Repro: Integra Software Services Tryck: People Printing, Kina 2025
BILDFÖRTECKNING
Anders Karlsson 38. Övriga sidhänvisningar är till grundboken vars sidor visas i lärarhandledningen:
Drago Prvulovic/TT 3:1, 117:1
Goddard Space Flight Center Scientific Visualization Studio/NASA 3:2, 87:1-9
Joel Sartore/Getty Images 4:1, 17:2
Jessica Gow/TT 4:2, 11
Jeppe Gustafsson/TT 4:4, 36
Robert Niedring/Getty Images 4:5, 44:2, 56:1
VM/Getty Images 5:1, 64
Jeppe Wikström/Johnér 5:2, 69
NASA 5:3, 83:1
James Kirkikis/Shutterstock.com 5:4, 88
Robert Ingelhart/E+/Getty Images 5:5 , 102
Sven-Erik Sjöberg/DN/TT 5:6, 116:3
TV4 7:1, 16
Björn Svensson/Johnér 7:2
WeatherFlow 8
SWNS/TT 9:2, 20:1, 21:1
Ola Jennersten/TT 10
Anders Karlsson 12
Fredrik Sandberg/TT 15:2
Jonas Ekströmer/TT 17:1, 20:3, 29:1
Aftonbladet 18
OpenStreet Map 19
TV4 21:2
Maskot/TT 22:2
Maskot/TT 23:1
Anders Karlsson 24. 40:1
Anders Karlsson 26
Neil Goodwin 28:1
Anders Karlsson 32
Bridgeman/TT 35:1
Leif Jacobsson/TT 38:3, 40:3
KOPIERINGSFÖRBUD
Trons/TT 39:1
Sundet Bhardwaj/Getty Images 42
Lars Owesson/TT 43:1
Robert Cianflone/Getty Images 43:2
Fredrik Sandberg/TT 47
Helena Wahlman 48:1, 56:2
Anette Nantell/DN/TT 51
Hans Berggren/Johnér 53:1, 56:3
BBC/Getty Images 53:2
J Chin/TT 54
Christine Olsson/TT 58
Sengled 60
Sigi Kolbe/Getty Images 61
Moderskeppet 62:2-3
Pixbay 63
Johan Nilsson/TT 66, 73:2
Jan E Carlsson/TT 68:1
AJ Watt/Getty Images 68:2
Stefan Jerrevång/TT 71:1
Ulf Palm/TT 71:2
Eva Tedesjö/TT 71:3
HK Andersson/TT 71:4
Alessandro Della Bella/Keystone 77:1
Kevin Cho/KC Photography 78
Alan Dyer/Getty Images 79, 99:1
Sheila Terry/Science Photo Library/TT 80:1
Science & Society Picture Library/Getty Images 80:2
Michel Wolgemut, Wilhelm Pleydenwurff 81:1, 99:2
Photoresearchers 81:2, 99:3
Iztok Boncina/ESO 82
Chris Gunn/NASA 83:2
NASA 84, 99:4 NASA
Simon Eliasson/Bildbyrån 89
JPL-Caltech/MSSS/NASA 91
NASA 92:1-3
JSA/Science Photo Library/TT 93
SpaceX/Getty Images 94
Per-Magnus Hedén/TT 95
SDO/NASA 96:1, 100
Hussein El-alawi/Sydsvenskan/TT 97:1
JPL/NASA 97:3
JPL/NASA 98
Johner/Getty Images 103:1
Johan Nilsson/TT 103:2
Anders Karlsson 105:2-4
Anders Karlsson 107:2
Imgorthand/E+/Getty Images 111, 122:2
Tomas Oneborg/SvD/TT 112
Andia/UIG/Getty Images 105:1, 122:1
Ulf Palm/TT 116:1-2
Johner/Getty Images 117:2, 122:3
Stefan Sjödin/TT 117:3
Håkon Mosvold Larsen/TT 118
Mainichi Shimbun/Reuters/TT 120
Drago Prvulovic/TT 121
Övriga bilder: Shutterstock.com
Illustrationer: Per Pelz/Pelz illustration och Typoform
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
INNEHÅLL
Alla färger skapas av ljus
4.3 Musik är också fysik
Solsystemet
5.2 Jordens rörelser ger oss dygn, år och årstider
5.3 Planeterna runt solen
VÄLKOMMEN TILL SPEKTRUM FYSIK 4–6
I den här lärarhandledningen finns all information om SPEKTRUM FYSIK 4–6 du kan behöva, bland annat
• en allmän introduktion till läromedlet
• kopplingar till kursplanens syfte och centrala innehåll
• förslag på hur man kan arbeta med och kombinera läromedlets komponenter
• pedagogiska tips och kommentarer till alla moment i grundboken
• ämnesfördjupande texter
• facit till Testa dig själv och Finalen
• stöd för arbetet med Kapitelstart och Perspektiv
• förslag på ämnesintegrering och extra aktiviteter
• planeringsstöd
• stöd för bedömning
• materiellistor.
Spektrums idé
Att beskriva naturens egenheter har fascinerat människan i alla tider. Vi är nyfikna av vår natur och vill gärna förstå hur livet på jorden och materien runt omkring oss fungerar. Spektrums bärande idé är just att på bästa sätt försöka locka fram nyfikenheten hos våra unga och lotsa dem till nya kunskaper. Det är viktigare än någonsin, eftersom vi behöver kunskaper om naturvetenskap för att förstå hur vårt sätt att leva påverkar naturen.
Vägen dit går via både teori och praktiska experiment. Kursplanerna poängterar vikten av att ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om naturvetenskapliga sammanhang och att skapa intresse för att undersöka omvärlden. Ett viktigt syfte som också nämns är att eleverna ska ges möjlighet att använda sina nyvunna kunskaper för att formulera egna argument och granska andras. För att på bästa sätta kunna möta dessa krav ger vi dig som lärare en välutrustad verktygslåda som tydliggör de tre långsiktiga målen:
• Beskriva och förklara
• Resonera och ta ställning
• Undersöka och värdera
Vår förhoppning är att du som lärare och framförallt eleverna kommer uppleva att Spektrum gör resan mot nya kunskaper enklare och roligare.
Komponenter
Innehållet i SPEKTRUM FYSIK 4–6 är utformat utifrån kursplanernas centrala innehåll för årskurs 6. Det betyder att Spektrum Fysik 4–6 är avsedd för mellanstadiet. Bra att känna till är att Spektrum-serien även innehåller läromedel för de två andra naturvetenskapliga ämnena biologi och kemi och att Spektrum också finns för högstadiet.
De olika komponenterna som finns är: GRUNDBOKEN, AKTIVITETSBOKEN och LÄRARGUIDEN samt SPEKTRUM
DIGITAL (ELEVLICENS) och SPEKTRUM DIGITAL (LÄRARLICENS). Här finns alla punkter i det centrala innehållet med, fördelade på de tre långsiktiga målen: ”beskriva och förklara”, ”resonera och ta ställning” och” undersöka och värdera”.
Du läser nu i den tryckta versionen av lärarhandledningen som vi kallar LÄRARGUIDE
Kort om komponenterna:
Grundbok
KAPITELSTARTEN består av tre bilder som representerar de tre långsiktiga målen som eleverna förväntas utveckla. Till varje bild finns en fråga med syfte att skapa förförståelse för vad kapitlet ska handla om.
Varje AVSNITT består av texter som beskriver termer och begrepp samt naturvetenskapliga samband i naturen och samhället. Varje avsnitt avslutas med TESTA DIG SJÄLV .
I kapitlets PERSPEKTIV möter eleverna aktuella frågor som inte har självklara svar. Syftet är att enkelt kunna starta en debatt som tränar eleverna att skapa argument samt lyssna på och granska andras argument. Till varje kapitel finns en SAMMANFATTNING där kapitlets innehåll presenteras i punktform och ett antal bilder.
Varje kapitel avslutas med FINALEN . Övningarna i Finalen fungerar bra som repetition inför ett kapitelprov.
Aktivitetsbok
I aktivitetsboken finns arbetsuppgifter med fokus på att träna alla de långsiktiga målen. Aktiviteterna hjälper eleven att befästa kunskaper och träna ord och begrepp.
I aktivitetsboken tränar eleverna på att beskriva och förklara sambanden. De får skriva hypoteser, planera, genomföra, utvärdera och dokumentera undersökningar. Både i grundboken och i aktivitetsboken finns det tillfällen för eleven att resonera och ta ställningen i frågor som berör området för kapitlet.
Lärarguide
Den trycka lärarhandledningen som du läser i just nu.
Heldigitalt
Det heldigitala läromedlet består av en lärarlicens med tillhörande elevlicenser. En elevlicens består av grundboken med Aktivitetsboken och extra övningsuppgifter inbäddade. I lärarlicensen finns all information som går att hitta i den tryckta lärarguiden, det vill säga lärarhandledning på titel-, kapitel- och avsnittsnivå. Där finns även, bland annat, nedladdningsbara pdf:er, powerpointpresentationer och bedömningsmaterial.
Lärarlicensen ger dig som lärare många möjligheter. Du kan till exempel lägga in en egen PLANERING för en period där du beskriver för eleverna vad de ska göra och när. Om ni har elevlicenser kan du följa elevernas RESULTAT på titel-, kapitel- och avsnittsnivå. Du kan även dela material med eleverna via till exempel Teams eller Google Classroom. I MATERIALBANKEN hittar du filmer, bilder och nedladdningsbara dokument. Materialbankens innehåll kan filtreras på titel-, kapitel- och avsnittsnivå samt på filtyp. Allt som eleverna ser i elevlicensen finns under fliken INNEHÅLL. Med hjälp av verktyget TEXTSTÖD kan eleverna bland annat få texten uppläst eller översatt till ett annat språk. I elev- och lärarlicensen finns även två kapitel som vi kallar VÄRDEGRUND och KUL OCH KLURIGT . I Värdegrund finns övningar som handlar om jämställdhet, sexualitet, samtycke och relationer och om andra delar av skolans värdegrundsarbete. I Kul och klurigt finns texter där eleverna tränar läsning, läsförståelse och allmänbildning med roliga och kluriga övningar. Ibland dyker här också upp ett aktuellt TEMAKAPITEL med naturvetenskaplig inriktning.
Blended
För att få ut det mesta av läromedlet rekommenderar vi att du använder både grundboken, aktivitetsboken, elevlicensen, lärarlicensen och lärarguiden. På nästa uppslag ger vi ett förslag på hur du kan arbeta med och kombinera de olika komponenterna i din undervisning.
Förslag på arbetsgång
SPEKTRUM FYSIK 4–6
ARBETSGÅNG för bästa lärandeupplevelsen
Om du inte har det tryckta materialet finns allt material i Spektrum Fysik 4–6 Digital.
Förbered
Förbered dig genom att läsa om kapitlet i den digitala lärarlicensen.
Öva/testa grunderna
Svara på grundläggande frågor om texten och träna på ord och begrepp. Här får eleven snabb återkoppling.
Berikad sammanfattning
Finns efter varje avsnitt.
Introducera kapitlet
Samtala om bilderna i kapitelstarten. Utgå gärna från bildfrågorna. Gå igenom lärandemålen som även finns i grundboken.
Inhämta kunskap
Arbeta med texterna i grundboken.
I Digital (elevlicens) kan eleven lyssna på alla texter
Förförståelse (”Börja här”)
Uppgifter som inte kräver rätt svar. Låt eleverna arbeta parvis eller i grupp så att de kan diskutera frågorna.
Arbeta med laborationer och andra uppgifter som tillhör det aktuella avsnittet. Digital (lärarlicens)
Sammanfattning
Finns efter varje kapitel.
Finalen
Frågor på hela kapitlet.
Testa dig själv
Förklara begreppen och svara på frågorna till texten.
Perspektiv
Diskussionsfrågor för att träna på att argumentera och ta ställning.
Prov
Finns att skriva ut i den digitala lärarlicensen.
Gå igenom avsnittet
Som stöd finns färdiga PowerPointpresentationer och ibland även film.
Aktiviteter
Aktivitetsboken
I Digital (lärarlicens) finns bland annat:
• begreppsordlistor
• extra aktiviteter
• filmer
• PowerPoints till varje avsnitt
• länkar
• prov
• värdegrundsmaterial
Förslag
på arbetssätt
Variera undervisningen mellan att läsa tillsammans, flippa klassrummet, se på filmer, diskutera, leka och arbeta praktiskt. Tänk på att enskild tyst läsning på lektionen kan vara ogynnsamt för många elever. Det kan vara svårt att koncentrera sig när många andra är runt omkring, man kan bli stressad när andra är klara och orolig för att själv inte hinna läsa klart allt. Att flippa klassrummet kan till exempel innebära att eleverna i förväg läser en text som ni ska diskutera på lektionen. Eleverna kan också få i uppgift att titta på en film som lägger en grund inför nästa moment. Ord, begrepp och fraser från texter, filmer och aktiviteter skapar en gemensam språkgrund för er att använda och bygga vidare på under arbetet. Den här språkgrunden är till viss del allmän, men omfattar förstås även ämnesspråket i NO.
I den digitala elevlicensen finns en uppgift som kallas ”Börja här”. Ofta är den en bra start inför avsnittet och du som lärare kan få en bild av elevernas förkunskaper.
Fler förslag på arbetssätt finner du i lärarhandledningen till respektive kapitel och avsnitt.
Ord och begrepp
i Spektrum
Till varje kapitel finns en pdf med de begrepp som behandlas i kapitlet, som vi kallar BEGREPP MED FÖRKLARING . Begreppen finns där samlade med en förklaring och i vissa fall bild. Pdf:en kan användas som ”uppslagsverk” under arbetets gång och som sammanfattning inför prov.
Det finns också pdf:er till varje kapitel där begreppen är utformade som lappar som du kan skriva ut, kopiera och beskära med ett begrepp på varje lapp. Lägg varje uppsättning av lapparna med begreppen i varsitt kuvert. Dessa kuvert kan ni ha nytta av vid flera tillfällen under arbetet med kapitlet, och på flera olika sätt. Vi ger förslag på några aktiviteter här. Du kan välja att använda alla begrepp, men inför en aktivitet kan du också välja ut vilka av begreppen eleverna ska ta fram ur kuverten.
Sortering av begrepp
Dela in eleverna i par eller grupper om tre. Be sedan grupperna att sortera begreppen i några olika högar och motivera sin sortering. Det kan vara bra att be dem att skriva ner motiveringen. Kvalitén i elevernas resonemang och precisionen i deras motiveringar ökar ofta vid skriftlig dokumentation. Slå sedan ihop
grupperna två och två så att de får ta del av varandras sortering och motivering. Du kan avsluta med att be eleverna berätta i helklass vad de fick för tankar när de gjorde jämförelsen med den andra gruppen.
Använda begreppen
Dela in eleverna i par eller grupper om tre. Be sedan grupperna välja minst tre av begreppen att skriva en mening om. De grupper som vill kan försöka använda flera begrepp på ett lämpligt sätt i samma mening. Låt grupperna välja ut sin bästa mening och läsa upp den högt.
Samband mellan begrepp
Dela in eleverna i par eller grupper om tre. Välj ut, eller låt eleverna välja ut, tre eller fyra begrepp som de diskuterar betydelsen av och sambanden mellan. Be dem skriva av begreppen på ett papper och dra pilar mellan begreppen. Vid pilarna beskriver de relationen mellan begreppen. En sådan bild över begreppen och deras relationer kan kallas för en begreppskarta.
Ett ska bort!
Välj fyra begrepp och be eleverna bestämma vilket som hör minst ihop med de övriga och därför ska bort. Be dem motivera varför.
Begrepps- doobidoo
Dela in eleverna i par eller grupper om tre. Här ska en grupp tävla mot en annan. En eller två av eleverna i en grupp vänder sig från de andra. Den sista eleven i den gruppen drar en lapp ur kuvertet med begrepp. Motståndargruppen får se begreppet. Nu ska eleven som drog begreppet beskriva det, utan att säga själva ordet eller delar av ordet eller översätta det eller säga ord som rimmar på det. Den bortvända elev som gissade rätt byter plats med beskrivaren. Den grupp som klarar flest begrepp på en minut vinner. Om man inte kan beskriva begreppet, eller råkar bryta mot reglerna får man byta plats med sin lagkamrat och sedan fortsätta. Övningen går också att göra i helklass och då kan begreppen slumpas upp på en smartboard bakom eleven ska gissa begreppet. Övningen påminner om momentet ”Sista minuten” i TV-programmet Doobidoo.
Lucktexter
Eleverna kan individuellt, i par eller i grupper om tre dra till exempel fyra av begreppen. Dessa begrepp ska eleverna skriva lucktexter om, alltså texter där de centrala begreppen saknas. Sedan byter de lucktexter med varandra och försöker komma på vilka begrepp som saknas i texterna.
Kapitel och avsnitt i Spektrum Fysik 4–6
FINT VÄDER
1.1 Vädret idag
1.2 Ett lågtryck
1.3 Att göra väderprognosen
perspektiv: Litar du på väderprognosen?
Sammanfattning och Finalen 1
LJUS OCH LJUD
4.1 Ljusets väg till ögat
4.2 Alla färger skapas av ljus
4.3 Musik är också fysik
perspektiv : Använder du reflexer?
Sammanfattning och Finalen 4
EL OCH MAGENTER
2.1 Så fungerar magneter
2.2 Elektricitet skapar nytta
2.3 El och magnetism jobbar ihop
perspektiv : Kan du hantera el säkert?
Sammanfattning och Finalen 2
SOLSYSTEMET
5.1 Att se natthimlen genom ett teleskop
5.2 Jordens rörelser ger oss dygn, år och årstider
5.3 Planeterna runt solen
perspektiv : Vill du resa i rymden?
Sammanfattning och Finalen 5
RÖRELSE OCH KRAFTER
3.1 Allt rör sig!
3.2 Att accelerera och bromsa
3.3 Krafter förändrar rörelser
perspektiv : Vem får åka elsparkcykel?
Sammanfattning och Finalen 3
ENERGI
6.1 Värme är energi
6.2 Energi i olika former
6.3 Vi använder energi
perspektiv : Vindkraft – miljövänliga maskiner eller fula torn i landskapet?
Sammanfattning och Finalen 6
Upplägg
SPEKTRUM FYSIK 4–6 är lätt att använda. Strukturen i alla tre ämnesböcker är klassisk. Med det menar vi att vi tänker att man hinner med ett kapitel i biologi, fysik respektive kemi varje termin.
Du kan naturligtvis arbeta med kapitlen i den ordning du själv tycker är lämpligt. Författarna och Liber vill dock göra dig uppmärksam på att texterna är skrivna, i den kapitelordning vi rekommenderar, med en viss progression.
Varje område (kapitel) är i sin tur indelat i ett antal mindre avsnitt. Vår tanke är att avsnitten ska kunna utgöra grunden i den pedagogiska planeringen. Ett avsnitt omfattar ett lagom stort arbetsområde. Och här i lärarhandledningen finns pedagogiska tips, både på kapitel- och avsnittsnivå. Varje avsnitt avslutas med TESTA DIG SJÄLV . I elevlicensen finns frågor av typen ”Öva grunderna” och ”Testa grunderna”, som är självrättande test där du som lärare kan se om eleverna förstått det mest grundläggande i avsnittet.
Avsnitten är utformade för att i första hand utveckla de långsiktiga målen att beskriva och förklara termer och begrepp samt att genomföra en undersökning. I varje kapitel finns en aktuell samhällsfråga som har bäring på naturvetenskap med syfte att utveckla elevernas förmåga att resonera och ta ställning. Frågan består av ett par mindre frågor som ofta presenteras under namnet PERSPEKTIV . Varje kapitel avslutas med en SAMMANFATTNING samt FINALEN . Finalen består av ett antal frågor som blandar innehåll från kapitlet och utmanar alla elevernas kunskaper.
Lgr22
Grunden för att bedöma elevers uppnådda kunskapsnivå är det centrala innehållet. Tabellerna nedan visar hur det centrala innehållet fördelar sig per kapitel i Spektrum Fysik 4–6:
Fysiken i naturen och samhället I Spektrum Fysik 4–6
Hur dag, natt, årstider och år kan förklaras utifrån rörelser hos solsystemets himlakroppar.
Vanliga väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar och nederbörd uppstår.
Energiformer samt olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön.
Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödena med hjälp av olika värmeledande och isolerande material.
Hur ljus och ljud breder ut sig och kan reflekteras.
Elektriska kretsar med batterier. Hur de kan kopplas och hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning.
Krafter och rörelser som kan observeras och mätas i vardagssituationer.
Några instrument samt hur de används för att mäta fysikaliska storheter, till exempel temperatur och kraft.
Kap 5
Kap 1
Kap 6
Kap 6
Kap 4
Kap 2
Kap 3
Kap 1, 2, 3
Systematiska undersökningar och granskning av information I Spektrum Fysik 4–6
Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.
Några upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
Kritisk granskning och användning av information som rör fysik.
Kap 1-6
Kap 1–6
Kap 1-6
Årskurs 4
Tidsplan
Tidsplanen är ett förslag på hur du kan disponera läsåret om du arbetar med Spektrum Biologi, Fysik och Kemi 4–6. Några elever kanske behöver mer tid för att utveckla godtagbara kunskaper inom ett område. Vår tanke är att det inom ramen för arbetet med varje kapitel ska finnas tid för aktiviteter, laborationer och fältundersökningar. Vi vill också att ni ska ha tid för fördjupande och breddande diskussioner.
Olika kapitel har olika många veckor i tidsplanen. Det beror dels på att kapitlen är olika omfattande. Det beror också på vilka förutsättningarna är för olika aktiviteter vid sidan om grundboken.
Planeringen är anpassad efter att ni ska kunna arbeta med alla tre NO-ämnena på hösten och även på våren. I årskurs 6 ska eleverna få betyg och då kan det vara en extra stor fördel att arbeta så. Det skapar goda förutsättningar för eleverna att se sin egen utveckling inom ämnet i förhållande till betygskriterierna. I årskurs 4 och 5 har det inte samma betydelse.
Bufferttid
Som du kan se i planeringen för varje läsår blir det några veckor över, som vi har valt att kalla för ”bufferttid”. Dessa veckor kan bland annat användas till:
• Du kan låta eleverna planera, genomföra och dokumentera laborationer som ni inte har hunnit med.
• Eleverna kan få fördjupa sig inom valfritt NOområde och sedan redovisa.
• Du kan planera ett ämnesövergripande arbete.
• Eleverna kan planera (och hålla) en NO-lektion för yngre barn, t ex årskurs 1.
• Några elever kanske behöver mer tid för att utveckla godtagbara kunskaper inom ett område.
• Maj till juni är en bra tid för fältstudier i biologi. Den här tiden är det också roligt att så frön och observera utvecklingen.
• NO-julpyssel
• Observationer av stjärnhimmeln.
Fysik 4 14-18
Bufferttid: 4 veckor, vecka 19-22.
Årskurs 5
Kapitel Ämne Antal veckor Vecka
3 Biologi 5-6 34-39
3 Kemi 6 40-46
3 Fysik 3-4 47-50
4 Kemi 6 2-7
4 Fysik 5 8-13
4 Biologi 7 14-21
Bufferttid: 1 vecka, vecka 22. Här är några förslag på vad bufferttiden kan användas till:
• Den här tiden kan du använda för ett kort ämnesövergripande tema i fysik och biologi, om ljud/ljus och öron/ögon/hjärna/nervsystem.
• Det vara lärorikt, och roligt förstås, att återkoppla till kapitel 3 och åka till en nöjespark eller lekplats och studera rörelser och krafter.
Årskurs 6
Kapitel Ämne Antal veckor Vecka
5 Fysik 4 34-39
5 Biologi 6 40-46
5 Kemi 4 45-48
6 Kemi 5 2-6
6 Fysik 5 7-12
6 Biologi 7 13-19
Bufferttid: 2 + 3 veckor, vecka 49–50 och 20–22.
Bedömning och betyg
Formativ bedömning
Det finns flera olika sätt för dig som lärare att skapa dig en bild av elevernas kunskapsnivå i arbetet med kapitlen. Det är dock viktigt att eleverna också får möjlighet att träna på vissa delar, utan att de känner sig bedömda. Då passar så kallad formativ bedömning bra. Det innebär att du som lärare ger återkoppling till eleverna för att utveckla deras lärande, i stället för att bedöma deras kunskaper. I Spektrum Fysik 4–6 finns flera moment där formativ bedömning passar naturligt in, inte minst i det laborativa arbetet. En laboration kan till exempel användas som övningstillfälle, medan en annan kan fungera som underlag för bedömning.
I KAPITELSTART finns tre ingressbilder. Vid var och en av dessa bilder finns det frågor. Varje fråga är formulerad i syfte att fokusera mer på ett av kursplanens tre långsiktiga mål i NO. Dessa frågor kan användas som en del i den formativa bedömningen. Genom att ta upp frågorna till diskussion både i början och i slutet av arbetsområdet kan du och eleverna få en uppfattning om hur deras ämneskunskaper har utvecklats.
Syftesbeskrivningen i kursplanen i fysik mynnar ut i tre punkter som sammanfattar vad eleven ska ges förutsättningar att utveckla. Här är några tankar om hur ni kan arbeta formativt med de tre långsiktiga målen för att eleverna ska nå så långt som möjligt:
Kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och samhället.
Ett enkelt sätt att synliggöra elevernas kunskapsutveckling, när det gäller det första långsiktiga målet i kursplanen, är att utgå från begreppen som vi har valt ut i kapitlet. I början av arbetet kan du dela ut dokumentet med begreppen till eleverna och be dem markera med + om de kan använda begreppet, 0 om de känner till begreppet och – om de känner sig osäkra på begreppet. Genom handuppräckning kan du se hur säkerheten fördelar sig över begreppen. Du kan också välja att skriva upp tre kolumner på tavlan – 1. Använda, 2. Känner till, 3. Osäker - där majoriteten får avgöra i vilken kolumn ett begrepp ska hamna. Fotografera, eller spara ner, tavlan när ni är klara. I slutet av arbetet med kapitlet kan ni gå igenom samma process, individuellt och gemensamt. Fler förslag på hur du kan arbeta med centrala begrepp finner du under rubriken ”Ord och begrepp”.
Ett ytterligare sätt att jobba med formativ bedömning är att följa eleverna under arbetet med TESTA DIG
SJÄLV (grundbok och elevlicens), ÖVA GRUNDERNA och TESTA GRUNDERNA (elevlicens) och/eller FINALEN (grundbok och elevlicens). Gå igenom elevernas sätt att ställa upp problemen och att resonera. Ge positiv återkoppling och peka på hur de kan komma längre på sin kunskapsresa. Det viktiga är att inte i första hand återkoppla till rätt eller fel, utan visa på vad som är bra och visa/föreslå hur eleven kan nå längre.
Om eleverna har datorer kan du till exempel använda appen Padlet, ett verktyg som fungerar som gemensam anslagstavla som du kan visa för eleverna. Låt eleverna svara på en fråga i taget i antingen TESTA DIG
SJÄLV eller FINALEN . När eleverna ser allas svar, utan att veta vem som svarat vad, startar du en diskussion om hur varje svar kan förbättras. Fokusera inte på att rätta eventuella brister eller fel, fokusera istället på bra svar och svar med utvecklingspotential. Skapa en dialog om hur svaren kan bli bättre.
Det finns många olika sätt att arbeta med FINALEN som finns i slutet av varje kapitel. Du kan till exempel låta eleverna börja formulera svaren till frågorna enskilt. Låt de därefter, utan att veta vad som är rätt eller fel, lyssna till några andra elevers svar och ge dem slutligen möjligheten att ändra sina svar. Ett annat alternativ är att dela in eleverna i grupper efter att de svarat enskilt och då ge grupperna ett påhittat elevsvar som innehåller ett antal fel som de ska identifiera. Båda dessa förslag på arbetssätt syftar till att göra FINALEN till ett lärandetillfälle och inte bara en kunskapskontroll.
Det finns några frågor i FINALEN som kan besvaras på olika nivåer. Om du tycker att det är lämpligt så kan ni arbeta särskilt med dessa, exempelvis genom att skriva påhittade elevsvar på olika nivåer och låta eleverna diskutera dessa i grupp.
Förmåga att använda fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik och miljö.
För att synliggöra elevernas utveckling när det gäller det andra långsiktiga målet kan du i samband med KAPITELSTART be eleverna diskutera frågor med anknytning till innehållet i kapitlet. Exempel på sådana frågor finns i lärarguiden för respektive kapitel under rubriken ”Formativ bedömning”. Diskutera tillsammans och dokumentera eleverna svar och tankar på tavlan. Fotografera, eller spara ner, tavlan när ni är klara. Ta upp samma diskussion i slutet av arbetsområdet och jämför kvalitén i och resultatet av era diskussioner före och efter.
Samma sak gäller för PERSPEKTIV . Där kan du som lärare ge positiv återkoppling till frågor och argument under pågående diskussion som får eleverna att upp-
leva att deras kunskap i naturvetenskap fungerar och kommer till nytta, både för sig själv och till andra.
I AKTIVITETSBOKEN och bland Aktiviteterna i den digitala elevlicensen finns fler uppgifter som handlar om att granska information, kommunicera och ta ställning. Det finns många olika sätt att arbeta formativt med dessa uppgifter. Eleverna kan till exempel arbeta i par och ge feedback på varandras arbeten utifrån ”Two stars and a wish”. Någon uppgift kan göras tillsammans i mindre grupp eller till och med i helklass då man hjälps åt att lösa uppgiften tillsammans, så bra som möjligt. Även EPA-modellen (enskilt-par-alla) passar bra för vissa av uppgifterna. Börja med enklare uppgifter i grupp i årskurs 4 och öka successivt komplexiteten i uppgifterna och graden av enskilt arbete. På så vis kommer eleverna vara redo för att arbeta på egen hand med liknande uppgifter i årskurs 6 då det är dags för betygssättning.
Förmåga att genomföra systematiska undersökningar i fysik.
När eleverna kommer till årskurs 4 har de sannolikt varierande kunskaper och erfarenheter av att genomföra systematiska undersökningar i NO. I Spektrum Fysik 4–6 har vi betonat inslag som bidrar till att undersöka naturen på ett naturvetenskapligt vis. Skapa gärna en dialog med eleverna om vad som krävs för att en undersökning ska betraktas som naturvetenskaplig. Skriv upp en lista på tavlan med elevernas tips på hur man genomför en bra undersökning. Fotografera eller spara ner tipsen och ta fram dem när ni genomför undersökningar under arbetet med kapitlen.
En lista över inslag i ett naturvetenskapligt arbetssätt som kan vara bra för dig som lärare att ha nära till hands kan se ut så här:
• Observera fenomen och fånga frågor som kan testas.
• Formulera frågor och en hypotes: Vilka frågor ska undersökningen ge svar på? Vad tror du att svaret kommer att bli?
• Planera undersökningen/laborationen: Hur ska undersökningen genomföras? Vilken utrustning (materiel) behövs?
• Genomföra: Följ planeringen och observera resultatet.
• Dra slutsatser: Jämför resultatet med frågorna och hypotesen som du formulerade i början.
• Utvärdera: Kontrollera att undersökningen fungerade som det var tänkt. Kan du lita på resultatet eller behöver du genomföra undersökningen flera gånger? Om du skulle genomföra undersökningen igen, vad skulle behöva förändras för att göra undersökningen bättre?
• Dokumentera: Beskriv undersökningen, steg för steg. Vanliga rubriker i en laborationsrapport är: Syfte, hypotes, materiel, metod/genomförande, resultat, slutsats och felkällor och förbättringar. Att arbeta enligt det naturvetenskapliga arbetssättet kräver tid och ibland även speciell utrustning. Eleverna bör få möjlighet att träna på det naturvetenskapliga arbetssättet flera gånger och inom olika ämnen. Om det inte finns tid eller möjlighet att arbeta med alla delar samtidigt, går det bara att arbeta med delarna var för sig. Du kan till exempel låta eleverna träna på att skriva planeringar där frågan/syftet är givet. Du kan då bryta och samla in planeringarna för formativ bedömning, för att sedan ge eleverna chansen att förbättra sina planeringar. Du kan också låta eleverna byta planeringar med varandra och genomföra undersökningen efter en annans planering. Låt eleverna sedan ge feedback på planeringarna.
Många elever tycker att det är svårt att skriva slutsatser. Du kan då låta eleverna träna på att skriva slutsatser utifrån givna resultat till undersökningar. Det kan till exempel handla om att läsa av diagram eller tabeller. Eleverna behöver alltså inte skriva fullständiga rapporter varje gång, utan det går bra att låta dem träna bara på vissa delar i taget.
Summativ bedömning och prov Eleverna bör få veta när de övar och när de blir bedömda. Därför kan det vara värdefullt att göra uttalade avstämningar som skriftliga eller muntliga läxförhör. Berätta när du som lärare kommer att lyssna efter resonemang vid diskussioner. Förutom att löpande stämma av kunskapsnivån muntligt eller skriftligt i samband med till exempel läxor, redovisningar, laborationsplaneringar och laborationsrapporter kan du förstås bedöma elevernas kunskapsnivå med ett skriftligt PROV . Ett skriftligt prov är ett tillfälle för eleverna att visa vad de kan och med vilken kvalité. Vissa elever kan vara svåra att utvärdera i det dagliga arbetet på grund av att de sällan väljer att vara aktiva i diskussioner eller samtal. Ett skriftligt prov kan synliggöra deras kunskaper på ett mer rättvisande sätt.
Att bedöma elevers kunskapsnivå är alltid en utmaning som kräver professionell kunskap, erfarenhet samt bra verktyg. I Spektrum 4–6 erbjuder vi exempel på prov samt kommentarer inför bedömningen av resultaten. Grunden för de färdiga kapitelproven är att de har satts samman för att ge dig som lärare bra underlag för att kunna bedöma kunskaperna hos respektive elev. Till varje kapitel finns ett prov med tillhörande facit och bedömningsanvisning samt en resultatmatris. Du hittar dessa i den digitala lärarlicensen under rubriken ”Lektionsmaterial”.
Du som lärare bör vara uppmärksam på att elever i årskurs fyra är olika vana vid att hantera skriftliga prov och göra ett aktivt val om provet är lämpligt eller nödvändigt. Du kan till exempel låta eleverna öva på provsituationen. Låt dem genomföra prov i klassrummet, med begränsat antal frågor på deras nivå. Öka sedan svårighetsgraden successivt för att få ett mer gediget och talande betygsunderlag.
En provsituation kan kännas jobbig för en del elever. För en del är det jobbigt långt i förväg. De kan känna sig osäkra på sin egen kunskapsnivå och vet inte hur de ska förbereda sig på bästa sätt. Då är det bra att kunna ge eleverna tydliga instruktioner om hur de kan förbereda sig inför prov. Här är våra tips på hur eleverna kan tänka och vad de kan träna på:
• Det som brukar bidra absolut mest till kunskapsutvecklingen är att vara delaktig på lektionerna. Att lyssna på läraren och klasskamraterna, att våga ställa frågor för att utveckla ny kunskap och att göra de övningar och aktiviteter som läraren föreslår.
• Efter varje avsnitt i grundboken finns det begrepp och frågor som är till för att repetera fakta ur texterna. De kallar vi för TESTA DIG SJÄLV .
• Alla de tre långsiktiga målen tränas i Aktivitetsbokens olika övningar i varje kapitel. Samma övningar finns under rubriken ”Aktiviteter” i den digitala elevlicensen.
• I slutet av varje kapitel i grundboken/den digitala elevlicensen finns det en SAMMANFATTNING där man får en överblick över innehållet genom hela kapitlet.
• Sist i varje kapitel i grundboken/den digitala elevlicensen finns Finalen med uppgifter som berör alla tre långsiktiga mål. I de uppgifterna har vi ofta blandat innehåll från flera av kapitlets avsnitt. Summativa bedömningar av prov har i alla tider utgjort en påtaglig stor del av själva betygsprocessen. Summan av flera betyg används sedan av eleverna för att söka till gymnasium och sedan från gymnasium vidare till högre utbildning. Att bedöma kunskap summativt ger i de flesta fall ett rättvist resultat, men forskning visar är att det inte lockar elever till att nå längre kunskapsmässigt. Summativ bedömning skapar inte tillräckliga incitament till att lära mer. Det gör däremot den tidigare diskuterade formativa bedömningen. Den är i sin grund mer framåtriktad och coachande.
Betyg
Det är förstås viktigt för elevens självkänsla och tilltro till skolan och oss pedagoger att betygen är likvärdiga och rättvisa. Nivån på elevernas kunskaper bör utvärderas succesivt och på olika sätt för att få en bra bild av vad eleverna kan. Börja redan i årskurs 4 att tala om de tre långsiktiga målen som undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla.
Att eleverna är på väg mot sina första betyg kan märkas av redan i årskurs 4. Det finns elever som är helt oberörda inför detta, och det finns elever som redan då önskar veta ”vad de fått för betyg” på olika uppgifter och prov. Vissa elever kan se betygen som en hägrande belöning eller en bekräftelse. Andra ser betygen som något stressande och jobbigt, eftersom betygen är tätt sammankopplat med deras egen självkänsla, och betygen blir som ett omdöme av dem själva.
Har du som lärare en klass där eleverna är intresserade av och/eller oroade inför betygen kan det vara en bra idé att börja prata om betyg redan i årskurs 5. Förklara övergripande hur betygssättningen går till, och att betygen bara är ett utlåtande om deras kunskaper vid en given tidpunkt, och inte om dem eller deras person. Du kan till exempel ta upp att:
• betygen inte spelar någon roll för deras kommande skolplacering i årskurs sju.
• betygen inte speglar dem som personer eller deras karaktär, betygen handlar bara om hur de presterat i förhållande till betygskriterier under årskurs sex.
• det är först i slutet av årskurs nio, när de ska söka till gymnasiet, som betygen spelar roll för vilken utbildning eller skola de har möjlighet att välja.
I årskurs sex får eleverna sina första betyg. Att avdramatisera betygssättningen kan hjälpa alla elever att behålla motivationen, att lära sig för att det är roligt att få veta mer om hur världen fungerar, inte för att få ett bra betyg. Var så öppen som möjligt med betygskriterierna och låt eleverna då och då skatta sin egen kunskapsnivå. Genom att vara tydlig med vilka tre långsiktiga mål som ska utvecklas i de naturvetenskapliga ämnena och vilka nyanser som finns i betygskriterierna, blir det lättare för eleven att se vad den behöver utveckla. Gå igenom de övergripande dragen för betygsättningen, alltså att eleverna kommer betygsättas i förhållande till om de känner till och använder begrepp och modeller, hur de använder och granskar information, kommunicerar och tar ställning i frågor inom ramen för fysikämnet samt om de kan planera, genomföra och dokumentera en naturvetenskaplig undersökning. Om eleverna och du har en öppen dialog om detta, minskar risken för att betygsättningen i årskurs 6 blir något dramatiskt.
Materiellista
Observera: vanligt skolmaterial som papper, penna, dator med internetuppkoppling etc. tas inte upp i listorna. En del utrustning kan ersättas med annan.
KAPITEL 1: FINT VÄDER
• 2 bunkar
• PET-flaska
• ballonger
• kokhett vatten
KAPITEL 2: EL OCH MAGNETER
• batterier, 4,5 V eller 1,5 V
• elsladd (ej lindad koppar)
• gem
• lamphållare med lampa
KAPITEL 3: RÖRELSER OCH KRAFTER
• tidtagarur
• mätinstrument som t.ex. långt utdragbart måttband
KAPITEL 4: LJUS OCH LJUD
• en pinne
• en blomkruka med hål i botten (ej svart)
KAPITEL 5: SOLSYSTEMET
• kikar
• penna
• stark lampa
• isvatten
KAPITEL 6: ENERGI
• blomsterpinnar
• färgade A4-papper
• grenar
• stjärnkarta (finns längst bak i Aktivitetsboken eller att
• limstift
• sladdar
• smältpistol
• stavmagneter
• stark magnet
• träbit
• häftstift eller knappnålar
• kvistar
• våg
• eventuellt dynamometer.
• mobiltelefon
ladda ned via lärarhandledningen)
• lim
• linjal
• sax eller kniv
• skärbräda
• snöre
• tejp
• tepåsar
Lektionsmateriel
I den digitala lärarlicensen finns kompletterande materiel som du kan använda då du arbetar med kapitlet. Till varje kapitel finns även användbara länkar samt filmer som passar innehållet. Filmerna förnyas och uppdateras kontinuerligt.
Typ av materiel
Begreppskort kapitel 1–6
Begrepp med förklaring kapitel 1–6
PowerPoint-presentationer
Planera en undersökning
Genomföra en undersökning
Utvärdera en undersökning
Laborationsrapport
Farosymboler/piktogram
Källkritik
Facit till Testa dig själv
Facit och kommentarer till Aktivitetsboken
Prov kapitel 1–6
Facit och bedömning till prov kapitel 1–6
Format Beskrivning av materielen
PDF Kapitlets begrepp på kort som ni kan använda på olika sätt, se s. 8.
PDF
PPT
PDF
Kapitlets begrepp med förklaring som ni kan använda på olika sätt, se s. 8.
Presentationer till varje avsnitt. De kan användas som de är eller anpassas efter behov.
PDF Passar till systematiska undersökningar.
PDF Passar till systematiska undersökningar.
PDF Passar till systematiska undersökningar.
PDF Passar till systematiska undersökningar.
PDF Symboler som diskuteras i Spektrum Kemi 4–6.
PDF Passar till arbete då eleverna behöver arbeta källkritiskt.
PDF Samlat facit till alla Testa dig själv-frågor.
PDF Samlat facit med kommentarer till aktiviteterna i Aktivitetsboken.
PDF Prov på kapitlets innehåll samt facit och bedömningsanvisningar.
1
FINT VÄDER
Förkunskaper
Många elever har förstås vissa förkunskaper om väder, men långt från alla. Vilka kunskaper man har kan bero på var man bor och hur familjen lever sitt liv. Bor man i en stad är man kanske inte så beroende av vädret. Bor man på landet eller vid kusten påminns man mer om vädret, vilket i sin tur gör att vissa elever har med sig mer kunskap om vädret än andra.
När det gäller läroplanen för år 1–3 finns det ett antal punkter som i viss mån knyter an till väder och vädrets egenskaper, se listan nedan.
CENTRALT INNEHÅLL FRÅN ÅRSKURS 1–3 SOM ANKNYTER TILL KAPITLET FINT VÄDER
• Årstidsväxlingar i naturen. Några djurs och växters livscykler och anpassningar till olika livsmiljöer och årstider.
• Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.
• Enkla fältstudier, observationer och experiment. Utförande och dokumentation av undersökningarna med ord, bilder och digitala verktyg.
Lgr22
UNDERVISNINGEN I ÄMNET FYSIK SKA GE ELEVERNA FÖRUTSÄTTNINGAR ATT UTVECKLA:
• kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och samhället
• förmåga att använda fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik och miljö
• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i fysik.
Centralt innehåll
FYSIKEN I NATUREN OCH SAMHÄLLET
• Vanliga väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar och nederbörd uppstår.
• Några instrument samt hur de används för att mäta fysikaliska storheter, till exempel temperatur och kraft.
SYSTEMATISKA UNDERSÖKNINGAR OCH GRANSKNING
AV INFORMATION
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.
• Kritisk granskning och användning av information som rör fysik.
Att arbeta med kapitlet
Tidsåtgång
Det här kapitlet är ett av två kapitel avsedd för elever i årskurs 4. Kunskapen om väder kanske inte är fullt så centralt som el och magnetism är när det gäller fysik i årskurs 4. Men det är ett tacksamt område inom fysiken, eftersom det är konkret och påtagligt. Alla kan observera vädret och göra en enkel väderprognos för nästa dag. Med det sagt säger en grov planering att knappt tre veckor kan vara lämpligt att spendera på det här kapitlet.
Tankar om kapitlet
I dag använder många telefoner och datorer varje dag. Det betyder att de snabbt och enkelt kan ta en titt på hur vädret kommer att bli den närmaste tiden, inte bara där man bor utan i alla delar av världen. För ett par decennier sedan var alla i första hand hänvisade till väderprognoser på radio och TV och endast på bestämda tider. Utvecklingen har skapat nya möjligheter för eleverna att lära sig grunderna i hur väder uppstår och förändras. Samtidigt är det här ett område som passar för att resonera om informationskällor. Varifrån
får alla väderappar sina prognoser? Och hur väl stämmer prognoserna allt eftersom dagarna går? Att studera väder leder oss också in på ett antal grundläggande fenomen inom fysiken, det vill säga att luft har massa och dras mot jordens yta av jordens dragningskraft. En av de viktigaste tankarna för att förstå hur väder uppstår är insikten att solen värmer vårt runda jordklot ojämnt – mer värme når ekvatorn än polerna.
Materiellista
• 2 bunkar
• ballonger
• isvatten och kokhett vatten
• PET-flaska
Ämnesintegrering
MATEMATIK/TEKNIK/KEMI
Kunskaper om väder är förstås kopplat till att klimatet på jorden håller på att bli varmare. Det centrala begreppet i de här diskussionerna är temperaturen, det vill säga jordens medeltemperatur över tid. Det kopplar i sin tur till idéhistoriska perspektiv. Plötsligt blir frågor som hur länge människan har kunnat mäta temperaturen intressanta. Det leder vidare till både matematik, teknik och kemi. Sådana kunskaper behövs för att kunna fastställa jordens medeltemperatur under ett år, trots olika klimat i olika delar av världen. Dessutom kan ett år vara varmare eller kallare än andra år.
• Låt eleverna mäta temperaturen där de bor varje morgon i en vecka eller månad och gör ett linjediagram över resultatet.
• Titta på olika diagram som visar hur temperaturen har förändrats de senaste 50 åren där just du bor. Vad symboliserar x-axeln, y-axeln? Vad kallas diagrammen?
Den fysikaliska grunden i begreppet väder är också värdefullt att gå till när man i geografi och samhällskunskap diskuterar framtiden om medeltemperaturen kommer att öka och vilka följder det får för olika näringar i olika delar av världen.
Formativ bedömning
Förutom det som nämns i Lärarguidens inledande kapitel om formativ bedömning, följer här exempel som passar till just det här kapitlet.
Förmåga att använda fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik och miljö.
För att synliggöra elevernas utveckling när det gäller förmågan att använda kunskaper för att diskutera och ta ställning kan du i samband med kapitelstarten be eleverna diskutera i vilken mån man kan lita på väderprognoser. Dokumentera på tavlan vad klassen kommer överens om. Resonera om hur kunskaper i fysik kan ha betydelse för att förstå vilket väder som råder och hur det kommer att bli nästa dag.
Fotografera, eller spara ner, tavlan när ni är klara. Ta upp samma diskussion i slutet av arbetsområdet och jämför kvalitén i och resultatet av era diskussioner före och efter.
Lektionsmateriel
I den digitala lärarlicensen finns kompletterande materiel som du kan använda då du arbetar med kapitlet. Till varje kapitel finns även användbara länkar samt filmer som passar innehållet. Filmerna förnyas och uppdateras kontinuerligt.
Typ av materiel
Begreppskort kapitel 1
Begrepp med förklaring kapitel 1
Hur ser moln ut?
Facit och kommentarer till Aktivitetsboken
Prov kapitel 1
Facit och bedömningsanvisningar till prov kapitel 1
Format
Beskrivning av materielen
PDF Här finns kapitlets alla begrepp på kort som du kan arbeta med på olika sätt. Se s. 8.
PDF En lista där kapitlets begrepp förklaras med ord och bild.
PDF En aktivitet med elev- och lärarinstruktioner.
PDF Facit och kommentarer till alla övningar i Aktivitetsboken.
PDF Ett prov för att få underlag till din bedömning av elevernas kunskaper om väder.
PDF Våra förslag på bedömningsanvisningar till provet.
FINT VÄDER
Kapitelstart
Att lyfta frågor som elever spontant bär på är förstås viktigt, inte minst när det gäller väder eftersom alla kan relatera till egna upplevelser. Det hjälper alla att bygga förkunskaper inför ett nytt kunskapsområde. Kapitelstartens syfte är att skapa nyfikenhet, lyfta elevernas spontana frågor, visa vad kapitlet kommer att handla om samt visa vilka kunskaper det förhoppnings kommer leda till. Ett gott råd är att inte hoppa förbi kapitelstarten, låt den få ta litet tid, det kommer att löna sig!
Ingresstexten
Läs texten tillsammans för att få en känsla för vad kapitlet ska handla om.
Innehåll
Innehållet listar rubrikerna på kapitlets avsnitt och på kapitlets Perspektiv. Dessa ger också en känsla för vad kapitlet handlar om.
Här får du lära dig
Den här listan är en kombination av långsiktiga mål och centralt innehåll från kapitlet.
Bildfrågorna
De tre bildtexterna är tänkta att fokusera på vart och ett av de tre långsiktiga målen i kursplanen. Under arbetet med området kommer elevernas kunskap och tankar om de tre frågorna att utvecklas, men troligen har de erfarenheter och uppfattningar som är intressanta att diskutera redan nu.
1. Den första bildtexten fokuserar det första långsiktiga målet, att beskriva och förklara.
2. Den andra bildtexten fokuserar det andra långsiktiga målet, att resonera och ta ställning.
3. Den tredje bildtexten fokuserar det tredje långsiktiga målet, att undersöka och värdera.
Läs gärna bildtexterna med frågorna högt tillsammans i klassen. Låt eleverna prata igenom dem i par eller smågrupper. Be sedan varje grupp fokusera på en av frågorna och skriftligen formulera sina tankar kring den. Ta upp en fråga i taget och låt grupperna berätta vad de har skrivit. Samla in deras tankar. I slutet av kapitlet kan det vara intressant att återvända till frågorna. Då kan du gå till väga på samma sätt och jämföra elevernas nya svar med de gamla. Du kan också välja att dela ut det eleverna svarade i början av kapitlet och fråga hur de skulle vilja utveckla sina tankar nu.
Första bilden
Vädret växlar varje dag. Med mer kunskap om vädret kan man säga mer om vädret kommer vara stabilt eller ändras till nästa dag.
Vi upplever väder varje dag och beskriver det med en mängd olika ord. Flera av dem handlar om fysikaliska begrepp och mätresultat av olika slag, till exempel nederbörd i form av regn, 25 mm.
Andra bilden
Vad blir det för väder i morgon? Hur säkra är egentligen väderkartorna?
Väderleksprognoser hittar vi i dag på många olika ställen, från telefonen till radio och TV. Med kunskap om hur prognoser görs och av vem kommer elever ges
en bättre chans att bedöma i vilken utsträckning man kan lita på prognoserna.
Tredje bilden
Vi kan alla vara meteorologer. Har du mätt hur mycket det har regnat med hjälp av en regnmätare?
Med kunskap om begrepp och mätmetoder kommer elever kunna delta i diskussioner om väder och förstå vad som ligger bakom väderleksprognoserna. Och dessutom själv kunna observera och mäta dagens väder.
Vädret
under maj och juni, så växer det bra på böndernas åkrar. Vid kraftigare regn än så kan växterna skadas när vattnet rinner för snabbt ovanpå marken och ner i bäckar och åar. Men duggregn är ett snällt regn. Man blir blöt, men man känner inga droppar. De är så små att duggregnet mer känns som dimma.
Snö eller hagel
Nederbörd kan också vara snö eller hagel. Men varifrån kommer snöflingorna? Jo, molnen består av små vattendroppar. Dropparna har skapats av varm luft som har tagit med sig vattenmolekyler upp atmosfären form av vattenånga. Men där träffar vattenångan på kall luft. Det som då händer är att vattenångan kyls och kondenserar till flytande vatten och bildar små droppar. Av dropparna bildas sedan iskristaller som klumpas ihop. När de blir större och tyngre, börjar kristallerna falla ner mot marken. På vägen ner börjar de smälta till regndroppar. Men på vintern hinner dropparna inte smälta helt. Istället fastnar många små iskristaller på varandra och bildar snöflingor. I vissa fall händer detta även på sommaren. Då faller små iskulor ner som kallas hagel. När man smälter 1 cm snö, får man ungefär 1 mm vatten.
Vädret i dag
Inledning
Börja gärna med några inledande frågor som ni kan samlas kring. Vi ger förslag på frågor som inte kräver någon förförståelse. Eleverna ska inte behöva vara rädda för att svara rätt eller fel. Ofta är det en bra start inför avsnittet. Frågorna diskuteras med fördel i grupp och du får som lärare en föraning om elevernas förförståelse. Diskutera gärna i helklass efter 5 minuter.
Förslag på diskussionsfrågor:
1. Hur många har upplevt en stormvind?
2. Hur mycket regn kan det falla på en dag?
3. Vilka olika slags moln brukar ni se på himlen?
Storm råder när vindhastigheten är 24 m/s eller högre. Vindrekordet i Sverige (om vi undantar fjälltrakterna) är från år 1967. Då blåste det 40 m/s vid Ölands södra grund. Högsta vindhastigheten i fjällen – 47,8 m/s – uppmättes i Stekenjokk år 2017.
I Kunskapsbanken på SMHI’s hemsida kan du hitta mer information om svenska vindrekord. På https://www.smhi.se under rubriken ”Data” och ”Meteorologi” kan du hitta kartor över nederbörd och molnighet. Användbara länkar finner du i lärarlicensen.
Att undervisa om väderrapportens betydelse
När det talas om vädret i allmänna ordalag brukar människor växla mellan att tala om dagens väder och förhoppningar om morgondagens väder eller kanske vädret till den kommande helgen. Hjälp gärna eleverna att förstå att en viktig förutsättning för att göra bra prognoser är att man först måste veta hur dagens väder är. Därför handlar meteorologi om att först mäta nuvarande väder i form av temperatur, vindstyrka, vindriktning, nederbörd, och så vidare.När man vet det, kan man göra en bra prognos för morgondagens väder. Så tänk på att betona att förstå väder handlar om två steg:
1. Skapa en väderrapport
2. Skapa en väderprognos
Grunden för en väderrapport är alla mätdata som samlas in av väderstationer som finns runt om i
Facit Testa dig själv
FÖRKLARA BEGREPPEN
• vind
Luft som rör sig kallar vi för vind.
• väder
Väder är ett begrepp som beskriver hur det ser ut utanför fönstret. Är det soligt, mulet eller gungar träden kraftigt av blåsten?
• vindriktning
Begreppet vindriktning används för att beskriva hur det blåser. Vindriktningen talar om från vilket håll det blåser.
• väderstreck
För att beskriva vindriktningen använder vi oss av väderstreck. Det kan till exempel blåsa från nordost.
• vindstyrka
För att förklara hur snabbt vinden förflyttar sig använder vi oss av begreppet vindstyrka. Vindstyrkan beskriver hur många meter vinden blåser på en sekund.
• molnigt
När man talar om molnigt väder betyder det att det finns moln på himlen. Molnen kan ha olika utseende.
• cumulus
När moln ser ut som små tussar på den blåa himlen kallas de för cumulus, eller för vackert-väder-moln.
Sverige. Meteorologerna sammanställer dem och rapporterar sedan vilket vädret är. På kvällen rapporteras ofta hur vädret var kl. 13 tidigare på dagen. Denna rapport ligger sedan till grund för prognosen som försöker förutsäga hur vädret ska bli nästa dag och dagen därpå. Varje torsdag brukar SMHI dessutom göra en femdygnsprognos och väderprognos. Uppmana gärna eleverna att ta en titt på kvällens väder på någon tv-kanal och be dem särskilja på rapporten och prognosen.
Aktiviteter
Låt eleverna fundera på hur moln ser ut. Ser alla moln likadana ut? Be dem sedan visa moln som de tycker att de ofta ser på himlen. De kan rita bilder eller söka bilder på datorn som de visar upp. Under lektionen kan de sedan använda boken för att se om några av molnen får sin förklaring i grundboken.
• nederbörd
Ett annat ord för regn och snö som ofta används i väderprognoser är nederbörd. Nederbörd mäts i millimeter.
• iskristaller
Molnen består av vattendroppar som bildar små iskristaller. Iskristallerna klumpas ihop och faller sedan ner mot marken.
SVARA PÅ FRÅGORNA
1. Vinden är på väg mot nordost.
2. Små molntussar på himlen betyder att det fina vädret kommer att fortsätta.
3. Nederbörd i form av regn mäts i enheten millimeter.
4. På sommaren.
5. Molnen består av vattendroppar. På grund av den kalla luften bildar vattendropparna små iskristaller som klumpas ihop. Kristallerna börjar sedan falla mot marken för att de har blivit större och tyngre. På vägen ner mot marken börjar de smälta till regndroppar. På vintern hinner inte kristallerna smälta på vägen ner till marken. Då faller de som snöflingor istället för regn.
Ett lågtryck närmar sig
En väderprognos med många begrepp
”I morgon drar ett lågtryck från Atlanten in över västra Sverige…”
Så kan det låta när man lyssnar på nyheterna på radion. Om man istället tittar en väderapp i telefonen beskrivs ofta samma sak med hjälp av bilder och text som timme för timme berättar om hur vädret kommer att bli. Men vad står egentligen begreppet lågtryck för? För att ta reda på det behöver vi först några baskunskaper om luftens egenskaper.
Allting har massa Allting runt omkring oss väger. Egenskapen att väga något kallas i fysiken massa och mäts enheten kilogram (kg). Alla föremål runt omkring oss har massa, även vi människor. Massa byggs upp av atomernas massa. Ju tätare atomerna är packade ett föremål, desto större massa har föremålet. Ett bowlingklot har till exempel större massa än en basketboll, fast de är lika stora. Även luft har massa Luften vi andas består av atomer – mest kväveatomer och syreatomer. Vi vet att alla
Ett lågtryck närmar sig
Inledning
Börja gärna med några inledande frågor som ni kan samlas kring. Vi ger förslag på frågor som inte kräver någon förförståelse. Eleverna ska inte behöva vara rädda för att svara rätt eller fel. Ofta är det en bra start inför avsnittet. Frågorna diskuteras med fördel i grupp och du får som lärare en föraning om elevernas förförståelse. Diskutera gärna i helklass efter 5 minuter.
Förslag på diskussionsfrågor:
1. Hur påverkas vi av jordens dragningskraft?
2. Påverkas även luften av jordens dragningskraft, i så fall hur?
3. Hur kommer det sig att det är varmare vid ekvatorn än vid sydpolen och nordpolen?
Allt som har massa påverkas av jordens tyngdkraft. Jordens dragningskraft kallas också tyngdkraft eller gravitationskraft. Luften påverkas av jordens dragningskraft eftersom även luften har massa. Luft består ju mestadels av syreatomer och kväveatomer. Och alla atomer har ju massa, om än mycket liten. Men en liter luft innehåller ett stort antal atomer, vilket innebär att en liter luft väger drygt 100 gram.
Den främsta förklaringen till att det är varmare vid ekvatorn än vid polerna är att solen träffar jorden som mest koncentrerat där. Och den varierar inte på grund av årstider, eftersom det inte finns några årstider vid ekvatorn. Solens väg över himlen är densamma, dag efter dag, år efter år.
Att undervisa om lågtryck och högtryck
Lågtryck och högtryck är vanliga begrepp i samband med väder. Begreppen syftar på luftens tryck. Därför börjar vi med att enkelt förklara att luft har massa eftersom luften består av atomer som har massa. Och eftersom luften har massa så påverkas den av tyngdkraften. Men luftlagret ligger inte still runt jorden, det rör sig hela tiden. Förklaringarna till det är många, men här är två centrala:
• Först och främst värmer solen vårt runda klot ojämnt, dels på grund av att vi har dag och natt, dels på grund av att mer värme når ekvatorn än polerna.
• Den andra viktiga förklaringen som eleverna behöver ges chansen att förstå, är att varm luft som värms upp rör sig uppåt. Det finns flera sätt att visa detta. Ett sätt är varmluftsballonger och visa hur de lyfter till följd av att luften i ballongen värms upp. Luften kommer kräva mer volym till följd av att atomerna rör sig snabbare och snabbare. Det leder i sin tur till att luften inte blir lika tät inuti ballongen som utanför. Den varma luften kommer vilja flyta upp och lägga sig ovanpå kallare luft. Det är så ballonger kan flyga. Visa gärna en kort film som visar när en ballong lyfter.
Gör gärna ett enkelt experiment som visar mer i detalj hur varm luft tar mer plats än kall. Se förslag till aktivitet. I det här avsnittet försöker vi förklara detta utan att introducera begreppet densitet. Vi konstaterar istället bara att varmluft innehåller färre molekyler än kall luft, så den dras inte lika starkt mot jorden av tyngdkraften. Med det sagt har vi introducerat viktiga faktorer till varför fenomenet väder finns överhuvudtaget.
Aktiviteter
Ta fram två bunkar. Den ena med isvatten den andra med kokhett vatten. Låt inte eleverna komma för nära med tanke på det heta vattnet. Ta fram en vanlig plastflaska som är tom och trä en färggrann ballong över öppningen. Håll nu flaskan halvvägs ner i det heta vattnet. Efter bara en liten stund fylls ballongen
Facit Testa dig själv
FÖRKLARA BEGREPPEN
• lågtryck
När människor som arbetar med väder, till exempel meteorologer, använder begreppet lågtryck talar de om att det är tunnare luft som är på väg. Det medför ofta blåsigt väder och regn.
• massa
Talar om hur mycket ett föremål väger, det vill säga hur många atomer föremålet är uppbyggt av.
• atom Liten byggsten som alla föremål och luften runtomkring är uppbyggt av.
• barometer
Ett instrument som mäter lufttryck.
• jordens dragningskraft
Det är jordens dragningskraft som håller fast luften runt jordklotet och därmed får luften att trycka mot marken.
med luft. Flytta därefter flaskan med ballongen till isvattnet, varpå ballongen snabbt krymper ihop helt. Varm luft tar mer plats och vill flyta ovanpå kall luft. Kall luft sjunker och lägger sig under varm luft. Den fysikaliska förklaringen är densitet, det vill säga massa per volym. Varm luft har lägre densitet än kall luft.
• lufttryck
Luftens massa kan vägas med hjälp av att mäta lufttrycket, det vill säga hur mycket tyngden hos en liten mängd luft trycker mot marken.
• högtryck
Ett högtryck är sammanpackad luft som medför det vi brukar kalla för fint väder, alltså sol, klar himmel och svaga vindar.
SVARA PÅ FRÅGORNA
1. Ett bowlingklot har stor massa.
2. Jordens dragningskraft håller fast luften runt jordklotet.
3. Lufttryck mäts i enheten hektopascal (hPa).
4. 1000 hPa är ett exempel på ett lågt lufttryck. Det normala lufttrycket i Sverige är 1013 hPa.
Från säkra till osäkra prognoser Prognoserna för morgondagens väder stämmer ofta bra med hur vädret blir i verkligheten. Så här bra är SMHI på att pricka rätt: mer än 8 av 10 prognoser träffar rätt när det gäller vädret från en dag till nästa. När det gäller 5-dygnsprognoser träffar 7 av 10 prognoser rätt. En av förklaringarna är att vi i Sverige har vi en lång tradition av att mäta vädret. I Uppsala, Stockholm och Lund har meteorologer mätt vädret regelbundet sedan mitten av 1700-talet. Men att träffa rätt längre fram i tiden är betydligt svårare. Att förutsäga vädret 10 dygn framåt i tiden är så svårt att det knappt är någon idé att göra några detaljerade prognoser. Tänk på det när du ser eller hör rubriker om att det kommer bli en varm sommar eller en snörik vinter. Det är gissningar snarare än väderprognoser utifrån vetenskapliga metoder.
1.3 TESTA
FÖRKLARA BEGREPPEN meteorolog väderstation väderprognos SVARA PÅ FRÅGORNA 1. a) Beskriv en väderrapport b) Beskriv en väderprognos 2. Ge tre exempel på vad som mäts på en väderstation. 3. Vilken är den viktigaste informationen för att förutsäga vädret nästa dag? 4. Hur många 5-dygnsprognoser förutsäger vädret rätt, ungefär? 5. Leta upp en väderapp läsplattan eller telefonen. Försök ta reda på varifrån väderprognosen hämtar sin information.
Att göra väderprognoser
Inledning
Börja gärna med några inledande frågor som ni kan samlas kring. Vi ger förslag på frågor som inte kräver någon förförståelse. Eleverna ska inte behöva vara rädda för att svara rätt eller fel. Ofta är det en bra start inför avsnittet. Frågorna diskuteras med fördel i grupp och du får som lärare en föraning om elevernas förförståelse. Diskutera gärna i helklass efter 5 minuter.
Förslag på diskussionsfrågor:
1. Går det att förutsäga morgondagens väder genom att titta på himlen i dag?
2. Vem kan få upp bilder från en vädersatellit i telefonen eller på datorn?
3. Vilket väder kommer vi få i morgon?
Det går att i viss mån förutsäga morgondagens väder.
Det förklaras av att många dagars väder följs av samma väder nästa dag. En enkel tumregel är att små stackmoln
mot en blå himmel relativt ofta innebär att fint väder kommer bestå även nästa dag. Bra att känna till är att högtryck inte alltid är det samma som fint väder. Det gäller ganska ofta på sommaren, men sällan på vintern.
Tack vare internet kan vem som helst idag få upp bilder från en vädersatellit. I inledningen finns ett exempel från SMHI. Ett annat exempel är Meteorologisk institut i Norge, som brukar kallas YR.
Lyssna på hur eleverna svarar på frågan om morgondagens väder. Tittar de ut på himlen först, kollar de i datorn eller telefonen (om de har tillåtelse att använda dem)? Har de en idé utifrån att deras familj har arbeten som är starkt väderberoende som lantbrukare? Ta med deras svar i arbetet med avsnittet. Låt eleverna bekanta sig med olika källor till väderprognoser, från SMHI och YR, till appar av olika slag. Men glöm inte att uppmana dem att titta på himlen. Använd gärna denna fråga som aktivitet, se förslag till aktivitet.
Att undervisa om hur väderprognoser skapas
Väderprognoser handlar som sagt om att först mäta nuvarande väder i form av temperatur, vindstyrka, vindriktning nederbörd och så vidare. När man vet det, då kan man i göra en bra prognos för morgondagens väder. Det gäller att ge eleverna chansen att förstå att om vi samtidigt mäter exempelvis luftens temperatur och vindens styrka och riktning på många platser, då ser meteorologerna ett slags mönster, ett händelseförlopp. Informationen kan till exempel visa att kall luft är på väg mot södra Sverige med regn. Tack vare att man mäter varje timme kan meteorologerna se hur snabbt den kalla luften med regn rör sig. På så sätt kommer de kunna göra en prognos som kanske säger att regnet kommer nå södra Sverige tidigt nästa morgon och hunnit dra förbi till kvällen. Även speciella vädersatelliter hjälper till att visa hur vädersystem rör sig på jordklotet. Med hjälp av vädersatelliter får meteorologerna bilder och filmer över hur molnområden rör sig, vilken fart de har och vart de är på väg. På SMHIs hemsida kan man se hur molnen rör sig över Europa.
Facit Testa dig själv
FÖRKLARA BEGREPPEN
• meteorolog
De som jobbar med att ta fram väderrapporter och väderprognoser kallas för meteorologer. De mäter vädret varje dag året runt.
• väderstation
En väderstation mäter hur vädret är. Där mäts bland annat lufttryck, temperatur, nederbörd, vindstyrka och vindriktning.
• väderprognos
Meteorologer beskriver hur vädret ska bli med väderprognoser. De kan skapa väderprognoser med hjälp av data från alla väderstationer som finns runt om i landet.
Det finns även appar som visar liknande enklare animationer över hur exempelvis regnområden rör sig. Väderradar är ett exempel, men vissa versioner är betalapp.
Aktiviteter
Ge eleverna uppdraget att göra en väderprognos från en dag till nästa. Resultatet ska redovisas vid nästa lektion. Därför måste uppdraget ges till eleverna dagen före nästa lektion. Ge dem uppdraget redan nu, men påminn dem dagen före. Be dem ta all hjälp de kan komma på. Fråga hemma, titta på tv, titta på himlen. Prognosen för nästa dag ska innehålla följande information:
• Sol (ja/nej)
• Moln (ja/nej)
• Om ja, vill vi veta om det ska komma nederbörd i form av regn eller snö och i så fall hur mycket.
• Temperatur
• Vindriktning
• Vindstyrka
SVARA PÅ FRÅGORNA
1. a) En väderrapport är en enkel sammanfattning av dagens väder.
b) En väderprognos beskriver hur vädret ska bli de kommande dagarna.
2. Till exempel: lufttryck, nederbörd och temperatur.
3. Informationen om hur dagens väder är.
4. Ungefär 7 av 10 femdygnsprognoser träffar rätt.
5. –
SAMMANFATTNING
LITAR DU PÅ VÄDERPROGNOSEN?
Perspektiv
Texterna och frågorna riktar in sig på det andra långsiktiga målet, att resonera och ta ställning. Frågorna är öppna och aktuella frågorna och har inte några självklara svar ännu. Låt eleverna läsa texten eller låt någon läsa den högt. Beroende på var eleverna bor finns det elever vars familjer är mer eller mindre beroende av vädret. Nyttja gärna det om möjligt. Lyssna om det finns erfarenhet av egna observationer och egna väderstationer. Ganska avancerade väderstationer kan i dag inhandlas till inte allt för högt pris, kanske skolan har en egen väderstation. Låt gärna sådana diskussioner om att skapa en egen väderstation komma fram. Att tänka och tycka utifrån resonemang som bygger på kunskap som vilar på det vetenskapliga arbetssättet är ju ett viktigt syfte med det andra långsiktiga målet: resonera och ta ställning.
Facit
Exempel på svar på fråga 1:
Det är en bra idé, eftersom ju fler väderstationer det finns data från, desto bättre prognoser kan meteorologerna göra. De kan till exempel bestämma med större noggrannhet hur ett lågtryck rör sig in över Sverige om det finns fler väderstationer.
Exempel på svar på fråga 2: En nackdel är att man kan råka placera sin väderstation i ett läge i sin trädgård där det till exempel är direkt solljus eller lä. Väderstation kan då dela med sig av väderdata som inte stämmer med verkligheten.
Sammanfattning
Nu börjar arbetet med kapitlet lida mot sitt slut och du kanske vill göra någon utvärdering som hjälper dig att bedöma elevernas kunskaper. Punkterna i Sammanfattningen är väldigt kortfattade och kan fungera som ett stöd för att minnas vad som togs upp i kapitlet. Du kan dela in eleverna i par eller grupper om tre och be dem försöka föra ett utvecklat samtal om innehållet i respektive punkt. Uppmuntra dem gärna till att ge exempel eller rita enkla skisser för att förstärka sina kunskaper.
Finalen
Syftet med Finalen är att ge eleverna en chans att visa sina kunskaper från hela kapitlet. Frågorna handlar om att känna till såväl begrepp och fakta som att beskriva hur olika fenomen påverkar varandra i steg.
Facit till Finalen
1. De kallas också för stackmoln eller vackert-vädermoln.
2. En väderstation mäter även till exempel vindstyrka, temperatur och mängden moln.
3. Lufttryck beskriver hur mycket luftens tyngd trycker mot marken.
4. B. För att solen värmer upp jordklotet ojämnt.
5. Till exempel: juli. Sommaren är varm i Sverige och i juli är temperaturen ofta över 20 °C i södra Sverige.
SPEKTRUM FYSIK 4–6 LÄRARGUIDE
I den här lärarhandledningen finns all information om Spektrum Fysik 4–6 du kan behöva, bland annat:
• en allmän introduktion till läromedlet
• kopplingar till kursplanens syfte och centrala innehåll
• förslag på hur man kan arbeta med och kombinera läromedlets komponenter
• pedagogiska tips och kommentarer till alla moment i grundboken
• ämnesfördjupande texter
• facit till Testa dig själv och Finalen
• stöd för arbetet med Kapitelstart och Perspektiv
• förslag på ämnesintegrering och extra aktiviteter
• planeringsstöd
• stöd för bedömning
• materiellistor.
I kombination med den materiel som finns i den digitala lärarlicensen (filmer, kopieringsunderlag, prov, länktips m.m) har du ett komplett underlag för din planering av undervisningen i fysik för årskurs 4–6.
Spektrums idé
Att beskriva naturens egenheter har fascinerat människan i alla tider. Vi är nyfikna av vår natur och vill gärna förstå hur livet på jorden och materien omkring oss fungerar. Spektrums bärande idé är just att på bästa sätt försöka locka fram nyfikenheten hos våra unga och lotsa dem till nya kunskaper. Det är viktigare än någonsin, eftersom vi behöver kunskaper om naturvetenskap för att förstå hur vårt sätt att leva påverkar naturen. Vår förhoppning är att du som lärare och framförallt eleverna kommer att uppleva att Spektrum gör resan mot nya kunskaper enklare och roligare.
