ODLING – SÅ FUNKAR DET
Mull = växtdelar som har brutits ner av maskar, smådjur och mikroorganismer.
Jord Du måste ha jord för att odla. I jorden samlas syre, vatten och näring som plantorna använder för att växa. Jord är en blandning av finmald sten och mull. Stenen har krossats och malts sönder av väder och vind. Mullen är förmultnade delar från djur och växter. Mullen gör att jorden blir luftig, mer näringsrik och kan hålla kvar vatten. Sol Växter behöver sol för att växa. De flesta vill ha fullt solljus medan andra klarar sig bra i halvskugga. Plantor som får för lite sol blir långa och rangliga eftersom de sträcker på sig i jakten på ljus. Vatten Växter måste ha vatten, annars torkar de och dör. Växternas rötter suger i sig fukt och drar upp den i plantan. Samtidigt följer det med näringsämnen från jorden. Om du vattnar för mycket kan jorden få syrebrist. Då kvävs och ruttnar rötterna. Lagom är bäst!
Solljus Syre Koldioxid
Vatten 6
ODLING – SÅ FUNKAR DET
Fotosyntesen En växt är som en energi- och syrefabrik. Den omvandlar solljus, vatten och koldioxid till energi som den använder för att växa. Som tack släpper den ut syre som människor och djur använder för att andas. Den här processen kallas fotosyntesen.
Från frö till planta 1. Frö. Ett frö innehåller all kraft som behövs för att bilda en planta. 2. Grodd. Ett frö som hamnar i jorden börjar gro. Fukten och värmen gör att kraften vaknar till liv. 3. Skott. När fröet har grott skjuter det upp ett litet skott ovan jord. Skottet har ett eller två hjärtblad som sträcker sig mot ljuset. Samtidigt utvecklas rötter i jorden. 4. Stickling. Efter några dagar har skottet fått riktiga blad och kallas för stickling. 5. Planta. När sticklingen fått fler blad kan den använda sol, vatten och koldioxid för att växa vidare. Plantan utvecklas med hjälp av fotosyntesen.
Hjärtblad = de första små bladen som tittar upp ur jorden.
ODLING – SÅ FUNKAR DET
7
Är grönsak en frukt? Grönsaker som pumpa, squash, gurka och tomat är egentligen frukter. Frukterna bildas när en blomma befruktas. När frukterna har mognat på sina plantor är de klara att skördas. Då kallas de plötsligt för grönsaker!
Från blomma till frukt till frö 1. En växt som blommar är beredd att bilda frukt. Men först måste den bli befruktad, ungefär som när en kvinna blir med barn. 2. De flesta blommor innehåller hanar och honor. En del växter har antingen bara hanblommor eller bara honblommor. Hanarna har ståndare med pollenkorn. Honorna har pistiller som tar emot pollenkornen. 3. När hanens pollen flyttas till honans pistill blir honan befruktad. Pollen förs över med vinden eller med hjälp av insekter som tar med sig pollen när de flyger från blomma till blomma. 4. När blomman är befruktad utvecklas frukt. Vatten, näring, sol och kol från koldioxid i luften gör att frukten växer och blir stor och smakrik. 5. Mogna frukter och grönsaker innehåller kärnor eller frön som kan användas till nya plantor.
Pistill
Visste du att: • En ettårig växt lever bara en säsong. De flesta grönsaksväxter och sommarblommor är ettåriga. De måste sås på nytt nästa år.
• En del växter är tvååriga, till exempel morot och rödbeta. De bildar roten första året och blommor året efter. Det är inte ofta man ser blommande morötter, de är ju ofta uppätna redan första året.
Pollen som förts till pistillen av t ex ett bi, faller ner och befruktar fröämnena.
Pollen
Pollenkollen Hjälp till med pollineringen! Skaka lite på en planta som blommar, då lossnar pollen från ståndaren och hamnar förhoppningsvis på pistillen. Eller för över pollen mellan blommorna på samma växtsort med en liten pensel.
8
ODLING – SÅ FUNKAR DET
Kronblad
Ståndare Fröämnen
Stjälk
Samla frön till nästa år – så gör du När dina plantor har vuxit, blommat och gett frukt kan du ta frön till nästa år. När du har skördat fröna ska de torka ordentligt innan de läggs i små kuvert eller påsar av papper. Märk påsarna och förvara dem torrt och svalt. • Grönsaker som tomat, squash, pumpa, bönor, ärter och majs har frön i själva frukten. När grönsakerna är mogna skrapar du ur fröna, sköljer av dem och lägger dem till tork på en tidning i en vecka. • Hos vissa växter samlar du frö från blommorna. När växten har blommat bildas frön. När fröna är så mogna att de nästan trillar av är det dags att samla in dem. Sätt en liten påse över blomman, knip åt med fingrarna kring stjälken och bryt av den. Då hamnar fröna i påsen av sig själva. Växter som morot och rödbeta blommar först andra året. Låt en planta av varje sort stå kvar i landet under vintern. Nästa sommar blommar de och bildar frö, och då kan du samla nya frön.
• En del växter kommer tillbaka år efter år. De kallas perenner. Buskar, bärväxter och rabarber är exempel på perenner.
ODLING – SÅ FUNKAR DET
9
BONDBÖNA Bondbönan är en kaxig typ som tål både kyla och blåst. Den växer som en buske och får vitsvarta eller röda blommor. Efter blomning utvecklas långa bönskidor där bönorna ligger. Bondbönor odlas av bönor från förra året. Du kan så dem tidigt på våren. Bondbönor är bra mat, de är fulla av protein som bygger upp kroppen. Protein ger muskler och en stark kropp. Så odlar du bondbönor: 1. Lägg på och mylla ner ett 3–4 centimeter tjockt lager stallgödsel i jorden på våren, några veckor innan du sår. 2. Så direkt i grönsakslandet. Tryck ner bönorna cirka 5 centimeter i jorden med 15 centimeter mellan varje böna. 3. Vattna noga. 4. Sätt märkpinnar vid de rader där du satte bönorna. 5. När de första bladen kommit upp behöver bönorna något att klättra på. Gör ett nät av grenar eller stick ner grova pinnar vid plantorna. 6. Gödsla med lite stallgödsel en gång före midsommar. 7. Bondbönor behöver mycket vatten, se till att jorden håller sig fuktig. Vattna på jorden, inte på själva plantan. 8. När bönorna har blommat börjar baljorna utvecklas. Knipsa av plantornas toppar så blir baljorna kraftigare. När du tar bort topparna kan plantorna också slippa bladlöss. 9. Skörda när baljorna är cirka 15 centimeter långa och bönorna inuti fortfarande är små. De bönorna kan du koka lätt och äta med hela baljan. Om du väntar blir bönorna större. Stora baljor går inte att äta, du måste pilla ut bönorna och koka dem.
Ät aldrig råa bondbönor! De innehåller ämnet lektin som gör att du får ont i magen. Lektinet försvinner när du kokar bönorna.
Sådd: Mitten av maj. Grotid: 5–15 dagar. Skördas: Mitten av juli–september.
JAN
FEB
MARS
APR
MAJ SÅDD
10
BONDBÖNA
JUNI
JULI
AUG
SEPT
SKÖRD
OKT
NOV
DEC
Sådjup: 5 centimeter. Plantavstånd: 15 centimeter. Placering: Sol. Skötsel: Rensa ogräs. Bind upp på växtstöd. Lägg på ett 10 centimeter tjockt lager med färskt gräsklipp en eller två gånger under sommaren. Vatten: Ofta och mycket. Växtvänner: Potatis, gurka, blomkål, vitkål, kryddor, dill, spenat. Ovänner: Bladlöss. Plats i pallkrage Det får plats 18 plantor med bondbönor i en pallkrage. Läs om odling i pallkrage på sidorna 66–67. Läs om stallgödsel på sidan 71.
Balkongliv! Bondbönor kan odlas i kruka på balkong20 en. Krukan behöver inte vara så djup, det cm räcker med 20 centimeter. Bondbönan vill ha sol till halvskugga och jorden får inte torka ut. BONDBÖNA
11
RECEPT SMÖRSTEKTA BONDBÖNOR, 4 portioner Du behöver: ½ kilo färska bondbönor 1 liter vatten 1 tesked salt ½ vitlöksklyfta 1 matsked smör ½ kryddmått salt Gör så här: 1. Bryt isär bönskidorna och pilla ur bönorna ur skalen. 2. Koka upp vatten och 1 tesked salt. Lägg i bönorna och låt dem koka i 3 minuter.
GRÖNKÅL Grönkål är grönsakslandets coolaste växt. Den är krusigt snygg och lätt att odla. Och bäst av allt: den kan stå kvar i jorden och ge skörd under vintern! Grönkål är nyttig också, den innehåller Cvitamin som gör dig pigg och fibrer som gör att magen mår bra.
3. Stjälp över bönorna i ett durkslag så att det heta vattnet hälls ut. 4. Spola bönorna snabbt i kallt vatten. 5. Skala bort det tunna skalet på bönorna. 6. Smält smör i en kastrull. 7. Pressa vitlök och blanda i smöret ihop med ½ kryddmått salt. 8. Lägg bönorna i smörblandningen och rör runt. Klart!
Så odlar du grönkål: 1. Lägg på och mylla ner ett 3–4 centimeter tjockt lager stallgödsel i jorden på våren, några veckor innan du planterar. 2. Förodla inomhus i kruka. Så 2–3 frön i varje kruka, sätt dem på 1 centimeters djup. 3. Vattna för att fukta jorden. Använd blomspruta så blir det mer som en dusch. En hård stråle kan spola omkring fröna. 4. Sätt en märkpinne i krukan och täck med plast, det blir som ett växthus. Gör hål i plasten så det inte blir instängt. Ställ krukan på en bricka och ställ den ljust. Vattna på brickan, då kan vattnet sugas upp underifrån. Se till att jorden alltid är fuktig. 5. Efter 5–15 dagar tittar det första gröna upp. När plantorna vuxit till sig behöver de skolas om, alltså flyttas till krukor med mer jord där de kan växa till sig. En planta i varje kruka. Vattna regelbundet. 6. När plantan är stabil sätts den ut i grönsakslandet. Stjälp försiktigt ut plantan ur krukan och ställ den i en grop i jorden. Fyll på med jord och tryck till kring plantan så att den står stadigt. Vattna. Särskilt viktigt i början! 7. När bladknippena har vuxit till sig kan du ge grönkålen stöd genom att fösa upp lite jord intill plantan. 8. Gödsla med nässelvatten några gånger under säsongen. Lägg å JAN
FEB
SKÖRD
12
BONDBÖNA
MARS
APR SÅDD
MAJ
JUNI
JULI
UTPLANTERING
AUG
Läs om att förodla på sidan 64. Sådd: Inomhus i kruka: April. Ut i grönsakslandet: Juni. Grotid: 5–15 dagar. Skördas: September– februari.
SEPT
OKT
NOV
DEC
SKÖRD
GRÖNKÅL
13