9789151100463

Karin Hjälmeskog & Didaktik Karin Höijer (red.) för hem- och konsumentkunskap

Innehåll 1. Inledning

9 Karin Hjälmeskog & Karin Höijer En blick bakåt 11 Från hushållning till hållbarhet 11 Ämnets bakgrund och uppdrag förr och nu 13 Humanekologisk teori 14 Didaktiskt språk 18 Bokens kapitel 18 Referenser 20

2. Undervisning om hemmets praktiker

23

Päivi Palojoki & Marianne Pipping Ekström Holistiskt synsätt och ämnets särart 23 Vardagen i förändring 25 En skola i förändring 26 Hur borde ämnet utvecklas?

28 Sammanfattning 30 Diskussionsfrågor 31 Referenser 31

3. HK-didaktisk kompetens – att välja innehåll i undervisningen

35

Karin Hjälmeskog De didaktiska frågorna 36 Utbildningsfilosofi 37 Filosofisk orientering 39 Undervisningstraditioner 41 Didaktiskt förhållningssätt 46 Referenser 46

4. HK-didaktik på läroplansteoretisk grund

49

Karin Hjälmeskog & Karin Höijer Grundskolans läroplaner 50 Kursplaner i HK – vad vet vi om förändringar och utveckling?

54 Kursplanen i klassrummet – läroplansarbete 55 Didaktisk planering – didaktisk analys 57 Kunskap i handling 64 Diskussionsfrågor 66 Referenser 66

5. Undervisning, värderingar och kontroverser

69

Andreas Håkansson Varför tycker vi olika?

71 Kontroversiella frågor 73 Värdepedagogik 75 Implikationer för HK-läraren 78 Implikationer för undervisningen 79 Diskussionsfrågor 80 Referenser 81

6. Grupparbete i hem- och konsumentkunskap

83

Cecilia Lindblom Definition av grupparbete 83 Grupparbete i skolan 84 Grupparbete i HK-klassrummet 85 Bedömning i relation till grupparbete 89 Hur kan man få framgångsrika grupparbeten i HK? 91 Diskussionsfrågor 92 Referenser 92

7. Kokböcker, recept och matlagning

95

Albina Granberg Läs vad det står i receptet!

Recept i ett sociokulturellt perspektiv Dåtid och nutid Recept i text och bild Recept i hem- och konsumentkunskap

95 95 96 96 97

Receptets svårigheter 98 Vilka kunskaper behövs – om receptlitteracitet 101 Finns det perfekta receptet?

102 Diskussionsfrågor 102 Referenser 103

8. Matkultur och psykosocial hälsa

105 Ingela Bohm Matval i hem- och konsumentkunskap 105 Vad ligger till grund för våra matval?

106 Konsekvenser för lärande 108 Dubbla budskap och teori kontra praktik 108 Att undervisa utifrån smak, kultur, sociala relationer, hälsa och rättssäker bedömning 109 Diskussionsfrågor 114 Referenser 114

9. Framtidens säkra matkonsumenter

117

Marie Lange Livsmedelshygien 117 Säker mat – fyra punkter 118 Nya matvanor – nya risker 121 Var och av vem lär barn och unga om hygien?

122 En säker matkultur 123 Diskussionsfrågor 124 Referenser 125

10. Samtal, rum och artefakter i samspel i undervisningen

129

Anna Maria Hipkiss Semantiska vågor 131 Språkets olika uttryck i undervisningen 133 Samspelet mellan innehåll, interaktion och plats – två exempel 135 Avslutning 140 Diskussionsfrågor 142 Referenser 142

11. Var-frågan i centrum: perspektiv på HK-klassrummet

145

Karin Höijer Anteckningar från fältarbete 145 HK-lärarens vardagskontext: klassrummet 146 Det rumsliga HK-rummet 150 Att byta kontext: exemplet utomhusmatlagning 157 Rum för HK 162 Övning: få syn på ditt lärande klassrum 163 Referenser 164

12. Att arbeta med betyg och bedömning

167 Karin Höijer Nytt betygssystem på 1990-talet 168 Från inlärning till lärande 168 Två grundpelare 169 Bedömning för lärande och av lärande 172 Fem olika syften med bedömning 173 Betyg och bedömning i HK 175 Planera för progression 176 Ämnesspecifika förmågor 177 Kunskapskraven 179 Betyg 180 Precisering 180 Hur gör man när man ska sätta betyg?

181 Att reflektera över 182 Referenser 182

1 Inledning Karin Hjälmeskog & Karin Höijer Vad är hem- och konsumentkunskap, HK? Varför finns HK som skolämne?

Hur går HK-undervisning till? Det är frågor som kan besvaras på många olika sätt. Den här boken vänder sig till dig som ska bli lärare i HK eller som redan arbetar som det. I boken kommer dessa och många andra frågor som har med undervisning i HK att göra att behandlas.

Genom att boken handlar om undervisning, är det en bok i didaktik. Efter­ som vi inte diskuterar undervisning generellt, utan undervisning just i HK, är det en ämnesdidaktisk eller specifikt en HK-didaktisk bok. Men vad är då HK-didaktik? Inledningsvis kan vi säga att HK-didaktik både är ett kunskapsområde, med fokus på HK-undervisningens praktik, och ett forskningsfält, där HK-undervisning undersöks. I fokus finns undervisningens innehåll: Vad handlar undervisningen om? Hur läggs undervisningen upp? Varför undervisar man om just detta och på detta sätt? De tre didaktiska frågorna, vad, hur och varför, kan ge en första bild av vad didaktik är.

Som forskningsområde är hem- och konsumentkunskapsdidaktik ungt, men vi får allt mer kunskap om ämnet och undervisningen genom att forskningen blir mer omfattande, både i Sverige och internationellt. Inom HK-didaktisk forskning handlar det både om att undersöka undervisningen så som den är och att diskutera hur undervisning skulle kunna se ut. Denna inriktning har att göra med såväl analys som handling och syftar i förlängningen till att utveckla HK-didaktiken som kunskapsområde, det vill säga undervisningen i ämnet.

Hem- och konsumentkunskap förknippas av många med matlagning vilket inte är särskilt märkligt med tanke på att många lektioner innehåller handlingen att laga mat och klassrummet ofta är utformat med ett antal köksenheter. Frågan som uppstår är varför vi lagar mat. Några lärare har uttryckt det som att maten är vårt främsta läromedel, att vi lagar mat med ett syfte (Höijer 2013).

I HK används maten för många syften: vi lagar mat, men vi gör det inte för att eleverna ska äta sig mätta, utan för att genom handlingen skapa möjligheter för eleverna att utveckla kunskap om komplexa områden som frågor om hälsa, ekonomi och miljö i ett hushållsperspektiv.

Inledningsvis formulerade vi frågan varför HK finns i skolan. Detta har 9

Karin Hjälmeskog & Karin Höijer förstås att göra med hur man ser på hela utbildningens roll, varför vi har ett utbildningssystem där alla ska tillbringa mycket av sin tid som barn och unga. Det finns flera syften med utbildningen, vilket kan uttryckas som kvalifikation, socialisation och subjektifiering eller personformering (Biesta 2015). Kvalifikation handlar om att eleverna ska få kunskap, färdigheter och fallenhet, vilka de behöver för att kunna ”göra” saker – de blir kvalificerade att göra väldigt specifika saker, som i yrkesutbildning då de får behövliga yrkes­kunskaper, men det kan också vara mer generellt som att kvalificeras för att leva i vårt komplexa samhälle, medborgarkunskap. I HK skulle vi kunna tala om kvalifikationer som har att göra med att vara medlem i ett hushåll och att vara konsument, med allt vad det innebär.

Förutom kvalifikationer initierar utbildning eleverna i det samhälle de ska leva i. Det handlar då om att lära om sätt att göra och vara i samhället, om normer och traditioner. Denna socialisation är delvis ett uttalat syfte för utbildning, säger Biesta, men som forskning har visat så reproducerar utbildning även omedvetet sociala strukturer. I HK skulle det kunna handla om att värderingar som har med vad ett hem är och hur det ska skötas, om mat och måltider och om normer i rela­tion till konsumtion förmedlas till eleverna både medvetet och omedvetet. Slutligen så påverkar utbildning eleven som person, och det kan vara negativt eller positivt. Biesta kallar detta för subjektifiering och det har att göra med hur eleverna blir initiativtagande och ansvarstagande subjekt. HK står med ett stadigt ben i livet i hem och familj och det handlar då om att vara del av denna mer privata gemenskap, men har sitt andra ben ute i samhället, lokalt och globalt, eftersom frågor om konsumtion och hållbar utveckling är så centrala. Därmed handlar det även om ett publikt subjekt.

Utifrån dessa övergripande syften handlar lärarens uppgift om att med ledning av styrdokumenten (läroplan och kursplan) välja undervisningens innehåll, hur innehållet ska presenteras för eleverna och vilka arbetsformer som används i undervisning om ett specifikt ämne/tema. Vilka val läraren gör påverkas av många olika faktorer, faktorer som har med lärarens kunskap och värderingar att göra (se kapitel 3 HK-didaktisk kompetens – att välja innehåll i undervisningen av Hjälmeskog). Vilka val läraren gör får konsekvenser för elevernas meningsskapande, vad de lär sig. För att på bästa sätt få fram ämnets betydelse för elevernas kvalifikation, socialisation och personformering behöver läraren reflektera över sina val och dessutom måste läraren ta hänsyn till de elever som finns i klassrummet, deras kunskap, förförståelse och deras situation just nu. Denna bok kommer att på olika sätt behandla frågor som kan bidra till att läsaren utvecklar sådan didaktisk klokhet eller kompetens.

10

1. Inledning

En blick bakåt Hem- och konsumentkunskap är ett ämne med rötter i sent 1800-tal. Det var då ämnet utvecklades på olika håll i landet, i Uppsala, Stockholm och Göteborg. Ämnet har genomgått stora förändringar under de cirka 140 år det funnits i skolan. I diskussionerna kring ämnets införande i såväl flickskola som folkskola hörs argument utifrån såväl kvalifikation, socialisation som personformering (Johansson 1987; Hjälmeskog 2000). I dagens HK-undervisning finns spår kvar av artonhundratalets husliga utbildning samtidigt som mycket är annorlunda.

En stor förändring var när ämnet gick till att bli ett ämne för alla elever i grund­ skolan i början av 1960-talet, från att ha varit ett ämne för flickor i tidigare skolformer. Visserligen hade pojkar haft de teoretiska delarna i realskolan och i de skolor som ingick i försöksverksamheten med enhetsskolan hade både pojkar och flickor haft ämnet under 1950-talet. Något som finns kvar sedan ämnets tidiga historia, i varje fall i viss mån, är arbetet i så kallade familjegrupper, där elever jobbar i grupper om tre till fyra elever som tilldelas olika arbetsuppgifter inom gruppen. Ett annat synsätt som lever vidare handlar om hur en HK-lokal bör se ut och hur de ser ut.

Från hushållning till hållbarhet Ett område som känns igen från ämnets tidiga historia är hushållning som sedan dess varit ett centralt tema för ämnet om än i olika skepnader. När huslig ekonomi infördes för folkskolans flickor var ett viktigt skäl att lära unga flickor och blivande arbetarhustrur hur de skulle kunna klara familjens mathållning på låga arbetarlöner (Johansson 1987; Hjälmeskog 2000). I Undervisningsplan för rikets folkskolor (1919) benämns ämnet hushållsgöromål och har följande mål: Undervisningen i hushållsgöromål i folkskolan har till uppgift att bibringa lärjungarna grundläggande insikt och färdighet i de inom ett hem vanligen förekommande hushållsgöromålen, vänja dem vid ordning, renlighet och sparsamhet och såmedelst utveckla deras praktiska begåvning samt hos dem väcka aktning och håg för husligt arbete. (s. 146)

I anvisningarna framträder hur eleverna ska lära sig hushålla med hushållets resurser. Hushållsarbetet ska genomföras på ett ändamålsenligt och hygieniskt sätt, och matlagning och bakning bör avse: beredning av enkel, smaklig och närande kost till ett billigt pris. Traktens egna produkter böra, i så stor utsträckning som finnes lämpligt, få komma till användning. Köksväxter böra kunna erhållas från skolträdgården, där sådan finnes.

Barnens uppmärksamhet bör fästas på de under olika årstider växlande priserna, och vid valet av maträtter i skolköket bör hänsyn tagas till dessa växlingar. (s. 147)

11

Karin Hjälmeskog & Karin Höijer Att ämnet är inriktat mot hushållning märks också i utbildningen av lärarna.

När Lundh (1945, s. 59) talar om diskussionen inför starten av Fackskolan för Huslig Ekonomi i Uppsala visar han på hushållning både ur ett hushålls­ perspektiv när han skriver att flickorna i skolköksundervisningen ska lära sig ”hur man genom användande av moderna teknikens hjälpmedel i hög grad kan spara på såväl arbetskraft som husgeråd och därmed förekomma förtidig utslitning av både det ena och det andra”, och hushållning ur ett nationalekonomiskt perspektiv genom att hävda att undervisningen gör en insats för att ”råda bot på den misshushållning, som flerstädes rådde inom de enskilda hushållen”, vilket ansågs gagna hela samhällets ekonomi.

Vid grundskolans införande är målet med undervisningen att ”göra eleverna förtrogna med de arbetsuppgifter som förekommer i ett hem” (Lgr62, s. 355).

För första gången talas både om livet i hem och familj och livet som konsument. ”All undervisning i hemkunskap ska vara konsumentfostran …” (Lgr62, s. 340).

Förutom konsumentfostran talas om hushållning med olika resurser, som tid och pengar, och vård av såväl hem och kläder betonas.

På 1980-talet blev miljö en fråga för alla ämnen i den svenska grundskolan.

Det märks också i kursplanen för hemkunskap där syftet med ämnet är att eleverna ska få förutsättningar att rationellt och i samverkan ekonomiskt planera boende och skötsel av hem, mathållning, kläder, hygien och hushållsekonomi.

Eleverna skall inse betydelsen av hushållning med personliga och gemensamma resurser. (Lgr80, s. 85)

Att det handlar om ett globalt tänkande framgår i målet för hemkunskap, vilket inleds med följande meningar: Eleverna ska skaffa sig kunskaper om begränsningar och den ojämna fördelningen av jordens resurser. De ska fostras till respekt för att hushålla med resurser och bruksföremål och för möjligheterna att återanvända vardagstingen. (Lgr 80, s. 85)

I dag talar vi i stället om hållbarhet, vi ska konsumera hållbart, ha en hållbar matkonsumtion med mera. Allt inom ramen för strävanden om en hållbar utveckling, som i kursplanen från 2011 (Skolverket 2011) blivit ett övergripande syfte för HK. Man kan säga att inom HK har fokus gått från att hushålla med hushållets knappa resurser här och nu, även om man ser det som samhällsnyttigt, till att hushålla med globala resurser för en hållbar framtid. De globala målen för hållbar utveckling kan vara en utgångspunkt där man visar på betydelsen av ett helhetstänkande kring social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.1

1 Se globalamalen.se

12

1. Inledning

Ämnets bakgrund och uppdrag förr och nu Utvecklingen i Sverige skedde naturligtvis inte i ett vakuum. Grundandet av undervisning inom det husliga området pågick på många håll i Europa och i resten av världen vid samma tid. De svenska pionjärerna reste till Tyskland, England, Skottland, Belgien och USA och lät sig inspireras av vad som skedde där.

Ellen Swallow Richards var en av förgrundsfigurerna som bidrog till ämnets grundande i USA (Richardson 2002). I sin bok Domestic Economy in Public Education (Richards 1889) föreslår hon en fyraårig kurs för både pojkar och flickor vid 10–14-års ålder. Kursen skulle delas mellan naturvetenskap och att kunna sköta eldande, städning, tvätt, matlagning och kosthåll men även handarbete som att sy och sticka skulle ingå. Hon ansåg det viktigt att undervisningen skulle bestå av både tankens och handens arbete (Richards 1889). I USA, liksom i Sverige, har ämnet vuxit fram ur ett samhälleligt behov – och tyngdpunkten kom att ligga på att kvinnorna skulle utbildas för att motverka den allt sämre situation som många, främst arbetarfamiljer, befann sig i med dåliga bostads- och matförhållanden (Richards 1889; Johansson 1987; Hjälmeskog 2000).

Ett annat sätt att se på ämnets ursprung är att ta avstamp i ämnets akademiska bakgrund. Detta är inte helt enkelt för HK då det inte handlar om en miniversion eller översättning av en specifik akademisk disciplin. Under sent 1800-tal gjordes stora framsteg inom naturvetenskaplig forskning, vilken tillhandahöll kunskap inom exempelvis nutrition och hygien. Kunskap som inte bara var viktig för handel och industri utan även för att på ett mer generellt sätt skapa bättre levnadsförhållanden för människorna i samhället, särskilt för dem som hittills levt under bristfälliga förhållanden. Naturvetenskap kom därför att bli en nödvändig del av utbildningen inom den husliga utbildningen, vilket tydligt framgår i Ellen Swallow Richards kursförslag som nämns ovan.

Det som också blev tydligt var att inom den husliga utbildningen tolkades och användes naturvetenskaplig kunskap för vardagliga situationer i hem och hushåll. Som Badir (1993, s. 209) säger utifrån nordamerikanska förhållanden: ”While the rational of the need for scientific information in the formation of a professional was being used, it became clear, very early in the devlopment of programmes, that home economists were to be ’interpreters’ of science and not ’creators’ of knowledge”. Badir talar om vilken betydelse det faktum att home economists skulle uttolka vetenskap, inte utveckla ny, kan ha haft för förståelsen av och utvecklingen inom Home Economics. Hon menar att eftersom naturvetenskap definieras som manligt och det var män som definierade hur nya natur­ vetenskapliga rön skulle relateras till Home Economics blev män ”gatekeepers of a new field of study for women – the ­science of home economics” (Badir 1993, s. 210). Samtidigt definierades Home Economics vid ett möte i Lake 13

Karin Hjälmeskog & Karin Höijer Placid2 som en disciplin inom ekologi och humaniora. Detta utmanade föreställningar om naturvetenskapens dominans när intresse också riktades mot kunskap om hur människor fungerar och uppdraget att verka för människors bättre livskvalitet. Även i Sverige har en dragkamp mellan å ena sidan naturveten­skap, och å den andra humaniora och samhällsvetenskap varit kännbar på olika sätt.

Att lärarna i det husliga området skulle uttolka naturvetenskapliga rön och inte skapa ny kunskap bekräftas också av Palmblad och Eriksson (1995) när de skriver om hur staten på 1930- och 1940-talen såg hushållslärarna som en nyckelgrupp när det gällde reformer inom kost och hygien: ”… lärare, i synnerhet skolkökslärarna och hushållslärarna. Skolköksseminarierna och hushållsskolorna menas ha en stor betydelse för folkhälsoarbetet; här finns en kår som kan utnyttjas i den propagandistiska verksamheten” (s. 32).

Hur ser då uppdraget ut idag? Det är komplext. Som lärare ska man bygga sin undervisning på vetenskaplig grund och eftersträva objektivitet på så sätt att inte en viss ideologi eller uppfattning förespråkas. Varje elev ges möjlighet att utveckla sin unika egenart. Samtidigt ska läraren förmedla och förankra värden som mänskliga rättigheter och demokrati: ”Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö” (Lgr11, s. 7). Genom skolans undervisning ska eleverna således utveckla både kunskap och värden.

Ett sätt hur man kan tänka kring detta är att elever och lärare tillsammans utforskar värden som exempelvis respekt för vår gemensamma miljö. De kommer då att upptäcka såväl kunskapsluckor, motsättningar som intressekonflikter, vilka de måste försöka att hantera utifrån de kunskaper de har inhämtat. Det är här viktigt att man som lärare vågar utmana eleverna, men givetvis utan att de upplever sig trampade på. I flera kapitel i boken diskuteras frågor i relation till detta dubbla uppdrag.

Humanekologisk teori Ellen Swallow Richards ville först kalla ämnet Human Ecology. Hon lånade begreppet från oekology, ekologi, vetenskapen om levande organismer och den omgivning de lever i. Hon inkluderade i organism även människor och deras funktion i hemmet och de vidare omgivningarna. Hon fick dock inte använda namnet, det var förbehållet studier av flora och fauna. Swallow Richards hade också ett annat namnförslag: euthenics som kan förklaras som vetenskapen om hur människans funktion och välbefinnande kan förbättras genom förbättring av levnadsförhållandena. Till slut stannade dock Swallow Richards och hennes 2 Det hölls ett antal konferenser inom Home Economics i Lake Placid, USA, och den första arrangerades i september 1899. Se vidare American Home Economics Association (1899).

14

Karin Hjälmeskog & Karin Höijer Den humanekologiska modellen och HK-globerna kan stödja läraren både för att förklara vad hem- och konsumentkunskap är, för exempelvis föräldrar och elever, vid planering av undervisning och i själva undervisningen.

Didaktiskt språk Modeller som globen och den humanekologiska teorin ger bidrag till ett ämnesspecifikt språk, ett HK-didaktiskt språk. Läraren får begrepp för att visa på vad som är specifikt för HK. Vad är det som skiljer HK-undervisning från exempelvis samhällskunskapen då båda kan ta upp samma fenomen, exempelvis hållbarhet och sophantering? Vad är det som skiljer HK-undervisningen från NO-undervisning eller undervisningen i idrott och hälsa trots att alla tre ämnena behandlar begreppet energi? Svaret på dessa frågor handlar bland annat om från vilket perspektiv fenomenet studeras och för HK:s del är det utifrån ett individ- och hushållsperspektiv. Modellerna ovan visar på hur det studerade fenomenet därför alltid befinner sig invävt i ett antal relationer och ömsesidiga samband, såväl inom hushållet som mellan hushållet och de olika omgivningarna.

Att kunna sätta ord på vad som sker i HK-klassrummet hjälper läraren både att alls se ett fenomen och att kunna reflektera över det och därmed också kunna utveckla sin undervisning. Didaktik och didaktisk forskning kan stödja läraren i utvecklingen av dessa förmågor.

I varje ämne i skolan lär sig elever begrepp som skiljer sig från vardagens sätt att tala, ett ämnesspråk. Ett ämnesspråk är ofta mer formellt och abstrakt än vardagsspråket (Skolverket 2014). I HK som handlar om fenomen i vardagen kan detta vara särskilt komplicerat, men samtidigt lika viktigt som i alla andra ämnen. HK-specifika begrepp kan vara ”kökstermer” som exempelvis namnen på redskap, metoder och material, och begrepp för att kunna tala om mer abstrakta fenomen som exempelvis jäsprocess, energi och hållbarhet. Precis som läraren behöver begrepp för att se och reflektera behöver eleven kunna både rikta sin uppmärksamhet mot specifika fenomen och processer och ha ord för att tala och skriva om vad de ser och vad som sker. HK-läraren behöver därför medvetet arbeta med att utveckla elevens ordförråd inom ämnet och formulera uppgifter så att de blir tankemässigt utmanande (Skolverket 2014).

Bokens kapitel Efter detta inledande kapitel följer elva kapitel. Först några mer övergripande, om ämnet som helhet, om didaktik och läroplansteori och om reflektion. Därefter följer några kapitel som tar upp olika aspekter av HK-undervisning.

Ett övergripande resonemang om HK och ämnets relation till hemmet och 18

1. Inledning vardagen förs i kapitel 2 Undervisning om hemmets praktiker av Päivi Palojoki och Marianne Pipping Ekström. De noterar att förändringar i samhället påverkar undervisningen i HK, och ska påverka eftersom ämnet handlar om livet i hem och familj i relation till samhälle och natur. Även förändringar inom skolan kan medföra utmaningar för läraren i HK. I kapitel 3 HK-didaktisk kompetens – att välja innehåll i undervisningen där lärares didaktiska val står i fokus diskuterar Karin Hjälmeskog olika sätt på vilka dessa val har synliggjorts. Hon ger därmed också redskap för lärare att reflektera över sina val och de konsekvenser lärares val har för elevers kunskapsutveckling.

Läroplaner och kursplaner utgör de styrdokument som läraren har att utgå ifrån och förhålla sig till vid planering och genomförande av undervisningen.

I kapitel 4 HK-didaktik på läroplansteoretisk grund är dessa dokument i fokus och Karin Hjälmeskog och Karin Höijer gör både historiska och internationella utblickar för att ge en bakgrund till och förståelse för dagens HK-kursplan. Vidare ges exempel på modeller som kan vara till hjälp för lärare när de planerar och analyserar sin undervisning.

Andreas Håkansson konstaterar i kapitel 5 Undervisning, värderingar och kontroverser att undervisningen i HK, om kursplanen ska följas, inte ska vara normativ, och han diskuterar hur lärare kan göra för att hantera kontroversiella etiska frågor där våra värderingar spelar in.

I HK-undervisningen arbetar eleverna ofta i grupper. Att arbeta i grupp är något eleverna behöver lära sig, konstaterar Cecilia Lindbom i kapitel 6 Grupparbete i hem- och konsumentkunskap. Hon resonerar om olika sätt för eleverna att hantera uppgiften att arbeta i grupp och ger några råd för vad man som HKlärare kan göra för att få grupparbetet att fungera.

Ett av de mest centrala läromedlen i HK-undervisningen är recept. Albina Granberg diskuterar i kapitel 7 Kokböcker, recept och matlagning receptens komplexitet och visar på hur mycket kunskap som egentligen tas för given att eleven har för att kunna arbeta utifrån ett recept.

Ett holistiskt sätt att se på hälsa förordas av Ingela Bohm i kapitel 8 Mat­ kultur och psykosocial hälsa. Hon resonerar om både fysisk, men också den inte lika uppmärksammade psykosociala hälsan och hur dessa olika perspektiv kan stå mot varandra i undervisning om mat och matkultur.

En viktig aspekt av hälsa i HK är hygien. Marie Lange resonerar i kapitel 9 Framtidens säkra matkonsumenter om livsmedelshygien. Hon ger en bakgrund till betydelsen av kunskap i hygien och ger förslag på hur man som HK-lärare kan arbeta för att eleverna ska få de nödvändiga kunskaperna inom området.

Kapitel 10 Samtal, rum och artefakter i samspel i undervisningen handlar om elevernas kommunikation och att de behöver kunna tala om innehållet i HK på olika sätt; de måste kunna knyta an till sina befintliga kunskaper och sin 19

Karin Hjälmeskog & Karin Höijer egen vardag med ett vardagligt språk och de ska utveckla ett mer vetenskapligt grundat ämnesspecifikt språk. Anna Maria Hipkiss lyfter fram hur rummet och tingen påverkar kommunikationen och poängterar hur viktigt det är att lärare hjälper elever att utveckla det ämnesspecifika språket både när de formulerar uppgifter och när de samtalar med eleverna under lektionerna.

I kapitel 11 Var-frågan i centrum: perspektiv på HK-klassrummet tar Karin Höijer också upp rummen och tingen, men på ett annat sätt. Hon diskuterar också hur rummet ger förutsättningar för agerande och kommunikation och visar hur man genom att byta rum, hon exemplifierar med undervisning ute i naturen, kan påverka hur elever handlar och kommunicerar.

I det avslutande kapitlet 12 Att arbeta med betyg och bedömning skriver Karin Höijer hur man kan tänka kring betyg och bedömning generellt och specifikt i HK. Höijer diskuterar de ämnesspecifika förmågorna och kunskapskraven, samt om hur HK-läraren kan resonera vid betygsättning.

Referenser American Home Economics Association (1899). Lake Placid Conference proceedings: Volume 1–3. Home Economics Archive: Research, Tradition, History. http://hearth. library.cornell.edu/h/hearth/browse/title/6060826.html#1901 (2018-04-23) Badir, Doris (1993). The marginalization or ghettoization of home economics: in particular its ghettoization within academe. I: Kettschau et al. (red.) Youth, family and household. Global perspectives in development and quality of life. Baltmannsweiler: Schneider Verlag Hohengehren GmbH. Biesta, Gert (2015). What is Education For? On Good Education, Teacher Judgement, and Educational Professionalism. European Journal of Education, vol. 50, nr. 1, s. 75–87.

DOI: 10.1111/ejed.12109.

Bubolz, Margaret M. & Sontag, Suzanne M. (1988). Integration in home economics and human ecology. Journal of Consumer Studies and Home Economics, vol. 12, nr 1, s. 1–14.

Bubolz, Margaret & Sontag, Suzanne (1993). Human Ecology Theory. I: Boss, P. G., Doherty, W. J., LaRossa, R., Schumm, W. R. & Steinmetz, S. K. (red.), (1993).

Sourcebook of family theories and methods: A contextual approach. New York: Plenum Press. https://link.springer.com/book/10.1007%2F978-0-387-85764-0 Bubolz Margaret M.; Eicher, Joanne B. & Sontag, Suzanne M. (1979). The human ecosystem: a model. Journal of Home economics, vol. 71, nr 1, s. 28–31.

Grönqvist, Margareta & Hjälmeskog, Karin (1998). Hemkunskap betraktat ur ett didaktiskt perspektiv. Uppsala.

Grönqvist, Margareta & Hjälmeskog, Karin (2011). Globen I och Globen II. Hämtade från hkrummet.se.

Hjälmeskog, Karin (2000). Democracy beings at home. Utbildning om och för hemmet som medborgarfostran. Uppsala Studies in Education 94. Uppsala universitet.

Höijer, Karin (2013). Contested food: the construction of home and consumer studies as a cultural space. Uppsala: Uppsala universitet.

20

Didaktik för hemoch konsumentkunskap Karin Hjälmeskog & Karin Höijer (red.)

Hem- och konsumentkunskap är ett mångvetenskapligt ämne som har en nära relation till hemmet. Det handlar om hur vi agerar i vardagen och hur vi förhåller oss till varandra och till vår omvärld. Ofta förknippas hem- och konsumentkunskap med matlagning och klassrummet är utformat med köksenheter. På de flesta lektioner lagar eleverna mat och är därmed mycket aktiva. Maten är ett viktigt läromedel i undervisningen och genom maten får eleverna möjligheter att utveckla kunskap om komplexa områden såsom hälsa, rättvisa, ekonomi, jämställdhet och miljö ur ett hushållsperspektiv.

Att undervisa i hem- och konsumentkunskap kan alltså vara en utmaning. I denna bok ges underlag och redskap för att reflektera över undervisningen i ämnet. Boken spänner över ett brett fält och den ger en inblick i den aktuella didaktiska forskningen inom hem- och konsumentkunskap. Som stöd för den didaktiska reflektionen presenterar författarna didaktiska modeller och teorier. I boken diskuteras också olika frågor som berör undervisningens innehåll och genomförande: hur läraren kan hantera kontroversiella frågor, grupparbetets respektive lokalens roll samt ämnets språk och begrepp.

Karin Hjälmeskog är doktor i pedagogik och docent i didaktik, verksam vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet.

Karin Höijer är doktor i kostvetenskap och arbetar som universitetslektor i mat- och måltidsvetenskap vid Högskolan Kristianstad.

ISBN 9789151100463

9 789151 100463