9789147156542 by Smakprov Media AB

Förord

Det här läromedlet bygger på Skolverkets centrala innehåll för ämnet hälso- och sjukvård, nivå 2. I kapitel där det är tillämpligt synliggörs koppling till kapitel i nivå 1. På liber.se finns en nedladdningsbar översikt som visar progressionen mellan innehållet i nivå 1 och nivå 2. Boken innehåller kunskap om folkhälsa och hygienrutiner. Ett stort fokus ligger på riskfaktorer, symtom, diagnoser och behandling av vanliga sjukdomstillstånd samt skador.

Boken tar också upp praktisk kunskap om bemötande och kommunikation, människors reaktioner vid kriser samt etiska frågeställningar. För att vården ska fungera kring en person behöver all vårdpersonal kunna planera, genomföra och dokumentera med patientens bästa i centrum. Ett kapitel beskriver personcentrerad vård.

Vissa sjukdomstillstånd kan bli akuta, ibland så allvarliga att patienten drabbas av hjärtstopp. Då är hjärt–lungräddning avgörande för att kunna rädda personens liv. I den här boken finns ett kapitel om hjärt–lungräddning (HLR) för sjukvårdspersonal samt barn-HLR.

Varje kapitel innehåller fallbeskrivningar att reflektera över, repetitionsfrågor, fördjupningsuppgifter, sammanfattningar, APL-uppgifter och tips på länkar för att läsa mer.

Innehåll

Droger 41

2

Personcentrerad vård 46

Relationen mellan vårdgivare

och patienter förändras 48

Vad innebär personcentrerad vård? 49

Fördelar med personcentrerad vård 56

Att arbeta i team 58

Lagar 59

Informationsplikt 60

Vanliga sjukdomar

och skador – symtom, diagnos och behandling 66

Inledning 68

Sjukdomar i andningsorganen 68

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) 68

Sjukdomar i mag–tarmkanalen 71

Gallsten 71

Tarmvred 73

Blindtarmsinflammation 75

Magsår 76

Inflammerade tarmfickor 77

Ulcerös kolit 78

Cancersjukdomar 80

Godartade tumörer 80

Elakartade tumörer 80

Vanliga cancerformer 81

Behandling mot tumörer 84

Behandling mot smärta 87

Biverkningar av behandlingen 88

Sjukdomar i hjärnan och nervsystemet 90

Parkinsons sjukdom 90

Multipel skleros (MS) 92

Infektionssjukdomar 94

Sepsis 95

Hepatit 100

Hiv 102

Artros 105 3

Reumatiska sjukdomar 104

Reumatoid artrit (RA) 104

Hudsjukdomar 107

Psoriasis 107

Sjukdomar i könsorganen 109

Endometrios 109

Förstorad prostata 110

Olyckor och skador 112

Skelettskador 112

Fraktur 112

Höftledsfraktur 115

Fraktur i handled och underarm 117

Blödning 121

Skallskador 126

Brännskador 129

Förgiftningsolyckor 131

Smärta och smärtbehandling 138

Smärta 140

Olika typer av smärta 141

Att ha ont 144

Undersökning och utredning 146

Behandling 148

Smärtmottagning 155

Hygienrutiner för specifika smittor 160

Smittor inom vård och omsorg 162 4 5

Planering och genomförande av hälso- och sjukvårdsuppgifter 190

Hälso- och sjukvårdsuppgifter 193

Medicintekniska produkter 193

Blodprov 194

Kapillärt blodprov 194

Mäta P-glukos 195

Venöst blodprov 197

Blododling 201

Prov från näsa och svalg 203

Prov från näshålan 203

Svalgprov 204

Sondmatning 205

Ge insulin 210

Delegering för att ge insulin 210

Insulin 211

Ge insulin med insulinpenna 213

Sugning av övre luftvägar 214

Dränage 217

Hantering av dränage 218

Stomi 220

Typer av stomi 220

Typer av stomipåsar 221

Att sköta en stomi 223

Byte av stomi 224

Sätta urinkateter 225

Typer av urinkatetrar 227

Sätta kvarliggande kateter (KAD) 228

Ta bort en kvarliggande kateter 231

Sätta intermittent kateter (tappningskateter) 232

Hjärt–lungräddning 238

Hjärtstopp 240

Varningssignaler 241

Vuxen-HLR för sjukhuspersonal 242

Vård efter hjärtstopp 243

Barn-HLR 244

Pre- och postoperativ vård 310

Preoperativ vård – förberedelser 312

Vårdplanering 316

På operationsdagen 317

Överrapportering 318

Undersköterska på operationsavdelning 319

situationer 284

Assisterande uppgifter 290

Att assistera 292

Aseptisk teknik 293

Steril rutin 294

Ren rutin 294

Suturering 296

Ryggvätskeprov 302

Postoperativ vård – omvårdnad och kontroller 321

Komplikationer efter operationen 327

Grundläggande näringslära 336

Kolhydrater 336

Fett 341

Proteiner 342

Vitaminer 343

Mineraler 346

Kostmönster 348

Energi- och näringsbehov 351

När vi åldras 353

Behov av näring och energi vid sjukdom 353

Riskbedömning och nutritionsstatus 356

Mat vid sjukdom 359

Kosttillägg 361

Parenteral och enteral näringstillförsel 362

Vatten 363

Upplevelse av hälsa

Det finns många olika sätt att förklara vad hälsa är.

Världshälsoorganisationen (WHO) var tidigt inne på de här tankarna. Enligt WHO kan hälsa definieras så här:

”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom eller funktionsnedsättning.

BRA

sjuk mår bra frisk mår bra

sjuk mår dåligt frisk mår dåligt

MÅR DÅLIGT

Hälsa handlar inte bara om att vara frisk eller sjuk, utan också om hur vi upplever vår hälsa. En människa kan ha en sjukdom och känna att hen mår bra, medan en människa som är frisk också kan må dåligt. Hälsokorset är ett sätt att beskriva detta.

FALLBESKRIVNING

Eva

Eva är frisk och fri från sjukdomar, men hon har en dotter som har en ätstörning och har gått ner i vikt mycket på senare tid. Eva har svårt att koncentrera sig på jobbet, sover dåligt och oroar sig ständigt för sin dotter.

Reflektera

Var tror du att Eva befinner sig i hälsokorset?

WHO (World Health Organization)

Världshälsoorganisationen, en del av FN (Förenta Nationerna) som arbetar med hälsofrågor

FRISK

MÅR

dopning att använda olagliga hormonpreparat eller läkemedel för att till exempel bli starkare

Hälsa på individnivå

Vår hälsa påverkas av många faktorer, ofta flera saker

samtidigt. Hälsan påverkas bland annat av:

E ålder, kön och gener

E levnadsvanor

E tillgång till hälso- och sjukvård

E relationer och socialt stöd

Riskfaktorer för ohälsa

E boende

E arbetslöshet

E arbete och arbetsmiljö

E utbildning

E ekonomi.

När det gäller levnadsvanor finns olika riskfaktorer för ohälsa som ökar risken för att bli sjuk. Några av de vanligaste är:

E tobaksbruk

E alkoholkonsumtion

E fysisk inaktivitet och stillasittande

E ohälsosamma matvanor

E övervikt och obesitas (fetma)

E narkotikabruk

E dopning

E läkemedelsberoende

E spelberoende

E stress.

Hälsa på gruppnivå

Barn och unga

Hur man mår som barn eller ung påverkar ens hälsa hela livet. Därför är det viktigt att alla barn och unga får en så god hälsa som möjligt.

Internationella jämförelser visar att de flesta skolbarn i Sverige tycker att de har goda sociala relationer. De flesta säger också att de har en god hälsa och att de mår bra.

Användningen av alkohol och tobak minskar och vissa matvanor har blivit bättre.

Men det finns utmaningar, som i de flesta länder. Skolstressen ökar, framför allt bland de äldre barnen. Att använda mobiltelefon och andra skärmar under lång tid ger mindre tid till

Barn och ungdomar rör på sig för lite. Det har bland annat gjort att andelen överviktiga barn och ungdomar har ökat de senaste decennierna.

medellivslängd den genomsnittliga ålder en person vid födseln förväntas uppnå

familj, vänner och andra aktiviteter. Det gör också att man sitter still i stället för att röra sig. Många barn och ungdomar rör på sig för lite. Sverige hamnar i botten när det gäller hur många skolbarn som är tillräckligt fysiskt aktiva, enligt en enkätundersökning som WHO har gjort. Barns hälsovanor jämfördes i 45 länder i Europa och Nordamerika (Health behaviour in school-aged children, WHO 2021/22). Med fysiskt aktiv menar man minst 60 minuter fysisk aktivitet om dagen. Bara 14 procent av flickorna och 24 procent av pojkarna i åldern 11–13 år uppnår det målet.

Bland äldre skolbarn är det fem gånger så många som har obesitas (fetma) jämfört med på 1990-talet. Övervikt och obesitas ökar risken för ohälsa.

Allt fler barn och ungdomar har också psykosomatiska symtom som huvudvärk, sömnsvårigheter, oro och nedstämdhet. Flickor och pojkar mår ungefär lika bra när de går i mellanstadiet och är ungefär lika nöjda med livet. Men under högstadiet försämras framför allt flickors psykiska hälsa. Därför är detta en prioriterad grupp i folkhälsoarbetet.

Äldre personer

Människor lever längre än tidigare och medellivslängden i befolkningen ökar. Att bli äldre kan innebära olika saker för olika människor. En del känner sig friska och kan njuta av att få bestämma över sin tid utan att behöva ta hänsyn till ett arbete. Andra har sjukdomar eller en dålig ekonomi som begränsar livet. Det är med andra ord en grupp med väldigt olika förutsättningar.

Det är också en tid i livet när många förändringar kan ske, till exempel att man förlorar sin livspartner eller att man får en ny roll i livet, som mor- eller farförälder. Många människor psykosomatiska symtom kroppsliga symtom som beror på psykiska faktorer

som går i pension förlorar delar av sin identitet och sociala gemenskap. Att dessutom förlora vänner eller behöva flytta till ett nytt boende kan påverka hälsan hos äldre personer.

Personer med funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättning har som grupp sämre livsvillkor och hälsa. Människor med funktionsnedsättning får inte diskrimineras. De ska ha samma möjligheter att delta i samhället som personer utan funktionsnedsättning.

Hbtqi-personer

Hbtqi står för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queerpersoner och intersexpersoner. Forskning visar att bland hbtqi-personer är det fler som har sämre hälsa än hos heterosexuella personer. Hbtqi-personer utsätts fortfarande för fördomar, diskriminering och våld.

Asylsökande

Att behöva fly från sitt land kan påverka hälsan på många olika sätt. Vuxna som är asylsökande eller saknar tillstånd att vistas i Sverige ska få akut vård och annan vård som inte kan vänta på samma villkor som svenska medborgare. Det är läkaren som bestämmer vilken vård som inte kan vänta. Det gäller också mödravård, abort och preventivmedelsrådgivning. Asylsökande barn och ungdomar under 18 år har samma rättigheter till sjukvård och tandvård som andra barn som bor i Sverige. Alla nyanlända ska få ett erbjudande om hälsoundersökning.

funktionsnedsättning nedsatt förmåga att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt

Många äldre personer har god hälsa. På 100 år har medellivslängden ökat med mer än 25 år.

Folkhälsa i befolkningen

När det gäller hur en enskild person mår pratar man om hälsa. Med folkhälsa menar man däremot hälsa, sjuklighet och dödlighet i hela befolkningen. En god folkhälsa handlar inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt. Den ska också vara så jämnt fördelad som möjligt i hela befolkningen.

I stället för att vara inriktad på att enbart bota sjukdomar innebär folkhälsoarbete att man arbetar med att förebygga sjukdom och främja hälsa.

Folkhälsan har förbättrats

Medellivslängden i Sverige har ökat mycket de senaste 200 åren. I början av 1800-talet levde människor i genomsnitt 35–40 år. I början av 1900-talet levde människor i genomsnitt 55–60 år.

År 2023 var medellivslängden för kvinnor lite mer än tre år längre än för män. Kvinnor levde i genomsnitt tills de blev 84,9 år och män tills de blev 81,6 år.

Det är många olika saker som gör att vi har fått en bättre hälsa och att vi lever längre. En ökad levnadsstandard med bättre mat, bättre skolhälsovård och bättre kunskap om hygien är några förklaringar. Vaccination, läkemedel och effektivare behandlingar mot sjukdomar är också viktiga saker som har gett bättre folkhälsa.

Ojämlik hälsa

Det finns fortfarande stora ojämlikheter i hälsa, framför allt mellan olika socioekonomiska grupper (grupper med olika utbildning, yrken och inkomstnivå). Vissa yrkesgrupper har större ohälsa, till exempel de som har stressiga arbeten och arbeten där de har liten kontroll över sin situation. Arbetslöshet ökar också risken för ohälsa.

Vilken samhällsgrupp man tillhör påverkar risken för både smittsamma och icke smittsamma sjukdomar. Hjärtinfarkt är exempelvis vanligare hos personer med låg utbildning och låg inkomst, än hos personer med hög utbildning och hög inkomst. Infektionssjukdomar, som tuberkulos och covid-19, sprids snabbare i områden där många bor på en liten yta.

Ojämlikhet kan också bero på att människor har olika möjligheter att påverka sina liv och göra val som är bra för hälsan. Skillnaderna förstärks ofta, eftersom den som har mer resurser från början får bättre möjligheter att öka dem och därmed förbättra sin hälsa ytterligare.

Att mäta hälsa

Det är viktigt att försöka mäta om olika insatser gör någon nytta. Att mäta hälsa är svårt och därför får man ofta nöja sig med att mäta andra saker, som livslängd, levnadsvanor eller dödsorsaker.

Några begrepp som används när man mäter hälsa eller ohälsa och som ofta används i studier är:

E Epidemiologi betyder att man studerar olika sjukdomar i befolkningen och vad som orsakar dem.

E Morbiditet är hur vanlig en sjukdom är i en befolkning. Det kan uttryckas som antal sjuka personer per 100 000 personer och år.

E Mortalitet betyder dödlighet. Om mortaliteten i en sjukdom är 20 procent betyder det att 20 procent av dem som får sjukdomen dör av den.

E Incidens mäter antalet nya sjukdomsfall under en viss period, till exempel hur många som blir sjuka i stroke under en viss tidsperiod.

E Prevalens anger hur många i befolkningen som har en sjukdom eller en riskfaktor vid en viss tidpunkt. Prevalens mäts i procent – exempelvis hur många procent av Sveriges vuxna befolkning som röker.

E Risk handlar om risken eller sannolikheten att en viss händelse ska inträffa.

Folkhälsomyndigheten mäter regelbundet förändringar i hälsa med den nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor?”. Det är en befolkningsundersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor.

REGISTER FÖR ATT MÄTA FOLKHÄLSA

Det finns många kvalitetsregister som används för att mäta resultat av olika behandlingar, som läkemedel eller operationer. Med hjälp av registren går det också att jämföra resultaten från olika sjukhus i landet. Då kan man se om vården skiljer sig åt i olika regioner. Registren används för att exempelvis följa upp effekten av nationella vaccinationsprogram och att förbättra hälso- och sjukvården.

Vissa kvalitetsregister rapporterar också in patienternas levnadsvanor som rökning och fysisk aktivitet. Ett exempel på det är SEPHIA-registret som följer upp patienter som har haft hjärtinfarkt.

Folksjukdom

En folksjukdom är en sjukdom som många i befolkningen har och som påverkar befolkningens hälsa mycket. Sjukdomar som i dag räknas som folksjukdomar i Sverige är bland annat:

E sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel hjärtinfarkt och stroke

E vissa cancersjukdomar, till exempel cancer i bröst, prostata, tjocktarm och ändtarm

E diabetes

E psykisk ohälsa.

Psykisk ohälsa bland unga har ökat de senaste åren, framför allt depression och ångest.

diagnos

talar om vilken sjukdom eller vilket tillstånd patienten har suicidprevention förebygga självmord

Psykisk ohälsa har ökat sedan 1980-talet. Framför allt gäller det depression, ångest och stress. På senare år har också många fler än tidigare fått diagnos för olika neuropsykiatriska tillstånd, till exempel ADHD och autismspektrumtillstånd (AST). Ett neuropsykiatriskt tillstånd är en medfödd funktionsnedsättning som innebär att personen tänker, löser problem och hanterar information på ett annorlunda sätt. Sverige har en strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Den heter Det handlar om livet och stäcker sig från 2025 till och med år 2034.

Folkhälsoarbete på olika nivåer

hälsoklyftor skillnader i befolkningens hälsa

Folkhälsoarbete handlar om åtgärder som skapar en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Syftet är att fler människor får vara friska längre och att sjukvården blir mindre belastad. Regeringen har som mål att hälsoklyftorna ska försvinna. Det räcker inte med en bra sjukvård för att ett land ska ha en frisk befolkning. Det är också viktigt hur människor bor, om de arbetar, hur de har det på arbetet och vad de gör på sin fritid. Levnadsvanor, relationer till andra och ekonomi är också viktigt för människors hälsa.

Det finns åtta folkhälsopolitiska målområden som är en grund för folkhälsoarbetet:

1. Det tidiga livets villkor. Det är viktigt att alla barn får en trygg start i livet för att må bra även som vuxna. Det börjar redan när fostret ligger i magen. Därför är det viktigt att det finns en jämlik mödravård och barnhälsovård och en likvärdig förskola med bra kvalitet. Att stärka föräldrar i sin roll kan också främja en positiv utveckling hos barnen.

2. Kunskaper, kompetenser och utbildning. Det finns ett starkt samband mellan hälsa och utbildningsnivå. Ju högre utbildningsnivå, desto bättre hälsa. Tvärtom är det också viktigt med en god hälsa för att kunna lära sig. Barns skola och utbildning är därför viktig och ska vara lika bra, var barnen än bor. Skolan ska tidigt hitta elever som har svårt i skolan och ge dem stöd.

3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö. Att ha ett arbete är viktigt för hälsan, bland annat för att få en inkomst och rutiner. En god arbetsmiljö handlar om många saker: lokaler, utrustning, arbetsbelastning och relationer till kollegor och chefer. Ledarskapet spelar också en stor roll. Trygga anställningsvillkor är också viktiga. Personer som är arbetslösa har ofta sämre hälsa än de som arbetar. Det är därför viktigt att minska arbetslösheten.

4. Inkomster och möjligheter till försörjning. Människors ekonomiska och sociala trygghet är viktiga för hälsan. Högre inkomst betyder ofta bättre hälsa och ett längre liv.

Det är viktigt att det finns sociala trygghetssystem för grupper som är särskilt utsatta och har dålig ekonomi.

5. Boende och närmiljö. Att ha ett bra boende är en viktig förutsättning för en bra hälsa. Utan det är det svårt att klara övriga delar av livet, till exempel utbildning och arbete. Det är viktigt att bygga bostadsområden som har en trygg och trivsam närmiljö. På så sätt uppmuntrar omgivningen till att hälsosamma val, som att cykla eller gå till skolan och vara ute i naturen.

6. Levnadsvanor. Levnadsvanor är viktiga för hälsan. De beror på bland annat ekonomi, utbildning och den sociala miljön. En del levnadsvanor ökar risken för sjukdom. Det är viktigt att kunna välja hälsosamma levnadsvanor. Man behöver också leva i en god miljö och ha möjlighet till bra aktiviteter. Hälso- och sjukvården och omsorgen behöver kunna arbeta förebyggande.

Bilden illustrerar de åtta målområdena för folkhälsoarbetet. Källa: Folkhälsomyndigheten

7. Kontroll, inflytande och delaktighet. Att ha kontroll över sitt liv, känna sig trygg och vara delaktig i samhället är viktigt för en god hälsa. Det handlar om frågor som demokrati och mänskliga rättigheter och att minska diskriminering och kränkande behandling. Hälsan påverkas också av att få bestämma över sin identitet, kropp och sexualitet. Det är en förutsättning för människors hälsa, jämställdhet och välbefinnande.

8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvården bör erbjuda den vård som ger den bästa hälsan utifrån de resurser som finns. Människor ska ha samma villkor för att söka vård. Hur människor bemöts i vården kan i sig vara hälsofrämjande. Hälso- och sjukvårdens hälsofrämjande arbete ska stödja människors förutsättningar att ta hand om sin hälsa. Att minska skillnaderna i befolkningens tandhälsa är också viktigt.

Grunden i allt folkhälsoarbete är människors lika värde. Folkhälsoarbete består av två delar:

E att förebygga sjukdom (prevention)

E att främja hälsa (promotion).

Att förebygga sjukdom

Att arbeta förebyggande betyder att man försöker förhindra att sjukdom, skador eller andra problem uppstår. Man brukar säga att man arbetar preventivt. Exempel på preventivt arbete är vaccination, att stärka den psykiska hälsan, information om hygien och stöd till att sluta röka. Det kan också handla om att undvika att ta antibiotika i onödan eller informera ungdomar om att använda kondom vid sexuella kontakter.

En stor del av folksjukdomarna går att undvika eller skjuta upp genom hälsosamma levnadsvanor. Därför är det viktigt att även arbeta sekundärpreventivt. Det handlar om att upptäcka sjukdom tidigt och att minska risken att en person blir sjuk igen.

Vaccinationer mot olika sjukdomar ingår i folkhälsoarbetet. Alla barn erbjuds vaccinationer som skyddar mot allvarliga sjukdomar som polio, mässling och livmoderhalscancer.

norm oskriven regel

Att främja hälsa

Att främja hälsa betyder att stärka och behålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Hälsofrämjande insatser innebär att skapa miljöer och ge människor förutsättningar att ta kontroll över det som får dem må bra, till exempel fysisk aktivitet, bra mat, sömn, trygghet och gemenskap. Det handlar om att göra det lätt att välja det som är bra för hälsan i skolan, på arbetsplatser och i samhället.

Friskfaktorer är sådant som hjälper oss att behålla eller förbättra vår hälsa. De kan också kallas skyddsfaktorer. Några exempel är trygga bostadsområden, goda relationer med familj och vänner samt att vara fysiskt aktiv. För att arbeta hälsofrämjande behöver man veta vilka skyddsfaktorer som finns och hur de kan stärkas.

Att förändra levnadsvanor

Tidigare försökte man ofta förbättra människors levnadsvanor genom att informera om vad som är farligt för hälsan. Man trodde att om människor får veta hur farligt det är att röka så kommer de att sluta. Men forskning har visat att den metoden inte fungerar. Våra beteenden påverkas av mycket annat än bara kunskap. Det handlar till exempel om vilken grupp vi tillhör och vilka normer gruppen har. Vi människor är flockdjur, och vi vill bli omtyckta och accepterade av dem som är runt omkring oss.

Vi gör gärna som andra gör. De flesta börjar nog inte röka eller dricka för att de tycker om det, utan för att andra som de ser upp till gör det.

En metod som används mer och mer för att påverka patienters levnadsvanor är motiverande samtal, MI (motivational interviewing). Med MI försöker man undvika att bara informera.

I stället lyssnar man på vad personen vill och försöker stärka motivationen att förändra ett beteende. Det är mer framgångsrikt än att tala om för en person vad hen ska göra. Man dömer

I motiverande samtal lyssnar du på vad personen själv vill och säger sig behöva.

inte, utan man har ett empatiskt förhållningssätt. Alla människor är olika, med olika perspektiv och erfarenheter, och kommer från olika bakgrunder.

FALLBESKRIVNING

Patricia

Patricia är 39 år och ensamstående med tre barn. Jobbet är stressigt och när hon kommer hem har hon svårt att orka laga näringsriktig mat. Hon orkar inte säga emot när barnen tjatar om att få mat som är onyttig.

Patricia har känt sig trött och hängig en tid. På vårdcentralen visar proverna att hon har fått diabetes typ 2. Hon får råden att motionera regelbundet, äta nyttig mat och att inte stressa.

Patricia säger att det inte går, det kommer inte att fungera hemma.

Reflektera

1. Vad tänker du om Patricias situation, hennes riskfaktorer och friskfaktorer?

2. Fundera över hur du kan bemöta Patricia med tanke på hennes motstånd mot att ändra sina levnadsvanor.

3. Vad tror du att ditt bemötande betyder för Patricia?

empatiskt förhållningssätt att kunna leva sig in i andra personers situation

Till stöd för folkhälsan

Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten är en statlig myndighet som har ansvar för att samordna folkhälsoarbetet i Sverige.

Deras uppdrag är att stödja samhällets arbete med att främja en god och jämlik hälsa, förebygga sjukdomar och skydda mot olika former av hälsohot och arbeta för att förhindra smittspridning. I uppdraget ingår att sprida kunskap i samhället och att utveckla metoder för bättre hälsa.

Folkhälsomyndigheten uppmärksammar särskilt de grupper som löper störst risk att drabbas av ohälsa. Du kan läsa mer om vad myndigheten arbetar med på folkhalsomyndigheten.se.

Kommuner och regioner

Kommunerna sköter bland annat skolorna, vården för de äldre, socialtjänsten, räddningstjänsten och stöd för personer med funktionsnedsättning.

Det som tidigare kallades för landsting heter nu region. Regionerna är de som ansvarar för hälso- och sjukvården.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) är en medlems- och arbetsgivarorganisation för kommuner och regioner. SKR ger stöd, råd och kunskap i arbetet med att utveckla välfärden och är en mötesplats för kommuner och regioner. SKR företräder kommuner och regioner i dialog och förhandlingar med staten och förmedlar fakta om förhållandena i kommuner och regioner.

SKR stödjer utvecklingen av en god, nära och tillgänglig hälso- och sjukvård. Varje år tar SKR fram rapporten Öppna jämförelser, som beskriver läget och utvecklingen inom hälsooch sjukvården. Syftet är att skapa en överblick och jämföra olika regioners resultat.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen är en statlig myndighet. De arbetar bland annat med att:

E ta fram statistik, riktlinjer, kunskap och stöd till vården

E följa upp hur vården fungerar när det gäller till exempel väntetider och tillgänglighet

E ta fram föreskrifter och allmänna råd.

De ansvarar också för ett antal register, till exempel dödsorsaksregistret och cancerregistret.

Inspektionen för vård och omsorg (Ivo)

Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) är en statlig myndighet som utreder anmälningar och felbehandlingar inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Det är för att den vård och omsorg som ges i Sverige ska vara säker och bra, och för att den ska följa lagar och regler.

Lagstiftning

Lagar kan hjälpa att skapa förutsättningar för god hälsa och är en del i folkhälsoarbetet. Rökförbud på restauranger och i offentliga miljöer är ett bra exempel på detta. Förbud mot att sälja alkohol till ungdomar under 20 år är ett annat exempel. Här följer exempel på andra lagar som har betydelse för människors hälsa.

E Hälso- och sjukvårdslagen anger att för att uppfylla kraven på en god vård ska hälso- och sjukvården vara av god kvalitet med bra hygien (för att undvika infektioner), vara trygg och säker. Den ska också vara tillgänglig och respektera att patienten har rätt att bestämma över sig själv. Hälso- och sjukvårdslagen har utvecklats från att handla om sjukvård till att också inkludera hälsofrämjande insatser.

patientsäkerhet att patienter inte skadas i samband med hälso- och sjukvårdande åtgärder

E Patientsäkerhetslagen handlar om patientsäkerhet och hur vården ska vara för att minska risken för att patienten skadas i vården.

E Smittskyddslagen är till för att förhindra att människor smittas av farliga sjukdomar. Enligt smittskyddslagen måste personal inom hälso- och sjukvården anmäla när en person har smittats av vissa smittsamma sjukdomar. Det gäller sjukdomar som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom eller svårt lidande, eller få andra allvarliga konsekvenser. De kallas för allmänfarliga sjukdomar. Några exempel på allmänfarliga sjukdomar är hepatit A–E, klamydia, hiv, campylobacter och kolera.

Vaccination av värnpliktiga mot smittkoppor 1963. Den slutade man med i Sverige 1976, eftersom vaccination hade utrotat sjukdomen.

E Livsmedelslagen är till för att skydda konsumenterna mot skadliga och ohälsosamma livsmedel.

E Socialtjänstlagen handlar om de skyldigheter som samhället har när det gäller social trygghet och stöd för individer.

E Arbetsmiljölagen ska förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och bidra till en god arbetsmiljö.

Levnadsvanor

Våra levnadsvanor har stor betydelse för hälsan. I Hälso- och sjukvård, nivå 1 beskrivs olika levnadsvanor som risk- och friskfaktorer för hälsan. Några levnadsvanor är direkt skadliga, som tobaksbruk, riskbruk av alkohol och andra droger, för lite fysisk aktivitet, stillasittande och för mycket stress.

Hälsofrämjande levnadsvanor

Hälsofrämjande levnadsvanor är vanor som gör att vi mår bra nu och på lång sikt. De känns igen på att de är regelbundna, hållbara och möjliga att följa i vardagen. I praktiken handlar det bland annat om att röra på sig, äta näringsrik mat i lagom mängd, sova tillräckligt, hantera stress och ha goda relationer. Det handlar också om att ha socialt stöd om det behövs. Med fysisk aktivitet menas att röra på sig i vardagen, att träna styrka och kondition och att undvika att vara stillasittande för lång stund. Rekommendationerna för vuxna upp till 65 år, är att vara aktiva så att pulsen går upp 150–300 minuter per vecka. Det är också viktigt att träna musklerna och rekommendationen är minst två dagar i veckan.

Tallriksmodellen

finns i tre varianter och visar hur stor andel kolhydrater, grönsaker/ rotfrukter och protein som är lämplig. Bilden ovan gäller personer som rör på sig enligt rekommendationerna.

För äldre gäller samma råd som för vuxna, men det är också extra viktigt att träna balans, styrka och rörlighet minst tre dagar i veckan. Fysisk aktivitet är lika viktig för barn som för vuxna. Barn behöver röra på sig så att de får upp pulsen 60 minuter per dag.

Livsmedelsverket har tagit fram kostråd som är baserade på nordiska näringsrekommendationer (NNR). Mat som är bra för hälsan innehåller mycket grönsaker, frukt, fullkorn, bönor, fisk och oliv- eller rapsolja. Tallriksmodellen kan användas för att visa hur mycket som är lagom att äta från olika livsmedelsgrupper.

Att hantera stress

Att uppleva stress är en del av livet. Det är också individuellt vad en person upplever som stressigt. Att få barn eller att gå i pension kan en person tycka är underbart, medan en annan tycker att det är stressande.

Stress uppstår ofta i situationer som kräver något extra, och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge kan kroppen ta skada. Detta gäller även vid så kallad positiv stress, till exempel då man kan jobba utan paus i många timmar med något man tycker är intressant. Därför är det en viktig levnadsvana att kunna hantera stressen, till exempel med återhämtning och vila.

Höga krav och brist på kontroll kan göra att man blir kroniskt stressad.

Olika typer av stress

När något påverkar oss negativt genom att orsaka stress kallas det på vetenskapligt språk för en stressor Vissa typer av stressorer kallas kroniska. Precis som vid kroniska sjukdomar påverkar kroniska stressorer en människa under mycket lång tid. Till kroniska stressorer hör bland annat dålig ekonomi och posttraumatisk stress, som kan drabba den som har varit med om en traumatisk händelse.

Negativ stress kan upplevas hos människor som har höga krav från andra eller på sig själv, och som samtidigt känner att de saknar kontroll över sin tillvaro.

Ju högre krav och ju mindre kontroll vi har, desto mer stress känner vi. Hälso- och sjukvårdspersonal är exempel på en yrkesgrupp där många kan uppleva stress. Det går inte alltid att kontrollera hur många patienter som behöver vård. Den som arbetar i sjukvården måste samtidigt följa rutiner och hålla tider och bemöta oroliga patienter och närstående.

stressor något som orsakar stress

Personer som arbetar i hälso- och sjukvården upplever ofta stress.

adrenalin, noradrenalin och kortisol

hormoner som utsöndras vid rädsla, stress och ansträngning

insulin ett hormon som fungerar som en nyckel och låser upp cellen för glukos som finns i blodet

Etisk stress kan uppstå om arbetet innebär att man inte kan arbeta på ett sätt som stämmer överens med ens värderingar. Att man inte hinner ge den omvårdnad som patienten skulle behöva kan till exempel bero på tidsbrist eller brist på resurser.

Det finns stressorer som drabbar oss dagligen. Det är oftast småsaker, som att missa bussen eller att skrivaren på jobbet krånglar. För vissa personer kan småsaker upplevas väldigt stressande.

Stressreaktioner

Det händer många olika saker i kroppen när man blir stressad. Pulsen ökar, blodtrycket går upp och blodet koagulerar (levrar sig) snabbare. Det här är naturliga reaktioner för att man ska kunna försvara sig, fly eller stoppa en blodförlust om man blir skadad.

Dagens stress ser ofta annorlunda ut än när människan utvecklades som art. Det är inte längre vilda djur vi råkar ut för. I stället är det ofta tidsbrist eller känslomässiga problem av olika slag som sätter i gång våra stressreaktioner. Det kan vara problem på jobbet, i nära relationer eller annat som oroar oss. Det blir skadligt för kroppen om stressen pågår under en längre tid utan att man har möjlighet till återhämtning och vila.

Långvarig stress och psykisk ohälsa, till exempel depression eller ångest, påverkar kroppen på flera sätt:

E Nivåerna av stresshormoner ökar. Adrenalin, noradrenalin och kortisol är stresshormoner som påverkar hjärtrytmen och blodtrycket. Kortisol motverkar effekten av insulin och kan ge förhöjda blodglukosnivåer.

E Levnadsvanor kan påverkas negativt. Om man är stressad, orolig eller deprimerad är det vanligt att man inte har tid eller ork att ta hand om sig själv. Då är det lätt att ta till snabba lösningar, som att äta snabbmat, använda alkohol eller nikotin för att slappna av eller avstå från fysisk aktivitet.

Testa stressen

Frågorna i formuläret kan användas av både personal och patienter och visar på stress i vardagen. De frågor man svarar ”nästan aldrig” eller ”ibland” på visar att det inte är några stora problem med stress. Om man svarar ”ofta” eller ”nästan alltid” på någon fråga kan man fundera över varför det är så och om det går att göra något för att minska stressen. För att få mer insikt i vad stress innebär och vad patienterna kan ha problem med är det bra om du funderar över din egen stress. Pröva gärna att fylla i formuläret på nästa sida själv innan du låter patienterna besvara frågorna.

Övningar för att minska stressen

De flesta människor stressar ibland eller retar upp sig i onödan över småsaker. Den som är stressad har ofta bråttom att hinna med allt och ökar därför tempot. Då kan det minska stressen att försöka göra saker långsammare. Här är några exempel på det:

E Försöka gå, tala och äta sakta, särskilt de gånger man inte behöver skynda sig.

E Sitta kvar vid matbordet en stund efter måltiden.

E Tala långsammare och med lägre röst.

E Ställa sig i en lång kö och tänka att det får ta den tid det tar.

E Lära sig någon form av avslappningsövning eller andningsövning och använda den för att bryta stressen.

Vardagslivets stress

1 Jag känner mig tidspressad.

2 Jag rör mig snabbt som om jag hade bråttom.

3 Jag kommer på mig själv med att skynda mig även när jag egentligen har gott om tid.

4 Jag gör två eller fler saker samtidigt.

5 Jag går på högvarv och driver på mig själv.

6 Jag blir lätt otålig på människor som gör saker långsamt.

7 Jag har svårt att ”göra ingenting”.

8 Jag äter fort och är den som är färdig först.

9 Jag pratar fort och med starkt eftertryck.

10 Jag faller andra i talet.

11 När jag talar med andra tänker jag på annat än det vi talar om.

12 Jag tycker mycket illa om att stå i kö.

13 Folk i min omgivning säger åt mig att varva ner och ta det lugnare.

14 Jag tävlar med mig själv och andra.

15 Jag får utbrott av ilska och irritation.

16 Jag känner mig irriterad eller upprörd inombords.

17 När jag talar med andra vill jag gärna få sista ordet och övertyga de andra om att jag har rätt.

18 Jag blir irriterad på människor som är fumliga eller slarviga.

19 Jag blir irriterad över de fel som andra begår.

20 Jag blir irriterad på andra bilister.

Den som lätt blir arg eller irriterad på småsaker kan försöka tänka: ”Är det som retar upp mig så viktigt egentligen?” Man kan försöka se saker ur ett annat perspektiv, till exempel: ”Den långsamma damen i kön framför, som tar tid på sig för att få fram plånboken och dessutom småpratar med kassörskan – det kanske är hennes enda kontakt med en annan människa den här dagen.”

Man kan tänka att man har ett val mellan att bli arg eller att låta bli. Det är bra att fundera över vilka situationer som egentligen inte är viktiga, men som brukar väcka ilska. Man kan bestämma sig för att inte gå in i känslan när de situationerna dyker upp, utan försöka hålla sig lugn i stället. Det kräver lite träning, men det går!

Förändra det som är viktigt och går att förändra. Det är bra att försöka acceptera det som inte går att förändra.

Slappna av

Det finns olika metoder för att slappna av. Det finns också kurser i avslappning, till exempel i yoga, meditation och mindfulness. Mycket finns tillgängligt i olika appar och på internet.

Det är viktigt med pauser, särskilt om du har ett stressigt arbete.

Det här är en enkel avslappningsövning. Man behöver inte blunda, sitta eller ligga ner utan kan göra övningen var som helst och när som helst:

E Ta ett djupt andetag … håll andan en liten stund … och andas sedan ut medan och tänk orden ”slappna av”.

E Det är bra att försöka vara uppmärksam på var man är spänd. Vanliga ställen är käkarna, nacken och axlarna. Man kan försöka att släppa spänningen genom att låta axlarna sjunka ner och slappna av i käkarna.

FALLBESKRIVNING

Sara

Sara är 48 år och när hon gjorde en rutinkontroll på vårdcentralen upptäcktes att hon hade för högt blodtryck: 160/105 mmHg. Sara röker inte och är normalviktig. Hon tycker om att röra på sig och äter nyttigt. Hon tror själv att stress kan vara orsaken till det höga blodtrycket.

Sara jobbar som mellanchef på en bank. Jobbet är stressigt och det är många konflikter i personalgruppen. För ett par dagar sedan kom en av medarbetarna in på Saras kontor. Medarbetaren var missnöjd med sin lön och var riktigt otrevlig. Sara kände att hjärtat började slå väldigt fort och hon blev nästan yr i huvudet. Hon var tvungen att lägga sig och vila.

Sara vaknar ofta för tidigt på morgonen och kan inte sluta tänka på jobbet. Hennes man har lite svårt att förstå hennes problem och blir mest irriterad när hon pratar om jobbet.

Reflektera

1. Vad tänker du om Saras arbetssituation?

2. Vad tänker du om hennes blodtryck?

3. Har hon några friskfaktorer?

4. Vilka riskfaktorer ser du?

Beroende

Beroende är ett begrepp som brukar användas i samband med bland annat spel och substanser. Substanser är ett samlingsnamn för tobak, alkohol, droger och narkotikaklassade läkemedel. En person kan vara beroende om:

E det behövs större mängder för att få samma effekt som tidigare

E den har ett starkt sug efter substansen

E den får abstinens när den minskar eller slutar med substansen

E den försöker att minska eller sluta men lyckas inte.

När det gäller beroende av alkohol och andra substanser påverkar det ofta relationer, arbetsliv och fritid på ett negativt sätt. För en person som är beroende handlar mycket tid och tankar om att få tag i och använda det man är beroende av, eller att återhämta sig efteråt.

Rökning

Att röka är den största riskfaktorn för sjukdom och för att dö för tidigt. Rökningen har minskat mycket i Sverige. År 2002 rökte nästan 17 procent i Sverige varje dag. I dag (2025) har det minskat till drygt 5 procent. Men i vissa grupper är det fortfarande vanligt att röka. Bland dem som har lägre utbildning röker betydligt fler än bland dem som har hög utbildning. All rökning är skadlig. Det gäller även vattenpipa, e-cigaretter och passiv rökning.

I tobaken finns nikotin som är väldigt beroendeframkallande. Tobaksröken innehåller nikotin och kolmonoxid, och mer än 8 000 andra kemiska ämnen. Många sjukdomar har direkt samband med rökning.

abstinens de reaktioner eller symtom som uppstår när man slutar med ett beroende

Väldigt många rökare blir sjuka, och hälften av alla som röker dör i förtid. En person som röker lever i genomsnitt tio år kortare än icke-rökare. Förutom kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och hjärt–kärlsjukdomar kan olika typer av cancer orsakas av rökning.

Tobaksröken innehåller cancerframkallande ämnen som påverkar lungvävnaden och kan orsaka tumörer. Ungefär 10 procent av de som röker mycket får lungcancer. De allra flesta patienterna med lungcancer har rökt. Även andra typer av cancer har ett samband med rökning, bland annat cancer i:

E bukspottkörteln

E livmodshalsen

E matstrupen

E urinblåsan

E njurarna

E äggstockarna.

Inför en operation rekommenderas rökare att inte röka. Den som låter bli tobak minst fyra till åtta veckor före och efter en operation minskar risken för komplikationer efteråt. Operationssåren läker bättre. Risken för infektioner och skador i hjärtat, blodkärlen och lungorna minskar också.

Alkohol

Alkohol påverkar kroppen negativt och kan öka risken för olika sjukdomar även om man inte har ett beroende. Att dricka för mycket alkohol ökar till exempel risken för:

E cancer, exempelvis cancer i levern, tarmarna och bröst

E olyckor, exempelvis trafikolyckor

E hjärtsjukdomar som förmaksflimmer, hjärtsvikt och högt blodtryck

E leversjukdomar

E sjukdomar i magen, tarmarna och bukspottkörteln

E hudproblem som psoriasis och eksem

E diabetes

E osteoporos (benskörhet)

E att må psykiskt dåligt, till exempel få ångest, bli deprimerad, få problem med sömnen och minnesproblem.

Vid hälften av alla självmord i Sverige är alkohol inblandad.

Att dricka för mycket alkohol påverkar också många andra delar av livet. Den som är berusad säger och gör saker som hen inte skulle ha gjort om hen varit nykter. Relationer till familj eller andra runtomkring kan påverkas.

33 cl starköl 12–15 cl vin 4 cl sprit 50 cl folköl 8 cl starkvin

Ett standardglas motsvarar 50 cl folköl, 1 starköl (33 cl), ett litet glas vin (12–15 cl), 8 cl starkvin eller 4 cl sprit.

kombinera blanda, satta ihop

Rekommendationer om alkohol

Det finns inte någon säker gräns där det är riskfritt att dricka alkohol. Att dricka sig berusad är alltid en risk, och för att minska risken för alkoholskador är rekommendationen ”ju mindre, desto bättre”.

Med riskbruk menas antingen en hög genomsnittlig konsumtion eller en intensivkonsumtion minst en gång i månaden. Enligt de senaste riktlinjerna för både kvinnor och män är det riskbruk när man dricker 10 eller fler standardglas per vecka alternativt 4 eller fler standardglas minst en gång i månaden.

Vissa sjukdomar gör att man är mer känslig för alkohol och tål mindre alkohol. En del läkemedel kan också vara olämpliga att kombinera med alkohol. Gravida bör inte dricka alkohol alls. När det gäller gravida räknas all alkoholkonsumtion som riskbruk.

Att dricka alkohol före eller efter en operation ökar risken betydligt för komplikationer som:

E ökad blödningsrisk

E ökad risk för infektioner

E sämre läkning av operationssåret.

Rekommendationen är att undvika alkohol helt fyra till åtta veckor före och efter en operation.

Den som behöver hjälp med att sluta dricka eller minska sitt drickande kan vända sig till sin vårdcentral. Patienten kan också själv ringa Alkoholhjälpen på 020-84 44 48. Alkoholhjälpen erbjuder hjälp kostnadsfritt via telefon.

FALLBESKRIVNING

Pär

Pär är 80 år och bor ensam sedan hans fru dog för några år sedan. Han har två vuxna barn, som han inte träffar så ofta. Pär är ganska frisk för sin ålder, och tar medicin endast för högt blodtryck. På senaste tiden har han ibland haft hjärtklappning. Han har märkt att han har blivit allt svagare i benen, och ibland känns som att de inte bär honom. Än så länge klarar han sig ändå själv hemma med lite hjälp av hemtjänsten.

Ute kan han använda rullator för att minska risken för att ramla. Men det är ändå svårt att gå ut och promenera. Det brukade han ofta göra tillsammans med sin fru när hon levde. Han blir fort trött och är rädd att ramla. Pär har alltid tyckt om att ta en öl och en snaps till maten, men hans fru tyckte inte om det så det blev inte så ofta när hon levde. På senare tid har han allt oftare druckit alkohol, både på vardagarna och på helgerna. Allt känns lite lättare när han har druckit några starköl. Han tycker inte att det spelar så stor roll längre, det är ingen som bryr sig. Frun är död och barnen bor långt borta.

Reflektera

1. Vad tänker du om Pärs alkoholkonsumtion?

2. Vilka risker tror du det finns med att dricka alkohol när man är äldre?

bensodiazepiner en grupp läkemedel mot ångest och oro som är beroendeframkallande biverkningar oönskade effekter av ett läkemedel hallucinationer att se och höra saker som inte finns

Droger

Droger kan ibland kallas för olika saker. I formella sammanhang kan det kallas narkotika eller substans, medan man i vardagligt tal ofta använder ordet knark. Även läkemedel som skrivs ut av läkare kan ibland orsaka beroende eller användas som droger. Oavsett vad man kallar det är det viktigt att komma ihåg att vem som helst kan drabbas av att bli beroende. De är människor som kan behöva stöd från hälso- och sjukvården för att bli av med sitt beroende.

Läkemedelsberoende

Vissa läkemedel kan framkalla ett beroende. Ofta handlar det om läkemedel som läkare har skrivit ut mot oro, smärta eller sömnproblem. En läkemedelsgrupp som snabbt kan framkalla beroende är bensodiazepiner. De används mot ångest och tillfälliga sömnstörningar. Bensodiazepiner har många biverkningar: panikattacker, ångest, sömnproblem, koncentrationsproblem, muskelkramper och hallucinationer. De kan också orsaka minnesproblem och ge tillstånd som kan förväxlas med demens.

Narkotikaberoende

Narkotika är förbjudet enligt svensk lag. Det finns narkotikaklassade läkemedel som är tillåtna när de skrivs ut av läkare.

Som narkotika räknas bland annat amfetamin och kokain, som är centralstimulerande. Det betyder att de påverkar hjärnan.

Andra typer av narkotika kan vara hallucinogena droger, vilket betyder att de förändrar verklighetsuppfattningen.

Hasch är den vanligaste formen av narkotika. Många tror att hasch är ofarligt, men det är fel. Det kan räcka med en enstaka användning av hasch för att utlösa svåra psykiska sjukdomar. Det påverkar också den kognitiva förmågan, speciellt hos ungdomar.

kognitiv förmåga förmågan att tänka, minnas och lösa problem

SAMMANFATTNING

E Hälsa handlar inte bara om att vara frisk eller sjuk, utan också om hur vi upplever vår hälsa.

E En folksjukdom är en sjukdom som många i befolkningen har och som påverkar befolkningens hälsa mycket. Några exempel är hjärtinfarkt, stroke, prostatacancer, bröstcancer, diabetes och psykisk ohälsa.

E Det finns olika riskfaktorer för sjukdom, som ohälsosamma levnadsvanor, socioekonomisk situation, ålder, kön och gener.

E Det finns ett nationellt mål om att minska ojämlikheten i hälsa.

E Folkhälsoarbete handlar om att förebygga sjukdom och att främja hälsa.

E Hälso- och sjukvården spelar en viktig roll i det förebyggande och främjande arbetet.

E Hälsofrämjande levnadsvanor är bland annat rörelse i vardagen, bra mat, god sömn, stresshantering samt goda relationer och stöd.

E Olika aktörer arbetar med folkhälsan, till exempel Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Ivo.

E Det finns lagar som stödjer hälsa, till exempel HSL, patientsäkerhetslagen, smittskyddslagen, livsmedelslagen, socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen.

E Hälsan mäts på olika sätt, i kvalitetsregister och genom studier. Begrepp som används är epidemiologi, morbiditet, mortalitet, incidens, prevalens och risk.

E Levnadsvanor som påverkar hälsan negativt är bland annat rökning, alkohol och andra droger.

Träna begrepp

Välj ord från kapitlet och gör en egen ordlista med begrepp som du behöver kunna när du arbetar som undersköterska. Öva på orden, antingen själv eller tillsammans med en klasskamrat. Om du har ett annat modersmål än svenska kan du också översätta orden till ditt modersmål.

Repetera

1. Vilka är de vanligaste riskfaktorerna för ohälsa?

2. Vad innebär folkhälsa?

3. Varför har medellivslängden ökat så mycket i Sverige de senaste hundra åren?

4. Vad är en folksjukdom?

5. Vilka är de vanligaste folksjukdomarna?

6. På vilket sätt är hälsan ojämlik i Sverige?

7. Vad är skillnaden mellan primärprevention och sekundärprevention?

8. Ge några exempel på myndigheter som arbetar för folkhälsan.

9. Vad har Folkhälsomyndigheten för uppdrag?

10. Ge exempel på lagar som är viktiga för folkhälsan.

11. Hur mäter man folkhälsan i Sverige?

12. Vad innebär det att ha ett beroende?

13. Beskriv några vanliga stressreaktioner och hur du kan hantera stress i din vardag.

14. Hur länge bör man avstå från alkohol och rökning före och efter en operation?

TILLÄMPA

Känner du någon som har drabbats av en folksjukdom? Vilka riskfaktorer eller hälsosamma levnadsvanor kan påverka risken att utveckla sjukdomen?

FÖRDJUPA

Jobba med följande uppgift ensam eller i grupp:

Välj två vanliga folksjukdomar och läs om dem. Du kan använda dina läromedel, läsa på 1177.se eller använda dig av länkarna i Tipsrutan. Fundera över varför sjukdomarna är vanliga och vilka insatser som kan minska risken för att de uppstår.

APL-uppgifter

1. Välj ut en patient där du gör din APL och berätta om hälsokorset. Be patienten berätta hur hen upplever sin hälsa utifrån hälsokorset.

2. Intervjua en patient om hens friskfaktorer.

TIPSRUTAN

Litteratur

Kristina Pellmer, Håkan Wramner och Bengt Wramner. Grundläggande Folkhälsovetenskap. Liber, 2017.

Webbplatser

Din psykiska hälsa, dinpsykiskahalsa.se.

Fakta om alkohol, narkotika, dopning och tobak, can.se

Folkhälsan i Sverige – årsrapport 2025, folkhalsomyndigheten.se

Hjälp att sluta röka, 1177.se

Kostråd, livsmedelsverket.se

Nationella folkhälsomål och målområden, folkhalsomyndigheten.se

Hälso- och sjukvård, nivå 2 bygger på Skolverkets ämnesplan för Gy25 och ger de teoretiska och praktiska kunskaper inom området som är grundläggande i en yrkesroll som vårdbiträde eller undersköterska. Varje kapitel behandlar ett eller era centrala innehåll i kursen.

Bokens tolv kapitel lyfter folkhälsa, hälsofrämjande levnadsvanor, behandling av sjukdomstillstånd, hygienrutiner, personcentrering, hälso- och sjukvårdsuppgifter samt S-HLR och barn-HLR.

Läromedlet har ett tillgängligt och konkret språk. Svåra ord förklaras i marginalen. Den faktabaserade texten kompletteras med en mängd illustrationer och bilder som ytterligare beskriver processer och händelser inom vård och omsorg. Genomgående nns fallbeskrivningar med re ektionsfrågor som syftar till att förankra kunskaperna i ett sammanhang och ge fördjupade insikter. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning, repetitionsfrågor och fördjupande uppgifter som befäster kunskapen och väcker vidare intresse.

Hälso- och sjukvård, nivå 2 nns i såväl tryckt som digitalt format och vänder sig till elever som läser Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet eller inom vuxenutbildning.

På liber.se nns information om övriga titlar till Vård- och omsorgsprogrammet.