Läsa
Det första delprovet prövar elevernas läsförståelse. Syftet är att se hur de kan läsa, förstå och tolka olika texttyper, samtidigt som du som lärare får ett bedömningsunderlag i relation till läroplanens kunskapskriterier. Eleverna tränar också på att besvara frågor på, mellan och bortom raderna och förbereds på det sättet inför de nationella proven i årskurs 6.
För att genomförandet ska bli smidigt förbereder du elevhäftena med texter och frågor, tar fram ordböcker om det behövs och ordnar en lugn arbetsmiljö. För elever som behöver extra stöd kan du anpassa utan att påverka själva prövningen av läsförståelsen. Det kan till exempel handla om att förtydliga instruktioner, dela upp provet i mindre delar med pauser, erbjuda muntliga eller digitala svar, ge extra skrivtid eller markera nyckelord före läsningen.
Tidsåtgången är ungefär 80–90 minuter, fördelat på två lektioner. Här är ett exempel:
• Lektion 1: Texter med frågor (cirka 40 minuter).
• Lektion 2: Texter med frågor och bildtolkning (cirka 40–50 minuter).
Det är också möjligt att genomföra alla texter på en gång eller sprida ut dem över flera kortare pass. Det inledande momentet ”Inför läsning av texterna” (sidorna 7–17) är frivilligt, men vi rekommenderar att du inkluderar det. Genom att samtala gemensamt om textens innehåll, genre och centrala begrepp får eleverna möjlighet att väcka nyfikenhet, aktivera sina förkunskaper och skapa den förförståelse som ger bästa möjliga förutsättningar att visa sin läsförståelse.
Eleverna ska läsa olika texter och besvara läsförståelsefrågor av olika slag: flervalsfrågor, fritextsvar och uppgifter som kräver tabell- eller bildtolkning. Din roll som lärare är att introducera uppgiften, rätta och bedöma svaren samt följa upp med återkoppling.
Efter provet bör återkopplingen ske. Gå igenom frågorna tillsammans och visa hur man kan hitta ledtrådar i texten med hjälp av lässtrategier som att söka information, tolka uttryck och dra slutsatser. Låt även eleverna reflektera över sin egen insats: Vad gick lätt? Vad var svårt? Vad behöver jag öva på? När proven är rättade ger du individuell respons – muntligt eller skriftligt – där du lyfter styrkor och visar på nästa steg. Resultaten kan sedan användas för att planera den fortsatta undervisningen.
Frågetyper och poängbedömning i läsförståelse
I läsförståelsetestet är frågorna formulerade för att testa elevernas kunskaper på olika nivåer. Vår bedömning av vad som efterfrågas och hur pass lätt eleverna kan hitta och formulera svaret har legat till grund för hur frågorna poängsätts. En viktig del gällande poängsättningen av frågorna är att poängen endast är där för att signalera för eleverna vilken typ av fråga det rör sig om, alltså om den ger utrymme för eleven att visa kunskaper på olika nivåer.
I årskurs 4 och 5 kan eleven visa på godtagbar nivå och mer än godtagbar nivå. I årskurs 6 kan eleven visa kunskaper på E-, C- och A-nivå. Tabellen för att sedan sammanställa elevresultatet är alltså inte summativ på så sätt att man sammanställer en totalpoäng.
Frågorna är uppbyggda så att sammanställningen av poängen i stället handlar om att summera vid hur många tillfällen eleven har visat upp respektive kunskapsnivå. En del frågor är formulerade så att eleverna kan hitta konkreta svar (information) i texterna. Dessa frågor ger 1 poäng. Andra frågor är formulerade så att svaret inte finns konkret formulerat i texten. Eleverna måste utifrån sådant som anges konkret dra slutsatser och kunna urskilja detaljerna i en helhet. De behöver föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som kan utläsas mellan raderna. Eleven ska kunna göra relativt god koppling till orsakssamband, tidsaspekter och ibland andra texter. Dessa frågor ger 2 eller 3 poäng. Det här betyder att du som lärare måste avgöra vilken nivå eleven ligger på om hen exempelvis har missat många enpoängsfrågor, men lyckats med flertalet tvåpoängsfrågor. Undersök om eleven har svårt för en viss frågetyp, missuppfattat eller annat som gör att de lättare frågorna inte är besvarade.
Detta skiljer sig från de nationella proven. Vi har valt att göra på det här sättet för att det ska bli tydligare vilken frågenivå eleverna har svarat på och fått rätt på. Det ger en mer rättvis bild i stället för att summera totalpoängen och utifrån det ge ett omdöme.
I årskurs 4 och 5 får eleverna ännu inga betyg. Där används i stället skriftliga omdömen, vilket gör att bedömningen i detta material är indelad i två nivåer: godtagbara kunskaper och mer än godtagbara kunskaper. Syftet är att ge en tydlig återkoppling på elevens utveckling, samtidigt som det markerar riktningen mot de betygskriterier som gäller i årskurs 6.
Inför läsning av texterna
Förbered eleverna inför läsningen av texterna på sidorna 25–31 genom att samtala om innehållet, genretypiska drag samt centrala ord och begrepp. Hjälp dem att aktivera sina tidigare erfarenheter och känslor för att väcka nyfikenhet och skapa förförståelse inför läsningen. Det gynnar alla elever, inte bara de som läser svenska som andraspråk, och ger bättre förutsättningar för både engagemang och förståelse.
Vad kan sagor lära oss?
Om texten: Texten handlar om vilken betydelse sagor har haft och fortfarande har för människor.
Genre: Beskrivande faktatext.
Ord att förklara: nedskriven, muntlig, från mun till mun, berätta ur minnet, syfte, underhållning, fantasi, budskap, värdering, modig, ärlig, livskunskap, kultur, tradition, värdering, generation, fenomen, stenbumling, äng, stimulera, hopp, mångfald, gemenskap.
Att prata om:
• Eleverna kan få berätta om sina favoritsagor och varför de tycker om just dem.
• Prata om vem som har berättat sagor för dem, till exempel en familjemedlem eller i form av bok eller ljudsaga.
• Diskutera varför sagor finns och vad de kan vara bra för.
• Undersök om sagor kan hjälpa oss att förstå vad som är rätt och fel. Be eleverna ge exempel.
• Prata om vad ett budskap är och om sagor alltid har ett budskap.
• Fråga vad eleverna tänker på när de hör ordet fantasi.
Vad kännetecknar en saga?
En saga är en fantasifull berättelse som ofta innehåller övernaturliga inslag, tydliga karaktärer och en handling med början, problem och slut. Sagor har berättats i generationer både för att underhålla och för att förmedla livsvisdom.
• Typiska drag är att de börjar med orden ”Det var en gång”, har en tydlig dramaturgi, skildrar kampen mellan gott och ont, innehåller magiska inslag och återkommande figurer som hjältar, prinsessor, troll eller listiga djur.
• De har ofta ett budskap eller en sensmoral och innehåller upprepningar, till exempel tre önskningar eller tre hinder.
• Sagor speglar värderingar, normer och kultur. De skapar gemenskap, väcker fantasi och ger vägledning i frågor om rätt och fel.
Sagan om Pinocchio
Om texten: Texten bygger på en klassisk saga med en tydlig inledning, ett magiskt problem, hinder och en avslutning där huvudpersonen lär sig något.
Genre: Saga, skönlitterär berättande text.
TEXT 3
Ord att förklara: snickare, träbit, magisk, skicklig, tälja, dockteater, rymma, ljuga (ljög, ljugit), hemifrån, fe, förtrolla, skämmas, slukas (slukats), förtvivlad, vattenyta, flyta, imponerad, belöna.
Att prata om:
• Diskutera vad som kännetecknar en saga.
• Prata om vad som händer när någon blir förtrollad.
• Fråga om eleverna hört talas om Pinocchio tidigare och vad de förknippar med honom.
• Förklara vad en snickare gör och hur trä kan användas.
• Beskriv vad en dockteater är och hur marionettdockor fungerar.
• Diskutera vad ordet ärlig betyder och vad som händer när någon ljuger.
Overkliga verkliga djur
Om texten: Texten beskriver fyra ovanliga djur som påminner om sagodjur men som finns i verkligheten. Den visar hur naturen ibland kan verka ännu mer fantasifull än sagor. Alla djur i texten är utrotningshotade.
Genre: Faktatext.
Ord att förklara (lägg i ordruta): klassificering, livsmiljö, egenskap, gälar, fenor, fjäll, vibration, termit.
Att prata om:
• Be eleverna berätta om de sett något djur som ser märkligt eller magiskt ut.
• Prata om djur i olika miljöer som hav, djungel och öken.
• Diskutera om verkliga djur ibland kan vara lika fantasifulla som sagodjur.
• Visa hur man kan sortera fakta i en sexfältare för att förstå texten bättre. Rita upp en tom sexfältare på tavlan, gå igenom rubrikerna (Klassificering, Utseende, Föda, Livsmiljö, Förflyttning, Speciella egenskaper) och låt eleverna fylla i under eller efter läsningen.
Vad kännetecknar en faktatext?
En faktatext presenterar kunskap på ett sakligt och strukturerat sätt.
• Typiska drag är tydliga underrubriker, information som är sorterad efter olika aspekter, användning av fackord/begrepp och ofta bilder eller tabeller.
• Den berättar inte en historia utan fokuserar på fakta.
• Syftet är att informera, förklara och väcka nyfikenhet.
TEXT 4
Så tar du hand om en drake
Om texten: En humoristisk instruktionstext som blandar vardag och fantasi och utgår från idén om att ha en drake som husdjur.
Genre: Instruktionstext.
Ord att förklara (lägg i ordruta): sele, motionsrunda, veterinär, brandsläckare, vaccination, brandfarlig, kaos.
Att prata om:
• Prata om vilka husdjur eleverna har eller känner till och vad man behöver tänka på när man tar hand om dem.
• Diskutera vad ett djur behöver för att må bra, till exempel mat, motion, vila och kärlek.
• Jämför med vad som skulle hända om man hade en drake. Vad blir likt och vad blir annorlunda?
• Fråga vad som kan gå fel när man tar hand om ett magiskt djur.
• Låt eleverna berätta om de har läst en instruktion tidigare, till exempel ett recept eller spelregler.
• Diskutera hur instruktioner brukar se ut och varför man ofta använder punktlistor.
Tolka bilden
Om bilden: Bilden väcker frågor om vad som är saga och vad som är verklighet. Den kan visa något som verkar magiskt, overkligt eller påhittat – kanske ett sagoväsen, en förtrollad plats eller ett ögonblick där fantasi och verklighet möts. Fokus ligger på att tolka vad som är möjligt och vad som hör hemma i sagans värld.
Genre: Illustrativ bild med berättande och fantasifulla inslag. Den här typen av bild används ofta i sagoböcker, äventyrsberättelser eller konst för att väcka fantasin och få betraktaren att fundera över skillnaden mellan det verkliga och det påhittade.
Ord att förklara: tolka, fantasi, verklighet, saga, magi, äventyr, sagoväsen, trovärdig, förvandling, berättelse, miljö, påhittad, verklig, gräns.
Att prata om: Eftersom bilden inte får visas i förväg kan ni i stället prata om hur man kan tänka när man tolkar en bild.
• Vad får en bild att kännas som en saga?
• Hur ser man om något verkar verkligt eller påhittat?
• Vad i bilden kan tyda på magi, fantasi eller något övernaturligt?
• Kan en bild visa både verklighet och saga samtidigt? Hur då?
Diskutera gärna några andra bilder (ej provbilden) och träna på att säga:
• Vad ser jag?
• Vad tror jag händer?
• Är det verkligt eller påhittat – varför tror jag det?
• Vad får mig att tänka på sagor eller fantasi?
Det är viktigt att eleverna förstår att bilden kan visa något mellan verklighet och fantasi snarare än en tydlig handling. Därför ska de:
• resonera och tolka, inte bara beskriva vad de ser
• veta att det inte finns ett enda rätt svar – flera tolkningar är möjliga.
Inför läsning av texterna
Förbered eleverna inför läsningen av texterna på sidorna 83–94 genom att samtala om innehållet, genretypiska drag samt centrala ord och begrepp. Hjälp dem att aktivera sina tidigare erfarenheter och känslor för att väcka nyfikenhet och skapa förförståelse inför läsningen. Det gynnar alla elever, inte bara de som läser svenska som andraspråk, och ger bättre förutsättningar för både engagemang och förståelse.
Introduktion – Vi sätter ord på känslor
Om uppgiften: Den här gemensamma introduktionen hjälper eleverna att bekanta sig med ord som beskriver känslor – hur de känns, hur de märks i kroppen och hur de kan uttryckas. Samtalet skapar förförståelse inför de texter som eleverna senare ska läsa och skriva.
TEXT 1
Genomförande:
1. Visa ”ordmolnet”, som finns här nedanför, eller skriv upp några av orden.
Läs upp några ord högt och fråga: – Vilka ord känner ni igen?
– Finns det något ord ni inte hört förut?
2. Samtala kort om orden.
Välj några exempel och fråga: – Hur känns det i kroppen när man är glad eller orolig?
– Hur kan man se på någon att hen är arg eller rädd?
3. Avsluta gemensamt.
• Säg till eleverna: ”De här orden beskriver känslor som vi kommer att möta i texterna vi ska läsa. När vi förstår orden blir det lättare att förstå hur personerna känner sig.”
Vad vill känslorna säga oss?
Om texten: Under en dag hinner vi uppleva många olika känslor. Texten diskuterar vad dessa känslor försöker tala om för oss – alltså vilka behov som ligger bakom.
Genre: Beskrivande/förklarande faktatext med populärvetenskaplig ton.
Ord att förklara: behov, ledtråd, glädje, förvåning, nyfikenhet, rädsla, sorg, ilska, äckel, avsky, skam, energi, glädjetårar, må-bra-hormon, oxytocin, endorfiner, bli yr, illamående, överlevnad, trygghet, käkarna, axlarna, knuffas, klump, tröst. (De flesta ord som beskriver känslor bör ni redan ha arbetat med i samband med ordmolnet.)
Att prata om:
• Prata med eleverna om hur det känns i kroppen när man är glad, ledsen, arg eller rädd. Hur märker vi att vi känner något? Var i kroppen känns det – magen, hjärtat, händerna, axlarna?
TEXT 3 TEXT 2
• Ställ frågor som:
– Var i kroppen brukar du känna dig orolig eller glad?
– Hur märker du att någon annan är ledsen eller arg?
– Har du varit med om att du plötsligt blev väldigt glad eller arg – vad hände då?
• Låt eleverna fundera på om känslor kan hjälpa oss.
– Tror du att känslor kan säga något viktigt till oss?
– Vad kan man behöva när man är rädd? Ledsen? Glad?
• Prata om vad ordet behov betyder. Vad kan ett behov vara? (Exempel: mat, sömn, trygghet – och fler.)
Liam inte lagom
Om texten: En skönlitterär berättelse om Liam, en pojke med många känslor i kroppen.
Texten handlar om hur han lär sig att acceptera och hantera sina känslor och att det är okej att känna mycket. Han vågar också möta sin rädsla och osäkerhet. Berättelsen utspelar sig under en eftermiddagslektion i klassrummet och återges ur Liams perspektiv.
Genre: Skönlitterär text – en novell. Berättelsen är sammanhängande och återges i sin helhet.
Ord att förklara: hopplöst, vulkaner, studsa, dunka, fnissa, ta åt sig, dra in snor, nudda, gipsa en arm, knak, brak, fokusera, lagom, sladda ut ur (klassrummet), gnisslande, märkliga, flaxa, vingla, sårbar.
Att prata om:
• Förbered eleverna på att berättelsen är skriven ur Liams perspektiv.
• Hur kan det kännas att ha mycket som ”kryper i kroppen”?
• Vad kan det betyda att känna sig ”för mycket”?
• Hur tror du man känner sig om andra härmar eller hyschar en?
• Har du någon gång känt en ”kyla” i kroppen när något var jobbigt?
• Vad innebär det att vara modig – att våga något trots att man är rädd?
Känslokarusellen och Som en skatt
Om texterna: De här två dikterna handlar om känslor – hur de förändras, känns i kroppen och påverkar våra liv. Den ena dikten beskriver känslolivet som en virvlande karusell med färger och bilder, medan den andra handlar om värdet i en relation – som en skatt vi håller nära.
Genre: Skönlitteratur, poesi.
Vad är en dikt?
En dikt kan vara kort eller lång. Ibland rimmar den, ibland inte. Den berättar inte alltid en historia, men kan i stället visa hur något känns eller ser ut. Många dikter använder liknelser, rytm eller bilder för att hjälpa oss att känna igen en känsla eller tanke. Det finns inte ett enda rätt sätt att förstå en dikt, du får tänka och känna själv när du läser.
Ord att förklara: sprider, guld, strimmor, brusar, hastigt, skatt, utforska, skiner.
Att prata om:
• Vad är en dikt? Har ni läst dikter tidigare? Hur brukar de se ut och låta?
• Hur kan känslor kännas i kroppen? Kan känslor ha färg, form eller fart?
• Hur vet man att någon betyder mycket för en? Hur känns det?
• Har du någon gång varit väldigt glad, ledsen eller överraskad? Vad hände då?
Min stora dag
Om texten: Texten handlar om organisationen Min stora dag och hur de skapar minnesvärda och meningsfulla upplevelser för barn och ungdomar som är allvarligt sjuka eller har en diagnos. Man får också veta vad en stor dag kan innehålla och varför dessa dagar är viktiga.
Genre: Beskrivande text, en kort faktaartikel om en organisation och dess uppdrag.
Ord att förklara: uttryck, händelse, organisation, diagnos, kraft, ork, styrka, unik.
Bild: Titta tillsammans på bilden. Vad föreställer den? Vad får ni för känsla av den?
Att prata om:
• Prata om hur språket i en faktatext är uppbyggt och hur det skiljer sig från till exempel en dagbok, ett mejl eller ett inlägg på sociala medier.
• Vad tror eleverna att någon som själv varit med om en stor dag skulle ha skrivit i en dagbok?
• Hur skulle tonen och språket vara annorlunda jämfört med en faktatext?
Om färger hade superkrafter
Om texten: Texten handlar om hur färger kan påverka våra känslor och hur vi människor kan använda oss av den kunskapen i vardagen. Den ger exempel på hur färger används inom reklam, inredning, kläder och vardagssituationer.
Genre: Populärvetenskaplig text, en beskrivande faktatext med lättsam ton. Förklara ordet populärvetenskaplig: fakta som presenteras på ett sätt som är lätt att förstå och intressant att läsa.
Ord att förklara: superkraft, påverka, intryck, liknelse, varma färger, kalla färger, signalera, pigg, trygg, reklam, ilska, lugn, glädje.
Att prata om:
• I texten används många ord och uttryck som beskriver färger genom liknelser (till exempel att något känns som en varm filt) eller kroppsliga reaktioner (till exempel att vi blir pigga eller lugna av vissa färger). Prata om vad liknelser är och ge gärna egna exempel.
• Diskutera tillsammans:
o Tror ni att färger påverkar hur vi mår?
o Har ni varit i ett rum där färgen gjorde er extra lugna eller glada?
o Vilken färg gillar ni mest, och varför tror ni att ni gillar just den?
Tolka bilden
Om bilden: Bilden fångar ett ögonblick fyllt av känsla, kanske glädje, spänning eller anspänning. Den visar något som sker precis nu eller just har hänt. Fokus ligger på att uttrycka en spontan och tydlig känsla genom kroppsspråk och ansiktsuttryck.
Genre: Illustrativ bild, känslobild eller stämningsbild. Den här typen av bild används ofta i böcker, kampanjer eller bildbanksmaterial för att illustrera en inre känsla eller stämning, snarare än en tydlig händelse.
Ord att förklara: tolka, känsla, uttryck, ansiktsuttryck, kroppsspråk, situation, händelse, spänning, glädje, rädsla, ilska, överraskning, ledsen, rörelse.
Att prata om: Eftersom bilden inte får visas i förväg kan ni i stället prata om hur man kan tänka när man tolkar en bild:
• Vad brukar du titta på först i en bild? Ansikten, rörelse eller färger?
• Hur kan man se vad någon känner utan att personen säger något?
• Hur kan man visa glädje, rädsla eller ilska med kroppen?
• Vad kan man gissa om en händelse, även om man bara ser ett ögonblick?
Diskutera gärna några andra bilder (ej provbilden) och träna på att säga:
• Vad ser jag?
• Vad tror jag händer?
• Hur känner sig personerna i bilden?
• Vad får mig att tro det?
Det är viktigt att eleverna förstår att bilden uttrycker något känslomässigt snarare än en tydlig handling. Därför ska de:
• resonera och tolka, inte bara beskriva vad de ser
• veta att det inte finns ett enda rätt svar, flera tolkningar är möjliga.
Inför läsning av texterna
Förbered eleverna inför läsningen av texterna på sidorna 139–147 genom att samtala om innehållet, genretypiska drag samt centrala ord och begrepp. Hjälp dem att aktivera sina tidigare erfarenheter och känslor för att väcka nyfikenhet och skapa förförståelse inför läsningen. Det gynnar alla elever, inte bara de som läser svenska som andraspråk, och ger bättre förutsättningar för både engagemang och förståelse.
Vad är en hjälte?
Om texten: Texten handlar om vad som kännetecknar olika typer av hjältar och var vi kan möta dem. Hjältar finns både i vardagen och i filmer, men vad betyder det egentligen att vara en hjälte?.
Genre: Beskrivande faktatext.
Ord att förklara: hjälte i olika former, hyllas, applåderas, hjältedåd, göra skillnad, stå upp för något, mod, omtanke, rampljuset, osjälviskt, nödsituation, hjältemod, insats, lojalitet, fiktiva hjältar.
Att prata om: Aktivera elevernas förkunskaper och skapa ett öppet samtal kring hjältebegreppet. Använd gärna EPA (enskilt – par – alla) för att alla ska komma till tals.
• Vad tänker du på när du hör ordet hjälte?
• Finns det personer i ditt liv som du tycker är hjältar?
• Kan någon vara en hjälte utan att synas eller få ett pris?
• Kan djur vara hjältar?
• Vad skiljer en superhjälte från en verklig hjälte?
• Är det alltid lätt att göra det som är rätt?
TEXT 3
Myten om Theseus och Minotaurus
Om texten: Den här texten är en hjälteberättelse från den grekiska mytologin. Vi följer Theseus, en ung man som vill ta reda på vem han är och visa mod och klokhet. Texten har flera typiska drag för en myt: ett uppdrag, en farlig motståndare och ett knep som hjälper hjälten ur en svår situation.
Genre: Skönlitterär text, en myt.
Ord att förklara: börda, blodsband, myt, list, övervinna, svärd, tronen, bandit, rykte, blodsband, gift, bägare, bälte, börda, labyrint, nystan, vilse, skepp, segel, förkrossad.
Vad är en myt?
Under antiken i det som i dag är Grekland trodde människor på många gudar, till exempel Zeus, Athena och Poseidon. Man berättade myter om gudar, hjältar, monster och magiska händelser. En myt är en gammal berättelse om en gud, en hjälte eller ett övernaturligt väsen. Hjälten får ofta ett farligt uppdrag, kan få hjälp av en klok person, en gud eller ett magiskt föremål och prövas i mod, list och lojalitet. Myterna hjälpte människor att förklara världen, lära ut rätt och fel och visa vad som är viktigt i livet. Jämför gärna med nordisk mytologi där Oden, Tor och Loke förekommer.
Att prata om:
• Vad är en myt? Känner ni till gamla berättelser med hjältar och monster?
• Varför har människor berättat om hjältar i tusentals år?
• Vad brukar en hjälte göra i berättelser?
• Har du hört om någon som klarade något som verkade omöjligt? Vad krävdes?
• Vad skulle du göra om du gick vilse i en labyrint?
• När ni läser, lyssna efter vad som är typiskt för en hjälteberättelse:
Vad behöver Theseus klara av?
Vem hjälper honom?
Vad lär han sig på vägen?
Vardagshjältar
Om texterna: Texterna handlar om människor som gjort något modigt eller viktigt i vardagen utan att ha superkrafter eller vara berömda. Dessa vardagshjältar visar att hjältemod kan handla om att agera i en nödsituation, stå upp för rättvisa eller förändra normer i samhället.
I den ena texten räddar en brandman ett barn ur en farlig situation. I den andra får vi följa en ung tjej som kämpar för att flickor ska få spela fotboll på lika villkor som pojkar. Genre: Återberättande och beskrivande sakprosatexter baserade på verkliga händelser.
Ord att förklara i första texten: isflak, strömmande, älv, paddling, utmattad, nya krafter, ösa på (sätta ny fart), räddningsbräda, skjutsade, fastlandet.
Ord att förklara i andra texten: omgivning, i smyg, argumentera, styrka, samma förutsättningar, självklar, rättighet, jämställdhet, inkludering, föreläser, supporter, förutsättningar.
Att prata om:
• Vad är en hjälte? Kan man vara hjälte utan att vara känd?
• Vad skulle du själv göra om någon hamnade i fara?
• Har du varit med om att du stått upp för någon annan?
Förklara tillsammans:
• Vad betyder det att vatten är strömmande eller strömt? Visa gärna en filmsekvens eller bild.
• Hur känns det att vara utmattad och hur kan man få nya krafter i en svår situation?
• Diskutera begreppet civilkurage, att våga göra det som är rätt även om det känns svårt.
• Vad betyder jämställdhet? Kan barn påverka något som känns orättvist?
Förslag till EPA-fråga inför texten om Albera:
• Vad kan det betyda att bryta mot normer?
• Har du sett eller varit med om att någon inte fick göra något bara för att de var tjej eller kille?
Sagt om hjältar
Om texten: Den här texten består av citat, alltså korta och tänkvärda saker som andra har sagt om hjältar. Vissa citat är allvarliga och andra är humoristiska. Eleverna får fundera på vad citaten egentligen betyder och vad de säger om hur vi ser på hjältar.
Genre: Citat och tänkespråk, ibland med drag av poesi.
Ord att förklara: trottoarkant, publik, mantel, dyrka, avstånd, närhet, vissna, hederlig, enstaka, nobelpris.
Att prata om:
• Vad är ett citat? Har du hört något klokt eller roligt som någon har sagt och som andra brukar upprepa?
• Varför tror du att människor gillar att samla och dela kloka ord?
• Vad menas med att en person kan vara en hjälte i det tysta?
• Vad är skillnaden mellan att vara hjälte en gång och att vara en hederlig människa hela livet?
Vad är ett citat?
Ett citat är något som någon har sagt eller skrivit och som andra sedan återberättar. Det kan vara klokt, roligt eller tänkvärt, till exempel ett uttryck som får oss att tänka efter eller förstå något på ett nytt sätt.
När man använder ett citat är det viktigt att inte ändra orden, utan att återge dem exakt som de sades eller skrevs. Därför skriver man citatet inom citattecken: ”Det är tanken som räknas.”
Det är också viktigt att tala om vem som sa det, alltså ange upphovspersonen. Det kan vara en författare, en skådespelare, en historisk person eller någon annan som har sagt något minnesvärt.
Sociala medier och vår syn på hjältar
Om texten: Den här texten handlar om hur sociala medier har förändrat vår syn på hjältar. Det som förr tog lång tid att rapportera kan i dag spridas på några sekunder. En film där någon gör något hjälpsamt kan få tusentals delningar – men innebär det att personen verkligen är en hjälte?
Texten ger både fördelar och nackdelar med den här utvecklingen. Eleverna får reflektera över vad hjältemod innebär i en digital tid och fundera över vad som händer med begreppet ”hjälte” när allt delas och bedöms online.
Genre: Argumenterande text, där skribenten uttrycker åsikter och ger argument för dem.
Ord att förklara: syn, handling, journalisterna, rapporteras, sprids, hjältemod, flöden, följare, budskap, miljön, jämlikhet, psykisk hälsa, inspirerar, agera, källkritiska, likes, sammanfattningsvis.
Att prata om:
• Har du sett videor eller bilder online där någon kallats hjälte? Vad gjorde personen?
• Vad betyder det att vara källkritisk? Varför är det extra viktigt när något sprids snabbt?
• Vilka fördelar och risker finns det med saker som delas i snabba flöden?
• Hur tror du att sociala medier påverkar vilka människor vi ser som hjältar?
• Vad tror du är skillnaden mellan att göra något modigt och att göra något för att få likes?
Tips: Använd gärna EPA (enskilt – par – alla). Låt eleverna först fundera själva, sedan prata i par och avsluta i helklass.
Vad är källkritik?
När du läser något på nätet eller ser ett filmklipp är det viktigt att tänka efter: Vem har gjort det här? Är det sant? Kan jag lita på det?
Det kallas att vara källkritisk. En källa är den plats du fått informationen ifrån, till exempel en artikel, en video eller ett inlägg på sociala medier.
När du är källkritisk ställer du frågor som:
• Vem ligger bakom det jag läser eller ser?
• Varför har det publicerats?
• Kan det vara vinklat, överdrivet eller fejk?
• Finns det andra källor som säger samma sak?
Källkritik hjälper dig att inte bli lurad och att förstå vad som är fakta och vad som är åsikter.
Hur är en argumenterande text uppbyggd?
En argumenterande text försöker övertala läsaren om något, till exempel att sociala medier påverkar hur vi ser på hjältar.
Den har ofta den här strukturen:
1. Inledning – du berättar vad du tycker och varför det är viktigt.
Exempel: ”Vi måste tänka efter innan vi kallar någon hjälte.”
2. Argument – du ger flera skäl som förklarar din åsikt.
Exempel: ”Det kan vara farligt att hylla någon som hjälte utan att veta sanningen.”
3. Motargument – du nämner vad andra tycker och bemöter det.
Exempel: ”Visst kan det vara bra att hylla mod, men inte när det är fejk.”
4. Avslutning – du sammanfattar och förstärker ditt budskap.
Exempel: ”En riktig hjälte gör något viktigt, inte bara något som får många likes.”
En bra argumenterande text använder fakta, exempel och tydliga åsikter.
Tolka bilden
Om bilden: Bildens centrala budskap är att vem som helst kan vara en hjälte, oavsett ålder, utseende, yrke eller situation. Bilden är inte kopplad till en specifik text, utan ska tolkas utifrån uttryck, stämning och möjliga betydelser. Det finns inga rätt svar, utan flera möjliga tolkningar.
Genre: Illustration, stämningsbild, bildtolkning. En stillbild som ska tolkas snarare än beskrivas.
Ord att förklara: Anpassa efter behov, till exempel ord som handlar om uttryck, känslor eller situationer i bilden.
Att prata om innan bildanalysen: Inled gärna med en gemensam samtalsstund där eleverna får fundera över hur man kan tolka en bild – inte bara vad man ser, utan vad den kan betyda. Använd gärna frågan nedan för att väcka nyfikenhet och skapa förförståelse:
• Vad brukar du titta på först i en bild? Är det människor, färger, känslor eller något annat?
Lär eleverna att tänka i tre steg när de tolkar bilden:
1. Vad ser jag?
Beskriv konkret vad bilden föreställer.
2. Vad tror jag händer?
Tolka situationen. Vad kan ha hänt precis innan bilden togs? Vad är det som sker just nu?
3. Hur känns det?
Resonera kring stämning eller budskap. Vad tror du bilden vill säga? Vilken känsla förmedlas?
Syfte:
Syftet är inte att hitta rätt svar, utan att öva på att tänka, tolka och prata om vad man ser och känner, och att koppla det till andra texter eller teman.
Tala och samtala
Den muntliga delen består av tre moment som genomförs i mindre grupper om 3–4 elever. Gruppindelningen är viktig. Trygghet gör att fler vågar tala, men det behöver också finnas balans så att inte en elev dominerar eller flera blir tysta.
Temana i de olika momenten är kopplade till texterna i delproven. Därför rekommenderas att eleverna hämtar inspiration från dessa.
De tre momenten bedömer tillsammans elevernas förmåga att uttrycka sig, lyssna, resonera och föra samtal. Varje moment fokuserar på olika delar av den muntliga kommunikationen: att tala, diskutera och samtala.
Bedömning
Läraren observerar och antecknar under alla tre moment med stöd av den bedömningsmall som följer med materialet.
Till de muntliga uppgifterna finns en bedömningsmall som är strukturerad så att läraren enkelt kan kryssa i de olika bedömningspunkterna under genomförandet.
Bedömningen utgår från följande aspekter, som bygger på betygskriterierna och beskrivs mer utförligt i bedömningsmallarna för respektive årskurs. Eleverna bedöms utifrån hur väl de genomför muntliga framställningar med en i huvudsak fungerande inledning, ett tydligt innehåll och en avslutning som knyter ihop framställningen.
Vidare beaktas i vilken grad eleven anpassar sitt tal till syfte och mottagare samt hur begripligt och varierat språket är. Även användningen av kroppsspråk och röst för att förstärka budskapet ingår i bedömningen.
I samtalssituationer bedöms elevens förmåga att delta och bidra till att samtalet hålls igång, att lyssna aktivt på andra och att använda turtagning på ett fungerande sätt. Slutligen värderas elevens förmåga att uttrycka egna åsikter och tankar med viss tydlighet.
Åk 4
Moment 1: Individuell presentation
Eleverna får en fråga som rör känslor och samtalar gemensamt om vad de tycker och varför. Åk 4 Åk 5
Varje elev förbereder och genomför en kort presentation om en saga de känner till. Arbetet görs med hjälp av stödfrågor och tankekarta. Presentationen hålls inför den egna gruppen.
Moment 2: Diskussion om påståenden
Eleverna diskuterar ett eller flera påståenden i gruppen med hjälp av samtalskort, till exempel:”Sagor är bara för barn.”
Moment 3: Samtal om en myt
Läraren, eller en elev, läser högt en kort myt, se sidan 49. Därefter samtalar eleverna tillsammans om mytens innehåll, budskap och form utifrån givna stödfrågor.
Åk 5
Moment 1: Individuell presentation
Varje elev förbereder och genomför en kort presentation om en känslosam händelse. Förberedelsen sker med hjälp av stödfrågor och tankekarta. Presentationen hålls i liten grupp.
Moment 2: Diskussion om påståenden
Eleverna diskuterar ett eller flera påståenden om känslor i gruppen och motiverar sina åsikter.
Moment 3: Samtal om känslor
Åk 6
Moment 1: Individuell presentation
Eleven berättar om någon hen tycker är en hjälte. Det kan vara en person, ett djur eller en karaktär från verkligheten eller fiktion. Förberedelsen sker med hjälp av stödfrågor och tankekarta. Presentationen hålls i liten grupp.
Moment 2: Diskussion om påståenden
Eleverna diskuterar ett eller flera påståenden om hjältar och motiverar sina åsikter.
Moment 3: Samtal om hjältar
Varje elev leder ett samtal kring ett påstående om hjältar. Fokus ligger på att bjuda in andra, fördela ordet, följa upp och sammanfatta.
Skriva
Det tredje delprovet handlar om skrivande. Eleverna får visa sin förmåga att uttrycka sig i olika texttyper. Syftet är att bedöma hur de anpassar språk och struktur till olika genrer.
Som lärare förbereder du genom att kopiera skrivuppgifter, checklistor och skrivtips.
Bestäm om eleverna ska skriva för hand eller digitalt och ordna en lugn arbetsmiljö.
Rekommenderad tid är 120–180 minuter, fördelat på två till fyra lektioner.
För elever som behöver stöd kan du erbjuda förlängd skrivtid, alternativa skrivsätt (dator, diktering eller ljudinspelning) och muntlig återkoppling. Textens innehåll och struktur ska dock alltid komma från eleven själv.
Återkoppling kan ges både genom lärarens kommentarer och genom att eleverna får respons från varandra. Att läsa upp sina texter eller arbeta i par stärker deras medvetenhet om egna och andras styrkor och utvecklingsområden.
Bedömning
Läraren bedömer elevens text med stöd av den bedömningsmall som hör till varje skrivuppgift.
Bedömningsmallarna beskriver vad som ska bedömas, till exempel innehåll, struktur och språk, medan betygskriterierna anger hur prestationen ska bedömas, det vill säga på vilken nivå eleven befinner sig.
Mallarna är uppgiftsspecifika och framtagna utifrån kursplanens betygskriterier. De värdeord som används återkommer i mallarna för att tydliggöra progressionen och säkerställa att bedömningen ligger i linje med Lgr22.
Följande bedömningsaspekter, som bygger på betygskriterierna, behandlas i de olika mallarna. Bedömningen fokuserar på hur väl eleven formulerar sig och anpassar sin text efter syfte, mottagare och situation. Den tar även upp hur eleven strukturerar och utvecklar sitt innehåll samt hur språkets struktur, ordförråd och variation används för att uttrycka sig tydligt och sammanhängande.
Inför skrivandet
Innan skrivandet är det bra att skapa förförståelse genom en gemensam genomgång och klassamtal. Det väcker fantasin och ger eleverna idéer att använda i sina texter. De skrivtips (årskurs 4: sidan 52, årskurs 5: sidan 113, årskurs 6: sidan 173) som hör till den aktuella texttypen kan lyftas fram och gås igenom tillsammans med klassen. Tipsen fungerar som ett konkret stöd i skrivprocessen. De kan också kopieras upp och delas ut till de elever som vill använda dem som hjälp när de skriver.
Progression
Årskurs 5 jämfört med årskurs 4
• Större fokus på inlevelse och känsloskildring.
• Inte bara vad som hände, utan också hur det kändes.
• Ökad medvetenhet om mottagare och syfte.
• Mer levande texter där eleven använder beskrivningar, detaljer och känslouttryck.
• Tydligare sammanhang och struktur mellan meningar och stycken.
Skillnad mellan instruerande text i årskurs 4 och årskurs 5
• I årskurs 4 handlar uppgiften om att beskriva hur något görs. I årskurs 5 handlar det också om varför något görs och hur det upplevs.
• I årskurs 4 är mottagaren den som ska följa instruktionen. I årskurs 5 är mottagaren en vuxen eller en grupp som ska förstå upplevelsen för någon annan.
• I årskurs 4 används ofta en lista eller stegvis struktur. I årskurs 5 förväntas en mer sammanhängande, beskrivande och förklarande text.
Årskurs 6 jämfört med årskurs 5
• Mer genomtänkt struktur med fördjupning och tydlig vändpunkt.
• Tydligare gestaltning av känslor, tankar och stämningar.
• Fler skönlitterära inslag används medvetet, till exempel dialog, miljö och perspektiv.
• Ökad variation i språk och stil för att skapa flyt och uttrycksfullhet.
• Förbättrad språkriktighet, meningsbyggnad och bearbetning och strukturera en argumenterande text med sammanhang och tydlighet.
Åk 4
Saga eller verklighet?
LÄSA 22 Texter 22 Frågor 32
TALA OCH SAMTALA 44 Uppgifter 44
SKRIVA 50
Uppgifter 50
Skrivtips 52
BEDÖMNING 53
Läsa – facit med bedömningsstöd 53
Bedömningsmall Tala och samtala 63
Tala och samtala – elevexempel med bedömning 64
Bedömningsmall Berättande text 69
Bedömningsmall Instruerande text 70
Skriva – elevexempel med bedömning 71
ELEVRESULTAT, SAMMANSTÄLLNING 79 / /
