9789147157952

GGN

N

Ba

• B YG G

LÄ

• LIB

ER

I

NG

Anläggning OCH A

Nivå 1–3

ISBN 978-91-47-4715795-2 © 2026 Per-Olof Alvunger, Anders Englund, Jan Jonsson, Sune Sundström, Tommy Svensson, Michael Åhström och Liber AB. Text- och datautvinning ej tillåten.

Framtaget i samverkan med BYN, Byggbranschens yrkesnämnd REDAKTÖR Börje Asprell TEXTBEARBETNING Bibbi Fagerström FORMGIVARE Eva Jerkeman BILDREDAKTÖR Christer Lotzner, Mikael Myrnerts PROJEKTLEDNING Louise Westin PRODUKTIONSSPECIALIST Lars Wallin

Första upplagan 1 REPRO Exakta Print AB, Malmö TRYCK People Printing, Kina 2026

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsrättshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm www.liber.se/kundservice www.liber.se

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 2

2026-01-09 09:38:45

Anläggning nivå 1–3 Den här boken innehåller faktamaterialet för Skolverkets ämne Anläggning, nivå 1–3 för gymnasieskolan och vuxenutbildningen inom bygg- och anläggningsområdet.

Tillsammans med Libers digitala läromedel, Anläggning, nivå 1–3 digital, har du ett komplett utbildningsmaterial för de teoretiska delarna i det centrala innehållet för ämnet Anläggning.

ANLÄGGNING

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 3

3

2026-01-09 09:38:45

Innehåll Du anläggare 9

1 Hållbart byggande 10 Ett fossilfritt Sverige 12 Kraven på byggbranschen 14 Samarbeten och system för ökad hållbarhet i byggandet 16 Sweden Green Building Council 16 Olika energicertifieringar och miljöcertifieringar av byggnader 17

Hållbar byggproduktion 20 Miljöeffekter och klimateffekter vid byggproduktion 20 Energiförbrukning under byggskedet 22

Riktlinjer för resurshantering och avfallshantering inom byggsektorn 23 Hållbarhet inom anläggningbranschen 25 Breeam Infrastructure 29 Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen 30

2 Hållbar utveckling 32 Den globala uppvärmningen 34 Den biologiska mångfalden 35 Den pågående miljöförstöringen 36 Vad kan hända? 36

Arbetet med miljö och klimat 37 Globala målen för hållbar utveckling 37 FN:s klimatpanel och klimatmålen 37 IPCC-mötet i Paris 2015 38 EU:s och Sverige miljömål och klimatmål 39

Vad säger klimatforskarna? 40 Vad händer med vår planet? 41 Vilka orsakar problemen? 44 Vad menar vi med tillväxt? 44 Naturen förstörs − vi har ansvaret 45 Klimatåtgärder påbörjade 46 Den fossilfria energin växer 47 Industrins CO2-utsläpp granskas 48 Fossilfria transporter – en bra dellösning 49 Vår konsumtion är på väg att förändras 50 Cirkulär ekonomi 51 Delningsekonomi 52 Skydda den biologiska mångfalden 52

Att tänka klimatsmart inom bygg- och anläggningsbranschen 53 Goda miljöexempel 53 Industriklivet − ett utvecklingsprojekt 54 Ett fossilfritt Sverige är möjligt 55

4

INNEHÅLL

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 4

2026-01-09 09:38:46

3 Entreprenörskap 56 Att starta eget företag 58 Entreprenörer och egna företagare 58 Affärsidé 59 Affärsplan 59 Driftsbudget 61 Företagsform 61 Ensam eller kompanjon 63 Att komma i gång 63

Att arbeta hos privatpersoner 64 Avtalslagen 65 Konsumentköplagen 66 Konsumenttjänstlagen 67 Reklamationsrätt vid tjänster 68 Kundens rättigheter vid fel 72

Ansvar för arbetsmiljön 80 Vad gör ett skyddsombud? 81 Skyddskommitté 83 Elevskyddsombud 83

Hälsa och friskvård 85 Hälsoundersökning 85 Alkohol, narkotika och tobak 86 Motion och kost 87

Arbetsmiljöfaktorer 89 Att trivas på jobbet 89 Arbetsledningen viktig 89 Mobbning – kränkande särbehandling 90

5 Praktiskt miljöarbete 94 Konsumenter 96 Inköp 97 Avfallshantering 98 Källsortering 99 Rivning 103

Fel och konsekvenser 104 Om man hanterar avfall på fel sätt 104

4 Arbetsmiljö 74 Regler för arbetsmiljön 75 Arbetsmiljölagen (AML) 76 Förordningar 76 Föreskrifter 76 Lag, förordning och föreskrifter om ström 77 Lag om förbud mot diskriminering 77 EU-regler 77

Hur följs reglerna upp? 78

Arbetsmiljö 105

6 Digitalisering

i byggbranschen 106 Yrkesarbetarnas vardag 109 BIM och framtiden 112 Nya trender inom byggbranschen med användning av BIM 113

Autonoma arbetsmaskiner och AI 118

INNEHÅLL

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 5

5

2026-01-09 09:38:47

7 Ritteknik 120

Ritningar för markarbeten och anläggningsarbeten 121 VA-anläggningar 123

Vägbyggnad 127

Vägmärken 157 Varning för vägarbete 157 Upplysningsmärke 158 Märken vid trafikomledning eller trafikavskiljning 158 Hastighetsbegränsning 158 Märken vid tunga skyddshinder 159 Vägmärkesvagn 160

Fordonsutmärkning 162 Tunga skyddshinder 162 Längsgående tunga skyddshinder 163 Tvärgående tunga hinder 164

8 Mätningsteknik 132 Vägar och gator 133 Väglinjedata 133 Utstakning 134 Avvägning av väghöjder 136 Slänter 137 Bombering och skevning 138 Höjdmarkeringar 138 Terrassering och släntning med laser 140 Justeringsarbeten med laserstyrd väghyvel 140 Ledningsläggning 141 Brunnar 142 Rörlaser 143

Markarbeten för hus 144

9 Arbete på väg 148 Nollvisionen 150 Beteendemässiga skydd 150 Sinnesintryck som riskfaktorer 152

Trafikvakt 153 Fysiska skydd 154 Trafikomledning och trafikavskiljning 154

6

Markeringsskärmar 165 Fel och konsekvenser 166 Om olyckan är framme 167

10 Byggmaterial 168 Ballastmaterial 169 Jordarter 175 Bitumenbunden massa 176 Betong 181 Cement 184

11 Maskiner för betong och armering 188

Betongslipmaskiner 189 Golvslipmaskin för betonggolv och stengolv 189 Betongslipmaskin för takvinklar och golvvinklar 191 Ytfräs 192

Maskiner för armering av betongkonstruktioner 194 Armeringsklipp 194 Att ordna en arbetsplats 195 Bockningsmaskin 197 Najomat 199

INNEHÅLL

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 6

2026-01-09 09:38:47

12 Anläggningsmaskiner 200 Schaktmaskiner 202 Grävmaskiner 202 Lastare 203 Transportfordon 204 Betongbil och pumpbil 205 Asfaltutläggare 205 Packningsmaskiner 206 Skyddsutrustning 207

14 Marken och grunden 234 Vatten i marken 235 Dagvatten 235 Markvatten 236 Grundvatten 236 Bestämning av grundvattennivån 237 Sättningar 237 Frostfritt djup 238

Grönytor – gräs, planteringar och träd 239 Murar 244 Kallmur 245 Bruksmur 246

Trappor 248

13 Grundläggande

formbyggnad 208 Gjutformar 209 Gjutformens uppgift 209 Traditionell form 211 Princip för att bygga en stödjande form 211 Formtryck 212 Hydrostatiskt tryck 213 Formstag och formbindningssystem 213 Runda släta stänger (ss) 213 Pelarform 220 Bärande form 221

Valvstämp av rör 223 Rörstämp 223 Balkform 224 Avstängare 225 Valvavstängare 226

Ursparningar 227 Indelning av ursparningar 227 Smygform 228

Förtagningar 232

Grunden 250 Grundläggning 250 Påkänningar på undergrunden 251 Undergrundsmaterial 254 Jordarter 255 Geotekniska undersökningar 257

15 Schaktning och fyllning 262 Schaktning 263 Schakt med släntlutning 263 Övriga faktorer 264 Spont 265

Fyllning 265

16 Rivningsmetoder 266 Samhällets krav 267

Totalrivning 268 Selektiv rivning 270 Selektiv rivning av hus med kulturvärden 271

Miljöfarligt avfall 272

Förtagningsprofil 232

Avformning (rivning av form) 233

Sakregister 275 INNEHÅLL

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 7

7

2026-01-09 09:38:48

8

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 8

2026-01-09 09:38:48

Du anläggare Den här boken innehåller faktamaterialet för Skolverkets ämne Anläggning, nivå 1–3.

Hållbart byggande och hållbar utveckling är centrala delar i boken. Nu när vi ska bygga mer hållbart är det viktigt att planera och bygga så att vi påverkar miljön så lite som möjligt. Hur det kan gå till får du veta mer om i boken.

Arbetsmiljöarbetet är en viktig del för dig som blivande anläggare. Du får lära dig om de lagar och regler som styr arbetsmiljöarbetet på din arbetsplats.

Boken tar också upp:

▶ Ritteknik och mätningsteknik för anläggning och vilka hjälpmedel som finns så att du kan utföra arbetet på ett korrekt sätt. ▶ Flera av de maskiner och material som du kommer att jobba med. ▶ Grunderna i formbyggnad för traditionell formning för betongkonstruktioner. ▶ Schaktning, sprängning och grundläggning, där regler och utförande beskrivs.

Kapitlet ”Arbete på väg” lyfter fram vilka regler som gäller för att skydda dig som kommer att jobba med vägar.

Boken avslutas med en del som tar upp rivningsmetoder. Det är en viktig del i arbetet som anläggare, eftersom allt fler byggnader behöver byggas om för att möta dagens krav på bland annat energieffektivisering.

När du läst boken har du skaffat dig viktig kunskap som du kommer att ha användning av i din blivande yrkesroll som anläggare.

Lycka till!

9

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 9

2026-01-09 09:38:48

1

Hållbart byggande

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 10

2026-01-09 09:38:49

Vad betyder begreppet att ”bygga hållbart”? Det innebär att man minskar på användningen av den energi som förbrukas vid en byggprocess. Det handlar om den energi som förbrukas vid framställning av byggmaterial, olika transporter av material inom byggsektorn och den användning av energi som förbrukas under själva byggtiden. Det handlar även om att kunna anpassa nybyggnationer som passar människors ändrade behov och att kunna använda byggnaderna till olika ändamål.

En viktig del i hållbart byggande är att kunna återvinna byggmaterial på ett effektivt sätt. Hållbart byggande handlar mycket om att man ska planera och bygga med hänsyn till miljön och att byggprocessen ska utföras på ett så energieffektivt sätt som möjligt. Det innebär att de material man använder till byggnaden ska vara noga utvalda med tanke på hur miljövänlig tillverkningsprocessen är, hur länge materialen kommer att hålla och om dessa material kan återanvändas. Det handlar även om att man använder rätt byggteknik och rätt material på rätt ställe så att byggnaden verkligen håller så länge som det är tänkt.

Hållbarhet handlar om hela processen från projektering genom byggandet, förvaltningen och till det att man eventuellt återvinner huskroppen (byggdelen).

Hållbarhet gäller även människan som utför arbetet, därigenom kopplas hållbarheten till arbetsmiljön.

HÅLLBART BYGGANDE

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 11

11

2026-01-09 09:38:49

Ett fossilfritt Sverige Sveriges regering har fattat ett beslut att Sverige ska bli fossilfritt senast år 2045. Orsaken till beslutet är att man inte vill lämna över dagens problem med miljön till nästa generation.

Man vill uppnå detta mål genom tre olika delar, dessa tre delar är:

▶ Införa en ny klimatlag som tvingar den regering som bestämmer att arbeta utifrån vissa bestämda klimatmål.

▶ Bestämma olika klimatmål som man vill uppnå senast 2045.

Dessa mål innebär att man vill att Sverige inte ska ha några utsläpp av växthusgaser till atmosfären.

▶ Införa ett speciellt klimatpolitiskt råd som ska bistå regeringen med att utvärdera den politik som regeringen beslutar. Man vill att den politik som förs ska arbeta mot de klimatmål man har satt upp.

12

HÅLLBART BYGGANDE

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 12

2026-01-09 09:38:50

Det som regeringen vill göra för att uppnå klimatmålen är bland annat:

▶ Minska utsläppen från industrisektorn dels genom utsläppsrätter (ett styrmedel för att begränsa hur stora utsläpp ett företag får ha), dels genom att införa olika skatter.

▶ Minska användningen av fossila bränslen som används till el och uppvärmning. Man vill i stället satsa på förnybar el, som sol, vind och vattenkraft.

▶ Minska mängden avfall och därigenom minska alla utsläpp som sker på grund av avfall. Man vill öka återvinningen av olika material och förbjuda deponi (lagring) av brännbart och organiskt avfall.

▶ Minska användningen av fossila bränslen för bostäder och lokaler. Man vill i stället införa bättre alternativ för uppvärmning och öka energieffektiviteten genom att ställa högre energikrav på bostäder och lokaler.

▶ Man vill minska jordbrukets utsläpp och användning av fossila bränslen.

▶ Minska användandet av produkter som ger utsläpp i form av växthusgaser.

HÅLLBART BYGGANDE

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 13

13

2026-01-09 09:38:51

Kraven på byggbranschen NYA ORD

nollenergibyggnad: en byggnad som använder mindre energi än traditionella byggnader och som skapar sin egen energi på plats för att använda i byggnaden, är ofta oberoende från det nationella elnätet

Det finns tydliga önskemål från regeringen att Sverige måste minska sina utsläpp för att nå de klimatmål man har satt upp.

Det har tagits fram en handlingsplan för ett fossilfritt byggande, med målet att byggbranschen år 2045 ska ha noll utsläpp av växthusgaser.

För att kunna åstadkomma detta måste byggbranschen vidta flera åtgärder, bland annat minska den energi som går åt vid tillverkningen av byggnader. Man måste även ställa krav på beställare av byggnader och materialleverantörer. De som konstruerar byggnader, till exempel arkitekter, konstruktörer med flera, måste jobba för att skapa byggnader som är mer miljövänliga.

En annan del som är viktig för att minska byggandets klimatpåverkan är att man minskar utsläpp och energiförbrukning från alla transporter i byggsektorn. Ett sätt är att använda drivmedel som är mer miljövänliga och att sluta använda fossila bränslen.

Det finns tydliga krav på byggbranschen att man måste bli mer effektiv vad det gäller energianvändning och miljö i själva byggprocessen. Byggbranschen är en mycket viktig del av det svenska näringslivet och en av de branscher som påverkar miljön allra mest. De flesta större projekt är komplicerade och tar ofta mycket lång tid, så alla val man gör i början av projekten påverkar flera generationer.

Det är viktigt att beställaren av projektet har tydliga krav i upphandlingsfasen. De krav som beställaren bör ha ska leda till hållbara byggprojekt med tanke på energi och miljö. Byggoch anläggningsbranschen har tagit fram en färdplan för ett

14

HÅLLBART BYGGANDE

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 14

2026-01-09 09:38:52

Klimatsmart hus.

byggande som både ska vara klimatneutralt och konkurrenskraftigt. Det sker inom ramen för det initiativ som regeringen har tagit fram. Färdplanen kallas för ”Ett fossilfritt Sverige”. Även de som levererar material måste delta i detta arbete, eftersom frågan om vilka material som används inom byggsektorn är viktig att lösa. Målet är att Sverige ska bli klimatneutralt till år 2045.

Boverket kommer snart att ställa krav på "nollenergibyggnad".

Byggbranschen måste då framför allt arbeta med att minska den energi som man använder under själva byggfasen och tänka över de material man använder inom branschen. Detta omfattar även logistik (transporter av material) och spill av material.

HÅLLBART BYGGANDE

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 15

15

2026-01-09 09:38:53

Samarbeten och system för ökad hållbarhet i byggandet Sweden Green Building Council NYA ORD

förnybar energi: energi från energikällor som är förnybara (icke fossila), som vindenergi, solenergi, geotermisk energi (bergvärme), vattenkraft, vågkraft, biobränsle, biogas med mera ej förnybar energi: energi från naturgas, olja, torv, kol, kärnkraft med mera nettonoll: att samma mängd växthusgaser som släpps ut också tas bort från atmosfären, så att nettobidraget av växthusgaser till atmosfären blir noll

Sweden Green Building Council (SGBC) är en organisation som arbetar med att underlätta för byggherrar som vill bygga byggnader med en nettonoll klimatpåverkan., alltså byggnader som inte har någon negativ påverkan på miljön. Organisationen har utvecklat en certifiering som kallas ”NollCO2”– det är en certifiering för hur man ska bygga byggnader som är klimatneutrala.

En byggnad som uppfyller den här certifieringen måste vara mycket energieffektiv och ha väldigt låga utsläpp av växthusgaser när byggnaden används. Byggnaden behöver inte producera energi, men det är fördelaktigt för att klara certifieringen, för att komma ner till nettonoll klimatpåverkan.

Tanken är att byggnaden ska återbetala den klimatskuld som har uppstått i form av växthusgaser i samband med byggprocessen för byggnaden (tillverkning av byggmaterialet, byggproduktionen och användandet av byggnaden). Om man vill att en byggnad ska få denna certifiering ska man ansöka till SGBC och visa att alla krav som finns har uppfyllts. När kraven är uppfyllda får man ett certifikat.

Det ska även finnas en plan för hur man ska kunna kontrollera de olika kraven. Om man blir godkänd får man ett intyg och en plakett att sätta på byggnaden. Detta intyg gäller en viss tidsperiod, sedan måste man kontrollera byggnaden igen med vissa olika tidsintervall.

16

HÅLLBART BYGGANDE

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 16

2026-01-09 09:38:53

Olika energicertifieringar och miljöcertifieringar av byggnader Man använder energicertifiering och miljöcertifiering för att kunna göra en bedömning av en byggnads prestanda när det gäller energi och miljö. Den informationen kan användas av beställare och hyresgäster för att välja ett hållbart alternativ för byggande. De olika miljöcertifieringssystemen är:

NYA ORD

prestanda: kapacitet

▶ BREEAM: Är ett brittiskt system. Det bedömer byggnaden genom energianvändningen av byggnaden, klimatet inomhus, vattenhushållning, hur man hanterar avfall, hur marken används och byggnadens påverkan på närmiljön. Det bedömer också hur nära det är till olika kommunikationer (buss, tåg, spårvagn), vilka byggnadsmaterial man har valt och byggnadens utsläpp av föroreningar.

▶ LEED: Är ett amerikanskt system. Det används i första hand för kommersiella fastigheter. Byggnadens miljöprestanda bedöms genom närmiljön, vattenanvändningen i byggnaden, energianvändningen i byggnaden, valda byggmaterial och klimatet inomhus.

▶ Miljöbyggnad: Är ett svenskt system. Det sätter betyg på 16 olika punkter inom områden som energianvändning, klimatet inomhus och kemiska ämnen.

Systemet kan användas för nya byggnader, ombyggnader, tillbyggnader och befintliga byggnader. Man kan använda det för att klassa småhus, flerbostads­ hus och olika typer av lokaler.

HÅLLBART BYGGANDE

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 17

17

2026-01-09 09:38:54

▶ Green Building: Ett system som fokuserar på hur mycket

NYA ORD

N VA

EN M ÄR

energi byggnaden använder. En byggnad som får denna certifiering ska ha minskat sin energianvändning med minst 25 procent jämfört med sin tidigare förbrukning eller jämfört med de nybyggnadsregler som Boverket har fastställt.

▶ Svanen: Är ett nordiskt system. Det gäller för nybyggnation.

K T

S

transmissionsförluster: värme som försvinner ut genom en byggnads golv, väggar och tak

Svanenmärkning har funnits sedan 2005 och gällde då småhus. Sedan 2009 är det även möjligt att miljöklassa flerbostadshus och förskolebyggnader.

▶ Passivhus FEBY 12: Ett energiklassningssystemet som har Trycksak 1234 5678

olika klassningsnivåer och administreras av ”Sveriges Centrum för Nollenergihus”. Nivåerna är minienergihus, passivhus och nollenergihus. Målet är att man vill minimera transmissionsförluster och ventilationsförluster i en byggnad.

Man klassar befintliga bostäder, nya bostäder och lokaler.

Byggande av ett passivhus.

18

HÅLLBART BYGGANDE

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 18

2026-01-09 09:38:55

Påbörjad rivning av en byggnad.

Det finns även andra moduler som tar hänsyn till:

▶ Användningen av byggnaden. ▶ Underhållet av byggnaden (målning och underhåll av delar som är slitna).

▶ Reparation och utbyte av olika delar på byggnaden (mindre, oplanerade åtgärder).

▶ Renovering av byggnaden (större, planerade arbeten). ▶ Den energi som förbrukas när man använder byggnaden (uppvärmning, kyla, varmvatten, belysning med mera).

▶ Vattenanvändning i byggnaden. ▶ Demontering och rivning av byggnaden. ▶ Bortförsel av rivningsmaterialet. ▶ Hantering av de restprodukter som finns (vilket material som kan återvinnas eller förbrännas).

▶ Hantering av avfallet från byggnaden (övrigt material).

HÅLLBART BYGGANDE

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 19

19

2026-01-09 09:38:55

Hållbar byggproduktion Miljöeffekter och klimateffekter vid byggproduktion NYA ORD

klimatpåverkan: effekt som påverkar jordens klimat orsakat av vissa gaser

Det finns flera studier som visar att det är bygg­ och fastighetssektorn som står för en stor del av Sveriges totala miljöpåverkan. Den sammanlagda mängd växthusgaser som släpps ut varje år från byggprojekt är lika stor som den totala mängden personbilar som finns i Sverige.

Den klimatpåverkan som byggprocessen har är i hög grad kopplad till produktionen av de olika materialen för byggnaden.

Betong, som används framför allt i grundkonstruktioner, är det material som står för den högsta andelen av klimatpåverkan för byggmaterial.

Betongstomme.

Även korslimmat trä och olika typer av isolering har relativt hög påverkan på klimatet. När det gäller själva driften av bygget är klimatpåverkan stor. Detta kan dock variera beroende på vilka val man gör, i planering/projektering när det gäller klimatskal och tekniska system.

20

HÅLLBART BYGGANDE

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 20

2026-01-09 09:38:56

Klimatet påverkas genom att det släpps ut fler växthusgaser i atmosfären (metan, koldioxid med mera). Detta medför att jorden värms upp och påverkar hela jordens ekologi. Två mycket viktiga frågor, som har en tydlig koppling till varandra, är användandet av material och allt avfall som bildas. När man producerar och konsumerar material och varor går det åt mycket energi och det skapas mycket avfall, vilket medverkar till stora föroreningar.

Genom att vi förbrukar jordens naturresurser blir det en stor belastning på miljön. Detta är inte hållbart i längden. Byggsektorn står för en stor del av den materialförbrukning och de avfallsmängder som finns i samhället. En stor del av avfallet är ”farligt avfall” som förstör miljön.

Ett sätt för byggsektorn att minska belastningen på naturens resurser är att man skapar byggnader som kan plockas isär och att man återanvänder delar av materialet. De utmaningar man främst ser när det gäller att minska byggsektorns miljöpåverkan är:

▶ Det material som används vid olika byggprojekt: Här måste man ställa krav när man köper in materialet. Man måste få rätt information om hur varje material påverkar miljön och klimatet. Det finns en standard som tagits fram som kallas EPD (Enviromental Product Declaration). Den ska tala om hur olika produkters och tjänsters miljöpåverkan ser ut från ett livscykelperspektiv.

▶ Transporterna i samband med ett byggprojekt: Man måste sluta använda fossila bränslen (som bensin och diesel).

Man bör undersöka möjligheten till fler transporter av byggmaterial på järnväg.

▶ De maskiner som används inom byggbranschen: Kanske man kan utveckla maskiner som drivs av biobränsle eller el.

▶ Återvinning och avfallshanteringen av restmaterial från byggsektorn.

HÅLLBART BYGGANDE

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 21

21

2026-01-09 09:38:56

Energiförbrukning under byggskedet Det finns studier som visar att 70 procent av all energi man använder under byggproduktionen av flerbostadshus går åt till att värma upp byggbodar och till belysning. Med ny teknik skulle man kunna minska elanvändningen med 40 procent. Det finns företag som arbetar med att utveckla nya energieffektiva arbetsbodar som kräver betydligt mindre energi. Andra åtgärder man vill göra för att förbättra energiförbrukningen under byggtiden är:

▶ Använda lågenergibelysning i bodar och i samband med de olika arbetsmomenten.

▶ Utse en energiansvarig person som har ansvar för byggprojektets energiförbrukning.

▶ Använda grön el, grön fjärrvärme och vattenburen el. ▶ Använda ny teknik för att mäta energiförbrukningen på arbetsplatsen.

▶ Planera energiförbrukningen bättre innan byggstart. ▶ Jobba med belysningen i form av rörelsestyrd belysning, installera arbetsbelysning tidigt i byggskedet och vara noga med att släcka belysning vid arbetsdagens slut.

▶ Använda välisolerade bodar och containrar med smarta uppvärmningssystem.

▶ Använda maskiner som har låg energiförbrukning och med rätt kapacitet.

Det finns en önskan att beställaren av ett byggprojekt ska ställa krav på byggentreprenören och underentreprenörer att man ska ha en energieffektiv arbetsplats. Dessa krav kan till exempel vara att företaget redovisar energieffektiviteten i samband med byggproduktionen och att en viss typ av energislag eller en viss teknik ska användas.

22

HÅLLBART BYGGANDE

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 22

2026-01-09 09:38:56

Riktlinjer för resurshantering och avfallshantering inom byggsektorn Byggföretagen har tagit fram riktlinjer för hur branschen ska arbeta med byggmaterial och avfallshanteringen inom byggsektorn för att minska belastningen på miljön och nå en hållbar utveckling. En strategi för att uppnå detta är något som kallas ”cirkulär ekonomi”. Det innebär att avfall inte uppstår vid byggproduktion utan att alla resurser kan återvinnas och återgå i kretsloppet eller återföras till det kretslopp som finns i naturen.

Man vill uppnå detta bland annat genom att:

▶ Planera och begränsa: Man väljer resurssnåla material när man projekterar och producerar en byggnad − material som kräver lite energi vid tillverkningen.

▶ Skapa byggnader med olika användningsområden: Till exempel kontorsbyggnader som även kan användas till andra syften, exempelvis lägenheter.

▶ Jobba med arkitektur och design: Byggnadens material ska vara lätta att demontera och separera så att de lätt kan återanvändas eller återvinnas.

▶ Jobba resurseffektivt genom hela byggprocessen: Vid projekteringen av byggnaden, inköp av material till byggnaden, transport av materialet, lagring av materialet på byggarbetsplatsen och vid produktionen av byggnaden.

▶ Dokumentera alla material man har valt: Det innebär bland annat att man samlar in alla säkerhetsdatablad som finns för olika kemiska produkter.

HÅLLBART BYGGANDE

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 23

23

2026-01-09 09:38:56

▶ Undvika fel och brister, slöseri och spill: När man producerar byggnaden ska man göra rätt och planera noggrant så att det inte uppstår något spill av material och så att det inte sker onödigt slöseri av material.

Genom att följa dessa riktlinjer kan man återvinna material på ett energieffektivt sätt. Det minskar byggsektorns påverkan på miljön och om man hanterar det farliga avfall som uppstår på ett korrekt sätt minskar man risken att det ska uppstå skador på människor, djur och natur.

Det krävs även mindre energi för att återvinna ett material än att skapa det från den ursprungliga råvaran. Den energi man får genom återvinning kan man använda till bränslen till fordon, till uppvärmning och till el. Det finns även stora besparingar att göra ekonomiskt genom att hantera avfall på korrekt sätt.

Återvinning av byggmaterial.

24

HÅLLBART BYGGANDE

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 24

2026-01-09 09:38:57

Hållbarhet inom anläggningsbranschen Bild Anläggningsarbete miljöbild

När man talar om att arbeta hållbart inom anläggningsbranschen så innebär det att man vill minska den miljöpåverkan som anläggningsarbetet innebär. Man vill även arbeta för ekonomisk hållbarhet och en social hållbarhet. Det kan till exempel innebära att man använder mer hållbara material som inte kräver lika mycket resurser, att man minskar mängden avfall i projekten, att man använder mer miljövänliga transporter och att man minskar den energi som man använder.

HÅLLBART BYGGANDE

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 25

25

2026-01-09 09:38:58

NYA ORD

klimatneutral: att man inte gör någon påverkan på klimatet

Bygg- och anläggningssektorn står för 25–40 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Projekt som har koppling till infrastruktur (byggande av vägar och järnvägar) står för 10 procent av de totala utsläppen. Man har i Sverige satt upp som mål att Sverige ska vara klimatneutralt till år 2045 och därför ställs det hårdare krav på företag som arbetar med anläggningsprojekt och som levererar material till bygg- och anläggningsbranschen.

Man vill att hållbarhet ska finnas med i alla olika delar av ett projekt, från det att man väljer vilka material man ska använda till projektet, till när man planerar, designar, ritar, projekterar, bygger och driver projektet.

Det finns tre viktiga delar när det gäller hållbarhet inom ett anläggningsprojekt, de är:

▶ Miljömässig hållbarhet som innebär att man vill minska projektets miljöpåverkan genom att använda förnybara resurser, minska sina koldioxidutsläpp från maskiner och transporter och när man tillverkar och använder material.

Att man använder energi mer effektivt genom att använda energisnåla maskiner, använda grön el (solenergi, el från vatten och vindkraft), att man även minskar det avfall som uppstår i projekten genom att återanvända så mycket material som möjligt.

▶ Ekonomisk hållbarhet som innebär att man vill att alla anläggningsprojekt har en bra och hållbar ekonomi (inget onödigt slöseri), alla resurser man använder i projektet ska användas så effektivt som möjligt. Det kan man göra genom att man inför ny teknik, genom digitalisering och genom att man ständigt förbättrar det sätt som man arbetar på.

▶ Social hållbarhet handlar om att skapa säkra arbetsplatser där ingen skadar sig i jobbet. Att arbeta för att fler olika människor ska arbeta i branschen, män och kvinnor,

26

HÅLLBART BYGGANDE

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 26

2026-01-09 09:38:58

människor med olika kulturell och social bakgrund och alla ska kunna känna sig trygga och behandlas på ett bra sätt.

Man vill även ta hänsyn till lokala samhällen och de behov som finns där.

Några exempel på åtgärder som man arbetar med för att få en mer hållbar anläggningsbransch:

▶ Val av material som man använder i projekten: man väljer material som har lägre miljöpåverkan, det kan vara klimatförbättrad betong med mindre andel cement, det kan också vara mer återvunna material som har använts i tidigare projekt och som har samlats in och blivit till nytt material som man kan använda igen eller nya material som har lägre miljöpåverkan.

▶ Hur man använder energi i projekten: man vill minska sin energianvändning i projekten och i byggnader och anläggningar genom att utnyttja smart ny teknik och energieffektiva lösningar.

HÅLLBART BYGGANDE

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 27

27

2026-01-09 09:39:00

▶ Hur man hanterar det avfall som uppstår i projekten: man vill införa nya system för att kunna hantera avfall på ett bättre sätt, man vill att mindre mängd avfall ska hamna på soptippen och mer mängd avfall ska kunna återvinnas eller återanvändas. Det ska man genomföra med nya och tydligare regler och bättre märkningar på material och produkter.

▶ Transporter inom anläggningsbranschen: man vill använda mer miljövänliga transportmedel när man transporterar till och från de olika projekten. De maskiner som man använder inom projekten ska vara maskiner och fordon som inte släpper ut så mycket koldioxid. Det kan vara fordon och maskiner som går på förnybara bränslen eller el.

▶ Använda ny teknik inom projekten: man vill införa ny teknik inom projekten för att kunna arbeta mer effektivt, minska åtgången av material och använda resurser på mest effektiva sätt. Det kan man göra med nya och mer effektiva program för att rita och konstruera ett projekt, bättre kontroller för att undvika fel i projekten och mer exakta beräkningar för att minska överflödigt material.

28

HÅLLBART BYGGANDE

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 28

2026-01-09 09:39:02

Några andra saker som man vill arbeta med för att förbättra hållbarheten i anläggningsprojekten är hårdare krav och nya lagar som styr hur man ska arbeta med hållbarhet i branschen.

Beställare och kunder kommer att ställa hårdare krav på hållbara lösningar och klimatsmarta lösningar för projekten. Mer samarbete mellan företag, myndigheter och olika forskare för att få en mer hållbar anläggningsbransch.

Breeam Infrastructure För att kunna vara säker på att man arbetar hållbart inom ett anläggningsprojekt så finns det olika kontrollsystem som man kan använda sig av. Ett system kallas för ”Breeam infrastructure” och det är en metod för att kunna mäta hur hållbart man arbetar inom ett anläggningsprojekt.

Den metoden är en hållbarhetscertifiering (certifiering betyder att någon ska mäta om något eller någon uppfyller vissa krav och standarder) som man kan använda på nya projekt, ombyggnadsprojekt och drift- och underhållsprojekt.

HÅLLBART BYGGANDE

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 29

29

2026-01-09 09:39:04

Man kan välja att certifiera hela projektet eller vissa delar i ett projekt. Man får sedan poäng för olika delar i ett anläggningsprojekt, och om man gör det bra och arbetar hållbart så får man en högre poäng.

Olika saker som man kontrollerar är:

▶ Projektledningen i projektet. ▶ Hur man påverkar lokalsamhället och andra som på något sätt är delaktiga i projektet.

▶ Hur bra man är på att identifiera och upptäcka risker i projektet, det kan vara allt från naturkatastrofer till klimatförändringar eller andra hot.

▶ Hur man använder mark och vilken påverkan projektet har på ekologin (naturen).

▶ Hur man påverkar landskapet och den kulturhistoriska miljön.

▶ Hur mycket föroreningar som projektet släpper ut. ▶ Hur man använder resurser inom projektet, det kan vara material man använder, men även vatten och el.

▶ Hur transporterna sker inom projektet.

Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen Agenda 2030 består av 17 globala mål som ska leda till en hållbar framtid för oss människor och vår planet. Sverige har miljömål som är beslutade av riksdagen och de målen följer de mål som är beslutade i Agenda 2030.

Några av målen har direkt påverkan på bygg- och anläggningsbranschen, till exempel:

30

HÅLLBART BYGGANDE

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 30

2026-01-09 09:39:04

▶ Att bygga upp en hållbar infrastruktur, förespråka inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation.

▶ Att göra städer och mänskliga bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.

▶ Att garantera hållbara konsumtionsmönster och produktionsmönster.

HÅLLBART BYGGANDE

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 31

31

2026-01-09 09:39:04

Sakregister A

affärsidé 58, 59 affärsplan 58, 59, 60 Agenda 2030 30, 37, 39 AI, artificiell intelligens 114, 119 aktiebolag 58, 62 AMA Anläggning 125, 175, 206 anläggningsritning 122 AR, Augmented Reality 110, 117 arbetsmiljö 75, 80, 83, 84, 89, 105 arbetsmiljöförordningen (AMF) 76 arbetsmiljöinspektör 82 arbetsmiljölagen (AML) 76, 83, 89, 91 Arbetsmiljöverket 76, 78, 82, 90, 103, 149, 154 armerad betong 184, 194 asbest 103, 207, 272, 273 asfalt 176, 177 asfaltutläggare 205 artificiell intelligens, AI 114, 119 Augmented Reality, AR 110, 117 avbeställning 73 avfallshantering 23 avformning 233 avstängare 225 avtalslagen 65, 66, 67

B

balkform 209, 224 ballast 171, 186 ballastmaterial 169 Barn- och elevombudet 90, 93 betong 181, 182, 183, 187 betong (plastisk) 183 betong (styv) 183 betong (trögflytande) 183 betongbil 205 betongslipmaskin för takvinklar och golvvinklar 192

BIM (byggnadsinformationsmodellering) 108, 109, 113 BIM-modell 110, 111, 114 biologisk mångfald 145 bitumen 176, 177, 178 bly 274 bockningsmaskin 198 bombering 138 Breeam 17 Breeam infrastructure 29 bruksmur 244, 246 Brundtlandrapporten 33 brunn 142 bygghandling 128 byggrobot 115 bärighet 257 bärlagsform 209, 221 bärlagstrumma 230

C

CAD, Computer Aided Design 107 cement 184, 185, 186 cementtyper 185 cirkulär ekonomi 23, 51 Computer Aided Design, CAD 107

D

dagvatten 235 de globala hållbarhetsmålen 30, 31 delningsekonomi 52 deponi 13, 99, 269 detaljritning 123, 124, 129 digital tvilling 113, 119 diskriminering 77, 92 diskrimineringslag 92 distansrör 219 distansavtalslagen 66 driftsbudget 61

SAKREGISTER

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 275

275

2026-01-09 09:43:36

E

eget företag 58, 59 ej förnybar energi 16 ekonomisk hållbarhet 25, 26 elektrisk ström 77 elevskyddsombud 75, 81, 83, 84 enskild firma 61 entreprenör 57, 58, 59

F

fallrisk 105 faroinformation 97 farosymbol 97 fluktning 135, 145 FN:s klimatpanel, IPCC 37 formlås 217 formspännare 217 formstag 213, 214, 215, 218, 219 formtryck 212 fossilfri energi 46, 47, 54 fraktioner 254 friktionsjordart 255 frostfritt djup 238 förnybar energi 16 förnybar resurs 97 förtagning 232 förtagningsprofil 232

G

geoteknisk undersökning 257, 258 geofon 260 gjutform 209 globala målen 37, 38 golvslipmaskin för betonggolv och stengolv 189, 190, 191 Green Building 18 grund 250 grundläggning 250 grundmaterial 169 grundvatten 236, 237 grävmaskin 202, 203 grönyta 239, 240 gummihjulsvält 206

276

H

handelsbolag 62 hejarsondering 259 hydrostatiskt tryck 213 hållbar utveckling 23, 33, 37, 38, 53 hållbart byggande 11, 116 hållbarhet 11, 25, 26, 27, 29 hållbarhetsmål 31 hållbarhetscertifiering 29, 30 hälsa 85 hälsorisk 105, 186 höjdgalgar 145 höjdmarkering 138

I

Industriklivet 54 inlandsisen 254 isälv 254 IVL, Svenska miljöinstitutet 51

J

jordart 175, 255 jordstamp 207

K

kallmur 244, 245 klimatmål 13, 14, 37, 38, 39 klimatneutral 15, 16, 26, 39, 55 klimatpåverkan 20 knäcklängd 222 kohesionsjord 255 kolvborrning 259 kommanditbolag 62 konsumentköplagen 65, 66, 67 konsumenttjänstlagen 65, 66, 67, 69 korsfluktning 139 krypgrund 250 kvicksilver 274 källargrund 250 källsortering 99, 100

SAKREGISTER

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 276

2026-01-09 09:43:36

L

laser 140, 146, 147 lastare 203 lastnedräkning 251 LCA, livscykelanalys 112 ledningsplan 123, 141 Leed 17 livscykelanalys, LCA 112 lutning 136 lösflukt 139

M

magmatiska bergarter 171 makadam 169, 170 markvatten 236 mellanjordart 256 Miljöbyggnad 17 miljömässig hållbarhet 26 mineraljord 255 Mixed Reality, MR 117 mobbning 89, 90, 91, 92, 93 morän 175, 254 MR, Mixed Reality 117 mur 244

N

najomat 199 naturasfalt 177 naturgas 175 nettonoll 16 nisch 231 nollenergibyggnad 15

O

Overshoot Day 44

P

Parisavtalet 38 passivhus 18 Passivhus FEBY 12 18 Patent- och registreringsverket, PRV 62 PCB 274 pelarform 220

planritning 230 platsgjuten mur 244 platta på mark 250 prefabricerad stödmur 247 prefabricering 116 profilritning 122, 123, 124, 128 provbelastning 260 provgrop 260 psykosocial 89 pumpbil 205

R

rasvinkel 263, 264 reklamera 68, 73 rivningsanmälan 103 rivningslov 103 rivningsplan 103 rörlaser 143 rörstämp 223

S

schaktmaskin 202 schaktning 263, 264 selektiv rivning 267, 270 sjuvhållfasthet 264 seismisk undersökning 260 seismograf 260 sektion 128 självkörande fordon 49 skadestånd 72, 77, 80, 93 skevning 138 Skolinspektionen 90, 93 skruvprovtagning 258 skyddskommitté 83, 84 skyddsombud 75, 81, 82, 83 skälig tid 68 slits 231 släntlutning 263 slätvält (statisk vält) 206 smygform 228 social hållbarhet 25, 26 sondering 258 spont 265 SAKREGISTER

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 277

277

2026-01-09 09:43:36

statisk vält (slätvält) 206 systematiskt arbetsmiljöarbete 78, 79, 89 Svanenmärkning 18 Sweden Green Building Council, SGBC 16 sättningar 237

T

teodolit 135 tillsatsmedel 187 tillväxt 44, 45 tipping points 43 totalrivning 267, 268 totalsondering 259 totalstation 135 transportfordon 204 trappa 248 trappa (platsbyggd) 248 trappa (prefabricerad) 248 tvärsektionsritning 129

U

underkorn 173 upplagslängd 222 ursparning 227, 230 utstakning 134

278

V

valvavstängare 226 valvform 221 vibrationsvält 206 vibratorplatta 207 viktsondering 258 Viritual Reality, VR 110 väggavstängare 225 väggform 209 väggtrumma 229 väghöjd 136 väglinjedata 133 Världshälsoorganisationen, WHO 85 Världsnaturfonden, WWF 46 växtbädd 241, 242, 243 växthusgaser 12, 13, 16, 20, 34, 40

Y

ytfräs 192, 193

ÅÄÖ

återanvändning 95 återvinning 13, 21, 24, 174 ändlig resurs 97 överkorn 173

SAKREGISTER

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 278

2026-01-09 09:43:36

Bildförteckning Outflow_Designs/Shutterstock 10 fossilfrittsverige.se 12 (1) Gary Alford/Shutterstock 12 (2) timothy auld/Shutterstock 15 Nicholas Ahonen/Shutterstock 17 svanen.se 18 (1) Edit me/Shutterstock 18 (2) Semiglass/Shutterstock 19 Al More/Shutterstock 20 NTREEGUE Photography/Shutterstock 24 Irene Miller/Shutterstock 25 Peab 27 Sydgrönt 28 Kedardome/Shutterstock 29 UNDP 31 Sergey Nivens/Shutterstock 34 Svante Ahlsén 36 Aliaksei Marozau/Shutterstock 37 UNDP 38 (1) IPCC 38 (2) Piyaset/Shutterstock 42 pics five/Shutterstock 45 Jevanto Productions/Shutterstock 47 (1) Diyana Dimitrova/Shutterstock 47 (2) Roland Magnusson/Shutterstock 48 Designifty/Shutterstock 49 06photo/Shutterstock 50 fizkes/Shutterstock 51 sun ok/Shutterstock 52 Slavun/Shutterstock 53 Byggnadsmaterialindustrierna 55 ncmirfro/Shutterstock 56 Svante Ahlsén 57 Maskot/TT 58 Svante Ahlsén 59–63 (1) Ung företagsamhet 63 (2) Bilanol/Shutterstock 64 Miljöschakt 69 Konsumentverket, Villaägarnas Riksförbund och Sveriges Byggindustrier 70 Virrage Images/Shutterstock 71 Anders Englund 74 Svante Ahlsén 75–77 Christer Lotzner 78 BearFotos/Shutterstock 79

Svante Ahlsén 80 Svante Ahlsén 81–82 Dmitry Kalinovsky/Shutterstock 84 Svante Ahlsén 85 futuristman/Shutterstock 87 Svante Ahlsén 88 Billion Photos/Shutterstock 89 Irene Miller/Shutterstock 90 Svante Ahlsén 91–96 Svanen 97 (1) Naturskyddsföreningen 97 (2) Christer Lotzner 97 (3) Kemikalieinspektionen 97 (4) Tore Allert 101 Avfall Sverige 102 Svante Ahlsén 105 mantinov/Shutterstock 106 Shawn Hempel/Shutterstock 107 jpreat/Shutterstock 108 (1) Krysja/Shutterstock 108 (2) Photodiem/Shutterstock 109 Svjatoslav AndreichynShutterstock 110 SORN340 Studio Images/Shutterstock 111 DC Studio/Shutterstock 112 timothy auld/Shutterstock 113 (1) Evannovostro/Shutterstock 113 (2) Mats Millberg/Infocar AB 114 Ekkasit A Siam/Shutterstock 115 (1) University of College/Shutterstock 115 (2) urfin/Shutterstock 116 (1) Kwangmoozaa/Shutterstock 116 (2) Mats Millberg/Infocar AB 117 Scharfsinn/Shutterstock 118 (1) artoflogic/Shutterstock 118 (2) Pavel Chagochkin/Shutterstock 119 Matchou/Shutterstock 120 Svante Ahlsén 121–125 (2) Svensk Byggtjänst 125 (1) Travel mania/Shutterstock 126 Svante Ahlsèn 127–129 Svensk Byggtjänst 129 (3) Christer Lotzner 130–131 Freedy/Shutterstock 132 Svante Ahlsén 133–148 Christer Lotzner 149 Mats Millberg/Infocar AB 150

279

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 279

2026-01-09 09:43:36

Lena Si/Shutterstock 151 Mats Millberg/Infocar AB 152 ChiccoDodiFC/Shutterstock 153 Anne Dillner/Scandinav/TT 154 Mats Millberg/Infocar AB 155–158 Svante Ahlsén 159–160 Mats Millberg/Infocar AB 160–161 Svante Ahlsén 162–164 Mats Millberg/Infocar AB 165 (1) Svante Ahlsén 165 (2) –166 Mats Millberg/Infocar AB 167 Svante Ahlsén 168–170 ArcelorMittal Construction Sverige AB/RISE 171 (1) Sarawuth Sangwandee/Shutterstock 171 (2) Svante Ahlsén 172–184 (1) Viktor Chursin/Shutterstock 184 (2) Svante Ahlsén 185 Dmitry Kalinovsky/Shutterstock 186 Svante Ahlsén 187 Deden Irfandi/Shutterstock 188 Svante Ahlsén 189–200 Elliot Elliot/Johnér 201 Valentin Valkov/Shutterstock 202 (1) Arseniy Shemyakin Photo/Shutterstock 202 (2) astudio/Shutterstock 202 (3) stefan11/Shutterstock 203 (1) Svante Ahlsén 203 (2) astudio/Shutterstock 203 (3) Photobac/Shutterstock 204 (1) Thomas Adolfsén/Scandinav/TT 204 (2) Svante Ahlsén 204 (3,4) Daniel E Beckman/Shutterstock 205 (1) Andriy Solovyov/Shutterstock 205 (2) Peruphotart/Shutterstock 205 (3) Aaron of L.A. Photography/Shutterstock 205 (4) Dynapac 206–207 Andrii Anna photographers/Shutterstock 208 Svante Ahlsén 209–210 Mats Millberg/Infocar AB 211 bogubogu/Shutterstock 212 Mats Millberg/Infocar AB 213–215 Stålmekan 216–217 Mats Millberg/Infocar AB 218 Christer Lotzner 219 (1) Svante Ahlsén 219 (2,3)

4715795_Anläggning_Inlaga.indd 280

Mats Millberg/Infocar AB 220–221 DOKA 222 (1) Mats Millberg/Infocar AB 222 (2) DOKA 223 (1) Mats Millberg/Infocar AB 223 (2) –224 Svante Ahlsén 225–226 (1) Haukon AB 226 (2–4) Svante Ahlsén 227–229 Haukon AB 230 (1) Christer Lotzner 230 (2) Svante Ahlsén 231–233 lusia599/Shutterstock 234 Svante Ahlsén 235–239 (1) Andrey tiyk/Shutterstock 239 (2) Svante Ahlsén 240–242 Virrage Images/Shutterstock 243 Svante Ahlsén 244–245 (1,2) Elmar Langle/Shutterstock 245 (3) Svante Ahlsén 245 (4)–248 Viktollio/Shutterstock 249 Svante Ahlsén 250–252 (1) Boverket 252 (2) Christer Lotzner 253 (1) Svante Ahlsén 253 (2) –265 tkyszk/Shutterstock 266 HiTecherZ/Shutterstock 267 seo byeong gon/Shutterstock 268 Vratislav_Voznik/Shutterstock 269 (1) Kommunförbundet Kalmar län 269 (2) Thierry Hebbelinck/Shutterstock 270 Al More/Shutterstock 271 sockagphoto/Shutterstock 272 LianeM/Shutterstock 273 BluIz70/Shutterstock 274 (1) Tore Allert 274 (2,3)

Omslag: Plattform/Johnér

2026-01-09 09:43:36

Anläggning Nivå 1–3

Den här boken innehåller faktamaterialet för Skolverkets centrala innehåll för ämnet Anläggning, nivå 1−3.

Hållbart byggande är en central del i boken. Nu när vi ska bygga mer hållbart är det viktigt att planera och bygga så att påverkan på miljön blir så liten som möjligt. Hur det kan gå till behandlas i boken.

Arbetsmiljöarbetet inom bygg och anläggning är en viktig del i det dagliga arbetet på en byggarbetsplats och de lagar och regler som styr arbetsmiljöarbetet tas upp.

Ritteknik och mätningsteknik för anläggning finns med och vilka hjälpmedel som finns så att arbetet utförs på ett korrekt sätt.

Regler och föreskrifter för arbete på väg beskrivs i ett kapitel.

Några av de vanligaste materialen och maskinerna för anläggningsarbetet finns med och förklaras, liksom schaktning, sprängning och grundläggning, där regler och utförande beskrivs.

Boken avslutas med en del som tar upp rivningsmetoder, vilket är en viktig del i arbetet som anläggare, eftersom allt fler byggnader behöver byggas om för att möta dagens krav på bland annat energieffektivisering.

Tillsammans med Libers digitala läromedel för ämnet Anläggning nivå 1–3, som bland annat innehåller övningsuppgifter, självtest, fördjupningsuppgifter och prov, har du ett komplett utbildningsmaterial för de teoretiska delarna av det centrala innehållet i ämnet.

På Liber.se finns information om övriga titlar till Bygg- och anläggningsprogrammet.

Best.nr 47-15795-2 Tryck.nr 47-15795-2