9789151101545

Maria Eliasson Gunilla Nolervik

Eliasson Nolervik

till samhällskunskap

100

till samhällskunskap Maria Eliasson Gunilla Nolervik

Kompass till samhällskunskap 100 är skriven för gymnasieskolans kurs 1b i samhällskunskap. Boken har en tydlig struktur, ett enkelt språk och är rikt illustrerad med bilder, grafik och kartor. Till varje kapitel finns olika sorters uppgifter: frågor till texten, diskussionsfrågor, analyserande uppgifter samt fördjupningsuppgifter. Varje kapitel inleds med ett case som ska inspirera till diskussion. till samhällskunskap

I Kompass-serien finns även Kompass till samhällskunskap 50 för kurs 1a1 i samhällskunskap.

100

Författare till Kompass till samhällskunskap är Gunilla Nolervik och Maria Eliasson verksamma inom Jämtlands gymnasium.

Båda har mångårig erfarenhet av undervisning på yrkes­ progammen.

ISBN 9789151101545

9

789151 101545

100

Innehåll ATT STUDERA SAMHÄLLET ATT STUDERA SAMHÄLLSKUNSKAP 10 Samhällskunskap handlar om dig! 11 Vad är ett samhälle? 11

Ämnet samhällskunskap 12

Hur gör man? – Lite tips på vägen 14

ATT ANALYSERA SAMHÄLLSFRÅGOR 16 Källor och källkritik 18

Olika sorters källor 18 Insamling av information 19

Källkritik 21

Analysmodellen 25

SKRIFTLIG OCH MUNTLIG PRESENTATION 28 Att skriva uppsats 29

Uppsatsens olika delar 29 Noter och källförteckning 31

Argumentationsanalys – hur gör man? 34 Muntlig presentation 35

DEMOKRATI DEMOKRATI OCH DIKTATUR 38 Demokrati 40

Diktatur 48

Demokratins kännetecken 43

Demokrati i praktiken 51

Demokrati förr och nu 41

Rättssamhället 44 Hur fattas ett demokratiskt beslut? 45

Diktaturer idag 48

Monarki eller republik 51 Parlamentarism 52 Valsystem 52 Arbetsuppgifter 54

Hur mår den svenska demokratin? 46

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER 56 FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna 58 Olika typer av rättigheter 59 De mänskliga rättigheterna är demokratins grund 60

Kollektiva rättigheter 61

Hur skyddas de mänskliga rättigheterna 62

Om dina rättigheter kränkts 62 Arbetsuppgifter 63

IDEOLOGIER OCH PARTIER 64 Ideologier 66

Konservatism – försiktig förändring 66 Liberalism – frihet till individen 67 Socialism – solidaritet och rättvisa 68

4 Innehåll

Icke-demokratiska ideologier 70 Nyare politiska ideologier 71 De politiska partierna 73 Höger-vänster och GAL-TAN 74 Politik utanför partierna 76 Arbetsuppgifter 79

MEDIA 80 Medias uppgifter 82

Granska 82 Informera och kommentera 83 Förmedla åsikter och vara ett forum för debatt 83 Vilka spelregler finns för media? 84 Tryckfrihetsförordningen 85 Yttrandefrihetsgrundlagen 85 Pressetiska regler 87

Nyhetsvärdering och nyhetsurval 87

Vad är en nyhet? 88 Nyhetsurvalet i traditionella medier 89 Det nya medielandskapet 91 Sociala medier 92 Kränkningar på nätet 95 Kränkt på nätet – vad göra? 96 Massmedier i en diktatur 97 Arbetsuppgifter 99

SÅ STYRS SVERIGE SVERIGES STATSSKICK 102 Våra fyra grundlagar 104 Statschefen 106

Rösträtt och val 107

Varför ska man rösta? 108 Arbetsuppgifter 109

KOMMUNER OCH REGIONER 110 Kommunernas uppgifter 112 Så styrs kommunen 114

Regioner 115

Arbetsuppgifter 116

RIKSDAG OCH REGERING 118 Riksdagen – den lagstiftande makten 120 Riksdagens uppgifter 121 Så arbetar riksdagen 122

Regeringen – den styrande makten 123

Olika sorters regeringar 123 Regeringens uppgifter 124 Så arbetar regeringen 125 Statsförvaltningen 126 Arbetsuppgifter 127

EUROPEISKA UNIONEN, EU 128 EU:s historia 130 EU – samarbete på olika sätt 132 EU:s institutioner 134

Utmaningar för EU 135 Arbetsuppgifter 137

Innehåll

5

EKONOMI DIN PRIVATA EKONOMI 140 Våra inkomster 142

Inkomst av arbete 142 Inkomst vid sjukdom 143 Socialförsäkringar och försörjningsstöd 143 Utgifter 144

Skatt 146 Att betala 147 Att inte kunna betala. 150 Spara och låna 151 Att köpa på kredit 151 Att låna pengar 152 Arbetsuppgifter­ 153

SAMHÄLLETS EKONOMI 154 Ekonomi förr och nu 156 Det ekonomiska kretsloppet 158 Hushållet 158 Den offentliga sektorn 159 Företagen 159 Kreditinstituten 159 Utlandet 160 Marknaden och priset 160 Utbud och efterfrågan 161

Monopol och oligopol 162

Ekonomi och politik 162

Ekonomisk tillväxt 163 Hög sysselsättning 164 Stabil prisnivå 165 Konjunkturer och ekonomisk politik 166 Det svenska näringslivet 169 Arbetsuppgifter­ 171

VARDAGSJURIDIK 172 Att vara en smart konsument 174 Att skaffa bostad 176 Hyresrätt 176 Bostadsrätt 177

Att leva tillsammans 178 Att vara sambo 178 Att vara gift 179 Arbetsuppgifter­ 181

ARBETSLIV 182 Arbetsmarknaden 184

Digitalisering och arbetsmarknaden 185 Jobbet 185 Olika anställningsformer 188 Att vara arbetslös 189 Arbetsmarknadens parter 190 Kollektivavtal 191 Rätt lön 192

6 Innehåll

Att jobba svart 192

Arbetsmiljö 192

Bra och dålig arbetsmiljö 193 Arbetsuppgifter­ 195

SOCIALA FRÅGOR FATTIGA OCH RIKA 198 Klass 201 Välfärdssamhället 203

Välfärdsmodeller 203

Fattigdom i Sverige 205 Arbetsuppgifter­ 207

KÖN, GENUS OCH SEXUALITET 208 Kön och genus 210 Könsroller 211 Jämställdhet 212

Sexualitet 216

Arbetsuppgifter­ 217

ETNICITET 218 Vad är etnicitet? 220 Det mångkulturella Sverige 221

Från utvandring till invandring 221 Vem får stanna i Sverige? 223 Etnicitet i dagens Sverige 224

Arbetsmarknad 224 Boende 225 Hälsa 226 Ekonomi 226 Olika levnadsvillkor 227 Arbetsuppgifter­ 229

SVERIGE I VÄRLDEN GLOBALISERING 232 Handel i en globaliserad värld 234

Vad handlar man med och med vem? 234 Frihandel eller protektionism? 235 WTO, IMF och Världsbanken 236

Globaliseringens vinnare och förlorare 237

Svenskt näringsliv och omvärlden 238

Arbetsuppgifter­ 239

GLOBALA UTMANINGAR 240 Konflikter 242

Varför blir det krig? 242 Miljö och klimat 244 Hållbar utveckling 244 Klimatförändringarna 245 Fattigdom 249

Orsaker till fattigdom 249 Vad kan göras åt världens fattigdom? 251 Människor på flykt 253 Vem flyr och varför? 253 Flyktingströmmar 254 Arbetsuppgifter­ 255

INTERNATIONELLT SAMARBETE 256 Svensk säkerhetspolitik 258 Försvaret 258

Förenta Nationerna 259 FN:s uppgifter 259

Bildförteckning 264 Register 265

FN:s organisation 260

Andra samarbeten 261 Arbetsuppgifter­ 263

Kartor pärmens insida

Innehåll

7

DEMOKRATI I detta block behandlas punkt 1, 2 och 8 i det centrala innehållet:

• ”Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.”

• ”De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.”

• ”Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka

människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.”

Samhället måste ha en fungerande organisation och styrning för att vi ska kunna leva tillsammans. Världens länder styrs på olika sätt. Vi pratar om demokratier och diktaturer där det antingen är folket som styr – demo­ krati – eller en ledare eller en grupp som har makten utan folkets stöd – en diktatur. I diktaturer är det bara tillåtet med ett enda politiskt parti medan det i demokratier ska finnas många olika politiska partier som har möjlig­ het att föra fram en mångfald av åsikter. Partierna i demokratiska länder bygger sina tankar utifrån ideologier, en samling idéer och värderingar om hur ett samhälle ska styras.

Mänskliga rättigheter som slår fast att alla människor är fria och har lika värde respekteras olika beroende på om ett land är demokrati eller dik­ tatur. En viktig grund i demokratier är alltså att medierna är fria så att de utan hinder kan förmedla en mångfald av åsikter och röster. Om allt detta handlar blocket Demokrati.

Demokrati och diktatur Kapitlet handlar om vad som krävs för att ett land ska kunna kallas för en demokrati och hur diktaturen skiljer sig från demokra­ tin. Det handlar också om hur människors liv och vardag påverkas av hur samhället styrs, med andra ord vad det innebär att leva i en demokrati respektive diktatur.

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter är för oss i Sverige en självklarhet men det är det inte för alla människor världen över. Kapitlet hand­ lar om hur deklarationen om de mänskliga rättig­heterna växte fram, vad den omfattar och hur länder och organisationer arbetar för att leva upp till deklarationen.

Ideologier och partier I detta kapitel får du kunskaper om vad ideo­logier är och hur de kan kopplas ihop med de svenska politiska partierna. Kapitlet tar också upp hur du som individ kan vara med och påverka politiken och samhället.

Media Detta kapitel handlar om medias roll och funktion i samhället och varför media är så viktigt i en demokrati. Kapitlet beskri­ ver också hur medielandskapet förändrats och pekar på vad som är viktigt att tänka på som mediekonsument.

Demokrati

37

IDEOLOGIER OCH PARTIER Detta kapitel handlar om: de politiska ideologierna och deras ursprung, de politiska partierna, politik utanfĂśr partierna, hur du kan pĂĽverka.

Vilket samhälle vill du ha?

Låt gymnasie­ eleverer åka buss gratis!

Mindre grupper barn­ i förskolan!

Satsa på skolan!

Satsa på vindkraft!

Delad föräldra­ försäkring ger ökad jämställdhet.

Lika lön för lika arbete!

Förbjud vinster i vården!

Sänk skatterna!

Färre regler ger fler företag!

Det fria skolvalet skapar orättvisor!

Skrota kärnkraften!

Bygg billiga bostäder till unga!

Utan bilen stannar Sverige!

Förbjud pälsindustrin!

Sverige har råd med en generös flyktingpolitik!

Sverige kan inte ta emot fler flyktingar!

Fler poliser!

Bättre skolm at!

Fri fildelning!

UPPGIFT Gör en lista på fem saker som du tycker är nödvändiga för ett bra samhälle.

När du läst om de olika ideologierna går du tillbaka och jämför din lista med de olika ideologierna. Stämmer det du tycker in på någon av ideologierna eller har du helt egna tankar om hur ett bra samhälle ska vara?

Ideologier och partier

65

H

ur vill du att samhället ska se ut? Vad är bra och dåligt i Sverige egentligen? Oavsett om man är intresserad av politik eller inte så har vi ofta åsikter om det som hän­ der i samhället och hur det borde fungera.

Inom politiken talar man om olika ideologier. Du kan säkert känna igen dina egna åsikter i någon, eller några, av de politiska ideologier som vi nu ska möta. Ur de politiska ideologierna har våra svenska partier växt fram.

Ideologier

Vad blir näst a ideologi?

De politiska partierna har olika ideologiska rötter, det vill säga de har olika visioner om hur samhället ska se ut och fungera. Ordet ideologi hör ihop med ordet idé. En ideologi är en samling idéer och värderingar om hur samhället ska styras och hur resurserna, våra tillgångar, ska ägas och fördelas. Men en ideologi handlar också om hur man ser på människan och människans natur. De politiska ideologierna har också en koppling till olika välfärdsmodeller med olika synsätt på hur välfärden ska organiseras och hur omfattande den ska vara. (mer om välfärdsmodeller i kapitlet Fattiga och rika s. 198) De tre klassiska ideologierna konservatism, liberalism och socialism växte fram då samhället förändrades av industrialiseringen under framför allt 1800-talet. På samma sätt växte ekologismen fram när miljöproblemen blev allt större och feminismen växte fram på grund av ojämlikheten mellan män och kvinnor. Man kan säga att politiska ideologier och partier växer fram utifrån förändrade förutsättningar och behov i samhället.

Konservatism – försiktig förändring Ordet konservatism kommer från det latinska ordet conservare som betyder bevara. Konservativa tankar kan vara att bevara ett lands ursprungliga kultur, religion och värderingar. Denna ideologi växte fram under 1800-talet som en reaktion på bland annat franska revolutionen. De konservativa var kritiska till snabba förändringar av samhället. Förändringar ska ske långsamt och med respekt för samhällets traditioner och historia. Konservatismen var till en början framför allt överklassens ideologi eftersom de skulle förlora makt om samhället förändrades och andra grupper fick mer att säga till om.

66 DEMOKRATI

Enligt de konservativa behöver den vanliga människan stöd och vägledning. Alla människor är inte lika men alla människor behövs i samhället. Eftersom människor har olika uppgifter i samhället är det också naturligt att de har olika ekonomiska förutsättningar. Statens viktigaste roll är att upprätthålla lag och ordning.

Kristdemokraterna och Moderaterna är konservativa i vissa frågor. De tycker till exempel att monarkin är viktig. Försvaret och rätts­ väsendet har också en viktig roll. Samhället behöver sammanhållning och därför ska kultur och traditioner bevaras och förändringar vara genomtänkta. Kristdemokraterna betonar de kristna värderingarna och kärnfamiljen.

Moderaterna vill stärka försvaret och polisen och samtidigt sänka skatterna och ge individen ett större ansvar för att forma sitt eget liv.

I samhällen med stark konservativ tradition bygger ofta välfärden på familjens ansvar och omsorg. Det är i första hand familjen som ska garantera individens trygghet genom att till exempel ta hand om barnen och de gamla. Staten ska bara ge stöd till de mest behövande.

Välgörenhetsorganisationer eller kyrkor kan fylla en viktig funktion genom att hjälpa de svagaste i samhället.

att det Tycker du ioner it d a tr finns ga att ti k vi r ä som ? ka il bevara? V

Liberalism – frihet till individen Liberalismen kommer från ordet liber som betyder fri på latin. De liberala tankarna kan precis som de konservativa spåras tillbaka till den franska revolutionen och upplysningstänkandet under 1700-talet.

Respekten för den enskilda människan är liberalismens utgångspunkt.

Ett typiskt liberalt synsätt är att människan med hjälp av sitt förnuft kan välja vad som är bäst för henne eller honom. Varje människa ska ha stor valfrihet. Föräldrar ska till exempel kunna välja den skola som passar bäst för sina barn.

Ideologier och partier

67

Icke-demokratiska ideologier Under 1900-talet växte ett antal icke-demokratiska ideologier fram.

Kommunismen är den gren av socialismen som anser att revolution behövs för att förändra samhället. Efter den ryska revolutionen 1917 grundades det kommunistiska Sovjetunionen. För att inte de gamla makthavarna skulle ta tillbaka makten hävdade Lenin, som var revolutionens ledare, att det krävdes en period av diktatur. Under denna period skulle landet ledas av det kommunistiska partiet. Lenin ville skapa ett samhälle där all egendom var gemensam. Målet var ett jämlikt och klasslöst samhälle. Men det kommunistiska samhället var i praktiken en diktatur som förföljde människor som var kritiska till regimen och där det kommunistiska partiet hade all makt.

I dag finns kommunistiska diktaturer i bland annat Kina och Nordkorea. I Kina styr kommunistpartiet sedan 1949 och skyr inga medel för att behålla makten. Politisk opposition får inte finnas och massmedierna kontrolleras hårt av de styrande. Krav på demokrati och mänskliga rättigheter tystas med ofta brutala metoder.

Hur använd s skällsordet fascism idag ?

Fascismen växte fram i Italien efter första världskriget. Ledaren Benito Mussolini tog avstånd från demokrati och ville själv ha all makt att styra landet. Mussolini menade att det krävdes sammanhållning och en stark ledare för att det egna landet skulle bli framgångsrikt.

Fascismen såg andra länder som motståndare och krig som något naturligt. Medborgarna skulle fostras till soldater villiga att dö för sitt land. Statens intressen skulle alltid gå före individens intressen.

Den nazistiska ideologin (nationalsocialismen) utvecklades i Tyskland under 1920-talet. Adolf Hitler var nazismens grundare.

Hitler föraktade demokratins idéer och ansåg att en stark ledare var det bästa för Tyskland.

Nazismen kännetecknades av rasism och antisemitism (judehat).

Den ariska rasen ansågs högre stående än alla andra. Här skiljer sig nazismen från fascismen där rasism inte var någon del i ideologin.

Nazismen hyllade styrka och makt och föraktade människor som ansågs svaga. Dessa idéer ledde till ofattbara grymheter mot grupper som inte ansågs lika mycket värda. ”Mindervärdiga raser” och människor som var kritiska till nazismen skulle bekämpas.

70 DEMOKRATI

Fascism, nazism, och kommunism har lett till svåra förföljelser och miljontals människors död. Politiska utrensningar och arbetsläger förekom i såväl Sovjetunionen som det nazistiska Tyskland. Det kommunistiska partiet i Sovjetunionen förvisade motståndare till arbetsläger, Gulag, i Sibirien. Tortyr och avrättningar var inte ovanligt och många fångar frös och svalt ihjäl eller tvingades arbeta tills de inte orkade längre. Nazisterna genomförde Förintelsen där judar, kommunister, romer och homosexuella skulle utrotas.

Koncentrationslägren kostade miljontals människor livet.

Adolf Hitler talar i Nürnberg 1934.

Nyare politiska ideologier På 1970-talet blev frågor om hur vi människor påverkar miljön och utnyttjar jordens resurser aktuella. Miljörörelsen växte och en grön ideologi kom till – ekologismen. Grundtanken är att vi måste ta hänsyn till miljön vid alla politiska beslut. Ekonomisk tillväxt får inte ske på bekostnad av vår miljö utan vi har ett ansvar för kommande generationer. I den svenska riksdagen finns ett så kallat grönt parti med ekologismen som ideologi – Miljöpartiet. Partiet bildades 1981 efter folkomröstningen om kärnkraft. Miljöpartiet arbetar för ett miljömässigt hållbart samhälle där människor tar ett lokalt och globalt ansvar för framtiden. Med hållbar utveckling brukar man mena en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov.

Den moderna feminismen i Sverige växte också den fram under 1970-talet. Tankarna om att förbättra kvinnors situation i samhället var inte nya utan fanns redan i 1800-talets kvinnorörelse. I den politiska debatten under 1970-talet ställde allt fler kvinnor krav på ett jämställt samhälle där kvinnor och män deltar på lika villkor inom såväl politiken som i arbetslivet och hemmet. Dagens samhälle är enligt feminismen ett patriarkalt samhälle – ett manssamhälle – där männen har mer makt än kvinnorna. Detta leder till att kvinnorna har lägre löner och mindre inflytande i ekonomi och politik.

Ideologier och partier

71

Feministiskt initiativ har i flera valrörelser kämpat för att ta plats i riksdagen men ännu inte lyckats.

Behövs et t feministisk t parti som Fi ?

Flera riksdagspartier ställer sig bakom feministiska tankegångar.

Feministiskt initiativ (Fi) är ett renodlat feministiskt parti som vill ta plats i riksdagen. Partiet har än så länge inte lyckats med det men var däremot representerat i Europaparlamentet åren 2014–19.

FAKTA Ordet populism kommer från lati­ nets populus som betyder folk.

Populistiska partier har ofta starka ledare och menar att de företräder ”folket” mot en ”elit” i samhället som de tycker har all politisk och ekonomisk makt. Populism hand­ lar inte om någon särskild ideologi utan det kan finnas populistiska partier på både höger- och vän­ sterkanten. De försöker ofta vinna röster genom att förenkla kom­ plicerade frågor och ge enkla lös­ ningar på svåra problem

72 DEMOKRATI

POPULISM

Den republikanske presidenten Donald Trump kom till makten genom att kritisera det han kallar det politiska etablissemanget i USA. Affärsmannen och mångmiljardären Trump säger sig vara den som talar för det amerikanska folket.

Nationalism på gott och ont. Nationalism kan vara demokratisk och inkluderande, men kär­ leken till det egna folket och språket kan ta sig uttryck i fiendskap och hat mot andra folk.

Nationalism behöver inte handla om främlingsfientlighet och rasism, men många nationalis­ tiska grupper och partier uttrycker sådana åsikter.

Nationalismen bygger på tanken att människor som talar samma språk och har samma kultur ska ha ett eget land. Dessa tankar är inte nya utan växte fram under 1800-talet. Nationalismen vill skydda det egna landet och vad de anser vara landets kultur, historia och traditioner. Nationalister är därför ofta emot utländskt inflytande och invandring som de menar kan hota den nationella identiteten och sammanhållningen.

Sverigedemokraterna kom in i riksdagen efter valet 2010 och kan beskrivas som ett nationalistiskt parti då de är kritiska till en generös invandringspolitik och ett mångkulturellt samhälle.

De politiska partierna Alla politiska partier har en ideologisk grund men hämtar idéer från olika håll. Idag är inget parti i riksdagen enbart konservativt, liberalt eller socialistiskt, men de ideologiska rötterna är ändå viktiga. I sina partiprogram presenterar partierna sin politik. Partiprogrammen ändras ganska ofta men de grundläggande idéerna förblir desamma.

Ideologier och partier

73

Riksdagsvalet 2018

Siffror inom parantes gäller riksdagsvalet 2014

Källa: Valmyndigheten

% 35 30 25 20 15 10 5 V S MP C L M KD SD ÖVR 0 16 (25) 31 (22) 20 (19) 70 (84) 22 (16) 64 (49) mandat 28 (21) 100 (113) procent 8,0 (5,7) 28,3 (31,0) 4,4 (6,9) 8,6 (6,1) 5,5 (5,4) 19,8 (23,3) 6,3 (4,6) 17,5 (12,9) 1,5 (4,1)

De svenska partierna har under lång tid delats in i två block. Förklaringen är att det är ovanligt att ett parti får egen majoritet i riksdagen.

Därför måste partier samarbeta för att kunna bilda regering. Det borgerliga blocket har bestått av Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet. Dessa partier har samarbetat under beteckningen Alliansen. Det andra blocket kallas det socialistiska och här hittar vi Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Ibland ingår Miljöpartiet och då pratar man om det rödgröna blocket. Sverigedemokraterna kom in i riksdagen 2010 och har inte ingått i något av blocken.

Efter valet 2018 förändrades samarbetet inom de traditionella blocken.

Regeringen som består av Socialdemokraterna och Miljöpartiet, samarbetar över den tidigare blockgränsen med Centern och Liberalerna.

Samarbetet i Alliansen har upphört och en avgörande fråga har varit ett eventuellt samarbete med Sverigedemokraterna. Kanske innebär utvecklingen att vi kommer att se tre olika block i den svenska politiken framöver eller så kanske blockpolitiken kommer att bli mindre viktig eller försvinna helt.

Höger-vänster och GAL-TAN De svenska politiska partierna brukar ofta placeras på en högervänsterskala. Partierna till vänster, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, vill ha ett stort gemensamt ägande där samhället tar ett stort ansvar för medborgarna. För att bedriva sjukvård, barnomsorg och skolor måste staten ta ut skatter. Skattepengarna bekostar statens, regionernas och kommunernas verksamhet. Genom skatterna vill partierna till vänster också omfördela resurser från de som har mer pengar till de som tjänar mindre för att skapa en större jämlikhet i samhället.

De partier som hamnar till höger vill att det offentliga ägandet ska vara så litet som möjligt. Verksamhet inom den offentliga sektorn

74 DEMOKRATI

kan bedrivas av privata företag för att öka valfriheten. Varje medborgare ska ges möjligheter att ta ansvar för sig själv till exempel genom privata sjukförsäkringar. Partierna till höger vill därför ha lägre skatter så att var och en själv kan bestämma hur ens pengar ska användas.

­i­er­­na Borde part rbeta a sluta sam ? i blocken

Inom politiken talas det inte längre bara om höger och vänster utan allt fler använder den så kallade GAL-TAN-skalan. Den gamla högervänster-skalan, som i huvudsak handlar om ekonomi och fördelningspolitik, räcker inte till för att förklara människors partisympatier.

GAL-TAN är ett sätt att beskriva politiska åsikter som utgår från människors sociala och kulturella värderingar i frågor som miljö, globalisering och mångkultur.

GAL – finns i skalans ena ände och står för Grön, Alternativ och Libertär. Individens frihet, klimatet, tilltro till globalisering, och en generös invandringspolitik är viktigt för partier längst ut på den liberala GAL-änden.

TAN står för Traditionell, Auktoritär och Nationalistisk. Partier längst ut på TAN-sidan betonar nationell gemenskap, tro på traditionella auktoriteter och normer och är kritiska till mångkultur.

Grön Alternativ Libertär

Vänster

GAL-TAN-skalan beskriver värde­ ringar. Exempel på frågor som är viktiga utifrån detta perspektiv är flykting­ mottagning, arbetskraftinvandring, bensinskatt, HBTQ-rättigheter, abort, dödsstraff och jämställdhet.

Höger

Traditionalistisk Auktoritär Traditionalistisk

Den traditionella höger-vänsterskalan handlar om synen på ekonomisk jämlikhet. Viktiga frågor utifrån detta perspektiv är välfärd, fördelningspolitik, arbetsmarknad, arbetslöshet, skatter, bidrag och socialförsäkringar.

Här har forskare i Göteborg gjort ett försök att rita in de svenska partierna.

Stämmer det med din uppfattning om de olika partiernas placering? Varför har Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna en prickad linje i diagrammet tror du?

Ideologier och partier

75

FAKTA

SVERIGES PARTIER

Vänsterpartiet

Socialdemokraterna

Miljöpartiet

Centerpartiet

Grundades 1917

Grundades 1889

Grundades 1981

Grundades 1913

Ideologi: Socialism

Ideologi: Socialism

Ideologi: Ekologism

Ideologi: Liberalism

Viktiga frågor: Ekonomisk och social utjämning genom skattesystemet och en stark offentlig sektor. Jämställdhet/ feminism. Nej till vin­ ster i välfärden.

Viktiga frågor: Ekonomisk och social utjämning genom skat­ tesystemet och en stark offentlig sektor.

En hög sysselsättning är viktig så att det finns arbete åt alla.

Viktiga frågor: Klimat, miljö och hållbarhet.

Utbildning.

Viktiga frågor: Hela Sverige ska leva – lands­ bygd och stad.

Småföretagande och tillväxt med ansvar för miljön.

Frihet och valfrihet för individen.

Vänster

Politik utanför partierna Många människor engagerar sig i olika samhällsfrågor utan att vara med i ett politiskt parti. De traditionella partierna har problem med att rekrytera nya medlemmar. Däremot engagerar sig många människor i en speciell fråga som ligger dem varmt om hjärtat. Djurens rätt, Greenpeace och Amnesty International är exempel på organisationer med många medlemmar. De försöker påverka opinionen på olika sätt.

Många unga människor engagerar sig i politiska frågor och för fram sina åsikter i bloggar och diskussionsforum på internet.

Vissa föreningar och organisationer tycker att det är okej att använda sig av metoder som inte är lagliga. Plogbillsrörelsen arbetar för fred och har vid några uppmärksammade aktioner saboterat Jas-plan och vapen. Även Greenpeace har brutit mot lagen vid vissa aktioner. Detta brukar kallas för civil olydnad. De som försvarar civil olydnad menar att vi har ett moraliskt ansvar som står över lagen.

I samhället finns också intresseorganisationer som påverkar opinionen och politikerna. Fackföreningar, arbetsgivar- och branschorganisationer är exempel på sådana intresseorganisationer. När olika organisationer försöker påverka de politiska besluten kallas det för lobbying.

Företrädare för organisationerna kallas lobbyister.

76 DEMOKRATI

FAKTA

SVERIGES PARTIER

Liberalerna

Kristdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Grundades 1900

Grundades 1964

Grundades 1904

Grundades 1988

Ideologi: Liberalism

Ideologi: Konservatism och liberalism

Ideologi: Konservatism och liberalism

Ideologi: Nationalism och konservatism

Viktiga frågor: Familjepolitik och äld­ reomsorg. Frihet för individen med ansvar för sin medmänniska.

Viktiga frågor: Företagande och säkerhetsfrågor (försvar och polis).

Viktiga frågor: Invandring och äldreomsorg.

Lag och ordning.

Viktiga frågor: Utbildning. Frihet för individen med ansvar för sina medmänniskor.

Valfrihet inom offentlig sektor.

EU-samarbetet är viktigt.

Höger

FAKTA

HUR KAN DU PÅVERKA?

Här följer några tips på hur du kan påverka någonting i samhället: 1. Gå samman med andra som tycker samma sak! Om du är engagerad i till exempel miljöfrågor, kan du välja att vara med i en förening eller en organisation som jobbar med detta, till exempel Greenpeace eller Naturskyddsföreningen. Dessa försö­ ker i sin tur påverka politikerna att fatta beslut som är bra för miljön. Genom att starta en egen förening där du bor kan du engagera andra människor som tycker samma sak.

2. Försök att synas och höras! Du kan demonstrera, blogga, skriva insändare eller försöka komma till tals i tidningar, radio, tv och på sociala medier. Du kan lämna in ett medborgarförslag till kom­ munfullmäktige i din kommun. Genom att synas och höras i samhället och i media

kan du påverka andra och skapa opi­ nion. Ju fler som tycker samma sak – och uttrycker sin ståndpunkt – desto större chans att det blir en förändring.

3. Engagera dig politiskt! I riksdagspartier­ nas ungdomsförbund kan du engagera dig politiskt och påverka partiets företrädare i såväl riksdagen som den egna kommunen.

4. Kontakta en politiker! Du kan enkelt kontakta de politiska partierna genom att skriva brev eller e-post. Det går ofta att få träffa politikerna personligen eller prata med dem i telefon, speciellt politi­ kerna i din egen kommun. Många politiker finns också på sociala medier. Alla partier har egna hemsidor med den information du behöver för att kontakta dem.

Ideologier och partier

77

DISKUTERA

CIVIL OLYDNAD – OKEJ ELLER INTE? Sommaren 2014 hade Abed, en femtonårig syrisk pojke, ensam flytt från krigets Syrien till Grekland.

Där träffade Abed ett svenskt TV-team som spelade in en doku­ mentär om flyktingars situation.

Pojken vädjade till de svenska jour­ nalisterna att de skulle ta honom med till Sverige där han har släk­ tingar. SVT-journalisten Fredrik Önnevall och två av hans kollegor bestämde sig för att hjälpa pojken att ta sig till Sverige och filmade resan genom Europa. Önnevall för­ klarar beslutet att ta med pojken: - Jag och mina kollegor var de enda som kunde ändra hans situation.

Det handlade om vad jag som med­ människa i grunden skulle kunna leva med. Hade jag sagt nej hade det varit med vetskapen att jag lät bli att sträcka ut en hand till en pojke som vädjade om hjälp.

Abed sökte asyl och beviljades uppehållstillstånd i Sverige. Han lever idag i en svensk familj och går i skolan. När programmet sändes i svensk tv polisanmäldes Önnevall och hans kollegor för människo­ smuggling och rättegången hölls i Malmö tingsrätt i januari 2017. Åklagaren hade yrkat på tre måna­ ders fängelse men domen blev vill­ korlig dom och 75 timmars sam­ hällstjänst.

Det som Önnevall och hans kolle­ gor gjorde kan beskrivas som civil olydnad. De gjorde ett moraliskt

78 DEMOKRATI

I december 2017 fastställde hovrätten tingsrättens dom. Önnevall och hans kollegor döms till villkorlig dom och samhällstjänst för människosmuggling.

Tycker du att det är ett rimligt straff?

ställningstagande och agerade i strid mot en lag som de tyckte var felaktig. De hade ingen egen vin­ ning och deras handlande ledde inte till att någon kom till skada.

Andra exempel på civil olydnad är att människor kedjat fast sig själva för att hindra älvar att byggas ut eller träd att huggas ner. Andra har släppt ut minkar som en protest mot pälsindustrin. Kanske kan du komma på fler exempel?

Vad tycker du? Kan det vara rätt att bryta mot lagen för att hjälpa männ­ iskor eller skydda miljön? Är det rimligt att begå brott för att uppnå en förändring i samhället? Eller är det olagliga handlingar som över­ huvudtaget aldrig kan försvaras?

Arbetsuppgifter A. ORD OCH BEGREPP Förklara genom att ge exempel eller sätt in begreppet i ett sammanhang.

1. ideologi

5. fascism

9. populism

2. konservatism

6. nazism

10. nationalism

3. liberalism

7. ekologism

11. block

4. socialism

8. feminism

12. höger-vänster­ skala 13. GAL-TAN-skalan 14. civil olydnad

B. FRÅGOR TILL TEXTEN 1. Vilka är de tre stora ideologierna som växte fram under 1800-talet?

a) Alla föräldrar ska ha rätt att välja skola till sina barn.

2. Ge exempel på att politiska ideologier växer fram utifrån förändringar i sam­ hället.

b) Det ska vara höga skatter på till exempel bensin för att skydda miljön och klimatet.

3. På vad sätt hänger de politiska parti­ erna och ideologierna ihop? Ge kon­ kreta exempel.

c) Vi behöver ett starkt försvar.

4. Ge exempel på att kommunism, fascism och nazism är ickedemokratiska ideo­ logier.

5. Koppla följande påståenden till ett eller flera politiska partier. Försök också koppla ihop dem med en ideologi.

d) Privata företag ska inte driva verk­ samheter inom vård och skola och tjäna pengar på det. e) I det svenska samhället har män mer makt än kvinnor och det måste för­ ändras. f) Genom skattesystemet ska vi jämna ut skillnaderna mellan fattiga och rika.

C. ANALYSERA 1. Jämför de politiska ideologierna libera­ 2. Vad har partierna till höger respek­ lism, socialism och konservatism utifrån tive till vänster på höger-vänster­skalan följande frågor och påståenden: gemensamt? När du svarar kan du använda följande uttryck: hur ska samhället styras?

•

• hur ska ägandet se ut?

• hur mycket ska staten styra ekonomin?

• hur viktig är individens frihet?

• hur viktigt är det att alla människor lever på ett jämlikt sätt?

Partierna till höger/vänster liknar varan­ dra genom att de …

I fråga om … tycker de också på liknande sätt eftersom …

D. TA REDA PÅ 1. Välj en fråga som du tycker är viktig och ta reda på vad de olika politiska partierna tycker där. Det kan t.ex. gälla: skatt, pensionsålder, höjd a-kassa, invandring, betyg.

Ideologier och partier

79

EU består idag av 28 länder med mer än 500 miljoner invånare.

EUROPEISKA UNIONEN, EU Detta kapitel handlar om: EU:s historia, hur EU fungerar, vad EU gör, EU:s utmaningar.

Argument för och emot EU

3

2 1

Sverige borde gå med i EMU! Det skulle vara bra både för oss som reser i Europa och för företagen! Då behöver vi inte växla pengar och det blir enkelt att jämföra priser.

a et t Ja g vill h n E u r o pa u t a t t åa s gränser esa, alla kan r b ba va r b o och jo de vill!

4

D et enda som ä r bra med EU är att man kan köpa mer alkoh ol oc med hem från ut h ta landet!

7

10

EU-samarbetet är viktigare än någonsin för att bevara freden och stoppa kl imat­ förändringarn a.

EU handlar bom te fred, samartie. och demokra Hur hade ut Europa sett U? idag utan E

5 Flykt ingkrisen har att EU-samarbetevisat t

Tack vare EU är de n svenska e konomin bät t re än någonsin!

6

Makten har flyttat allt längre från oss medborgare.

Snart bestäms allt i Bryssel!

inte fungerar: Vi göra som Storbri borde tannien och lämna EU innan är för sent! Dags det Swexit – Sverige för ut ur EU!

8

Vi borde ald rig h a g å tt m e d i EU! Allt h ar blivit sämre efter det!

11

Vi betalar allde till et ck les för my a sk ör rf EU . Va a vi betala för ny n? rie lga Bu i r väga egna Kolla hur våra ! vägar ser ut

9

12

EU ska inte lägga sig i allt!

Låt oss ha vårt snus och vår surströmming i fred!

Titta på Norg e!

Det g år mycket bättre för Nor ge än för Sverig e!

Vi borde aldrig ha g ått me d i EU !

UPPGIFT Vilka uttalanden håller du med om?

Vilka tankar ligger bakom de olika uttalandena? Hur tänker personen som har sagt så?

Samarbeta med en klasskompis och skriv var sin debattartikel där en av er argumenterar för alla fördelar med EU och den andra argumenterar för att Sverige borde följa Storbritanniens exempel och lämna EU. Europeisk a unionen, EU

129

T

anken om ett europeiskt samarbete växte fram efter andra världskriget. Målet var att skapa ett fredligt och demokratiskt Europa genom mer samarbete mellan Europas länder. Samarbetet har utvecklats och idag har Europeiska unionen (EU) 28 medlemsländer som tillsammans har ungefär 500 miljoner invånare.

Känner du di g som en euro pé?

Hur är en så dan?

Sverige är medlem i EU sedan den 1 januari 1995. Det innebär bland annat att vissa beslut som tidigare fattades i Sveriges riksdag numera fattas gemensamt med övriga EU-länder. Det gäller till exempel regler för handel med länder utanför EU, regler för stöd till jordbruk och landsbygdsutveckling och kvoter för hur mycket fisk som får fiskas i Östersjön varje år.

Grundtanken är att besluten ska fattas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara bestämma i sådana frågor som kräver samarbete mellan länderna. Lagstiftning som rör skatter, sjukvård och skolan är exempel på områden där EU inte får bestämma.

EU:s historia EU:s historia började efter andra världskrigets slut. Miljontals människor hade fått sätta livet till och många städer var ödelagda av krigets härjningar. Ledande politiker ansåg att det var nödvändigt med samarbete länder emellan för att bevara freden och undvika framtida krig. Ett första steg mot ett ökat samarbete var Kol- och stålunionen som bildades 1952. Sex länder (Frankrike, Västtyskland, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien) skulle samarbeta och utveckla sin kol- och stålindustri för att gynna ekonomisk tillväxt och handel. I och med detta fick man också gemensam kontroll över de råvaror som behövdes vid tillverkning av vapen.

Inget land skulle alltså kunna rusta för krig i hemlighet.

Krigets konsekvenser. Berlin liksom många andra europeiska städer låg i ruiner efter andra världskriget.

130 SÅ STYRS SVERIGE

1951* 1973 1981 1986 1995 2004 2007 2013

Finland Sverige

Kandidatländer Förhandlar om utträde

Estland

Irland

Storbritannien

Lettland

Danmark

* 1990 (Tyskland enat)

Litauen

Nederländerna Polen Belgien Tyskland Luxemburg Tjeckien Slovakien Frankrike Österrike Ungern Rumänien Slovenien Kroatien Serbien

Portugal Spanien

Italien

Montenegro Albanien

Bulgarien Nordmakedonien Turkiet

Grekland Malta

Cypern

Nästa steg mot en europeisk union blev att bygga upp ett ekonomiskt samarbete mellan länderna. År 1957 bildades EEC (Europeiska ekonomiska gemenskapen). EEC innebar att en tullunion bildades.

Medlemsländerna skulle kunna köpa och sälja varor mellan varandra utan tullar eller andra handelshinder. Syftet med detta var att underlätta handel och att varorna skulle bli billigare. Samma år bildades också EURATOM som hade till syfte att samarbeta om en fredlig användning av kärnkraft. 1967 fick de tre organisationerna Kol- och stålunionen, EEC och EURATOM samlingsnamnet EG, Europeiska gemenskaperna. Som du kan se på kartan här intill har antalet medlemsstater hela tiden blivit fler.

EU-länderna har blivit fler och fler genom EU:s historia. Men sommaren 2016 beslutade Storbritannien att lämna EU. Detta har kommit att kallas Brexit och Storbritannien förhandlar om att lämna unionen.

bra idé Vore det en p hela EU att slå iho a land, till ett end s förenta a ett Europ stater?

Vid ett toppmöte i den holländska staden Maastricht 1991 beslutades att samarbetet mellan länderna skulle utökas till att bli den organisation den är i dag. År 1993 bildades EU, Europeiska unionen.

Europeisk a unionen, EU

131

EU – samarbete på olika sätt Samarbetet inom EU är i grunden mellanstatligt. Det innebär att medlemsländerna måste komma överens för att kunna fatta beslut.

Det gäller till exempel hur man ska hantera flyktingar som söker asyl i Europa. Vissa delar av samarbetet i EU är överstatligt vilket innebär att medlemsländerna överlåtit beslutanderätten till EU:s institutioner (s. 134). Ett exempel på detta är regler för konkurrens mellan företag. Är det viktig t för dig at t ha m öjlighet at t resa, bo , jobba och studera i andra EU-länder?

En stor del av EU:s arbete handlar om att underlätta handel mellan medlemsländerna och att det ska vara enkelt att resa, arbeta eller studera i ett annat EU-land. En av de viktigaste överenskommelserna inom EU är de fyra friheterna. Det innebär att det ska vara fri rörlighet över gränserna för varor, tjänster, pengar och människor. Den så kallade inre marknaden innebär att varor och tjänster kan passera över gränserna utan tullar, att pengar fritt kan flyttas mellan länderna och att EU:s invånare kan bo och arbeta var som helst inom EU. Den ekonomiska och monetära unionen (EMU) innebär en samordning av medlemsländernas ekonomiska politik.

Dessutom har 19 av EU:s länder ingått en valutaunion med en gemensam valuta, euron. Efter en folkomröstning 2003 beslutade Sverige att inte införa euron som valuta.

Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP), är ett samarbete mellan EU-länderna som ska värna om demokrati, fred och säkerhet. Medlemsländerna försöker enas om vad man ska tycka och göra i utrikespolitiska frågor. EU kan inte tvinga något land att till exempel delta i fredsbevarande insatser som de som pågår i Somalia eller Mali. Det är medlemsländernas regeringar som beslutar vilka aktioner ett land ska delta i.

UPPGIFT

JOBBA UTOMLANDS?

Är du sugen på att jobba utomlands?

Arbetsförmedlingen har bra information om vad som gäller och länkar till olika webbplatser där du får redan på mer. Googla på arbetsförmedlingen jobba utomlands.

Vad gäller angående följande om man vill jobba a) inom Norden? b) Inom EU? c) annat land du är intresserad av Arbetstillstånd

Skatt

Uppehållstillstånd

A-kassa

Sjukpenning

132 SÅ STYRS SVERIGE

DISKUTERA

EMU - FÖRDELAR OCH NACKDELAR

Debatten om Sverige ska gå över till att använda euron pågår fortfarande. Hur lyder de olika argumenten?

En stor fördel med att använda en och samma valuta i hela Europa är att det blir enklare att göra affärer eftersom växlingskostnaderna minskar. Det är också lättare att jämföra vad saker och ting kostar. Dessutom slipper vi växla pengar när vi reser. En gemensam valuta skulle alltså göra både handel och resande enklare både för privatpersoner och företag.

Det viktigaste argumentet för att stå utanför EMU är ? att då kan Sverige föra en Vad tycker du gå e ig er Sv självständig penningpolitik Ska n över till euro och höja eller sänka räntan eller inte? när vi vill för att påverka inflationsnivån i Sverige.

EMU-motståndarna pekar också på att EMU-länderna inte har hållit sig till sina egna regler vilket gjort att eurozonen under de senaste åren haft mycket större ekonomiska problem än vad Sverige haft.

Det finns också överenskommelser inom EU om invandrings- och asylpolitiken. Ett exempel är Dublinkonventionen som innebär att en person som söker asyl i EU ska registreras i det första säkra land personen kommit till. Men Dublinkonventionen har fungerat dåligt och nu pågår förhandlingar om nya regler för flyktingmottagandet.

Det finns även ett samarbete i straffrättsliga och polisiära frågor. Polis, tull och åklagarmyndigheter i de olika medlemsländerna samarbetar. Ett land kan hjälpa ett annat genom att till exempel gripa och lämna ut en person som är misstänkt för brott.

Andra viktiga frågor som EU sysslar med är jordbrukspolitik, regionalpolitik och miljö. Jordbrukspolitiken utgör den största delen av EU:s budget och syftar till att stödja det europeiska jordbruket. Regionalpolitiken utgör cirka en tredjedel av budgeten och syftet är att utjämna skillnaderna mellan rikare och fattigare delar av unionen. Vad gäller miljö­frågor kan EU besluta om regler som alla medlemsländer måste följa.

EU:s budget 2019 omfattar 166 miljarder euro. I den stora utgiftsposten Smart tillväxt för alla ingår regionalstöd som ska minska de ekonomiska skillnaderna mellan olika regioner. I posten Hållbar tillväxt ligger det omfattande stödet till det europeiska jordbruket.

att jordÄr det rätt EU får så m o bruket in r d att det ä mycket stö er d n lä ra d n svårt för a lja era och sä att konkurr r te k u d rukspro sina jordb inom EU?

EU:s budget för 2018 Smart tillväxt för alla Hållbar tillväxt: naturresurser Säkerhet och medborgarskap Europa i världen Administration

7% 6% 2%

49 % 36 %

Europeisk a unionen, EU

133

EKONOMI I detta block behandlar punkt 4, 6 och 7 i det centrala innehållet:

• Privatekonomi. Hushållens inkomster och utgifter, tillgångar och skulder. Konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar.

• Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller

och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.

• Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internatio-

nellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.

Att ha ett jobb och pengar är viktigt annars skulle vi inte kunna ha tak över huvudet och mat i magen. Vi behöver också inkomster för att kunna betala våra räkningar, köpa det vi behöver, spara för framtiden och göra trevliga saker på vår fritid.

Vår privata ekonomi hänger i mångt och mycket ihop med samhällets eko­ nomi, Sveriges ekonomi. Den svenska ekonomin beror på hur läget ser ut i ekonomin i andra länder i världen, på hur det går för våra företag och på politiska beslut.

Sina pengar måste man vara rädd om och det finns flera lagar som kan skydda oss i vardagen. En del viktiga lagar påverkar oss när vi gör ett inköp, hyr en lägenhet, flyttar ihop med en partner eller gifter oss. Andra lagar är viktiga på arbetsplatsen. Arbetsmarknaden förändras ständigt, nya jobb tillkommer medan andra jobb försvinner. Varför ser det ut så och vad kan man göra för att slippa bli arbetslös?

138 EKONOMI

Din privata ekonomi Kapitlet handlar om vad som är viktigt att tänka på när det gäller din privata ekonomi som inkomster, utgifter, skatter, lån och hur man kan spara på olika sätt. Denna del ger dig också råd och tips hur du kan planera din egen ekonomi.

Samhällets ekonomi Blockets andra del beskriver hur Sverige ut­ vecklats från ett fattigt land till ett rikt land med framgångsrika företag både i och utan­ för Sverige. Här får du också lära dig vilka sam­band det finns mellan hushåll, företag, of­ fentlig sektor och utland. Ibland talar man om goda ekonomiska tider, ibland om dåliga tider.

Kapitlet ger dig kunskaper om varför det är så och vad som kan göras för att ett lands ekonomi ska vara så stabil som möjligt.

Vardagsjuridik Som konsument är det viktigt att känna till vilka rättigheter du har när du köper en vara eller tjänst annars är det lätt att saker och ting blir onödigt dyra. I detta kapitel får du också kunskaper om vad som är viktigt att tänka på när du skaffar bostad och vad som gäller när du är sambo eller gifter dig.

Arbetsliv I detta kapitel får du kunskaper och tips om vad som är viktigt att tänka på när du söker ett jobb, vilka anställningsformer det finns och vilka skyldigheter och rättigheter du har som arbetstagare.

EKONOMI

139

På bilden ser vi aktiemäklare.

Köper du en aktie investerar du i företaget och äger då en liten del av bolaget.

SAMHÄLLETS EKONOMI Detta kapitel handlar om: ekonomi förr och nu, ekonomiska kretsloppet marknaden och priset, ekonomi och politik, det svenska näringslivet.

Allt hänger ihop Om samhällets ekonomi är kärv känner alla i samhället av det. Så här ser det ut i Småstad:

Kvällspressen Storstad

Finansministern i landet Svenordia:

– Lågkonjunkturen fortsätter Finansministern höll under måndagen presskonferens angående det ekonomiska läget i landet och världen. Han varnar för fortsatt tuffa tider för landet och menar att alla i landet känner av den ekonomiska krisen.

Under det senaste året har ekonomer varnat för att nedgången i världsekonomin kommer att fortsätta. Den lågkonjunktur som drabbat många av världens länder, även Tyskland, Sveriges främsta handelspartner, har gjort att många företag gått i konkurs, människor blivit arbetslösa och stat, kommuner och regioner får svårare att klara av sina uppdrag.

Landets finansminister förklarar läget så här: - Även om staten har en buffert så kan det bli svårt för oss att klara våra åtaganden. Eftersom så många företag lagts ner får vi inte in lika mycket skattemedel till staten. Det är mycket osäkert om vi nu kan höja barnbidraget som det var tänkt. Landets finanser är så ansträngda så det kan också bli tal om att minska dagarna i föräldraförsäkringen och införa högre karensavdrag i sjukförsäkringen.

Ja, läget är besvärligt och talespersoner från kommun och regioner gör uttalanden:

– Arbetslöshet gör att folk mår dåligt och blir sjuka, så många arbetslösa kommer att behöva sjukpenning i stället för a-kassa. Här hos oss på Försäkringskassan kan vi räkna med att trycket kommer att öka så staten måste skjuta till mer pengar till Försäkringskassan.

(Chefen på Försäkringskassan) – Vår region har haft väldigt dålig ekonomi i många år. Situationen kommer att bli ännu värre nu när vi befinner oss i lågkonjunktur. Eftersom många är arbetslösa kommer skatteintäkterna till vår verksamhet också att minska. Jag är orolig för hur vi ska kunna hålla servicen på en någorlunda nivå om vi ska finansiera den med mindre pengar.

(Sjuksköterska som jobbar i regionen) – Vi har redan känt av lågkonjunkturen i kommunen. Redan förra året såg vi att vi fick in allt mindre pengar genom kommunalskatten eftersom arbetslösheten ökade så mycket.

Det blir inga renoveringar av skolorna som vi tänkt. Vi måste nog också dra in de kostnadsfria busskorten till skolungdomarna.

Vi måste även vara beredda på att kostnaden för ekonomiskt bistånd kommer att öka.

(Ekonomichef hos kommunen)

UPPGIFT Läs uttalandena som personerna ovan gjort och besvara frågorna: Förklara kopplingen mellan dålig ekonomi i Tyskland och neddragningar i svensk välfärd.

Hur påverkas företagsnedläggningarna kommunen där företagen ligger?

Chefen på Försäkringskassan befarar ökade sjuktal och problem för Försäkringskassans ekonomi. Varför påstår han det tror du?

SAMHÄLLETS EKONOMI

155

V

år vardagsekonomi är beroende av hur det är ställt med ekonomin i Sverige och i andra länder. Om det till exempel är svårt för svenska företag att sälja sina varor kan företagen tvingas att minska eller lägga ner sin verksam­ het med ökad arbetslöshet som följd. Den som blir utan jobb får ingen lön och även om man har en arbetslöshetsförsäkring är den summa en arbetslös har att röra sig med lägre än en lön.

Samhällets ekonomi berör alltså vår egen ekonomi, huruvida vi har ett jobb att gå till, och hur mycket pengar vi har på våra bankkonton.

Ekonomi förr och nu Den ekonomiska utvecklingen I Sverige under de senaste hundra åren har gått fort. För hundra år sedan var Sverige ett fattigt land. I dag räknas vårt land till ett av de rikaste i världen. Visste du att blixtlåset, säkerhetsnålen och skiftnyckeln är svenska uppfinningar och att företag som Ericsson, Securitas och H&M är svenska företag som är kända över hela världen? Anledningen till att Sverige har kunnat utvecklas till ett rikt land beror delvis på att vi har haft gott om resurser eller produktionsfaktorer som behövs för att producera varor och tjänster.

Vi har haft:

• välutbildad arbetskraft; • gott om naturtillgångar som järnmalm, skog och vattenkraft;

• redskap och maskiner dvs. real­ kapital.

Förr var flottning det naturliga sättet att transportera timmer via våra älvar och arbetet vid flottningen var en viktig inkomstkälla för många. I dag förekommer ingen flottning, i stället transporteras allt timmer via järnväg eller timmer­ lastbilar.

Om en jordbrukare ska odla morötter behövs arbetskraft. Arbetskraften kan jordbrukaren själv står för. För att det ska vara möjligt att odla morötter behövs också näringsrik matjord som är en naturtillgång. För att kunna skörda morötterna behövs olika redskap och maskiner. Man brukar kalla dessa för realkapital.

arbetskraft + naturtillgångar + realkapital = PRODUKTION

156 EKONOMI

Men det räcker inte med att ett land har gott om arbetskraft, naturresurser och realkapital för att landets ekonomi ska kunna växa. Det krävs också lagar och regler som gynnar tillväxt. Under 1800-talet kom flera reformer som gjorde det lättare att starta företag i Sverige. Lagen om näringsfrihet som til�lät vem som helst att driva företag, kom i mitten av 1800-talet. Vi fick också en banklagstiftning som gjorde det lättare att starta banker, och vi fick fri­ handel. Frihandel innebär att den internationella handeln inte utsätts för begränsningar som t.ex. tullar som försvårar handeln mellan länder. I och med att handelshindren togs bort kunde vi köpa och sälja varor också utanför landet. Lagen om fri ut- och invandring som kom 1860 underlättade för många duktiga människor att flytta till Sverige och starta företag.

Sverige har också haft en bra infrastruktur – anläggningar och system som behövs för att produktionen ska fungera. Infrastruktur kan vara vägar, järnvägar, telekommunikation och flygplatser men också utbildningsväsende och vatten- och avloppssystem.

Slutligen har Sverige haft många entreprenörer, initiativrika människor med egna idéer och en vilja att skapa nya företag.

UPPGIFT

ENTREPRENÖRER

Man brukar beskriva en entreprenör som en person som kommer på en ny idé och lyckas skapa något som kan bli till nytta. Det finns många exempel på goda entreprenörer till exempel Ingvar Kamprad som grundade Ikea och Steve Jobs som var med och byggde upp Apple. Din uppgift är att välja en intressant entreprenör och sammanställa en presenta­ tion. Ta fasta på:

Marlene Sandberg, en småbarnsmamma med blöjbarn, läste en dag om alla blöjor som slängs och som inte är nedbrytbara eftersom de till stor del består av plast. Hon fick en idé och uppfann en miljövänlig blöja. Hennes företag omsätter i dag drygt 200 miljoner kronor varje år.

Marlene Sandberg

a. Vilken idé låg till grund för entreprenören? b. Vad gör företaget? c. Hur stor omsättning har det och hur många är anställda där? d. Vilka positiva/ negativa effekter har denna person och företaget haft för samhället? e. Vilka egenskaper anser du att en entrepre­ nör bör ha?

SAMHÄLLETS EKONOMI

157

Det ekonomiska kretsloppet Om det är dåliga tider för företag i Sverige som Ericsson, ABB, Volvo eller Ikea märks det i hela samhällets ekonom. Vi vet att företagens, statens och din ekonomi hänger ihop. Men det är komplexa samband och det kan vara svårt att förstå hur sambanden ser ut. För att göra det enklare att förstå hur samhällets ekonomi fungerar kan man göra en kretsloppsmodell.

BANK

Den offentliga sektorn

SJUKHUS

lön, bidrag

stöd, infrastruktur skatter, avgifter skatter, avgifter betalning för varor och tjänster BANK

Hushållet

Företagen löner

BANK

lån, räntor

sparande, räntor SJUKHUS

Det ekonomiska kretsloppet

SJUKHUS

sparande, räntor

lån, räntor

BANK

Kreditinstitut SJUKHUS

Hushållet

BANK

SJUKHUS

158 EKONOMI

Hushållen är en av aktörerna i det ekonomiska kretsloppet. Ett hushåll kan bestå av en person eller flera personer som bor tillsammans. Hushållen får sina löneinkomster från företagen eller från den offentliga sektorn dvs. stat och kommun. Andra inkomster som hushållen kan ha är bidrag från stat och kommun, pension eller ränteinkomster på pengar som hushållen sparar i bankerna. Hushållens utgifter är först och främst betalningar för varor och tjänster, men hushållen betalar också skatt till stat och kommun. Många människor lånar pengar i banker och som en ersättning för lånen betalar hushållen ränta.

BANK

Den offentliga sektorn Den offentliga sektorn utgörs av statens, kommunernas och regionernas verksamhet. I den offentliga sektorn produceras framför allt tjänster t.ex. utbildning, sjukvård och barn- och äldreomsorg. Den offentliga sektorn får sina inkomster från de skatter och avgifter som hushållen och företagen betalar. Hushållen betalar även avgifter för barnomsorg, sjukvård m.m. som går till den offentliga sektorn.

SJUKHUS

De pengar som den offentliga sektorn får in i form av skatter och avgifter får sedan de som bor i landet tillbaka som till exempel barnbidrag, studiebidrag och fri sjukvård. Pengar går även till investeringar i vägar, kommunikationer m.m.

Den offentliga sektorn har också utgifter för löner och för de varor och tjänster som de köper.

Företagen Ett företag kan vara allt ifrån ett litet enmansföretag till storföretag med tusentals anställda. Ett företag får sina inkomster från försäljning av varor och tjänster. Företagen betalar bland annat företagsskatt och arbetsgivaravgifter till staten, dvs. till den offentliga sektorn. De betalar även ut löner till sina anställda och samt för olika råvaror och investeringar i maskiner (realkapital). Många företag lånar pengar av bankerna och som ersättning för lånen betalar företagen ränta. De pengar företagen lånar ska också betalas tillbaka till bankerna, amorteras.

BANK

SJUKHUS

Kreditinstituten Kreditinstituten har en viktig roll i det ekonomiska kretsloppet.

Till kreditinstitut räknas banker, försäkringsbolag och finansbolag.

Kredit­instituten fungerar som en mötesplats mellan de som behöver låna pengar och de som har pengar att låna ut. Både hushållen och företagen kan placera de pengar man inte behöver för tillfället i kreditinstituten och får då som betalning ränta. Men pengarna går också åt motsatt håll, från kreditinstituten till hushållen och företagen i form av lån.

BANK

SAMHÄLLETS EKONOMI

SJUKHUS

159

Utlandet Ett lands ekonomiska kretslopp påverkas naturligtvis också av utlandet. När vi i hushållet åker på semester utomlands och eller köper saker som producerats där är det i ekonomisk mening så att vi importerar varor och tjänster. Därför finns det ett flöde av betalningar åt motsatta hållet dvs. från hushållet till utlandet. Den offentliga sektorn och företagen har också kontakt med utlandet. Om dessa två aktörer köper varor eller tjänster från utlandet får företag och offentlig sektorn betala för denna import. Naturligtvis säljer både företag och offentlig sektor varor och tjänster till utlandet (exporterar) och därför finns det också ett flöde av betalningar från utlandet till offentlig sektor och företag.

Marknaden och priset Marknaden är en plats där köpare och säljare möts. Det finns många olika marknader. Det man kanske tänker på i första hand är torghandel där det säljs frukt och grönsaker. Men det finns också marknader som inte är lika synliga. När du är färdig med din utbildning är det dags att ge sig ut på arbetsmarknaden. Vill du köpa en lägenhet gör du det på bostadsmarknaden.

På alla marknader finns det köpare som vill köpa varor och tjänster.

Det kallas för efterfrågan. Säljaren däremot bjuder ut varor och tjänster på marknaden och det kallas för utbud.

Möte mellan köpare och säljare 850 då?

1000 kronor!

OK! För dyrt!

700 kronor?

Så här kan det gå till när en tv-apparat köps och säljs privat. Då är det vanligt att man som köpare försöker pruta på priset säljaren vill ha. Men även när du köper en kapitalvara i fackhandeln kan det löna sig att försöka pruta!

160 EKONOMI

Utbud och efterfrågan Om det är fullständig konkurrens på marknaden innebär det att alla säljare har samma möjligheter att konkurrera, tävla, om köparna. Det finns alltså inga regleringar som hindrar nya företag att komma in på marknaden. Då är det enbart utbud och efterfrågan som bestämmer vilket pris varan eller tjänsten får. Vi ska här titta på marknaden för morötter.

Bild A: Utbudet av morötter prispris /kg/kg utbud

pris 2

pris 1

utbud

10 10

55

mängd

pris 2

pris 1

Bild B: Efterfrågan på morötter

Bild C: Jämviktspris på morötter

pris /kg

pris pris /kg /kg

10

5

pris 1 2 pris

efterfrågan

mängd mängd

10 10

pris 1

5 5

pris 2

efterfrågan

mängd

pris /kg pris 1

utbud

jämviktspris pris 2

efterfrågan efterfrågan

mängd

Om priset på morötter höjs från 5 till 10 kr/kg (se bild A pris 1 till pris 2) kommer fler odlare att vilja sälja morötter. Utbudet av morötter ökar. Om priset däremot sänks från 10 till 5 kr/kg är det inte lika många som är villiga att odla och sälja morötter. Utbudet minskar.

Samma princip gäller för efterfrågan på morötter. Om priset är högt vill väldigt få konsumenter köpa morötter (se bild B pris 1), efterfrågan på morötter minskar alltså. Om priset däremot är lågt vill många köpa (se bild B pris 2), efterfrågan ökar.

Om det är fullständig konkurrens på marknaden anpassar sig utbud och efterfrågan till varandra. Priset hamnar på en nivå som både köpare och säljare accepterar. Detta pris kallas för jämvikts­ pris. På bild C kan du se att jämviktspriset ligger där utbudskurvan och efterfrågekurvan korsar varandra. Vid detta pris är den efterfrågade mängden lika stor som den mängd som bjuds ut på marknaden.

SAMHÄLLETS EKONOMI

161

10

5

Monopol och oligopol I verkligheten är konkurrensen begränsad på ett eller annat sätt.

Ibland förekommer monopol. Monopol innebär att bara ett enda företag säljer en viss vara eller tjänst och därför kan bestämma priset. För oss konsumenter betyder det att priset på en vara eller tjänst blir högre än vad det skulle ha blivit om det hade varit fri konkurrens. Systembolaget är ett exempel på monopol. Det är riksdagen som har beslutat att alkohol ska säljas av företag som har monopol på marknaden. Ett skäl till att Systembolaget finns är att staten av hälsoskäl försöker hålla nere konsumtionen av alkohol.

Om det på en marknad bara finns några få företag som säljer en viss vara så riskerar konkurrensen att bli otillräcklig. Ett exempel på detta är bensin. Om ett bensinbolag höjer priset, följer ofta de andra bensinbolagen efter så att priset på bensin blir detsamma hos alla bensinbolag. En marknad med få företag kallas för oligopol.

I Sverige finns det lagar som ska förhindra att oligopol och monopol uppstår. Det finns en statlig myndighet, Konkurrensverket, som ser till att företagen följer konkurrenslagstiftningen samt föreslår regeländringar för att öka konkurrensen. En ökad konkurrens är bra för oss konsumenter eftersom varor och tjänster blir billigare. Ett effektivt och konkurrenskraftigt näringsliv gör också att företagen går bra och vi får behålla våra jobb.

Ekonomi och politik Ett lands ekonomi påverkas av olika politiska beslut. I Sverige har riksdag och regering ställt upp några viktiga mål att sträva mot för att öka välståndet i landet. De politiska partierna är ganska eniga om att dessa mål är viktiga:

• Ekonomisk tillväxt och höjd levnadsstandard.

• Hög sysselsättning.

• Stabila priser. Inflationen bör ligga runt 2 %.

• Sunda offentliga finanser. Statens utgifter ska inte vara större än inkomsterna.

Om vår levnadsstandard ska kunna öka är det nödvändigt med ekonomisk tillväxt. Tillväxt innebär att företagen investerar i nya

162 EKONOMI

I ett land med tillväxt har många har jobb.

Då får kommunen in mer skattepengar som t.ex. kan innebära att. förskolan kan förbättra sin verksamhet.

anläggningar, att den enskilde får mer pengar i plånboken, att den offentliga sektorn kan erbjuda bättre sjukvård, bättre utbildning och ökad social trygghet. När det är ekonomisk tillväxt går företagen bra och då är det större chans att människor har ett jobb att gå till.

Det är också viktigt att pengarna behåller sitt värde så att företag och enskilda vågar göra affärer och spara eller låna pengar. Statens inkomster bör i långa loppet vara lika stora som utgifterna. Om utgifterna är större än inkomsterna betyder det att staten måste låna pengar.

Ekonomisk tillväxt När man vill mäta tillväxten använder man oftast begreppet BNP. BNP är en förkortning av bruttonationalprodukt. BNP är värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Genom att räkna ut ett lands BNP och jämföra den från ett år till ett annat kan man räkna ut hur den ekonomiska tillväxten varit det året. BNP är däremot ett osäkert mått att använda sig av om man ska mäta hur bra människorna har det i ett land. BNP tar inte hänsyn till hur rikedomarna fördelas i landet eller om miljön förstörs vid produktionen. Allt arbete räknas inte heller in, bara sådant arbete som ger lön. Hemarbete räknas alltså inte. Om man vill jämföra två länder t.ex. Sverige och USA kan man i stället för BNP använda BNP per capita (invånare). Då dividerar man BNP med antalet människor i landet och får på så sätt fram BNP per invånare.

SAMHÄLLETS EKONOMI

163

Maria Eliasson Gunilla Nolervik

Eliasson Nolervik

till samhällskunskap

100

till samhällskunskap Maria Eliasson Gunilla Nolervik

Kompass till samhällskunskap 100 är skriven för gymnasieskolans kurs 1b i samhällskunskap. Boken har en tydlig struktur, ett enkelt språk och är rikt illustrerad med bilder, grafik och kartor. Till varje kapitel finns olika sorters uppgifter: frågor till texten, diskussionsfrågor, analyserande uppgifter samt fördjupningsuppgifter. Varje kapitel inleds med ett case som ska inspirera till diskussion. till samhällskunskap

I Kompass-serien finns även Kompass till samhällskunskap 50 för kurs 1a1 i samhällskunskap.

100

Författare till Kompass till samhällskunskap är Gunilla Nolervik och Maria Eliasson verksamma inom Jämtlands gymnasium.

Båda har mångårig erfarenhet av undervisning på yrkes­ progammen.

ISBN 9789151101545

9

789151 101545

100