Illustrationer: Per Pelz/Pelz illustration och Typoform
Detta verk Àr skyddat av upphovsrÀttslagen. Kopiering, utöver lÀrares och elevers begrÀnsade rÀtt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, Àr förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrÀttsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
IntrÄng i upphovshavarens rÀttigheter enligt upphovsrÀttslagen kan medföra straff (böter eller fÀngelse), skadestÄnd och beslag/förstöring av olovligt framstÀllt material. SÄvÀl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. LÀs mer pÄ www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
INNEHĂ LL
Alla fÀrger skapas av ljus
4.3 Musik Àr ocksÄ fysik
Solsystemet
5.2 Jordens rörelser ger oss dygn, Är och Ärstider
5.3 Planeterna runt solen
VĂLKOMMEN TILL SPEKTRUM FYSIK 4â6
I den hĂ€r lĂ€rarhandledningen finns all information om SPEKTRUM FYSIK 4â6 du kan behöva, bland annat
⹠en allmÀn introduktion till lÀromedlet
⹠kopplingar till kursplanens syfte och centrala innehÄll
⹠förslag pÄ hur man kan arbeta med och kombinera lÀromedlets komponenter
âą pedagogiska tips och kommentarer till alla moment i grundboken
⹠Àmnesfördjupande texter
⹠facit till Testa dig sjÀlv och Finalen
⹠stöd för arbetet med Kapitelstart och Perspektiv
⹠förslag pÄ Àmnesintegrering och extra aktiviteter
VÀgen dit gÄr via bÄde teori och praktiska experiment. Kursplanerna poÀngterar vikten av att ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om naturvetenskapliga sammanhang och att skapa intresse för att undersöka omvÀrlden. Ett viktigt syfte som ocksÄ nÀmns Àr att eleverna ska ges möjlighet att anvÀnda sina nyvunna kunskaper för att formulera egna argument och granska andras. För att pÄ bÀsta sÀtta kunna möta dessa krav ger vi dig som lÀrare en vÀlutrustad verktygslÄda som tydliggör de tre lÄngsiktiga mÄlen:
⹠Beskriva och förklara
⹠Resonera och ta stÀllning
⹠Undersöka och vÀrdera
VÄr förhoppning Àr att du som lÀrare och framförallt eleverna kommer uppleva att Spektrum gör resan mot nya kunskaper enklare och roligare.
Komponenter
InnehĂ„llet i SPEKTRUM FYSIK 4â6  Àr utformat utifrĂ„n kursplanernas centrala innehĂ„ll för Ă„rskurs 6. Det betyder att Spektrum Fysik 4â6 Ă€r avsedd för mellanstadiet. Bra att kĂ€nna till Ă€r att Spektrum-serien Ă€ven innehĂ„ller lĂ€romedel för de tvĂ„ andra naturvetenskapliga Ă€mnena biologi och kemi och att Spektrum ocksĂ„ finns för högstadiet.
De olika komponenterna som finns Ă€r: GRUNDBOKEN, AKTIVITETSBOKEN och LĂRARGUIDEN samt SPEKTRUM
DIGITAL (ELEVLICENS) och SPEKTRUM DIGITAL (LĂRARLICENS). HĂ€r finns alla punkter i det centrala innehĂ„llet med, fördelade pĂ„ de tre lĂ„ngsiktiga mĂ„len: âbeskriva och förklaraâ, âresonera och ta stĂ€llningâ ochâ undersöka och vĂ€rderaâ.
Du lĂ€ser nu i den tryckta versionen av lĂ€rarhandledningen som vi kallar LĂRARGUIDE
Kort om komponenterna:
Grundbok
KAPITELSTARTEN  bestÄr av tre bilder som representerar de tre lÄngsiktiga mÄlen som eleverna förvÀntas utveckla. Till varje bild finns en frÄga med syfte att skapa förförstÄelse för vad kapitlet ska handla om.
Varje AVSNITT  bestĂ„r av texter som beskriver termer och begrepp samt naturvetenskapliga samband i naturen och samhĂ€llet. Varje avsnitt avslutas med TESTA DIG SJĂLV .
I kapitlets PERSPEKTIV  möter eleverna aktuella frÄgor som inte har sjÀlvklara svar. Syftet Àr att enkelt kunna starta en debatt som trÀnar eleverna att skapa argument samt lyssna pÄ och granska andras argument. Till varje kapitel finns en SAMMANFATTNING  dÀr kapitlets innehÄll presenteras i punktform och ett antal bilder.
Varje kapitel avslutas med FINALEN . Ăvningarna i Finalen fungerar bra som repetition inför ett kapitelprov.
Aktivitetsbok
I aktivitetsboken finns arbetsuppgifter med fokus pÄ att trÀna alla de lÄngsiktiga mÄlen. Aktiviteterna hjÀlper eleven att befÀsta kunskaper och trÀna ord och begrepp.
I aktivitetsboken trÀnar eleverna pÄ att beskriva och förklara sambanden. De fÄr skriva hypoteser, planera, genomföra, utvÀrdera och dokumentera undersökningar. BÄde i grundboken och i aktivitetsboken finns det tillfÀllen för eleven att resonera och ta stÀllningen i frÄgor som berör omrÄdet för kapitlet.
LĂ€rarguide
Den trycka lÀrarhandledningen som du lÀser i just nu.
Heldigitalt
Det heldigitala lÀromedlet bestÄr av en lÀrarlicens med tillhörande elevlicenser. En elevlicens bestÄr av grundboken med Aktivitetsboken och extra övningsuppgifter inbÀddade. I lÀrarlicensen finns all information som gÄr att hitta i den tryckta lÀrarguiden, det vill sÀga lÀrarhandledning pÄ titel-, kapitel- och avsnittsnivÄ. DÀr finns Àven, bland annat, nedladdningsbara pdf:er, powerpointpresentationer och bedömningsmaterial.
LĂ€rarlicensen ger dig som lĂ€rare mĂ„nga möjligheter. Du kan till exempel lĂ€gga in en egen PLANERING för en period dĂ€r du beskriver för eleverna vad de ska göra och nĂ€r. Om ni har elevlicenser kan du följa elevernas RESULTAT pĂ„ titel-, kapitel- och avsnittsnivĂ„. Du kan Ă€ven dela material med eleverna via till exempel Teams eller Google Classroom. I MATERIALBANKEN hittar du filmer, bilder och nedladdningsbara dokument. Materialbankens innehĂ„ll kan filtreras pĂ„ titel-, kapitel- och avsnittsnivĂ„ samt pĂ„ filtyp. Allt som eleverna ser i elevlicensen finns under fliken INNEHĂ LL. Med hjĂ€lp av verktyget TEXTSTĂD kan eleverna bland annat fĂ„ texten upplĂ€st eller översatt till ett annat sprĂ„k. I elev- och lĂ€rarlicensen finns Ă€ven tvĂ„ kapitel som vi kallar VĂRDEGRUND och KUL OCH KLURIGT . I VĂ€rdegrund finns övningar som handlar om jĂ€mstĂ€lldhet, sexualitet, samtycke och relationer och om andra delar av skolans vĂ€rdegrundsarbete. I Kul och klurigt finns texter dĂ€r eleverna trĂ€nar lĂ€sning, lĂ€sförstĂ„else och allmĂ€nbildning med roliga och kluriga övningar. Ibland dyker hĂ€r ocksĂ„ upp ett aktuellt TEMAKAPITEL med naturvetenskaplig inriktning.
Blended
För att fÄ ut det mesta av lÀromedlet rekommenderar vi att du anvÀnder bÄde grundboken, aktivitetsboken, elevlicensen, lÀrarlicensen och lÀrarguiden. PÄ nÀsta uppslag ger vi ett förslag pÄ hur du kan arbeta med och kombinera de olika komponenterna i din undervisning.
Förslag pÄ arbetsgÄng
SPEKTRUM FYSIK 4â6
ARBETSGà NG för bÀsta lÀrandeupplevelsen
Om du inte har det tryckta materialet finns allt material i Spektrum Fysik 4â6 Digital.
Förbered
Förbered dig genom att lÀsa om kapitlet i den digitala lÀrarlicensen.
Ăva/testa grunderna
Svara pÄ grundlÀggande frÄgor om texten och trÀna pÄ ord och begrepp. HÀr fÄr eleven snabb Äterkoppling.
Berikad sammanfattning
Finns efter varje avsnitt.
Introducera kapitlet
Samtala om bilderna i kapitelstarten. UtgÄ gÀrna frÄn bildfrÄgorna. GÄ igenom lÀrandemÄlen som Àven finns i grundboken.
InhÀmta kunskap
Arbeta med texterna i grundboken.
I Digital (elevlicens) kan eleven lyssna pÄ alla texter
FörförstĂ„else (âBörja hĂ€râ)
Uppgifter som inte krÀver rÀtt svar. LÄt eleverna arbeta parvis eller i grupp sÄ att de kan diskutera frÄgorna.
Arbeta med laborationer och andra uppgifter som tillhör det aktuella avsnittet. Digital (lÀrarlicens)
Sammanfattning
Finns efter varje kapitel.
Finalen
FrÄgor pÄ hela kapitlet.
Testa dig sjÀlv
Förklara begreppen och svara pÄ frÄgorna till texten.
Perspektiv
DiskussionsfrÄgor för att trÀna pÄ att argumentera och ta stÀllning.
Prov
Finns att skriva ut i den digitala lÀrarlicensen.
GĂ„ igenom avsnittet
Som stöd finns fÀrdiga PowerPointpresentationer och ibland Àven film.
Aktiviteter
Aktivitetsboken
I Digital (lÀrarlicens) finns bland annat:
âą begreppsordlistor
âą extra aktiviteter
âą filmer
âą PowerPoints till varje avsnitt
⹠lÀnkar
âą prov
⹠vÀrdegrundsmaterial
Förslag
pÄ arbetssÀtt
Variera undervisningen mellan att lÀsa tillsammans, flippa klassrummet, se pÄ filmer, diskutera, leka och arbeta praktiskt. TÀnk pÄ att enskild tyst lÀsning pÄ lektionen kan vara ogynnsamt för mÄnga elever. Det kan vara svÄrt att koncentrera sig nÀr mÄnga andra Àr runt omkring, man kan bli stressad nÀr andra Àr klara och orolig för att sjÀlv inte hinna lÀsa klart allt. Att flippa klassrummet kan till exempel innebÀra att eleverna i förvÀg lÀser en text som ni ska diskutera pÄ lektionen. Eleverna kan ocksÄ fÄ i uppgift att titta pÄ en film som lÀgger en grund inför nÀsta moment. Ord, begrepp och fraser frÄn texter, filmer och aktiviteter skapar en gemensam sprÄkgrund för er att anvÀnda och bygga vidare pÄ under arbetet. Den hÀr sprÄkgrunden Àr till viss del allmÀn, men omfattar förstÄs Àven ÀmnessprÄket i NO.
I den digitala elevlicensen finns en uppgift som kallas âBörja hĂ€râ. Ofta Ă€r den en bra start inför avsnittet och du som lĂ€rare kan fĂ„ en bild av elevernas förkunskaper.
Fler förslag pÄ arbetssÀtt finner du i lÀrarhandledningen till respektive kapitel och avsnitt.
Ord och begrepp
i Spektrum
Till varje kapitel finns en pdf med de begrepp som behandlas i kapitlet, som vi kallar BEGREPP MED FĂRKLARING . Begreppen finns dĂ€r samlade med en förklaring och i vissa fall bild. Pdf:en kan anvĂ€ndas som âuppslagsverkâ under arbetets gĂ„ng och som sammanfattning inför prov.
Det finns ocksÄ pdf:er till varje kapitel dÀr begreppen Àr utformade som lappar som du kan skriva ut, kopiera och beskÀra med ett begrepp pÄ varje lapp. LÀgg varje uppsÀttning av lapparna med begreppen i varsitt kuvert. Dessa kuvert kan ni ha nytta av vid flera tillfÀllen under arbetet med kapitlet, och pÄ flera olika sÀtt. Vi ger förslag pÄ nÄgra aktiviteter hÀr. Du kan vÀlja att anvÀnda alla begrepp, men inför en aktivitet kan du ocksÄ vÀlja ut vilka av begreppen eleverna ska ta fram ur kuverten.
grupperna tvÄ och tvÄ sÄ att de fÄr ta del av varandras sortering och motivering. Du kan avsluta med att be eleverna berÀtta i helklass vad de fick för tankar nÀr de gjorde jÀmförelsen med den andra gruppen.
AnvÀnda begreppen
Dela in eleverna i par eller grupper om tre. Be sedan grupperna vÀlja minst tre av begreppen att skriva en mening om. De grupper som vill kan försöka anvÀnda flera begrepp pÄ ett lÀmpligt sÀtt i samma mening. LÄt grupperna vÀlja ut sin bÀsta mening och lÀsa upp den högt.
Samband mellan begrepp
Dela in eleverna i par eller grupper om tre. VÀlj ut, eller lÄt eleverna vÀlja ut, tre eller fyra begrepp som de diskuterar betydelsen av och sambanden mellan. Be dem skriva av begreppen pÄ ett papper och dra pilar mellan begreppen. Vid pilarna beskriver de relationen mellan begreppen. En sÄdan bild över begreppen och deras relationer kan kallas för en begreppskarta.
Ett ska bort!
VÀlj fyra begrepp och be eleverna bestÀmma vilket som hör minst ihop med de övriga och dÀrför ska bort. Be dem motivera varför.
Begrepps- doobidoo
Dela in eleverna i par eller grupper om tre. HĂ€r ska en grupp tĂ€vla mot en annan. En eller tvĂ„ av eleverna i en grupp vĂ€nder sig frĂ„n de andra. Den sista eleven i den gruppen drar en lapp ur kuvertet med begrepp. MotstĂ„ndargruppen fĂ„r se begreppet. Nu ska eleven som drog begreppet beskriva det, utan att sĂ€ga sjĂ€lva ordet eller delar av ordet eller översĂ€tta det eller sĂ€ga ord som rimmar pĂ„ det. Den bortvĂ€nda elev som gissade rĂ€tt byter plats med beskrivaren. Den grupp som klarar flest begrepp pĂ„ en minut vinner. Om man inte kan beskriva begreppet, eller rĂ„kar bryta mot reglerna fĂ„r man byta plats med sin lagkamrat och sedan fortsĂ€tta. Ăvningen gĂ„r ocksĂ„ att göra i helklass och dĂ„ kan begreppen slumpas upp pĂ„ en smartboard bakom eleven ska gissa begreppet. Ăvningen pĂ„minner om momentet âSista minutenâ i TV-programmet Doobidoo.
Lucktexter
Eleverna kan individuellt, i par eller i grupper om tre dra till exempel fyra av begreppen. Dessa begrepp ska eleverna skriva lucktexter om, alltsÄ texter dÀr de centrala begreppen saknas. Sedan byter de lucktexter med varandra och försöker komma pÄ vilka begrepp som saknas i texterna.
Kapitel och avsnitt i Spektrum Fysik 4â6
FINT VĂDER
1.1 VĂ€dret idag
1.2 Ett lÄgtryck
1.3 Att göra vÀderprognosen
perspektiv: Litar du pÄ vÀderprognosen?
Sammanfattning och Finalen 1
LJUS OCH LJUD
4.1 Ljusets vÀg till ögat
4.2 Alla fÀrger skapas av ljus
4.3 Musik Àr ocksÄ fysik
perspektiv : AnvÀnder du reflexer?
Sammanfattning och Finalen 4
EL OCH MAGENTER
2.1 SĂ„ fungerar magneter
2.2 Elektricitet skapar nytta
2.3 El och magnetism jobbar ihop
perspektiv : Kan du hantera el sÀkert?
Sammanfattning och Finalen 2
SOLSYSTEMET
5.1 Att se natthimlen genom ett teleskop
5.2 Jordens rörelser ger oss dygn, Är och Ärstider
5.3 Planeterna runt solen
perspektiv : Vill du resa i rymden?
Sammanfattning och Finalen 5
RĂRELSE OCH KRAFTER
3.1 Allt rör sig!
3.2 Att accelerera och bromsa
3.3 Krafter förÀndrar rörelser
perspektiv : Vem fÄr Äka elsparkcykel?
Sammanfattning och Finalen 3
ENERGI
6.1 VÀrme Àr energi
6.2 Energi i olika former
6.3 Vi anvÀnder energi
perspektiv : Vindkraft â miljövĂ€nliga maskiner eller fula torn i landskapet?
Sammanfattning och Finalen 6
UpplÀgg
SPEKTRUM FYSIK 4â6 Ă€r lĂ€tt att anvĂ€nda. Strukturen i alla tre Ă€mnesböcker Ă€r klassisk. Med det menar vi att vi tĂ€nker att man hinner med ett kapitel i biologi, fysik respektive kemi varje termin.
Du kan naturligtvis arbeta med kapitlen i den ordning du sjÀlv tycker Àr lÀmpligt. Författarna och Liber vill dock göra dig uppmÀrksam pÄ att texterna Àr skrivna, i den kapitelordning vi rekommenderar, med en viss progression.
Varje omrĂ„de (kapitel) Ă€r i sin tur indelat i ett antal mindre avsnitt. VĂ„r tanke Ă€r att avsnitten ska kunna utgöra grunden i den pedagogiska planeringen. Ett avsnitt omfattar ett lagom stort arbetsomrĂ„de. Och hĂ€r i lĂ€rarhandledningen finns pedagogiska tips, bĂ„de pĂ„ kapitel- och avsnittsnivĂ„. Varje avsnitt avslutas med TESTA DIG SJĂLV . I elevlicensen finns frĂ„gor av typen âĂva grundernaâ och âTesta grundernaâ, som Ă€r sjĂ€lvrĂ€ttande test dĂ€r du som lĂ€rare kan se om eleverna förstĂ„tt det mest grundlĂ€ggande i avsnittet.
Avsnitten Àr utformade för att i första hand utveckla de lÄngsiktiga mÄlen att beskriva och förklara termer och begrepp samt att genomföra en undersökning. I varje kapitel finns en aktuell samhÀllsfrÄga som har bÀring pÄ naturvetenskap med syfte att utveckla elevernas förmÄga att resonera och ta stÀllning. FrÄgan bestÄr av ett par mindre frÄgor som ofta presenteras under namnet PERSPEKTIV . Varje kapitel avslutas med en SAMMANFATTNING samt FINALEN . Finalen bestÄr av ett antal frÄgor som blandar innehÄll frÄn kapitlet och utmanar alla elevernas kunskaper.
Lgr22
Grunden för att bedöma elevers uppnĂ„dda kunskapsnivĂ„ Ă€r det centrala innehĂ„llet. Tabellerna nedan visar hur det centrala innehĂ„llet fördelar sig per kapitel i Spektrum Fysik 4â6:
Fysiken i naturen och samhĂ€llet I Spektrum Fysik 4â6
Hur dag, natt, Ärstider och Är kan förklaras utifrÄn rörelser hos solsystemets himlakroppar.
Vanliga vÀderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar och nederbörd uppstÄr.
Energiformer samt olika typer av energikÀllor och deras pÄverkan pÄ miljön.
Energiflöden mellan föremÄl som har olika temperatur. Hur man kan pÄverka energiflödena med hjÀlp av olika vÀrmeledande och isolerande material.
Hur ljus och ljud breder ut sig och kan reflekteras.
Elektriska kretsar med batterier. Hur de kan kopplas och hur de kan anvÀndas i vardaglig elektrisk utrustning.
Krafter och rörelser som kan observeras och mÀtas i vardagssituationer.
NÄgra instrument samt hur de anvÀnds för att mÀta fysikaliska storheter, till exempel temperatur och kraft.
Kap 5
Kap 1
Kap 6
Kap 6
Kap 4
Kap 2
Kap 3
Kap 1, 2, 3
Systematiska undersökningar och granskning av information I Spektrum Fysik 4â6
Observationer och experiment med sÄvÀl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, vÀrdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.
NÄgra upptÀckter inom fysikomrÄdet och deras betydelse för mÀnniskans levnadsvillkor och syn pÄ naturen.
Kritisk granskning och anvÀndning av information som rör fysik.
Kap 1-6
Kap 1â6
Kap 1-6
Ă rskurs 4
Tidsplan
Tidsplanen Àr ett förslag pĂ„ hur du kan disponera lĂ€sĂ„ret om du arbetar med Spektrum Biologi, Fysik och Kemi 4â6. NĂ„gra elever kanske behöver mer tid för att utveckla godtagbara kunskaper inom ett omrĂ„de. VĂ„r tanke Ă€r att det inom ramen för arbetet med varje kapitel ska finnas tid för aktiviteter, laborationer och fĂ€ltundersökningar. Vi vill ocksĂ„ att ni ska ha tid för fördjupande och breddande diskussioner.
Olika kapitel har olika mÄnga veckor i tidsplanen. Det beror dels pÄ att kapitlen Àr olika omfattande. Det beror ocksÄ pÄ vilka förutsÀttningarna Àr för olika aktiviteter vid sidan om grundboken.
Planeringen Àr anpassad efter att ni ska kunna arbeta med alla tre NO-Àmnena pÄ hösten och Àven pÄ vÄren. I Ärskurs 6 ska eleverna fÄ betyg och dÄ kan det vara en extra stor fördel att arbeta sÄ. Det skapar goda förutsÀttningar för eleverna att se sin egen utveckling inom Àmnet i förhÄllande till betygskriterierna. I Ärskurs 4 och 5 har det inte samma betydelse.
Bufferttid
Som du kan se i planeringen för varje lĂ€sĂ„r blir det nĂ„gra veckor över, som vi har valt att kalla för âbufferttidâ. Dessa veckor kan bland annat anvĂ€ndas till:
⹠Du kan lÄta eleverna planera, genomföra och dokumentera laborationer som ni inte har hunnit med.
⹠Eleverna kan fÄ fördjupa sig inom valfritt NOomrÄde och sedan redovisa.
⹠Du kan planera ett Àmnesövergripande arbete.
⹠Eleverna kan planera (och hÄlla) en NO-lektion för yngre barn, t ex Ärskurs 1.
⹠NÄgra elever kanske behöver mer tid för att utveckla godtagbara kunskaper inom ett omrÄde.
⹠Maj till juni Àr en bra tid för fÀltstudier i biologi. Den hÀr tiden Àr det ocksÄ roligt att sÄ frön och observera utvecklingen.
âą NO-julpyssel
⹠Observationer av stjÀrnhimmeln.
Fysik 4 14-18
Bufferttid: 4 veckor, vecka 19-22.
Ă rskurs 5
Kapitel Ămne Antal veckor Vecka
3 Biologi 5-6 34-39
3 Kemi 6 40-46
3 Fysik 3-4 47-50
4 Kemi 6 2-7
4 Fysik 5 8-13
4 Biologi 7 14-21
Bufferttid: 1 vecka, vecka 22. HÀr Àr nÄgra förslag pÄ vad bufferttiden kan anvÀndas till:
⹠Den hÀr tiden kan du anvÀnda för ett kort Àmnesövergripande tema i fysik och biologi, om ljud/ljus och öron/ögon/hjÀrna/nervsystem.
⹠Det vara lÀrorikt, och roligt förstÄs, att Äterkoppla till kapitel 3 och Äka till en nöjespark eller lekplats och studera rörelser och krafter.
Det finns flera olika sĂ€tt för dig som lĂ€rare att skapa dig en bild av elevernas kunskapsnivĂ„ i arbetet med kapitlen. Det Ă€r dock viktigt att eleverna ocksĂ„ fĂ„r möjlighet att trĂ€na pĂ„ vissa delar, utan att de kĂ€nner sig bedömda. DĂ„ passar sĂ„ kallad formativ bedömning bra. Det innebĂ€r att du som lĂ€rare ger Ă„terkoppling till eleverna för att utveckla deras lĂ€rande, i stĂ€llet för att bedöma deras kunskaper. I Spektrum Fysik 4â6 finns flera moment dĂ€r formativ bedömning passar naturligt in, inte minst i det laborativa arbetet. En laboration kan till exempel anvĂ€ndas som övningstillfĂ€lle, medan en annan kan fungera som underlag för bedömning.
I KAPITELSTART finns tre ingressbilder. Vid var och en av dessa bilder finns det frÄgor. Varje frÄga Àr formulerad i syfte att fokusera mer pÄ ett av kursplanens tre lÄngsiktiga mÄl i NO. Dessa frÄgor kan anvÀndas som en del i den formativa bedömningen. Genom att ta upp frÄgorna till diskussion bÄde i början och i slutet av arbetsomrÄdet kan du och eleverna fÄ en uppfattning om hur deras Àmneskunskaper har utvecklats.
Syftesbeskrivningen i kursplanen i fysik mynnar ut i tre punkter som sammanfattar vad eleven ska ges förutsÀttningar att utveckla. HÀr Àr nÄgra tankar om hur ni kan arbeta formativt med de tre lÄngsiktiga mÄlen för att eleverna ska nÄ sÄ lÄngt som möjligt:
Kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och samhÀllet.
Ett enkelt sĂ€tt att synliggöra elevernas kunskapsutveckling, nĂ€r det gĂ€ller det första lĂ„ngsiktiga mĂ„let i kursplanen, Ă€r att utgĂ„ frĂ„n begreppen som vi har valt ut i kapitlet. I början av arbetet kan du dela ut dokumentet med begreppen till eleverna och be dem markera med + om de kan anvĂ€nda begreppet, 0 om de kĂ€nner till begreppet och â om de kĂ€nner sig osĂ€kra pĂ„ begreppet. Genom handupprĂ€ckning kan du se hur sĂ€kerheten fördelar sig över begreppen. Du kan ocksĂ„ vĂ€lja att skriva upp tre kolumner pĂ„ tavlan â 1. AnvĂ€nda, 2. KĂ€nner till, 3. OsĂ€ker - dĂ€r majoriteten fĂ„r avgöra i vilken kolumn ett begrepp ska hamna. Fotografera, eller spara ner, tavlan nĂ€r ni Ă€r klara. I slutet av arbetet med kapitlet kan ni gĂ„ igenom samma process, individuellt och gemensamt. Fler förslag pĂ„ hur du kan arbeta med centrala begrepp finner du under rubriken âOrd och begreppâ.
Ett ytterligare sÀtt att jobba med formativ bedömning Àr att följa eleverna under arbetet med TESTA DIG
SJĂLV (grundbok och elevlicens), ĂVA GRUNDERNA och TESTA GRUNDERNA (elevlicens) och/eller FINALEN (grundbok och elevlicens). GĂ„ igenom elevernas sĂ€tt att stĂ€lla upp problemen och att resonera. Ge positiv Ă„terkoppling och peka pĂ„ hur de kan komma lĂ€ngre pĂ„ sin kunskapsresa. Det viktiga Ă€r att inte i första hand Ă„terkoppla till rĂ€tt eller fel, utan visa pĂ„ vad som Ă€r bra och visa/föreslĂ„ hur eleven kan nĂ„ lĂ€ngre.
Om eleverna har datorer kan du till exempel anvÀnda appen Padlet, ett verktyg som fungerar som gemensam anslagstavla som du kan visa för eleverna. LÄt eleverna svara pÄ en frÄga i taget i antingen TESTA DIG
SJĂLV eller FINALEN . NĂ€r eleverna ser allas svar, utan att veta vem som svarat vad, startar du en diskussion om hur varje svar kan förbĂ€ttras. Fokusera inte pĂ„ att rĂ€tta eventuella brister eller fel, fokusera istĂ€llet pĂ„ bra svar och svar med utvecklingspotential. Skapa en dialog om hur svaren kan bli bĂ€ttre.
Det finns mÄnga olika sÀtt att arbeta med FINALEN som finns i slutet av varje kapitel. Du kan till exempel lÄta eleverna börja formulera svaren till frÄgorna enskilt. LÄt de dÀrefter, utan att veta vad som Àr rÀtt eller fel, lyssna till nÄgra andra elevers svar och ge dem slutligen möjligheten att Àndra sina svar. Ett annat alternativ Àr att dela in eleverna i grupper efter att de svarat enskilt och dÄ ge grupperna ett pÄhittat elevsvar som innehÄller ett antal fel som de ska identifiera. BÄda dessa förslag pÄ arbetssÀtt syftar till att göra FINALEN till ett lÀrandetillfÀlle och inte bara en kunskapskontroll.
Det finns nÄgra frÄgor i FINALEN som kan besvaras pÄ olika nivÄer. Om du tycker att det Àr lÀmpligt sÄ kan ni arbeta sÀrskilt med dessa, exempelvis genom att skriva pÄhittade elevsvar pÄ olika nivÄer och lÄta eleverna diskutera dessa i grupp.
FörmÄga att anvÀnda fysik för att granska information, kommunicera och ta stÀllning i frÄgor som rör energi, teknik och miljö.
Samma sak gÀller för PERSPEKTIV . DÀr kan du som lÀrare ge positiv Äterkoppling till frÄgor och argument under pÄgÄende diskussion som fÄr eleverna att upp-
leva att deras kunskap i naturvetenskap fungerar och kommer till nytta, bÄde för sig sjÀlv och till andra.
I AKTIVITETSBOKEN och bland Aktiviteterna i den digitala elevlicensen finns fler uppgifter som handlar om att granska information, kommunicera och ta stĂ€llning. Det finns mĂ„nga olika sĂ€tt att arbeta formativt med dessa uppgifter. Eleverna kan till exempel arbeta i par och ge feedback pĂ„ varandras arbeten utifrĂ„n âTwo stars and a wishâ. NĂ„gon uppgift kan göras tillsammans i mindre grupp eller till och med i helklass dĂ„ man hjĂ€lps Ă„t att lösa uppgiften tillsammans, sĂ„ bra som möjligt. Ăven EPA-modellen (enskilt-par-alla) passar bra för vissa av uppgifterna. Börja med enklare uppgifter i grupp i Ă„rskurs 4 och öka successivt komplexiteten i uppgifterna och graden av enskilt arbete. PĂ„ sĂ„ vis kommer eleverna vara redo för att arbeta pĂ„ egen hand med liknande uppgifter i Ă„rskurs 6 dĂ„ det Ă€r dags för betygssĂ€ttning.
FörmÄga att genomföra systematiska undersökningar i fysik.
NĂ€r eleverna kommer till Ă„rskurs 4 har de sannolikt varierande kunskaper och erfarenheter av att genomföra systematiska undersökningar i NO. I Spektrum Fysik 4â6 har vi betonat inslag som bidrar till att undersöka naturen pĂ„ ett naturvetenskapligt vis. Skapa gĂ€rna en dialog med eleverna om vad som krĂ€vs för att en undersökning ska betraktas som naturvetenskaplig. Skriv upp en lista pĂ„ tavlan med elevernas tips pĂ„ hur man genomför en bra undersökning. Fotografera eller spara ner tipsen och ta fram dem nĂ€r ni genomför undersökningar under arbetet med kapitlen.
En lista över inslag i ett naturvetenskapligt arbetssÀtt som kan vara bra för dig som lÀrare att ha nÀra till hands kan se ut sÄ hÀr:
⹠Observera fenomen och fÄnga frÄgor som kan testas.
⹠Formulera frÄgor och en hypotes: Vilka frÄgor ska undersökningen ge svar pÄ? Vad tror du att svaret kommer att bli?
⹠Planera undersökningen/laborationen: Hur ska undersökningen genomföras? Vilken utrustning (materiel) behövs?
⹠Genomföra: Följ planeringen och observera resultatet.
⹠Dra slutsatser: JÀmför resultatet med frÄgorna och hypotesen som du formulerade i början.
⹠UtvÀrdera: Kontrollera att undersökningen fungerade som det var tÀnkt. Kan du lita pÄ resultatet eller behöver du genomföra undersökningen flera gÄnger? Om du skulle genomföra undersökningen igen, vad skulle behöva förÀndras för att göra undersökningen bÀttre?
⹠Dokumentera: Beskriv undersökningen, steg för steg. Vanliga rubriker i en laborationsrapport Àr: Syfte, hypotes, materiel, metod/genomförande, resultat, slutsats och felkÀllor och förbÀttringar. Att arbeta enligt det naturvetenskapliga arbetssÀttet krÀver tid och ibland Àven speciell utrustning. Eleverna bör fÄ möjlighet att trÀna pÄ det naturvetenskapliga arbetssÀttet flera gÄnger och inom olika Àmnen. Om det inte finns tid eller möjlighet att arbeta med alla delar samtidigt, gÄr det bara att arbeta med delarna var för sig. Du kan till exempel lÄta eleverna trÀna pÄ att skriva planeringar dÀr frÄgan/syftet Àr givet. Du kan dÄ bryta och samla in planeringarna för formativ bedömning, för att sedan ge eleverna chansen att förbÀttra sina planeringar. Du kan ocksÄ lÄta eleverna byta planeringar med varandra och genomföra undersökningen efter en annans planering. LÄt eleverna sedan ge feedback pÄ planeringarna.
MÄnga elever tycker att det Àr svÄrt att skriva slutsatser. Du kan dÄ lÄta eleverna trÀna pÄ att skriva slutsatser utifrÄn givna resultat till undersökningar. Det kan till exempel handla om att lÀsa av diagram eller tabeller. Eleverna behöver alltsÄ inte skriva fullstÀndiga rapporter varje gÄng, utan det gÄr bra att lÄta dem trÀna bara pÄ vissa delar i taget.
Att bedöma elevers kunskapsnivĂ„ Ă€r alltid en utmaning som krĂ€ver professionell kunskap, erfarenhet samt bra verktyg. I Spektrum 4â6 erbjuder vi exempel pĂ„ prov samt kommentarer inför bedömningen av resultaten. Grunden för de fĂ€rdiga kapitelproven Ă€r att de har satts samman för att ge dig som lĂ€rare bra underlag för att kunna bedöma kunskaperna hos respektive elev. Till varje kapitel finns ett prov med tillhörande facit och bedömningsanvisning samt en resultatmatris. Du hittar dessa i den digitala lĂ€rarlicensen under rubriken âLektionsmaterialâ.
Du som lĂ€rare bör vara uppmĂ€rksam pĂ„ att elever i Ă„rskurs fyra Ă€r olika vana vid att hantera skriftliga prov och göra ett aktivt val om provet Ă€r lĂ€mpligt eller nödvĂ€ndigt. Du kan till exempel lĂ„ta eleverna öva pĂ„ provsituationen. LĂ„t dem genomföra prov i klassrummet, med begrĂ€nsat antal frĂ„gor pĂ„ deras nivĂ„. Ăka sedan svĂ„righetsgraden successivt för att fĂ„ ett mer gediget och talande betygsunderlag.
En provsituation kan kÀnnas jobbig för en del elever. För en del Àr det jobbigt lÄngt i förvÀg. De kan kÀnna sig osÀkra pÄ sin egen kunskapsnivÄ och vet inte hur de ska förbereda sig pÄ bÀsta sÀtt. DÄ Àr det bra att kunna ge eleverna tydliga instruktioner om hur de kan förbereda sig inför prov. HÀr Àr vÄra tips pÄ hur eleverna kan tÀnka och vad de kan trÀna pÄ:
⹠Det som brukar bidra absolut mest till kunskapsutvecklingen Àr att vara delaktig pÄ lektionerna. Att lyssna pÄ lÀraren och klasskamraterna, att vÄga stÀlla frÄgor för att utveckla ny kunskap och att göra de övningar och aktiviteter som lÀraren föreslÄr.
âą Efter varje avsnitt i grundboken finns det begrepp och frĂ„gor som Ă€r till för att repetera fakta ur texterna. De kallar vi för TESTA DIG SJĂLV .
âą Alla de tre lĂ„ngsiktiga mĂ„len trĂ€nas i Aktivitetsbokens olika övningar i varje kapitel. Samma övningar finns under rubriken âAktiviteterâ i den digitala elevlicensen.
⹠I slutet av varje kapitel i grundboken/den digitala elevlicensen finns det en SAMMANFATTNING dÀr man fÄr en överblick över innehÄllet genom hela kapitlet.
⹠Sist i varje kapitel i grundboken/den digitala elevlicensen finns Finalen med uppgifter som berör alla tre lÄngsiktiga mÄl. I de uppgifterna har vi ofta blandat innehÄll frÄn flera av kapitlets avsnitt. Summativa bedömningar av prov har i alla tider utgjort en pÄtaglig stor del av sjÀlva betygsprocessen. Summan av flera betyg anvÀnds sedan av eleverna för att söka till gymnasium och sedan frÄn gymnasium vidare till högre utbildning. Att bedöma kunskap summativt ger i de flesta fall ett rÀttvist resultat, men forskning visar Àr att det inte lockar elever till att nÄ lÀngre kunskapsmÀssigt. Summativ bedömning skapar inte tillrÀckliga incitament till att lÀra mer. Det gör dÀremot den tidigare diskuterade formativa bedömningen. Den Àr i sin grund mer framÄtriktad och coachande.
Betyg
Det Àr förstÄs viktigt för elevens sjÀlvkÀnsla och tilltro till skolan och oss pedagoger att betygen Àr likvÀrdiga och rÀttvisa. NivÄn pÄ elevernas kunskaper bör utvÀrderas succesivt och pÄ olika sÀtt för att fÄ en bra bild av vad eleverna kan. Börja redan i Ärskurs 4 att tala om de tre lÄngsiktiga mÄlen som undervisningen ska ge eleverna förutsÀttningar att utveckla.
Att eleverna Ă€r pĂ„ vĂ€g mot sina första betyg kan mĂ€rkas av redan i Ă„rskurs 4. Det finns elever som Ă€r helt oberörda inför detta, och det finns elever som redan dĂ„ önskar veta âvad de fĂ„tt för betygâ pĂ„ olika uppgifter och prov. Vissa elever kan se betygen som en hĂ€grande belöning eller en bekrĂ€ftelse. Andra ser betygen som nĂ„got stressande och jobbigt, eftersom betygen Ă€r tĂ€tt sammankopplat med deras egen sjĂ€lvkĂ€nsla, och betygen blir som ett omdöme av dem sjĂ€lva.
⹠betygen inte spelar nÄgon roll för deras kommande skolplacering i Ärskurs sju.
⹠betygen inte speglar dem som personer eller deras karaktÀr, betygen handlar bara om hur de presterat i förhÄllande till betygskriterier under Ärskurs sex.
⹠det Àr först i slutet av Ärskurs nio, nÀr de ska söka till gymnasiet, som betygen spelar roll för vilken utbildning eller skola de har möjlighet att vÀlja.
I Ärskurs sex fÄr eleverna sina första betyg. Att avdramatisera betygssÀttningen kan hjÀlpa alla elever att behÄlla motivationen, att lÀra sig för att det Àr roligt att fÄ veta mer om hur vÀrlden fungerar, inte för att fÄ ett bra betyg. Var sÄ öppen som möjligt med betygskriterierna och lÄt eleverna dÄ och dÄ skatta sin egen kunskapsnivÄ. Genom att vara tydlig med vilka tre lÄngsiktiga mÄl som ska utvecklas i de naturvetenskapliga Àmnena och vilka nyanser som finns i betygskriterierna, blir det lÀttare för eleven att se vad den behöver utveckla. GÄ igenom de övergripande dragen för betygsÀttningen, alltsÄ att eleverna kommer betygsÀttas i förhÄllande till om de kÀnner till och anvÀnder begrepp och modeller, hur de anvÀnder och granskar information, kommunicerar och tar stÀllning i frÄgor inom ramen för fysikÀmnet samt om de kan planera, genomföra och dokumentera en naturvetenskaplig undersökning. Om eleverna och du har en öppen dialog om detta, minskar risken för att betygsÀttningen i Ärskurs 6 blir nÄgot dramatiskt.
Materiellista
Observera: vanligt skolmaterial som papper, penna, dator med internetuppkoppling etc. tas inte upp i listorna. En del utrustning kan ersÀttas med annan.
KAPITEL 1: FINT VĂDER
âą 2 bunkar
âą PET-flaska
âą ballonger
âą kokhett vatten
KAPITEL 2: EL OCH MAGNETER
âą batterier, 4,5 V eller 1,5 V
âą elsladd (ej lindad koppar)
âą gem
⹠lamphÄllare med lampa
KAPITEL 3: RĂRELSER OCH KRAFTER
âą tidtagarur
⹠mÀtinstrument som t.ex. lÄngt utdragbart mÄttband
KAPITEL 4: LJUS OCH LJUD
âą en pinne
⹠en blomkruka med hÄl i botten (ej svart)
KAPITEL 5: SOLSYSTEMET
âą kikar
âą penna
âą stark lampa
âą isvatten
KAPITEL 6: ENERGI
âą blomsterpinnar
⹠fÀrgade A4-papper
âą grenar
⹠stjÀrnkarta (finns lÀngst bak i Aktivitetsboken eller att
âą limstift
âą sladdar
⹠smÀltpistol
âą stavmagneter
âą stark magnet
⹠trÀbit
⹠hÀftstift eller knappnÄlar
âą kvistar
⹠vÄg
âą eventuellt dynamometer.
âą mobiltelefon
ladda ned via lÀrarhandledningen)
âą lim
âą linjal
âą sax eller kniv
⹠skÀrbrÀda
⹠snöre
âą tejp
⹠tepÄsar
Lektionsmateriel
I den digitala lÀrarlicensen finns kompletterande materiel som du kan anvÀnda dÄ du arbetar med kapitlet. Till varje kapitel finns Àven anvÀndbara lÀnkar samt filmer som passar innehÄllet. Filmerna förnyas och uppdateras kontinuerligt.
Typ av materiel
Begreppskort kapitel 1â6
Begrepp med förklaring kapitel 1â6
PowerPoint-presentationer
Planera en undersökning
Genomföra en undersökning
UtvÀrdera en undersökning
Laborationsrapport
Farosymboler/piktogram
KĂ€llkritik
Facit till Testa dig sjÀlv
Facit och kommentarer till Aktivitetsboken
Prov kapitel 1â6
Facit och bedömning till prov kapitel 1â6
Format Beskrivning av materielen
PDF Kapitlets begrepp pÄ kort som ni kan anvÀnda pÄ olika sÀtt, se s. 8.
PDF
PPT
PDF
Kapitlets begrepp med förklaring som ni kan anvÀnda pÄ olika sÀtt, se s. 8.
Presentationer till varje avsnitt. De kan anvÀndas som de Àr eller anpassas efter behov.
PDF Passar till systematiska undersökningar.
PDF Passar till systematiska undersökningar.
PDF Passar till systematiska undersökningar.
PDF Passar till systematiska undersökningar.
PDF Symboler som diskuteras i Spektrum Kemi 4â6.
PDF Passar till arbete dÄ eleverna behöver arbeta kÀllkritiskt.
PDF Samlat facit till alla Testa dig sjÀlv-frÄgor.
PDF Samlat facit med kommentarer till aktiviteterna i Aktivitetsboken.
PDF Prov pÄ kapitlets innehÄll samt facit och bedömningsanvisningar.
1
FINT VĂDER
Förkunskaper
MÄnga elever har förstÄs vissa förkunskaper om vÀder, men lÄngt frÄn alla. Vilka kunskaper man har kan bero pÄ var man bor och hur familjen lever sitt liv. Bor man i en stad Àr man kanske inte sÄ beroende av vÀdret. Bor man pÄ landet eller vid kusten pÄminns man mer om vÀdret, vilket i sin tur gör att vissa elever har med sig mer kunskap om vÀdret Àn andra.
NĂ€r det gĂ€ller lĂ€roplanen för Ă„r 1â3 finns det ett antal punkter som i viss mĂ„n knyter an till vĂ€der och vĂ€drets egenskaper, se listan nedan.
CENTRALT INNEHĂ LL FRĂ N Ă RSKURS 1â3 SOM ANKNYTER TILL KAPITLETÂ FINT VĂDER
⹠à rstidsvÀxlingar i naturen. NÄgra djurs och vÀxters livscykler och anpassningar till olika livsmiljöer och Ärstider.
⹠Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Avdunstning, kokning, kondensering, smÀltning och stelning.
⹠Enkla fÀltstudier, observationer och experiment. Utförande och dokumentation av undersökningarna med ord, bilder och digitala verktyg.
Lgr22
UNDERVISNINGEN I ĂMNET FYSIK SKA GE ELEVERNA FĂRUTSĂTTNINGAR ATT UTVECKLA:
⹠kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och samhÀllet
⹠förmÄga att anvÀnda fysik för att granska information, kommunicera och ta stÀllning i frÄgor som rör energi, teknik och miljö
⹠förmÄga att genomföra systematiska undersökningar i fysik.
Centralt innehÄll
FYSIKEN I NATUREN OCH SAMHĂLLET
⹠Vanliga vÀderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar och nederbörd uppstÄr.
⹠NÄgra instrument samt hur de anvÀnds för att mÀta fysikaliska storheter, till exempel temperatur och kraft.
SYSTEMATISKA UNDERSĂKNINGAR OCH GRANSKNING
AV INFORMATION
⹠Observationer och experiment med sÄvÀl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, vÀrdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.
⹠Kritisk granskning och anvÀndning av information som rör fysik.
Att arbeta med kapitlet
TidsÄtgÄng
Det hÀr kapitlet Àr ett av tvÄ kapitel avsedd för elever i Ärskurs 4. Kunskapen om vÀder kanske inte Àr fullt sÄ centralt som el och magnetism Àr nÀr det gÀller fysik i Ärskurs 4. Men det Àr ett tacksamt omrÄde inom fysiken, eftersom det Àr konkret och pÄtagligt. Alla kan observera vÀdret och göra en enkel vÀderprognos för nÀsta dag. Med det sagt sÀger en grov planering att knappt tre veckor kan vara lÀmpligt att spendera pÄ det hÀr kapitlet.
Tankar om kapitlet
I dag anvÀnder mÄnga telefoner och datorer varje dag. Det betyder att de snabbt och enkelt kan ta en titt pÄ hur vÀdret kommer att bli den nÀrmaste tiden, inte bara dÀr man bor utan i alla delar av vÀrlden. För ett par decennier sedan var alla i första hand hÀnvisade till vÀderprognoser pÄ radio och TV och endast pÄ bestÀmda tider. Utvecklingen har skapat nya möjligheter för eleverna att lÀra sig grunderna i hur vÀder uppstÄr och förÀndras. Samtidigt Àr det hÀr ett omrÄde som passar för att resonera om informationskÀllor. VarifrÄn
fĂ„r alla vĂ€derappar sina prognoser? Och hur vĂ€l stĂ€mmer prognoserna allt eftersom dagarna gĂ„r? Att studera vĂ€der leder oss ocksĂ„ in pĂ„ ett antal grundlĂ€ggande fenomen inom fysiken, det vill sĂ€ga att luft har massa och dras mot jordens yta av jordens dragningskraft. En av de viktigaste tankarna för att förstĂ„ hur vĂ€der uppstĂ„r Ă€r insikten att solen vĂ€rmer vĂ„rt runda jordklot ojĂ€mnt â mer vĂ€rme nĂ„r ekvatorn Ă€n polerna.
⹠LÄt eleverna mÀta temperaturen dÀr de bor varje morgon i en vecka eller mÄnad och gör ett linjediagram över resultatet.
⹠Titta pÄ olika diagram som visar hur temperaturen har förÀndrats de senaste 50 Ären dÀr just du bor. Vad symboliserar x-axeln, y-axeln? Vad kallas diagrammen?
Den fysikaliska grunden i begreppet vÀder Àr ocksÄ vÀrdefullt att gÄ till nÀr man i geografi och samhÀllskunskap diskuterar framtiden om medeltemperaturen kommer att öka och vilka följder det fÄr för olika nÀringar i olika delar av vÀrlden.
Formativ bedömning
Förutom det som nÀmns i LÀrarguidens inledande kapitel om formativ bedömning, följer hÀr exempel som passar till just det hÀr kapitlet.
FörmÄga att anvÀnda fysik för att granska information, kommunicera och ta stÀllning i frÄgor som rör energi, teknik och miljö.
För att synliggöra elevernas utveckling nÀr det gÀller förmÄgan att anvÀnda kunskaper för att diskutera och ta stÀllning kan du i samband med kapitelstarten be eleverna diskutera i vilken mÄn man kan lita pÄ vÀderprognoser. Dokumentera pÄ tavlan vad klassen kommer överens om. Resonera om hur kunskaper i fysik kan ha betydelse för att förstÄ vilket vÀder som rÄder och hur det kommer att bli nÀsta dag.
I den digitala lÀrarlicensen finns kompletterande materiel som du kan anvÀnda dÄ du arbetar med kapitlet. Till varje kapitel finns Àven anvÀndbara lÀnkar samt filmer som passar innehÄllet. Filmerna förnyas och uppdateras kontinuerligt.
Typ av materiel
Begreppskort kapitel 1
Begrepp med förklaring kapitel 1
Hur ser moln ut?
Facit och kommentarer till Aktivitetsboken
Prov kapitel 1
Facit och bedömningsanvisningar till prov kapitel 1
Format
Beskrivning av materielen
PDF HÀr finns kapitlets alla begrepp pÄ kort som du kan arbeta med pÄ olika sÀtt. Se s. 8.
PDF En lista dÀr kapitlets begrepp förklaras med ord och bild.
PDF En aktivitet med elev- och lÀrarinstruktioner.
PDF Facit och kommentarer till alla övningar i Aktivitetsboken.
PDF Ett prov för att fÄ underlag till din bedömning av elevernas kunskaper om vÀder.
PDF VÄra förslag pÄ bedömningsanvisningar till provet.
FINT VĂDER
Kapitelstart
Att lyfta frÄgor som elever spontant bÀr pÄ Àr förstÄs viktigt, inte minst nÀr det gÀller vÀder eftersom alla kan relatera till egna upplevelser. Det hjÀlper alla att bygga förkunskaper inför ett nytt kunskapsomrÄde. Kapitelstartens syfte Àr att skapa nyfikenhet, lyfta elevernas spontana frÄgor, visa vad kapitlet kommer att handla om samt visa vilka kunskaper det förhoppnings kommer leda till. Ett gott rÄd Àr att inte hoppa förbi kapitelstarten, lÄt den fÄ ta litet tid, det kommer att löna sig!
Ingresstexten
LÀs texten tillsammans för att fÄ en kÀnsla för vad kapitlet ska handla om.
InnehÄll
InnehÄllet listar rubrikerna pÄ kapitlets avsnitt och pÄ kapitlets Perspektiv. Dessa ger ocksÄ en kÀnsla för vad kapitlet handlar om.
HÀr fÄr du lÀra dig
Den hÀr listan Àr en kombination av lÄngsiktiga mÄl och centralt innehÄll frÄn kapitlet.
BildfrÄgorna
De tre bildtexterna Àr tÀnkta att fokusera pÄ vart och ett av de tre lÄngsiktiga mÄlen i kursplanen. Under arbetet med omrÄdet kommer elevernas kunskap och tankar om de tre frÄgorna att utvecklas, men troligen har de erfarenheter och uppfattningar som Àr intressanta att diskutera redan nu.
1. Den första bildtexten fokuserar det första lÄngsiktiga mÄlet, att beskriva och förklara.
2. Den andra bildtexten fokuserar det andra lÄngsiktiga mÄlet, att resonera och ta stÀllning.
3. Den tredje bildtexten fokuserar det tredje lÄngsiktiga mÄlet, att undersöka och vÀrdera.
LÀs gÀrna bildtexterna med frÄgorna högt tillsammans i klassen. LÄt eleverna prata igenom dem i par eller smÄgrupper. Be sedan varje grupp fokusera pÄ en av frÄgorna och skriftligen formulera sina tankar kring den. Ta upp en frÄga i taget och lÄt grupperna berÀtta vad de har skrivit. Samla in deras tankar. I slutet av kapitlet kan det vara intressant att ÄtervÀnda till frÄgorna. DÄ kan du gÄ till vÀga pÄ samma sÀtt och jÀmföra elevernas nya svar med de gamla. Du kan ocksÄ vÀlja att dela ut det eleverna svarade i början av kapitlet och frÄga hur de skulle vilja utveckla sina tankar nu.
Första bilden
VÀdret vÀxlar varje dag. Med mer kunskap om vÀdret kan man sÀga mer om vÀdret kommer vara stabilt eller Àndras till nÀsta dag.
Vi upplever vÀder varje dag och beskriver det med en mÀngd olika ord. Flera av dem handlar om fysikaliska begrepp och mÀtresultat av olika slag, till exempel nederbörd i form av regn, 25 mm.
Andra bilden
Vad blir det för vÀder i morgon? Hur sÀkra Àr egentligen vÀderkartorna?
VÀderleksprognoser hittar vi i dag pÄ mÄnga olika stÀllen, frÄn telefonen till radio och TV. Med kunskap om hur prognoser görs och av vem kommer elever ges
en bÀttre chans att bedöma i vilken utstrÀckning man kan lita pÄ prognoserna.
Tredje bilden
Vi kan alla vara meteorologer. Har du mÀtt hur mycket det har regnat med hjÀlp av en regnmÀtare?
Med kunskap om begrepp och mÀtmetoder kommer elever kunna delta i diskussioner om vÀder och förstÄ vad som ligger bakom vÀderleksprognoserna. Och dessutom sjÀlv kunna observera och mÀta dagens vÀder.
VĂ€dret
under maj och juni, sÄ vÀxer det bra pÄ böndernas Äkrar. Vid kraftigare regn Àn sÄ kan vÀxterna skadas nÀr vattnet rinner för snabbt ovanpÄ marken och ner i bÀckar och Äar. Men duggregn Àr ett snÀllt regn. Man blir blöt, men man kÀnner inga droppar. De Àr sÄ smÄ att duggregnet mer kÀnns som dimma.
Snö eller hagel
Nederbörd kan ocksÄ vara snö eller hagel. Men varifrÄn kommer snöflingorna? Jo, molnen bestÄr av smÄ vattendroppar. Dropparna har skapats av varm luft som har tagit med sig vattenmolekyler upp atmosfÀren form av vattenÄnga. Men dÀr trÀffar vattenÄngan pÄ kall luft. Det som dÄ hÀnder Àr att vattenÄngan kyls och kondenserar till flytande vatten och bildar smÄ droppar. Av dropparna bildas sedan iskristaller som klumpas ihop. NÀr de blir större och tyngre, börjar kristallerna falla ner mot marken. PÄ vÀgen ner börjar de smÀlta till regndroppar. Men pÄ vintern hinner dropparna inte smÀlta helt. IstÀllet fastnar mÄnga smÄ iskristaller pÄ varandra och bildar snöflingor. I vissa fall hÀnder detta Àven pÄ sommaren. DÄ faller smÄ iskulor ner som kallas hagel. NÀr man smÀlter 1 cm snö, fÄr man ungefÀr 1 mm vatten.
VĂ€dret i dag
Inledning
Börja gÀrna med nÄgra inledande frÄgor som ni kan samlas kring. Vi ger förslag pÄ frÄgor som inte krÀver nÄgon förförstÄelse. Eleverna ska inte behöva vara rÀdda för att svara rÀtt eller fel. Ofta Àr det en bra start inför avsnittet. FrÄgorna diskuteras med fördel i grupp och du fÄr som lÀrare en föraning om elevernas förförstÄelse. Diskutera gÀrna i helklass efter 5 minuter.
Förslag pÄ diskussionsfrÄgor:
1. Hur mÄnga har upplevt en stormvind?
2. Hur mycket regn kan det falla pÄ en dag?
3. Vilka olika slags moln brukar ni se pÄ himlen?
Storm rĂ„der nĂ€r vindhastigheten Ă€r 24 m/s eller högre. Vindrekordet i Sverige (om vi undantar fjĂ€lltrakterna) Ă€r frĂ„n Ă„r 1967. DĂ„ blĂ„ste det 40 m/s vid Ălands södra grund. Högsta vindhastigheten i fjĂ€llen â 47,8 m/s â uppmĂ€ttes i Stekenjokk Ă„r 2017.
I Kunskapsbanken pĂ„ SMHIâs hemsida kan du hitta mer information om svenska vindrekord. PĂ„ https://www.smhi.se under rubriken âDataâ och âMeteorologiâ kan du hitta kartor över nederbörd och molnighet. AnvĂ€ndbara lĂ€nkar finner du i lĂ€rarlicensen.
Att undervisa om vÀderrapportens betydelse
NÀr det talas om vÀdret i allmÀnna ordalag brukar mÀnniskor vÀxla mellan att tala om dagens vÀder och förhoppningar om morgondagens vÀder eller kanske vÀdret till den kommande helgen. HjÀlp gÀrna eleverna att förstÄ att en viktig förutsÀttning för att göra bra prognoser Àr att man först mÄste veta hur dagens vÀder Àr. DÀrför handlar meteorologi om att först mÀta nuvarande vÀder i form av temperatur, vindstyrka, vindriktning, nederbörd, och sÄ vidare.NÀr man vet det, kan man göra en bra prognos för morgondagens vÀder. SÄ tÀnk pÄ att betona att förstÄ vÀder handlar om tvÄ steg:
1. Skapa en vÀderrapport
2. Skapa en vÀderprognos
Grunden för en vÀderrapport Àr alla mÀtdata som samlas in av vÀderstationer som finns runt om i
Facit Testa dig sjÀlv
FĂRKLARA BEGREPPEN
âą vind
Luft som rör sig kallar vi för vind.
⹠vÀder
VĂ€der Ă€r ett begrepp som beskriver hur det ser ut utanför fönstret. Ăr det soligt, mulet eller gungar trĂ€den kraftigt av blĂ„sten?
âą vindriktning
Begreppet vindriktning anvÀnds för att beskriva hur det blÄser. Vindriktningen talar om frÄn vilket hÄll det blÄser.
⹠vÀderstreck
För att beskriva vindriktningen anvÀnder vi oss av vÀderstreck. Det kan till exempel blÄsa frÄn nordost.
âą vindstyrka
För att förklara hur snabbt vinden förflyttar sig anvÀnder vi oss av begreppet vindstyrka. Vindstyrkan beskriver hur mÄnga meter vinden blÄser pÄ en sekund.
âą molnigt
NÀr man talar om molnigt vÀder betyder det att det finns moln pÄ himlen. Molnen kan ha olika utseende.
âą cumulus
NÀr moln ser ut som smÄ tussar pÄ den blÄa himlen kallas de för cumulus, eller för vackert-vÀder-moln.
Sverige. Meteorologerna sammanstÀller dem och rapporterar sedan vilket vÀdret Àr. PÄ kvÀllen rapporteras ofta hur vÀdret var kl. 13 tidigare pÄ dagen. Denna rapport ligger sedan till grund för prognosen som försöker förutsÀga hur vÀdret ska bli nÀsta dag och dagen dÀrpÄ. Varje torsdag brukar SMHI dessutom göra en femdygnsprognos och vÀderprognos. Uppmana gÀrna eleverna att ta en titt pÄ kvÀllens vÀder pÄ nÄgon tv-kanal och be dem sÀrskilja pÄ rapporten och prognosen.
Aktiviteter
LÄt eleverna fundera pÄ hur moln ser ut. Ser alla moln likadana ut? Be dem sedan visa moln som de tycker att de ofta ser pÄ himlen. De kan rita bilder eller söka bilder pÄ datorn som de visar upp. Under lektionen kan de sedan anvÀnda boken för att se om nÄgra av molnen fÄr sin förklaring i grundboken.
⹠nederbörd
Ett annat ord för regn och snö som ofta anvÀnds i vÀderprognoser Àr nederbörd. Nederbörd mÀts i millimeter.
âą iskristaller
Molnen bestÄr av vattendroppar som bildar smÄ iskristaller. Iskristallerna klumpas ihop och faller sedan ner mot marken.
SVARA PĂ FRĂ GORNA
1. Vinden Àr pÄ vÀg mot nordost.
2. SmÄ molntussar pÄ himlen betyder att det fina vÀdret kommer att fortsÀtta.
3. Nederbörd i form av regn mÀts i enheten millimeter.
4. PĂ„ sommaren.
5. Molnen bestÄr av vattendroppar. PÄ grund av den kalla luften bildar vattendropparna smÄ iskristaller som klumpas ihop. Kristallerna börjar sedan falla mot marken för att de har blivit större och tyngre. PÄ vÀgen ner mot marken börjar de smÀlta till regndroppar. PÄ vintern hinner inte kristallerna smÀlta pÄ vÀgen ner till marken. DÄ faller de som snöflingor istÀllet för regn.
Ett lÄgtryck nÀrmar sig
En vÀderprognos med mÄnga begrepp
âI morgon drar ett lĂ„gtryck frĂ„n Atlanten in över vĂ€stra SverigeâŠâ
SÄ kan det lÄta nÀr man lyssnar pÄ nyheterna pÄ radion. Om man istÀllet tittar en vÀderapp i telefonen beskrivs ofta samma sak med hjÀlp av bilder och text som timme för timme berÀttar om hur vÀdret kommer att bli. Men vad stÄr egentligen begreppet lÄgtryck för? För att ta reda pÄ det behöver vi först nÄgra baskunskaper om luftens egenskaper.
Allting har massa Allting runt omkring oss vĂ€ger. Egenskapen att vĂ€ga nĂ„got kallas i fysiken massa och mĂ€ts enheten kilogram (kg). Alla föremĂ„l runt omkring oss har massa, Ă€ven vi mĂ€nniskor. Massa byggs upp av atomernas massa. Ju tĂ€tare atomerna Ă€r packade ett föremĂ„l, desto större massa har föremĂ„let. Ett bowlingklot har till exempel större massa Ă€n en basketboll, fast de Ă€r lika stora. Ăven luft har massa Luften vi andas bestĂ„r av atomer â mest kvĂ€veatomer och syreatomer. Vi vet att alla
Ett lÄgtryck nÀrmar sig
Inledning
Börja gÀrna med nÄgra inledande frÄgor som ni kan samlas kring. Vi ger förslag pÄ frÄgor som inte krÀver nÄgon förförstÄelse. Eleverna ska inte behöva vara rÀdda för att svara rÀtt eller fel. Ofta Àr det en bra start inför avsnittet. FrÄgorna diskuteras med fördel i grupp och du fÄr som lÀrare en föraning om elevernas förförstÄelse. Diskutera gÀrna i helklass efter 5 minuter.
Förslag pÄ diskussionsfrÄgor:
1. Hur pÄverkas vi av jordens dragningskraft?
2. PÄverkas Àven luften av jordens dragningskraft, i sÄ fall hur?
3. Hur kommer det sig att det Àr varmare vid ekvatorn Àn vid sydpolen och nordpolen?
Allt som har massa pÄverkas av jordens tyngdkraft. Jordens dragningskraft kallas ocksÄ tyngdkraft eller gravitationskraft. Luften pÄverkas av jordens dragningskraft eftersom Àven luften har massa. Luft bestÄr ju mestadels av syreatomer och kvÀveatomer. Och alla atomer har ju massa, om Àn mycket liten. Men en liter luft innehÄller ett stort antal atomer, vilket innebÀr att en liter luft vÀger drygt 100 gram.
Den frÀmsta förklaringen till att det Àr varmare vid ekvatorn Àn vid polerna Àr att solen trÀffar jorden som mest koncentrerat dÀr. Och den varierar inte pÄ grund av Ärstider, eftersom det inte finns nÄgra Ärstider vid ekvatorn. Solens vÀg över himlen Àr densamma, dag efter dag, Är efter Är.
Att undervisa om lÄgtryck och högtryck
LÄgtryck och högtryck Àr vanliga begrepp i samband med vÀder. Begreppen syftar pÄ luftens tryck. DÀrför börjar vi med att enkelt förklara att luft har massa eftersom luften bestÄr av atomer som har massa. Och eftersom luften har massa sÄ pÄverkas den av tyngdkraften. Men luftlagret ligger inte still runt jorden, det rör sig hela tiden. Förklaringarna till det Àr mÄnga, men hÀr Àr tvÄ centrala:
⹠Först och frÀmst vÀrmer solen vÄrt runda klot ojÀmnt, dels pÄ grund av att vi har dag och natt, dels pÄ grund av att mer vÀrme nÄr ekvatorn Àn polerna.
⹠Den andra viktiga förklaringen som eleverna behöver ges chansen att förstÄ, Àr att varm luft som vÀrms upp rör sig uppÄt. Det finns flera sÀtt att visa detta. Ett sÀtt Àr varmluftsballonger och visa hur de lyfter till följd av att luften i ballongen vÀrms upp. Luften kommer krÀva mer volym till följd av att atomerna rör sig snabbare och snabbare. Det leder i sin tur till att luften inte blir lika tÀt inuti ballongen som utanför. Den varma luften kommer vilja flyta upp och lÀgga sig ovanpÄ kallare luft. Det Àr sÄ ballonger kan flyga. Visa gÀrna en kort film som visar nÀr en ballong lyfter.
Gör gÀrna ett enkelt experiment som visar mer i detalj hur varm luft tar mer plats Àn kall. Se förslag till aktivitet. I det hÀr avsnittet försöker vi förklara detta utan att introducera begreppet densitet. Vi konstaterar istÀllet bara att varmluft innehÄller fÀrre molekyler Àn kall luft, sÄ den dras inte lika starkt mot jorden av tyngdkraften. Med det sagt har vi introducerat viktiga faktorer till varför fenomenet vÀder finns överhuvudtaget.
Aktiviteter
Ta fram tvÄ bunkar. Den ena med isvatten den andra med kokhett vatten. LÄt inte eleverna komma för nÀra med tanke pÄ det heta vattnet. Ta fram en vanlig plastflaska som Àr tom och trÀ en fÀrggrann ballong över öppningen. HÄll nu flaskan halvvÀgs ner i det heta vattnet. Efter bara en liten stund fylls ballongen
Facit Testa dig sjÀlv
FĂRKLARA BEGREPPEN
⹠lÄgtryck
NÀr mÀnniskor som arbetar med vÀder, till exempel meteorologer, anvÀnder begreppet lÄgtryck talar de om att det Àr tunnare luft som Àr pÄ vÀg. Det medför ofta blÄsigt vÀder och regn.
âą massa
Talar om hur mycket ett föremÄl vÀger, det vill sÀga hur mÄnga atomer föremÄlet Àr uppbyggt av.
⹠atom Liten byggsten som alla föremÄl och luften runtomkring Àr uppbyggt av.
âą barometer
Ett instrument som mÀter lufttryck.
âą jordens dragningskraft
Det Àr jordens dragningskraft som hÄller fast luften runt jordklotet och dÀrmed fÄr luften att trycka mot marken.
med luft. Flytta dÀrefter flaskan med ballongen till isvattnet, varpÄ ballongen snabbt krymper ihop helt. Varm luft tar mer plats och vill flyta ovanpÄ kall luft. Kall luft sjunker och lÀgger sig under varm luft. Den fysikaliska förklaringen Àr densitet, det vill sÀga massa per volym. Varm luft har lÀgre densitet Àn kall luft.
âą lufttryck
Luftens massa kan vÀgas med hjÀlp av att mÀta lufttrycket, det vill sÀga hur mycket tyngden hos en liten mÀngd luft trycker mot marken.
⹠högtryck
Ett högtryck Àr sammanpackad luft som medför det vi brukar kalla för fint vÀder, alltsÄ sol, klar himmel och svaga vindar.
SVARA PĂ FRĂ GORNA
1. Ett bowlingklot har stor massa.
2. Jordens dragningskraft hÄller fast luften runt jordklotet.
3. Lufttryck mÀts i enheten hektopascal (hPa).
4. 1000 hPa Àr ett exempel pÄ ett lÄgt lufttryck. Det normala lufttrycket i Sverige Àr 1013 hPa.
FĂRKLARA BEGREPPEN meteorolog vĂ€derstation vĂ€derprognos SVARA PĂ FRĂ GORNA 1. a) Beskriv en vĂ€derrapport b) Beskriv en vĂ€derprognos 2. Ge tre exempel pĂ„ vad som mĂ€ts pĂ„ en vĂ€derstation. 3. Vilken Ă€r den viktigaste informationen för att förutsĂ€ga vĂ€dret nĂ€sta dag? 4. Hur mĂ„nga 5-dygnsprognoser förutsĂ€ger vĂ€dret rĂ€tt, ungefĂ€r? 5. Leta upp en vĂ€derapp lĂ€splattan eller telefonen. Försök ta reda pĂ„ varifrĂ„n vĂ€derprognosen hĂ€mtar sin information.
Att göra vÀderprognoser
Inledning
Börja gÀrna med nÄgra inledande frÄgor som ni kan samlas kring. Vi ger förslag pÄ frÄgor som inte krÀver nÄgon förförstÄelse. Eleverna ska inte behöva vara rÀdda för att svara rÀtt eller fel. Ofta Àr det en bra start inför avsnittet. FrÄgorna diskuteras med fördel i grupp och du fÄr som lÀrare en föraning om elevernas förförstÄelse. Diskutera gÀrna i helklass efter 5 minuter.
Förslag pÄ diskussionsfrÄgor:
1. GÄr det att förutsÀga morgondagens vÀder genom att titta pÄ himlen i dag?
2. Vem kan fÄ upp bilder frÄn en vÀdersatellit i telefonen eller pÄ datorn?
3. Vilket vÀder kommer vi fÄ i morgon?
Det gÄr att i viss mÄn förutsÀga morgondagens vÀder.
Det förklaras av att mÄnga dagars vÀder följs av samma vÀder nÀsta dag. En enkel tumregel Àr att smÄ stackmoln
mot en blÄ himmel relativt ofta innebÀr att fint vÀder kommer bestÄ Àven nÀsta dag. Bra att kÀnna till Àr att högtryck inte alltid Àr det samma som fint vÀder. Det gÀller ganska ofta pÄ sommaren, men sÀllan pÄ vintern.
Tack vare internet kan vem som helst idag fÄ upp bilder frÄn en vÀdersatellit. I inledningen finns ett exempel frÄn SMHI. Ett annat exempel Àr Meteorologisk institut i Norge, som brukar kallas YR.
VĂ€derprognoser handlar som sagt om att först mĂ€ta nuvarande vĂ€der i form av temperatur, vindstyrka, vindriktning nederbörd och sĂ„ vidare. NĂ€r man vet det, dĂ„ kan man i göra en bra prognos för morgondagens vĂ€der. Det gĂ€ller att ge eleverna chansen att förstĂ„ att om vi samtidigt mĂ€ter exempelvis luftens temperatur och vindens styrka och riktning pĂ„ mĂ„nga platser, dĂ„ ser meteorologerna ett slags mönster, ett hĂ€ndelseförlopp. Informationen kan till exempel visa att kall luft Ă€r pĂ„ vĂ€g mot södra Sverige med regn. Tack vare att man mĂ€ter varje timme kan meteorologerna se hur snabbt den kalla luften med regn rör sig. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt kommer de kunna göra en prognos som kanske sĂ€ger att regnet kommer nĂ„ södra Sverige tidigt nĂ€sta morgon och hunnit dra förbi till kvĂ€llen. Ăven speciella vĂ€dersatelliter hjĂ€lper till att visa hur vĂ€dersystem rör sig pĂ„ jordklotet. Med hjĂ€lp av vĂ€dersatelliter fĂ„r meteorologerna bilder och filmer över hur molnomrĂ„den rör sig, vilken fart de har och vart de Ă€r pĂ„ vĂ€g. PĂ„ SMHIs hemsida kan man se hur molnen rör sig över Europa.
Facit Testa dig sjÀlv
FĂRKLARA BEGREPPEN
âą meteorolog
De som jobbar med att ta fram vÀderrapporter och vÀderprognoser kallas för meteorologer. De mÀter vÀdret varje dag Äret runt.
⹠vÀderstation
En vÀderstation mÀter hur vÀdret Àr. DÀr mÀts bland annat lufttryck, temperatur, nederbörd, vindstyrka och vindriktning.
⹠vÀderprognos
Meteorologer beskriver hur vÀdret ska bli med vÀderprognoser. De kan skapa vÀderprognoser med hjÀlp av data frÄn alla vÀderstationer som finns runt om i landet.
Det finns Àven appar som visar liknande enklare animationer över hur exempelvis regnomrÄden rör sig. VÀderradar Àr ett exempel, men vissa versioner Àr betalapp.
Aktiviteter
Ge eleverna uppdraget att göra en vÀderprognos frÄn en dag till nÀsta. Resultatet ska redovisas vid nÀsta lektion. DÀrför mÄste uppdraget ges till eleverna dagen före nÀsta lektion. Ge dem uppdraget redan nu, men pÄminn dem dagen före. Be dem ta all hjÀlp de kan komma pÄ. FrÄga hemma, titta pÄ tv, titta pÄ himlen. Prognosen för nÀsta dag ska innehÄlla följande information:
âą Sol (ja/nej)
âą Moln (ja/nej)
⹠Om ja, vill vi veta om det ska komma nederbörd i form av regn eller snö och i sÄ fall hur mycket.
âą Temperatur
âą Vindriktning
âą Vindstyrka
SVARA PĂ FRĂ GORNA
1. a) En vÀderrapport Àr en enkel sammanfattning av dagens vÀder.
b) En vÀderprognos beskriver hur vÀdret ska bli de kommande dagarna.
2. Till exempel: lufttryck, nederbörd och temperatur.
3. Informationen om hur dagens vÀder Àr.
4. UngefÀr 7 av 10 femdygnsprognoser trÀffar rÀtt.
5. â
SAMMANFATTNING
LITAR DU PĂ VĂDERPROGNOSEN?
Perspektiv
Texterna och frÄgorna riktar in sig pÄ det andra lÄngsiktiga mÄlet, att resonera och ta stÀllning. FrÄgorna Àr öppna och aktuella frÄgorna och har inte nÄgra sjÀlvklara svar Ànnu. LÄt eleverna lÀsa texten eller lÄt nÄgon lÀsa den högt. Beroende pÄ var eleverna bor finns det elever vars familjer Àr mer eller mindre beroende av vÀdret. Nyttja gÀrna det om möjligt. Lyssna om det finns erfarenhet av egna observationer och egna vÀderstationer. Ganska avancerade vÀderstationer kan i dag inhandlas till inte allt för högt pris, kanske skolan har en egen vÀderstation. LÄt gÀrna sÄdana diskussioner om att skapa en egen vÀderstation komma fram. Att tÀnka och tycka utifrÄn resonemang som bygger pÄ kunskap som vilar pÄ det vetenskapliga arbetssÀttet Àr ju ett viktigt syfte med det andra lÄngsiktiga mÄlet: resonera och ta stÀllning.
Exempel pÄ svar pÄ frÄga 2: En nackdel Àr att man kan rÄka placera sin vÀderstation i ett lÀge i sin trÀdgÄrd dÀr det till exempel Àr direkt solljus eller lÀ. VÀderstation kan dÄ dela med sig av vÀderdata som inte stÀmmer med verkligheten.
Sammanfattning
Nu börjar arbetet med kapitlet lida mot sitt slut och du kanske vill göra nÄgon utvÀrdering som hjÀlper dig att bedöma elevernas kunskaper. Punkterna i Sammanfattningen Àr vÀldigt kortfattade och kan fungera som ett stöd för att minnas vad som togs upp i kapitlet. Du kan dela in eleverna i par eller grupper om tre och be dem försöka föra ett utvecklat samtal om innehÄllet i respektive punkt. Uppmuntra dem gÀrna till att ge exempel eller rita enkla skisser för att förstÀrka sina kunskaper.
Finalen
Syftet med Finalen Àr att ge eleverna en chans att visa sina kunskaper frÄn hela kapitlet. FrÄgorna handlar om att kÀnna till sÄvÀl begrepp och fakta som att beskriva hur olika fenomen pÄverkar varandra i steg.
Facit till Finalen
1. De kallas ocksÄ för stackmoln eller vackert-vÀdermoln.
2. En vÀderstation mÀter Àven till exempel vindstyrka, temperatur och mÀngden moln.
3. Lufttryck beskriver hur mycket luftens tyngd trycker mot marken.
4. B. För att solen vÀrmer upp jordklotet ojÀmnt.
5. Till exempel: juli. Sommaren Àr varm i Sverige och i juli Àr temperaturen ofta över 20 °C i södra Sverige.
SPEKTRUM FYSIK 4â6 LĂRARGUIDE
I den hĂ€r lĂ€rarhandledningen ïŹnns all information om Spektrum Fysik 4â6 du kan behöva, bland annat:
⹠en allmÀn introduktion till lÀromedlet
⹠kopplingar till kursplanens syfte och centrala innehÄll
⹠förslag pÄ hur man kan arbeta med och kombinera lÀromedlets komponenter
âą pedagogiska tips och kommentarer till alla moment i grundboken
⹠Àmnesfördjupande texter
⹠facit till Testa dig sjÀlv och Finalen
⹠stöd för arbetet med Kapitelstart och Perspektiv
⹠förslag pÄ Àmnesintegrering och extra aktiviteter
⹠planeringsstöd
⹠stöd för bedömning
âą materiellistor.
I kombination med den materiel som ïŹnns i den digitala lĂ€rarlicensen (ïŹlmer, kopieringsunderlag, prov, lĂ€nktips m.m) har du ett komplett underlag för din planering av undervisningen i fysik för Ă„rskurs 4â6.
