Ute Försök med
Försök med ute
Elin Gädda
Liber
Innehåll
I skogen med Elin
Runt en eldplats i skogen sitter min klass och är redo att starta dagens första utomhusaktivitet. Jag visar och viftar med en flaska som jag precis hittade i sjön, som ligger strax intill stigen i skogen. Eleverna ber mig att öppna flaskan, för det ser ut att finnas ett papper i den. Jag öppnar den, pillar ut ett skrynkligt papper och läser. Det är ett brev från en varelse som ber om hjälp. Tydligen har en ond figur stulit magiska stenar som behövs på en planet för att varelserna där ska kunna leva. Stenarna verkar finnas i skogen där vi befinner oss. Den onda figuren är också i skogen, så det gäller att se upp. Jag frågar klassen: ”Vill ni hjälpa till med att ta tillbaka de magiska stenarna? ”Ja!” ropar alla elever i kör. ”Men det kommer att krävas samarbete, mod och list”, påpekar jag. Så kan det låta när min klass är ute i skogen med mig.
Jag älskar att undervisa utomhus. Att arbeta med utomhus- och äventyrspedagogik innebär dels att lärandet flyttas utomhus, dels att lärandet innefattar lek, rörelse, spännande utmaningar och samarbete. Alla får frisk luft, vandrar många steg och får leka. Elever och barn som vistas mycket i naturen är ofta friskare, mindre stressade, har bättre motorik, högre koncentrationsförmåga och bättre minne jämfört med barn som inte vistas utomhus. Skogens terräng ger allsidig träning för kroppen.
Att förlägga undervisningen utomhus ger eleverna möjlighet att använda hela kroppen och alla sinnen. Dessutom får elever som har det kämpigt i klassrummet glänsa och
visa vad de kan. Särskilt för elever med läsoch skrivsvårigheter eller koncentrationssvårigheter kan utomhuspedagogik vara ett viktigt komplement till den traditionella undervisningen inomhus.
Men att vara ute i skogen hela dagar är inte alltid enkelt. En februaridag regnade det så mycket att nederbördsrekord sattes. Den dagen satt en klass med blöta elever under en presenning och åt pasta och köttfärssås. Trots bra kläder var alla blöta ända in på huden och vi fick avbryta och gå tillbaka till skolan tidigare än planerat. Ibland blir det inte som man tänkt. Ibland börjar det åska och blixtra så att eleverna skriker av rädsla. Ibland behöver flera elever göra toalettbesök i skogen och ibland fryser alla elever om fingrarna. Men även dessa dagar skapar minnen som eleverna kommer att bära med sig resten av livet.
Med den här boken vill jag inspirera fler lärare att flytta ut undervisningen utomhus samt ge konkreta tips på aktiviteter, övningar och äventyr.
Elin Gädda
Att undervisa utomhus
Om man som lärare är ovan vid att ha lektioner utomhus kan det vara svårt att veta hur man ska göra. Mitt tips är att börja i det lilla, att gå ut på skolgården och göra en övning eller lek som hör ihop med det ni jobbar med i klassrummet. Utöka sedan till att ha en hel lektion utomhus på skolgården eller i en skog i närområdet.
När du som lärare känner dig mer bekväm kan du ta med klassen till skogen och ha en lektion eller en förmiddag där. Efter ett tag kan ni testa att laga lunchen utomhus. Min målsättning är att vara utomhus med min klass varannan fredag. Utöver det passar jag gärna på att ha delar av lektioner utomhus så att eleverna får röra på sig.
Den här boken presenterar en rad praktiska och lustfyllda aktiviteter för undervisning utomhus, från matematik, svenska och NO till äventyr, skapande och matlagning.
Här hittar du färdiga övningar, pedagogiska uppdrag och tematiska äventyr som passar olika årstider och ämnen. Här får du ett stöd i att planera lektioner, projekt och utflykter som engagerar hela gruppen och gör lärandet både konkret och minnesvärt.
Övningar
Varje övning presenteras med tydliga rubriker som ger en enkel och överskådlig struktur. Du får först veta vilket material som behövs och vilken plats som passar för aktiviteten. Därefter följer en kort beskrivning av syftet samt vilka förberedelser du behöver
göra. Du får också instruktioner om hur övningen ska genomföras. Slutligen får du tips på hur du kan avsluta aktiviteten före hemgång.
Syfte
Jag har valt att inte kategorisera övningarna efter ålder eller årskurs eftersom grupper varierar. I varje övning finns därför ett tydligt syfte som hjälper dig avgöra om den passar din klass. Som lärare bedömer du bäst vad som fungerar. Alla övningar och äventyr har jag själv använt med lågstadiegrupper.
Tips på lektionsupplägg
I följande text får du konkreta tips som kan underlätta arbetet med både förberedelser och genomförande av utomhusaktiviteterna.
Förberedelse
Du får räkna med att det blir en del kopierande, klippande och laminerande innan ni kan ge er ut. I varje övningsbeskrivning kan du läsa vilka sidor du behöver skriva ut.
Ofta behöver uppdragslappar sättas upp på plats i förväg. Hitta ett arbetssätt som fungerar för dig och din grupp – kanske kan en fritidspedagog hjälpa till medan du introducerar aktiviteten. Ibland får eleverna också tio minuters lek i skogen så att jag hinner förbereda det som behövs.
Kopiera och färgkoda
Jag vill tipsa om att kopiera i större skala om ni tycker att uppdragslapparna eller -korten är för små. Det går att ställa in under inställningarna i kopieringsmaskinen.
Tänk också på att eleverna behöver en egen uppsättning uppdragskort om de arbetar i grupp. Dessa måste då färgkodas så att eleverna letar efter just sina lappar. Detta görs enklast genom att du kopierar kopieringsunderlaget, klipper ut lapparna, limmar fast på färgat papper, klipper ut, laminerar och klipper ut igen. Det går även att skriva ut kopieringsunderlaget direkt på papper i olika färger för att slippa momentet att limma fast på färgat papper.
Tillgänglighetstips
I flera övningar ska kopieringsunderlag skrivas ut i flera färger. Ibland används kuvert i olika färger. Om du har elever som har dysfunktionellt färgseende kan du rita en symbol, t.ex. en geometrisk figur, på kopieringsunderlaget innan du laminerar. Du kan göra samma sak på kuvert i olika färger. Varje färg får alltså en egen symbol. Då kan du hänvisa till den symbol som finns på kortet, lappen eller kuvertet i stället för till färgen.
Laminera
Boken innehåller olika kopieringsunderlag som uppdragslappar, bingobrickor, uppdragskort, skyltar och svarstalonger. Jag rekommenderar att laminera allt – det håller bättre ute och kan återanvändas. Lappar som ska hängas upp i skogen kan behöva synas tydligt, så limma dem gärna på ett större färgat papper innan du laminerar.
Plastbanden är väldigt lätta att dra sönder, vilket gör att det går snabbt att plocka ner alla lappar.
Genomförande
Övningarna och aktiviteterna bör ses som lärtillfällen, där eleverna får möjlighet att utforska, pröva och utvecklas. Som lärare behöver du finnas där för att stötta, särskilt när elever kör fast eller behöver en ledtråd för att komma vidare. Vissa övningar kan upplevas utmanande, särskilt när de används för att introducera ett nytt arbetsområde.
Stationer
Ibland nämner jag att en övning fungerar bra som en station. Det innebär att aktiviteten kan delas upp i olika stationer, där övningen ingår som en del av helheten med olika uppgifter. På så sätt kan eleverna rotera mellan flera moment och arbeta praktiskt i mindre grupper.
Dela in i grupper
Jag delar alltid in eleverna i grupper. Ibland låter jag slumpen avgöra. Med en kortlek går det snabbt och smidigt. Om klassen består av 24 elever kan du till exempel skapa fyra grupper med sex elever i varje. Plocka då ut sex spader, sex klöver, sex ruter och sex hjärter. Dela sedan ut ett kort till varje elev. Eleverna bildar grupper genom att hitta andra som har samma färg på sina kort.
Promenad
Även promenaden till eller från skogen är ett tillfälle för lärande och kan innehålla någon aktivitet. I avsnittet Promenad (s. 162–167) får ni exempel på övningar i bland annat matematik och svenska.
Hänga upp
Jag vill tipsa om att jag använder plastband när jag hänger upp uppdragslappar i skogen.
Äventyr
Äventyr skapar engagemang hos eleverna och gör lärandet både spännande och roligt.
I ett äventyr får klassen ett uppdrag att lösa tillsammans och eleverna behöver samarbeta, lösa uppgifter och skaffa ledtrådar. På sidan 168 och framåt kan du läsa mer om äventyrspedagogik.
Toalettbesök
När vi är ute en hel dag behöver elever ibland gå på toaletten. Framför allt tjejer kan i början behöva lite hjälp, till exempel med att hålla upp ytterkläderna. Jag stöttar eleverna från förskoleklass, och efter ett tag brukar de flesta känna sig trygga med att kissa ute själva.
Ibland behöver någon även bajsa. Därför har jag alltid med en toalettpåse med handskar, papper, handsprit, våtservetter och plastpåsar, så att jag vid behov kan plocka upp avföringen.
Avslutning
En lektion kan avslutas med ett gemensamt samtal där eleverna exempelvis:
• berättar hur de har tänkt i arbetet med uppgiften
• rättar uppgifterna tillsammans
• redovisar sina resultat för varandra.
Du kan ställa enkla reflektionsfrågor om vad som varit lätt eller svårt och sammanfatta vad klassen arbetat med.
Fler tips och info till hemmet
I slutet av boken (s. 229–231) finns mer information och tips till dig som ska undervisa utomhus, t.ex. om hur ni enkelt lagar mat och äter utomhus, förslag på lämplig utrustning och hur man gör upp eld.
Där finns slutligen förslag på innehåll till ett informationsbrev till elevernas vårdnadshavare.
Matematik
1. Bowling med talkamrater
Material: tio PET-flaskor (sandfyllda eller tomma), boll, whiteboardpenna och protokoll (s. 9)
Plats: skolgården eller en plan yta i skogen
Syfte
Eleverna tränar på talkamrater, till exempel tiokompisarna.
Förberedelse
Förbered bowlingbanan genom att ställa upp tio käglor (PET-flaskor som antingen är sandfyllda eller tomma). Markera sedan en startlinje på marken, placerad ett lämpligt antal meter från käglorna. Testa själv att göra några kast för att avgöra vilken kastlängd som ger lagom svårighetsgrad för eleverna.
Genomförande
En elev kastar eller rullar bollen mot käglorna och antecknar sedan i protokollet hur många flaskor som står kvar och hur många som fallit. På så sätt tränar eleverna på hur talet tio kan delas upp. Vill du öva på ett annat tal använder du motsvarande antal flaskor. Denna övning passar utmärkt som en station.
Avslutning
Avsluta genom att fråga eleverna, antingen var och en (som en EXITticket), eller i grupp om de olika talkamraterna.
T.ex. ”Vem är tiokamrat med 3?”
1. Bowling – protokoll
Antal käglor som ligger ner.
Antal käglor som står upp. 1 2 3 4 5 6 7 8
2a. Uppdragspussel
Material: kopieringsunderlag med uppgifter och frågor som ska klippas till pusselbitar (s. 11)
Plats: skogen
Syfte
Eleverna tränar bland annat på begreppen årstider, allemansrätten, åldersordning och geometriska figurer.
Förberedelse
Skriv ut kopieringsunderlaget på färgat papper. Använd en färg per grupp.
Gör ett pussel genom att klippa det i förslagsvis sex delar. Lägg ut bitarna i skogen.
Genomförande
Elevgrupperna letar i skogen efter pusselbitar i den färg som gruppen har blivit tilldelad. När eleverna har hittat alla pusselbitarna, kan de lägga pusslet. Då ser de uppgifterna och frågorna. De svarar på frågorna och löser uppgifterna.
Avslutning
Avsluta med att gå igenom frågorna och uppdragen med varje grupp. Låt eleverna svara på frågorna och visa hur de löste uppdragen.
2a. Uppdragspussel
Hur många årstider har vi? Vad heter de?
Vad är allemansrätten?
Ställ er i åldersordning. Yngst först.
Hur många månader har ett år?
Vad är motsatsordet till bred?
Vad heter denna geometriska figur?
Hitta två saker som börjar på bokstaven B.
Lägg tre stenar i storleksordning.
Kom på två saker som rimmar på katt.
2b. Geometripussel
Material: kopieringsunderlag med geometriska figurer som ska klippas till pusselbitar (s. 13–16)
Plats: skogen
Syfte
Eleverna tränar på geometriska figurer: kvadrat, rektangel, cirkel och triangel.
Förberedelse
Skriv ut hela kopieringsunderlaget på färgat papper. Använd en färg per grupp. Gör ett pussel genom att klippa varje ark i lika många delar som antalet gruppmedlemmar. Lägg ut bitarna i skogen.
Elevgrupperna letar i skogen efter pusselbitar i sin färg. När gruppen har hittat alla sina pusselbitar, ska de lägga pusslet och se vilken geometrisk figur de har fått. Därefter ska de läsa instruktionen som finns i figuren och utföra uppdraget, det vill säga hitta något i skogen som har den formen.
Avslutning
Avsluta med att varje grupp får visa och berätta om vilken figur de har samt vilka föremål de har hittat som har liknande form som figuren. Välj om grupperna ska redovisa för hela klassen eller flera gånger för olika grupper.
2b. Geometripussel
Vad heter den här figuren? Hitta saker som har denna form.
2b. Geometripussel
Vad heter den här figuren? Hitta saker som har denna form.
2b. Geometripussel
Vad heter den här figuren?
Hitta saker som har denna form.
2b. Geometripussel
Vad heter den här figuren?
Hitta saker som har denna form.
3a. Mäta – meterrepet
Material: ett antal rep som är exakt en meter långa samt kopieringsunderlaget (s. 18)
Plats: skogen eller skolgården
Syfte
Eleverna tränar på längdenheten meter.
Förberedelse
Skriv ut kopieringsunderlaget med uppdraget (ett exemplar per grupp).
Genomförande
Dela in eleverna i grupper med cirka tre elever per grupp. Varje grupp får ett rep. De ska utföra följande uppdrag:
• Hitta tre pinnar som tillsammans bildar en meter.
• Hitta ett träd med en omkrets på en meter.
• Mäta upp tio meter och undersöka hur många vanliga steg de går på sträckan.
Avslutning
Avsluta med att prata med varje grupp och låt eleverna berätta om hur de har löst uppdraget.
3a. Meterrepet, uppdragskort
Uppdrag:
Hitta tre raka pinnar som tillsammans är 1 meter.
Hitta ett träd med en omkrets på 1 meter.
Mät upp 10 meter och undersök hur många vanliga steg ni går på sträckan.
3b. Mäta – mäta träd
Material: raka pinnar att mäta med samt något att mäta sträckan med (till exempel ett meterhjul eller ett måttband)
Plats: skogen eller skolgården
Syfte
Eleverna får lära sig att mäta med olika mätverktyg med fokus på enheten meter i samband med en metod för att mäta hur högt ett träd är.
Genomförande
Låt varje elev gå ut och leta upp en rak pinne som är ungefär lika lång som elevens egen underarm. Därefter ska eleven:
• ställa sig på ett valfritt avstånd från trädet och hålla pinnen lodrätt med rak arm framför sig.
• backa långsamt bakåt (eller gå framåt) tills pinnen visuellt täcker hela trädets höjd.
• stanna när pinnen ser lika lång ut som trädet, det vill säga täcker trädet.
• markera platsen där hen stannar.
En kompis eller eleven själv går fram och mäter sträckan på marken från där eleven stod till trädets stam. Den uppmätta sträckan på marken är ungefär lika lång som trädets höjd.
Avslutning
Avsluta med att varje elev får berätta hur högt ”deras” träd är.
4a. Tal – bygga tal
Material: kopieringsunderlag (s. 21) som ska klippas till kort med siffrorna 0–9
Plats: skogen eller skolgården
Syfte
Eleverna tränar på positionssystemet och att bygga höga respektive låga tal.
Förberedelse
Skriv ut kopieringsunderlaget och klipp ut korten.
Tänk på att varje par eller grupp ska ha tre kort i denna övning. Skriv därför ut så många kopieringsunderlag som behövs.
Sprid ut korten i skogen.
Genomförande
Dela in eleverna i par eller grupper om tre. Varje par/grupp ska tillsammans hitta tre kort. (Om alla grupper består av tre elever kan du låta varje elev hämta ett kort var.) Ge eleverna en viss tid att hitta korten, till exempel en minut. Berätta att siffrorna 6 och 9 har ett streck under sig.
Paret/gruppen ska sedan lägga ett tresiffrigt tal med sina tre kort. De ska bygga det största möjliga talet respektive det minsta möjliga talet.
Sprid ut lapparna på nytt och gör övningen flera gånger. Det går även bra att ha alla kort i en hög på samma ställe (med siffrorna neråt) och låta eleverna springa dit och hämta sina kort.
Avslutning
Avsluta varje omgång med att grupperna får redovisa sina tal och placera talen i storleksordning.
4a. Tal – bygga tal
0 1 2 3 4 5 6 7
8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
4b. Tal – tusental, hundratal, tiotal och ental
Denna aktivitet är uppdelad i tre övningar som kan göras separat eller som en sammanhängande aktivitet.
Övning 1
Material: klipp isär alla rutor med tal (0–1000) på kopieringsunderlagen på sidorna 25, 26 och 27
Plats: skogen eller skolgården
Syfte
Eleverna tränar och befäster förståelsen för positionssystemet.
Genomförande
Blanda alla kort. Ge varje elev ett kort med ett tal mellan 0 och 1000. Eleverna får inte visa sitt tal för varandra. Sedan får eleverna ställa sig, vända mot mitten, i en stor cirkel.
Du läser upp ett påstående, till exempel: ”Alla som har ett hundratal.”
Alla elever vars tal stämmer med påståendet ska springa ett varv medsols runt cirkeln och ställa sig på samma plats som tidigare.
Exempel på fler påståenden:
• Alla som har tre hundratal.
• Alla som har noll tiotal.
• Alla som bara har tiotal och ental i sitt tal.
• Alla som har noll ental.
• Alla som har ett tusental.
Avslutning
Avsluta med att eleverna får säga sitt tal högt. Alternativt, varje elev får säga: ”Mitt tal består av _ tusental, _ hundratal, _ tiotal och _ ental.
Övning
2
Material: samma kort som i Övning 1
Plats: skogen eller skolgården
Syfte
Eleverna tränar förståelsen för positionssystemet och på att jämföra tal för att se vilket som är störst eller minst.
Genomförande
Eleverna använder samma tal som de hade i Övning 1.
Be eleverna att ställa sig i ett led, från det lägsta talet till det högsta. Eleverna får alltså prata med varandra och jämföra sina tal för att hitta rätt plats.
Du kan göra övningen igen med nya tal och ta tid för att se om klassen blir snabbare på att ordna talen korrekt.
Avslutning
Avsluta med att gemensamt samtala om:
• Hur gick det att ordna talen?
• Vad var svårast?
• Hade eleverna kunnat lösa uppgiften på något annat sätt?
Övning 3
Material: kopieringsunderlag (s. 28–29) som ska klippas till kort med tal (0–1000)
Plats: skogen eller skolgården
Syfte
Eleverna tränar på siffrors värde i tal och förståelsen för positionssystemet.
Genomförande
Ge ett kort till varje elev. Bilda sedan grupper genom att läsa instruktionerna i punktlistan nedan. Observera att instruktionerna måste läsas i den ordning de står, eftersom grupperna byggs steg för steg.
Efter varje instruktion ska eleverna hitta sin grupp. När en grupp har bildats är de eleverna klara och deltar inte i de fortsatta gruppindelningarna.
Observera att om alla 30 kort delas ut, bildas tio grupper. Om eleverna är färre än
30 se till att bara dela ut kort så att grupperna fortfarande kan bildas som ”tre-grupper”. Det gör du genom att dela ut korten radvis, eftersom varje rad med kort på sidorna 28–29 motsvarar en hel grupp.
• Alla elever med tal som har exakt två nollor i sig bildar en grupp.
• Alla elever med tal som är lägre än 100 bildar en grupp.
• Alla elever med fem ental i sina tal bildar en grupp.
• Alla elever med noll tiotal bildar en grupp.
• Alla elever som har tal som är högre än 600 bildar en grupp.
• Alla elever med nio ental bildar en grupp.
• Alla elever med två ental bildar en grupp.
• Alla elever med tre hundratal bildar en grupp.
• Alla elever med sju ental bildar en grupp.
• Alla elever som har tal som är lägre än 500 bildar en grupp.
I dessa grupper ska eleverna bygga tal med hjälp av stenar, kottar och pinnar.
Första uppdraget är att varje grupp ska samla 10 stenar, 10 kottar och 10 pinnar. Stenar symboliserar hundratal, pinnar tiotal och kottar ental. Skapa gärna skyltar med resp symbol och vilken talsort de representerar som stöd för minnet.
Visa sedan klassen hur man bygger ett tal, till exempel talet 375:
• 3 stenar (hundratal)
• 7 pinnar (tiotal)
• 5 kottar (ental)
Bygg gärna flera olika tal så att eleverna får tala om vilket tal som visas.
Därefter är det gruppernas tur att bygga tal.
Ge grupperna tresiffriga tal att bygga, till exempel 264, 802, 988, 192, 300, 224 eller 169.
Avslutning
Avsluta med att repetera vilka talsorter (hundratal, tiotal och ental) eleverna har arbetat med.
4b. Tal – tusental, hundratal, tiotal och ental, övn. 1 och 2
10 12 13 18 20 23 25 29
31 35 37 39
40 45 46 49
50 52 53 55
4b. Tal – tusental, hundratal, tiotal och ental, övn. 1 och 2
62 64 67 70
71 79 80 81
88 90 93 94
100 111 125 150
199 201 220 243
365 385 418 474
562 589 632 663
741 728 836 857
893 900 903 917
920 963 990 1000 4b. Tal – tusental, hundratal, tiotal och ental, övn. 1 och 2
4b. Tal – tusental, hundratal, tiotal och ental, övn. 3
0 28 99
101 120 187
200 201 205
250 267 299
312 317
370
4b. Tal – tusental, hundratal, tiotal och ental, övn. 3
388 400 442
447 489
498
522 555 599
605
658
710
899
900 1000
4c. Tal – tiotal och ental
Material: kopieringsunderlag (s. 25 och de tre första raderna på s. 26) som ska klippas till kort med tal (0–99)
Plats: skogen eller skolgården
Syfte
Eleverna tränar på tiotal och ental.
Genomförande
Dela ut ett kort till varje elev. Eleverna håller sitt tal hemligt för klasskompisarna och ställer sig i en cirkel, vända mot mitten.
Läs ett påstående som beskriver vissa tal. Alla elever som har ett tal som passar in på påståendet springer ett varv medsols runt cirkeln och ställer sig sedan på samma plats igen. Exempel på påståenden:
• Alla som har ett tiotal.
• Alla som har tre ental.
• Alla som har fyra tiotal.
• Alla som har noll ental.
• Alla som har samma siffra på entalets och tiotalets plats.
• Alla som har fem ental.
• Alla som har två ental.
• Alla som har sju tiotal.
• Alla som har ett udda tal.
• Alla som har ett jämnt tal.
Avslutning
Eleverna fortsätter att hålla sitt tal hemligt. Välj ut någon som får ställa sig med dig, och låt övriga gissa på dennes hemliga tal. De gissar en i taget genom att ställa en fråga som kan besvaras med ”ja” eller ”nej”. T.ex. ”Är ditt tal större än 50?”
På så sätt kan eleverna dra slutsatser som leder fram till det hemliga talet.
5a. Klockbingo
Material: kopieringsunderlag som ska klippas till:
• bingobrickor för hel- och halvtimmar (s. 32–34)
• kort för hel- och halvtimmar (s. 35)
• bingobrickor för heltimme, halvtimme, kvart i och kvart över (s. 36–38)
• kort för heltimme, halvtimme, kvart i och kvart över (s. 39)
Plats: skogen eller skolgården
Syfte
Eleverna övar på att läsa av den analoga klockan. Det kan vara bara heltimmar och halvtimmar, men även ”kvart över” och ”kvart i”.
Förberedelse
Skriv ut kopieringsunderlaget. Det finns sex bingobrickor med analoga klockor som visar hel- och halvtimmar, samt sex bingobrickor som också visar kvart i och kvart över. Klipp isär alla 12 bingobrickorna. Det finns också sammanlagt 2 x 24 små kort med klockslag. Klipp isär alla klockslag och lägg dem i exempelvis en skål så att du kan dra ett kort i taget och läsa upp under spelet.
Genomförande
Eleverna jobbar i par. Varje par får en bingobricka. Du drar kort med klockslag och ropar ut dessa. Om eleverna har en klocka som visar den tiden, markerar de den på sin bingobricka med whiteboardpenna, kottar eller stenar.
Avslutning
Välj om du vill avsluta övningen när något par fått bingo, storbingo (hela rutan full) eller när alla par har fått bingo.
5a. Klockbingo – bingobrickor:
hel-, halvtimme
5a. Klockbingo – bingobrickor:
hel-, halvtimme
5a. Klockbingo – bingobrickor:
hel-, halvtimme
5a. Klockbingo – kort:
hel- och halvtimme
klockan ett klockan två klockan tre klockan fyra
klockan fem klockan sex klockan sju klockan åtta
klockan nio klockan tio klockan elva klockan tolv
klockan halv ett klockan halv två klockan halv tre klockan halv fyra
klockan halv fem klockan halv sex klockan halv sju klockan halv åtta
klockan halv nio klockan halv tio klockan halv elva klockan halv tolv
5a. Klockbingo – bingobrickor:
hel-, halvtimme, kvart i, kvart över
5a. Klockbingo – bingobrickor:
hel-, halvtimme, kvart i, kvart över
5a. Klockbingo – bingobrickor:
hel-, halvtimme, kvart i, kvart över
5a. Klockbingo – kort:
hel-, halvtimme, kvart i, kvart över
klockan två klockan fyra klockan fem klockan nio klockan tio
klockan tolv halv två halv tre halv fem halv sju
halv åtta halv nio halv elva kvart i ett kvart i två
kvart i tre kvart i fem kvart i sex kvart i sju kvart i åtta
kvart i tio kvart i tolv kvart över ett kvart över fyra kvart över fem kvart över sex kvart över sju kvart över åtta kvart över nio kvart över elva
5b. Klockjakt – övning 1
Material: kopieringsunderlag som ska klippas till lappar (s. 41–43) och plastband att hänga upp lapparna med
Plats: skogen
Syfte
Eleverna tränar på digitala klockslag och att göra tidsberäkningar.
Förberedelse
Skriv ut kopieringsunderlaget och klipp ut lapparna. Häng upp lapparna (inklusive startlappen) i skogen.
Förberedelse
Skicka iväg eleverna parvis till startlappen med några minuters mellanrum. De ska följa instruktionen och leta efter en lapp med rätt klockslag, i det här fallet 08:30. På lappen 08:30 står en ny fråga samt anvisningen ”Hitta …”. Elevparen följer instruktionen på varje ny lapp tills de hittat den sista lappen med klockslaget 00:50.
Avslutning
Avsluta med att ta emot varje par vid det sista lappen och fråga hur de tyckte uppdraget gick. Förbered gärna någon uppgift som eleverna kan göra när de kommer tillbaka.
5b. Klockjakt – övning 1
Startlapp
Skolan börjar klockan 08:10.
Vad är klockan efter 20 minuter i skolan?
Hitta klockan som visar den tiden.
08:30
Klockan är 08:30 och om 1 timme och 10 minuter är det rast.
Vad är klockan då?
Hitta klockan som visar den tiden.
09:40 Klockan är 09:40.
Vad är klockan om 45 minuter?
Hitta klockan som visar den tiden.
10:25 Klockan är 10:25 och om 35 minuter är det lunch.
Vad är klockan då?
Hitta klockan som visar den tiden.
5b. Klockjakt – övning 1
11:00
Klockan är 11:00.
Vad är klockan om två timmar?
Hitta klockan som visar den tiden.
13:00
Klockan är 13:00 och om en halvtimme slutar skolan.
Vad är klockan då?
Hitta klockan som visar den tiden.
13:30
Klockan är 13:30.
Vad är klockan om 45 minuter?
Hitta klockan som visar den tiden.
14:15
Klockan är 14:15. Om tre timmar och 45 minuter är det middag.
Vad är klockan då?
Hitta klockan som visar den tiden.
5b. Klockjakt – övning 1
18:00 Klockan är 18:00.
Vad är klockan om två timmar?
Hitta klockan som visar den tiden.
20:00 Klockan är åtta på kvällen.
Om fyra timmar är det midnatt och ett nytt dygn börjar.
Vad är klockan då? Hitta klockan som visar den tiden.
00:00
Det är midnatt.
Vad är klockan om 50 minuter?
Hitta klockan som visar den tiden.
00:50
Klockan är 00:50 och detta var sista klockan för idag.
5c. Klockjakt – övning 2
Material: kopieringsunderlag som ska klippas till lappar (s. 45–48), svarstalonger (s. 49), plastband att hänga upp lapparna med och whiteboardpennor
Plats: skogen
Syfte
Eleverna tränar på digitala klockslag.
Förberedelse
Skriv ut kopieringsunderlaget. Klipp ut alla lappar och limma fast respektive startlapp på gult och grönt papper. Häng upp lapparna i skogen.
Genomförande
Skicka iväg eleverna i par till en grön eller gul startlapp, med instruktionen att de hittar nästa lapp genom att leta efter svaret på frågan som står på lappen. Se till att de har en svarstalong med sig (se s. 49). Skicka iväg paren med några minuters mellanrum.
Elever som börjar med den gröna startlappen läser: ”Hitta klockan åtta på morgonen.” och letar efter en lapp med rätt digital klocka, i det här fallet 08:00. På den lappen finns en ny instruktion, som börjar med ”Hitta …”. På varje ny lapp finns en ny instruktion samt en symbol som eleverna ska rita av på sin svarstalong innan de går vidare. Eleverna fortsätter sedan att leta efter nästa klockslag.
De elever som börjar med den gula startlappen följer instruktionerna som står där. Därefter följer de samma instruktion som ovan.
Avslutning
Avsluta genom att rätta elevernas svarstalonger. Kontrollera att de har ritat av rätt symboler på rätt plats. Bestäm själv om elever som gjort fel ska gå tillbaka och göra om banan, eller om ni går vidare utan omtag.
5c. Klockjakt – övning 2
Gul startlapp
Hitta klockan fem på kvällen. 17:00
Hitta klockan fem på morgonen.
05:00
Hitta klockan halv två på dagen. 13:30
Hitta klockan tio över sex på morgonen.
5c. Klockjakt – övning 2
06:10
23:00
Hitta klockan elva p å kv ä llen.
Hitta klockan halv å tta p å morgonen.
07:30
Hitta klockan halv ett på natten. 00:30 Slut.
5c. Klockjakt – övning 2
Grön startlapp
Hitta klockan åtta på morgonen.
08:00
Hitta klockan åtta på kvällen.
20:00
Hitta klockan halv tre på dagen. 14:30 Hitta klockan tjugo över två på natten.
5c. Klockjakt – övning 2
02:20
18:35
Hitta klockan fem över halv sju på kvällen.
Hitta klockan tio i elva på kvällen.
22:50
Hitta klockan tre på morgonen. 03:00 Slut.
5c. Klockjakt – svarstalong
5d. Sant eller falskt?
Denna övning går att göra med både analoga och digitala klockor.
Material:
klocklappar ‒ för analog tid (s. 51 och 52)
klocklappar ‒ för digital tid (s. 53 och 54)
svarstalong (s. 55, samma för båda)
plastband för att hänga upp lapparna, whiteboardpennor
Plats: skogen
Syfte
Eleverna tränar på att läsa och förstå klockslag och se om en urtavla visar samma sak eller inte. Det finns både en digital och en analog variant av denna övning.
Förberedelse
Klipp ut lapparna (som visar en klocka och ett skrivet klockslag) och häng upp dem i skogen.
Genomförande
Eleverna letar upp alla 16 lapparna och kryssar i sin svarstalong om det är sant (klockan och klockslaget visar samma) eller om det är falskt (klockan och klockslaget hör inte ihop).
Tänk på! Gå igenom hur eleverna fyller i svarstalongen. Om eleverna hittar uppgift 8, är det vid siffran 8 på svarstalongen de ska svara sant eller falskt. Eleverna får leta efter klockorna i valfri ordning.
Facit analoga klockor
Sant: 2, 3, 6, 7, 10, 13, 14, 16 Falskt: 1, 4, 5, 8, 9, 11, 12, 15
Facit digitala klockor
Sant: 1, 2, 5, 7, 8, 10, 13, 14, 16 Falskt: 3, 4, 6, 9, 11, 12, 15
Avslutning
Avsluta med att rätta svarstalongerna tillsammans med eleverna.
5d. Sant eller falskt?
– klocklappar, analog
4 Klockan är kvart i tolv.
3 Klockan är fyra.
2 Klockan är kvart över sju.
1 Klockan är kvart över fem.
8 Klockan är åtta.
7 Klockan är kvart i tre.
6 Klockan är halv åtta.
5 Klockan är kvart över sex.
5d. Sant eller falskt?
– klocklappar, analog
Klockan är fem.
Klockan är halv fyra.
Klockan är kvart i nio.
Klockan är kvart över tre.
Klockan är halv nio.
Klockan är kvart i fem.
Klockan är kvart i två.
Klockan är tre.
5d.
Sant eller falskt? – klocklappar, digital
4 Klockan är elva på kvällen. 11:00
3 Klockan är halv fem på morgonen. 05:30
8 Klockan är fem i halv ett på dagen. 12:25
7 Klockan är fem över halv sju på kvällen. 18:35
2 Klockan är sex på kvällen. 18:00
6 Klockan är kvart i två på dagen. 14:45
1 Klockan är fem i elva på kvällen. 22:55
5 Klockan är tre på dagen. 15:00
5d. Sant eller falskt? – klocklappar, digital
12 Klockan är två på dagen. 15:00
16 Klockan är tjugo över sju på kvällen. 19:20
11 Klockan är ett på dagen. 01:00
15 Klockan är halv fem på dagen. 04:30
10 Klockan är tre på natten. 03:00
9 Klockan är fem i fyra på dagen. 15:50
14 Klockan är tio i nio på morgonen. 08:50
13 Klockan är kvart över fem på kvällen. 17:15
5e. Klockstafett
Material: kopieringsunderlag med klockor och klockslag som ska klippas till kort (s. 57–59), kopieringsunderlag som ska klippas isär till två skyltar: en ”Sant” och en ”Falskt” (s. 60) och åtta föremål som kan fungera som koner
Plats: skogen eller skolgården
Syfte
Eleverna tränar på de analoga klockslagen heltimme, halvtimme, kvart i och kvart över.
Förberedelse
Skriv ut kopieringsunderlagen och klipp ut korten och de två skyltarna ”Sant” och ”Falskt”. Placera ut lika många koner som elevgrupper i två rader med några meters mellanrum. Lägg korten vid andra raden koner och skyltarna vid slutet av banan där du kommer att stå.
Genomförande
Varje grupp består av ungefär fyra elever. Grupperna ställer sig i rader bakom varsin kon. Eleven som står först i raden springer till nästa kon längre fram och plockar upp ett kort från marken. Därefter springer eleven vidare till dig, som står lite längre bort. Eleven visar kortet och lägger det vid rätt skylt:
• ”Sant” – om klockan på bilden och klockslaget som står på kortet stämmer.
• ”Falskt” – om klockan på bilden och klockslaget som står på kortet inte stämmer.
Eleven springer tillbaka till sin grupp och ”växlar” till nästa elev, som gör samma sak.
När alla har sprungit är övningen färdig.
Avslutning
Avsluta med att kontrollera korten och se om de ligger på rätt plats.
5e. Klockstafett – kort
Klockan är halv 4. Klockan är halv 7. Klockan är halv 8.
5e. Klockstafett – kort
Klockan är halv 10. Klockan är 2. Klockan är halv 6.
Klockan är 5. Klockan är 11. Klockan är 12.
Klockan är 9. Klockan är halv 8. Klockan är halv 10.
Klockan är 7. Klockan är 6. Klockan är 9.
5e. Klockstafett – kort
Klockan är kvart i 8. Klockan är kvart i 6. Klockan är kvart i 3.
Klockan är kvart över 7. Klockan är kvart över 2. Klockan är kvart över 5.
Klockan är kvart i 11. Klockan är kvart i 6. Klockan är kvart i 8.
Klockan är kvart i 9. Klockan är kvart i 2. Klockan är kvart över 12.
Klockan är kvart över 5. Klockan är kvart över 8. Klockan är kvart över 1.
5e. Klockstafett – sant- eller falskt-skyltar
Sant
Falskt
ISBN 978-91-47-15834-8
© 2026 Elin Gädda och Liber AB. Text- och datautvinning ej tillåten.
förläggare : Charlotte Eriksson
redaktör : David Zäther
projektledare : Emilie Szakál
produktion : Maria Tholander
illustrationer : Tobias Flygar
formgivare : Carina Länk
omslag : Carina Länk
Första upplagan 1
Repro: Integra Software Services
Tryck: Interak, Polen 2026
kopieringsför B ud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Undantag
Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade ”Kopiering tillåten”. Sådan kopiering får endast ske till eleverna på den egna skolan. Kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet. Det innebär bl.a. att kopiorna endast får göras digitalt tillgängliga i skolans slutna nätverk. Upphovspersonens ideella upphovsrätt enligt upphovsrättslagen och källangivelse i övrigt ska respekteras på sätt som anges i BONUS-avtalet.
Liber AB, 113 98 Stockholm www.liber.se/kundservice www.liber.se
FÖRSÖK MED UTE handlar om utomhuspedagogik, en undervisningsform där upplevelsen står i centrum och där alla sinnen stimuleras. Att lära utomhus gynnar alla elever, men är särskilt betydelsefullt för elever med läs- och skrivsvårigheter samt koncentrationssvårigheter. Arbetssättet bygger på lustfylld lek, rörelse och samarbete och skapar goda förutsättningar för lärande. Den här boken vill inspirera fler lärare att flytta undervisningen utomhus.
FÖRSÖK MED UTE innehåller konkreta aktiviteter, övningar och idéer för undervisning i utomhusmiljö, på skolgården, i närmsta park eller i skogen. Följande ämnen finns representerade:
• matematik
• svenska
• so
• no
• bild
Dessutom finns flera ämnesövergripande äventyr. Allt tydligt beskrivet och paketerat, så att även den som inte är så van vid att undervisa utomhus kan ge sig ut med sina elever.
I FÖRSÖK MED UTE presenteras färdiga lektionsupplägg och kopieringsunderlag till aktiviteter och äventyr på ett strukturerat sätt med följande rubriker:
• material
• plats
• syfte
• förberedelse
• genomförande
• avslutning.
FÖRSÖK MED UTE är ett läromedel för er som vill ha ett komplement till klassrumsundervisningen, men som samtidigt vill öva skolämnena. Och för er som vill ha lite äventyr!
Författaren Elin Gädda är erfaren lågstadielärare med mångårig erfarenhet av utomhuspedagogik. Alla aktiviteter i boken är beprövade i undervisning med många olika elevgrupper. Elin har tilldelats Kungliga Vetenskapsakademiens Ingvar Lindqvistpris. Dessutom är hon en uppskattad föredragshållare som generöst delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter.
