9789151100678

ARENA 50p

Lars-Olof Karlsson

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 DEMOKRATI OCH MEDIA

DEMOKRATI OCH MEDIA

Politik handlar om att styra och organisera samhällen. Vilka ska ha makten och hur ska den utövas? Det sätt som politik utövas på brukar kallas ett politiskt system.

Två helt olika politiska system är demokrati och diktatur. De som tycker att diktatur är det bästa styrelseskicket menar att flertalet människor inte duger för den svåra uppgiften att vara med och styra ett samhälle.

Demokratins utgångspunkt är istället att alla medborgares åsikter är viktiga och att alla som vill ska kunna engagera sig i att utveckla samhället.

Men allra viktigast för att förstå poängen med demokrati är att förstå något om hur det är att leva i en diktatur. Många tror felaktigt att: ”eftersom jag ändå inte själv tar del i samhällsdebatter kan det kvitta om jag lever i en demokrati eller diktatur”.

De glömmer då att diktatur innebär att man inte bara förlorar sitt inflytande i samhället utan också sin rättssäkerhet. Diktaturen står i praktiken alltid över lagen. I en diktatur är medborgarna därför ständigt utsatta för makthavarnas beslut. Man har ingen rätt att vara kritisk och säga sin mening. Den som vågar något sådant kan råka illa ut. Det kan till och med vara farligt att samtala förtroligt med andra människor:

”Kanske för min kompis det jag sagt vidare, kanske råkar jag då illa ut?”

Och på samma sätt blir det farligt att höra något i förtroende:

”Tänk om det kommer fram att jag kände till min kompis kritiska

åsikter, då kommer man att undra varför jag inte kontaktade polisen. Då råkar kanske jag också illa ut!”

I en diktatur försvåras därmed det vanliga umgänget människor emellan. Öppenhet ersätts med misstänksamhet, försiktighet och självcensur.

DEMOKRATI

De flesta länder är varken typiska demokratier eller diktaturer utan något slags mellanting. I själva verket är det bara ett tjugotal stater som kan kallas fullt demokratiska, bland dessa finns Sverige.

Här är de viktigaste kraven på en full demokrati:

Allmän, lika och hemlig rösträtt Med allmän rösträtt menar vi att alla ska få välja bland partier och politiker som ställer upp i val till t.ex. riksdagen och kommunfullmäktige.

Lika rösträtt innebär att alla har en röst vardera och inte exempelvis har fler röster för att man betalar mer skatt. Rösträtten ska dessutom vara hemlig så att man inte riskerar att bestraffas för sitt sätt att rösta.

Yttrandefrihet

Yttrandefrihet ger förutsättningar för det vi kallar fri opinionsbildning, dvs. var och ens rätt att argumentera för hur man tycker det ska vara i samhället.

Utan yttrandefrihet skulle det inte heller gå att kritisera politikernas beslut. De skulle därmed aldrig få höra hur deras politik fungerar och uppfattas. Underlaget för att fatta politiska beslut blir då sämre. Utan yttrandefrihet riskerar därmed all utveckling att avstanna eller gå i oönskad riktning.

Yttrandefriheten kräver i sin tur att det finns fria medier vilket innebär att vare sig politiker eller någon annan ska kunna begränsa yttrandefriheten genom att t.ex. bestämma över vad som visas och skrivs på tv, i tidningar eller på nätet.

Organisationsfrihet

Människor ska kunna gå samman i partier, fackföreningar och organisationer för att påverka samhället. Utan rätten att organisera sig skulle mycket av poängen med yttrandefrihet gå förlorad eftersom en ensam individ har svårt att göra sig hörd.

Majoritetsprincipen

En majoritets åsikter ska väga tyngre än en minoritets. Men samtidigt måste minoriteter respekteras och få höras. Om människor ges möjlighet att uttrycka sin åsikt respekterar de lättare majoritetens beslut även om de tycker annorlunda. Man har ju trots allt fått säga sin mening.

Rättssäkerhet och likhet inför lagen Vad som är kriminellt ska vara beskrivet i en tydlig lag och man ska inte kunna bli dömd för något som inte är förbjudet. Lagen ska dessutom vara lika för alla. Exempelvis ska man inte kunna köpa sig fri från straff genom att muta domstolarna, eller komma lindrigare undan för att man känner människor i ledande ställning.

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter innebär att individen respekteras och skyddas. Detta betyder bland mycket annat att människor inte får diskrimineras på grund av etnicitet, religion, ålder, kön, funktionsnedsättning, sexualitet med mera. Det innebär också att staten visar respekt för människovärdet och t.ex. inte använder tortyr vid utredning om brott, eller som straff.

Demokratisk kultur

Demokrati kräver att medborgarna förstår värdet av den. Det är detta man menar med en demokratisk kultur. Det innebär att människor

Den amerikanska organisationen Freedom House publicerar årligen en undersökning över demokratin i olika länder. Staterna delas in i tre grupper.

iMÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Mänskliga rättigheter

FN:s deklaration om mänskliga rättigheter antogs 1948. Ungefär 160 länder har lovat att inte bryta mot deklarationens artiklar. Totalt innehåller deklarationen 27 olika rättigheter som kan delas i två grupper, som kallas negativa respektive positiva rättigheter.

Negativa rättigheter

Artiklarna 1-21 kallas negativa rättigheter eftersom de ger människor och stater en ”negativ” skyldighet, dvs. att inte döda, inte tortera, inte hindra, inte stjäla.

Det krävs att någon handlar aktivt för att de negativa rättigheterna inte ska uppfyllas, dvs. att någon aktivt t.ex. dödar eller tor terar.

Positiva rättigheter

Artiklarna 22-27 innehåller de så kallade välfärdsrättigheterna, eller de positiva rättigheterna. De ställer upp sådant som människor behöver för att få ett gott liv. De kallas positiva för att de kräver att någon, t.ex. staten, handlar aktivt för att de ska uppfyllas.

Till de positiva rättigheterna hör rätt till arbete, viss levnadsstandard, viss hälsovård, bostad och social tr ygghet vid sjukdom, arbetslöshet och ålderdom, men också

rätt att njuta av konst och att få tillgång till vetenskapens framsteg.

I FN-deklarationen klargörs att välfärdsrättigheterna ska tolkas ”med hänsyn tagen till varje stats organisation och resurser”. Rätten till en viss levnadsstandard är alltså inte likadan överallt och inte heller över tid. Välfärdsrättigheterna ska mer ses som mål att sträva mot.

Nya rättigheter?

Alla är inte nöjda med dagens formulering av de mänskliga rättigheterna. Deklarationen säger t.ex. inte något om HBTQ-personers rättigheter. Många har saknat detta.

Andra har önskat en rättighet att få vägra att döda andra människor. En soldat skulle då kunna vägra att utföra order som innebär att andra människor dödas.

Barnkonventionen

Vid sidan av FN:s deklaration om mänskliga rättigheter finns Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter från år 1989. Barnkonventionen handlar om de särskilda rättigheter som individer under 18 år har.

Konventionen innehåller fyra huvudprinciper:

1. Alla barn har samma grundläggande rättigheter och lika värde

2. Barnets bästa ska vara ledstjärna vid alla åtgärder som rör ett barn.

3. Alla barn ska ha rätt att leva och utvecklas. Det handlar alltså inte bara om att barnets hälsa är viktig, utan att också trygghet och utbildning är viktigt.

4. Barn ska ha rätt att säga sin mening i alla frågor som berör dem. Man måste alltså lyssna på barn.

Nästan alla länder har godkänt barnkonventionen.

Bilden från en skola i Rwanda som stöds av UNICEF.

ARBETA VIDARE: CIVIL OLYDNAD – ATT BRYTA MOT LAGEN FÖR ATT VÄCKA OPINION

I södra USA fanns fram till 1960-talet lagstiftning om rassegregation. I staden Montgomery i Alabama var svarta t.ex. skyldiga att lämna sina sittplatser på bussarna åt vita.

När sömmerskan Rosa Parks år 1955 vägrade flytta på sig blev hon arresterad. Rosa Parks protest var ett exempel på civil olydnad. Det innebär att man utan att använda våld protesterar genom att vägra lyda lagstiftning och samtidigt öppet erkänner sin handling och tar sitt straff.

Frågor:

1 V ilka av följande handlingar är civil olydnad?

a) Man gömmer en flykting som väntar på utvisning.

b) Man hindrar ett flygplan att lyfta för att hindra utvisning av en flykting och grips därefter av polis.

c) Man smugglar en flykting till Sverige och berättar om det i media.

d) Man kedjar fast sig i ett träd för att hindra att det avverkas, och hämtas därefter av polis.

e) Man släpper ut djur från en djurpark och skyndar sig därifrån.

f) Man sätter sig i sin r ullstol framför en buss för att kritisera att

bussarna är svåra att använda för rullstolsburna.

g) Man kastar ägg mot en politisk motståndare som man inte sympatiserar med och anmäler sedan sig själv till polisen.

h) Man vägrar göra värnplikt.

i) Man vägrar betala inkomstskatt för att man tycker att skatterna är för höga och erkänner sitt brott.

j) För att protestera mot att Första och Fjärde AP-fonden placerar våra pensionspengar i klimatförstörande verksamhet slutar Greenpeace att som arbetsgivare betala in en tredjedel av arbetsgivaravgiften.

2 Rosa Parks har blivit berömd och betraktas idag som en hjälte. Hon lyckades genom civil olydnad ändra lagstiftningen. Är det någon av handlingarna i uppgift 1 som du tror kan leda till att lagstiftning ändras?

3 Är civil olydnad en demokratisk metod? Skulle hårda straff mot civil olydnad förbättra eller försämra demokratin? Ge egna exempel på civil olydnad.

4 Diskutera möjligheterna att använda civil olydnad i demokratier respektive diktaturer.

I ett demokratiskt samhälle får människor inte diskrimineras. Rosa Parks, till höger, svarade för en av de mest kända aktionerna mot rassegregationen i 50-talets USA. Bilden är tagen i efterhand.

inser poängen med att samhällsproblem diskuteras och att majoritetens vilja väger tyngst.

I en demokratisk kultur lyssnar man på sina medmänniskor. Man tänker självständigt och kritiskt utan att blint tro på experter, men samtidigt har man respekt för deras kunskaper. För att en demokratisk kultur ska överleva och utvecklas krävs att framtidens vuxna, dvs. barn och ungdomar, utbildas och vinns för demokratin.

UPPGIFTER DEMOKRATI

1 I början av kapitlet står det att diktatur innebär att man berövas sin rättssäkerhet. Vad menas med det?

2 I diktaturer kan det vara far ligt att prata förtroligt med sina medmänniskor. Varför?

3 Vad menas med?

a) allmän rösträtt

b) lika rösträtt

c) yttrandefrihet

d) organisationsfrihet

e) opinionsbildning

f) demokratisk kultur

g) civil olydnad

4 Ar tiklarna i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter kan delas i två grupper.

a) Beskriv skillnaden mellan dem.

b) Ge exempel på ar tiklar ur båda grupperna.

F5 Undersök vad FN:s barnkonvention innehåller. Leta t.ex. på Barnombudsmannens webbplats. Artiklarna 2, 3, 6 och 12 anger huvudprinciperna för hur barn ska behandlas. Beskriv dem kort.

F6 Henr y David Thoreau, Mahatma Gandhi, Martin Luther King och Gene Sharp är några namn som för knippas med civil olydnad. Vilka var de?

F7 Hur tycker du att en ”demokratisk arbetsplats” skiljer sig från ett ”demokratiskt samhälle”?

F8 a) Vad innebär majoritetsprincipen?

b) Ska en demokrati kunna fatta beslut som br yter mot demokratins grundtankar? Alltså beslut som bryter mot demokratins ideal?

F9 Studera kar tan på sidan 11. I vilka delar av världen dominerar demokrati? Vilket land är den största demokratin mätt i folkmängd?

D10 I en fotbollsklubb ska man rösta om man ska byta matchdräkt. Endast hälften av medlemmarna kommer till omröstningen. 40 % vill behålla de gamla dräkterna, 60 % vill byta. Man beslutar att byta. Tycker du att beslutet blev demokratiskt fattat? Kunde man ha gjort på något annat sätt?

D11 I vissa sammanhang krävs att beslut fattas i konsensus. Vad menas med det? Vilka för- och nackdelar har ett sådant system för att fatta beslut?

D12 Är något land i Europa fortfarande en diktatur?

DIKTATUR

Diktatur är demokratins motsats. Landets regering är inte vald av folket i fria val. Ofta styr diktatorerna istället tack vare att de har stöd av landets militär.

Diktatorer hävdar ofta att demokrati vore olämpligt för medborgarna. Motiveringarna kan vara:

”Folket är inte moget”

”Det skulle bli kaos”

”Det skulle bli inbördeskrig”

”Yttre fiender skulle lättare kunna angripa oss”

Nordkoreas diktator Kim Jong Un talar till folket. Bild från huvudstaden Pyongyang 2017.

PROPAGANDA

I diktaturer och i många länder där demokratin inte är etablerad försöker ofta makthavare påverka medias rapportering. Med hjälp av censur och förbud begränsas kritiska medier och makthavarna använder istället media som propagandakanal för diktaturen.

INGEN ALLSIDIG BILD

Huvudsyftet med propaganda är att föra fram ett budskap som avser att övertyga människor om något. Man undviker medvetet att ge en allsidig bild av en frågeställning eller en nyhet. Man kanske till och med ljuger eller undviker att redovisa fakta och åsikter som motsäger den bild man vill förmedla.

INGEN FRI GRANSKNING

I många diktaturer har propaganda mer eller mindre ersatt en öppen samhällsdebatt och nyhetsförmedling. Med propagandans hjälp försöker man indoktrinera människor så att de tänker som makthavarna vill. I många diktaturer rapporteras inte heller ”tråkiga” nyheter om det egna landet. Om t.ex. en allvarlig flygolycka inträffar tystas den om möjligt ner. Makthavarna vill inte förknippas med problem och olyckor.

Om makthavarna i en diktatur vill genomföra förändringar presenteras dessa som redan genomtänkta av kloka vetenskapsmän och beslutsfattare. De argument som finns mot att t.ex. bygga ett nytt kärnkraftverk publiceras kanske aldrig.

INGEN FRI DEBATT

I mindre stränga diktaturer tillåts ibland att andra åsikter än makthavarnas kommer fram. Men oftast får kritiska åsikter litet utrymme i media och de som vill framföra kritik får i slutändan ändå inte argumentera fritt. Internet är ofta mer eller mindre censurerat av myndigheter.

Man kan tala om ett skendemokratiskt förfarande, eller om en tillrättalagd och iscensatt samhällsdebatt. Befolkningen ges intryck av att en verklig debatt har ägt rum och att alla fått komma till tals medan besluten i själva verket redan är fattade.

UPPGIFTER PROPAGANDA

29 Förklara begreppet propaganda. F30 Ge exempel på texter som är propagandatexter.

ÅSIKTER ELLER NYHETER

Också i demokratier finns propaganda. Politiker argumenterar för sina åsikter utan att alltid ge en allsidig bild. Skillnaden är dock att det i demokratier finns möjligheten för andra att kritisera och visa att bilden inte är allsidig. I detta sammanhang har medier ett stort ansvar. Men kan vi lita på dem? Är de trovärdiga?

De flesta av oss räknar med att vi kan lita på välkända radioprogram, tv-program och tidningar. Men vad är det egentligen som gör att t.ex. en tidning har god kvalitet? Några frågor man kan ställa sig när man vill bedöma en tidnings kvalitet kan vara:

Har tidningen stor publik?

Stor publik innebär nämligen att tidningen ifrågasätts och granskas av många och att de därmed blir tillrättavisade om de förmedlar felaktigheter eller snedvrider nyheter och debatter.

Står tidningen för en konsekvent nyhetsvärdering?

Det innebär att när man tar del av det som t.ex. Dagens Nyheter berättar så behöver man inte ifrågasätta budskapet lika mycket som om man läser en tidning man aldrig hört talas om. Man ”känner” tidningen och vet ungefär vilken bedömning den gör av vad som är viktiga nyheter. Det finns dessutom en ansvarig utgivare som tar ett övergripande ansvar.

Är journalisterna professionella?

Är de utbildade och vana att göra bedömningar av vad som är viktigt och trovärdigt? Skickliga journalister ifrågasätter sina källor och granskar kritiskt den information de får. De vill ge en allsidig bild av nyheter och företeelser och tar ett personligt ansvar för det de förmedlar.

Framgår det tydligt vad som är fakta och vad som är åsikter?

Man ska snabbt kunna skilja på ledare, insändare, debattartiklar, recensioner, kolumner och krönikor som innehåller tidningens eller skribentens åsikter, och på nyhetsartiklar som avser att endast skildra händelser eller beskriva företeelser utan att skribentens åsikter märks.

En av Sveriges många duktiga journalister, utrikeskorrespondenten Elin Jönsson som främst rapporterar från Moskva.

FACEBOOK OCH FEJKNYHETER

Facebook och fejknyheter

I samband med den amerikanska presidentvalskampanjen år 2016 uppmärksammades problemet med fejknyheter (fake news) på sociala medier och i synnerhet i Facebooks nyhetsflöde.

Facebook, som har två miljarder användare, är förstås perfekt för de som vill nå ut med information såväl som motsatsen, desinformation (lögner). Under presidentvalskampanjen spreds en stor mängd falska nyheter via Facebook vilket kan ha påverkat valutgången. Det har rört sig om falska anklagelser mot politiker men också svårupptäckt desinformation som det falska budskapet att man kunde rösta online i presidentvalet. Avsikten skulle då vara att lura människor så att de missade att rösta.

Många fejknyheter handlar om ämnen som verkar spännande och innehåller ofta lite mer häpnadsväckande påståenden. Det leder till att just fejknyheter får

Mark Zuckerberg grundade Facebook tillsammans med några studiekamrater år 2004. Han är idag dollarmiljardär och VD för Facebook. På bilden vittnar han under ett förhör i den amerikanska senaten år 2018 kring hur Facebook utnyttjades under presidentvalskampanjen år 2016. Senatsförhören ledde till att Zuckerberg gick ut i media och bad om ursäkt för att Facebook missbrukat sina användares förtroende.

stor publik som i sin tur ger ännu större publik. Facebook blir därmed en kanal där desinformation kan spridas mycket lättare och snabbare än genom vanliga medier där materialet granskas av professionella journalister.

Kritiken mot Facebooks slappa hållning gentemot fejknyheter har gett resultat. År 2017 lanserade Facebook, med början i USA, ett system för att märka nyheter med texten ”ifrågasatt” (disputed).

Systemet fungerar genom att användare kan anmäla misstänkta fejknyheter. Facebook låter sedan ett antal medieföretag med gott rykte granska det anmälda materialet. Om granskarna menar att det rör sig om fejknyheter infogas texten ”ifrågasatt” (disputed) till nyheten. År 2020 blev kritiken den omvända. Många tyckte att Facebook censurerade innehållet för mycket.

ARBETA VIDARE: FILTERBUBBLAN HOTAR DEMOKRATIN?

Internet stärker demokratin! Vi kan ta del av andras åsikter så mycket lättare och sprida våra egna. Men allt är inte problemfritt.

Ett viktigt problem togs upp i boken ”The Filter Bubble” från 2011. Där diskuterades riskerna med att sökmotorer som Google och sociala medier som Facebook anpassar det material vi får, i form av sökresultat och länkar, till våra nätvanor och därmed till våra intressen och åsikter.

Börjar vi t.ex. söka efter material som hävdar att vaccinationer är farliga, kommer vi alltså allt mer att serveras sådant material. Börjar vi söka efter material som hävdar att utomjordingar kommer att anfalla oss, så serveras vi alltmer sådant material.

ARBETA VIDARE: NYHETER OCH ÅSIKTER

a) Välj en nyhet eller händelse som du tycker är intressant. Undersök hur stor del av dina klasskamrater som känner till nyheten. Undersök också var de först hörde talas om den.

b) Välj något omdiskuterat politiskt förslag. Leta upp en text som berättar om förslaget och fundera på om

Istället för en öppen allmän bild av världen, som alla får ta del av, blir den personlig och fragmentiserad. Vi fastnar i en bubbla där sådant som vi inte visar intresse för heller aldrig når oss. Det filtreras bort av den programmering som styr hur sökmotorer och sociala medier fungerar.

Därmed riskerar det öppna samtalet, och i förlängningen demokratin, att skadas.

Fråga:

Undersök om du och en kamrat får samma träffar när ni letar med samma sökord på nätet.

texten ger en allsidig bild av förslagets för- och nackdelar och hur de politiska diskussionerna har varit.

c) Välj en dagstidning, t.ex. DN, och leta upp en artikel som innehåller åsikter (t.ex. en ledare, en recension eller en insändare) och en nyhetsartikel som är fri från åsikter.

UPPGIFTER ÅSIKTER ELLER NYHETER

F31 Leta upp en tidningsartikel som du tycker innehåller åsikter och en som enbart förmedlar nyheter. Jämför med dina kamraters artiklar. Håller ni med varandra?

F32 Fördjupa dig i följande företags

historia:

a) Microsoft

b) Google

c) Youtube

d) Facebook

e) Twitter

f) Myspace

MÅNGKULTUR OCH SUBKULTUR

Med ordet kultur menas vårt sätt att leva. Kultur är allt från våra vanor kring hur vi sköter vår hygien, till litteratur och konst. Vi är inte födda med vår kultur, den lär vi oss genom att växa upp i den.

Man brukar säga att individen genomgår en socialisering, blir en del av kulturen och samhället. Kultur är ett ord som från början betyder ”odling”. Det är alltså motsatsen till natur, det som människan inte har påverkat, det som är vilt, eller medfött.

Vårt sätt att leva, vår kultur är en av de faktorer som knyter oss till ett samhälle. I nästan alla samhällen finns det etniska minoritetskulturer. Inom staten Sverige är samernas kultur ett exempel på en etnisk minoritetskultur. Andra etniska minoritetskulturer har uppstått genom invandring till Sverige.

Man brukar kalla stater med tydliga etniska kulturskillnader för mångkulturella. De flesta stater är mer eller mindre mångkulturella. Etniska minoritetskulturer kan försvinna genom att smälta samman med majoritetskulturen och då också påverka den.

Istället för etnicitet använder man ibland begreppet ”folk”. Men ”folk” används ibland i betydelsen ”alla invånare i en stat”. Det är alltså enklast att använda ordet etnicitet.

Cosplay kan vara subkultur, särskilt när aktiviteten fyller det mesta av fritiden och man huvudsakligen umgås i de nätverk som aktiviteten skapar.

SUBKULTURER

Med subkulturer menas grupper i samhället som i delar av sin livsstil urskiljer sig från resten av samhället. Subkulturer kan t.ex. uppstå i olika samhällsklasser. Arbetarklassens livsstil kan skilja sig starkt från medelklassens och överklassens livsstil. Andra subkulturer kan vara kopplade till sexualitet, religion eller ålder. I det sistnämnda fallet talar man ofta om ungdomskultur och menar då det som skiljer ungas sätt att leva från övrigas.

Men subkulturer kan också uppstå i grupper inspirerade av en viss musikstil, av motorcyklar, av engagemang för djurs rättigheter med mera.

iNATIONELLA MINORITETER I SVERIGE

Nationella minoriteter i Sverige

I svensk lag skyddas några nationella minoriteter som funnits i Sverige under mycket lång tid och därför är en del av vår kultur. Lagstiftningen ska motverka diskriminering, stärka minoriteternas egenmakt och främja minoritetsspråkens utveckling.

Nationell minoritetet Språk judar jiddisch romer romani samer samiska sverigefinnar finska tornedalingar meänkieli

Samerna räknas dessutom som ett urfolk eftersom de är den ursprungliga befolkningen i norra delen av Skandinavien och på ryska Kolahalvön. Samerna levde där långt innan området erövrades och delades upp i länder. Totalt finns 80 000 samer, varav 20 000 i Sverige.

I Sverige lever ungefär 2 500 samer av renskötsel som är samernas traditionella näring.

Samerna har ensamrätt att bedriva renskötsel. Rätten gäller samerna som kollektiv, inte som individer. Man säger att samerna har en kollektiv mänsklig rättighet, dvs. en mänsklig rättighet som grupp. Renskötselområdena är fördelade mellan olika samebyar och det är genom medlemskap i en sådan sameby man har den kollektiva rättigheten.

UPPGIFTER MÅNGKULTUR OCH SUBKULTUR

4 Förklara:

a) kultur

b) socialisering

c) etnisk minoritetskultur

d) mångkulturellt samhälle

e) subkultur

5 Sverige har fem nationella minoriteter med särskilt skydd i vår lagstiftning. Vilka?

Modern renskötsel. Renarna samlas ihop med hjälp av helikopter.

NORM OCH KATEGORI

Majoritetens kultur brukar man säga utgör normen, dvs. det normala i betydelsen ”det vanliga”, det man först tänker på. Om man utomlands får frågan: ”Hur är en typisk svensk?” skulle de flesta av oss beskriva normen. Det är dock inte alltid självklart vad som utgör normen.

Att normen inte skulle vara en invandrare, inte en rullstolsburen, inte en homosexuell och inte heller en extremt rik person är ganska troligt. Men skulle det vara en man eller kvinna, eller en individ ur medelklass eller arbetarklass? Ibland är det inte heller så enkelt som att normen är majoriteten, ibland är snarare normen ”det dominerande”, det som hörs och syns mest, det som politik och media fokuserar på.

Att inte ha råd med normens livsstil kan orsaka stress och känslor av underlägsenhet. Teckning av Robert Nyberg.

ARBETA VIDARE: VAD ÄR EN SVENSK? VAD ÄR TYPISKT SVENSKT?

1 Tänk dig att du utomlands får frågan: Vad är en typisk svensk? Vad skulle du svara? Jämför med en kompis.

2 Eller försök förklara för någon som aldrig varit i Sverige vad som är typiskt svenskt.

3 Vad skulle du säga är den bästa symbolen för Sverige, flaggan, köttbullar, kräftor, landslaget i ishockey, midsommarstång, dalahästen eller något helt annat?

Sedan 1972 har FN-organet Unesco listat unika platser och byggnader under rubriken ”Världsarv”. Det är sådant som ska skyddas för eftervärlden. På 1990-talet började man också tala om att skydda olika företeelser för framtiden. Man kallar dessa för ”immateriella kulturarv” eftersom de handlar om sådant som inte existerar i materiell form. Några exempel som föreslagits från Sverige är: allemansrätten, luciafirandet och fika-kulturen.

4 Finns det något sådant kulturarv som du tycker är extra viktigt att bevara? Fler tankar hittar du hos Svenska Unescorådet och Institutet för språk och folkminnen. Besök deras hemsidor.

De grupper som nämns ovan ingår i olika kategorier. Till exempel är män och kvinnor grupper i kategorin ”kön”. Medan rullstolsburna är en grupp i kategorin ”funktionsnedsättning”. Man kan i allmänhet inte själv välja vilken grupp eller kategori man tillhör och det är svårt, ibland omöjligt, att byta grupp.

Alla människor kan placeras in i alla kategorier. Även om man inte är troende, finns man i kategorin ”religion” som ateist.

Listan på kategorier kan göras lång: klass

kön

sexualitet

etnicitet

religion

nation

ålder

funktionsnedsättning

…

Kategorierna har stor betydelse för hur en individ uppfattas av sin omvärld och påverkar dessutom individens möjligheter i livet. Man brukar säga att det inom kategorierna existerar en maktordning som

ARBETA VIDARE: VAD ÄR RÄTTVISA?

I diskussionen om välfärdsstaten har den amerikanske filosofen John Rawls spelat en stor roll. I sin bok En teori om rättvisa som kom ut 1971 försöker han förklara vad ett rättvist samhälle är.

Hur ser ett rättvist samhälle ut? Jo, det är det samhälle vi skulle skapa om vi inte visste något om vårt livsöde, svarar Rawls. Tänk dig att du före din födelse ska skapa ett samhälle. Du ska leva i samhället men vet inte om du föds bland rika eller fattiga, om du blir man eller kvinna, sjuk eller frisk, inget om din begåvning eller fallenhet osv.

Rawls beskrev det som att vi står bakom en ”slöja av okunskap” om vårt framtida livsöde. Det samhälle vi då skulle konstruera är enligt Rawls rättvist.

Rawls menade att vi då skulle försäkra oss mot ett dåligt livsöde genom att välja ett samhälle med ett välfärdssystem av något slag som innebär att staten flyttar pengar från rika till fattiga.

Ekonomiska skillnader kan bara tillåtas om alla skulle tjäna på dem. Ska några tillåtas bli rikare än andra måste rikedomen spilla över också på de allra fattigaste, menade Rawls. Man kan alltså mycket väl tillåta stora inkomstskillnader om dessa också leder till att de som har det sämst ställt får mer inkomst.

UPPGIFTER SKATTESYSTEMET

9 Vårt system för inkomstbeskattning innehåller dels ett ”grundavdrag”, dels ett ”jobbskatteavdrag”. Förklara vad dessa innebär.

10 V ilka är de två viktigaste skatterna ur den offentliga sektorns perspektiv? Vilka är den offentliga sektorns fyra största utgiftsposter?

Mot Rawls argumenterade många som menade att staten inte har någon rätt att omfördela inkomster. Varje människa har rätt till fr ukten av sitt arbete. Om staten genom beskattning tar min inkomst är det orättvisa och inte rättvisa menade kritikerna.

Ett helt annat argument mot Rawls går ut på att också små inkomstskillnader är dåliga. Alla inkomstskillnader förstör sammanhållningen i samhället. Med detta synsätt är jämlikhet viktigare än levnadsstandard.

Olika undersökningar tyder på att människor, åtminstone när de nått en viss levnadsstandard, är mer intresserade av sin relativa inkomst än sin absoluta. Ställs man exempelvis inför frågan: ”Skulle du hellre tjäna 300 000 när alla dina vänner tjänar 150 000 än att tjäna 400 000 när dina vänner tjänar 800 000?”, tycks många föredra det första alternativet, dvs. den relativa inkomsten är viktigast. Vi människor är alltså känsliga för rangordning och status.

Frågor:

a) Var skulle du placera Rawls och hans kritiker på en vänster – höger-skala?

b) Vad tycker du själv är ett rättvist samhälle?

c) Vad tycker ni i klassen? Ingen omfördelning, total omfördelning så alla får lika mycket eller något mitt emellan?

d) Hur skulle du själv välja i exemplet ovan?

11 Förklara:

a) kommunalskatt

b) statlig inkomstskatt

c) kapitalinkomst

d) realisationsvinst (reavinst)

e) arbetsgivaravgift

f) moms

g) punktskatter

PRIVATEKONOMI

Vår personliga ekonomi, hur mycket pengar vi har att röra oss med, beror förstås på våra inkomster och utgifter, men också på den ekonomiska situationen i samhället. I det här avsnittet ska vi diskutera de val ekonomiska val en individ har och hur samhällets ekonomiska situation påverkar oss som individer. Det handlar om att spara, att låna och att konsumera men också om vårt boende som för många är den största utgiften.

Disponibel inkomst är de pengar man förfogar över efter att skatter och avgifter har tagits bort och eventuella transfereringar lagts till. Den disponibla inkomsten kan man spara eller konsumera. Vill man konsumera för mer än sin disponibla inkomst måste man låna pengar.

ATT SPARA

Vi har alla behov av att ha pengar sparade. Vi behöver en buffert – en undanlagd summa pengar – för oförutsedda utgifter. Kanske går cykeln eller bilen sönder, kanske måste man besöka tandläkaren. Har man sparade pengar slipper man ta dyra lån om man plötsligt vill resa bort eller köpa en bil.

Hur stor buffert man behöver varierar över livet. Störst buffert behöver man mitt i livet, när man kanske har familj och hus. De oförutsedda utgif terna är helt enkelt fler och större.

Det finns olika sätt att spara pengar. En del metoder är säkra, man riskerar inte att besparingarna försvinner. Andra sätt att spara innebär en chans att besparingarna snabbt ska öka i värde men också en risk att de ska bli mindre värda.

Olika sparformer

Att spara pengar på ett bankkonto är en så kallad säker placering, man riskerar ju inte att pengarna försvinner. Nackdelen är att sparräntan är mycket låg. Konton som är kopplade till lönen, lönekontot, har oftast ingen ränta alls.

Man kan också spara pengar genom att köpa aktier. En aktie är en andel av det företag som gett ut aktien. Man blir alltså delägare i företaget. Aktier köps på en aktiebörs. Det är helt enkelt ett ställe där aktier byter ägare. Aktier i svenska företag köps och säljs vanligen på Stockholmsbörsen. Vill man handla aktier på Stockholmsbörsen tar man kontakt med en bank som skickar en beställning.

Man kan tjäna pengar på sina aktier på två sätt:

För det första om aktien ger utdelning. Detta sker vanligen om företaget går med vinst, då betalas en del av vinsten ut till aktieägarna.

För det andra genom kursvinst om man säljer aktien. Om företaget går bra blir aktierna mer värda, fler vill helt enkelt köpa aktier i företaget, så priset, eller som man vanligen säger, kursen på aktien stiger. Säljer man aktier som stigit i värde jämfört med när man köpte dem gör man alltså en kursvinst.

En nackdel med aktier är att de också kan falla i värde. Köper man aktier och de faller i värde vill man gärna vänta med att sälja tills de stiger i värde igen, men man vet aldrig hur lång tid det kan ta. Behöver man använda sina besparingar blir man tvungen att sälja aktierna med förlust.

Arbetsinkomst

Ersättning från socialförsäkringssystem t. ex. sjukpenning

Kapitalinkomst t.ex. ränta

Realisationsvinst

Skattefria transfereringar t.ex. barnbidrag

Disponibel inkomst är de pengar vi förfogar över efter att skatter och avgifter har tagits bort och eventuella bidrag har lagts till.

Det värsta som kan hända en aktieägare är att företaget går i konkurs, då blir aktierna helt värdelösa. Aktier är med andra ord en osäker placering.

Ett tr yggare sätt att spara i aktier är att köpa andelar i de aktiefonder som bankerna säljer. En fond är en blandning av aktier. Ibland innehåller blandningen också obligationer och andra värdepapper, man talar då om en blandfond. Bankens experter försöker placera fondernas pengar så klokt som möjligt så att fonderna stiger i värde. Lyckas de kan man välja att sälja sina fondandelar och plocka hem vinsten.

ARBETA VIDARE: VAD ÄR EN OBLIGATION?

Ta reda på vad en obligation är.

Skatter och avgifter

Disponibel inkomst

ATT LÅNA

Många gånger i livet behöver vi låna pengar. Att själv spara ihop till en bil eller en bostad tar mycket lång tid och är ibland nästan omöjligt. Har man ingen stor förmögenhet är man alltså hänvisad till att låna.

Många av oss lånar också till sådant som vi skulle ha kunnat spara ihop till, t.ex. en cykel, en resa, en soffa, eller ett musikinstrument. Vi känner helt enkelt att vi inte har tid att vänta, vi vill ha sakerna nu, vi vill göra resan nu! Man bör dock tänka sig noga för innan man tar dyra lån till något som man faktiskt kan spara ihop till.

Vanligen lånar man pengar av en bank, men man kan också låna av andra kreditinstitut eller av privatpersoner.

Långivarens affärsidé är att tjäna pengar på att låna ut pengar. Det gör man med hjälp av räntan. Räntan är helt enkelt hyran man får betala för lånet. Dessutom ska själva lånet betalas av, det kallas amortering. Låntagaren måste ofta också betala så kallad uppläggningsavgift för långivarens administration.

Innan man får låna gör långivaren en kreditbedömning. Det innebär att långivaren tar reda på hur låntagarens ekonomi ser ut. Den som inte har fast arbete eller kanske redan har stora skulder får kanske inte låna några pengar. Långivaren tycker det är alltför riskabelt att ge ett lån.

För att låna större summor krävs i allmänhet att man kan lämna någon typ av säkerhet till långivaren. Lånar man för att köpa t.ex. en lägenhet,

Anställda på banken Nordnet handlar aktier på uppdrag av sina kunder.

iHÖGKONJUNKTUR OCH LÅGKONJUNKTUR

Högkonjunktur och lågkonjunktur

Det ekonomiska läget i Sverige och i vår omvärld är i ständig förändring. Ibland har vi vad man kallar högkonjunktur, då har vi tillväxt i ekonomin, dvs. produktionen (BNP) ökar. Företagen har mycket att göra och arbetslösheten är låg. De flesta upplever att levnadsstandarden stiger.

Dessvärre brukar förr eller senare det ekonomiska läget försämras. Företagen får svårare att sälja sina varor. Några går i konkurs, andra tvingas säga upp personal. Resultatet blir minskad tillväxt och hög arbetslöshet. Man säger att vi har lågkonjunktur

Högkonjunktur leder ofta till att lönerna pressas uppåt när företagen konkurrerar om arbetskraften. Oftast leder det till att också priserna stiger, alla säljare märker ju att folk har fått mer pengar. När priserna stiger säger man att man har inflation

Om inflationen är mycket stor, kanske över 10 %, eller om Sverige har högre inflation än andra länder, kan det leda till problem. Detta beror framförallt på att inflationen gör landets produkter dyrare än utländska motsvarigheter. Vi väljer då att köpa importerade varor istället för svenska. Dessutom blir det svårt för svenska företag att exportera sina varor eftersom de har blivit dyrare. Resultatet blir att tillväxten i Sverige minskar och arbetslösheten ökar.

För att undvika detta försöker regeringen och Riksbanken att föra en politik som bekämpar inflation. Man gör det genom att minska den totala köpkraften i samhället, eller annorlunda uttryckt: minska efterfrågan på varor och tjänster. Då får företagen svårare att sälja och tvingas hålla igen med prisökningar vilket betyder att inflationen avtar eller upphör.

Ekonomisk politik mot inflation går ut på att minska efterfrågan. De vanligaste metoderna är:

Staten minskar sin egen efterfrågan, t.ex. genom att avvakta med byggen av vägar och annan infrastruktur.

Staten höjer skatterna och sänker bidragen så att vi får mindre pengar att röra oss med. Riksbanken höjer räntorna så att det blir dyrare att låna pengar och mer lönsamt att spara.

Vid lågkonjunktur gäller det framförallt att bekämpa arbetslösheten som är ett stort samhällsproblem. Livet som arbetslös innebär ofta ett socialt utanförskap, ett liv utan arbetskamrater och en känsla av att inte vara behövd.

Ekonomisk politik mot arbetslöshet går ut på att öka efterfrågan. De vanligaste metoderna är:

Staten ökar sin egen efterfrågan, t.ex. genom att sätta igång med vägbyggen och andra infrastrukturprojekt.

Staten sänker skatterna och höjer bidragen så att vi får mer pengar.

Riksbanken sänker räntorna så att det blir billigare att låna och mindre lönsamt att spara.

Som medborgare påverkar alltså konjunkturerna våra liv: inflation, arbetslöshet och ekonomisk politik påverkar räntorna på våra lån, vad det kostar att resa utomlands och hur lätt det är att tjäna ihop pengar.

lämnar man lägenheten som säkerhet. Kan man inte betala räntorna får man sälja lägenheten, så att banken får tillbaka sina pengar.

En annan typ av säkerhet är en borgen. Det innebär att någon annan, kanske låntagarens föräldrar, ansvarar för lånet. Betalas inte räntorna blir det alltså borgenären som får betala skulden till banken. Man ska vara försiktig med att gå i borgen för någon, det är lätt att bli övertalad av en nära vän som annars inte skulle få låna, men det kan bli mycket kostsamt.

Olika typer av lån

Den vanligaste låneformen när man är ung är privatlån. Man måste vara åtminstone 18 år och ha en fast inkomst från arbete eller pension för att få ta ett lån. Man behöver däremot inte ha någon förmögenhet.

Vanligen kommer man överens med banken om lånetiden. Banken lägger därefter upp en avbetalningsplan så att man varje månad betalar en lika stor summa. I månadsinbetalningen ingår både ränta och amorteringar.

Snabblån som också kallas mobil-lån eller sms-lån, är så kallat ”korta lån” som man ska betala tillbaka snabbt, oftast inom en månad. Snabblån ska man endast använda för små summor och när man vet att man snabbt kan betala tillbaka pengarna. Kanske lånar man 2 000 kronor för att en månad senare betala tillbaka

2 300 kronor. Man har då betalat en månadsränta på 15 % vilket motsvarar en årsränta på hela 435 %. Snabblån är alltså mycket dyra. Man bör vara mycket försiktig om man tar snabblån. Skulderna skenar snabbt iväg om man tvingas ta nya snabblån för att betala de gamla.

Kreditköp är i själva verket ett slags lån. Kreditköp innebär att man betalar med kreditkort. Ofta är kreditkortet kopplat till lönekontot. Krediten innebär att man kan handla för mer pengar än vad som finns på kontot och att man varje månad betalar in sin skuld till banken som alltså redan har betalat till den du handlat av.

Vanligen betalar man bara en årsavgift för kontot vare sig man använder krediten eller inte. Kreditköp är vanligen ett ganska billigt sätt att

låna. Men kreditsumman är förstås begränsad, man kanske inte har rätt att överskrida kontot med mer än 10 000 kronor och varje månad ska skulden betalas.

Att köpa på avbetalning är också ett kreditköp. Räntor, amortering och avgifter bakas in i en avbetalningsplan. Säljaren är enligt lagstiftning tvungen att redovisa den effektiva räntan, dvs. vilken årsränta lånet motsvarar. Det är då lättare för köparen att jämföra avbetalningsköpet med att låna av t.ex. en bank.

Bolån innebär att man lånar pengar när man köper ett hus eller en bostadsrätt. Ofta är räntan lägre på bolån. Det beror på att man lämnar bostaden som säkerhet. Klarar man inte av att betala sina räntor och amorteringar blir man tvungen att sälja bostaden så att man kan betala tillbaka lånet.

ATT KONSUMERA

När vi köper varor och tjänster gör de flesta av oss ganska noggranna överväganden. Vi bedömer vilken nytta vi får för pengarna vi betalar.

Anta att du ser en snygg tröja för 300 kronor och börjar fundera på om det vore klokt att köpa den. Du funderar på om du kanske kan få en tröja du tycker ännu bättre om genom att leta i andra affärer. Samtidigt oroar du dig för om någon annan i så fall köper det sista exemplaret av tröjan i skyltfönstret.

Kanske funderar du också på om du verkligen behöver den där tröjan, kanske ska du köpa de där skridskorna du funderat på istället. Eller helt enkelt spara pengarna så kanske du har råd att åka på skidsemester

I takt med att ekonomierna växer ökar vår levnadsstandard. Kanske avspeglas detta i allt större kundvagnar? Finns det ett samband mellan ekonomisk tillväxt och kundvagnarnas storlek?

Är stora kundvagnar ett marknadsföringsknep? Hade det känts fattigt att komma till kassan med bara ett par strumpor i vagnen?

Bilden är från Gekås parkering i Ullared. Gekås är Skandinaviens största varuhus med fyra miljoner besökare varje år.

ARBETA VIDARE: DET EKONOMISKA KRETSLOPPET

För att få en bra helhetsbild av det ekonomiska livet i ett samhälle kan man använda ett så kallat ekonomiskt kretslopp som visar de viktigaste penningströmmarna.

Ekonomiska kretslopp kan vara mer eller mindre detaljerade. I det enkla exemplet ovan visas ett land utan kontakt med omvärlden, dvs. ingen export och import, ingen turism osv.

Den offentliga sektorn är olika stor i olika länder. I länder där den offentliga sektorn är liten är det främst hushållen och företagen som sköter de angelägenheter den offentliga sektorn annars brukar sköta.

I många fattigare länder fungerar kreditmar knaderna dåligt. Företagen och hushållen är beroende av att kunna låna pengar för att göra investeringar, det tar för lång tid om alla ska spara ihop till

alla investeringar själva, vare sig det gäller att bygga fabriker eller köpa en lägenhet.

Frågor:

1 Hur påverkas de olika flödena i det ekonomiska kretsloppet om:

a) skatterna höjs?

b) räntorna går upp?

c) den offentliga sektorn minskar sina utgifter?

d) lönerna går upp?

SPARANDE,RÄNTOR

SPARANDE,RÄNTOR

SKATTEROCHAVGIFTER

TRANSFERERINGARLÖNERFÖRARBETE,

EKONOMISKTSTÖD,BETALNING FÖRVAROROCHTJÄNSTER

SKATTEROCHAVGIFTER

med dina kompisar, eller spara pengarna bara för att ha lite mer buffert för oförutsedda utgifter?

När vi funderar på det här sättet agerar vi på det vis som ekonomernas modeller bygger på. Vi uppträder som det man kallar Homo economicus. Vi tänker på oss själva och vår egennytta.

Men ibland tänker vi också på vår planets framtid, på hur våra medmänniskor och husdjur har det. Kanske är vi beredda att betala mer om tröjan producerats miljövänligt, om arbetskraften som producerat tröjan haft rimligt betalt och om arbetsplatsen varit bra osv. Vi som konsumenter har alltså en viss makt att styra producenterna att agera på ett sätt som minimerar skadorna på miljö och medmänniskor. Vi är alltså inte enbart Homo economicus.

Köprätt

De flesta köp som en vanlig konsument gör regleras i konsumentköplagen. Handlar man på ”distans” via internet eller postorder, finns kompletterande lagstiftning i lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler, och i e-handelslagen. Lagstiftningen ger köparen en hel del rättigheter och säljaren en hel del skyldigheter som det är bra att känna till.

Säljaren ansvarar för de fel en vara har när köpet gjordes. Detta gäller alla fel som visar sig inom sex månader och som inte orsakats av att köparen ”vanvårdat” varan eller att varan råkat ut för en olycka.

Om det gått längre tid än sex månader måste köparen kunna bevisa att det var fel på varan från början.

Reklamation av vara

För att man ska kunna få ersättning måste man reklamera varan. Det betyder helt enkelt att man ska kontakta säljaren och berätta om felet. Detta bör man göra inom två månader efter att felet upptäckts.

Man kan inte reklamera varor om det gått mer än tre år sedan man köpte varan. Man måste kunna visa ett kvitto, ett kontoutdrag eller något liknade som bevisar att man köpt varan och vad den kostat.

Om det var fel på varan har köparen rätt till något av följande: reparation

ny motsvarande vara

ekonomisk kompensation

återlämna varan och få tillbaka hela eller delar av det man betalade

Köparen kan också ha rätt till skadestånd, om felet på varan har lett till andra kostnader. Om leveransen av varan blivit försenad har köparen rätt till ersättning, och i vissa fall rätt till att ”häva köpet”, dvs. lämna tillbaka varan och få alla pengarna tillbaka.

Motsvarande regler gäller vid köp av begagnade varor om säljaren inte informerat köparen om de eventuella fel varan har.

Rätt till garanti innebär att säljaren ersätter varor som går sönder inom en viss tid vid normal användning. Garantin ska lämnas skriftligt, t.ex. genom att det står på kvittot. Garantin är inte lagstadgad utan något säljaren frivilligt erbjuder köparen.

Öppet köp och bytesrätt

Öppet köp och bytesrätt är också sådant säljaren frivilligt kan erbjuda köparen. Öppet köp innebär att man kan lämna tillbaka varan inom den tid som öppet köp gäller och få pengarna tillbaka.

Bytesrätt innebär att man kan byta varan mot en likvärdig vara, eller att man får ett tillgodokvitto på den summa man har

För varor som säljs på rea (realisation) gäller samma lagstiftning som på ”vanliga” varor. Däremot är det vanligt att säljaren inte erbjuder bytesrätt och öppet köp när det är rea.

Garanti ska lämnas skriftligt!

betalat. Tillgodokvittot kan man använda för att köpa en ny vara från säljaren.

Det ska stå på kvittot om säljaren erbjuder öppet köp eller bytesrätt, samt hur länge erbjudandet gäller. Man har inte rätt till öppet köp eller bytesrätt om varan har använts.

Ångerrätt

Om man handlar på internet eller på postorder har man alltid ångerrätt. Ångerrätten är alltså inte frivillig utan något köparen har rätt till. Det betyder att man inom 14 dagar kan lämna tillbaka varan och få tillbaka det man betalat inklusive de fraktkostnader man haft för att skicka tillbaka varan. Ångerrätten gäller vanligtvis från det datum man tog emot varan. Säljaren måste informera köparen om ångerrätten, om inte säljaren har gjort det så gäller istället ett års ångerrätt. Köparen har rätt att undersöka varan genom att t.ex. öppna förpackningen men får inte använda varan.

När man handlar på internet är säljaren skyldig att på sin webbplats ange namn, adress och företagets organisationsnummer. Priser och eventuella fraktkostnader måste anges tydligt.

Kommer man inte överens med säljaren kan man vända sig till kommunens konsumentvägledning. Man kan också kontakta Konsumentverket eller Allmänna reklamationsnämnden.

BOSTADEN

Dina föräldrar är skyldiga att försörja dig så länge du är omyndig. Går du i gymnasiet också efter att du fyllt 18 år, kvarstår föräldrarnas ansvar för din försörjning, dock aldrig längre än tills den dag då du fyller 21 år.

Många ungdomar börjar efter gymnasiet att planera för att flytta hemifrån, kanske är man tvungen om man ska studera eller arbeta på annan ort, kanske har man bara lust att stå på egna ben.

När man är ung har man oftast inte råd att själv köpa en bostadsrätt och ännu mindre ett hus. Inte heller vill man binda upp sig vid dyra lån när framtiden känns så öppen. Då återstår vanligen att man hyr en lägenhet, dvs. en hyresrätt, eller att man bor i andra hand, eller är inneboende.

Att bo i bostadsrätt

En bostadsrätt innebär att man köper en lägenhet i ett hus. Man betalar då ingen hyra utan en avgift för skötseln av huset, en månadsavgift

Vanligen måste man ta lån för att köpa en bostadsrätt och man måste då dessutom betala ränta och amorteringar på lånet varje månad.

Det är ovanligt att unga människor har råd att köpa en bostadsrätt och för att få lån av banken ska man helst ha ett fast jobb och regelbunden inkomst.

Att bo i hyresrätt

Det är vanligare att ungdomar bor i en hyresrätt än att de bor i en bostadsrätt. En hyresrätt innebär att du skriver ett hyreskontrakt med ägaren av fastigheten. Genom kontraktet förbinder du dig att inte missköta lägenheten och att respektera de regler som gäller i fastigheten. Det kan t.ex. handla om att man inte får störa grannarna genom att spela hög musik på nätterna eller att man inte har rätt att måla om lägenheten utan fastighetsägarens godkännande.

Ibland är det svårt att hitta en liten och billig lägenhet. Ett alternativ kan vara att hyra en större lägenhet som man delar med kompisar. Vanligen är det en person som skriver kontrakt med hyresvärden medan de övriga bor ”inneboende”.

Genom hyreskontraktet får du besittningsskydd till lägenheten. Det betyder att fastighetsägaren vanligen inte kan tvinga dig att flytta om du inte misskött dig. Vill du själv flytta är uppsägningstiden vanligen tre månader.

I hyreskontraktet bestäms också vad som ingår i hyran förutom själva lägenheten, vanligen värme, ibland också elektricitet, parkeringsplats och förrådsutrymmen.

Varje månad ska man betala in hyran. Hyrans storlek ska vara rimlig i förhållande till lägenhetens standard och storlek. Tycker man att man betalar för mycket, eller är missnöjd med något annat, och inte kommer överens med fastighetsägaren, bör man vända sig till närmaste

hyresnämnd. Det är en statlig myndighet som hjälper till vid meningsskiljaktigheter mellan hyresgäst och fastighetsägare.

Man kan också få hjälp av Hyresgästföreningen. Det är inte en myndighet utan en förening som tillvaratar sina medlemmars intressen. Omkring 500 000 hushåll är med i Hyresgästföreningen.

Att bo i andra hand

Ofta är det svårt att hitta en hyreslägenhet. Ibland kan det vara lättare att hyra en lägenhet i andra hand. Det betyder att man hyr av den som hyr lägenheten i första hand, dvs. den som har hyreskontrakt med fastighetsägaren.

Det är viktigt att kontrollera att den som hyr ut lägenheten har fått tillstånd för detta av fastighetsägaren, annars kan såväl andrahands- som förstahandshyresgästen bli tvungna att lämna lägenheten. Om fastighetsägaren vägra tillåta andrahandsuthyrning bör man vända sig till hyresnämnden som i vissa fall kan tvinga fastighetsägaren att godkänna uthyrning i andra hand.

Man har vanligen rätt att hyra ut i andra hand om man t.ex. tillfälligt arbetar eller studerar på annan ort, ska vara utomlands en längre period eller ska prova att bo ihop med en partner.

Man kan också hyra en bostadsrätt i andra hand. Då gäller att bostadsrättsföreningen ska ge ägaren av bostadsrätten tillstånd för uthyrning.

Den som hyr ut i andra hand avser vanligen att komma tillbaka till lägenheten. Därför skrivs ofta andrahandskontrakt för en viss tid, t.ex. ett år. I kontraktet bör hyra, hyrestid och uppsägningstid skrivas in. Normalt sett har andrahandshyresgästen ingen besittningsrätt. Men vid längre uthyrningstider än två år bör förstahandshyresgästen skriva in i kontraktet, eller i ett särskilt avtal, att besittningsskydd inte gäller, annars kan det bli besvärligt att få tillbaka sin lägenhet.

Att bo inneboende

Om man bor inneboende hos någon hyr man en mindre del av bostaden, vanligen ett rum, och får dessutom tillgång till badrum och kök. Det krävs inget tillstånd för att ha en inneboende. Det är viktigt att skriva ett kontrakt om hyra, hyrestid och uppsägningstid, samt om vad som ingår i hyran, t.ex. eventuell rätt att använda kök.

ARBETA VIDARE: GÖR EN BUDGET

Gör en budget över din egen familjs ekonomi eller en budget över din egen ekonomi efter att du flyttat hemifrån. Blir det några pengar kvar som kan sparas?

Nedan ett exempel på hur en budget kan ställas upp

Inkomster Kronor

Lön efter skatt

Studiebidrag

Bostadsbidrag

Arbetslöshetsersättning

Andra bidrag

Inkomster av kapital

Övriga inkomster

Summa inkomster

UPPGIFTER PRIVATEKONOMI

12 Vad menas med disponibel inkomst?

13 Hur kan man tjäna pengar på aktier?

14 Förklara:

a) ränta

b) amortering

c) uppläggningsavgift

d) säkerhet

e) borgenär

f) snabblån

g) kreditköp

h) avbetalning

i) effektiv ränta

Utgifter Kronor Mat

Kläder och skor

Fritid, nöjen, sport

Mobiltelefon

Personlig hygien

Medier

Hemförsäkring

Andra försäkringar

Bil

Bostad

Hushållsel

Lån (amorteringar och räntor)

Resor lokalt

Arbetslöshetskassa och fackföreningsavgift

Läkarbesök/Tandvård/Medicin

Övrigt (godis, tobak, alkohol, husdjur, spel, semester m.m.)

Summa utgifter

15 Vad menas med Homo economicus? Är du själv en Homo economicus?

16 Hur kan vi som konsumenter påverka världen?

17 Förklara:

a) reklamera

b) garanti

c) öppet köp

d) bytesrätt

e) ångerrätt

18 Förklara:

a) tillväxt

b) hög- respektive lågkonjunktur

c) inflation

19 Hur kan man med ekonomisk politik bekämpa?

a) inflation

b) arbetslöshet

20 Förklara:

a) bostadsrätt

b) hyresrätt

c) bo i andra hand

d) bo inneboende

e) besittningsskydd

f) hyresnämnd

g) Hyresgästföreningen

ARENA 50p – Samhällskunskap för gymnasiet

ARENA 50p – Samhällskunskap för gymnasiet, andra upplagan, är avsedd för kursen 1a1 i samhällskunskap.

Boken presenterar de grundläggande begreppen på ett tydligt och strukturerat sätt samtidigt som den inbjuder till diskussioner och reflektioner kring samhällsfrågor. I varje kapitel finns uppgifter av olika karaktär.

Arena 50p finns även som digitalt läromedel.

I Arena-serien finns även:

Arena 123

Arena – Internationell ekonomi

Arena – Internationella relationer

Samtliga titlar finns i såväl

som digital form.

tryckt

Lars-Olof Karlsson är gymnasielärare i samhällskunskap. Han har också lång erfarenhet som redaktör och förläggare av läromedel.