Pedagogik
Pedagogik
NIVÅ
Förord
Detta är en bok som har skrivits till dig som har valt att utbilda dig till pedagog, ett yrke där du möter många barn och unga. Det är ett viktigt och mycket roligt yrke.
Bokens syfte är att ge kunskaper inom området pedagogik. Pedagogik är ett brett område som omfattar ett gediget innehåll. Några delar av innehållet i boken kommer du att känna igen från ditt tidigare läromedel i pedagogik och andra är helt nya. Målet är att du ska bygga upp dina kunskaper och utvecklas för att kunna göra jobbet i pedagogiska verksamheter så bra som möjligt.
Boken har åtta kapitel som tillsammans behandlar det centrala innehållet för ämnet pedagogik, nivå 2. Innehållet i boken handlar om pedagogikens grunder, människans olika villkor för utveckling och lärande, lärande i sociala sammanhang, pedagogiskt ledarskap, rättigheter och skyldigheter i pedagogisk verksamhet, konflikter och bemötande, kommunikation samt mediekultur, sociala medier och IT.
I boken finns det gott om tillfällen när du kan stanna upp och reflektera. Du kan reflektera för dig själv eller tillsammans med din lärare och dina klasskamrater. Att reflektera och diskutera tillsammans brukar vara ett bra sätt att lära sig saker. I slutet av varje kapitel finns också uppgifter som du kan göra enskilt eller tillsammans med andra. Uppgifterna gör att ni kan utveckla ett gemensamt yrkesspråk men även fördjupa era kunskaper inom kapitlets innehåll.
Jag önskar dig god läsning på väg mot pedagogyrket. Barn är det viktigaste vi har tycker jag.
Emma Leifler
Innehåll
Människors olika villkor
Rättigheter
och skyldigheter i pedagogisk verksamhet 138
rättigheter
Lagar och bestämmelser för
och
Offentlighets- och sekretesslagen
Kommunikation i pedagogiskt arbete 190
Vad är kommunikation?
lyssna i kommunikation
på en arbetsplats
och kulturella förhållanden
hinder vid samtal
Alla barn har ett språk
Vägledande samspel
Att levandegöra barns
Mediekultur, sociala medier
Konflikter och professionellt bemötande 164
Ett professionellt bemötande
Vad är en konflikt?
Konflikt mellan vuxna personer 168
Försvarsmekanismer 169
Åtgärda konflikter 171
Konflikt mellan vuxna och barn 172
Konflikt mellan barn och unga 173
Förebygga konflikter i barnoch ungdomsgrupper 176 Metoder för
Digitaliseringens påverkan på samhällsutvecklingen
Internet och AI i förskola och skola
Barns digitala kompetens
Spelbaserat lärande
Digitala aktiviteter i förskola och skola
Nätetik och en vänligare värld
1
Pedagogikens grunder
Ämnet pedagogik handlar om lärande och undervisning.
Pedagogik omfattar hur människor lär sig och hur olika miljöer påverkar lärandet. I det här kapitlet får du kunskap om centrala pedagogiska begrepp och en grundläggande förståelse för hur olika arbetssätt och lärmiljöer kan skapa förutsättningar för människors lärande.
Centralt innehåll
• Centrala pedagogiska begrepp, teorier, modeller och metoder.
• Olika pedagogiska arbetssätt och lärmiljöer samt deras påverkan på lärandet.
Centrala begrepp
• Pedagogik
• Pedagogiskt förhållningssätt
• Pedagogiskt arbete
• Pedagogiska begrepp
• Pedagogiska modeller och metoder
• Lärmiljöer
• Strukturerad undervisning
• Tematiskt arbete
Yrkesrollen – att arbeta med barns språk
På Lillys förskola har de påbörjat ett arbete som ska stärka barns språkutveckling. De har haft en föreläsning och ska läsa en bok tillsammans i arbetslaget. Lilly minns att under utbildningen pratades det mycket om hur man kan arbeta med och utveckla barns språk. Hon minns att en pedagogisk teori hette det sociokulturella perspektivet och det förklarade hur lärandet sker genom språk och i ett sammanhang. Lilly minns särskilt namnet Vygotskij och att det var en rysk psykolog som menade att barn utvecklas och lär när de får använda sitt språk aktivt och i många sammanhang. Lilly tycker mycket om att läsa för och prata med barnen på dagarna. Varje dag kan det vara ett nytt barn som använder fler ord i sitt tal eller som pratar under samlingarna. Lilly tror att det gemensamma arbetet med barns språk kommer att bli kul.
Vad är
pedagogik?
Pedagogik betyder undervisning och uppfostran. Pedagogik handlar om hur människor lär sig och utvecklas. Ett pedagogiskt förhållningssätt betyder hur man bemöter och arbetar med barn och unga, till exempel att man är lyhörd, respektfull och stöttande. Pedagogiskt arbete är det man gör i praktiken, som att planera aktiviteter, skapa trygghet och förutsättningar så att barn kan lära sig nya saker.
Alla tre begreppen hänger ihop: pedagogiken förklarar och ger kunskaper om lärande och hur lärande sker, det pedagogiska förhållningssättet visar hur man bemöter barnen, och det pedagogiska arbetet är det man faktiskt gör i vardagen i pedagogiska verksamheter.
Figur 1.2
Pedagogik
Pedagogiskt förhållningssätt
Vad är en pedagogisk teori?
En pedagogisk teori förklarar hur människor lär sig och utvecklas. Den hjälper oss att förstå varför och hur man lär. Teorin kan fungera som en vägvisare och ligga till grund för hur undervisning planeras och genomförs. Man kan säga att en pedagogisk teori är som en karta som visar vägen till hur pedagoger och de som undervisar kan skapa en miljö för barn och ungas lärande. Det finns olika teorier inom pedagogik, exempelvis konstruktivism, behaviorism och sociokulturell teori.
Teori Hur förklaras lärandet?
Konstruktivism Lärande sker genom att vi skapar och konstruerar kunskap själva. Genom att uppleva och erfara nya saker lär vi oss.
Behaviorism Vi lär oss genom vårt beteende. Vi anpassar oss efter omgivningen. Reaktioner från omgivningen påverkar vad vi lär oss och hur vi utvecklas.
Sociokulturell teori
Den sociala och kulturella miljön som vi har runtomkring oss påverkar vårt lärande. Om vi får stöd utvecklas vi fortare. Språket är en viktig källa för lärandet.
Vad är ett pedagogiskt begrepp?
Ett pedagogiskt begrepp är ett ord eller en fras som används för att beskriva något inom lärande och utveckling. De pedagogiska teorierna har vanligen sina begrepp som kopplas till något som teorin förklarar, exempelvis utvecklingszon eller assimilation. fras några ord som bildar en del av en mening
Pedagogiskt arbete assimilation här: hur vi använder det vi vet sedan tidigare när vi lär oss nya saker
Det finns även andra pedagogiska begrepp som till exempel utomhuspedagogik, tematiskt arbete, lekorienterat lärande och strukturerad undervisning.
Vad är pedagogiska modeller och metoder?
Pedagogiska modeller och metoder handlar om hur man kan arbeta pedagogiskt och didaktiskt i förskola, skola eller andra verksamheter. Pedagoger väljer modeller och metoder som de ser hjälper barn och unga att lära sig och utvecklas.
• En modell beskriver övergripande hur man tänker kring lärande, till exempel Montessoripedagogik eller Reggio Emiliainspirerad pedagogik.
• En metod är hur man gör i praktiken, alltså de konkreta arbetssätten. Det handlar om vad läraren gör och vad barnen gör.
didaktisk som handlar om hur man lär ut eller undervisar
Cirkelmodellen
I skolan finns det till exempel en modell för skrivande som kallas för cirkelmodellen. Enligt den ska eleverna arbeta i flera steg innan de börjar skriva sina egna texter. Ett av stegen kan vara att eleverna berättar för varandra vad de ska skriva om innan de börjar. Men modellen innehåller fler metoder än bara samtal och man kan till exempel:
• undersöka och diskutera fakta tillsammans i klassen
• låta läraren visa och förklara genom en exempeltext
• skriva en gemensam text tillsammans eller i mindre grupp innan varje elev skriver sin egen text.
Flera av metoderna i modellen bygger på tankar om den proximala utvecklingszonen och att elever ska få stöd innan de klarar en uppgift på egen hand.
Fas 1
Bygga upp kunskap
Fas 4
Skriva text på egen hand
Fas 2
Läsa och undersöka texter
Fas 3
Skriva texter tillsammans
Cirkelmodellen
Lärmiljöer
Lärmiljöer är de miljöer i förskolan och skolan där barn och elever vistas under dagarna och lär tillsammans. Som ordet visar handlar det om miljöer där det sker ett lärande. Det finns en modell som delar upp lärmiljön i tre delar: en fysisk del, en social del och en pedagogisk del.
Den fysiska lärmiljön
Den fysiska lärmiljön är de rum och platser där barn och elever visats under dagen. Det handlar alltså om lokaler och salar inomhus, men även om miljöer utomhus, såsom skolgården eller idrottsplatsen. Den fysiska miljön är viktig i förskolan och skolan. I Reggio Emilia-förskolor kallas miljön för den ”tredje pedagogen”, och med det menas att själva miljön i sig ses som en del i barnens lärande tillsammans med de andra två pedagogerna: barnet själv och pedagogerna. När den fysiska miljön är trevlig, fin och inspirerande bjuder den in till lek och lärande. Den fysiska miljön är alltså en gemensam omgivning som påverkar både pedagoger och barnen varje dag.
Inomhusmiljö
Figur 1.3
Fysisk lärmiljö
Social lärmiljö
Pedagogisk lärmiljö
Rummen där barn och elever vistas kan förberedas och inredas så att det blir en bra miljö för lärande. I ett större rum kan man till exempel dela in ytan i mindre områden:
• en läshörna
• en hörna för matematik
• en kreativ plats för skapande aktiviteter.
En inspirerande fysisk lärmiljö stimulerar barnen att utforska, skapa och uttrycka sina idéer.
I den fysiska lärmiljön ingår också:
• färgsättning och belysning
• möbler och deras placering
• allt material som används i förskolan och skolan
• hur materialet är ordnat och sorterat.
Belysningen i lärmiljön kan anpassas efter olika aktiviteter. När man läser en saga eller en spökhistoria kan det passa med en mjukare eller mörkare eller belysning. Elever som ska skapa eller räkna i en mattebok behöver däremot ett skarpare och tydligare ljus. Det kan även finnas barn i verksamheten som är känsliga för ljus, och då behöver pedagogerna säga till i förväg innan ett ljus tonas ner eller stärks. Det gör att barnet hinner förbereda sig.
Andra förberedelser som är viktiga är exempelvis att pedagogerna informerar barnen om olika övergångar, det vill säga när barnen ska gå från en aktivitet till en annan. Ibland används ett särskilt ljud för övergången, till exempel att pedagogerna ringer i en liten klocka eller spelar musik. I de flesta förskolor och skolor finns det även ett schema över dagen med bilder, som kallas för bildstöd. Schemat visar vilka aktiviteter som ska ske och vid vilken tid, så att barnen vet vad som ska hända. Bildstödet gör dagen tydlig och förutsägbar, vilket är särskilt viktigt för barn som behöver extra stöd och struktur. Du ser ett exempel på ett sådant bildstöd under avsnittet om den pedagogiska lärmiljön.
Utomhusmiljö
En viktig del av förskolans fysiska lärmiljö är utomhusmiljön.
På gården kan barnen leka och röra sig mer fritt än inomhus. Förskolans gård ska vara säker och trygg, samtidigt som den ska bjuda in till rörelse och upptäckande. En del förskolor har en rik utomhusmiljö med grönområden och platser för lekredskap. Andra förskolor kan ha sämre förutsättningar, till exempel om de är placerade mitt inne i stan med begränsade ytor och skolgården är asfalterad. Det går dock att göra utomhusmiljön mer inspirerande med ganska små medel. Man kan till exempel:
• odla i odlingslådor
• bygga små kojor
• skapa en liten bokhörna för barn som tycker om att ta det mer lugnt vid utestunden.
Det finns också förskolor som har utomhuspedagogik som inriktning, exempelvis Ur och Skur-förskolor. Att låta barn vistas utomhus är bra för hälsa, lärande och samarbete. Om förskolans gård inte erbjuder tillräckliga möjligheter till lek och rörelse kan man besöka närliggande parker eller naturområden.
förutsägbar när man kan förstå i förväg ungefär vad som ska hända
Utomhusvistelsen kan även användas för undervisning, till exempel under ett skogsbesök, då barnen kan samla och sortera naturmaterial. Pedagogerna kan instruera och exempelvis säga: Vem kan hitta tre kottar? Vem kan hitta en mindre pinne än denna? Vem kan hitta en stor och en liten sten?
Förskolans olika rum
Förskolor brukar dela upp sina rum efter vilka aktiviteter som sker i de olika rummen. Detta sker även i skolan, till exempel klassrum, matsal, idrottssal och så vidare. I förskolan är namnen på rummen också tydliga och de talar om just vilken aktivitet som sker i det rummet. Några vanliga rum i förskolan ser du i figuren.
Ateljén
Rum för att rita, måla, pyssla och skapa
Mysrummet
Rum för lugna stunder och läsning
Byggrummet
Rum för att bygga och konstruera
Rörelserummet
Rum för aktivitet, lek och rörelse
Lekrummet
Rum för lek, teater och spel
Den sociala lärmiljön
Figur 1.4
Musikrummet
Rum för att sjunga och spela instrument
Den sociala lärmiljön handlar bland annat om relationer och samspel, både mellan pedagoger och barn och mellan barn i gruppen. Hit hör även klimat och kultur i verksamheten, alltså hur tryggt det är i förskolan, skolan eller gruppen.
Den sociala lärmiljön formas av hur pedagoger skapar förutsättningar för interaktion. Det kan till exempel vara när pedagoger leder planerade leksituationer eller vägleder i fri lek. Kort sagt handlar den sociala lärmiljön om hur vi är mot varandra, hur vi bemöter varandra och hur vi förstår och samspelar med varandra. Du kommer att läsa mer om social lärmiljö i kapitel 3.
Den pedagogiska lärmiljön
Den pedagogiska lärmiljön handlar om hur pedagoger planerar, organiserar och genomför undervisningen, alltså hur barns lärande struktureras. I den pedagogisk miljön ingår till exempel:
• genomgångar och instruktioner
• hur pedagoger presenterar nya aktiviteter
• hur barn bjuds in till olika möjligheter att lära.
I både förskola och skola används material för att skapa tillfällen för lärande. Det kan vara läromedel, böcker, laborativt material och leksaker. I Montessoriförskolor är allt material för lärande sorterat utifrån ämnesområden, exempelvis praktiskt material, språkmaterial, kulturmaterial och matematikmaterial. Materialet är anpassat för barn i olika åldrar och har tydliga mål med lärandet. Till exempel kan språkmaterialet bestå av ett litet alfabet i trä, sandpappersbokstäver och övningar för att utveckla läsningen. En vanlig dag i förskola och skola innehåller många aktiviteter och tillfällen för lärande. I de flesta pedagogiska lärmiljöer arbetar pedagogerna med att skapa tydliga strukturer så att barnen och eleverna vet vad som ska hända under dagen. Dagens schema brukar gås igenom på morgonen, exempelvis vid samlingen. Det är vanligt att använda bilder och tidsangivelser för att visa ordningen på aktiviteterna. På så sätt blir dagen förutsägbar och trygg för barnen.
laborativ praktisk, undersökande
angivelse uppgift, information
8:15–8.30
Dagens agenda
8:30–8.50
8:50–9.30
NO
Tyst läsning
Genomgång
Arbete
9:30–10.00
10:00–10.15
Reflektera
Rast
Genomgång
1. Hur tänker du att lärmiljön (den fysiska, sociala och pedagogiska) kan påverka vilka möjligheter barn får till att leka och lära?
2. Vilken av de tre lärmiljöerna skulle du vilja förbättra i förskola och skola? Varför just det området? Motivera ditt svar.
Pedagogiska arbetssätt
Pedagogiska arbetssätt är en del av den pedagogiska lärmiljön och hänger ihop med det du tidigare har läst om i kapitlet om pedagogiskt arbete. Många arbetssätt bygger på teorier som visar hur språket påverkar lärandet och vilken viktig roll språket har i barns utveckling och kunskapsutveckling.
Språk och lärande
En teori om lärande som särskilt lyfter fram språkets betydelse för hur vi lär oss är den sociokulturella teorin. Den kan även kallas för ett sociokulturellt perspektiv. Teorin förknippas med den ryske forskaren Lev Vygotskij som du kan ha läst om eller hört talas om tidigare. Inom det sociokulturella perspektivet betonas att lärmiljön har stor betydelse och att barns direkta omgivning påverkar och har inflytande på deras möjligheter att utvecklas och lära sig nya saker.
Samtal med barnen om till exempel deras teckningar ger rika tillfällen till att stimulera barnens språkutveckling och uttrycksförmåga.
förknippa koppla ihop med
proximal som ligger nära
Den sociokulturella teorin – att lära tillsammans och att lära genom språk
Den sociokulturella teorin menar bland annat att människor lär sig i samspel med andra. Lärandet sker alltså inte bara i huvudet på individen, utan också i mötet och samtal mellan människor. När barn får prata, samarbeta och dela erfarenheter med andra utvecklas deras kunskap och förståelse. Lev Vygotskij framhävde att språket är en nyckel till lärande. Genom språket kan vi tänka, reflektera och uttrycka våra tankar. När barn får sätta ord på sina upplevelser, till exempel i leken eller i samtal med pedagoger, lär de sig nya saker. Vygotskij menade också att leken har stor betydelse för barns hela utveckling. I leken tränar barn sin fantasi, kreativitet och problemlösningsförmåga.
Ett begrepp inom den sociokulturella teorin är den proximala utvecklingszonen.
Den närmaste utvecklingszonen
Vad barnet klarar av själv
Vad barnet klarar av med hjälp
Vad barnet ännu inte klarar av
Med utvecklingszon menas ett område där barnet kan klara en uppgift med stöd av någon annan, exempelvis en pedagog eller en kamrat. Det handlar alltså om någonting som barnet ännu inte kan eller klarar av på egen hand, men som det kan lära sig med rätt hjälp. Pedagogens roll blir då att ge lagom mycket hjälp och utmaning, så att barnet kan ta nästa steg i sin utveckling. Det är själva stödet som hjälper barnet att komma vidare i lärandet. När barnet har lärt sig uppgiften och klarar den själv, behövs inte stödet längre.
Den proximala utvecklingszonen i förskolan I förskolan kan man se den sociokulturella teorin i praktiken varje dag. Ett barn kanske försöker bygga ett högt torn av klossar, men det rasar hela tiden. Då sätter sig pedagogen bredvid och pratar med barnet om hur klossarna står. Tillsammans prövar de olika sätt och barnet lyckas till slut bygga ett stabilt torn. Genom stödet och samarbetet lär sig barnet mer än det hade gjort på egen hand.
Samma sak kan hända i leken. När barn leker affär tränar de sig på att räkna, prata, turas om och förstå olika roller. Pedagogens uppgift är att delta på ett lyhört sätt och vara nära barnen, men inte störa i leken. Stödet från pedagogen här är kanske att ställa frågor, lägga till ord och hjälpa barnen att utveckla leken vidare. Om barnen till exempel använder leksakspengar kan pedagogen ge stöd genom att räkna tillsammans med dem och på så sätt hjälpa dem att lära sig mer.
Den proximala utvecklingszonen i skolan I skolan märks den sociokulturella teorin tydligt när elever arbetar tillsammans i grupper. En elev kanske är bra på att skriva, medan en annan är duktig på att förklara. När de samarbetar, delar idéer och lyssnar på varandra utvecklas allas kunskap. När elever förklarar för varandra tränar de också sitt språk och får en djupare förståelse för det de lär sig. Läraren har en viktig roll som ledare
och stöttar gruppen genom frågor, samtal och återkoppling. Det stödet hjälper eleverna att komma vidare i sitt lärande, det vill säga undervisningen möter elevernas proximala utvecklingszon.
FALLBESKRIVNING
Samarbete på Bergaskolans fritidshem
Sara har precis börjat jobba på Bergaskolans fritidshem. Hon arbetar mest med alla treor. Sara tycker att barnen har svårt att samarbeta och jobba i grupp, särskilt om de ska skapa någonting ihop. När det är gruppövningar uppstår det ganska ofta konflikter och Sara ser att det är vanligt att några barn vill bestämma mycket. Hon vill gärna ändra på det och planerar för en aktivitet där barnen får träna på att samarbeta.
Sara minns en övning hon själv har gjort som går ut på att bygga ett högt torn tillsammans. Hon funderar över hur barnen ska få träna sig på att kommunicera med varandra och lyssna på varandra. Det är nog bra om de får en tydlig instruktion, och att hon ser till att hjälpa de barn som kanske hamnar utanför. Om någon grupp får problem tänker hon att då kan hon vägleda och berätta tydligt vad de behöver göra. I början tänker hon säga till barnen att målet är att kunna bygga ett så högt torn som möjligt och att det ska ingå någon form av samarbete under själva byggandet. Innan hon kan börja behöver hon samla ihop material till aktiviteten, och sedan se över var barnen kan vara, om aktiviteten ska ske inomhus eller utomhus.
Reflektera
1. Hur syns den sociokulturella teorin i Saras planering och tankar om genomförande av aktiviteten?
2. Hur skulle du kunna koppla ihop det du har läst om lärmiljöer till Sara och hennes planering?
Språkets betydelse
I förskolan och skolan används språket hela tiden. Barn använder sitt språk för att kommunicera med andra, för att lära och för att bygga relationer med andra. Så snart barnen kommer till förskolan börjar de dagliga samtalen. Exempel på språkliga situationer under en dag är:
• Pedagogerna ställer frågor och samtalar med barnen i vardagliga situationer.
• Under samlingen pratar man kanske om ord som beskriver olika frukter.
• Vid högläsning samtalar man efteråt om texten, vilket utvecklar och stärker barnens språk.
• Under måltider och raster sker många spontana samtal. Någon berättar och någon annan lyssnar.
Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära ihop. Därför ska förskolan, enligt läroplanen för förskolan (Lpfö 18), lägga stor vikt vid att stimulera barns språkutveckling i svenska.
Barns språkutveckling
De första åren i livet är mycket betydelsefulla i barns språkutveckling. Under denna tid läggs grunden för barns ordförråd och det är också nu som det är allra lättast för barn att lära sig ett språk.
Barns språkutveckling och inlärning kan delas upp i olika områden och steg. Ett sätt att beskriva detta är genom att tänka sig en trappa, där varje trappsteg symboliserar en ny nivå i utvecklingen. På varje steg lär sig barn något nytt och bygger vidare på det som redan finns. Språkutvecklingen pågår hela tiden och växer med barns erfarenheter.
Barns språkutveckling i en trappa
Joller Samspel
joller enkla ljud som små barn gör, t.ex. ”ga ga”
Ord Ordförråd
Uttal Grammatik
1. Joller och samspel
Språklig medvetenhet
Läsa och skriva
Det första steget handlar om att barnet börjar jollra och härma språkljud från sin omgivning. Joller, ögonkontakt och leenden är de första tecknen på samspel. Efter en tid börjar barnet kombinera ljud till korta ord. De första orden är ofta mamma eller pappa, som först kan låta som ”ma-ma” eller ”da-da”.
2. Ordförråd och tvåordsmeningar Nästa steg är när barnet får ett större ordförråd och börjar sätta ihop två ord, till exempel titta mamma eller klappa hund. Barnet har ännu inte lärt sig grammatisk ordföljd, men kombinerar de ord det kan för att uttrycka mening. Ordförrådet växer snabbt från cirka två års ålder och fortsätter att utvecklas hela livet.
3. Uttal och grammatik
På det tredje steget lär sig barnet mer om hur ord uttalas och börjar förstå grammatik, det vill säga hur ord böjs och i vilken ordning de ska stå. Denna utveckling sker vanligtvis vid tre till fyra års ålder.
4. Språklig medvetenhet
Det fjärde steget handlar om att barnet blir medvetet om språket. Barnet förstår att språket kan användas på olika sätt: för att berätta, förklara, leka eller ställa frågor. Ordförrådet växer och förståelsen för ordens betydelse fördjupas.
5. Läs- och skrivutveckling
Det sista steget i trappan är att lära sig läsa och skriva. Alla tidigare steg är viktiga för att barnet ska kunna förstå bokstäver, bokstavsljud och ordens uppbyggnad. När barnet lär sig koppla ihop bokstäver och ljud kan det börja läsa och skriva egna ord och meningar.
Språkutvecklande undervisning
En språkutvecklande undervisning är, precis som det låter, en undervisning som syftar till att utveckla barnens språk. Under de första åren i livet ska barn och elever få möjlighet att möta språket på många olika sätt, genom lek, samtal, berättelser och texter. En språkutvecklande undervisning innebär att aktivt arbeta för att barn ska lära sig nya ord, förstå deras betydelser och använda dem i olika sammanhang. En lärmiljö som är språkutvecklande kännetecknas därför av samtal, dialoger och högläsning, där språket är en naturlig del av vardagen. Slutligen är pedagogerna viktiga språkliga förebilder och de som skapar rika tillfällen för språkutveckling.
En språkutvecklande lärmiljö kännetecknas av samtal och dialoger där språket är en naturlig del av vardagen.
Pedagogen som förebild
De vuxna i pedagogiska verksamheter har en central roll när det kommer till att bjuda in till samtal, skapa gemensamt lärande och stödja barns språkutveckling. När det gäller språkutveckling är det viktigt att förstå att barn utvecklar sitt språk i olika takt. Därför behöver alla barn få möjlighet att utveckla sitt språk i en språkrik miljö. Det kan vara särskilt viktigt att tänka på följande:
• Ge varje barn uppmärksamhet. Var extra tydlig mot barn som behöver mer stöd i sin kommunikation.
• Bjud in till samtal, även med barn som inte pratar så mycket eller är mindre uttrycksfulla.
• Samtala med barnen, inte till barnen. Lyssna lyhört och involvera barnen i dialogen, till exempel genom att fråga: ”Nu ska vi lyssna till sagan och för att kunna höra bra behöver vi vara tysta. Vad tänker ni om det?”
• Prata med barn i deras ögonhöjd.
• Tala gärna långsamt och upprepa ord och instruktioner.
• Betona viktiga ord genom att lägga extra tryck på dem, till exempel: ”Alldeles strax ska vi gå till skogen”, där ordet skogen får större betoning.
• Var nära och engagerad i barnens lek, ge stöd i lek, men ta inte över leken eller när barnen pratar med varandra.
• Möt alla barn där de befinner sig i språkutvecklingen, och ha förståelse för att barn utvecklas olika och kommunicerar på olika vis.
Reflektera
1. Har du uppmärksammat någon av punkterna ovan när du har varit ute på APL eller i någon pedagogisk verksamhet?
2. Vilken punkt skulle du själv vilja testa att utveckla eller göra i en barngrupp?
Bildförteckning
10 xavierarnau/Getty Images
13 Therese Winberg/Johnér
18 Maskot/TT
24 Maskot/Johnér
26 Madeleine Wejlerud/Johnér
29 Emma Leifner
30 FangXiaNuo/Getty Images
33 Maskot/Folio
35 VvoeVale/Getty Images
45 Susumu Yoshioka/Getty Images
47 Halfpoint/Getty Images
50 Gabor Baumgarten/SPP/TT
53 Rawpixel/Getty Images
55 Emma Sekhon/Johnér
57 Maskot/Folio
58 Maskot/Folio
61:1 Stig A Nilsson/DN/TT
61:2 Weine Lexius/TT
62 Portishead1/Getty Images
66 Jennifer Nilsson/Johnér
68 Maskot/Johnér
70 Vimar Ericsson/SVD/ Stadsmuseet i Stockholm
81 Simon Hastegård/Bildbyrån
84 Victoria Henriksson/Johnér
85 Maskot/Johnér
86 Maskot/TT
89 Maskot/Folio
91 Maskot/TT
92 Maskot/Folio
95 Maskot/TT
96 Maskot/Folio
98 Maskot/TT
107 Maskot/Folio
108 Maskot/Johnér
110 Plattform/Johnér
115 Scandinav/Johnér
117 Thomas Barwick/ Getty Images
118 Whitebalance.space/ Getty Images
120 Maskot/Folio
122 Emma Grann/Johnér
130 Maskot/Folio
141 Michael M. Santiago/ Getty Images
144 Pernilla Jangendahl Lilja/Johnér
146 Plattform/Johnér
151 Jörgen Wiklund/ Johnér
154 Plattform/Johnér
157 Skolverket
158 Plattform/Johnér
167 Maskot/Folio
170 Maskot/Johner
173 Maskot/Johnér
175 Carina Gran/Folio
181 Marie Linnér/Johnér
184 Cavan Images/ Getty Images
194 Caiaimage/Johnér
196 Maskot/Folio
199 Karl Forsberg/Johnér
201 Veronika Oliinyk/ Getty Images
203 Maskot/Getty Images
204 Jeannehatch/Getty Images
212 Victoria Henriksson/ Johnér
215 Pernilla Unevik
218:1 Madeleine Wejlerud/ Johnér
218:2 Emma Leifner
218:3 Habilitering & Hälsa Region Stockholm
218:4 Plattform/Johnér
219:1 Habilitering & Hälsa Region Stockholm
219:2 Plattform/Johnér
227 Maskot/Johnér
229 Maskot/Johnér
233 Triloks/Getty Images
235 Plattform/Johnér
236 Shutterstock
238 Courtney Hale/ Getty Images
241 Maskot/Folio
243 Shutterstock
ISBN 978-91-47-15431-9
© 2026 Emma Leifler och Liber AB. Text- och datautvinning ej tillåten.
Förläggare: Marika von der Lancken
Projektledare: Theres Lagerlöf
Textredaktör: Elisabeth Åman
Formgivare: Anna Hild Design
Bildredaktör: Martina Mälarstedt/Sanna Bilder
Tecknare: Matilda Petersson kapitelstarter
Illustrationer: Anna Hild
Omslag: Anna Hild Design/Matilda Petersson
Produktionsspecialist: Lars Wallin
Första upplagan
1
Repro: Multiply Solutions AB
Tryck: Graphycems, Spanien 2026
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Pedagogik nivå 2 bygger på det centrala innehållet för Skolverkets ämnesplan enligt Gy25 och ger både den teoretiska grunden samt praktisk förberedelse för en kommande yrkesroll där ämnet pedagogik är inkluderat. Läromedlet har ett tillgängligt och konkret språk där utvalda ord förklaras i marginalen. Genomgående finns fallbeskrivningar och refl ektionsfrågor som förankrar kunskaperna i ett sammanhang och ger fördjupade insikter. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning, instuderingsfrågor samt fördjupande uppgifter som befäster kunskapen och väcker vidare intresse.
Bokens åtta kapitel lyfter bland annat: centrala begrepp, teorier och metoder, pedagogiskt ledarskap och verksamhetsplanering, lagar och bestämmelser, demokratisk värdegrund och jämställdhetsperspektiv, villkor för lärande, gruppens betydelse för lärande, konflikter och konflikthantering, pedagogisk planering och dokumentation, kommunikationsmönster och samspel, stöd vid kommunikationshinder, samhällets mediekultur, och informationsteknik som redskap för kommunikation och information.
Pedagogik nivå 2 finns i såväl tryckt som digitalt format och vänder sig i första hand till elever som läser barnoch fritidsprogrammet på gymnasiet eller inom vuxenutbildning. På liber.se finns information om övriga titlar i serien.
