9789151100593 by Smakprov Media AB

Iaa Hedin

Tankar, känslor och beteenden

Iaa Hedin är psykologilärare (och samhälls kunskaps- och religionslärare) på Borgarskolan i Malmö, med många års erfarenhet av bland annat IB-programmet och ämnet psykologi.

ISBN 9789151100593

789151 100593

Psykologi 2a och 2b

Tankar, känslor och beteenden – Psykologi 2a och 2b är ett basläro medel för kursen Psykologi 2a och 2b på de teoretiska gymnasie programmen. Bokens kapitel kan läsas i vilken ordning som helst. Första delen av boken är till kursen psykologi 2a. I linje med både den nya läroplanen (2018) och ämnesplanen i psykologi finns här tre aktuella tillämpningsområden i psykologi som uppstått genom teknologiska, digitala och globala förändringar. Därefter kommer tre kapitel om utvecklings-, personlighets- och klinisk psykologi med betoning på det biologiska, det kognitiva och det sociala perspektivet. Men även andra perspektiv tas upp, såsom psyko analysen och behaviorismen, när det är relevant. I alla kapitel görs även en koppling till det centrala innehållet: Mediers, livsstilars och kulturs påverkan på mänskliga beteenden, känslor och tankar. I den andra delen av boken finns material till kursen psykologi 2b. Ett antal tillämpningsområden har valts ut för att passa olika program på gymnasieskolan. De olika tillämpningsområdena har fördjupningar i olika psykologiska perspektiv för att förstärka innehållet. Det finns också ett avslutande avsnitt med exempel på observationer och experiment och en beskrivning av hur en vetenskaplig rapport i psykologi skrivs. Förhoppningen är att boken ska öka förståelsen för människans tankar, känslor och beteenden utifrån olika tillämpningsområden, utvecklings-, personlighets- och klinisk psykologi. Syftet med boken är att skapa en ökad förståelse för sig själv och ökad tolerans för andra.

Tankar, känslor och beteenden

Psykologi 2a och 2b

Iaa Hedin

Tankar, känslor och beteenden Psykologi 2a och 2b

Innehåll Förord 3

3 Utvecklingspsykologi 65

Studietips 7

3.1 Vad är utvecklingspsykologi? 67

1 Vad är psykologi? 9

3.2 Hur forskar man i utvecklingspsykologi? 69

1.1 Hur forskar man i psykologi? 10 Experiment 10 Observation 12 Fallstudie 13 Intervjuer 14 Enkäter 15 Tester 16 Metaanalyser 17 Verbalt protokoll 17 Hjärnscanningstekniker 18

1.2 Etiska regler vid forskning 19 1.3 Att tänka kritiskt 20

2 Psykologi och förändringar i samhället 23 2.1 Tekniska förändringar 25 Hur forskar man? 28 Ett sätt att manipulera dig? 30 Hur förändras du av dataspel? 31 Hur påverkas du av mobilen? 35

2.2 Digitala förändringar 37 Hur forskar man? 39 Hur påverkas du av sociala medier? 40 Din identitet på sociala medier 40 Alltid uppkopplad – en ny livsstil 44 Relationer online – en ny livsstil 46 Vad händer med din empatiska förmåga? 49 Shoppar du online? 50 Sociala medier och mobbning 50 Sociala medier och din hälsa 51

2.3 Globala förändringar 52 Varför och hur förändras kulturer? 53 Hur forskar man? 55 Global värld och identitetsutveckling 56 Ger reklam upphov till förändringar? 59 Kulturchock vid studier utomlands 60 Hur mår människor i nya kulturer? 61

2.4 Avslutning och sammanfattning 64 4

Experiment 69 Observation 69 Test 69 Intervjuer 69 Arkivmetoder 70 Design 70 Försökspersonerna 71

3.3 Etik vid forskning i utvecklingspsykologi 72 3.4 Kritiskt tänkande 73 3.5 Utveckling enligt de tidiga perspektiven 74 Utvecklingsfaser enligt psykoanalysen 74 Behaviorismen 80 Utveckling enligt humanistiska perspektivet 81

3.6 Vad styr utvecklingen? 82 Det biologiska perspektivet 82 Det kognitiva perspektivet 83 Det sociala perspektivet 83

3.7 Din utveckling genom livet 84 Hjärnans utveckling 85 Den tidiga utvecklingen 85 De första åren 85 Utveckling under barndomen 88 Tonårshjärnan 88 Kan den vuxna hjärnan utvecklas? 90 Vad händer med hjärnan när vi blir gamla? 91 Kognitiv utveckling 91 Identitetsutveckling 96 Social utveckling 102 Könsrollsutveckling 109 Biologiska faktorer 113 Sociala faktorer 114 Kognitiva faktorer 115 Interaktionella modellen 115

Innehåll

3.8 Utveckling – media, livsstil och kultur 116 Generation X, Y och Z 116 Kulturella skillnader 119

3.9 Avslutning och sammanfattning 120

4 Personlighetspsykologi 121 4.1 Vad är personlighetspsykologi? 123 4.2 Hur forskar man i personlighetspsykologi? 124 4.3 Etik och personlighetspsykologi 125 4.4 Kritiskt tänkande 125 4.5 Personligheten och de tidiga perspektiven 128 Jaget, detet och överjaget 128 Två attityder och fyra funktioner 130 Personligheten som inlärda vanor 133 Realsjälvet och idealsjälvet 133

4.6 Det biologiska perspektivet 135 Personligheten och hjärnan 135 Personligheten, signalsubstanser och hormoner 137 Personligheten och våra gener 139

4.7 Personlighetens kognitiva och sociala grund 142 Personlighet som resultat av dina tankar 143 Optimist eller pessimist? 143 Inlärd personlighet 144 Personligheten och sociala relationer 146 Andra sociala faktorer 147

4.8 Egenskapsteorier 148 Egenskaper i tre nivåer 149 16 egenskaper är din personlighet 149 Personligheten som tre superfaktorer 150 The Big Five – femfaktorsmodellen 151 HEXACO 153

4.9 Personlighet – media, livsstil och kultur 154 Personlighet och internet 154 Personlighet, musik och film 155 Personlighet och livsstilar 157 Personligheten i olika kulturer 158

4.10 Avslutning och sammanfattning 159

5 Klinisk psykologi 161 5.1 Vad är psykisk hälsa och ohälsa? 163 Vad är normalt och vad är onormalt beteende? 164 Hur ställer man en diagnos? 166 Diagnos och kultur 167 Vilka diagnoser finns? 168 Symtom och kultur 168

5.2 Arvets och miljöns betydelse (uppkomsten) 169 Det biologiska perspektivet (arv) 170 Det kognitiva och sociala perspektivet (miljön) 172 Epigenetik 174

5.3 Terapier 175 Etik vid terapi 175

5.4 De tidiga terapierna 176 Psykoanalys 176 Beteendeterapi 177 Klientcentrerad eller personcentrerad terapi 179

5.5 Det biologiska perspektivet 180 Kapsulotomi 181 Elektrokonvulsiv behandling (ECT) 181 Transkraniell magnetisk stimulering (TMS) 182 Medicin 183

5.6 Det kognitiva perspektivet 184 Kognitiv psykoterapi (KPT) 185 Rationell-emotiv beteendeterapi (REBT) 186

5.7 Sociala perspektivet 188 Gruppterapi 188 Familjeterapi 188

5.8 Integrativ psykoterapi 190 Kognitiv beteendeterapi (KBT) 190 Integration av kultur i terapi 191

5.9 Psykisk hälsa och terapi 192 Positiv psykoterapi 192 Välbefinnandeterapi 193

5.10 Klinisk psykologi – medier, livsstil och kultur 194 KBT via nätet 194 Klinisk psykologi och livsstil 195 Terapi och kultur 195

5.11 Avslutning och sammanfattning 196

Bedömning Psykologi 2a 197 5

Innehåll

Psykologi 2b 201 6 Arbetspsykologi 204 6.1 Vad är arbetspsykologi? 204 6.2 Fördjupning i olika perspektiv 205 Det biologiska perspektivet 205 Det kognitiva perspektivet 206 Det sociala perspektivet 207 Personlighetspsykologi 209

6.3 Sammanhang och fenomen inom arbetspsykologi 209 Hur skapas arbetsmotivation? 209 Hur påverkas vi av att arbetslivet förändras? 212 Blir man stressad av att arbeta? 212 Vilka andra sammanhang finns? 214

7 Ekonomisk psykologi 215 7.1 Vad är ekonomisk psykologi? 215 7.2 Fördjupning i olika perspektiv 215 Det biologiska perspektivet 216 Det kognitiva perspektivet 216 Det sociala perspektivet 218

7.3 Sammanhang och fenomen inom ekonomisk psykologi 218 Vilka tumregler följer vi? 218 Vilka tankefel gör vi? 220 Varför följer vi tumregler och gör tankefel? 221 Vad är nudging? 221 Vilka andra sammanhang finns? 221

8 Idrottspsykologi 222 8.1 Vad är idrottspsykologi? 222 8.2 Fördjupning i perspektiv 222 Det biologiska perspektivet 222 Det kognitiva perspektivet 223 Det sociala perspektivet 225 Personlighetspsykologi 226 Utvecklingspsykologi 228

8.3 Sammanhang och fenomen inom idrottspsykologin 228 Vilken typ av motivation är bäst? 228 Varför ska man sätta upp en målsättning? 230 Hur kan man arbeta med psykisk färdighetsträning? 230 Vilka andra sammanhang finns? 232

9 Miljöpsykologi 233 9.1 Vad är miljöpsykologi? 233 9.2 Fördjupning i perspektiv 233 Det biologiska perspektivet 234 Det sociala och kognitiva perspektivet 234

9.3 Sammanhang och fenomen 235 Hur påverkas vi av buller? 235 Hur påverkas vi av temperaturen? 236 Hur vill vi forma våra fysiska miljöer? 237 Hur kan vi vårda vår miljö? 238 Vilka andra sammanhang finns? 239

10 Rättspsykologi 240 10.1 Vad är rättspsykologi? 240 10.2 Fördjupning i perspektiv 240 Det biologiska perspektivet 240 Det kognitiva perspektivet 241 Det sociala perspektivet 242

10.3 Sammanhang och fenomen 242 Vad är en gärningsmannaprofilering? 243 Vad är en rättspsykiatrisk undersökning? 244 Hur förhör man vittnen och brottsoffer? 245 Vilka andra sammanhang finns? 246

11 Att göra en undersökning 247 11.1 Att skriva en vetenskaplig rapport 249

Bedömning Psykologi 2b 251 Definitionsregister 255 Bildförteckning 256 Referenser finns i lärarmaterialet

Vad är psykologi?

1.1 Hur forskar man i psykologi? Hur påverkas du av olika digitala spel? Teori är en samling relaterade påståenden eller antaganden som försöker sammanfatta och förklara ett antal observationer som forskare har gjort. (Henry Egidius ”Psykologi lexikon”)

Perspektiv är en huvudinriktning inom psykologin som har specifika antaganden och svar på hur och varför människor formas, handlar, känner och tänker som de gör. Ett perspektiv förklarar människans beteende med hjälp av olika teorier. (Hwang ”Vår tids psykologi”)

Hur förändras ditt beteende när du använder olika sociala medier? Hur påverkas du av andra kulturer när du är ute och reser? Varför är vissa människor blyga och andra mer utåtriktade? Hur formas din identitet? Hur kan du växa som människa?

Dessa frågor kommer du att behöva reflektera över när du läser kursen psykologi 2a. Psykologi är en vetenskap som undersöker och förklarar människans (och djurens) tankar, känslor och beteenden (både inre och yttre beteenden). Psykologi som ett eget ämne vid universiteten (skilt från t.ex. medicin och filosofi) anses ha uppstått i början på 1900-talet. Under de mer än 100 år som man forskat i psykologi har många olika teorier och perspektiv uppstått. Många tillämpningsområden har också vuxit fram när samhällets förändringar lett till behov av kunskap och insikter om människan inom olika områden. Psykologi är ett vetenskapligt ämne. Det innebär att psykologer och forskare använder olika forskningsmetoder för att undersöka tankar, känslor och beteenden hos individer och grupper. När forskarna undersöker nya tillämpningsområden samt vår personlighet, utveckling eller psykiska sjukdomar används de traditionella metoderna experiment, observation med flera som presenteras i detta avsnitt. På senare tid har det även tillkommit mer specifika forskningsmetoder som du kan läsa om i bokens kommande kapitel.

Experiment Forskare i psykologi använder sig av experiment, för att de då kontrollerar många variabler och i hög utsträckning kan dra slutsatser om vilka faktorer som påverkar ett beteende. Det finns olika typer av experiment. Variabel något som kan anta olika värden. Används för att fastställa olika förändringar och skillnader i kvantitativ forskning. (Henry Egidius ”Psykologi guiden.se”)

Labexperiment – variabler påverkas i en strikt kontrollerad miljö. 2. Fältexperiment – manipuleringen av variablerna sker i försökspersonernas naturliga miljö. 3. Kvasiexperiment – forskaren manipulerar inte den oberoende variabeln utan den finns där naturligt. 4. Naturliga experiment – forskaren väntar på att den oberoende variabeln ändrar sig själv. 1.

Vad är psykologi?

Exempel: Område

Typ av experiment

Oberoende variabel

Personlighetspsykologi – undersöka om egenskaper är medfödda.

Kvasi Despina Archontaki m.fl. (2013) se s. 140

Enäggs- och tvåäggstvillingar. Forskaren påverkar inte denna variabel.

Utvecklingspsykologi – undersöka hjärnans utveckling.

Naturligt Bogdan Draganski (2008) se s. 90

Undersöker hjärnans struktur innan och efter läkarexamen. Forskaren väntar på att den oberoende variabeln ändras av sig själv.

Cyberpsykologi – undersöka hur provresultat påverkas av mobiltelefonen.

Fält Bill Thornton m.fl. (2014) – sker i ett klassrum se s. 34

Den oberoende variabeln är om elever har en mobil eller inte när de skriver ett prov.

Tvillingstudier är exempel på kvasiexperiment. Den oberoende variabeln är om tvillingarna är enäggs- eller tvåäggstvillingar.

I ett experiment mäter forskaren ett beteende (beroende variabel) efter att ha ändrat eller manipulerat en faktor (oberoende variabel). Alla övriga variabler försöker forskaren kontrollera.

Oberoende variabel det som manipuleras/ förändras i en kvantitativ undersökning.

Beroende variabel Forskaren låter en grupp skriva ett prov med mobilen bredvid sig, en annan grupp får inte ha mobilen bredvid sig = oberoende variabeln. Forskaren mäter och jämför antal rätt på provet = beroende variabeln.

den storhet som förändras när den oberoende variabeln förändras. Det som forskaren vill mäta. (Henry Egidius ”Psykologi lexikon”)

2 Psykologi och förändringar i samhället

Psykologi och förändringar i samhället

2 Psykologi och förändringar i samhället

Centralt innehåll:

Tillämpningsområden inom psykologin i relation till förändringar i samhället.

Mediers, livsstilars och kulturs påverkan på mänskliga beteenden, känslor och tankar.

Utveckla:

Kunskaper om den psykologiska vetenskapens framväxt och utveckling. Förståelse av relationen mellan psykologins utveckling och samhällsutvecklingen.

Kunskapskriterier (A): Eleven redogör utförligt och nyanserat för hur nya tillämpningsområden inom psykologin uppstår i relation till förändringar i samhället.

Eleven för välgrundade och nyanserade resonemang om hur människan påverkas och formas av kulturer, medier och livsstilar samt gör i samband med det kopplingar till egna erfarenheter.

Kognitiv förmåga:

Redogör för tillämpningsområdena.

Resonerar kring kultur, media och livsstilar och kopplar till egna erfarenheter.

2 Psykologi och förändringar i samhället

2.1 Tekniska förändringar Du har kanske kommunicerat med Siri om du har en iPhone? Siri är en intelligent personlig assistent som kan boka bord till dig på en restaurang, ta dig till en viss plats och berätta vilka filmer som du kan se på bio. Du har kanske även använt Googles översättningsprogram som finns på 60 olika språk. Allt detta är möjligt tack vare en rad tekniska framsteg de senaste åren. Den tekniska utvecklingen har fullständigt exploderat på 2000talet. Denna explosion inom teknik, vetenskap, kommunikation och medicin har lett till något som kallas för en ny industriell revolution. Men hur har ditt beteende förändrats? Sover du mindre eller sämre för att du har mobilen bredvid dig på natten? Pratar du mindre med dina vänner när du kan kommunicera via sociala medier? Blir människor mindre empatiska av dataspel och sociala medier? Dessa och andra frågor ska du få ta del av genom att läsa om tekniska förändringar i samhället vilka anses ha påverkat våra tankar, känslor och beteenden i stor utsträckning. En teknisk produkt som förändrat vårt beteende är datorn. Världens första elektroniska dator var färdig 1945. Datorn upptog 167 kvadratmeter och vägde 30 ton. Den första svenskbyggda datorn var färdig 1953. Dessa datorer användes inom forskning och folkbokföring. På 1960-talet började banker och försäkringsbolag att använda datorer. På 1960-talet blev datorerna mindre och billigare. Detta ledde till att företag och kontor kunde börja använda datorer på 1970-

Datorns utseende över tid.

2 Psykologi och förändringar i samhället

talet, eftersom datorn nu fick plats på ett skrivbord. Priserna på persondatorer sjönk under 1990-talet och de kunde nu kopplas upp till internet via ett modem. Under 2000-talet har fler och fler föremål, som vi möter i vår vardag, t.ex. telefoner, dammsugare, leksaker och bilar, fått mikroprocessteknik. Många av våra vardagsföremål har därmed blivit ”smarta” och kan programmeras. Under 2000-talet har fildelning via internet lett till att vi idag tittar på film och lyssnar på musik via streamingtjänster.

Fundera på: Intervjua dina föräldrar eller mor- och farföräldrar kring datorns framväxt. Kommer de ihåg när datorn upptog ett helt rum? Hade de en handdator som almanacka? När köpte de sin första hemdator? Hur stor var den? Vilken betydelse har datorerna haft i deras liv? Hur har den påverkat dem?

Pac-man var ett av de första interaktiva spelen.

De senaste åren har utvecklingen nått oanade höjder. Datorer kan ställa diagnoser. De kan lyssna och tala. Vi har fått förarlösa bilar och personliga assistenter. En annan teknisk förändring de senare åren är utvecklingen av olika spel. På 1960-talet kom det första interaktiva spelet. Under 1980-talet kom flera konsolspel t.ex. Nintendo. Det mest kända, Playstation, utvecklades 1994 och har sålts i flera 100 miljoner exemplar. Under 1990-talet blev spelen mer och mer verkliga via 3D-grafik. På 2000-talet fortsatte online-spelen att öka i användning. Ett exempel är spelet World of Warcraft som 2018 var världens mest populära spel och spelas av över 11 miljoner människor i hela världen. Att spela dataspel är snart lika vanligt som att läsa böcker och se film. I en undersökning (2010) gjord av Reflect (ett undersökningsföretag) med 900 tillfrågade i åldern 15–60 år visade det sig att 81 % spelar dataspel (78 % kvinnor och 84 % män). Kvinnor spelar pusselspel och sociala spel medan män föredrar action, racing och sport.

2 Psykologi och förändringar i samhället

Enligt Europeiska statistikorganet (ISFE), som gjorde en undersökning 2015 spelar svenskarna mest dataspel i hela Europa. Undersökningen visade att 62 % av alla svenskar spelar dataspel. Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) siffror från 2011/2012 är dataspelande vanligast bland pojkar som är 16–18 år. 25 % av dem spelade minst tre timmar per dag.

Fundera på: Hur mycket dataspel spelar du? Vilka dataspel spelar du? Jämför med de tre undersökningarna från Reflect, ISFE och SCB. Om du spelar: Varför spelar du? Hur påverkar det dig?

En annan kär ägodel (kanske din viktigaste och käraste ägodel) är telefonen. De flesta av oss har en särskild och mycket nära relation till vår telefon. Idag har vi telefonen med oss överallt och en dag utan din telefon skulle kanske ge upphov till panik. Telefonen uppfanns på 1870-talet och Sverige blev snabbt det mest telefontäta landet i Europa. På 1920-talet kunde vi ringa själva utan att gå via en operatör. Under 1980-talet fick mobiltelefonen sitt genombrott och på 2000-talet ökade antalet mobiler exceptionellt. 1992 skickades det första sms:et. 1998 tog sms:andet fart, först i Finland sedan i allt fler länder för att nu användas av i stort sett alla. År 2000 skickades 17 miljarder sms i hela världen, 2005 500 miljarder och 2010 nästan 7 biljoner sms via mobiltelefoner.

Telefonens utseende över tid.

2 Psykologi och förändringar i samhället

Sms-skickandet har lett till ett nytt beteende och ett nytt sätt att kommunicera tankar och känslor på. Du skickar kanske kärlekssms, ändrar överenskommelser, röstar i tv-tävlingar, får påminnelser, får information och reklam. 2009 skickade vi svenskar ungefär fyra till fem sms per dag. En tonåring skickade minst 20 per dag. I dag är det fler och fler som använder Snapchat. Användandet av Snapchat ökar enormt bland unga människor.

Fundera på: Hur känns det om du glömt eller blivit av med din mobil? Hur många sms skickar du per dag? Använder du Snapchat? Vad skriver du?

Teknisk psykologi är ett område där forskarna fokuserar på hur samspelet mellan människa och teknik fungerar. Man undersöker även hur t.ex. stress, ledarskap, perception och informationssystem påverkar detta samspel. (Henry Egidius ”Psykologi guiden.se”)

EEG och eye tracking.

I psykologiämnet har ett nytt tillämpningsområde utvecklats på grund av alla dessa snabba tekniska förändringar. Området heter teknikpsykologi eller teknisk psykologi.

Hur forskar man? De snabba tekniska förändringarna har lett till att nya tekniker används när forskare i psykologi undersöker människans beteende, t.ex. elektroencefalografi (EEG), eye tracking och hjärnscanningsmetoder. EEG är ett sätt att mäta hjärnans elektriska aktivitet. I hjärnans nervceller pågår det ständigt elektrisk aktivitet som kan registreras med hjälp av små metallplattor som sätts mot hårbotten. Eye tracking eller ögonspårning är en metod att spåra och mäta ögats rörelser med hjälp av avancerade kameror. Forskarna kan med hjälp av denna teknik mäta ett första intryck av saker och ting. På så sätt kan vi förstå många orsaker till våra dagliga handlingar.

2 Psykologi och förändringar i samhället

Hjärnscanning

Eye tracking kombineras gärna med andra tekniska mätningar, t.ex. hjärnscanning, för att förstå sambandet mellan vad vi ser och hur vi reagerar. Hjärnscanning innefattar en rad tekniker för att direkt eller indirekt mäta hjärnans struktur och funktion. Det finns två kategorier av tekniker: Tekniker som mäter strukturen på hjärnan (olika områdens storlek). 2. Tekniker som mäter hjärnans aktivitet (dvs. vilken funktion olika delar har). 1.

Det finns många olika tekniker t.ex. CT, PET, MRI och fMRI, som har utvecklats från 1970-talet till 1990-talet. Sedan 1990-talet har fMRI dominerat i forskningen. En fMRI fångar upp hur mycket syre (via blodflödet) olika delar av hjärnan konsumerar och ger på så sätt en bild över hjärnans aktivitet som visas i olika färger på datorn. För att kunna genomföra en hjärnscanning måste personerna ligga stilla i en stor apparat. Den senaste tekniken är en kamerahjälm som är bärbar. För första gången kan hjärnan därmed avbildas samtidigt som en person rör sig i en verklig miljö. Många personers hjärnaktivitet kan mätas samtidigt, vilket gör att gruppbeteende idag kan studeras med denna teknik. Men med hjälmen på huvudet kanske beteendet inte blir som vanligt. Nu har du tagit del av hur samhället förändrats via teknisk utveckling. I kommande avsnitt ska du få läsa hur dessa förändringar påverkat människans beteende.

6 I lärarmaterialet finner du: En studie kring yrkes identitet och stolthet med tillhörande uppgifter.

Arbetspsykologi När du är färdig med dina studier kommer du med stor säkerhet att arbeta. En majoritet av alla vuxna människor arbetar, vilket tar mycket tid och kraft. Arbetet har en dominerande roll i våra liv. En viktig delidentitet i mångas liv är ens yrkesidentitet och arbetsprestationer kan leda till mycket stolthet. 1999 frågade Per Johansson ett antal människor i Sverige: ”Vad skulle du göra om du vann 100 miljoner?”. Ingen svarade att de skulle sluta arbeta, men de skulle arbeta mindre.

Fundera på: Vad skulle du göra om du blev ekonomiskt oberoende?

Arbetspsykologi behandlar hur arbetsrelaterade upplevelser och erfarenheter påverkar människors tankar, känslor och beteenden.

Personalpsykologi är en gren av arbetspsykologin som handlar om ledarskap, utbildning inom arbetslivet, rekrytering av nyanställda och olika former av prestationsmätning (belöning och karriärplanering).

Organisations psykologi är en gren av arbetspsykologin som fokuserar på hur olika organisationer påverkar dem som arbetar på en arbetsplats. (Henry Egidius ”Psykolog guiden”)

204

Utifrån ovanstående fakta är det inte förvånande att arbetspsykologi är ett av psykologins äldsta tillämpningsområden. Arbetspsykologi har en stark ställning i Norden.

6.1 Vad är arbetspsykologi? Arbetspsykologi är ett område som utgår ifrån individperspektivet. Det är den enskilde individen och personens arbetsuppgifter som står i fokus, men mot bakgrunden att när man arbetar ingår man oftast i ett socialt sammanhang. Arbetspsykologin vill få fram kunskap vad det gäller arbete och individens förhållningssätt till arbete. Många forskare inom arbetspsykologi gör en indelning i arbetspsykologi, personalpsykologi och organisationspsykologi. Arbets- och organisationspsykologi kan belysas och analyseras utifrån psykologins olika perspektiv. Ett par av perspektiven ska du nu få ta del av.

6 Arbetspsykologi

6.2 Fördjupning i olika perspektiv De olika perspektivens teorier och modeller har använts för att t.ex. förklara stress inom arbetslivet och hur den kan minskas, vad som motiverar oss att arbeta och hur man kan få arbetsgrupper att fungera. Psykologin har även bidragit till ett stort antal tester som används vid anställningar. Du ska nu få läsa om en del av dessa teorier och studier.

Det biologiska perspektivet En del forskare inom arbetspsykologi har haft en biologisk utgångspunkt när de undersökt stress på arbetsplatser och hur ändrade rutiner på arbetsplatser kan förebygga ohälsa. I Sverige studerade man hur det monotona arbetet vid löpande bandet hos Volvo i Skövde påverkade arbetarna. Studiens resultat ledde till att man övergav arbetet vid löpande band och gick över till ett grupporienterat arbete, där självstyrande arbetslag fick ökat ansvar. En annan svensk studie gjordes av Bo Melin. Han följde ca 70 snabbköpskassörskor och mätte deras nivå av stresshormoner, blodtryck m.m. 70 % hade problem med värk i nacke och skuldror. Bo Melin fann att om tiden i kassan halverades sjönk stresshormonet och blodtrycket. Men smärtorna försvann inte. Studien ledde till en ny lagstiftning. Idag får kassörskor inte arbeta heltid i kassan och en större flexibilitet och arbetsrotation har införts på varuhus.

I lärarmaterialet finner du: En rapport från stressforskningsinstitutet att redogöra för och värdera.

205

6 Arbetspsykologi

I lärarmaterialet finner du: En uppgift om friåret.

Bo Melin har också undersökt och utvärderat friåret. Friåret innebar att en person som hade arbetat minst två år, kunde vara ledig i tre månader och upp till ett år med 85 % av lönen om någon arbetslös gick in och arbetade. Detta system testades 2005–2007. Bo Melin mätte stresshormonet kortisol före och efter friåret på 23 personer. Friåret ledde till att stresshormonet minskade drastiskt. Han jämförde även kortisolnivån hos arbetslösa, men deras kortisolnivåer ökade. Att vara arbetslös eller ha ett friår ledde till olika biologiska konsekvenser. Sammanlagt ingick 1 300 personer som fått ett friår. Melin kom fram till att var femte person bytte arbetsuppgifter när de gick tillbaka till sin arbetsplats och 12 % bytte arbetsgivare.

Det kognitiva perspektivet

I lärarmaterialet finner du: Exempel på frågor och tester vid anställning.

206

Forskning inriktad på kognitiva processer har framförallt bidragit till att förstå betydelsen av motivation inom arbetslivet. För att kunna prestera på sin arbetsplats gäller det att vara motiverad. Kunskaper med det kognitiva perspektivet som utgångspunkt har inte bara lett till insikter om betydelsen av arbetsmotivation utan även bidragit till att arbetsgivare använder sig av olika tester för att mäta vem som är den bästa personen att anställa. Testerna används som en del i rekryteringsprocessen tillsammans med bl.a. anställningsintervjuer.

6 Arbetspsykologi

Det finns en rad olika tester som mäter personens kompetens t.ex. vad det gäller kognitiv förmåga, fysisk förmåga, språkförmåga, problemlösningsförmåga och rumsuppfattning. Det finns en rad olika ledarskapstester och personlighetstester för att försöka välja den mest lämpliga kandidaten till en tjänst. När ett företag ska använda sig av tester är det viktigt att de som ska anställa först fastställer vilka krav de eftersöker hos personen de vill anställa. Om man ska anställa en medarbetare till en reklambyrå är det kanske viktigt att personen är kreativ. Det gäller då att använda sig av tester som verkligen mäter det som de har tänkt (hög validitet) och som är pålitliga som urvalsinstrument (hög reliabilitet).

Det sociala perspektivet Inom arbets- och organisationspsykologi har man studerat arbetsgruppen och ledarskapet, eftersom man på de flesta arbetsplatser är medlem i en arbetsgrupp och har en chef eller ledare. Man har funnit att det på arbetsplatser ofta finns två typer av grupper, nämligen formella och informella grupper. De formella grupperna är bestämda att finnas för att nå målen på en arbetsplats. Medan de informella uppstår utifrån arbetsplatsens behov. De informella grupperna har oftast stor betydelse för hur man trivs på arbetsplatsen (om man är medlem i någon informell grupp). Om man står utanför de informella grupperna känner man sig kanske utstött på arbetsplatsen och vantrivs därmed. För att förstå hierarkin på en arbetsplats och hur människor trivs måste både de formella och informella grupperna kartläggas.

Formell grupp är de grupper som är formellt bestämda att finnas. De utgör den officiella organisationen. De har bildats för att nå målen på arbetsplatsen. Det finns även tydliga arbetsuppgifter för grupperna.

Informell grupp bildas spontant och har inga formulerade mål och regler. (Henry Egidius ”Psykologi guiden.se”)

Fundera på: Ge exempel på vilka formella och informella grupper som finns på din skola? Ge exempel på vilka formella och informella grupper som finns på andra arbetsplatser du känner till?

Wilfred Bion utvecklade på 1960-talet en teori om människors beteenden i en arbetsgrupp. Han menade att en arbetsgrupps uppgift är att sträva mot målen, men att på vägen dit kan både grupprocesser och individuella processer påverka om målen nås. Om arbetsgrup-

207

Iaa Hedin

Tankar, känslor och beteenden

Iaa Hedin är psykologilärare (och samhälls kunskaps- och religionslärare) på Borgarskolan i Malmö, med många års erfarenhet av bland annat IB-programmet och ämnet psykologi.

ISBN 9789151100593

789151 100593

Psykologi 2a och 2b

Tankar, känslor och beteenden

Psykologi 2a och 2b

Iaa Hedin

Tankar, känslor och beteenden Psykologi 2a och 2b