olika......................................................................... 38 Normalitet och avvikelse................................................................................................. 40 Barn med behov av särskilt stöd...................................................................................44 Ett inkluderande arbetssätt............................................................................................ 60 Sammanfattning................................................................................................................. 66

3. Lek och lärande................................................................... 68 Lekens betydelse................................................................................................................ 70 Olika typer av lek................................................................................................................ 75 Vuxnas roll i leken............................................................................................................... 79 Sammanfattning................................................................................................................. 86

4. Lagar och regler.................................................................. 88 Lagar och förordningar.................................................................................................... 90 Läroplaner............................................................................................................................. 94 Internationella överenskommelser........................................................................... 100 Sammanfattning...............................................................................................................102

5. Den demokratiska värdegrunden...................................104 Värdegrundens innebörd............................................................................................. 106 Att arbeta med värdegrunden................................................................................... 112 Barnkonventionen............................................................................................................117 Sammanfattning.............................................................................................................. 122

6. Arbetsmiljö och säkerhet.................................................124 Bestämmelser kring arbetsmiljö................................................................................ 126 Barnsäkerhet......................................................................................................................132 Barnolycksfall................................................................................................................... 140 Sammanfattning.............................................................................................................. 148

7. Planera och genomföra....................................................150 Planering..............................................................................................................................152 Aktiviteter.......................................................................................................................... 159 Genomförande.................................................................................................................171 Dokumentation och utvärdering................................................................................175 Sammanfattning.............................................................................................................. 180

8. Uppföljning och dokumentation.....................................182 Barnobservationer.......................................................................................................... 184 Dokumentation och analys...........................................................................................191 Åtgärder..............................................................................................................................198 Sammanfattning.............................................................................................................. 204

9. Pedagogens roll.................................................................206 Vuxnas betydelse............................................................................................................. 208 Yrkesroll och ledarskap..................................................................................................214 Samverkan......................................................................................................................... 222 Utvecklingssamtal............................................................................................................233 Sammanfattning...............................................................................................................237

Ordlista............................................................................................................................... 238 Index......................................................................................................................................239 Bildförteckning.................................................................................................................240

3 Lek och lärande Det här kapitlet handlar om barns lek och hur viktig den är för alla delar av deras utveckling samt hur man arbetar med lek i förskola och skola. I detta kapitel får du lära dig om:

* Lekens betydelse * Olika typer av lek * Vuxnas roll i leken

diskutera

· fundera på

1. Brukade du vara den som bestämde eller den som lät andra bestämma när du var barn? Hur är det idag? 2. När ska vuxna lägga sig i barns lek? Varför och hur? 3. Vad kan Emil göra för att lösa situationen på bästa sätt?

Punkt 3 i kursens centrala innehåll: ”Lekens betydelse för barns lärande och växande”

3 Lek och lärande

På den förskola där Emil gör praktik finns en pojke som alltid ska bestämma över sina kamrater när de leker. Pojken heter Ville och tar mycket stor plats. – Du ska va guldiga gubben, annars få du inte va med, säger han bestämt till Filip. – Men jag vill va Darth Vader, svarar Filip sorgset. – Men det går inte för de e jag! – Men du e alltid Darth Vader och de e inte rättvist, klagar Filip. – Men så e de och annars får du inte va med! Ville vänder Filip ryggen och börjar dela ut roller bland de andra barnen. Filip börjar gråta och går fram till Emil och sätter sig i hans knä. – Det är inte rättvist, Ville ska alltid be stämma allting! snyftar han. Emil vet inte riktigt vad han ska göra, men känner att det är dags för ett

ingripande. Han går bort till Ville och sätter sig ner på huk. – Hörru, Ville... du måste låta andra be stämma ibland också. Det är inte rättvist om du bestämmer allting. Jag tycker att Filip kan få vara Darth Vader den här gången. Då börjar ett par av de andra pojkarna hoppa runt och ropa. – Men JAG då? Jag har ALDRIG varit Darth Vader!!! Varför ska Filip få va? Emil suckar... vad ska man göra nu då? – Okej, då får ni vara Darth Vader i fem minuter var. Först Filip, sedan Albert och sedan Colin. Då hörs ett vrål från Ville. – Du e dum i huvet och om inte jag får va Darth Vader får ni inte va MED MIG!!! – Na nana nana! retas Filip tyst i bak grunden.

3 Lek och lärande

Lekens betydelse Leken är en oerhört viktig del av barns utveckling. Det är genom leken som barn gör sin omgivning begriplig och tränar sin förmåga att hantera den. I förskola och annan pedagogisk barnverksamhet är leken en betydelsefull del av vardagen. Därför bör personalen där känna till på vilka sätt olika typer av lek påverkar olika delar av utvecklingen.

Fysisk och motorisk utveckling koordination – samordning, t.ex. av rörelser

3 Lek och lärande

Många av barns lekar är fysiska. De involverar såväl grovmotoriska som finmotoriska rörelser. För utveckling av koordination och balans är det viktigt att barnen får leka och utforska omgivningen med sina kroppar. Här har lekplatser, lekredskap och idrottsredskap en stor betydelse. Leken utvecklar inte bara den motoriska förmågan, utan också själva kroppen. Muskelmassan ökar och skelettet blir starkt, vilket minskar risken för benskörhet senare i livet. Framför allt ger leken grunden till goda vanor för resten av livet. Om man som barn har rört mycket på sig, så är det lätt att fortsätta även i tonåren och som vuxen. Har man istället tillbringat en stor del av barndomen i soffan framför ett tv-spel, så är det svårare att sätta igång och motionera som vuxen. Eftersom motionsvanorna ser olika ut i olika familjer har förskola och skola en viktig roll i att ge alla barn möjlighet till fysisk och motorisk utveckling.

Intellektuell utveckling Leken ger stora möjligheter att träna olika intellektuella förmågor. I vissa fall är det självklart hur leken påverkar, t.ex. att memory-spel tränar minnet. Men leken har också en positiv inverkan på t.ex:

▶▶ problemlösningsförmåga ▶▶ inlärningsförmåga ▶▶ abstrakt tänkande ▶▶ fantasi och föreställningsförmåga

abstrakt – som inte finns i den fysiska verkligheten

▶▶ förmåga att läsa och förstå instruktioner ▶▶ språklig utveckling

Social utveckling Genom att leka med andra lär sig barnen hur man kommunicerar, samspelar och samarbetar med andra. I leken får man träna på de sociala regler som gäller i samhället och som vi förväntas följa. Barnen observerar de vuxnas samspel och imiterar det i sin lek. Några av de sociala förmågor som utvecklas i leken är:

▶▶ empatisk förmåga, förståelse och respekt för andra ▶▶ turtagning och förmåga att dela med sig

empati – medkänsla, förmåga att sätta sig in i andras situation

▶▶ konflikthantering ▶▶ kommunikation och lyhördhet ▶▶ förmåga att följa regler Det blir ofta väldigt tydligt när barn lär sig grunderna för socialt samspel. De har superkoll på vems tur det är, när det blir orättvist och vilka regler som gäller. De vet att man ska vara snäll och att man inte ska retas. Men att känna till de sociala reglerna är en sak, att följa dem är en annan.

3 Lek och lärande

Emotionell utveckling Leken har stor betydelse för den emotionella utvecklingen. Den är ett sätt för barnet att hantera allt det som har att göra med känslor, identitet och personlighet. Detta sker i såväl ensamleken som i lek tillsammans med andra. Leken gör bland annat att barnet:

emotionell – känslomässig

▶▶ får testa sig fram i sin identitetsutveckling, bl.a. genom att leka olika roller.

▶▶ kan bearbeta känslor och upplevelser, t.ex. genom att ”leka ut” något som har inträffat.

▶▶ får möjlighet att testa normer och värderingar och utveckla sina egna tankar om vad som är rätt och fel.

▶▶ utvecklar sin fantasi, initiativförmåga och självständighet. ▶▶ kan stärka sin självkänsla och självförtroende genom att prova självkänsla – hur man bedömer sig själv som person, hur väl man tycker att man duger självförtroende – tilltron till den egna förmågan

3 Lek och lärande

på och lyckas med olika saker.

merkunskap – aga Birgitta Knutsdotter Olofsson Den svenska lekforskaren Birgitta Knutsdotter Olofsson har gjort många studier av barns lek. Hon lägger stor vikt vid den fria lekens betydelse och ser leken som en viktig metod för barnets eget lärande. Bara barnen själva vet när leken börjar och slutar och har egna leksignaler som visar när lek pågår. Redan i tidig ålder vet barnen när något är ”på låtsas”. Olofsson anser att man så långt det är möjligt ska undvika att avbryta barns lek. Den fria leken ska enligt Birgitta Knutsdotter Olofsson inte vara pedagogfri. Den vuxne ska finnas med i bakgrunden för att ge lugn och trygghet. När leken är på väg att spåra ur kan pedagogen ”blåsa nytt liv” i den genom olika knep och metoder. Pedagogen finns också med för att lära ut lekregler och leksignaler till de barn som har svårt för att komma med i leken. Fri lek betyder att det är barnen som styr leken och inte de vuxna. Hon menar också att den vuxne kan vara med i leken, på barnens villkor. Genom att smaka på låtsaskaffet och handla i låtsasaffären visar man att leken är rolig och bra. Enligt Olofsson är förmågan att leka något som följer oss genom livet. Även som vuxna leker vi, fantiserar och ägnar oss åt hobbies som egentligen är meningslösa och som vi gör bara för att det är roligt. Leken gör oss nöjdare och lyckligare, helt enkelt.

Donald Winnicott Donald Winnicott (1896–1971) var en engelsk psykolog som baserade sina lekteorier på ett psykodynamiskt synsätt. Han talade om leken som ”det tredje rummet”, en plats mellan den inre och den yttre verkligheten. I det tredje rummet, i leken, skapar barnet en koppling mellan sina inre känslor och tankar (jaget) och allt det som händer i världen runt omkring. I det tredje rummet kan barnet själv styra och om man visar respekt för barnets lek kan man även som vuxen få bjudas in till denna magiska plats. Enligt Winnicott följer det tredje rummet med oss under hela livet. Det är där vi fantiserar, löser problem, dagdrömmer och bearbetar våra tankar och känslor, precis som under psykoterapeutens samtal med sin patient.

3 Lek och lärande

Äldre barns lek När man talar om lek är det lätt att fokusera på de små barnen. Men man ska inte heller glömma bort de äldre barnens lek, som har en fortsatt viktig betydelse. Leken förändras i takt med att barnet växer och utvecklas. När barn börjar i skolan är det vanligt att regellekarna dominerar. Det handlar dels om grupplekar som King, ta fatt-lekar eller bollsporter, dels om lekar som barnen själva hittar på. Ibland kan det förberedande arbetet och regelskapandet ta längre tid än själva leken. Under skoltiden sker en övergångsfas när det traditionella lekandet avtar. Det blir barnsligt att ”leka” och man får andra intressen. Under förpuberteten blir det vanligare att bara umgås, att ägna sig åt gemensamma intressen, att idrotta, spela datorspel och många barn börjar bli intresserade av kärlek och sexualitet. Men leken dör inte. Den finns kvar med oss under hela livet, även om den tar sig olika uttryck. Den dyker upp när vi spelar spel, tävlar, pysslar, skämtar, går på maskerad, dansar och hantverkar.

diskutera

· fundera på

1. Vad har föräldrar och förskola för ansvar för att ge barnen möjlighet till utvecklande lek? 2. Tror du att barns lek kan påverka hur bra det går för dem i skolan när de blir äldre? I så fall hur? 3. Vilka lekar är särskilt bra för den sociala utvecklingen? 4. Vad tyckte du mest om att leka när du var barn och hur har det påverkat dig?

3 Lek och lärande

Olika typer av lek Det finns många olika typer av lek och lekar som kan kategoriseras på många sätt. Olika lekar tillgodoser olika behov och bidrar till olika delar av utvecklingen. Som pedagog bör man känna till de olika lektyperna så att man kan erbjuda barnen en variation av lekar.

Skapande verksamhet Skapande verksamhet är en kreativ lek där barnet använder sig av sin fantasi för att undersöka omvärlden och olika typer av material. Kreativ lek kan vara att måla eller skapa med lera, men det kan också vara att sjunga eller dansa eller att använda material från skogen för att bygga en koja eller leka med. Vuxna har stor betydelse för barnets kreativa utveckling. Barn sätter sig sällan själva och målar eller ritar, utan behöver hjälp för att komma igång. Dels behöver de någon som visar dem hur man gör, dels behöver de någon som väcker deras inspiration och uppmuntrar dem att utveckla sin kreativa sida. Ett sätt att skapa förutsättning för skapande verksamhet är att ha tillgång till olika sorters material och verktyg. Förskolor och skolor brukar alltid ha en bas av papper, färger, musikinstrument och pyssel material som de använder till skapande verksamhet. Samtidigt är det viktigt att inte servera alltför mycket material och färdiga lösningar, utan låta barnen skapa så mycket som möjligt själva.

3 Lek och lärande

merkunskap

– särskoleutredningen

Rörelselek I rörelseleken är det kropp och rörelse som står i fokus. Här finns det lekar vars enda egentliga syfte är att få röra på sig – t.ex. att gunga, att gå balansgång eller att springa och klättra i klätterställning. Det finns också fysiska lekar som styrs av regler, – t.ex. jage, dunk och följa John eller bollspel som fotboll och brännboll. Den fysiska leken bygger inte bara upp barnets muskler, balans och motorik, utan kan även vara stärkande för självkänsla och allmänt psykiskt välmående. Alla barn är inte fysiska och ”klättriga” av naturen, utan kan behöva hjälp från vuxna att hitta glädjen i rörelsen. Några barn är försiktiga av sig och behöver mycket stöd för att våga lära sig klättra eller cykla. Då gäller det att ta små steg åt gången och ge barnet massor av beröm när det lyckas.

Låtsaslek Låtsaslek, eller fantasilek, handlar om att föreställa sig saker – att låtsas, helt enkelt. Man kan t.ex. låtsas att man är en katt eller att innebandyklubban är en häst. När man har låtsaspicknick så dricker man låtsassaft ur minimuggar. Det är inte ovanligt för barn i förskoleåldern att ha låtsaskompisar. Ibland kan vuxna tycka att barns fantasilekar är konstiga, men det är viktigt att inte föra över sina negativa tankar på barnet när det använder sin fantasi för att bearbeta och hantera sina känslor och sin omvärld. Det är ju det som är poängen med fantasins värld – där kan man göra vad man vill!

3 Lek och lärande

Rollek Rolleken är en typ av fantasilek som bygger på det sociala samspelet mellan människor. Här är det mänskliga relationer som är i fokus, som t.ex. i tjuv och polis, affär eller mamma, pappa, barn. I rolleken tränar barn sin sociala förmåga samtidigt som de kan leva ut sina känslor och fantasier utan att behöva bära ansvaret själva. I förskola och skola kan man uppmuntra rolleken genom att ha olika typer av rekvisita som utklädningskläder, låtsasmat och möjlighet att bygga nya lekmiljöer.

Konstruktionslek Konstruktionsleken är en typ av lek som på många sätt påminner om den kreativa leken. Här handlar det också om att skapa och konstruera någonting, men fokus ligger på att tänka ut smarta lösningar, snarare än att göra något vackert. Konstruktionsleken utvecklar såväl problemlösningsförmåga och koncentrationsförmåga som kreativitet och finmotorik. Den ger också träning i matematik, fysik och naturvetenskap. Det finns många leksaker som är kopplade till konstruktionsleken, t.ex. klossar för de yngre barnen och senare även lego och meccano. Men konstruktion behöver inte ske genom färdiga leksakskoncept, utan kanske ännu hellre när man får göra något helt själv, t.ex. bygga en koja eller en lådbil. En verktygslåda tillsammans med brädor, rep och spikar är därför också användbart för konstruktionslek.

3 Lek och lärande

Lek i olika åldrar Man kan också dela in leken i olika kategorier beroende på hur barnets roll och interaktion med andra ser ut. Detta hänger till stor del samman med vilket steg i utvecklingen barnet befinner sig i.

Lekens fem steg Ålder

Lek

0–2 år

Ensamlek. Barnet leker ensamt, t.ex. med klossar, duplo eller olika föremål. Det vill gärna ha en vuxen nära intill.

2–2½

Åskådarlek. Nu tycker barnet det är roligt att titta på när andra barn leker. Det kan t.ex. titta på när äldre syskon leker utan att vilja delta själv.

2–3 år

Parallellek. Barn leker fortfarande inte med varandra, men sitter gärna sida vid sida när de leker.

3–4 år

Associationslek. Nu börjar barn leka mer med varandra och imitera varandras lekbeteenden. De kan skapa starkare band med vissa andra barn, men leker gärna med båda könen.

4 år–

Samspelslek. Nu börjar barn leka mer intensivt tillsammans. De diskuterar hur leken ska utformas och har ett nära samspel. Vänskapsbanden blir starkare och man börjar leka mer med barn av samma kön.

diskutera

· fundera på

1. Tycker du det är roligt med skapande verksamhet som bild, form och musik? Varför/varför inte? 2. Var du fysiskt aktiv som barn eller var du mer lugn och försiktig? 3. Tror du att datorspel, tv och internet har negativ eller positiv inverkan på barns fantasi och lekförmåga? Varför?

3 Lek och lärande

Vuxnas roll i leken Vissa barn har lätt för att leka – de hittar alltid på något att göra, vare sig de är ensamma eller tillsammans med andra. Men det finns också barn som har svårt för att leka, som inte tar några egna initiativ, som lätt blir uttråkade och som inte riktigt vet hur man leker. Och så finns det barn som lätt hamnar i destruktiva lekar, som istället för att vara utvecklande blir en ond spiral som det kan vara svårt att ta sig ur. Då är det viktigt med vuxna som kan hjälpa till.

destruktiv – förstörande

Styrd lek En av de uppgifter som ingår i förskollärarens, fritidspedagogens och lärarens arbete är att planera och genomföra lekar med barnen. När man planerar lekar och aktiviteter är det bra att utgå ifrån de kunskaper man har om lekens betydelse. Alla barn behöver alla typer av lek, men ibland kan man lägga extra fokus på en viss lek för att arbeta med delar av ett barns utveckling. Några exempel:

▶▶ Ville är en bestämd och utåtagerande pojke som tar mycket plats i leken. Han bör lära sig att släppa in fler barn i leken, för att inte själv hamna utanför när de andra barnen tröttnar på honom. Här kan pedagogen hjälpa till genom att arrangera och handleda rollekar för att ge Ville en bättre förståelse för sociala regler.

▶▶ Alva är tre år och är försenad i sin språkutveckling. Hon har svårt för att göra sig förstådd bland de andra barnen. Här har pedagogerna fått hjälp av en logoped för att kunna aktivera Alva i utvecklande språk-, sång- och ljudlekar. De andra barnen får naturligtvis också vara med.

▶▶ Jacob är en försiktig kille som helst sitter stilla. Han vågar inte klättra i klätterställningen, eftersom har är rädd för att inte klara av det eller att han ska slå sig. En dag när det är få barn i förskolan ordnar fröken picknick uppe i klätterställningen. Hon hjälper och uppmuntrar tills Jacob själv vågar klättra upp. Belöningen blir fika och stärkt självförtroende.

3 Lek och lärande

Fri lek Under delar av dagen i förskola och skola brukar man ha ”fri lek”, alltså tid då barnen kan leka vad de vill, med vilka de vill. Den fria leken är viktig för att barnen ska utveckla sin fantasi och initiativförmåga samt för att träna det sociala samspelet med andra barn. Om vuxna lägger sig i för mycket kan barnen tappa lusten att leka eller hindras i sin egen utveckling. Det riktas också en del kritik mot den fria leken. Kritikerna menar att den fria leken inte alls är fri, utan att den styrs av könsroller och idéer om rangordning. Flickorna ”väljer” att pärla och leka familj, medan pojkarna ”väljer” lego och Star Wars-lekar. I den fria leken tar de starka barnen kommando, medan de försiktiga hamnar i skymundan. Här skapas alltså en grogrund för mobbning. Det är därför viktigt att pedagogerna hittar en bra balans mellan styrd lek och fri lek och att den fria leken inte blir negativ eller destruktiv.

3 Lek och lärande

Barn som inte leker Det brukar alltid finnas barn i förskolan som har svårt för att leka. De kanske mest står och tittar på, går omkring planlöst eller sitter på en stol och pillar med fingrarna. De här barnen behöver hjälp från de vuxna för att lära sig leka. För att kunna hjälpa dem måste personalen först förstå vad orsaken bakom icke-lekandet är.

▶▶ Blyga barn måste få veta att det är okej att vara blyg. Men om blygheten blir ett hinder för barnets lek och utveckling, så är det bra att hjälpa barnet att bli mindre blygt. Då kan man gradvis utmana barnet att våga, samtidigt som man finns med som en trygghet i bakgrunden. Små grupper är bra för att få barnet att våga mer.

▶▶ En del barn har inte ro att leka. De har massor av energi, men springer runt utan att göra något och kan vara störande för de andra barnen. Här kan det hjälpa med små grupper, lugna aktiviteter och närvarande personal.

▶▶ Barn som är osäkra vågar sällan vara med och bestämma i leken. De tar den roll de blir tilldelad – ofta som betjänt eller husdjur till en av huvudpersonerna. Som personal kan man vara med när roller delas ut och se till att även de osäkra får prova på de populära rollerna.

▶▶ Ibland kan det finnas bakomliggande orsaker till ett barns oförmåga att leka. De kan ha problem hemma eller bära med sig traumatiska upplevelser. De här barnen behöver möjlighet att leva ut sina känslor och bearbeta dem, exempelvis genom skapande verksamhet. Här kan man testa sig fram tills man hittar en uttrycksform som passar barnet, t.ex. att måla, spela ett instrument eller dansa. Personalens uppgift är inte att skydda barnet eller att hela tiden vara vid dess sida – då bekräftar man bara barnets oförmåga. Det handlar istället om att hjälpa barnet att hitta glädjen i leken genom att visa, väcka nyfikenhet och genom att själv vara med i leken. Ju mer barnet leker, desto mer kan man själv dra sig tillbaka. Det är viktigt att barnet känner att personalen är trygg och pålitlig.

3 Lek och lärande

Tema: Barns lek i det digitala samhället Forskning kring barns lek Det görs en del forskning kring barns lek, både i Sverige och internationellt. Man har länge forskat kring lekens betydelse för barns motoriska, intellektuella och psykosociala utveckling och kommit fram till att leken är en mycket viktig del i detta. Några andra forskningsområden rör betydelsen av fri lek, vuxnas inblandning i leken och hur man arbetar med barn som inte leker. Ett relativt nytt område som det ännu inte finns så mycket forskning kring handlar om hur barns lek förändrats i det digitala samhället.

Snabba förändringar behöver snabb forskning Vårt samhälle har förändrats mycket på väldigt kort tid. De tekniska framstegen, digitala verktyg och sociala medier har förändrat vårt sätt att leva i mycket hög grad. Såväl vuxna som barn tillbringar mycket tid vid dator, mobil och surfplatta – tid som tidigare användes till annat. Det har gjort en del forskning kring hur barns utveckling påverkas av användandet av digitala medier, men än har vi mycket att lära. Eftersom utvecklingen har

3 Lek och lärande

gått så snabbt är det svårt att veta vilken den långsiktiga effekten är. En av de viktigaste negativa effekterna av barns skärmanvändning är enligt forskningen att den stjäl tid från andra aktiviteter som främjar utvecklingen. Har den bidragit till att barn leker mindre idag än förr? Har den gjort att barns fantasi minskat? Har den begränsat barns sociala förmåga? Dessa är viktiga frågor för alla som arbetar med barn i förskola och skola. Ett sätt att fördjupa sig och skaffa fler perspektiv och kunskaper i området är att själv genomföra några enklare studier.

Kartlägg och analysera Det här är en uppgift som lämpar sig att göra i helklass eller i små grupper. Är man många i klassen kan man gruppvis genomföra olika typer av studier och sedan ställa samman resultatet i en utställning eller någon typ av presentation eller publikation. Är man en mindre grupp kan man välja att fokusera på ett område som man tycker är särskilt intressant. Vad ni än väljer att göra är det en bra idé att börja med en brainstorm där ni skriver ner frågor som ni vill ha svar på. Nedan följer förslag på delstudier:

• Leta reda på befintlig forskning på området. Sök gärna på internet, men var noga med källor och glöm inte att ta reda på hur aktuell forskningen är. Be gärna om hjälp på biblioteket.

• Kontakta personer som bedrivit forskning om lek och barns utveckling.

Kontaktuppgifter till dessa finns vanligtvis på de universitet där de arbetar

• Formulera frågor. • Intervjua förskolepersonal, gärna från den äldre generationen, om deras syn på hur barns lek har påverkats och förändrats i det digitala samhället.

• Intervjua personer från olika generationer om hur de lekte när de var barn och vilka förändringar de kan se i dagens barn.

• Intervjua barn om deras lek och deras användning av digitala medier. • Intervjua småbarnsföräldrar om deras barns lek och användning av digitala medier.

• Gör en enkätundersökning för att ta reda på hur människor av olika kön och ålder ser på barns lek och huruvida den påverkats av digitala medier.

3 Lek och lärande

Hur kan man styra leken? Vi vet alla att leken är positiv för barnets utveckling, men alla lekar är inte lika utvecklande. En del lekar blir destruktiva – de spårar ur, blir till maktkamper eller får som syfte att störa eller förstöra. De vuxnas uppgift är att leda leken i rätt riktning utan att för den skull styra eller bestämma över den. Det enklaste sättet att påverka barns lek i positiv riktning är att vara med och leka själv. Då kan man bland annat se till att det blir variation i leken och att alla får prova på att ta olika roller. Själv kan man spela en obetydlig roll och hålla sig i bakgrunden. Det är lätt att som vuxen ”ta över” leken och styra. I leken lär vi barnen vilka regler som gäller och vilka gränser man inte ska överskrida. Vi lär dem bland annat:

▶▶ att man inte tar saker från varandra ▶▶ att man ska dela med sig ▶▶ att man inte ska retas ▶▶ att man turas om ▶▶ att alla får vara med ▶▶ att alla får vara med och bestämma ▶▶ hur hårt man får bråka i bråklekar ▶▶ vad man gör om någon blir ledsen ▶▶ att man inte stör eller förstör andras lek ▶▶ att man plockar bort efter sig Detta lär man barnen dels genom att berätta och förklara, dels genom att vara en god förebild. När man är med och leker kan man betona det positiva beteendet genom att tydligt visa hur man delar med sig, är vänlig och låter alla ha inflytande. När barnen själva uppvisar bra kamratskap är det bra att berömma deras beteende.

3 Lek och lärande

När ska man avbryta leken? Man ska undvika att avbryta en lek i onödan. Många lekar är intensiva och djupa – de kräver fullt engagemang och de kräver tid. Om man hela tiden blir avbruten kanske man till slut ger upp med den typen av lek och istället ägnar sig åt enkla och ytliga lekar. När en lek spårar ur ska man naturligtvis gå in och avbryta. Det kan till exempel vara om barnen börjar bråka, om någon blir ledsen eller om de gör varandra illa. Man måste också ofta avbryta lekar på grund av måltider eller andra fasta punkter i schemat. På en del förskolor har man valt att göra dagsschemat flexibelt, så att man anpassar verksamheten utifrån barnens lek.

diskutera

· fundera på

1. Vad tycker du om den fria leken? Fördelar? Nackdelar? 2. Hur mycket tycker du att personalen ska vara med och styra barns lek? Varför? 3. Vad finns det för för- och nackdelar med att anpassa verksamhet och schema efter barnens lek?

3 Lek och lärande

SAMMANFATTNING

▶▶

Leken är väldigt viktig för alla delar av barns utveckling – motoriskt, intellektuellt, socialt och emotionellt. Förskola och skola spelar stor roll för barns möjlighet till lek, eftersom barn tillbringar mycket tid i dessa institutioner.

▶▶

Kreativ lek är lek där man skapar med hjälp av sin fantasi, sina händer och olika material. Det är t.ex. bild, form, musik och dans.

▶▶

Fysisk lek är lek som involverar kropp och rörelse. Den är viktig för barnets motoriska utveckling och förskolan bör se till att alla barn hittar glädjen i att röra på sig för att lägga grund för ett hälsosamt liv.

▶▶

Fantasilek är när man låtsas och fantiserar saker, t.ex. att man är en hund eller att bordet är en båt. I låtsasleken kan barnet få hjälp med att hantera sin omvärld.

▶▶

Social lek lägger fokus på sociala relationer. Här finns bl.a. rolleken, där barn kan prova på olika roller och lära sig de sociala reglerna.

▶▶

Konstruktionsleken handlar om att konstruera saker. Problemlösningsförmåga och fantasi utvecklas när man kommer på smarta lösningar för lego, koja eller lådbil.

▶▶

Barns sätt att leka utvecklas i takt med att de mognar. Först kommer ensamleken, därefter åskådarlek, parallellek, associationslek och samspelslek.

▶▶

Vuxna har en viktig roll i barns lek. De måste hitta en bra balans mellan fri lek och styrd lek. De måste också hjälpa de barn som har svårt för att leka och de barn som är destruktiva i leken.

INSTUDERINGSFRÅGOR 1. På vilka sätt kan leken påverka barns motoriska utveckling? 2. På vilka sätt kan leken påverka barns intellektuella utveckling? 3. På vilka sätt kan leken påverka barns sociala utveckling? 4. På vilka sätt kan leken påverka barns emotionella utveckling? 5. Varför behöver vuxna hjälpa barn att utvecklas i skapande verksamhet? 6. Ge exempel på fysiska lekar som styrs av regler. 7. Hur kan man skapa förutsättningar för rollekar i förskolan? 8. Förklara ensamlek, åskådarlek, parallellek, associationslek och samspelslek. 9. Ge exempel på hur personalen kan anpassa lekar efter ett barns specifika behov. 10. Varför riktas det ibland kritik mot den fria leken i förskolan? 11. Hur kan man som vuxen lära barn sociala regler genom leken? 12. Varför ska man undvika att avbryta lek i onödan?

UPPGIFTER 1. Arbeta enskilt eller i par. Intervjua barn i förskola eller skola om deras tankar om lek. Fråga t.ex. vilka lekar de tycker mest om, hur man är en bra lekkamrat, om killar och tjejer leker samma och om alla får vara med och leka.

2. Arbeta enskilt eller i par. Intervjua personal i förskola, skola och fritidshem om deras synpunkter på fri lek och styrd lek. Berätta om era intervjuer i smågrupper och diskutera svaren.

3. Tillbaka till Emil: Arbeta i grupp och skriv en liten pjäs om en leksituation som Emil

råkar ut för i förskolan han praktiserar på. Skriv ingen lösning på situationen. Byt pjäs med en annan grupp. Diskutera situationen ni fått, kom på en lösning och spela upp för resten av klassen.

TOVE PHILLIPS

Pedagogiskt arbete ANDRA UPPLAGAN TOVE PHILLIPS

Vad är en bra pedagog? Varför är leken en så viktig del i barns uppväxt och lärande? Hur kan man planera en pedagogisk verksamhet så att den tillgodoser alla barns behov?

Pedagogiskt arbete

ANDRA UPPLAGAN

Tove Phillips, lärare i Barn- och fritidsämnen/engelska och frilansskribent.

Pedagogiskt arbete ANDRA UPPLAGAN TOVE PHILLIPS

ISBN 9789151101972

789151 101972