MARIANNE PETERSSON • MATS WAHLBERG
Innehåll
Förord
I Information och kommunikation nivå 1 låter vi eleverna arbeta utifrån vår sedan länge etablerade modell som ger eleven en aktiv roll i sin inlärning. Läromedlet låter eleverna självständigt finna lösningar på uppställda problem och ofta diskutera sina lösningar med övriga i gruppen. Om de inte vet hur en uppgift ska lösas kan de självständigt gå tillbaka i materialet och där finna instruktioner.
De praktiska instruktionerna är skrivna steg för steg. I denna upplaga finns de mjukvarurelaterade instruktionerna i två versioner, för Microsofts respektive Googles mjukvaror. I de fall instruktioner finns bör eleven läsa dessa innan hen påbörjar övningen.
Varje övning är upplagd som en uppgift som eleven självständigt ska lösa.
I den skriftliga delen använder vi svensk standards skrivregler och anpassar dem till textbehandlingsprogrammens möjligheter.
I denna lärarhandledning finns facit eller lösningsförslag till alla övningar. Dessutom finns här oredigerade texter, kalkylblad utan formler eller formatering samt malldokument. Som lärare kan du om du önskar förmedla dessa digitala filer till eleverna om du vill minimera den tid de behöver ägna åt textinmatning under lektionerna.
Dessutom hittar du extraövningar som med fördel kan erbjudas de elever som är relativt snabba eller som vill ha en ytterligare utmaning.
Lycka till med din undervisning!
Nybro i november 2025
Marianne Petersson Mats Wahlberg
Inledning
Information och kommunikation
Enligt den nya ämnesplanen ska undervisningen i ämnet syfta till att eleverna utvecklar kunskaper och färdigheter i informationsteknik och administrativa rutiner, inklusive att utforma interna och externa dokument. Det innebär att eleven bland annat ska utveckla sitt kunnande angående såväl användandet av för ändamålet relevanta programvaror som verbal och icke-verbal kommunikation.
När det gäller Information och kommunikation nivå 1 behandlar den ämnets fulla bredd på grundläggande nivå. Det innebär konkret att kursen ska ge eleven förutsättningar att utveckla följande:
W Hur människor interagerar och kommunicerar i olika sammanhang, däribland envägs- och tvåvägskommunikation.
W Hur sociala och kulturella förhållanden påverkar människors interaktion och kommunikation.
W Sociala medier och hur de används för att sprida och kommunicera information.
W Informationssökning, till exempel via digitala söktjänster samt att värdera och kritiskt granska information.
W Programvaror för kommunikation, till exempel text- och bildbehandling samt kalkylprogram.
W Databaser och hur de upprättas och används.
W Utformning av dokumentmallar enligt gällande standard, till exempel rapportmallar.
W Framställning och distribution av dokument, till exempel instruktioner och mötesdokument.
W Planering, organisering, genomförande och utvärdering av informationsinsatser med anpassning till målgrupp, kommunikationskanal och syfte, till exempel bransch-, produkt- och företagspresentationer.
W Lagar och andra bestämmelser inom information och kommunikation.
W Samarbete och samverkan internt och externt utifrån ett yrkesetiskt förhållningssätt.
Detta läromedel är indelat i olika kapitel som vart och ett tar upp någon eller några av de punkter ur kursplanen som nämns ovan.
I inledningen av varje kapitel här i lärarhandledningen beskrivs övergripande vad kapitlet avser att träna. Observera dock att vissa typer av färdigheter tränas genomgående i materialet. Ett sådant exempel är verbal kommunikation. Det tränar eleven i samband med samtliga övningar som innehåller någon typ av diskussion eller presentation. Ett annat motsvarande exempel är att läromedlets grundstruktur i stor utsträckning bygger på att eleven självständigt ska läsa och förstå instruktioner samt lösa uppgifter baserat på den information som instruktionerna ger. Detta gör att eleven tränar sin förmåga att utveckla och tillämpa arbetsmetoder, fatta beslut om hur olika typer av problem kan lösas samt att planera, organisera och utföra olika arbetsuppgifter. Genom att reflektera över och diskutera sitt resultat ges eleven även möjlighet att träna sin förmåga till utvärdering. När läromedlet används på avsett vis säkerställer du som lärare att kursen har en bra kvalitetsmässig bas i förhållande till kursplanen.
Läromedlets uppsättning av övningar minskar den tid som krävs för lektionsplanering och motsvarande förberedelser. Övningarna är samtidigt utformade så att de ger eleverna förutsättningar att kunna träna färdigheter som de kan ha nytta av även i andra kurser och i det kommande arbetslivet.
MS Office och Google
Boken är utformad för att användas med antingen Microsoft Office (OneDrive, Word, Excel och Powerpoint) eller Googles programvara (Drive, Dokument, Kalkylark och Presentation). Eleverna väljer det alternativ som respektive skola erbjuder.
Eftersom detta är en grundläggande kurs inom ämnet är dessa två programsviter fullt jämförbara avseende den funktionalitet som krävs för att lösa läromedlets uppgifter.
När det gäller avancerade funktioner erbjuder MS Office i skrivande stund ett större och rikare utbud jämfört med Googles programvara. Detta är dock inget som har särskilt stor betydelse för just denna kurs, eftersom det som ovan nämndes är en grundkurs med fokus på basfunktionalitet i respektive verktyg.
KAPITEL 1
Introduktion till kommunikation
I kapitel 1 behandlas:
W Grundbegrepp inom kommunikation
W Den grundläggande kommunikationsmodellen
W Varför kommunicerar vi?
W Sociala och kulturella förhållanden som påverkar kommunikationen
W Verbal och icke-verbal kommunikation
W Retorik och planerad kommunikation
W Visuell kommunikation
Eleverna tränar även sina kommunikativa färdigheter, både verbalt och ickeverbalt.
Om begreppen
I fakta- och övningsboken på s. 8 förklaras begreppen ”information” och ”kommunikation”. Ett annat sätt att beskriva begreppet information är att det utgör själva budskapet eller den ”kunskap” som ska förmedlas. Ordet kommunikation syftar till att överföra den aktuella informationen mellan flera personer. Kommunikation kan även betyda transport av personer eller föremål från en plats till en annan.
Uppgift s. 11: Sändare och mottagare
Nedan följer generella svar på frågan om vem eller vilka som är sändare och mottagare i exemplen samt vilka tänkbara brus som kan uppstå. Observera dock att listan inte är komplett och att det i specifika situationer kan vara andra svar som är mer relevanta än de som anges nedan.
MediumSändare
Tv Sändaren styrs av innehållet. Vid normalt programinnehåll är kanalorganisationen (SVT, TV4, BBC osv.) sändare. Vid reklam är det företaget som reklamen handlar om.
Tidningsartikel
Ansvarig utgivare för tidningen/journalisten.
MottagareBrus
Tittaren Tekniska störningar, ouppmärksam tittare, bristfälligt programinnehåll, människor eller apparater som pockar på uppmärksamhet med mera.
LäsarenDåligt tryck, bristfälligt eller för mottagaren svårbegripligt artikelspråk, lässvårigheter hos läsare, människor eller apparater som pockar på uppmärksamhet med mera.
Annons på en social medieplattform
Annonsören
Den som betraktar annonsen
Patientsamtal
Läkaren och patientenLäkaren och patienten
Annat innehåll som fångar användarens uppmärksamhet, bristfällig uppkoppling mot internet, hård- eller mjukvaruproblem, bristfälligt eller för användaren svårbegripligt annonsutförande, personer eller andra apparater som pockar på uppmärksamhet med mera.
Språkproblem, obegripliga medicinska termer, svårdefinierade sjukdomssymtom, patientens sinnesstämning, stressig situation.
Medium Sändare Mottagare Brus
Digitalt fotografi publicerat på en social medieplattform
Inlägg på en social medieplattform
Fotografen eller organisationen fotografen arbetar för.
Den som tittar på bilden
Den som har skapat inlägget, eller den organisation som personen i fråga arbetar för.
Den som läser inlägget
Hård- eller mjukvaruproblem, för användaren svår-begriplig bildutformning, annat innehåll som fångar användarens uppmärksamhet, människor eller apparater som pockar på uppmärksamhet, problem med internetuppkoppling (om fotografiet är lagrat på internet) med mera.
Annat innehåll som fångar användarens uppmärksamhet, bristfällig uppkoppling mot Internet, hård- eller mjukvaruproblem, bristfälligt eller för användaren svårbegripligt inläggsutförande, personer eller andra apparater som pockar på uppmärksamhet med mera.
Uppgift s. 12: Omformulerade budskap
Denna övning handlar om att visa hur svårt det kan vara att återge information på ett korrekt sätt och hur lätt störningar kan uppstå.
Konkret är denna förståelse viktig eftersom den hjälper eleven att inse att felaktigheter lätt kan uppstå när information förmedlas enbart muntligt. I affärssammanhang är det därför viktigt att alltid bekräfta muntliga överenskommelser via någon typ av skriftlig motsvarighet, så att alla involverade har en gemensam bas att utgå ifrån när överenskommelsen ska verkställas.
Använd gärna en mening som innehåller flera olika fakta som deltagarna måste försöka minnas. Ett exempel på en lämplig bas för övningen är följande:
”Jag vill köpa två kilo röd paprika, fyra hekto kokt skinka, nio liter mjölk, 15 blodapelsiner och åtta gula lökar. Packa allt i en papperspåse så betalar jag kontant vid avhämtning.”
Till denna övning kan du som lärare dela ut poäng till respektive grupp, där en poäng ges för varje korrekt noterad:
W artikel och färg
W mängd och enhet
W typ av förpackning och betalningsmetod.
Uppgift s. 13: Varför kommunicerar de?
Nedan följer exempel på bakomliggande skäl till de olika kommunikationssituationerna. Observera dock att listan inte är komplett och att det i specifika situationer kan vara andra svar som är mer relevanta än de som anges nedan.
Sändare
A. Artisten, alternativt kanalen som sänder programmet
B. Villaägaren
C. Läsaren
D. Inläggsskrivaren
E. Arbetsledaren
Bakomliggande skäl till kommunikation
Öka försäljningen av artistens album, alternativt locka fler tittare till programmet.
Ansöka om byggnadslov, undersöka vilka regler som gäller för byggnation i området.
Få veta om något viktigt eller intressant har hänt, tidsfördriv, av gammal vana med mera.
Protestera mot något, skapa opinion för en fråga, väcka debatt kring en fråga, visa stöd för något med mera.
Informera om arbetstider och arbetsuppgifter, säkerställa produktionseffektivitet, skapa ett bra arbetsklimat med mera.
F. Personen med ryggont Få värken botad eller lindrad, få information om orsaken till problemet eller hur allvarligt problemet kan tänkas vara.
G. Personen i sjönöd Bli räddad.
H. Mormodern
I. Kompisarna
J. Telefonförsäljaren
K. De särboende
L. Läkemedelsbolag
M. Kommunen
N. Politikern
O. Gymnasieeleven
Glädja sina släktingar, få sällskap, fira en tilldragelse, visa upp någon nyinköpt klenod eller liknande.
Lyckas med att få en inköpt bokhylla korrekt monterad på ett så bra sätt som möjligt.
Sälja ett nytt abonnemang till dig, få information om ditt nuvarande abonnemang (analysera konkurrenters produkter/tjänster/villkor).
Undersöka förutsättningarna för ett samboende, ekonomiska effekter av att flytta ihop med mera.
Öka försäljningen av preparatet, antingen direkt via de intäkter som kampanjen genererar eller indirekt via ökad produkt- eller varumärkeskännedom som senare förväntas leda till ytterligare försäljning av produkten.
Informera om reglerna, få önskad effekt av sopsorteringen, minska sopornas miljöpåverkan.
Minska den negativa publiciteten kring mutskandalen med mera.
Förolämpa sin klasskamrat, stärka sitt eget dåliga självförtroende, framstå som bättre eller mer värd än klasskamraten, försöka imponera på någon eller några andra elever, försöka bli av med sin frustration med mera.
Uppgifter s. 16: Kulturella skillnader och
Sociala strukturer
Om eleverna inte spontant hittar den typ av situation som beskrivs i uppgifterna kan det fungera att ge lite mer konkreta exempel på vad skillnaderna skulle kunna vara. Det kan exempelvis handla om att motparten har annat utseende eller klädsel, inte har samma medievanor och därmed inte förstår specifika slanguttryck, tillhör en annan åldersgrupp eller har annan social status i samhället.
Uppgift s. 20: Emojier och känslor
Notera att dessa emojier kan se lite olika ut beroende på var de presenteras, men att de har samma innebörd. Emojier härstammar från Japan, vilket har påverkat urvalet och hur de till en början såg ut. Det är även värt att notera att vissa emojier kan vara skyddade via upphovsrättslagen och att de därmed inte kan användas hur som helst.
Tips! Hur dessa symboler tolkas är olika och kan vara en källa till missförstånd. Fråga gärna klassen om de har råkat ut för detta, hur de i sådana fall tolkade de emojier de fick ta emot och vilka konsekvenser feltolkningen fick.
Uppgift s. 20: Spela upp en scen
Låt de två eleverna komma fram till vad de ska spela upp för scen och vilken känsloyttring som en av dem ska manifestera via sitt kroppsspråk. Det bör vara cirka fyra till fem repliker per person. Det kan handla om vad som helst, men det är viktigt att replikerna har någon typ av förhållande till den valda känsloyttringen.
När de är klara med detta kan de med fördel skapa varsitt (eller flera) så kallade ”kontaktkort” med respektive repliker. Ett kontaktkort är ett papper med en storlek motsvarande cirka A5 till A6-format. På kontaktkorten skrivs lämpligen stolpar som underlättar för personen att minnas replikerna under framförandet. Som parentes kan nämnas att kontaktkort ofta används i samband med olika typer av liveframträdanden och direktsända tv-program.
Låt sedan de övriga i klassen tolka vad som händer under uppspelandet. Låt gärna några elever både se och höra, andra bara få höra och ytterligare några bara få se vad som spelas upp framför dem. Det sistnämnda kan säkerställas genom att låta dessa elever få ha hörlurar på sig som de får lyssna på musik ifrån under tiden.
Efteråt får eleverna tolka hur de uppfattade situationen. Tolkade de signalerna på samma sätt? Är det skillnad om de enbart fått höra konversationen och inte sett kroppsspråket, och vad försvinner när de enbart fått se vad som händer? Diskutera hur vi reagerar på språkburen information, kroppsspråk, gester och minspel.
Upprepa gärna övningen så att alla i klassen får vara delaktiga i ett framförande.
Uppgift s. 23: Analysera med SWOT
Här är några tänkbara exempel på sådant eleverna kan komma fram till. Observera att dessa exempel inte behöver vara relevanta i den aktuella kommunen eller skolan.
Styrkor (S)
W Kommunen har god insikt i vilka mobbningsrelaterade problem som finns i nuläget.
W Kommunen har en befintlig organisation för att genomföra informationsinsatser.
W Kommunen har stor erfarenhet av att genomföra denna typ av kommunikation.
W Att minska mobbning bland unga är helt i linje med kommunens uppdrag.
Svagheter (W)
W Kommunledningen vill använda den kommunala budgeten till annat.
W Elever har inte så stort förtroende för kommunen och tar därmed inte till sig av budskapet.
W Mobbning kan inte elimineras enbart via kommunikation, andra åtgärder kan ge bättre valuta för pengarna.
Möjligheter (O)
W Minskad mobbing kan potentiellt få elever att må betydligt bättre och därmed även minska frånvaron.
W Arbetet med kommunikationsinsatsen kan öka kommunens förståelse för situationen på skolan och därmed indirekt även ge kommunledningen ett bättre underlag i kommande budgetarbete.
Risker (T)
W Om kommunen inte använder rätt mediekanaler riskerar insatsen att bli ineffektiv.
W Om kommunen inte hittar rätt ton för budskapet riskerar kampanjen att inte uppfattas som trovärdig bland elever eller personal.
W Om kampanjen genomförs vid mindre lämpligt tillfälle riskerar den att inte få tillräcklig uppmärksamhet.
Uppgift s. 28: Beskriv syfte och målgrupp
Här är några exempel på tänkbara formuleringar. Observera att eleverna givetvis kan komma fram till helt andra förslag, som kan vara minst lika bra.
Kommunikativt syfte
W Att öka medvetenheten om mobbningens långsiktiga konsekvenser för både den utsatta, andra elever och mobbaren.
W Att ändra elevers attityd till mobbare och få dem att inte vara passiva när de upplever en situation som kan vara mobbningsrelaterad.
W Att ändra beteendet bland både elever och personal och få dem att prata om mobbning på ett mer konstruktivt sätt.
Mål
W Öka andelen elever som uppger att de känner sig trygga på skolan med 20 procent vid en jämförelse mellan nuläget, och ett halvår efter kampanjens genomförande.
W Ett år efter kampanjens slut ska sjukfrånvaron bland elever ha minskat med 5 procent jämfört med nuläget (tänk på att det är viktigt att mäta vid samma tidpunkt på året så att inte säsongsinfluensa eller andra externa faktorer påverkar mätresultatet).
Målgrupp
W Huvudmålgrupp: Elever på skolan.
W Undergrupper: Elever som utsätts för mobbning, elever som mobbar och övriga elever.
Attityder och värderingar
W Mobbande elever:
– Det är bara på skämt, ingen tar illa upp.
– Du är annorlunda.
– Jag vill visa att jag har makt.
W Mobbade elever:
– Ingen bryr sig så det är inte lönt att säga till.
– Jag orkar inte gå till skolan.
– Jag är värdelös.
W Övriga elever:
– Jag tycker synd om den mobbade men vill inte själv bli utsatt, därför är jag tyst.
– Det är inte mitt problem.
Argument
W Argument för mobbare:
– Det är inte roligt, även om de andra skrattar.
– Mobbare har upp till tre gånger högre risk än andra att begå brott som tonåringar eller unga vuxna.
– Mobbare har ofta sämre betyg än genomsnittet.
– Du mobbar för att du själv mår dåligt.
– Vill du bli ihågkommen som en vän eller som en ”skitstövel”?
W Argument för mobbade:
– Att prata med någon vuxen fungerar och ökar chansen att mobbningen upphör.
– Aktivt stöd från vänner och vuxna stärker din självkänsla.
– Du har lagligt skydd, skolan måste agera när de blir informerade om mobbning.
– Du är inte ensam och behöver inte gå igenom det här helt själv.
– Du är modigare än du tror.
W Argument för övriga elever:
– Om du är tyst blir inget bättre.
– Ditt skratt gör lika ont som mobbarens ord.
– Du kan göra skillnad för en kompis.
– Mod är att göra det rätta, trots att man är rädd.
Uppgifter s. 41: Undersök kontraster och Gyllene snittet
Diskutera elevernas resultat utifrån de begrepp som avsnittet behandlat, det vill säga linjering, balans och kontrast. Följande frågor kan ställas: Vad kommunicerar bilden? Förstärks/försvagas detta budskap beroende på var på arket bilden befinner sig?
”Gyllene snittet” är beteckningen på ett matematiskt förhållande. Det representerar en delning av en sträcka i två delar som innebär att den längre delen förhåller sig till hela sträckan på samma sätt som den kortare delen förhåller sig till den längre delen. Förhållandet kan avrundas till talet 1,618. Att detta förhållande är relevant i detta sammanhang beror på att gyllene snittet under lång tid har använts som en sorts norm för känslan av harmoni och balans inom arkitektur, konst, fotografi och annan visuell kulturproduktion.
Några (av väldigt många) konkreta exempel på användandet av gyllene snittet kan ses i utformningen av svenska flaggan, kredit- och betalkort från exempelvis Nordea eller Swedbank samt tändsticksasken ”Solstickan”. Gyllene snittet återfinns även i naturen. Två exempel på detta är den mänskliga kroppens proportioner enligt den italienske konstnären och uppfinnaren Leonardo da Vincis teckning Den vitruvianske mannen och spiralernas förhållande hos en pärlbåtssnäcka.
En pärlbåtssnäcka
Det är även värt att notera att talen i Fibonaccis talserie konverterar mot ”gyllene snittets” förhållande. Fibonaccis talserie definieras av att det efterföljande talet är summan av de två föregående, det vill säga: 0+1=1, 1+1=2, 1+2=3, 2+3=5, 3+5=8, 5+8=13, 8+13=21, 13+21=34, 21+34=55 och så vidare. 34/55 ≈ 1,618.
Leonardo da Vincis Den vitruvianske mannen
ISBN 978-91-47-16066-2
© 2025 Marianne Petersson, Mats Wahlberg och Liber AB.
Text- och datautvinning ej tillåten.
Förläggare: Patrik Riddersporre
Projektledare: Theres Lagerlöf
Textredaktör: Cecilia Lindvall
Produktionsspecialist: Helene Ågren
Repro: Integra Software Services, Indien
Första upplagan
1
Bildförteckning
s 8 Tom Werner/Getty Images
s 16 “ Vitruvian man” ca 1492 av Leonardo da Vinci/ Luc Viatour/Wikimedia Commons
s 16 “Snäckan”/Chris 73/Wikimedia commons
s 17 Photo Alto/Ezequiel Sambresqui/Getty Images
s 21 Transportstyrelsen.se
s 26 MoMo Productions/Getty Images
s 31 Maskot/Folio
s 43 Clip art
s 46 Morsa Images/Getty Images
s 48 Maskot/Folio
s 54 Maskot/Johnér
s 59 två diagram/Marianne Petersson
s 60 ett diagram/Marianne Petersson
s 62 No_limit_pictures/Getty Images
KOPIERINGSFÖRBUD
Extramaterial:
Vårblommor, illustrationer: Henning Anthon. Ur Vår flora i färg av Ivar Elvers (Almqvist & Wiksell, 1965)
Vårblommor, fotografier: Shutterstock
Taj Mahal: Marianne Petersson
Tidningsläsning: Shutterstock
Bin: iStock
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovsrättshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter och fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Undantag
Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade ”Kopiering tillåten”. Sådan kopiering f år endast ske till eleverna på den egna skolan. Kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet. Det innebär bl.a. att kopiorna endast får göras digitalt tillgängliga i skolans slutna skolverk. Upphovsrättshavarens ideella upphovsrätt enligt upphovsrättslagen och källangivelser i övrigt ska respekteras på sätt som anges i BONUS-avtalet.
Liber AB, 113 98 Stockholm www.liber.se/kundservice www.liber.se