Liber Svenska 4
Innehåll
Georg och Gloria .................................... 76
Dikter....................................................... 76
Hur känns det när det är på riktigt? 77
Spika språket: Motsatser...........................77
Avslutande uppgift: Poetisk text 77 Sva 79
För kärlekens skull ................................. 80
Om att skriva texter till kärlekslåtar 81
Spika språket: Liknelser ............................81
Avslutande uppgift: Intervju 82
Sva ........................................................... 83
Kärleksguden Eros och Psyke ................ 84
Amor och Psyke 84
Spika språket: Skiljetecken 85
Avslutande uppgift: Nordisk mytologi 86 Sva ........................................................... 87 SKRÄCK 89
Om temat Skräck 89 Upplägg ................................................. 91
Iskalla skuggor 92
Spika språket: Ng-ljudet 93
Avslutande uppgift: Skriv en skräckhistoria 93 Sva ........................................................... 94
Det kryllar av spöken ............................. 95
Avslutande uppgift: Författarporträtt ...... 96
Sva 97
Gåvan 98
Avslutande uppgift: Tankekarta och muntlig sammanfattning 99 Sva ......................................................... 100
Nyckeln till Hinsides ............................ 102
Spika språket: Substantiv 103
Avslutande uppgift: Skriv en fortsättning 104 Sva 105
Varulvar, vampyrer och andra läskiga varelser ..................................... 107 KP-webben 108
Skräckapan Herr Nilsson ........................ 109
Spika språket: Ks-ljudet 109
Avslutande uppgift: Skriv en faktatext ... 110 Sva 111
inre frihet
1. Skapa en omtyckt huvudperson
Mötet i staden
2. Plantera ledtrådar i en läskig miljö ... 147 Elevblad: Promenaden genom skogen
3. Presentera intrigen ..........................
4. En trevande
5.
8. Berättelsens klimax
9. Avtoning och det oväntade slutet
Får jag sova hos dig?
Välkommen till Liber Svenska 4
I den här lärarguiden finns information om hur du kan arbeta med läromedlet Liber Svenska 4. Det handlar om:
• kopplingar mot kursplanens syfte och centrala innehåll
• lärandemål
• kapitelanvisningar
• sva-guide
• lästips
• länktips
• pedagogiska tips etcetera.
Lärarguiden är den tryckta versionen av den lärarhandledning som finns i Liber Svenska 4 Digital lärarlicens. Den digitala lärarlicensen innehåller även mycket annat material, till exempel kopieringsunderlag, färdiga powerpoints, stödmallar och facit till arbetsboken. Symbolen visar att det finns kompletterande material i den digitala lärarlicensen. Genom att kombinera denna lärarguide med materialet i den digitala lärarlicensen har du ett komplett underlag för undervisningen i svenska årskurs 4.
Läroplanen i svenska
De tre temakapitlen tar upp allt centralt innehåll i läroplanen i svenska. Vill man arbeta med specifika centrala innehåll kan man arbeta med respektive teorikapitel.
Syftet med Liber Svenska är att eleverna ska utveckla sin förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för att kunna urskilja olika budskap i texter från förr och nutid. Genom att studera olika texters uppbyggnad och språkliga drag ska eleverna också utveckla förmågan att skriva olika texter samt bearbeta och anpassa dem till både innehåll och form för användning i olika sammanhang.
Syftet är också att placera grammatiken i ett meningsfullt sammanhang. Den funktionella grammatiken är nära knuten till arbetet med att läsa och bearbeta olika texter.
Målen med Liber Svenska är att eleverna ska få möta, läsa, förstå och analysera olika texter inom ett tema. Eleverna ska kunna använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.
Liber Svenska 4
Grunden i läromedlet är de tre stora litteraturbaserade temakapitlen (Humor – Kärlek – Skräck). Dessa teman behöver inte göras i någon särskild ordning. Välj fritt hur ni vill arbeta.
Texterna är både utdrag ur kända barn- och ungdomsböcker och artiklar eller texter från andra medier. Inför varje skönlitterär text finns bland annat övningen Ord och begrepp där eleverna kan öva på svåra ord som tas upp i texten.
Övningarna utgår från texterna. Eleverna får träna på att läsa, skriva, lyssna och samtala. De får också arbeta med funktionell grammatik (Spika språket) i meningsfulla sammanhang där litteraturen alltid är utgångspunkten. I varje avsnitt finns en avslutande uppgift med både skriftliga och muntliga uppgifter.
Kapitlet Miniteman tar avstamp i läroplanens kapitel 1 och 2. De innehåller olika typer av värdegrundsövningar som bland annat ska syfta till att väcka diskussion och uppmuntra till ett respektfullt gruppklimat.
I Lära nytt får eleven lära sig om studieteknik och tips om hur hen kan ta eget ansvar för till exempel läxor.
I Lyssna, tala och samtala får eleverna lära sig att förbereda och genomföra muntliga presentationer och anpassa dem utifrån syfte och mottagare.
Vad litar du på? tar upp olika sätt att söka information och jämföra källor.
Kapitlet Skrivprojekt innehåller ett större gemensamt skrivprojekt där eleverna med stöd och inspiration får skriva en skräckberättelse i nio delar.
I kapitlet Olika texttyper får eleverna möta de fem olika texttyperna: berättande, beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande. Till varje texttyp finns i det digitala materialet flera exempeltexter med tillhörande uppgifter. Detta kapitel kan med fördel användas inför de avslutande uppgifterna.
Spika språket är inkluderad i de litteraturbaserade temana/kapitlen som funktionell grammatik, men har också ett eget kapitel. I det här kapitlet finns fler uppgifter kring språkläran för de elever som behöver träna mer.
I Kul och klurigt tränas läsförståelsen och allmänbildning på ett roligt sätt. Dessa uppgifter är framtagna för självständigt arbete och passar bra när eleverna har en stund över.
I Värdegrund finns enbart material i lärarlicensen. Värdegrunden är uppdelad i två delar. Första delen i värdegrunden handlar om känslor, och här får eleverna möjlighet att läsa och diskutera texter om just känslor. Att samtala om känslor förebygger bland annat psykisk ohälsa. Den andra delen handlar om heder, jämställdhet, samtycke och porr. Det är fyra helt nyskrivna texter av Maria Dufva.
Arbetsgång
Vi rekommenderar att ni använder både grund- och arbetsboken samt det digitala materialet.
Liber Svenska 4
ARBETSGÅNG för bästa lärandeupplevelsen
Om du inte har det tryckta materialet finns allt material i Liber Svenska 4 Digital.
Introducera kapitlet eller avsnittet för eleverna
. färdiga powerpoints
Inför läsningen
. gemensam förförståelse
Samla klassen inför texten som ska läsas, skapa förförståelse genom att dela varandras tankar muntligt eller digitalt.
I Digital (elevlicens) kan eleven lyssna på alla texter och få dem översatta till valfritt språk.
Ord och begrepp . övningar
För de elever som behöver öva eller förberedas på eventuellt svåra eller nya ord som de möter i texten.
Efter läsningen
. gemensam reflektion
Samla klassen efter läsning för att skapa en gemensam reflektion ver den lästa texten Digital (lärarlicens)
Läsförståelsefrågor
. textmöten
. samtala och diskutera
. Spika språket
Arbetsboken
Grundboken/Digital (elevlicens)
Grundboken/Digital (elevlicens)
Avslutande uppgift
. olika texttyper
. muntlig/skriftlig
Arbetsboken
Knyt ihop avsnittet . färdiga powerpoints . utvärderingsmallar
Kapitel Spika språket
. utvecklande förklaringar
. mängdträning för att befästa
. testa dig själv
Läs texten . ”under läsning-frågor” Eleverna kan under läsningen i grundboken ta del av frågor för att stötta och fördjupa sin förståelse.
Eleverna kan öva mer och fördjupa sig inom grammatikområdet som de arbetat med i det aktuella avsnittet.
Olika texttyper
. om texttypen
. stödmall
Eleverna läser om texttypen i grundboken. I arbetsboken planerar och skriver eleverna sin egen text.
Olika texttyper
. filmer
. fler exempeltexter
(lärarlicens)
Sva (Digital elevlicens)
För elever som läser sva finns övningar som stöttar och utvecklar språkförståelsen.
Träna på NP-frågor (Digital elevlicens)
Eleverna tränar på läsförståelsefrågor som liknar de på nationella provet i svenska i årskurs 6.
I det digitala materialet finns förklarande filmer samt fler exempeltexter att läsa och arbeta med.
Grundboken
(elevlicens)
(elevlicens)
Grundboken/Arbetsboken
I Digital (lärarlicens) finns bland annat stödmallar till:
• olika texttyper
• sammanfattningar
• avslutande uppgift
• kamratrespons
• textkopplingar
• hur man kan anteckna vid film
• värdegrundsmaterial
• skrivprojekt.
Komponenter i serien
I grundboken finns alla texter till alla kapitel.
I arbetsboken finns uppgifter och övningar till tre litteraturbaserade teman/kapitel samt till kapitlet Olika texttyper. I arbetsboken finns olika symboler som vägleder och hjälper eleverna.
Visar
I den digitala elevlicensen finns allt innehåll. Utöver innehållet från grundboken och arbetsboken finns dessutom fler övningar, till exempel ”Spika språket” och en ord- och begreppsövning inför varje skönlitterär text.
Det finns en mängd sva-material i Liber Svenska, både i lärarhandledningen och i det digitala elevmaterialet.
Textstödet (i den digitala licensen) är ett utmärkt stöd vid just läsning av text. I textstödet kan eleven bland annat få ord och begrepp samt hela texten översatt till sitt förstaspråk om hen behöver det. Eleven kan också få bildförklaringar till orden.
Här i lärarguiden har vi samlat sådant som är beständigt. Du kan snabbt och enkelt bläddra mellan kapitelanvisningarna, läroplanskoppling, förslag på arbetssätt och förslag på hur du kan bedöma elevernas kunskaper med mera.
I den digitala lärarlicensen finns allt från den tryckta lärarguiden. Det finns dessutom extramaterial i form av Powerpointfiler, kopieringsunderlag, prov med bedömningsanvisningar, stödmallar, filmer, länkar till intressant fördjupningsmaterial med mera.
Det är med andra ord sådant som lätt kan kompletteras och förändras för att vara aktuellt.
I terminsplaneringen som finns i den digitala lärarlicensen finns förslag på hur ni kan arbeta med Liber Svenska 4 över läsåret. Kom ihåg att du inte behöver genomföra allt i planeringen. Du kan göra urval i temakapitlen för att skapa en luftigare terminsplanering. Ta vara på elevernas intresse och låt vissa texter och textmöten ta extra utrymme, och ta bort något annat. I det digitala materialet kan du dölja innehåll för eleverna och/eller visa det innehåll du vill att ni ska jobba med just nu.
För att variera undervisningen kring de skönlitterära texterna tipsar vi om boken Undervisa med skönlitteratur – 99 aktiviteter av Fredrik Sandström. I den finns massvis med förslag på hur man kan arbeta med texter inför, under och efter läsningen.
Facit till arbetsboken finns i den digitala lärarlicensen och går att skriva ut.
Visar vilka texter du behöver läsa i grundboken för att kunna svara på frågorna.
Visar att du kan läsa mer i grundboken.
Visar att du ska stanna upp och fundera.
att du ska samtala om frågorna i par eller i grupp.
Stödmallarna finns i den digitala lärarlicensen att skriva ut. De passar utmärkt som planeringsstöd vid eget skrivande eller när eleverna ska sammanfatta texter, skriva stödord i tankekartor, göra en miljöbeskrivning och så vidare.
Med hjälp av en tydlig struktur får eleverna planera sina texter som de sedan kan skriva – antingen gemensamt eller individuellt. Stödmallarna fungerar utmärkt att använda om ni arbetar utifrån cirkelmodellen.
Tips: Skapa en stödmallsvägg i klassrummet. Skriv ut mallarna, lägg i plastfickor och häng upp. Ge stödmallarna plats i klassrummet och gör dem till ett självklart hjälpmedel.
I den digitala lärarlicensen finns också prov med bedömningsstöd som i strukturen liknar de nationella proven i årskurs 6. Dessa kan genomföras när du som lärare anser att det är passande.
Pedagogiska tankar
Högläs för eleverna!
När elever läser tyst på egen hand behöver de känna till cirka 90 % av orden för att kunna förstå texten. När läraren högläser för eleven kan betydligt fler ord vara okända.
• Högläsning utvecklar elevernas ordförråd. Tänk på att både muntligt förklara och skriftligt visa obekanta ord på tavlan. Då ökar elevernas ordkunskap både gällande uttal och betydelse och stavningsförmåga avsevärt.
• Under högläsningen ges eleverna lässtrategiska förutsättningar för ordavkodning och prosodi med rätt betoning och pausering
Närläs med eleverna!
Effektiva läsare använder en mängd lässtrategier när de bearbetar en text. De ser till exempel nyckelmeningar i texten och sammanfattar. De läser kritiskt, reflekterar och reagerar på det de läser. De stannar upp och reder ut oklarheter. De förutspår vad som ska komma i texten och går i dialog med den.
Effektiva läsare tar även stöd av bilder, grafiska modeller och rubriker. För att ge alla elever nycklar och strategier för att ta in och bearbeta en text behöver du som lärare modellera och synliggöra dessa tankemönster och lyfta fram dem i undervisningen.
Textkopplingar
Textkopplingar handlar om att koppla samman det man läser med egna erfarenheter, andra texter eller omvärlden.
• Text-till-jag-kopplingar innebär att man relaterar det lästa till egna upplevelser, känslor eller erfarenheter.
• Text-till-text-kopplingar innebär att man relaterar det lästa till andra ”texter”. Här utgår man från det vidgade textbegreppet där även bilder och filmer ses som text.
• Text-till-världen-kopplingar innebär att man relaterar det lästa till historiska eller nutida händelser i världen.
Samarbeta med en kompis
I flera elevuppgifter uppmanas eleverna att samarbeta eller jämföra svaren med en kompis. Det är viktigt att kunna arbeta både enskilt och tillsammans med klasskamrater. Genom samarbete lär eleverna av varandra och utvecklas på många sätt.
Det finns flera samarbetsstrategier, till exempel EPA, APE, Venndiagram, karusellen, mötas på mitten och hemliga lådan. Här kan du läsa om några av dem: https://kooperativt.com/strukturer/
Det finns även flera digitala verktyg som kan vara användbara, till exempel Padlet, Flipgrid, AnswerGarden och Google Docs.
Samarbeten behöver vara uppstyrda av lärare. Det kan vara slumpmässiga samarbeten eller förutbestämda (till exempel lärkompis), men det ska läraren strukturera.
Arbetssätt och metoder i temakapitlen
Det finns många sätt att arbeta med innehållet i läromedlet. Låt gärna diskussionerna mellan eleverna och i klassen ta tid. De är värdefulla tillfällen för lärande och hjälper eleverna att utveckla många förmågor.
Arbeta med texterna
Textläsningen delas upp i inför, under och efter läsningen.
Inför läsningen
Introducera avsnittet genom att skapa gemensam förkunskap om och nyfikenhet på den bok ni ska läsa ett utdrag ur. Det stöttar den fortsatta läsupplevelsen och läsförståelsen och hjälper eleverna att fundera kring det lästa och göra olika typer av kopplingar.
Med stöd av presentationen (som finns i den digitala lärarlicensen) kan ni gemensamt skapa förkunskap genom att stegvis studera och diskutera titel, framsida, baksidestext och första meningen i boken. Gå igenom stegen ett i taget. Läs tillsammans baksidestext och första meningen, till exempel genom att eleverna både får läsa själva och lyssna på när du högläser. Diskutera stödfrågorna och var noga med att uppmuntra alla att delta med sina tankar.
I grundboken och det digitala materialet finns övningen ”Inför läsning” med syfte att samla klassen och skapa en gemensam förförståelse. I det digitala materialet kan eleverna ta del av varandras svar (anonymt).
I det digitala materialet finns även ”Ord och begrepp”, med syfte att hjälpa de som behöver förberedelse på svåra eller nya ord i texten.
Under läsningen
Texten kan läsas gemensamt i klassen, enskilt, i par eller i smågrupper. Vid all läsning behöver eleverna träna på strategier när det dyker upp ord, meningar eller företeelser i texten som de inte förstår. Fungerande strategier kan vara att:
• läsa en gång till
• gå tillbaka i texten och se om tidigare text ger förståelse
• läsa vidare för att se om den fortsatta texten ger förståelse
• anteckna det man inte förstod för att kunna fråga någon annan källa.
Om eleverna läser enskilt eller ni läser tillsammans i klassen kan ni stanna upp då och då för att lyfta oklarheter och funderingar. Låt gärna elevernas egna tankar styra diskussionen. Om det går trögt kan du ställa frågor som:
• Var utspelar sig handlingen just nu?
• Vad är det som händer?
• Finns det något du inte förstår?
Om eleverna läser i par eller smågrupper kan de själva göra sådana här diskussionspauser, till exempel efter varje sida. Kanske behöver ni då först gå igenom frågorna ovan som exempel på vad man kan diskutera.
Efter läsningen
Efter läsningen är det viktigt att ge eleverna möjlighet att reflektera över innehållet och bearbeta det de har läst. Detta kan göras gemensamt i klassen, i mindre grupper, parvis eller enskilt. Genom att återknyta till texten utvecklas förståelsen och elevernas förmåga att tolka och analysera innehåll. I grundboken och det digitala materialet finns övningen ”Efter läsning”, som ger möjlighet till gemensam reflektion kring texten och kan användas som stöd för diskussionerna.
Ställa frågor till en text (kan användas både under och efter läsningen)
Det är en bra vana att fundera över saker i texten för att bättre förstå vad man läst och hur det är kopplat till annat man vet, har upplevt eller funderar över. Det här kan man kalla att ”ställa frågor till texten”. Frågorna kan vara på tre olika nivåer:
Frågor på raderna – Frågor som du hittar svaret på direkt i texten. Sådana frågor kan man använda för att kontrollera att man har förstått texten.
Frågor mellan raderna – Frågor som texten besvarar, men inte direkt. Man måste kanske koppla ihop flera ställen i texten och leta efter ledtrådar. Sådana frågor kan man använda för att kontrollera att man har förstått även lite djupare innehåll i texten.
Frågor bortom raderna – Frågor som texten inte besvarar, utan som handlar om att kunna leva sig in i texten och koppla den till olika saker. Det kan vara annat man läst, egna erfarenheter, kunskaper, tankar och så vidare. Sådana frågor kan man använda för att få en djupare förståelse för texten och hur den passar in i den egna erfarenhetsvärlden.
Hjälps åt i klassen att ställa några frågor till texten ni läst, både på, mellan och bortom raderna. Som stöd kan du som lärare först ge egna exempel på frågor av de olika typerna.
Arbeta med uppgifterna
Läsförståelsefrågor
Arbeta gärna enligt EPA. E = Eleven funderar själv på och skriver svaren.
P = Eleverna jämför/diskuterar sina svar i par. A = Alla diskuterar svaren/ tankarna gemensamt i en helklassdiskussion.
När eleverna arbetat färdigt kan ni lyfta deras svar och eventuella funderingar gemensamt i klassen. På det sättet får de tillgång till varandras tankar och kan utmanas att själva nå en högre nivå. Diskutera gärna vilka frågor som är på raderna, mellan raderna och bortom raderna.
Återknyt till tidigare diskussioner och den lästa texten, till exempel genom att igen diskutera bokens titel, framsida, baksidestext och första mening. Har era tankar ändrats efter läsningen?
Samtala
och diskutera
Eleverna får samtala och diskutera kring frågor kopplade till texterna. Frågorna kan både vara ”små” och ”stora”. Det finns inte alltid självklara svar på frågorna. Dessa frågor kan vara intressanta att lyfta i helklass.
Viktigt: För att eleverna ska känna sig trygga vid diskussioner kan du som lärare skapa färdiga diskussionsgrupper. Ta fram gemensamma regler för diskussioner, exempelvis att lyssna aktivt och låta alla komma till tals. Mer info till eleverna finns i kapitlet Lyssna, tala och samtala
Träna på NP-frågor
Här får eleverna träna på läsförståelsefrågor som liknar dem som eleverna kommer att möta i nationella proven i årskurs 6, till exempel kryssa i rätt alternativ, skriva korta svar eller para ihop. Det här ett extramaterial som kan användas vid behov.
Avslutande uppgift
Varje avsnitt avslutas med en uppgift som samlar ihop en del av avsnittets lärande och kan fungera som bedömningsunderlag. De varierar i omfång och kan vara både muntliga och skriftliga. För de elever som behöver repetera eller öva mer finns material i kapitlet Olika texttyper.
Kamratrespons
När eleverna har skrivit en text ska de först själva kolla igenom den för att se om den kan förbättras. Efter det kan de ge kamratrespons på varandras texter med hjälp av stödmallen (finns i den digitala lärarlicensen till varje avsnitt).
Para ihop eleverna två och två eller i smågrupper. I Liber Svenska kallar vi det för samarbetskompis. Om eleverna inte är vana vid att ge respons kan det behövas en struktur eller någon typ av checklista.
Efter responsen bör det finnas utrymme för eleverna att utveckla sina texter.
Knyt ihop avsnittet
Knyt ihop avsnittet genom att tillsammans repetera och återkoppla till det ni har arbetat med. Det här behöver inte göras vid varje avsnitt. En sådan återkoppling hjälper eleverna att strukturera och befästa kunskaperna. Det är också en bra förberedelse inför den avslutande skrivuppgiften och utvärderingen.
Med stöd av presentationen (finns i den digitala lärarhandledningen i varje avsnitt) kan ni gemensamt repetera och återkoppla till avsnittets olika moment. Gå igenom den stegvis och diskutera stödfrågorna. Uppmuntra alla att delta med sina tankar.
Spika språket
”Spika språket” finns både som funktionell grammatik i temakapitlen till de olika texterna och som separat kapitel. I grundboken finns kapitlet som en översikt. I den digitala delen finns kapitlet med utökade förklaringar, övningar och tester.
Om några elever behöver öva mer än de övningar som ligger i den funktionella grammatiken, görs det i kapitlet Spika språket
Utvärdering
Avsluta genom att ge eleverna möjlighet att på egen hand fundera igenom och utvärdera arbetet (behöver inte göras vid varje avsnitt). Använd gärna stödmallen ” Utvärdera arbetet” (finns i den digitala lärarlicensen i varje avsnitt). Om ni inte har arbetat med en sådan utvärderingsmall tidigare kan ni först gå igenom den tillsammans.
Sva
Här i lärarguiden finns det stöd till dig som har elever som läser svenska som andraspråk. Det är märkt med symbolen sva. De extra övningarna med svainriktning bygger i hög utsträckning på att eleverna muntligt interagerar med varandra. Något av det viktigaste stöd man kan ge elever för att de ska utveckla sitt läsande och skrivande är att tillsammans läsa och skriva och samtala kring det som man läser och skriver.
Du som lärare behöver organisera interaktionen i rummet genom att:
• starta upp samtalen
• aktivt utmana och utveckla elevernas språk och tanke genom följdfrågor
• visa på fler exempel
• sammanfatta och sammanställa, till exempel i form av synliga tankekartor, ordlistor med mera.
I flera övningar uppmuntras eleven att använda alla sina språkliga resurser
Genom att lyfta fram begrepp och fraser på alla språk eleven kan så utvecklas och fördjupas den språkliga förståelsen.
Inför varje skönlitterär text finns det i den digitala elevlicensen en övning som heter ”Ord och begrepp”. Den förbereder elever på eventuellt svåra eller nya ord som de möter i texten.
För att ge eleven språklig stöttning finns ibland skrivmallar eller talmallar att använda. Skriv- och talmallarna hjälper eleven att strukturera svaren och texttypens form, men själva innehållet står eleven själv för.
Även bilder hjälper till att konkretisera innehållet. I materialet finns många bilder som stöd men givetvis är de bilder eleverna själva skapar eller väljer centrala i lärandet.
Till många texter finns aktiviteter som bygger upp ordförrådet. För att lära sig nya ord behöver eleverna aktivt säga, göra och använda orden. De behöver få leka med orden i bild, tal och skrift och genom drama och gestaltande. Elever lär sig ord bäst när vuxna och klasskamrater är uppmärksamma och interagerar med dem, när betydelsen tydliggörs och när sammanhanget är positivt.
Till flera uppgifter i den digitala elevlicensen finns olika typer av stödmallar som eleverna kan ta hjälp av när de arbetar med uppgifterna.
Lästips
I kapitlet arbetar ni med textutdrag från olika böcker. En del av böckerna är bra att läsa i sin helhet, antingen som högläsningsbok eller om det finns tillgång till klassuppsättning. Annars kan böckerna läsas i bokcirkelform, där 3–5 elever läser samma bok.
Böckerna kan även fungera som läsläxa för att sedan följas upp i skolan. Se till att avsnittens böcker finns i klassrummet under arbetet, både för att väcka nyfikenhet och inspirera till läsning.
Värdegrund
I Lgr22 har det införts nya formuleringar i de inledande delarna i alla läroplaner för årskurs 1–9. Formuleringarna handlar om jämställdhet, sexualitet, samtycke och relationer och om andra delar av skolans värdegrundsarbete. I Liber Svenska 4 har vi samlat material som kan underlätta för klassen att diskutera frågor som rör känslor, samtycke och relationer. Här finns också texter om jämställdhet, heder, samtycke och porr.
Att samtala om känslor med elever är värdefullt och personlighetsutvecklande, för både elever och lärare. Genom samtalet kan eleverna träna på hur de kan formulera sig, sätta ord
på sina känslor, tänka annorlunda och få nya infallsvinklar. Det är något som vi tycker får för lite plats i vardagen och behöver lyftas fram. Genom att göra det tillsammans i klassen stärks också gruppklimatet.
Det händer mycket i 9–12-årsåldern. Förmågan att tänka abstrakt börjar utvecklas. Eleverna börjar fundera på och ställa frågor utanför de egna erfarenheterna. De jämför sig med varandra och det är bra att börja öva sig på att tala om känslor och uttrycka hur man mår.
Det finns många sätt att visa känslor på. Vi är olika och reagerar olika. Inget är rätt eller fel. När man sätter ord på sina känslor, blir lyssnad på och delar tankar med varandra blir det lättare att förstå sig själv och inse att alla inte är som jag. Det kan öka toleransen för andra. Att bli van att prata om känslor kan vara en hjälp i det förebyggande arbetet inom ramen för likabehandlingsplanen på skolan.
Enligt Lgr22, del 1 och 2, är skolans mål att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla med deras bästa för ögonen. Kursplanen i svenska lyfter bland annat fram att det är genom vårt språk som vi människor utvecklar vår identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. I det centrala innehållet framgår att eleverna ska få möta olika former av samtal: att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer i undervisningen. Berättelserna i det här värdegrundsmaterialet behandlar vardagliga moraliska frågor som rör bland annat identitet, utanförskap och sociala relationer.
Känslor och Läs & diskutera
Texterna som handlar om känslor är skrivna av Kerstin och Lisa som är lärare i årskurs 4–6. De har skrivit berättelser utifrån tankar och samtal som de har haft med elever i sina klasser. Texterna handlar om vardagliga händelser som är vanliga under åren på mellanstadiet. Ofta kretsar innehållet kring prestation, tillhörighet och att jämföra sig med andra. Frågor och funderingar som barn i den åldern ofta har – men kanske inte alltid uttrycker.
Materialet består av sex teman med två texter i varje. Efter varje berättelse har vi skrivit ”Tankar om texten” där vi resonerar om det centrala i händelsen. Därefter kommer ”Att prata om” som är tre frågor kopplade till elevernas egna upplevelser och erfarenheter.
I lärarhandledningen finns förslag på ”Läsförståelsefrågor” med facit. Det finns också några öppna diskussionsfrågor under rubriken ”Fler frågor till texten”.
Att prata med kompisar om känslor är värdefullt, både när man är glad och när man är ledsen. Men om man mår dåligt eller om något känns fel kan man behöva prata med en vuxen också. Det kan vara en förälder eller någon annan som står en nära. I skolan finns fler vuxna att vända sig till. Kanske en lärare, fritidspedagog, skolsköterska, kurator eller skolpsykolog. Uppmana eleverna att prata med den som de litar på och känner sig trygga med.
Det kan också vara så att man inte vill prata med någon som man känner. Det är viktigt att inte bära på tunga tankar själv. Tipsa eleverna om att de kan ringa BRIS, en barnrättsorganisation som stöttar barn. Samtalet är gratis och man är helt anonym. Vårdguiden har bra sidor på nätet. Sök på ”Våga berätta”. På biblioteket finns böcker som handlar om känslor.
Sexualitet, samtycke och relationer
Texterna som handlar om samtycke, jämställdhet, hedersförtryck och porr är skrivna av Maria Dufva. Maria Dufva arbetar som kriminolog, författare och föreläsare. På mellanstadiet befinner sig eleverna i väldigt olika stadier vad gäller pubertet, nyfikenhet på naket och sex. De kan ha med sig väldigt olika erfarenhet och kunskap in i klassrummet. Just därför ska lektionerna och samtalen vara väl förberedda för att kunna möta eleverna på bästa sätt och hantera olika situationer som kan uppstå. Materialet hjälper dig som lärare att vara förberedd för dessa diskussioner.
Det som i tidigare läroplaner hette sex och samlevnad ändrades i Lgr22 till sexualitet, samtycke och relationer. Skolverket skriver på sin hemsida:
”Regeringen har fattat beslut om läroplansändringar i kunskapsområdet som i dag kallas sex och samlevnad. Det nya namnet blir sexualitet, samtycke och relationer. Beslutet gäller alla skolformer. Förändringarna i läroplanerna ska tillämpas från höstterminen 2022.
Flera undersökningar visar att elever vill ha mer och bättre sex och samlevnadsundervisning. Att diskutera frågorna i alla skolans ämnen ger dem ökade möjligheter att samtala om och reflektera kring sex och samlevnadsfrågor utifrån olika aspekter.”
Det står också att:
”Förutom att kunskapsområdet byter namn till Sexualitet, samtycke och relationer är områdets bredd tydligare framskrivet i läroplanerna. Området ska:
• främja elevernas hälsa och välbefinnande
• stärka förmågan att göra medvetna och självständiga val
• bidra till förståelse för egna och andras rättigheter
• förmedla betydelsen av samtycke
• omfatta kunskaper om maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck
• utveckla elevernas kritiska förhållningssätt till framställningar av relationer och sexualitet.”
Kul
och klurigt
I kapitlet Kul och klurigt finns material som eleverna kan använda när de får en stund över. Kapitlet innehåller läsning, klurig läsförståelse och lite allmänbildning. Syftet med detta kapitel är att eleverna ska fortsätta att utveckla sin läsförståelse och allmänbildning och ta sig an SO-ämnena på ett lustfyllt sätt.
Kapitlet består av olika uppgifter och är tänkt som ett extramaterial med blandade övningar som tränar olika kunskaper och förmågor. Precis som vid allt annat arbete med SOS rekommenderar vi att ni gärna låter diskussioner mellan eleverna och i helklass ta tid då de är värdefulla lärandetillfällen och hjälper eleverna att utveckla många förmågor.
Humor
• Det är sant: Ett gott skratt förlänger livet
• Håkan Bråkans skojbok
• Hodja och Bellman
• Det elaka blir humor
• Athena – Grattis världen! Jag är här nu!
• Bockarna Bruse
• Kul med språket
Om temat Humor
Eleverna får möta olika typer av humoristiska texter. De får läsa utdrag ur både skönlitteratur, faktatexter, serier, roliga historier, artiklar, ordspråk och folksagor samt möta roliga skyltar och gåtor. De får också ta del av filmklipp och poddradio.
De får bearbeta texterna och medierna både genom att läsa och förstå, skriva samt göra medieproduktion och estetisk produktion.
Eleverna får arbeta med att läsa och skriva instruerande texter, serier, insändare och sagor. De får också arbeta med läs- och skrivtekniska strategier som att ställa frågor till texten på, mellan och bortom raderna, att förstärka textupplevelse med användning av versaler och bilder samt att följa en berättarstruktur.
Temat innehåller funktionell grammatik med koppling till texterna.
Den grammatik som finns i kapitlet är:
• vokaler
• konsonanter
• dubbla konsonanter
• å-ljudet
• dialoger
• alfabetet
• sammansatta ord.
Eleverna får göra flera avslutande uppgifter, som att skriva en instruktion, dramatisera en kort historia, göra en boktrailer, skriva en insändare och skriva en saga.
Upplägg
Kapitlet innehåller sju avsnitt med olika inriktning. Avsnitten går att arbeta med fristående och du som lärare kan själv avgöra vilka ni ska arbeta med. Det kan vara en fördel att göra det i den ordning vi föreslår.
Ungefärlig tidsåtgång för varje avsnitt:
• ”Det är sant: Ett gott skratt förlänger livet”: 3–4 tillfällen
• ”Håkan Bråkans skojbok”: 4–6 tillfällen
• ”Hodja och Bellman”: 3–5 tillfällen
• ”Det elaka blir humor”: 8–10 tillfällen
• ”Athena – Grattis världen! Jag är här nu!”: 3–5 tillfällen
• ”Bockarna Bruse”: 8–10 tillfällen
• ”Kul med språket”: 2–3 tillfällen.
För hela kapitlet blir det en total tidsåtgång på cirka 30–45 tillfällen. Välj utifrån hur djupt ni vill gå in i de olika uppgiftsförslagen. Antalet veckor beror förstås på hur många undervisningstillfällen ni har i veckan.
Det är sant: Ett gott skratt förlänger
livet
Denna text är en artikel ur tidningen Expressen. Det är en förklarande text där eleverna får läsa om hur kroppen reagerar på skratt. Artikeln har en rubrik som kommer från ett ordspråk.
Arbeta med Det är sant: Ett gott skratt förlänger livet
• Introducera avsnittet med hjälp av den förberedda presentationen.
• Arbeta med uppgifterna till ”Ett gott skratt förlänger livet” (s. 4–5 i arbetsboken eller digitalt).
• Arbeta med uppgifterna till ”Vad är ett ordspråk?” (s. 6 i arbetsboken eller digitalt).
• Som startpunkt för ett arbete kring det kan ni diskutera just uttrycket ”Ett gott skratt förlänger livet”. Vad menas med det? Varför säger man så? Tror ni att det stämmer? Har ni använt det uttrycket någon gång eller hört någon annan använda det?
Uttrycket ”Ett gott skratt förlänger livet” är ett ordspråk. Ett ordspråk är en form av kort fattad dikt med levnadsvisdom som ofta har använts av människor under lång tid. Ibland har ordspråk ett särskilt ursprung, till exempel från en saga eller fabel. Många ordspråk är korta och slagkraftiga. Det är vanligt att ordspråk rimmar eller på andra sätt leker med orden, ljuden och bokstäverna. Ordspråk används i många länder och brukar anpassas efter den egna kulturen (källa: ne.se).
Exempel på ordspråk:
Liten tuva stjälper ofta stort lass
Det kan tolkas så att en mäktig person, ett stort företag eller liknande kan förlora sin makt och sin rikedom av en till synes obetydlig orsak.
Man ska inte köpa grisen i säcken Det betyder att man aldrig ska ta emot ett erbjudande om något som man inte är säker på vad det är.
Bättre fly än illa fäkta
Det betyder att om man är i en strid eller konflikt och det går dåligt är det bättre att backa eller lämna konflikten.
Den som spar han har
Diskutera ordspråken gemensamt.
Det betyder att den som sparar och inte slösar bort sina pengar eller andra saker även om det inte är så mycket – den har ju faktiskt kvar det sparade.
• Arbeta gärna enligt EPA. E = Eleven funderar själv på och skriver svaren. P = Eleverna jämför/diskuterar sina svar i par. A = Alla diskuterar svaren/tankarna gemensamt i helklass.
• Känner eleverna igen de ordspråk som tas upp i uppgiften? Har de hört några andra ordspråk? Vilka? Vad betyder de?
• Eleverna kan välja varsitt ordspråk. Antingen något av de som finns ovan eller ett som ni letar reda på i någon annan källa. Wikipedia har en lista med mängder av svenska ordspråk.
• Låt eleverna skriva det valda ordspråket snyggt på ett papper/en plansch och göra en passande illustration till. Häng sedan upp på vägg och gör en utställning med ordspråk.
Det är sant: Ett gott skratt förlänger livet
Förbered eleverna genom att diskutera dessa frågor: Vad skrattar man åt i din familj, bland dina kompisar, i din släkt och i samhället? Är det tillåtet att skratta åt vad som helst? Vad får man och vad får man inte skratta åt? Finns det skillnader mellan män/kvinnor, barn/vuxna, kulturellt? Har du märkt någon skillnad mellan vad man skrattar åt i Sverige och i ditt ursprungsland?
Vad betyder skratten?
Diskutera vad det innebär att gapskratta och att hånskratta. Det här kan eventuellt illustreras med inspelade ljud.
Gör sedan övningar i den digitala elevlicensen.
Låt eleverna försöka efterlikna ljuden: haha, hihi, hoho, hehe, höhö och tihi. Hur låter det?
Ordförståelse
Arbeta med ord och begrepp som finns i artikeln. Förbered eleverna genom att gå igenom begreppen innan läsningen eller stanna till medan ni läser texten tillsammans.
Vissa av orden går att träna på i den digitala elevlicensen, under ”Ord och begrepp”.
förlänger
livsinspiratör
massage
Ett gott skratt förlänger livet. Vad betyder förlänger? Jo, att du lever längre. Här handlar det om att skrattet gör att du lever längre.
Vad gör en livsinspiratör?
Vad är massage? Visa genom att massera någons axlar.
inre organ Vilka är våra inre organ?
dagliga dos
faktum är
fejkat
hämmar flödet
mindre stressade
Hur ofta händer något som sker dagligen? Vad är en dos?
Fråga eleverna vad de behöver en daglig dos av för att må bra.
Vad är ett faktum? Något som är säkert, en sanning.
Vad är detta? Testa att fejka ett skratt!
Vad händer här? Använd exemplet kring en vattenslang. Om du klämmer åt slangen kommer inte vattnet fram. Då hämmas flödet. Visa eventuellt bild på en vattenslang.
Hur är man när man är stressad? När blir man stressad? Hur känns det att vara stressad? Är det positivt eller negativt att vara stressad? När känner eleverna sig stressade? Be dem ge exempel. Tycker de att det är en positiv känsla?
mer kreativa
Hur är en person som är kreativ? När brukar eleverna själva känna sig som mest kreativa? Be dem ge exempel.
förbjuden, se s. 2.
immunförsvaret stärks
gymträning
Vad är immunförsvaret? Hur fungerar det? Vad innebär det att ha ett bra/dåligt immunförsvar?
Vad är detta för typ av träning?
rekommenderas Vad innebär det att rekommendera något? skrattövningar Kan man öva sig i att skratta?
positiva vanan Hur är något som är positivt respektive negativt? Vad är en vana? Fråga eleverna vad de har för positiva/negativa vanor? (Ex.: Positiv vana – Jag lägger mig tidigt på kvällen. Negativ vana – Jag äter mycket godis.)
tilldragande i sig Hur är något som är tilldragande? Något som lockar och fascinerar.
en bubbla (substantiv) Ett runt klot, ser ut som en boll eller en såpbubbla. att bubbla (verb) Att bubbla innebär att bilda bubblor eller att prata mycket och ganska intensivt.
stegrande Något ökar undan för undan. Vad innebär det att något är stegrande?
fnissa Skratta lite försiktigt. Hur låter det när man fnissar?
låtsas Fejka eller hitta på. Vad gör man när man låtsas något?
Vad är ett ordspråk?
Ordspråk finns på alla språk och i alla länder. Deras främsta syfte är att ge kloka råd, men ordspråk kan också vara skämtsamma och ibland lite elaka. Vissa ordspråk återkommer i många språk och känns igen över kulturgränserna. Andra är mer specifika och uttalas endast inom ett visst språk eller land. Ordspråk består av en fast mening som inte kan förändras.
Ordspråk tillhör det som är svårast när man lär sig ett nytt språk.
Betydelsen av ordspråket framgår inte av de enskilda ordens betydelse.
Det hjälper inte att eleverna vet vad alla ord i uttrycket betyder, eftersom sammansättningen av orden har en unik betydelse. Du måste lära dig vad varje ordspråk betyder och kan inte alltid lista ut det själv.
Arbeta tillsammans
Be eleverna fundera över vilka ordspråk som finns i deras kulturer och språk. Har de stött på något som finns på flera språk? (OBS! Hitta ett exempel som finns på både svenska och andra språk.)
Förberedelse inför uppgiften kring att para ihop förklaring med ordspråk. Gå igenom de enskilda ordens betydelse, för att sedan förklara innebörden av respektive ordspråk. Därefter kan eleverna para ihop ordspråken med den förklaring som passar bäst.
Läs mer om hur du kan arbeta med texterna på s. 12-13.
HÅKAN BRÅKANS SKOJBOK
Denna text är ett utdrag ur den berättande texten Håkan Bråkans skojbok. Eleverna får läsa om hur Håkan Bråkan försöker få sin familj att skratta. Håkan har hört ordspråket ”Ett gott skratt förlänger livet” och blir därför orolig när familjen skrattar så sällan.
Boken Håkan Bråkans skojbok av Sören Olsson och Anders Jacobsson är lätt att få tag i, till exempel genom skolbibliotek eller andra bibliotek. Ha den gärna tillgänglig i klassrummet, men vänta med att låta eleverna bläddra själva i den till efter att ni har läst textutdragen i läromedlet.
Arbeta med Håkan Bråkans skojbok
• Introducera avsnittet med hjälp av den förberedda presentationen.
• För bästa lärandeupplevelse, se arbetsgången på sidan 8.
• Läs texten och arbeta med inför, under och efter läsning.
• Arbeta med uppgifterna till Håkan Bråkans skojbok (s. 7–9 i arbetsboken eller digitalt). En extra uppgift kan vara att låta eleverna rita en bild av hur de tror att snögubbarna såg ut.
Spika språket
Vokaler
Arbeta med uppgifterna till ”Spika språket” (s. 10–11 i arbetsboken eller digitalt).
Inled gärna med att repetera alfabetet. Det är något som elever i fyran fortfarande kan vara lite osäkra på och därför är det bra med regelbunden repetition. Övningar på alfabetet finns i kapitlet Spika språket
Diskutera alfabetets uppdelning mellan vokaler och konsonanter. Hur många vokaler finns det? Vilka är det? Vad kännetecknar en vokal?
En vokal definieras som ett stavelsebildande ljud, ett självljud. Till skillnad från konsonantljud kan man skrika med vokalljud.
Diskutera också skillnaden i hur vokaler kan låta, så kallade långa och korta vokaler.
Fler övningar på vokaler finns digitalt i kapitlet Spika språket.
ISBN 978-91-47-15919-2
© 2025 Liber AB.
Text- och datautvinning ej tillåten.
PROJEKTGRUPP: Anna Karlberg, Louise Mückstein
PROJEKTLEDARE: Emilie Szakál
PRODUKTIONSSPECIALIST: Maria Tholander
SKRIVPROJEKT: Fredrik Sandström
MINITEMA RÄDSLOR: Valentina Villarreal Thibblin
ÖVRIGA KAPITEL: Kerstin Dahlin
FORMGIVARE: Jan Petterson, Lotta Rennéus, Ingela Jönsson
ILLUSTRATÖR: Jonn Clemente, Jojo Falk s. 18
FOTON: Shutterstock.com
KORREKTURLÄSARE: Karin Öberg
Första upplagan 1
Repro: Integra Software Services
Tryck: People Printing, Kina 2026
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, till exempel kommuner och universitet.
Intrång i upphovsrättshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www. bonuscopyright.se.
Undantag
Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade ”Kopiering tillåten”. Sådan kopiering får endast ske till eleverna på den egna skolan. Kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet. Det innebär bland annat att kopiorna endast får göras digitalt tillgängliga i skolans slutna nätverk. Upphovsrättshavarens ideella upphovsrätt enligt upphovsrättslagen och källangivelser i övrigt ska respekteras på sätt som anges i BONUS-avtalet.
Liber AB
113 98 Stockholm www.liber.se/kundservice www.liber.se
Liber Svenska 4 Lärarguide
I Liber Svenska 4 är lärarhandledningen navet i undervisningen. Här hittar du den pedagogiska tanken bakom läromedlet, syfte och mål, förslag på arbetssätt, lektionsplaneringar, sva-handledning, tydliga kapitelanvisningar och undervisningstips. Allt för att ge dig som lärare stöd att planera och genomföra en strukturerad och inspirerande undervisning.
Med Digital lärarlicens får du dessutom allt material i lärarguiden i digital form – tillsammans med extra resurser som kopieringsunderlag för utskrift:
· stödmallar
· textkopplingar
· terminsplaneringar
· facit
· prov och bedömning
· färdiga PowerPoint-presentationer för introduktioner och sammanfattningar.
Den tryckta lärarguiden ger dig en tydlig översikt och struktur, medan den digitala lärarlicensen samlar allt material på ett ställe – redo att användas i klassrummet!
