Unga och religion TROENDE, OINTRESSERADE ELLER NEUTRALA?
Maria Klingenberg & Mia Lรถvheim (red.)
Innehåll 1. Religion i ungas liv: en introduktion
11 Maria Klingenberg & Mia Lövheim Vad är religion? 13 Att studera unga: olika perspektiv 18 Reflexivitet: att vara medveten om perspektiv 23 Bokens disposition 23 Referenser 26
2. Hur studera religion?
29
Maria Klingenberg Att välja metod 29 Att planera en kvantitativ studie 31 Tidigare forskning – vad vet vi om religion i Sverige? 33 Att kartlägga ”religion” – vad ska vi ta fasta på? 35 Hur vi genomförde enkätstudien – och vilka som svarade 44 Referenser 48
3. Religiös mångfald i Sverige: majoritet och minoriteter
49
Maria Klingenberg Sverige – enhetskultur eller mångkultur? 50 Religiositetstyper i Sverige: regionala skillnader 54 Religiös mångfald på individnivå: Att uppleva tillhörighet till religiösa traditioner 55 Frikyrkobygder och storstäder: att hitta variationer på lokalnivå 58 Familjebakgrund 62 Förhållningssätt till religion i frikyrkobygd och på storstadsort 64 Sammanfattning 68 Diskussionsfrågor 69 Referenser 69
4. Vad gör du och hur mår du?
71
Maria Klingenberg Vad unga gör och hur de mår – varför är det viktigt? 71 ”Vad gör du?” Ungas sysselsättning 74 Hur mår du? 78 Deprivationsteorin: religiositet som svar på upplevda brister 82 Spelar förhållningssätt till religion någon roll för vad unga gör och hur unga mår? 84 Slutsatser 88 Referenser 90
5. Religion i relation
91 Karin Jarnkvist & Maria Klingenberg Religiös socialisation 92 Familjen som kontaktyta för religion och tro 93 Tjejer och killar om religion 96 Kön, religion och familj 97 Kön, religion och vänner 99 Genus och religion som sociala konstruktioner 101 Religion i rörelse 103 Avslutning 106 Referenser 107
6. Migration och ungdomars förhållningssätt till religion
109
Magdalena Nordin & Maria Klingenberg Migration och förändringar i förhållningssätt till religion 111 Att studera religiösa förändringar i samband med migration 113 Immigrationsbakgrund och förhållningssätt till religion 114 Religiositetstyper och immigrationsbakgrund 116 Religiös tillhörighet och immigrationsbakgrund 117 Kontakten med religiösa lokaler och immigrationsbakgrund 120 Förklaringar till religiös praktik och immigrationsbakgrund 122 Avslutning 123 Referenser 125
7. Religion och existentiell hälsa hos unga svenskar
127
Katarina Westerlund & Åsa Schumann Ohälsa bland unga 128 Existentiell hälsa – spiritual health, spirituality 130 Att mäta existentiell hälsa 131 Känsla av sammanhang – KASAM 132 Existentiell hälsa bland unga 134 KASAM och bakgrundsvariabler 135 KASAM och religion 136 KASAM och psykosomatiska symtom 139 KASAM och psykosociala faktorer 141 Avslutning: existentiell hälsa, unga och religion 142 Referenser 145
8. Unga, religion och lärande
147
Malin Löfstedt & Anders Sjöborg Kontakt med religion 148 Skola och religionsundervisning 153 Lärande och religious literacy 156 Tilltro till information om religion 158 Religionsundervisning, medier och religious literacy 161 Avslutning 162 Referenser 163
9. Religion och samhällsengagemang bland unga svenskar
165
Emin Poljarevic, Pia Karlsson Minganti & Maria Klingenberg Ungdomar, demokrati och sociala sammanhang 166 Ungdomar, religion och föreningsaktivitet 170 Ungas engagemang i religiösa föreningar 173 Religion och tilltro till den egna förmågan att påverka 177 Religiositet, samhällsengagemang och demokrati 178 Avslutning 180 Referenser 181
10. Unga och religion: troende, ointresserade eller neutrala?
185
Mia Lövheim & Maria Klingenberg Närhet och distans: olika förhållningssätt till religion 186 Unga och religiös förändring: en fråga om perspektiv 195 Referenser 198
Metodappendix Referenser Unga och religion 2014 – enkät
199 202 203
1 Religion i ungas liv: en introduktion Maria Klingenberg & Mia Lövheim Zara är 18 år och går i en gymnasieskola i Malmö. Hon är född i Mellanöstern men har bott i Sverige i hela sitt liv. Hon tror på Gud, men ser sig ändå inte som muslim eftersom hon inte är praktiserande. Däremot upplever hon sig ändå ha starka band till islam genom sin familjehistoria: ”Islam kan jag ju (…) relatera lite till i alla fall.” Hemma pratar dock Zara sällan om religion, men berättar att det tidigare har hänt att stora och omvälvande saker i hennes liv har fått henne att tänka mer på Gud. Jonas går i trean på en fristående gymnasieskola. Han beskriver eleverna på sin skola som kulturellt religiösa eller sekulariserade, och räknar in sig själv bland dem: ”Vi är inte många här som följer en religion vad jag känner till.” När han ska beskriva vilken roll religion kan spela säger han: ”På individnivå kan den hjälpa folk genom livskriser, men på gruppnivå kan den bli farlig.” Amanda är 20 år och har under många år varit aktiv i Equmenia, en frikyrklig ungdomsorganisation. Hon uppskattar verksamheten för den stämning och gemenskap hon funnit där. När Amanda ska beskriva sina föräldrars förhållningssätt till religion säger hon att hennes mamma går i kyrkan till jul ibland, och att hennes pappa ”inte är religiös alls”. Föräldrarna har dock varit positivt inställda till hennes frikyrkoengagemang. Själv är Amanda inte kristen: hon har ibland tänkt att hon kanske tror på Gud, men kommit fram till att hon nog inte gör det. Tim är 18 år och har östeuropeiskt ursprung, men har bott i Sverige i ungefär fem år. Tim är katolik. För honom representerar den katolska kyrkan ideal som är viktiga för honom på ett personligt plan, såsom människokärlek och vikten av att leva ett enkelt liv. Tim funderar på att bli präst i katolska kyrkan, men drömmer också om att kunna bli professionell fotbollsspelare.
De här bilderna av unga svenskars relation till religion är hämtade från forskning som har gjorts i Sverige under de senaste åren (Otterbeck 2010; von Brömssen 2012; Lundberg 2012; Zackariasson 2016). De förhållningssätt till religion som uttrycks i beskrivningarna belyser hur mångfasetterade religion och religiositet är som sociala fenomen. Religion förekommer i ungas liv som en tro på något gudomligt, men också som ett uttryck för identitet och familjerelationer eller alternativt personliga ideal och värderingar. Som vi ser i citaten ovan ges religion 11
Maria Klingenberg & Mia Lövheim också olika betydelser beroende på om någon talar om ”religion för mig” eller som något som kännetecknar ”andra människor”. För de generationer som har vuxit upp under de senaste 20 åren i Sverige har mötet med religion i vardagen förändrats. Flera olika uttryck för religion än kristna symboler är synliga på gator och i affärer, i skolan, på tv och på YouTube. Var och hur mycket religion får uttryckas, till exempel i skolans undervisning och i elevers val av klädsel och kost, diskuteras i medier och i politiken. Det här gör att erfarenheter och uppfattningar om religion sannolikt också är mer generationsbundna än tidigare, och den snabba förändringstakten gör att många unga har en annan syn än vuxna på religionens betydelse för livsstil, framtidsplaner och relationer. I många sammanhang förekommer beskrivningar av Sverige som ”världens mest sekulariserade land”. Dessa beskrivningar grundar sig ofta på resultaten från en internationell värderingsstudie, World Values Survey. Resultatet har bland annat presenterats i den karta över värderingar som forskarna Christian Welzel och Ronald Inglehart kallar för World Culture Map (World Values Survey 2017). På denna karta tar Sverige en extremposition genom att i högst grad av alla ingående länder omfatta sekulär-rationella värderingar och värderingar som betonar betydelsen av individuellt självförverkligande (för en närmare diskussion av detta, se Willander 2015). Sekularisering är ett viktigt bakgrundsbegrepp för en studie om unga och religion, eftersom beskrivningen av Sverige som sekulariserat har en betydelse för ungas förståelse av sig själva och sina liv. För att förstå denna betydelse är det samtidigt viktigt att närmare syna påståenden om Sverige som sekulariserat, och ställa frågor om vad som avses och på vilken nivå som sekulariseringen förekommer.
Faktaruta 1:1 Vad är sekularisering? Sekularisering är ett samlande begrepp för teorier som utgår från ett gemensamt påstående: I samband med att ett samhälle moderniseras får religion en minskad samhällelig betydelse. Det sätt på vilket samhällen förändras, och vilka konsekvenser det får för religionsutövandet, beskrivs dock på många olika sätt. Religionssociologen Karel Dobbelaere (1981) har påpekat att sekulariseringen ser olika ut beroende på vilken samhällsnivå den sker på. För att ta två exempel: På samhällsnivå har moderniseringen medfört en uppdelning eller differentiering mellan ansvar för olika funktioner som till exempel sjukvård, undervisning, ekonomiska transaktioner och upprätthållande av lag och ordning. I det svenska samhället innebär detta att religiösa organisationer som Svenska kyrkan, som tidigare har haft ansvar för skolundervisning, sjukvård, folkbokföring, delar av äktenskap och familjerätt med mera, begränsas till att sköta sin egen kärnuppgift.
12
1. Religion i ungas liv: en introduktion På individnivå har moderniseringen medfört ett ökat fokus på individens tillgång till kunskap och rättigheter. Dessa förändringar medför en förskjutning av auktoritet och kontroll över människors kunskap om religion och hur religion utövas, från organisationer till den enskilda individens val och behov. Dessa två exempel på vilka konsekvenser moderniseringen har för religion avspeglar att sekulariseringen kan se mycket olika ut på samhälls- respektive individnivå (Lövheim & Nordin 2015). Sekularisering är därför ett begrepp som gärna bör preciseras, så att det framkommer vad som avses i det sammanhang där det används. Den sekularisering som kommer till uttryck i undersökningen World Values Survey innebär att den svenska befolkningen i hög grad rankar värderingar som uttrycker självförverkligande och rationella principer högt, samtidigt som det finns en låg tilltro till traditionella värderingar och auktoriteter. Det som avses med sekularisering är därmed den förändringsprocess på individnivå som handlar om minskad betydelse av auktoritet och traditioner i individens liv.
I och med att synen på vad religion är och ska vara i samhället förändras, blir kunskap om hur unga beskriver dess betydelse för hälsa, relationer, identitet, lärande och samhällsengagemang relevant. Tidigare forskning i Sverige om ungas vardagsliv inom till exempel sociologi, socialt arbete och didaktik (Lindgren 2015a; Frisén & Hwang 2017; Lalander & Johansson 2017, Johansson m.fl. 2018) har i viss mån tagit med religion som en potentiell aspekt av ungas vardagsliv, men i begränsad utsträckning. Syftet med den här boken är att bidra till en ökad kunskapsbildning om religion i ungas liv. Utgångspunkten för kapitlen är en enkätundersökning bland unga i Sverige om religion som gjordes hösten 2014. Enkätundersökningen presenteras närmare i kapitel 2, 3 och 4. De följande kapitlen går djupare in på att diskutera hur ungas förhållningssätt till religion hänger samman med deras uppfattningar om andra områden i sina liv. Vi ska dock börja med att beskriva några olika utgångspunkter för att förstå religion som fenomen och för att förstå ungas livssituation.
Vad är religion? Frågan om vad religion är ges olika svar beroende på utifrån vilket perspektiv den ställs. Den här bokens utgångspunkt är framför allt sociologisk, vilket innebär att religion behandlas som ett socialt fenomen. En teologisk förståelse av vad religion är utgår oftast från en lära som uttrycks i texter och traditioner om gudomliga eller heliga företeelser; i det teologiska studiet av denna lära intresserar man sig för hur den har tolkats och ska tolkas i en viss tid eller situation. Ett sociologiskt perspektiv innebär att frågan om vad religion är främst besvaras 13
Maria Klingenberg & Mia Lövheim genom att se på vad människor säger eller gör, enskilt och tillsammans, och hur religion därmed både är något som människor förhåller sig till och formar i samspel med andra. En sociologisk förståelse av religion innebär därför att religion ständigt studeras i ett socialt sammanhang; vad religion är bestäms i samspel mellan människor, i vad som kommuniceras, accepteras och ageras utifrån i en grupp, ett samhälle och en tid. För en sociolog är religiositet därför ofta ett mer centralt begrepp än religion, eftersom religiositet berör intresset för hur religion kommer till uttryck i människors liv genom värderingar, attityder och livsstil (Voas 2010, s. 202; Lövheim 2012, s. 87). Det sociologiska perspektivet medför att den här boken i huvudsak inriktar sig på ungas attityder till religion, deras erfarenheter av religiösa handlingar, samt på var och hur de stöter på religion och tro i olika samhällskontexter. När sociologer studerar hur religion kommer till uttryck i unga människors liv kan vi, något förenklat, urskilja tre huvudteman i forskningen. Det första temat är att studera religion som trosföreställningar. I vissa religiösa traditioner spelar tron en central roll, och i traditioner såsom kristendom och islam har därför trosbekännelsen en viktig ställning. Uppfattningen om att religion handlar om att tro på vissa saker är också vanlig i vardagliga diskussioner om religion i Sverige. I David Thurfjells bok Det gudlösa folket berättar till exempel flera intervjupersoner som identifierar sig som kristna att andra förväntar sig att de ska tro på ett visst sätt. En av dem, som i boken kallas Lovisa, säger: ”… det förutsätts att jag tror på skapelseberättelsen. Att jag tror att jag är trygg. Att det finns en gubbe som tar hand om mig.” (Thurfjell 2015, s. 198) Ett annat exempel på hur religion och tro förstås som sammanvävda återfinns i Karin Kittelmann Flensners avhandling om hur unga talar om religion i skolan. I en klassrumsdiskussion som beskrivs i studien säger till exempel en av eleverna: ”Men för mig, jag går inte efter nån religion utan jag går efter det JAG tror!” och fortsätter: ”För religioner är lite mera människor som häver ur sig en massa som man själv inte tror på” (Kittelmann Flensner 2015, s. 116). I dessa exempel sammankopplas religion och tro med vissa föreställningar, och religiositet med färdigformulerade trosföreställningar som en person gör till sina egna i stället för att tänka självständigt. En sådan förståelse stämmer dock inte så väl in på hur de flesta människor faktiskt uttrycker sin tro. I butiken Designtorget såldes för några år sedan kylskåpsmagneter med texten ”Jag tror inte på gud men på någon sorts högre makt”. Citatet avspeglar det som flera undersökningar har visat, nämligen att andelen svenskar som säger sig tro på ”en opersonlig makt eller kraft” är större än de som väljer alternativet ”en personlig gud” eller markerar att de inte tror på någonting gudomligt (Willander 2015). För att kunna förstå hur religion kan ha betydelse i ungas liv behöver vi också se att den nära kopplingen mellan begreppen ”religion” och ”tro” avspeglar en västeuropeisk, protestantisk uppfattning. För den som har rötter i till exempel kristen orto14
1. Religion i ungas liv: en introduktion dox, judisk, hinduisk eller buddhistisk miljö är tron inte nödvändigtvis alls det som i första hand förknippas med religiositet. Det andra huvudstråket i studier om religion tar i stället fasta på att förstå religion som praktik. Att religion är något som utövas, det vill säga görs, är ofta en hörnsten i juridiska dokument om religion. Europakonventionens beskrivning av vad som ingår i religionsfrihet handlar till exempel bland annat om att ”ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer” (Europakonventionen artikel 9.1). Vad som här identifieras som religion blir alltså vissa former av utövande såsom gudstjänst, men också undervisning och ritualer, vilket motsvarar en substantiell religionsförståelse (se faktaruta).
Faktaruta 1:2 Substantiella och funktionella religionsdefinitioner Substantiella religionsdefinitioner kännetecknas av att de definierar ”religion” utifrån ett visst innehåll, vilket innebär att frågan om vad religion är besvaras genom att ställa upp vissa kriterier som sociala fenomen behöver svara mot för att definieras som religiösa. Substantiella religionsdefinitioner tar ofta fasta på innehåll i trosuppfattningar och på handlingar som relaterar till denna tro. Ett exempel på en substantiell definition som gör just detta kommer från Michael Hill, som definierar religion som: Den uppsättning trosföreställningar som postulerar och försöker reglera skiljelinjen mellan en empirisk verklighet och ett till verkligheten anknutet och betydelsefullt överempiriskt segment; det språk och de symboler som används i samband med denna skiljelinje; och de aktiviteter och institutioner som har samband med denna reglering (1973, s. 42–43; översättning hämtad från Furseth & Repstad 2005). Funktionella definitioner definierar i stället ”religion” utifrån dess funktion, det vill säga vad den har för betydelse för individer och samhällen. Funktionella definitioner tar i huvudsak fasta på vilka frågor och funktioner som gör religion till ett säreget fenomen i jämförelse med liknande fenomen. Ett klassiskt exempel på en funktionell religionsdefinition är Milton Yingers definition: ”Religion är ett system av trosföreställningar och praxisformer som människor får hjälp av för att kämpa med de djupaste (ultimate) problemen i den mänskliga tillvaron” (Yinger 1970, s. 7; översättning till svenska i Furseth & Repstad 2005). Det centrala är här vad trosföreställningar och praxisformer syftar till, det vill säga att hantera den mänskliga tillvarons mest grundläggande frågor. Därmed kan sådana definitioner också innefatta sociala fenomen som fyller liknande funktioner, men inte omfattar religiösa trosföreställningar.
15
1. Religion i ungas liv: en introduktion kulturstudieperspektiv, eftersom ett sådant perspektiv synliggör att många minoriteter upprätthåller en livsstil som skiljer sig åt från den etablerade ungdomskulturen som i kombination med andra faktorer placerar unga i religiösa minoriteter utanför mainstreamkulturen. Hur unga själva navigerar sina liv utifrån sådana förutsättningar är därför väl värt att belysa. Att förstå unga och religion ur ett kulturstudieperspektiv förutsätter dock att det religiösa engage mang som studeras faktiskt kan förstås som en subkultur eller motkultur, snarare än som ett uttryck för det etablerade och det välartade (jfr Zackariasson 2016). Ett kulturstudieperspektiv på religion och unga är därför mer lämpligt för vissa studier om religion och unga än för andra.
Reflexivitet: att vara medveten om perspektiv De perspektiv som har presenterats här, i kombination med den efterföljande diskussionen, kan tolkas som att all ungdomsforskning görs med en agenda, eller som att det bara finns dåliga perspektiv på unga i ungdomsforskningen. En sådan tolkning gör inte ungdomsforskningen rättvisa. Syftet med dessa beskrivningar är snarare att belysa att unga är en grupp som det finns många föreställningar om och som det också riktas många förväntningar mot, vilket också medför att en lärobok om unga och religion kan läsas på flera olika sätt. Även författarna av denna bok har föreställningar om unga, som i läsningen av boken blir särskilt synliga i hur resultaten tolkas. Därför rekommenderar vi dig som läsare att reflektera kring de förståelser av unga som avspeglas i de olika kapitlen. Förstås ungdomen som en livsfas, och unga som produkter av den samhälleliga och kulturella omgivningen, eller ser vi dem som aktörer med resurser att påverka sitt vardagsliv genom att agera medvetet? Du kommer sannolikt att kunna identifiera flera av dessa perspektiv i läsningen om hur forskarna motiverar sina tolkningar, vilket ger dig möjlighet att reflektera över vilka synsätt och utgångspunkter du uppfattar att de har. På så sätt kan du själv förhålla dig kritiskt till de sätt på vilka resultaten beskrivs och belyses, och framför allt, fundera över dina egna föreställningar om unga som grupp.
Bokens disposition En utgångspunkt för den här boken är att religion är ett samhällsfenomen som berör alla unga, oavsett deras personliga förhållningssätt till religion. Bokens kapitel diskuterar både den minoritet av unga i Sverige som själva kallar sig religiösa och den majoritet som inte säger sig ha en religiös tro. Genom detta vill vi diskutera både gemensamma mönster och skillnader mellan olika grupper av unga. I kapitel 2 beskrivs den studie som ligger till grund för bokens övriga ka23
Maria Klingenberg & Mia Lövheim pitel: Unga och religion 2014.1 Presentationen av studien kräver dock en viss inblick i vilka frågor som blir relevanta i planeringen och genomförandet av en enkätstudie, såsom urval av frågor. Kapitlet innehåller därför en översikt över vilka dimensioner som ofta kartläggs i enkätstudier om religion, och vilka vägval som gjordes utifrån dem vad gäller frågeområdena. Sist i kapitlet presenterar vi fyra religiositetstyper som sammanfattar de olika förhållningssätt till religion som kommer till uttryck bland unga i studien. Religiositetstyperna återkommer sedan i efterföljande tematiska kapitel, som analyserar hur personliga förhållningssätt till religion samvarierar med frågor om nära relationer, immigrationserfarenhet, hälsa, lärande/kunskap och deltagande i samhället. Huvudtemat för kapitel 3 är religiös enhetlighet och mångfald i Sverige. Finns det variationer i Sveriges religiösa geografi, som antyder att unga i själva verket också förhåller sig till religion på olika sätt beroende på var de bor? I kapitlet belyser vi denna fråga på tre sätt: Vi ser över hur religiositetstyperna fördelar sig över Sverige och vilken religiös traditionstillhörighet unga i Sverige egentligen har. För att belysa variationer i lokala miljöer jämför vi också resultaten som gäller 16–24-åringar i allmänhet med unga som bor i storstäder och frikyrkobygd. Kapitel 4 ger en inblick i hur de unga som har deltagit i Unga och religion 2014 besvarar två grundfrågor: Vad gör unga svenskar, och hur mår de? Genom att analysera frågor i studien som berör ungas sysselsättning, både i form av arbete och studier och i form av fritidsaktiviteter, ger kapitlet en inblick i hur 16–24-åringar i Sverige beskriver sin vardag. Kapitlet innehåller också en översikt över unga i Sverige ur ett hälsoperspektiv och presenterar hur vanliga olika indikatorer på hälsa och ohälsa är bland dem som har deltagit i den enkätstudie som vi presenterar här. Slutligen diskuterar vi utifrån enkätresultaten huruvida ungas förhållningssätt till religion tycks spela någon roll för vad de gör och hur de mår. Kapitel 5, ”Religion i relation” tar upp de nära relationernas betydelse för de förhållningssätt som unga utvecklar till religiösa och existentiella frågor. Tidigare forskning visar på ett övertygande sätt att det finns samband mellan religiositet i familjen och unga människors religiösa förhållningssätt. Stämmer detta överens med de unga i denna studie? I kapitlet diskuteras också religion ur ett genusperspektiv, och att tjejer och killar är olika benägna att visa intresse för religion. Varför är det så, och kan olika perspektiv på genus ge olika svar på den frågan? I kapitlet, som är skrivet av Karin Jarnkvist och Maria Klingenberg, diskuteras både de nära relationernas och genusmönstrens betydelse utifrån ett socialisationsteoretiskt perspektiv. 1 Undersökningen Unga och religion 2014 genomfördes inom projektet Youth and Religion, som ingår i forskningsprogrammet The Impact of Religion. Challenges for Society, Law and Democracy, vid Uppsala universitet. Programmet är finansierat av Vetenskapsrådet åren 2008–2018.
24
1. Religion i ungas liv: en introduktion Kapitel 6, ”Migration och ungdomars förhållningssätt till religion”, av Magdalena Nordin och Maria Klingenberg, belyser om och på vilka sätt individuell religiositet kan komma att förändras i samband med immigration. En flytt innebär att det stöd som en omgivande kultur ger individer för att upprätthålla många av sina beteendemönster försvinner. Hur kan sådana förändringspro cesser studeras, och vilka skillnader i förhållningssätt till religion kan vi se mellan unga som är födda utanför Sverige, som har föräldrar födda utanför Sverige eller som inte har någon immigrationsbakgrund? Vad kan detta lära oss om förändringar i unga svenskars sätt att relatera till religion över tid? Kapitel 7 bygger vidare på de frågor om ungas hälsa som analyserades i kapitel 4 genom att fokusera på begreppet existentiell hälsa. Katarina Westerlund och Åsa Schumann ger en överblick över olika dimensioner av hälsa och beskriver på vilket sätt existentiell hälsa bidrar till bilden av såväl unga människors välbefinnande som ohälsa. Kapitelförfattarna presenterar sedan en bild av ungas existentiella hälsa i Sverige utifrån resultaten och analyserar vilka faktorer som tycks ha betydelse för ungas beskrivningar av sin existentiella hälsa. Författarna diskuterar också vilken roll och betydelse individens förhållningssätt till religion har, och om det finns samband mellan ungas existentiella hälsa och deras personliga intresse för religion. I bokens åttonde kapitel, ”Unga, religion och lärande”, analyseras två av de vanligaste kontaktytorna för religion bland unga i Sverige: skolan och medierna. I skolan möter unga religion både genom religionsundervisningen och genom religiös mångfald bland andra elever. Medier i olika former är en kontaktyta för religion genom till exempel nyhetsrapportering och film, men också genom diskussioner i sociala medier. Kapitlet belyser på vilket sätt lärande om religion kan ske genom dessa kontaktytor, och även vilken tilltro unga har till den information som förmedlas genom dem i förhållande till andra sammanhang i deras vardagsliv. Fungerar dessa kontaktytor på olika sätt beroende på olika förhållningssätt till religiösa frågor, och vad betyder det för ungas kunskap om och förhållningssätt till religion? Kapitlet är skrivet av Malin Löfstedt och Anders Sjöborg. Temat för kapitel 9 är ungas samhällsengagemang. Ur ett samhällsperspektiv anses det ofta vara eftersträvansvärt att unga engagerar sig i olika former av föreningsaktiviteter. Emin Poljarevic, Pia Karlsson Minganti och Maria Klingen berg analyserar olika former av föreningsengagemang bland de unga som besvarat enkäten, samt vilka ungdomar som även deltar i religiösa föreningar. Kapitlet tar även upp och diskuterar andra former av civilsamhälleligt engage mang och hur det hänger samman med engagemang i religiösa föreningar. Dessa frågor diskuteras i relation till frågan om vilken tilltro olika grupper av unga har till sin förmåga att påverka samhället, och vad religiöst engagemang kan betyda för deras upplevelse av delaktighet i samhället. 25
Maria Klingenberg & Mia Lövheim I det tionde och avslutande kapitlet sammanfattar vi resultaten från studien och diskuterar vilka slutsatser vi kan dra om religioners plats och be tydelse i unga svenskars liv.
Referenser Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. 2. utg. Stockholm: Natur och kultur. Bergstrand, G. (1990). Från naivitet till naivitet: om James W Fowlers modell för trons utveckling. Stockholm: Verbum. von Brömssen, K. (2012). Elevers möte med religion i gymnasieskolan. I Lövheim, M. och Bromander, J. (red.). Religion som resurs: existentiella frågor och värderingar i unga svenskars liv. Skellefteå: Artos, 131–156. Davie, G. (2007). The sociology of religion. London: SAGE. DeMarinis, V. (2008). The Impact of Postmodernization on Existential Health in Sweden: Psychology of Religion’s Function in Existential Public Health Analysis. Archive for the Psychology of Religion, 30(1), 57–74. Erikson, E. H. (1968). Identity: youth and crisis. New York: Norton. Frisén, A. & Hwang, P. (2017). Ungdomar och identitet. Stockholm: Natur och kultur. Furseth, I. & Repstad, P. (2005). Religionssociologi: en introduktion. Liber. Hill, M. (1973). A sociology of religion. London: Heinemann Educational Books. Hwang, P. & Wängqvist, M. (2014). Ungdomar och unga vuxnas identitetsskapande i relation till familjen. I Sorbring, E., Andersson, Å., Molin, M. och Arpi, T. (red.). Att förstå ungdomars identitetsskapande: en inspirations- och metodbok. Stockholm: Liber, 20–42. Johansson, T., Sernhede, O. & Trondman, M. (red.). (1999). Samtidskultur: karaoke, karnevaler och kulturella koder. Nora: Nya Doxa. Johansson, T. & Sorbring, E. (2018). Barn- och ungdomsvetenskap. Stockholm: Liber. Kittelmann Flensner, K. (2015). Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden. Avhandling. Göteborgs universitet, Göteborg. Klingenberg, M. (2012). Som man frågar får man svar. I Lövheim, M. och Bromander, J. (red.). Religion som resurs: existentiella frågor och värderingar i unga svenskars liv. Skellefteå: Artos, 19–42. Lalander, P. (1998). Anden i flaskan: alkoholens betydelser i olika ungdomsgrupper. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion. Lalander, P. & Johansson, T. (2017). Ungdomsgrupper i teori och praktik. 5 uppl. Lund: Studentlitteratur. Lindgren, S. (2015a). Ungdomskulturer. Malmö: Gleerups Utbildning. Lindgren, S. (2015b). Dagens ungdom? I Lindgren, S. (red.). Ungdomskulturer. Malmö: Gleerups Utbildning, 9–28. Lundberg, A. (2012). Religion, migration och identitet. I Lövheim, M. och Bromander, J. (red.). Religion som resurs: existentiella frågor och värderingar i unga svenskars liv. Skellefteå: Artos, 239–262. Lövheim, M. (2005). Ungdomars livsvillkor och värderingar: sammanställning och diskussion av studier från 2000-talet. Uppsala: Svenska kyrkan.
26
6 Migration och ungdomars förhållningssätt till religion Magdalena Nordin & Maria Klingenberg
… här i Sverige gör jag inte … Kyrkorna berör mig inte, de kallar inte på mig, de… Jag känner inte för att gå och sätta mig i en kyrka och hitta mig själv. […]. Om vi kan ge en liten förklaring till varför, så är det kanske som att återvända till mina rötter. Det är som att återvända till mig själv, att återfinna mig själv, att återfinna min identitet, när jag är i Chile och gör ett sådant besök i en kyrka. Jag går inte för att höra på mässan. Jag går inte dit för att tala med en präst, utan jag går för min egen skull … (Nordin 2004)
Det religiösa landskapet i Sverige har förändrats, bland annat som en följd av immigration. Allt fler religiösa traditioner finns representerade i landet i dag, och som belystes i kapitel 3 upplever 14 procent av de unga som deltagit i den studie som ligger till grund för denna bok att de tillhör islam och tio procent känner tillhörighet till buddhismen. Fenomenet är emellertid mer komplext än så, vilket framkommer i citatet ovan, där en chilensk immigrant i Sverige beskriver vad som skett med hennes kyrkobesök under den tid hon har befunnit sig i Sverige. Komplexiteten i relationen mellan immigration och religiösa förändringar framkommer även ibland i svar från studenter på examinationsuppgifter om de religiösa förändringar som skett i Sverige under senare tid. I dessa förklaras nedgången i andelen av Sveriges befolkning som är medlemmar i Svenska kyrkan med en ökning av tillhöriga till exempelvis muslimska, katolska eller österländskt och ortodoxt kristna samfund. Denna förklaring kan vid en första anblick tyckas vara rimlig, eftersom det sker en nedgång av antalet medlemmar i Svenska kyrkan samtidigt som det sker en ökning av antalet tillhöriga i dessa samfund. Detta innebär dock inte att det finns några direkta samband mellan dessa två förändringar. Det är inte så att de som inte blir medlemmar i Svenska kyrkan eller lämnar denna i stället blir medlemmar i de samfund där en ökning sker. Dessa två förändringar har av varandra oberoende förklaringar. Förenklat kan nedgången av antalet medlemmar i Svenska kyrkan 109
Magdalena Nordin & Maria Klingenberg
Faktaruta 6:1 Kort om begreppen migration, emigration och immigration. Migration betyder att förflytta något eller någon från en plats till en annan. När det gäller människors förflyttning mellan länder benämns detta generellt som migration. Migration till ett land benämns som immigration och migration från ett land benämns som emigration. I vardagligt tal används även begreppen invandring och utvandring för detta. Vid statistiska centralbyråns (SCB) beräkningar av antalet immigranter till Sverige används benämningen ”invandrade till Sverige” och utgångspunkten för detta är personens födelseland eller personens föräldrars födelseländer (Statistiska Centralbyrån 2018). En annan vanligt förekommande benämning för detta är invandrarbakgrund.
förklaras med att allt fler svenskar väljer att inte låta döpa sina barn och att allt fler svenskar väljer att lämna kyrkan. Uppgången av antalet tillhöriga i andra samfund hör samman med immigration till Sverige, det vill säga att många människor som bosätter sig i Sverige har en annan religiös tillhörighet än till Svenska kyrkan. Dock är det så att Svenska kyrkan är det samfund i Sverige som har flest medlemmar som är immigranter, och alltså innebär immigration till Sverige även en ökning, och inte en minskning, av mängden medlemmar i Svenska kyrkan. Vad som kan konstateras är att det inte är helt enkelt att förklara alla de religiösa förändringar som sker i Sverige just nu. Vad vi dock behöver komma ihåg är att Sverige fortfarande präglas av att en religiös tradition, kristendom, har en majoritetsposition i samhället, samtidigt som de religiositetstyper som presenterades i kapitel 2 visade att endast en femte del av ungdomarna kan kategoriseras som ”troende” (20 procent), medan mer än var tredje (36 procent) hörde till gruppen ”ointresserade”, den religiositetstyp som i stor utsträckning tar avstånd från både religion och tro. Det här skulle kunna innebära att en person som immigrerar till Sverige och som upplever sig tillhöra en annan religiös tradition än en kristen, eller ser sig som troende, över tid kan komma att förändras i sitt förhållningssätt till religion som en följd av att hen befinner sig i ett samhälle där religion inte är en utmärkande faktor. Syftet med det här kapitlet är att fördjupa kunskapen om religiösa förändringar i Sverige som en följd av immigration. Det görs för det första genom att utifrån ungdomars svar på enkäten Unga och religion 2014, visa vilka skillnader i förhållningssätt till religion som finns mellan ungdomar med olika immigrationsbakgrunder. Kapitlet avser också att utifrån en sådan analys diskutera frågan om förändringar i immigranters förhållningssätt till religion 110
6. Migration och ungdomars förhållningssätt till religion över tid i immigrationslandet. Är det så att andra generationens ungdomar med immigrationsbakgrund i religiöst avseende befinner sig i en position mellan ungdomar utan immigrationsbakgrund och första generationens ungdomar med immigrationsbakgrund?1
Migration och förändringar i förhållningssätt till religion En avgörande faktor för de stora samhällsförändringar som uppstod i Europa under 1800-talet var migration. I det fallet handlade migrationen främst om urbanisering, det vill säga migration från landsbygd till större städer, vilket fick till följd att sociala relationer och traditioner, däribland även religiösa traditioner, omformades. I storstaden kom relationer till andra än den närmaste familjen att utökas och det blev svårare att helt och hållet följa de traditioner som man på landsbygden levt efter under lång tid. Att leva i storstäder innebar relationer med fler människor och med andra traditioner, och därmed också att traditionerna förändrades (McLeod 1997; se även Blanck 2007). Samma sak sker i dag när människor fortsätter att migrera från landsbygd till större städer, men även som en följd av internationell migration. När traditioner, religiösa såväl som andra, förändras som en följd av migration, förändras också männi skors förhållningssätt till religion (Kivisto 2014; Beckford 2016). De förändringar som sker i samband med migration benämns ofta som en form av integration. Integration är ett begrepp med många betydelser, men som skulle kunna sammanfattas med att immigranten på ett eller annat sätt blir en del av det samhälle hen har flyttat till. Om det innebär att personen helt anpassar sig till majoritetsbefolkningen handlar det om assimilation. Integration innebär samtidigt att även det mottagande samhället påverkas av immigration och förändras som en följd av det. Över tid uppkommer en form av utjämning där minoriteter (immigranter) till viss del kommer att förändras som en följd av immigrationen, så att de blir en del av ett majoritetssamhälle som också förändras. Denna process gäller sannolikt även för människors förhållningssätt till religion. Det förhållningssätt till religion som hen hade vid immigrationstillfället kommer efter hand i immigrationslandet troligtvis att förändras till att allt mer likna det som gäller i samhället i stort, men samhället i stort kommer även till viss del att förändras i religiöst avseende som en följd av immigrationen. Ett exempel på det senare är det som togs upp ovan, att det i Sverige i dag finns ett stort antal religiösa traditioner representerade. Det går aldrig att förutsäga exakt vad som kommer att ske med en människas 1 Se vidare under rubriken Immigrationsbakgrund och förhållningssätt till religion hur denna indelning är gjord.
111
Magdalena Nordin & Maria Klingenberg förhållningssätt till religion i samband med migration, men att det förändras är att vänta. För immigranter som kommer till Sverige är religionen generellt mer betydelsefull än för dem som redan finns här, eftersom Sverige är ett land med en hög grad av sekularisering (se kapitel 1). Migration till Sverige kan då innebära att religionen minskar i betydelse för immigranter över tid, till följd av att de påverkas av det samhälle de lever i eller av att de inte längre fullt ut kan fortsätta att vara en del av de religiösa grupper de tillhör. Det kan även vara så att religion i samband med migration blir en mer betydelsefull faktor för immigranten som en reaktion på flytten, till exempel i form av en upplevelse av rotlöshet. Religioners funktion som meningsskapande får därmed en större betydelse för individen (Hirschman 2004, se också kapitel 1 för en diskussion om religion och meningsskapande). Forskningen om förändringar i immigranters förhållningssätt till reli gion i samband med migration visar också på variationer, där både en minskad och ökad betydelse av religion förekommer. När immigration sker till länder där religion har ett mindre inflytande i samhället än i emigrationsländerna, som till Sverige, visar studier på en minskad betydelse av religion på individnivå (Hamberg 2000; Nordin 2004; Van Tubergen 2013; McAndrew & Voas 2014). Dessa tendenser är dock inte helt entydiga och skiljer sig bland annat åt beroende på vilken ålder, etnicitet och religion som personerna har (se t.ex. Elgvin & Tronstad 2013; Jacob & Kalter 2013). I en studie gjord i Norge visade det sig till exempel att betydelsen av religion var större hos andra generationens immigranter med turkisk bakgrund, men var oförändrad hos immigranter med pakistansk och vietnamesisk bakgrund (Elgvin & Tronstad 2013). Hur det ser ut med förändringar i förhållningssätt till religion kopplat till immigration för ungdomar i Sverige vet vi inte mycket om, men det finns flera kvalitativa fallstudier som visar hur ungdomar med immigrationsbakgrund upplever att deras förhållningssätt till religion skiljer sig åt från andra ungdomars och majoritetsbefolkningens.2 Studierna visar till exempel att dessa ungdomar som en följd av detta upplever att de både proaktivt och reaktivt behöver förhålla sig till och förhandla sitt förhållningssätt till religion i relation till sam hället i stort, till vad som sker och lärs ut i skolan om religion, samt till vänner, släkt och familj (von Brömssen 2003; Karlsson Minganti 2007; Otterbeck 2010; Skowronski 2013; Kittelmann Flensner 2015; Holmqvist Lidh 2016). Genom att enkäten som ligger till grund för den här boken innehåller information om ungdomarnas immigrationsbakgrund, och i och med att den är representativ 2 Det finns ett fåtal kvantitativa studier gjorda på området. En av dessa handlar om förändringar i religiositet bland 14-åringar i Sverige och visar på en minskad betydelse av religion bland kristna immigranter över tid och en viss uppgång i betydelse bland tredje generationens muslimer (Jacob & Kalter 2013).
112
6. Migration och ungdomars förhållningssätt till religion för ungdomar i Sverige, kommer vi att kunna få svar på om de tendenser som de kvalitativa studierna visar på också speglar mer övergripande mönster hos unga i Sverige med olika immigrationsbakgrund.
Att studera religiösa förändringar i samband med migration Att studera förändringar i förhållningssätt till religion som en följd av immigration är inte någon enkel uppgift. Det beror bland annat på att det är svårt att ”mäta” människors religiösa tro och praktik och vilken roll religion spelar för människors identitet och upplevelse av tillhörighet (se kapitel 2). Dessutom kan vi i Sverige endast få kunskap om detta genom enkäter eller intervjuer, eftersom människors religiösa identitet och tillhörighet sedan 1930 inte får registreras (se vidare faktaruta 6:2). Sedan handlar det om hur förändringarna ska studeras. Ska vi följa hur enskilda människor förändras i religiöst avseende som en följd av migration behöver vi veta både hur de förhöll sig till religion före emigrationen och efter immigrationen, och sedan jämföra dessa förhållningssätt. Då behöver vi låta människor som planerar att migrera besvara enkäter om hur de förhåller sig till religion, och sedan behöver samma människor besvara samma enkät efter en tid i ett nytt land. Detta skulle vara mycket svårt att genomföra. Dessutom kan det vara så att de religiösa förändringar som kan komma att visa sig skulle ha skett även utan att personen migrerade, eftersom människors förhållningssätt till religion är något som kan komma att förändras i en människas liv även genom att hen blir äldre och får ökad livserfarenhet (McGuire 2008). Människor kommer dock kanske inte alltid ihåg hur de förhöll sig till religion innan de flyttade, särskilt om flytten ligger långt tillbaka i tiden, vilket väcker frågor om hur tillförlitliga deras minnesbilder är. Tillhörighet och religiösa handlingar, som till exempel deltagande i religiösa sammankomster, kan emellertid vara lättare att komma ihåg än vilka trosföreställningar en person hade tidigare (se kapitel 2). Men även för det här sättet att mäta religiösa förändringar i samband med migration finns problemet med att veta om det är just migrationen som orsakat dessa förändringar eller om de har andra orsaker. Förändringarna i förhållningssätt till religion i samband med migration kan även studeras genom att jämföra en grupp som inte migrerat med en grupp som gjort det. Svårigheten i det här fallet är att hitta jämförbara grupper. Den grupp som migrerat bör ha haft samma, eller åtminstone ett liknande, förhållningssätt till religion före immigrationen som den grupp som inte migrerade har nu, något som svårligen går att hitta. Ett fjärde sätt att studera detta är att göra som i det här kapitlet, det vill säga jämföra förhållningssätt till religion hos grupper som levt olika lång tid i immigrationslandet – i det här fallet skillnader mellan första och andra generationens immigranter och dem som inte har någon immigrationsbakgrund. I detta kapitel 113
Magdalena Nordin & Maria Klingenberg analyseras därmed inte hur ett antal specifika individers förhållningssätt till religion förändras över tid. Analysen sker på en aggregerad (sammanslagen) nivå, vilket innebär att det som jämförs är förhållningssätt till religion bland grupper av unga i samma ålder, som bor i Sverige, men som har olika immigrationsbakgrund.
Immigrationsbakgrund och förhållningssätt till religion Innan vi går över till att undersöka om det finns skillnader i fråga om förhållningssätt till religion bland ungdomar med olika immigrationsbakgrunder, behöver vi fundera över vilka tre grupper det är som jämförs. I det här kapitlet (och i kapitel 9) räknas de ungdomar som själva är födda utomlands som första generationens ungdomar med immigrationsbakgrund. De som har åtminstone en förälder som är född utomlands hör till gruppen andra generationens ungdomar med immigrationsbakgrund och övriga, inklusive adopterade, benämns som ungdomar utan immigrationsbakgrund.3 Av dem som svarade på enkäten Unga och religion 2014 var fem procent första generationens ungdomar med immigrationsbakgrund, 18 procent andra generationen ungdomar med immigrationsbakgrund och 77 procent ungdomar utan immigrationsbakgrund. Dessa siffror skiljer sig något från vilken immigrationsbakgrund ungdomar i Sverige har. År 2014 var cirka 14 procent första generationens ungdomar med immigrationsbakgrund och cirka 68 procent ungdomar utan immigrationsbakgrund. Andelen för andra generationens ungdomar stämmer dock (Statistiska centralbyrån 2018). Förklaringen till att det är ett större bortfall för första generationens ungdomar bland dem som besvarat enkäten Unga och religion 2014 kan vara att det vanligtvis är svårt att nå ut till och få in enkätsvar bland nyinflyttade människor (se kapitel 3). Gruppindelningen är dock en mycket grov uppdelning av människor med olika immigrationsbakgrunder. Indelningen innebär till exempel att en 24-åring som är född i ett annat land och har bott i Sverige i 23 år kommer att ingå i samma grupp som en 24-åring som är född i ett annat land och som bott i Sverige i ett år, det vill säga i gruppen första generationens ungdomar med immigrationsbakgrund. Likaså kommer en 19-åring med till exempel en svenskfödd mor och en dansk far som immigrerat till Sverige på 1950-talet att räknas till andra generationens ungdomar med immigrationsbakgrund, tillsammans med en person vars båda irakiska föräldrar kom till Sverige för 16 år sedan. Indelningen beaktar inte heller av vilka skäl immigrationen skedde, från vilket land immigranterna kommer eller vilken utbildningsnivå föräldrarna 3 Det här följer Statistiska centralbyråns indelning av människor med olika immigrationsbakgrund och var den indelning som gjordes i enkäten Unga och religion 2014. I det här kapitlet har vi valt att benämna detta som immigrationsbakgrund i stället för det mer vanligt förkommande invandrarbakgrund, eftersom vi i texten i övrigt använder oss av begreppet immigration.
114
6. Migration och ungdomars förhållningssätt till religion
Faktaruta 6:2 Hur kan vi veta vilket förhållningssätt till religion som immigranter har? Det är svårt att förutom genom enkäter veta vilket förhållningssätt till religion som de människor som immigrerar till Sverige har. I Sverige registreras exempelvis religiös tillhörighet varken i befolkningsregister vid folkbokföring eller vid medborgarskapsansökningar. Vissa uppskattningar om religiös tillhörighet kan emellertid göras, och ett vanligt förekommande sätt är att utgå från hur människors religiösa tillhörighet är fördelad i emigrationslandet och sedan anta att de som emigrerar utgör ett religiöst genomsnitt. Detta benämns som origin proxy (PEW-forum 2012). Sådana uppgifter är dock endast ungefärliga, eftersom det inte är säkert att de som emigrerar utgör ett religiöst genomsnitt av utvandrarlandets befolkning. Dessutom baseras uppgifter om utvandrarlandets religiösa sammansättning också på uppskattningar, vilket inte alltid gör dem så tillförlitliga att utgå från. Ett annat sätt att uppskatta religiös tillhörighet bland immigranter till Sverige är att utgå från religiösa samfunds medlemsuppgifter. I vissa av dem framgår vilken immigrationsbakgrund som medlemmarna har (t.ex. i Svenska kyrkans register). När det gäller andra samfund går det ofta att göra uppskattningar av hur stor andel av medlemmarna som har immigrationsbakgrund. Alla immigranter som har någon form av religiös tillhörighet är dock inte medlemmar i ett religiöst samfund. Som ett exempel skulle antalet muslimer i Sverige utifrån origin proxy kunna vara cirka 500 000, men utifrån medlemskap är antalet 154 140 (Nielsen & Otterbeck 2016; Myndigheten för stöd till trossamfund 2018).
har, faktorer som tidigare forskning har pekat ut som viktiga för immigranters förhållningssätt till religion (Berry et al. 2006).4 Dessutom har immigrationen till Sverige sett olika ut under de senaste årtiondena. Fram till 1970-talet var immigration till Sverige främst en följd av arbetskraftsimmigration från Norden och övriga Europa, medan immigrationen på 1990-talet främst har utgjorts av flyktingimmigration och anhörigimmigration från utomeuropiska länder. De immigranter som har kommit under de senaste decennierna kännetecknas därmed sannolikt av att religionen har en större betydelse för dem, än vad som var fallet för arbetskraftsimmigranterna som kom på 1970-talet (Corman 2008; 4 Bosättning i större städer tillsammans med andra som t.ex. tillhör samma religiösa samfund gör att mindre förändringar i religiositet är att vänta än om immigranten bosätter sig på en mindre ort där färre människor tillhör samma religiösa samfund som migranten.
115
Magdalena Nordin & Maria Klingenberg Migrationsinfo 2016, se även kapitel 3). Det har att göra med att för männi skor i de nordiska länderna har religion generellt en mindre betydelse än vad den har för människor som kommer från utomeuropeiska länder (Willander 2015; World Values Survey 2018; se även Faktaruta 6:2). Även om dessa bakgrundsfaktorer har betydelse för relationen mellan migrationsbakgrund och förhållningssätt till religion kommer vi inte att kunna ta hänsyn till dem i analysen som följer. Antalet svarspersoner som är första och andra generationens ungdomar med immigrationsbakgrund är för få för att det ska vara möjligt att dela in ungdomarna i ännu mindre grupper för att exempelvis jämföra skillnader mellan till exempel olika emigrationsländer.
Religiositetstyper och immigrationsbakgrund I kapitel 2 presenterades fyra grupper av ungdomar som förhåller sig till tro och religion på olika sätt. Det var: ”troende” (20 procent), ”tillhöriga” (26 procent), ”neutrala” (18 procent) och ”ointresserade” (36 procent). Låt oss börja med att se hur ungdomar med olika immigrationsbakgrund fördelar sig mellan dessa fyra religiositetstyper. Tabell 6:1 nedan visar att bland första generationens ungdomar med immigrationsbakgrund är nästan hälften ”troende”, vilket kan jämföras med att motsvarande andel ”troende” bland ungdomar utan immigrationsbakgrund endast är en femtedel. När det gäller de ”ointresserade”, som totalt sett är den största gruppen, är förhållandena de motsatta. Andelen ”ointresserade” bland ungdomar utan immigrationsbakgrund är ungefär lika stor som den är för unga i andra generationen med immigrationsbakgrund, medan endast en femtedel av första generationens immigranter hör till denna grupp. Religiositetstyperna ”neutrala” och ”tillhöriga” är också vanligare bland ungdomar utan immigrationsbakgrund, framför allt i relation till första generationen med denna bakgrund, än bland ungdomar med immigrationsbakgrund. Dock är dessa skillnader inte lika markanta. Att unga utan immigrationsbakgrund är ”tillhöriga” i högre grad än unga med immigrationsbakgrund är kanske oväntat, med tanke på att resultaten i övrigt visar att unga utan immigrationsbakgrund kännetecknas av ett mer distanserat förhållningssätt till religion än ungdomar med immigrationsbakgrund. Det här visar att upplevelse av tillhörighet inte behöver hänga ihop med att till exempel identifiera sig som troende, vilket kommer att diskuteras mer nedan. Svaren visar även att för alla fyra religiositetstyperna befinner sig andra generationens ungdomar med immigrationsbakgrund mellan unga utan immigrationsbakgrund och första generationens unga med immigrationsbakgrund. De olika religiositetstyperna är konstruerade utifrån fyra frågor i enkäten som handlar om ungdomarnas förhållningssätt till religion. Dessa frågor gäll116
6. Migration och ungdomars förhållningssätt till religion Tabell 6:1 Förhållningssätt till religion och immigrationsbakgrund, %.5 Utan immigrations bakgrund
Andra generationen med immigrations bakgrund
Första generationen med immigrations bakgrund
Alla
”Troende” ”Tillhöriga”
20 23
32 20
49 15
24 22
”Neutrala”
22
18
16
21
”Ointresserade”
35
30
21
33
100 (n = 1 574)
100 (n = 361)
100 (n = 107)
100 (n = 2 042)
Totalt
de i vilken utsträckning en person identifierar sig som ”troende”, ”ateist” eller ”ointresserad av religion, tro och andlighet”, har en upplevelse av tillhörighet till en religiös tradition och hur viktigt det är att tro på något respektive har en upplevelse av påverkan från en religiös tradition. Förutom dessa frågor fanns det i enkäten även andra frågor om förhållningssätt till religion. För att kunna få mer kunskap om hur ungdomar med olika immigrationsbakgrund skiljer sig åt i sitt förhållningssätt till religion, presenteras i nästa avsnitt analyser av några av dessa frågor och svar i enkätundersökningen. De svar som kommer att analyseras handlar om dem som upplever sig som tillhöriga och som har kontakt med religiösa lokaler, och vi får vara medvetna om att dessa utgör en minoritet i samtliga tre grupperna. Generellt har unga oavsett immigrationsbakgrund en låg grad av upplevd tillhörighet till religiösa traditioner och en låg grad av kontakt med religiösa lokaler. Svaren på de övriga frågorna kommer att sammanfattas i kapitlets avslutande del.
Religiös tillhörighet och immigrationsbakgrund I en av frågorna i enkäten kunde ungdomarna svara på i vilken grad de upplevde sig tillhöriga till olika religiösa traditioner, enligt följande formulering: ”I vilken grad ser du dig som tillhörig kristendom, islam, judendom, buddhism, hinduism, annan.” För varje religiös tradition skulle svarspersonen uppskatta sin tillhörighet på en femgradig skala, där ett stod för ”inte alls” och fem för ”helt och hållet”. Eftersom antalet unga som upplevde tillhörighet till judendomen, buddhismen och hinduismen var för litet för att vi skulle kunna göra statistiskt 5 Chi-två: 63,684***, df = 6. I de tabeller och figurer där asterisker (*) förekommer betecknar tre asterisker (***) att skillnaderna som redovisas är statistiskt signifikanta på .001-nivå, två asterisker (**) att resultaten är signifikanta på .01-nivå, och en asterisk (*) att resultaten är statistiskt signifikanta på .05-nivå. Beteckningen (n.s.) betyder att skillnaderna som redovisas inte är statistiskt signifikanta. För en närmare beskrivning av statistisk signifikans, se kapitel 2.
117
Unga och religion Troende, ointresserade eller neutrala? Maria Klingenberg & Mia Lövheim (red.)
En minoritet av de unga i Sverige identifierar sig som ”troende”, och för majoriteten är religion snarare ett fenomen på distans. Vilken betydelse har ungdomars nära relationer, kön, hemort och immigrationsbakgrund för deras förhållningssätt till religion? Vilken betydelse kan religion då ha för unga människors samhällsengagemang, hur de mår, samt för hur de för håller sig till information som ges i skola och medier? Den här boken diskuterar religion som ett mångdimensionellt fenomen. För en ung person kan religion innebära en tro på något gudomligt, men religion kan också vara ett uttryck för identitet, familjerelationer eller ideal och värde ringar. Ett sådant perspektiv ger nya insikter om religion, inte bara som indi viduellt livsval, utan även som socialt fenomen för den som växer upp i ett samhälle som präglas av religiös mångfald och samtidigt är ett av världens mest sekulära. Boken riktar sig till studenter på grundnivå som är intresserade av eller i sitt yrkesliv kommer att arbeta med frågor som berör unga i Sverige. Innehållet baseras på ett stort enkätmaterial och den fungerar därför även som en intro duktion till att läsa och tolka kvantitativa forskningsresultat. Maria Klingenberg är teologie doktor och lektor i religionsbeteendevetenskap med didaktisk inriktning vid teologiska institutionen, Uppsala universitet Mia Lövheim är teologie doktor och professor i religionssociologi vid teo logiska institutionen, Uppsala universitet.
Finnur Magnússon är docent och lektor i social omsorg med inriktning äldreområdet vid enheten för socialt arbete vid Malmö högskola.
I SBN 9789151101361
9 789151 101361