9789151101705 by Smakprov Media AB

TOVE PHILLIPS

Barns lärande och växande TOVE PHILLIPS

Barns lärande och växande ANDRA UPPLAGAN

Den här boken riktar sig till dig som vill arbeta med barn eller som är intresserad av frågor som rör lärande, utveckling och fostran. Barns lärande och växande tar upp saker som barns utveckling och levnadsvillkor, hur barn samspelar i kamratgruppen och vilken betydelse media har för dagens barn. Detta är den andra upplagan av Barns lärande och växande och den innehåller uppdaterad och omarbetad information. Det finns även fördjupningsuppslag med samtida forskning som kan användas i de beröringspunkter som finns med andra kurser. Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Barns lärande och växande, med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.

TOVE PHILLIPS

Barns lärande och växande

Hur tänker barn? Vilken betydelse har barnens föräldrar för hur barnen blir som vuxna? Får barn större utrymme idag än de fick för femtio år sedan, och i så fall varför?

ANDRA UPPLAGAN

Tove Phillips, lärare i Barn- och fritidsämnen/engelska och frilansskribent.

ISBN 9789151101705

789151 101705

Innehåll 1. Barns utveckling ....................................................................7 Arv och miljö...........................................................................................................................8 Fysisk och motorisk utveckling..................................................................................... 12 Intellektuell utveckling och lärande............................................................................ 20 Språkutveckling.................................................................................................................. 41 Emotionell och social utveckling.................................................................................. 48 Den moderna utvecklingspsykologin ........................................................................ 60 Socialisation.........................................................................................................................64 Sammanfattning................................................................................................................. 69

2. Synen på barn...................................................................... 72 Barnen i jordbrukssamhälle............................................................................................ 74 Barnen i industrisamhället............................................................................................... 80 Barnens århundrade..........................................................................................................84 Dagens barn......................................................................................................................... 89 Sammanfattning................................................................................................................. 93

3. Barns levnadsvillkor............................................................ 96 Barns levnadsvillkor........................................................................................................... 98 Mikronivå.............................................................................................................................102 Makronivå........................................................................................................................... 112 Sammanfattning...............................................................................................................117

4. Barnet i gruppen...............................................................120 Gruppen............................................................................................................................. 122 Kamratskap........................................................................................................................ 128 Innanförskap och utanförskap................................................................................... 136 Sammanfattning...............................................................................................................145

5. Vuxnas betydelse..............................................................148 Familjen och samhället.................................................................................................. 150 Fostran och socialisation.............................................................................................. 153 Omvårdnad........................................................................................................................ 160 Lärande................................................................................................................................172 Barn som far illa................................................................................................................176 Sammanfattning...............................................................................................................181

6. Media och barns utveckling.............................................184 Barns mediekulturer....................................................................................................... 186 Medias fördelar.................................................................................................................190 Medias nackdelar..............................................................................................................196 Sammanfattning.............................................................................................................. 201

7. Faktorer som påverkar.....................................................204 Kön och genus.................................................................................................................. 206 Klasstillhörighet.................................................................................................................213 Etnicitet...............................................................................................................................218 Funktionsnedsättningar.................................................................................................224 Fritid......................................................................................................................................232 Sammanfattning...............................................................................................................235 Ordlista............................................................................................................................... 238 Index......................................................................................................................................239 Bildförteckning.................................................................................................................240

1 Barns utveckling Det här kapitlet tar upp barns utveckling, socialisation och lärande samt olika teorier som rör dessa områden. I detta kapitel får du lära dig om:

* Arv och miljö * Fysisk och motorisk utveckling * Intellektuell utveckling och lärande * Språkutveckling * Emotionell och social utveckling * Den moderna utvecklingspsykologin * Socialisation diskutera

· fundera på

1. Vid vilken ålder tycker du att man ska börja skolan? 2. Är det viktigt för barns självkänsla att vara duktiga på något? Varför/ varför inte? 3. Vad behövs för att motivera ett barn att gå i skolan, läsa, skriva och räkna? 4. Vilka faktorer spelar in för att ett barn ska trivas och må bra i skolan? 5. Vad tyckte du om skolan när du var mindre? Varför?

Punkt 1 i kursens centrala innehåll: ”Barns lärande, utveckling och socialisation i olika sammanhang och utifrån olika teorier och teoretiska perspektiv”

1 Barns utveckling

Olle är sju år och bor med sin pappa. Olle har precis börjat i första klass. Han har alltid varit en glad och pigg kille som trivts bra i såväl förskolan som i förskoleklassen. Han har sett fram emot skolan med spänning. Skolan påminner på många sätt om förskoleklassen, med samma klassrum, samma klasskamrater och delvis samma lärare. Samtidigt är det lite mer allvar. Olle har läsläxa varje vecka och kämpar hårt med att försöka lära sig läsa. Han tycker egentligen inte särskilt mycket om bokstäver och siffror. Då är det mycket roligare att gunga, spela fotboll och klättra i träd. Han är jätteduktig på att klättra, säkert bäst i klassen. Olles pappa har märkt att Olle inte riktigt varit sig själv på sistone. Han verkar lite nedstämd på morgonen och är grinig när han kommer hem från skolan. När de frågar hur han haft det och vad han gjort svarar han inte alls. Väl hemma sätter han sig helst och spelar tv-spel.

En morgon klagar Olle på att han har ont i magen och säger att han inte kan gå till skolan. – Det går över, säger Olles pappa uppmuntrande. Ont i magen går alltid över. Kom igen nu, gubben! – Men jag har ont i halsen också, klagar Olle och vrider sig i sängen. Det är onsdag, vilket betyder att det är mycket läsning på schemat, något som Olles pappa misstänker kan ha med Olles magont att göra. – Olle... är det något i skolan som du oroar dig för eller tycker är jobbigt? – Nää, grymtar Olle under täcket. – Du kan prata med mig, det vet du! Då dyker Olle upp från under täcket och kastar sig storgråtande runt sin pappas hals. JAG VILL INTE GÅ TILL SKOLAN!

1 Barns utveckling

Arv och miljö Så snart man talar om barns utveckling så pratar man också om arv och miljö. En av kärnfrågorna är just vad det är som gör att vi blir de vi blir – vårt genetiska arv eller den omgivande miljön?

Den ständiga frågan om arv och miljö Debatten om arv och miljö pågår ständigt. För hundra år sedan, när de stora utvecklingsteorierna höll på att växa fram, fanns det många skiftande uppfattningar om arvets och miljöns inverkan på barns utveckling. Enligt den amerikanske psykologen Arnold Gesells mognadsteori förutsätter man att alla barn utvecklas på samma förprogrammerade sätt och att det spelar ganska liten roll vad omgivningen gör. Inom behaviourismen anser man tvärtom att nyfödda barn är som mjuka lerklumpar som kan formas hur som helst genom positiv och negativ förstärkning från omgivningen. Idag är de flesta forskare överens om att vi utvecklas i ett samspel mellan arv och miljö.

1 Barns utveckling

En kontroversiell fråga Frågan om arv och miljö är ofta kontroversiell, i synnerhet när det gäller frågor som genus, sexuell läggning, psykisk sjukdom, alkoholism och fetma. Debatten har ofta politiska syften. Om en egenskap eller sjukdom har genetiska orsaker så är det lättare att förklara den och svårare att göra något åt den. Man kan inte ”ta bort” egenskapen genom att skapa andra förutsättningar i miljön. Fundera själv på följande frågor och diskutera gärna med några klasskamrater:

kontroversiell – omtvistad, som människor har olika åsikter om

▶▶ Är ADHD medfött eller är det ett resultat av uppfostran,

det moderna samhället eller andra faktorer i miljön?

▶▶ Är alkoholism ärftligt eller har människor som lider av

alkoholism orsakat det själva?

▶▶ Är fetma ärftligt eller blir människor feta för att de äter för mycket?

MÅSTE DU VARA SÅ JÄKLA LAT?

JA, JAG KAN INTE HJÄLPA DET! DET ÄR MEDFÖTT!

1 Barns utveckling

Arvets betydelse Även om miljön har stor inverkan på utvecklingen, så föds vi alla med vissa förutsättningar. Många av våra medfödda egenskaper har att göra med hur vi ser ut, som exempelvis längd, hårfärg, ögonfärg och genetiska förutsättningar för vissa sjukdomar. Men genom studier av spädbarn har man också dragit slutsatsen att vissa personlighetsdrag som har att göra med temperamentet är medfödda. Det gäller följande egenskaper:

1 Barns utveckling

▶▶

Aktivitetsnivå: Vissa spädbarn är lugna och stilla, andra är mer aktiva.

▶▶

Regelbundenhet: Vissa barn är redan vid födseln väldigt regel bundna när det gäller sömn och ätande.

▶▶

Aktivitet eller tillbakadragenhet i nya situationer: Att göra något för första gången, t.ex. åka bil eller bada, väcker positiva känslor hos vissa barn, medan andra blir skrämda och oroliga.

▶▶

Anpassning efter förändringar: Vissa barn reagerar starkt på förändringar i omgivningen, medan andra barn anpassar sig med en gång.

▶▶

Reaktionströskel: Några barn är t.ex. lättväckta och reagerar kraftigt på starka ljud eller ljus.

▶▶

Humör: En del spädbarn är nöjda och glada, medan andra skriker och gråter mycket.

▶▶

Intensiteten i reaktionerna: Glädje och missnöjdhet uttrycks olika starkt hos olika barn.

▶▶

Distraktion: Några barn är lätta att distrahera, t.ex. när de äter, medan andra kan avskärma omgivningen.

▶▶

Uthållighet och uppmärksamhet: Vissa barn ger upp snabbt om det är något de inte klarar av, andra fortsätter med full koncentration.

Miljöns betydelse Precis som vi har olika genetiska förutsättningar, har vi också olika förutsättningar i vår omgivning. Ett barn som växer upp i en trygg och kärleksfull familj, i en positiv närmiljö och i ett land med hög välfärd har helt andra förutsättningar att utvecklas än ett barn som växer upp i fattigdom, omgiven av krig, våld och otrygghet. Barnet påverkas av alla delar i sin omgivning. Störst betydelse har kanske den närmaste familjen, men också vänner, förskola, skola och samhället i stort spelar roll för hur det utvecklas som människa.

Det curlande samhället Trygghet, säkerhet och ekonomisk välfärd behöver inte enbart vara positivt. Ibland används begreppet curling för en typ av uppfostran där föräldrarna ”sopar banan” för sina barn. I all välmening gör de livet så lätt som möjligt för barnen och röjer undan besvärliga motgångar. De skjutsar, knyter skor, läser läxor och håller sina barn i handen genom uppväxten. Curlandet är också ett sätt för föräldrarna att undvika tidskrävande gräl och skapa en trivsam familjesituation. Men curling leder inte till trygghet, utan kan tvärtom leda till otrygghet. Det skapar barn som inte vet hur man klarar sig själv och som får svårigheter att frigöra sig från föräldrarna. På samma sätt kan ett tryggt och omtänksamt samhälle göra att dess invånare får svårigheter att möta motgångar och hantera svåra situationer. Forskning som undersöker hur det går för barn som växer upp till bland annat curlande föräldrar visar dock att även om curling inte är bra så är det bättre än brist på engagemang.

diskutera

· fundera på

1. Tror du att följande egenskaper är medfödda eller inlärda: generositet, aggressivitet, artighet, intelligens, händighet, omtänksamhet, nedstämdhet, problemlösningsförmåga, bollsinne. Diskutera. 2. Har du några egenskaper som du också ser i dina föräldrar? 3. Tycker du att många barn curlas idag? I så fall, på vilket sätt? 4. Är det bra att föräldrar gör livet enkelt och problemfritt för sina barn eller ska barn tränas på att ha det jobbigt? Varför?

1 Barns utveckling

Fysisk och motorisk utveckling Människokroppen är en fantastisk apparat med mängder av funktioner som samverkar för att vi ska kunna göra alla de saker som vi ofta tar för givna. Just nu arbetar till exempel ett stort antal muskler i din kropp för att du ska se eller höra, sitta, stå och bläddra. Dina lungor gör så att du kan andas och syresätta blodet och ditt hjärta slår så att blodet kan transportera syret till hela kroppen. Helt automatiskt. Den fysiska utvecklingen handlar om hur kroppen växer och hur dess funktioner utvecklas i takt med tillväxten. Den motoriska utvecklingen handlar om hur vi lär oss att kontrollera kroppens muskler och rörelseförmåga.

1 Barns utveckling

Längd och vikt Under hela barnets uppväxt, och i synnerhet under de första åren, dokumenterar man noggrant tillväxten för att se att barnet växer som det ska. När man mäter hur barnet växer utgår man ifrån kurvor som visar barns normala tillväxt. Genom att föra in barnets tillväxt i kurvan kan man se om det finns avvikelser, t.ex. om viktökningen stannar upp eller om huvudomfångets tillväxt skiljer sig mycket från resten av tillväxten. På så sätt får man tidiga varningssignaler om eventuella sjukdomar och tillstånd. Barns tillväxt är inte mjuk och kontinuerlig, utan sker ofta oregelbundet och ryckigt. Under vissa perioder behöver barnet ständigt nya kläder, medan tillväxten under andra perioder nästan verkar stillastående. Proportionerna mellan olika kroppsdelar förändras med åldern. Vid födseln är barnets huvud så stort att det snabbt måste utveckla sina nackmuskler för att kunna hålla det upprätt. Armar och ben är korta i jämförelse med resten av kroppen – en ettåring når exempelvis knappt att koppla ihop händerna ovanför huvudet.

tillväxt – kroppens fysiska växande proportion – storleks förhållande, t.ex. mellan olika kroppsdelar

Motorik Den motoriska utvecklingen utvecklas i olika takt hos olika barn, men den brukar komma i ungefär samma ordning. Först utvecklas grovmotoriken, alltså förmågan att utföra stora rörelser med stora kroppsdelar. Det kan till exempel vara att hoppa, springa, klättra och kasta. Lite längre tid tar utvecklingen av finmotoriken, dvs rörelser som involverar små kroppsdelar såsom fingrar, tår, mun och ögon. Den finmotoriska förmågan kräver inte bara en viss fysisk mognad, utan också att barnet kan fokusera och koncentrera sig på uppgiften. På Barnavårdscentralen gör man regelbundna kontroller av barns motoriska utveckling. Vid fyraårskontrollen brukar man t.ex. testa finmotoriken genom att låta barnet trä pärlor på ett snöre. Förseningar i den motoriska utvecklingen kan vara tecken på sjukdom eller funktionsnedsättning, men de kan också bara vara uttryck för en helt normal variation – vi är ju alla olika.

1 Barns utveckling

Den motoriska utvecklingens tre huvudprinciper Utvecklingen av den motoriska förmågan följer tre huvudprinciper som samspelar när barnet sakta men säkert tar kontrollen över sin kropp:

▶▶

Cephalo-kaudala-principen innebär att barnet lär sig kontrollera sina rörelser och kroppsdelar uppifrån och ner, från huvud till fot. När man observerar ett spädbarn kan man se hur det först lär sig att kontrollera sitt huvud, därefter överkropp och armar och sist av allt ben och fötter.

▶▶

Proximo-distala-principen innebär att den motoriska utvecklingen sker inifrån och ut. Kontrollen av bålens rörelser kommer före kontrollen av ben och armar. Sist av allt lär sig barnet att styra sina fingrar och tår.

▶▶

Principen om differentiering och integration innebär att barnet lär sig utföra enkla och grova rörelser innan det kan göra sådant som är mer exakt och komplicerat. Exempelvis kan man klappa hän derna innan man kan knyta skorna. Från grovmotorik till finmotorik, med andra ord.

Koordination Koordination är förmågan att samordna flera rörelser eller funktioner. För små barn kan det vara svårt att hoppa på ett ben och klappa händerna samtidigt. Öga-hand koordination handlar om att handen kan ledas med ögonens hjälp, t.ex. när man äter, ritar eller tar emot en boll. Öga-fot koordination handlar om att styra fötterna med synens hjälp, t.ex. när man går i trappor, hoppar över hinder eller sparkar boll. Koordinationen utvecklas genom mognad och träning.

Balans Balansen gör att individen kan koordinera olika delar av kroppen så att man inte faller. För att kunna hålla balansen krävs information från synen, led- och muskelsinnet samt från balansorganet i innerörat. Om man har en hörselskada kan det medföra att man också har ett nedsatt balanssinne. Balanssinnet är delvis medfött, men man kan också träna upp sin balans genom övningar.

1 Barns utveckling

0–2 år Under det första året händer det mer i barnets utveckling än någon annan gång under livet. Tillväxten är enorm och många barn lär sig sitta, krypa, stå och gå under sitt första levnadsår. Det finns naturligtvis stora skillnader i hur snabbt barn når de olika milstolparna, men utvecklingen under det första året brukar ändå följa ett visst mönster:

▶▶ Lyfter på huvudet när det ligger på magen. ▶▶ Rullar från mage till rygg och tvärtom. ▶▶ Sitter, först med stöd och senare utan. ▶▶ Kryper. Vissa barn hoppar över krypstadiet och hasar sig

istället fram på rumpan.

▶▶ Står, först med stöd och senare utan. ▶▶ Går. De flesta lär sig gå kring ettårsåldern. Vissa barn börjar

gå så tidigt som vid åtta månader, andra hinner bli ett och ett halvt år innan de börjar gå.

▶▶ Under barnets andra levnadsår brukar det bland annat lära sig

att springa, hoppa jämfota, bläddra i böcker, rita streck och prickar, äta med sked och dricka ur glas. Vissa av de här förmågorna kommer automatiskt, andra förutsätter att barnet tränas och stimuleras av sin omgivning.

1 Barns utveckling

3–4 år

huvudfoting – figur som består av huvud, ben och armar, men saknar ett mittenparti

I den här åldern blir barnet allt säkrare i sin kropp. Balansen blir mycket bättre och rörelserna smidigare. Barnet kan stå på ett ben, hoppa jämfota och snurra runt. Lite senare kan det även hoppa på ett ben. De flesta barn lär sig också cykla på trehjuling och gå balansgång under den här perioden. Finmotoriken utvecklas. Många barn tycker om att lägga pussel, klippa, rita och pyssla. En av de tester som brukar göras på Barnavårdscentralens fyraårskontroll är om barnet kan rita en huvudfoting. Nu börjar barnet dessutom bli bra på att ta på sig kläder och äta med kniv och gaffel. Många barn blir blöjfria i två–treårsåldern, men med dagens bekväma blöjor är det inte ovanligt att fyraåringar har blöja.

5–6 år Motoriken fortsätter att utvecklas snabbt och barnets rörelser blir säkrare och smidigare. Nu kan många barn lära sig att cykla, hoppa hopprep, passa bollar och utföra danssteg. Finmotoriken förbättras också, vilket bland annat gör att barn i den här åldern kan sy, väva, bygga med litet lego och göra pärlplattor. I sexårsåldern är det många barn som går igenom en snabb tillväxtperiod. Detta kan göra att kroppens proportioner ändras, vilket kan leda till en period med klumpighet och osäkerhet.

7–12 år Under skolåldern fulländas barnets motoriska förmåga. Rörelserna blir smidiga och exakta och de flesta barn har full kontroll över sin kropp. Många ägnar sig åt idrott och kan bli riktigt duktiga. Den förbättrade finmotoriken gör att man lär sig skriva snyggt och att teckningar blir allt mer detaljerade. Skolåldern är en fysisk ålder då många barn har ett stort behov av att röra sig. Samtidigt har den fysiska aktiviteten bland skolbarn idag minskat, eftersom allt fler tillbringar sin fritid hemma, framför tv:n eller datorn.

1 Barns utveckling

13–16 år Puberteten innebär en rad kroppsliga förändringar för både flickor och pojkar. Flickors pubertet inträffar ofta något tidigare än pojkars. Några av de saker som händer i kroppen i den här åldern är:

▶▶ Könsmognad. Genom könsmognaden blir flickor och pojkar

redo att fortplanta sig. Hos flickor börjar äggstockarna producera ägg, vilket ger sig till känna genom menstruationen, något som ofta inträffar mellan 10 och 16 års ålder (men som kan komma såväl tidigare som senare). De utvecklar också bröst för att kunna producera mjölk. Hos pojkarna växer testiklarna och man börjar få nattliga pollutioner (sädesut- tömningar). Detta sker vanligtvis mellan 11 och 16 års ålder.

▶▶ Tillväxt. Både pojkar och flickor växer på längden och

bredden. Pojkar får en ökad muskelmassa, medan flickor framför allt får bredare höfter och mer underhudsfett.

▶▶ Behåring. Under puberteten kommer hårtillväxt under armar

och på könsorgan. Pojkar får dessutom skäggväxt och ökad behåring över hela kroppen.

▶▶ Huden får en ökad talgproduktion, vilken kan leda till akne. ▶▶ Målbrott. Struphuvud och stämband växer på pojkar, vilket

leder till djupare röst.

Rent motoriskt är den här åldern en toppålder för fysisk prestation. Kroppen har nya, starka muskler och hjärt- och lungkapaciteten är stor. Tillväxten kan dock medföra viss klumpighet i början av perioden.

diskutera

· fundera på

1. Vad kan föräldrar göra för att bidra till barnets motoriska utveckling? 2. Vad kan man göra för att minska stillasittandet bland skolbarn? Vems ansvar är det?

1 Barns utveckling

3 Barns levnadsvillkor Det här kapitlet handlar om barns levnadsvillkor och hur små och stora förändringar i barnets omgivning påverkar dessa. I detta kapitel får du lära dig om:

* Barns levnadsvillkor * Mikronivå: familjen och närsamhället * Makronivå: samhället och politiken

diskutera

· fundera på

1. Är det viktigt för barn att deras föräldrar har ekonomisk trygghet? Varför/varför inte? 2. Har du varit med om att förändringar i samhället har påverkat dina eller andras levnadsvillkor? 3. Är Sverige ett bra land för barn att växa upp i? Varför/varför inte? 4. Vad tror du är det viktigaste i barns uppväxt och levnadsvillkor?

Punkt 3 i kursens centrala innehåll: ”Barns olika uppväxtmiljöer och levnadsvillkor och hur samhällsförändringar har påverkat detta”

3 Barns levnadsvillkor

Lucia och Johan bor i en förortsvilla med sina två gemensamma barn och var sitt barn från tidigare förhållanden. De lever ett lyckligt liv och har båda jobb som de trivs med – Johan arbetar som tekniker inom bil industrin och Lucia har ett eget inrednings företag. Men sedan några år tillbaka har delar av världen varit drabbade av ekonomisk kris. Sverige har klarat sig relativt bra, men en dag kommer Johan hem och berättar för Lucia att han blivit varslad om uppsägning. Bildelstillverkaren ska lägga ner den fabrik som Johan jobbar på. – Jag kommer kanske att erbjudas jobb på en annan fabrik i en annan stad, men vi kan ju inte flytta hela familjen fyrtio mil bara för att jag ska få jobba... vad ska vi göra? Lucia tröstar honom, men känner ändå oron växa i kroppen. Hennes företag har också fått känna på den ekonomiska krisen med minskad försäljning och minskad vinst. Om det fortsätter i samma riktning kommer hon snart bli tvungen att lägga ner verksam heten.

– Det ordnar sig, ska du se, säger hon till Johan. Du är ju jätteduktig och kan säkert få något annat jobb. – Inte om vi är trehundra nyarbetslösa som slåss om jobben, suckar Johan. Och du kommer väl också snart vara arbetslös. Skit också! – Vi kommer alltid att klara oss, säger Lucia. Det gäller bara att vara positiv och ta tag i saker så gott det går. Johan ser på sin sambo och skakar på huvudet. – Du fattar visst inte! Vi kommer inte kunna betala huslånen, vi blir tvungna att flytta till en liten lägenhet, det blir inga fler semestrar, vi måste sälja en av bilarna och Kalle kommer inte kunna fortsätta med hockeyn! Det kommer att bli skitsvårt för barnen! Det viktigaste för barnen är ändå att de får tak över huvudet, mat och kärlek, säger Lucia och lägger armarna om Johan. Och det kan vi väl ge dem?

3 Barns levnadsvillkor

Barns levnadsvillkor Den omgivande miljön, levnadsvillkor och uppväxtförhållanden har stor betydelse för barns lärande och växande. Det är saker som barnet inte själv råder över och som ofta inte ens föräldrarna har möjlighet att påverka. Det handlar till stor del om var och när man är född.

Förr och nu

Hur tror du att arbetarbarn i 1800-talets Sverige hade reagerat om de sett en sådan här affär?

En av de viktigaste faktorerna för vilka levnadsvillkor man växer upp med är tiden man är född i. Du har redan läst i tidigare kapi tel om hur synen på barn förändrats genom tiderna. Men synen på barn förändrades inte av sig själv, utan var ofta ett resultat av att människors livsvillkor förändrades. En av de främsta orsakerna till att människors levnadsvillkor förändrats är den ökade välfärden. Välfärden har lett till att sam hället kunnat bygga ut allmänna samhällstjänster som barnomsorg, skola, sjukvård och kollektivtrafik, men också att de flesta män niskor har mer pengar att spendera som de vill. Detta har natur ligtvis haft stor betydelse för barns levnadsvillkor.

3 Barns levnadsvillkor

I Sverige och världen Barn som växer upp i Sverige har det väldigt bra, åtminstone när man ser på deras ekonomiska välfärd. Även de allra fattigaste bar nen i Sverige har det bättre än miljontals barn i världens fattiga ut vecklingsländer. Här är klasskillnaderna relativt små och det finns ett allmänt välfärdssystem som gör att alla barn har rätt till vård, skola och omsorg. Det finns enorma skillnader mellan levnadsvillkor i Sverige och i vissa andra länder. Stora delar av världen präglas av fattigdom, som är en av de främsta orsakerna till ohälsa och sjukdom. Hand i hand med fattigdom går ofta andra negativa livsvillkor:

▶▶ Hög arbetslöshet. ▶▶ Dåligt utbyggd samhällsservice som skola, vård och barnomsorg.

▶▶ Stora klasskillnader – endast de välbärgade har råd med skola

och vård.

▶▶ Politiska konflikter och krig. När människor kommer som flyktingar eller invandrare till ett nytt land som Sverige, så är sannolikheten stor att de tidigare levt under helt andra villkor.

Mikro- och makronivå I statsvetenskap, sociologi och andra vetenskaper som studerar människorna och samhället används ibland begreppen mikronivå och makronivå. Begreppen är användbara i många sammanhang, inte minst när man kartlägger människors levnadsvillkor. På mikronivån finns de omvärldsfaktorer som står oss närmast och som vi har direkt kontakt med – oss själva, familjen, vännerna, skolan och närsamhället. På makronivån finns de stora samhälls faktorer som vi inte har direkt kontakt med, men som ändå på verkar våra levnadsvillkor. Det är t.ex. politik och ekonomi i landet man bor i, men också religion, kultur, normer och värderingar.

statsvetenskap – vetenskap och universitetsämne med inriktning på politik sociologi – läran om samhället och samspel mellan människor och samhälle

3 Barns levnadsvillkor

Statistik Varje år genomför Statistiska Centralbyrån (SCB) undersökningar om svenskars levnadsförhållanden. Man tar också fram statistik som rör barns levnadsförhållanden. En del av statistiken baseras på fakta kring befolkningen som man samlar ihop från olika register. Det kan t.ex. vara hur många barn som bor med sina biologiska föräldrar, i vilka typer av bostäder barn bor, hur många barn som har utländsk bakgrund, föräldrarnas ekonomiska förhållanden, antal separationer och föräldrarnas arbetssituation.

Genom att undersöka stora grupper av barn kan man få statistik och siffror över hur deras levnadsvillkor.

Barn-ULF En särskild del av SCB:s undersökningar om levnadsförhållanden ägnas åt barns och ungas egna upplevelser av sina levnadsvillkor. Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) har gjorts sedan 2001 och varje år intervjuar man ungefär 1 100 svenska barn om hur de upplever sin vardag. De frågor man ställer kan bland annat ha att göra med hur man upplever skolan, vad man gör på sin fritid, hur väl man kommer överens med sina föräldrar och hur man mår fysiskt och psykiskt. 100

3 Barns levnadsvillkor

merkunskap

– aga

Statistik om barns levnadsförhållanden 2016–2017 (SCB) Av alla barn mellan 12 och 18 år hade 78 procent en egen dator. 89 procent av alla barn i åldern 12–15 år hade eget rum. 96 procent av alla ungdomar på gymnasiet hade eget rum. 94 procent av alla ungdomar på gymnasiet hade egen dator. För de som bor med ensamstående förälder var siffran 76 procent. 67 procent av alla barn mellan 12 och 18 år idrottade minst en gång i veckan. 98 procent av alla barn mellan 12 och 18 år angav att de nästan alltid är på gott humör. 73 procent av alla barn mellan 12 och 18 år får hjälp med läxorna vid behov. I familjer där föräldrarna bara har gymnasial utbildning är siffran 72 procent. I familjer där föräldrarna har eftergymnasial utbildning är siffran 74 procent. 21 procent av pojkarna och 49 procent av flickorna på gymnasiet har huvudvärk minst en gång i veckan. 63 procent av alla barn med svensk bakgrund städar rummet åtminstone en gång i veckan. För barn med utländsk bakgrund är siffran 83 procent. 33 procent av alla barn mellan 12 och 18 år känner sig ofta stressade i skolan på grund av läxor eller prov. För barn mellan 16 och 18 år känner sig 58 procent av flickorna och 22 procent av pojkarna ofta stressade på grund av läxor eller prov. 11 procent av eleverna på gymnasiet skolkar minst en gång i månaden. 71 procent av eleverna på gymnasiet mailar, chattar eller surfar minst tre timmar varje dag.

3 Barns levnadsvillkor

101

Mikronivå På mikronivån finns de delar av vårt liv som står oss nära, som fa milj, vänner, skola och arbetsplats. Mikronivån innehåller de livs villkor som är synliga för oss själva. Här finns familjens ekonomi, bostadsområdets skick och arbetsplatsens status. Eftersom barn i stor utsträckning är beroende av sin närmaste omgivning har fak torer på mikronivån mycket stor inverkan på deras levnadsvillkor.

makronivå mikronivå individ

Individen I mitten av den egna världen står individen själv. Det är ju faktiskt så att man själv är delaktig i att skapa sina levnadsvillkor. Här har vi alla olika förutsättningar som beror på såväl ärftliga som miljö mässiga faktorer. Barn är olika väl rustade för att klara sig väl i livet, oberoende av om de växer upp i ett slott eller en koja. Det har bland annat att göra med hur starka de är i sig själva och hur bra de är på att han tera motgångar. En positiv självbild, gott självförtroende och bra självkänsla är exempel på sådant som ökar chansen att påverka de egna levnadsvillkoren.

102

3 Barns levnadsvillkor

Familjen Familjen är en av de allra viktigaste faktorerna i barnets levnads villkor. Det är familjen som ger barnet någonstans att bo, mat att äta och kläder. Det är också i familjen som barnet skapar sina första relationer och bygger upp sin egen identitet. Familjen har alltså stor betydelse för såväl fysiska som psykiska och sociala levnadsvillkor. Familjen är ingen självklar enhet, utan en social konstruktion som förändras i takt med att samhället förändras. När människan levde i jägar- och samlarsamhällen eller i nomadiserande samhällen, bodde man ihop med hela släkten i större kollektiv. När vi började bruka jorden blev det mer praktiskt att dela upp sig i mindre enheter, i familjer. Nu var kärnfamiljen född – mamma, pappa och barn levde tillsammans med en tydlig gräns mellan familjen och omgivningen. Idag har den svenska familjebilden förändrats ytterligare. Allt fler lever i ombildade familjer, som ensamstående föräldrar eller i andra familjekonstellationer som passar deras tillvaro. Förändrade familjestrukturer kan orsaka både stora och små förändringar i barnens livsvillkor.

Sociala relationer Till barnets levnadsvillkor hör alla de relationer och möten det har med människor utanför familjen. Det gäller såväl kompisar som släktingar, pedagogisk personal, fritidsledare och grannar. Att ha ett nätverk av positiva relationer omkring sig är en skyd dande faktor i livet – det ger barnet bekräftelse, stärker självkäns lan och är en trygghet om det uppstår problem i andra delar av livet. Om barnet däremot omges av negativa relationer, med män niskor som är aggressiva, fördömande, kriminella eller på andra sätt har dåligt inflytande, bidrar det till försämrade levnadsvillkor. Även människors sociala relationer förändras parallellt med samhällets utveckling. En av de viktigaste förändringarna som skett under senare år är att en växande del av vårt sociala umgänge sker digitalt, via internet och mobil. Det är framför allt den yngre generationen som umgås genom sociala medier.

3 Barns levnadsvillkor

103

Religion Religion kan ha mycket stor inverkan på människors levnads villkor och uppväxtmiljö. Här finns det dock stora skillnader. I Sverige har religionen inte särskilt stor betydelse för samhället i stort, trots att det finns en hel del människor som är aktivt troen de. I andra länder kan religionen vara helt övergripande allt annat och genomsyra såväl politik som kultur. I familjer som har en stark tro kan religionen ha stort inflytande på barnens levnadsvillkor. Det kan bland annat påverka vad man äter, hur man klär sig, vem man umgås med och vilka traditioner man har. Men framför allt påverkar det vilka normer och värde ringar man tar med sig i livet.

Judendomen är en av de stora världsreligionerna. Den här pojken förbereder ljusstaken inför den stora högtiden Chanukka.

104

3 Barns levnadsvillkor

Traditionell dansfestival i Kuala Lumpur, Malaysia

Kultur Kultur är ett brett begrepp som innefattar alla de saker som binder samman ett folk eller ett samhälle. Hit hör bland annat:

▶▶ Normer och värderingar ▶▶ Språk ▶▶ Mat, kläder och bruksföremål ▶▶ Konst, musik, litteratur, dans och teater ▶▶ Traditioner och högtider ▶▶ Seder, ritualer och levnadsvanor Eftersom kulturen ingår i allt vi gör och allt vi har omkring oss, har den också betydelse för våra levnadsvillkor. I en familj där den egna kulturen har stark betydelse påverkas hela vardagen av den. Det kan handla om allt ifrån vad man äter och hur man inreder sitt hem till hur man tillbringar sin fritid och vad man har för in ställning till skola och läxläsning. Kulturen skiljer sig mellan olika samhällen, men också mellan olika grupper i samhället och mellan olika familjer. En familj i ett radhus kan ha helt andra vanor och värderingar än sina grannar. Ibland beror skillnaderna på att man kommer från olika länder, men det kan också finnas stora skillnader mellan familjer från samma land och bakgrund.

3 Barns levnadsvillkor

105

Hushållets ekonomi Människors levnadsvillkor har ofta stark koppling till deras eko nomiska förhållanden. Ett barn som växer upp i en familj med god ekonomi får alla sina primära behov tillfredsställda. Det har alltid någonstans att bo, kanske eget rum, det kan äta sig mätt med näringsrik kost och har möjlighet att ägna sig åt olika fritidsintres sen och andra aktiviteter som stimulerar dess utveckling. I Sverige är den generella välfärden hög, vilket gör att många tar de här sakerna för givna. Men även om så gott som alla barn i Sverige har någonstans att bo och alltid har mat på bordet och kläder på kroppen, så kan otrygga ekonomiska förhållanden påverka barnens levnadsvillkor. Ett barn som lever i en familj med dålig ekonomi löper större risk att:

▶▶ utsättas för våld i hemmet ▶▶ utsättas för mobbning i skolan ▶▶ klara sig dåligt i skolan ▶▶ ha en passiv eller negativ fritid

Barnfattigdom Långt ifrån alla svenska barn har ekonomisk trygghet. Enligt Rädda Barnen är barnfattigdomen i Sverige allvarlig och nästan 10 procent av alla barnfamiljer kategoriseras som fattiga. Men att vara fattig i Sverige är inte samma sak som att vara fattig i ett av världens utveck lingsländer. Enligt Rädda Barnen räknas alla familjer med ekono miskt bistånd eller låg inkomst som fattiga. Det kan finnas väldigt stora skillnader mellan olika familjer. Barnfattigdomen finns hos:

▶▶ 22 % av barn med utländsk bakgrund (3 % av barn med

svensk bakgrund)

▶▶ 21 % av barn till ensamstående (5,6 % av barn med svensk bakgrund)

▶▶ 42 % av barn med utländsk bakgrund och ensamstående förälder

106

3 Barns levnadsvillkor

Dålig ekonomi i en familj kan skapa stor stress.

När ekonomin förändras Hushållsekonomin är en av de faktorer i levnadsvillkoren som kanske är mest känslig för samhällsförändringar. I tider av lågkon junktur och ekonomisk kris kan en familjs ekonomiska förutsätt ningar förändras dramatiskt. Det gäller framför allt om en eller båda föräldrarna blir arbetslösa och plötsligt har mycket mindre pengar än tidigare. Ibland räcker det inte att ändra sina levnads vanor för att anpassa sig till den nya situationen – man kan till och med tvingas flytta till ett billigare boende. Idag är alla världens ekonomier så tätt sammanflätade i ekono miska samarbeten och börs- och valutamarknader att sådant som händer på andra sidan jordklotet kan bli direkt kännbart för en familj här i Sverige. EU har under senare år fått uppleva en hel del kaos när flera av medlemsländerna hamnat i djup ekonomisk kris. Det är sådant som på ett eller annat sätt påverkar människor i hela unionen, men också i andra delar av världen.

3 Barns levnadsvillkor

107

Boende och bostadsområde

segregation – separation och åtskiljande av olika befolkningsgrupper, t.ex. baserat på inkomst eller etnicitet

Boendet är en viktig del av barnets levnadsvillkor. Det gäller dels den egna bostaden, men också i vilket bostadsområde man växer upp. Den egna bostaden har självklart stor betydelse för barnets levnadsvillkor eftersom man tillbringar en stor del av sin tid i bostaden. I Sverige har vi en hög boendestandard och de flesta bostäder är i gott skick. De är dessutom ganska stora jämfört med bostäder i många andra länder – nästan alla barn har t.ex. eget rum. Men det finns också exempel på stora familjer med många barn som tvingas tränga ihop sig i en två- eller trerumslägenhet. Det påverkar naturligtvis barnens möjlighet att läsa läxor, koppla av och vara för sig själva. I Sverige finns en ganska stor boendesegregering. Det betyder att människor med hög social och ekonomisk status bor i vissa områden, medan personer med låga inkomster bor i andra. I villa områden där det bor många välbärgade människor är det ofta ganska tryggt för barn att växa upp. I tätbefolkade förorter och höghusområden är det vanligare med kriminalitet och våld. I stads kärnorna finns det inte lika många bostäder, men de som bor där har det ofta ganska gott ställt. Finns det mest skog eller betong i området där barnen växer upp? Bostadsområdet påverkar barns möjlighet att leka och upptäcka omvärlden.

108

3 Barns levnadsvillkor

Barnomsorg och skola Naturligtvis har också barnomsorg och skola stor betydelse för barnens levnadsvillkor. I dessa samhällsinstitutioner tillbringar de nästan mer tid än i hemmet och det är här en stor del av deras socialisation sker. Eftersom skola och barnomsorg är politiskt styrda förändras de i samband med politiska maktskiften. Olika ideologier har olika syn på hur skolan ska se ut, vilket emellanåt gör att den genomgår reformer efter varje riksdagsval. Skola och barnomsorg är också exempel på verksamheter som ofta blir tvungna att göra nedskär ningar i perioder av lågkonjunktur.

ideologi – tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras

Den svenska förskolan Den svenska förskolan har länge setts som unik i sitt slag och nämns ofta som förebild i andra länder. Det beror på flera olika saker:

▶▶ Den drivs framför allt i offentlig regi med offentliga medel.

I många andra länder är nästan all barnomsorg privat.

▶▶ Den är väl utbyggd med platsgaranti för alla barn, vilket gör

det möjligt för båda föräldrarna att arbeta.

▶▶ Avgifterna är låga och vissa delar av barnomsorgen är helt kostnadsfri.

▶▶ Den regleras av nationella styrdokument och har en tydlig

pedagogisk inriktning.

▶▶ Den håller mycket hög kvalitet med en hög andel utbildade pedagoger. Men det finns också kritik mot det svenska barnomsorgssystemet. I många länder anser man att det är fel att skicka sina barn till förskolan redan vid ett års ålder och att barn mår bättre av att vara hemma med familjen under sina första levnadsår. Också i svensk media kommer ibland larmrapporter om att barnen mår dåligt i den stressade barnomsorgen.

3 Barns levnadsvillkor

109

Den svenska skolan Även den svenska skolan håller hög kvalitet med förhållandevis bra lokaler och arbetsmiljö, hög andel utbildade lärare och hög tillgänglighet och valfrihet för barnen och deras föräldrar. Den är avgiftsfri hela vägen från första klass till högskolenivå och den är till för alla. Samtidigt är skolan en trång institution där alla barn ska nå samma mål, ofta med samma metoder. Men barn är olika och trots att skolan ska anpassa sig till varje barns behov och förutsättningar blir det ändå alltid några som har svårt att hänga med. Då kan det spela stor roll vilken skola man går i, hur stämningen är i klassen och hur lärarna är. För ett barn med tuffa levnadsförhållanden i övrigt kan en engagerad lärare göra stor skillnad. Skolmiljö, klass kamrater, skolledning, lärare och skolans resurser är därför några av de faktorer som har betydelse för barns levnadsvillkor.

Fritidsaktiviteter När barnet inte går i skolan har det ofta tid att ägna sig åt annat. Alla studier visar att våra val av fritidsaktiviteter har stor inverkan på vår fysiska och psykiska hälsa, så det är klart att fritiden är en viktig del av våra levnadsvillkor. För barn som växer och utvecklas har fritiden särskilt stor betydelse. Det är i barndomen man lägger grunden till de levnads vanor man kommer att ha även i vuxen ålder. Men det är inte bara för barnets framtid och utveckling som fritiden är viktig, utan också i barnets här och nu. En aktiv och positiv fritid kan väga upp för svårigheter i andra delar av livet. Det kan bland annat stärka självkänslan och ge barnet positiva sociala relationer, samtidigt som det skapar glädje och välmående. Många svenska barn har goda förutsättningar att utöva positiva fritidsaktiviteter, exempelvis genom att kommunen har ett stort utbud av aktiviteter, lekplatser och anläggningar. Men statistiken visar att det inte räcker med goda förutsättningar – det finns många barn i Sverige som är passiva och stillasittande på sin fritid. Här krävs det ibland att föräldrar eller andra vuxna engagerar sig för att skapa motivation och intresse.

110

3 Barns levnadsvillkor

Närsamhället Det är inte bara familjen, skolan, gatan och gården som spelar roll för barnets levnadsvillkor på mikronivå. Hela närsamhället har be tydelse. Eftersom Sverige är indelat i kommuner som styr många av de verksamheter som finns omkring oss, kan det spela ganska stor roll vilken kommun man bor i. Barn i en kommun kan ha andra förutsättningar än barn i grannkommunen. Det har delvis att göra med kommunens ekonomi, men också hur kommunens politiker väljer att styra. Andra saker i närsamhället som kan ha betydelse för barnets levnadsvillkor är bland annat:

▶▶ Relationer med grannar. ▶▶ Utbud av butiker, aktiviteter och kultur. ▶▶ Närhet till natur. ▶▶ Farliga miljöer som industriområden, byggarbetsplatser och

tungt trafikerade vägar.

diskutera

· fundera på

1. Är det bra att familjebilden förändrats och blivit mer flexibel eller var det bättre förr, när nästan alla levde i kärnfamiljer? Varför? 2. Hur tror du att barn, ungdomar och vuxna kommer att umgås i framtiden – i verkliga livet eller genom digitala medier? 3. När är man fattig? 4. Vad skulle man kunna göra för att minska boendesegregationen i Sverige? 5. Tillbringar svenska barn för mycket tid i skola och barnomsorg? 6. Trivs du i ditt närsamhälle? Varför/varför inte?

3 Barns levnadsvillkor

111

TOVE PHILLIPS

Barns lärande och växande TOVE PHILLIPS

Barns lärande och växande ANDRA UPPLAGAN

TOVE PHILLIPS

Barns lärande och växande

Hur tänker barn? Vilken betydelse har barnens föräldrar för hur barnen blir som vuxna? Får barn större utrymme idag än de fick för femtio år sedan, och i så fall varför?

ANDRA UPPLAGAN

Tove Phillips, lärare i Barn- och fritidsämnen/engelska och frilansskribent.

ISBN 9789151101705

789151 101705