Issuu

UPPDRAG

SAMARBETE

Att bygga tillitsfulla relationer med vårdnadshavare i förskolan

TUULA VUORINEN (red.)

ISBN 978-91-47-15201-8

Förläggare: Mattias Nykvist, Helena Hammarqvist

Redaktör: Anna Thufvesson

Grafisk form inlaga och omslag samt sättning: Anna Hild Design

Illustrationer: Anna Hild Design

Projektledare: Magnus Winkler

Produktion: Lars Wallin

Första upplagan 1

Repro: Integra Software Services, Indien

Tryck: Interak, Polen 2026

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm www.liber.se/kundservice www.liber.se

Författarpresentationer

Lotten Arkestad Aronsson är universitetsadjunkt i pedagogik vid Mälardalens universitet (MDU). Hon har mångårig erfarenhet av att arbeta i flerspråkiga förskolemiljöer, både som förskoleutvecklare och som rektor. Hon har också ansvarat för kursen ”Samverkan i förskolan” vid förskollärarprogrammet på MDU samt medverkat i uppdragsutbildningar med fokus på flerspråkighet och interkulturalitet i förskolan.

Linn Eckeskog är fil.dr i medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning mot utbildningsvetenskap vid Umeå universitet. Hon är verksam som lärare vid Umeå universitet, författare och konsult med fokus på organisationers kommunikation.

Pernilla Hedin är universitetsadjunkt vid Mälardalens universitet och undervisar på förskollärarprogrammet. Med över 20 års erfarenhet som förskollärare, biträdande rektor och pedagogisk handledare har hon bred kompetens inom förskolans praktik och ledarskap. Hon leder även ett nätverk för yngre barns språkutveckling där samverkan mellan förskola, bibliotek och barnhälsovård främjas.

Pernilla Kallberg arbetar som universitetslektor, pedagog och programansvarig för förskollärarprogrammet vid Mälardalens universitet. Hon forskar om övergångar i utbildning, professionsutveckling och ledarskap. Med bakgrund som förskollärare och lärarutbildare har hon publicerat artiklar om övergångar mellan skolformer och professionsutveckling.

Anne Lillvist är professor i pedagogik med inriktning mot förskoleforskning vid Mälardalens universitet. Hennes arbete fokuserar på barns sociala interaktioner, inkludering och pedagogers professionella utveckling. Hon har publicerat flera studier om förskolans praktik och kvalitet och medverkar i nationella och internationella forskningsnätverk.

Maria Simonsson är biträdande professor i förskolans didaktik och verksam som forskare och lärarutbildare vid Linköpings universitet.

Hennes forskningsområde är inom Early Childhood Education, med särskilt fokus på konstruktioner av barndomar, föräldraskap, förskollärarprofession och genus i institutionella sammanhang samt förskolans olika praktiker, till exempel högläsning, undervisning, inskolning och utvecklingssamtal.

Tuula Vuorinen är universitetslektor i pedagogik vid Örebro universitet.

Hennes forskning är särskilt riktad mot samarbetet mellan hem och förskola och hon undervisar också inom sitt forskningsområde på förskollärarprogrammet. Hon har publicerat ett flertal artiklar inom fältet och medverkar också i internationella forskningsnätverk.

Inledning 8

Bokens upplägg 10

DEL 1. JURIDISK OCH VETENSKAPLIG

GRUND FÖR SAMVERKAN 11

1. Juridiska aspekter vid samarbete med vårdnadshavare 12

TUULA VUORINEN

Förskolans juridiska ramar 13 • Sammanfattning 24

Referenser 25

2. Forskning kring samverkan mellan hem och förskola 26

TUULA VUORINEN

Inledning 27 • Avslutande reflektion 35 • Referenser 36

DEL 2. KOMMUNIKATION 37

3. Konsten att forma en välfungerande kommunikationsmiljö 38

LINN ECKESKOG

Inledning 39 • Skapa rum för delaktighet och gemenskap 40

Möblera rummen för dialog och engagemang 50

Några avslutande ord 54 • Sammanfattning 54

Referenser 56

4. Aktivt lyssnande 58

TUULA VUORINEN

Inledning 59 • Olika former av lyssnande 60

Aktivt lyssnande – komponenter och teknik 63

Motiv till aktivt lyssnande 69 • Avslutande reflektion 70

Referenser 72

INNEHÅLL

5. Introduktion till förskolan – rektors roll 74

PERNILLA HEDIN

Inledning 75 • Rektors ansvar för en god introduktion 76

Syftet med det första mötet 78

När medarbetare håller i det första mötet 80

När och var sker det första mötet? 83

Sammanfattning 86 • Referenser 87

6. Inskolning i förskolan – inskolningsmetoder med skilda utgångspunkter 88

MARIA SIMONSSON

Inledning 89

Begreppet inskolning i förskolans styrdokument 91

Vad är en inskolning i förskolan? 92

Att börja på förskolan – hur känns det? 94

Inskolningsmetoder 97

Uppföljningssamtal mellan inskolningsaktörerna 104

Sammanfattning 106 • Referenser 108

7. Kartläggningssamtal för inkludering av nyanlända och flerspråkiga barn 110

LOTTEN ARKESTAD ARONSSON

Inledning 111 • Motiv till kartläggningssamtal 113

Vikten av ett medvetet interkulturellt och empatiskt

förhållningssätt 116

Kartläggningssamtalets innehåll och genomförande 118

Språksamtal 124 • Vad händer efter kartläggningssamtalen? 125

Avslutande reflektion 126 • Referenser 128

8. Några minuter om dagen – att bygga en tillitsfull relation 130

TUULA VUORINEN

Inledning 131 • Vad är en tillitsfull relation? 131

Förutsättningar för relationsbyggande 133

Ett professionellt bemötande 138

Sammanfattning 141 • Referenser 142

9. Utvecklingssamtal i förskolan – nya tendenser 144

MARIA SIMONSSON

Inledning 145 • Utvecklingssamtal i skollagen och läroplanen 146

Bilder av barnet i förskolans styrdokument 148

Ett exempel på skifte som framträder i utvecklingssamtal 150

Avslutande reflektion 162 • Referenser 164

10. När barnet börjar skolan – övergångssamtal 166

PERNILLA KALLBERG

Inledning 167 • Perspektiv på övergången från förskola till skola 167

Organisera övergångssamtal utifrån olika aktörers perspektiv 171

Övergångssamtal som ett relationellt och kommunikativt uppdrag 176

Sammanfattning 182 • Referenser 184

11. Samverkan i ständig förändring 186

TUULA VUORINEN

Ett förändrat samverkansuppdrag 187 • En förändrad praktik 190

Avslutande reflektion 194 • Referenser 195

DEL 4. SAMVERKAN MED FOKUS PÅ STÖD 197

12. Orosanmälan – när socialtjänsten blir en tredje part 198

TUULA VUORINEN

Barnets samhälleliga skyddsnät 199 • Anmälningsplikt i förskolan 201

En stödjande praktik vid orosanmälan 204 • Olika skäl till oro 207

Procedurer och processer vid orosanmälan 209

Sammanfattning 213 • Referenser 214

13. Föräldrasamverkan – när barnet behöver stöd i förskolan 216

ANNE LILLVIST

Behov av stöd – i skärningspunkten av tillfälligt och varaktigt, generellt och specifikt 217

Att samarbeta med utgångspunkt i barnets behov 219

Föräldraröster kring samverkan då barnet behöver stöd 221

Att förstå det enskilda barnet 224

Sammanfattning 227 • Referenser 229

Epilog 231

INNEHÅLL

Inledning

Det här är en bok som fokuserar på förskolans uppdrag att samarbeta med barnets vårdnadshavare. Syftet med den är att genom forskning och praktiknära exempel från förskolan bidra till att utveckla fördjupade kunskaper om hur tillitsfulla relationer till barns vårdnadshavare kan utvecklas och upprätthållas samt hur samarbetet kan stärkas mellan hem och förskola. I texterna placeras samarbetet mellan hem och förskola i en vidare samhällelig kontext för att skapa förståelse för den forskning som bedrivs inom området och de kommunikationsoch samarbetsformer som utformas och används i praktiken. Boken vänder sig främst till förskollärarstudenter och verksam förskolepersonal men den kan också vara intressant för vårdnadshavare och andra med intresse för förskolan.

I förskolans styrdokument har formuleringarna kring samarbetet med vårdnadshavare varit i det närmaste oförändrade alltsedan förskolan blev en del av utbildningssystemet, ändå är samarbetet mellan hem och förskola under ständig förändring.

De senaste decennierna har samhället präglats av en ökad globalisering, där både idéer och människor rört sig över nationsgränserna. Digitaliseringen, som restriktionerna under pandemin påskyndade, har bidragit till förändrade samarbets- och kommunikationsformer samtidigt som samarbetet också har blivit mer individualiserat. Förskollärares professionella identitet har stärkts, bland annat genom läroplanens förskjutning mot

undervisning och systematiskt kvalitetsarbete. På samma gång har familjerna kommit att präglas av nya familjekonstellationer, språklig och kulturell mångfald samt varierande socioekonomiska förhållanden.

Vårdnadshavares relation till förskolan kan variera. I en del fall betraktas förskolan som en självklar samarbetspartner, i andra fall kan förskolan utgöra en samhällsinstitution som behöver tolkas och förstås eller rent av ifrågasätts. Vårdnadshavares olika bakgrund, behov och förväntningar har betydelse för kommunikationen och samarbetet, liksom personalens erfarenheter och förståelse för förskolans uppdrag. Samarbetet mellan hem och förskola har därmed blivit mer komplext och kan beskrivas som en relationell process som inte endast kräver tid och kontinuitet utan också empati, lyhördhet, tydlighet och ett professionellt bemötande och omdöme.

Denna bok tar avstamp i den komplexitet som är kännetecknande för samarbetet mellan hem och förskola, då olika erfarenheter, förväntningar och bilder av barnets bästa möts. En del i att utveckla tillitsfulla relationer består i att skapa förutsättningar för möten och kommunikation, en annan del är att ta ansvar och utveckla ett professionellt förhållningssätt med en tydlig vetenskaplig bas. Samarbetet med vårdnadshavare i förskolan har både en etisk, social och pedagogisk dimension; dessa dimensioner berörs i boken. Ambitionen är inte att presentera en modell eller ett ideal för samarbete, eftersom varje förskola har sina unika förutsättningar, utmaningar och möjligheter att utveckla samarbetet med vårdnadshavare, utan förhoppningen är att boken ska bidra till reflektion och kunskapsutveckling inom området.

Bokens upplägg

Boken består av fyra delar. I den inledande delen uppmärksammas förskolans juridiska ramar med fokus på vårdnadshavarens ansvar och personalens tystnadsplikt, då de utgör en grund för alla som är verksamma i förskolan. Samarbetet ska vidare vila på vetenskaplig grund och därför ges också en inblick i internationell forskning med fokus på kontextuella skillnader och värdeförskjutningar. I den andra delen riktas blicken mot kommunikation, där en fråga som adresseras är hur förskolan kan skapa kommunikationsmiljöer som bidrar till delaktighet och engagemang. En del i kommunikationen är att lyssna och därför uppmärksammas också motiv till och tekniker för aktivt lyssnande. I den tredje delen riktas ljuset mot samtals- och samarbetsformer som praktiseras i förskolan, både formella och informella, däribland introduktion, inskolning och utvecklingssamtal. Den avslutande delen belyser mer utmanande aspekter i samarbetet med vårdnadshavare. Ett kapitel behandlar förskolepersonalens anmälningsplikt och förfarandet vid en orosanmälan. Förskolepersonalen utgör en del av barnets yttersta skydd och de behöver därför vara uppmärksamma på när samhället behöver gripa in. Ett annat kapitel handlar om samarbetet med vårdnadshavare när barn är, antingen varaktigt eller tillfälligt, i behov av generella och specifika stödinsatser i förskolan. Exempel ges på hur enkla anpassningar kan bidra till stora förändringar för barn och vårdnadshavare i deras vardag. Varje kapitel i boken avslutas med några frågor för fortsatt reflektion.

DEL 1. JURIDISK OCH VETENSKAPLIG GRUND FÖR SAMVERKAN

1. Juridiska aspekter vid samarbete med vårdnadshavare

TUULA VUORINEN

Samverkan med vårdnadshavare bygger på förtroende och tilllit, och för vårdnadshavare är det tryggt att veta att personalen har tystnadsplikt och att information som rör deras personliga förhållanden omfattas av sekretess. I det här kapitlet behandlas några juridiska begrepp och lagar som personal i förskolan behöver känna till i sin yrkesroll. Fokus är riktat mot grundläggande frågor som rör vårdnadshavares skyldigheter och rättigheter samt förskolans tillsynsansvar. Andra frågor som tas upp är hur tystnadsplikten tillämpas i förskolan och vad som kan betraktas som sekretessbelagda uppgifter.

Förskolans juridiska ramar

Det finns en rad rättsliga dokument som reglerar samarbetet med vårdnadshavare i förskolan. Innehållet i skollagen (SkolL, SFS 2010:800) och förskolans läroplan (Skolverket, 2025) är välkända

dokument för personal i förskolan, men det finns också andra lagar och förordningar som gäller verksamheten. Det är viktigt att känna till innehållet i de lagar som ska tillämpas i förskolan eftersom det ger en trygghet för personalen samtidigt som det ökar handlingsutrymmet i många situationer. När förskolepersonal inte känner till de lagar och förordningar som gäller på arbetsplatsen kan det bidra till att dessa inte tillämpas av ren okunnighet, men okunskapen kan också bidra till att lagar och förordningar tolkas alltför strängt, vilket innebär att det friutrymme som lagarna trots allt ger inte nyttjas. Olsson (2018) menar att det är främst de som inte känner till de juridiska ramarna som blir begränsade av dem. När nya lagar införs blir det särskilt problematiskt eftersom tillämpningen inte har prövats och vägledande domar saknas.

Exempel på lagar och förordningar som rör förskolan är:

• arbetsmiljölagen

• barnkonventionen som lag

• dataskyddsförordningen

• diskrimineringslagen

• förvaltningslagen

• föräldrabalken

• kommunallagen

• offentlighets- och sekretesslagen

• socialtjänstlagen

• skollagen.

I många fall behöver förskolepersonal inte fundera på de juridiska bitarna eftersom de finns inbyggda i förskolans rutiner, handlingsplaner och policydokument eller tillämpas främst av personer med andra befattningar, exempelvis rektor. Förskolepersonal behöver dock en viss grundförståelse för de juridiska termerna och tillämpningen i förskolan för att kunna utföra sitt arbete på ett rättssäkert sätt. I samarbetet med vårdnadshavare är det centralt att de känner till vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter, förskolans tillsynsansvar, hur tystnadsplikten tillämpas och vad som kan betraktas som sekretessbelagda uppgifter. Förskolepersonal omfattas också av de lagstadgade plikterna, det vill säga anmälnings- och vittnesplikt, som i praktiken gör det möjligt att bryta tystnadsplikten och dela med sig av sekretessbelagda uppgifter till andra myndigheter (läs mer i kapitel 12 Orosanmälan).

Vårdnadshavare

I förskolan är det centralt att känna till vem som är barnets vårdnadshavare eftersom det är vårdnadshavaren som har det juridiska ansvaret för barnet. Den som är vårdnadshavare har enligt kap.

6 § 2 i föräldrabalken (FB, SFS 1949:382)

ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov enligt 1 § blir tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter samt ska bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning. I syfte att hindra att barnet orsakar skada för någon annan ska vårdnadshavaren vidare svara för att barnet står under uppsikt eller att andra lämpliga åtgärder vidtas.

Det är vårdnadshavare som förskolepersonalen har ett uppdrag att samarbeta med enligt skollagen (SFS 2010:800) och förskolans läroplan (Skolverket, 2025). Vem som är barnets vårdnadshavare framkommer när barnet skrivs in i förskolan. Vanligtvis är det barnets biologiska föräldrar, men inte alltid. Vårdnaden kan ha övergått till någon annan närstående till barnet, och vid en familjehemsplacering kan vårdnaden om barnet ha överförts till familjehemsföräldrarna. Förskolepersonalen behöver också känna till om en vårdnadshavare har enskild eller gemensam vårdnad om barnet. Vid gemensam vårdnad, eller delad vårdnad som det ofta benämns i vardagligt tal, beslutar vårdnadshavare gemensamt i frågor som har ingripande betydelse för barnets framtid. Det kan exempelvis röra byte av förskola eller skolval. I undantagsfall kan den ena vårdnadshavaren ensam fatta större beslut om barnets bästa uppenbarligen kräver det, vilket kan bli aktuellt om den andre vårdnadshavaren på grund av sjukdom eller frånvaro är förhindrad att fatta beslut samtidigt som beslutet inte kan skjutas upp utan olägenhet. Ett skolval är till exempel knutet till barnets skolplikt, vilket innebär att det inte går att skjuta upp ett beslut utan att det får negativa konsekvenser. I frågor som inte har någon större betydelse för barnets framtid räcker det dock att förskolan får ett samtycke från en av vårdnadshavarna; här handlar det ofta om den dagliga omsorgen, till exempel samtycke till att delta i utflykter eller andra aktiviteter. En vårdnadshavare som har ensam vårdnad tar alla beslut som rör barnet på egen hand.

När barnet skrivs in är det även viktigt att ta reda på hos vem barnet bor, eftersom boendeformerna kan variera, liksom om en annan vårdnadshavare har umgängesrätt till barnet. Barnet kan bo tillsammans med båda vårdnadshavarna, växelvis hos båda

1. Juridiska aspekter vid samarbete med vårdnadshavare 15

vårdnadshavarna eller stadigvarande med den ena medan den andre nyttjar sin umgängesrätt. Boendeformerna kan med andra ord indikera vem som är vårdnadshavare men det går inte att avgöra vem som är det enbart utifrån var barnet bor eller vem som har umgängesrätt. En biologisk förälder kan till exempel ha umgängesrätt oavsett om denne har vårdnad om barnet eller inte.

Om barnet bor växelvis hos båda vårdnadshavarna beslutar var och en enskilt hur barnets vardagsliv ska organiseras när barnet är hos dem. En vårdnadshavare kan visserligen ha åsikter om den andra partens förehavanden, men den har ingen juridisk rätt att direkt påverka hur den andre vårdnadshavaren till exempel organiserar lämningen och hämtningen av barnet i förskolan.

Det är inte ovanligt att frågan om vem som har rätt att lämna och hämta aktualiseras när den ena vårdnadshavaren inleder ett nytt förhållande. Den andre vårdnadshavaren kan i en sådan situation ha önskemål om att den nya partnern inte ska få lämna eller hämta.

Det är dock ett önskemål som saknar juridiskt stöd. I en sådan situation kan det vara svårt för personalen att förhålla sig både neutral och empatisk, men balansakten kan underlättas om personalen har kännedom om vårdnadshavares juridiska rättigheter samtidigt som de tar utgångspunkt i barnets bästa.

När barnet har två vårdnadshavare har dessa en skyldighet att samarbeta kring barnet och dela viktig information som rör barnet med varandra. Vid samarbetssvårigheter och konflikter händer det att den ena vårdnadshavaren söker ensam vårdnad, och då fästs stor vikt vid ”föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst och ta ett gemensamt ansvar i frågor som rör barnet” (kap. 6 § 5, FB). Vårdnadshavarnas förmåga att samarbeta och dela information med varandra aktualiseras ofta i samband

Tillsynsansvar

När det gäller tillsynsansvaret ska vårdnadshavare se till att barnet får den tillsyn det behöver så att det inte skadar sig självt eller någon annan. Tillsynsansvaret övergår från vårdnadshavare till förskola när barnet lämnas i förskolan, och det är därför viktigt att förskolepersonalen får veta att barnet har kommit till förskolan. Förskolor har i regel tydliga rutiner vid lämning då barnet säger ”hej då” och föräldern eller vårdnadshavaren går. Det händer dock att vårdnadshavare eller förälder lämnar barnet utan att själva ge sig till känna. I en sådan situation behöver personalen förklara hur övergången i tillsynsansvaret fungerar. En lämning på förskolan handlar således inte endast om att säga ”hej då” till sitt barn, utan det finns också en juridisk dimension i själva överlämningen. Även vid hämtning kan förflyttning-

1. Juridiska aspekter vid samarbete med vårdnadshavare 17 med genomförandet av det lagstadgade utvecklingssamtalet i förskolan. Många förskolor erbjuder vårdnadshavare som inte bor ihop men som har gemensam vårdnad varsitt samtal om de så önskar, men förskolan har ingen juridisk skyldighet till detta. Ibland är det av hänsyn till personalen som man gör så, då det kan vara en utmaning att sitta med som samtalspart om vårdnadshavarna har en pågående konflikt. En lösning kan vara ett digitalt samtal eftersom parterna då är fysiskt åtskilda och det går snabbt att avsluta samtalet om tonen blir fientlig. Bristande samarbete och konflikter mellan vårdnadshavarna kan ibland skapa oro för barnets välmående, och vårdnadshavarna kan i så fall behöva professionellt stöd för att återuppta samarbetet och dialogen kring barnet. En orosanmälan kan då bli aktuell (se kapitel 12 Orosanmälan).

en av tillsynsansvaret bli otydlig. Föräldern kommer kanske in på avdelningen och stannar en stund, eller så sker hämtningen utomhus och föräldern kanske lämnar barnet för att hämta dess saker på avdelningen. Vid fester eller andra sammankomster på förskolan kan vårdnadshavare också behöva bli påminda om att tillsynsansvaret övergår till dem när de kommer, eftersom en otydlighet kan bidra till att barnet inte får någon tillsyn alls. Det är onekligen ett problem att det inte finns en specifik plats eller tidpunkt som gäller generellt för när tillsynsansvaret övergår från vårdnadshavaren till förskolan. Den rekommendation som Skolverket (2017:6) ger är att personalen klargör för vårdnadshavaren när de anser att de övertar respektive överlämnar tillsynsansvaret för barnet.

När vårdnadshavaren har lämnat barnet i förskolan övergår tillsynsansvaret till personalen – vårdnadshavaren har då tagit ansvar för att barnet får tillsyn eller står under uppsikt, när denne inte är med barnet. Om förskolan brister i tillsynen, till exempel om barnet skadar sig självt eller någon annan, kan det leda till att vårdnadshavarens förtroende för förskolepersonalen ruckas; vårdnadshavaren kan vilja veta vad som har hänt och hur personalen kommer att arbeta för att händelsen inte ska upprepas. Ett tydligt ansvarstagande från förskolepersonalens sida kan bidra till att vårdnadshavarens förtroende återupprättas, exempelvis genom att rutinerna ses över eller att bemanningen stärks. Vid upprepade tillsynsbrister kan vårdnadshavare välja att byta förskola, vilket kan ses som ett uttryck för att de tar sitt vårdnadshavaransvar eftersom de inte längre kan lita på att barnet får den tillsyn det behöver.

Tystnadsplikt och sekretess

All personal i förskolan har tystnadsplikt, vilket enligt skollagen (SFS 2010:800) innebär att de anställda ”inte obehörigen får röja vad denne har fått veta om enskilds personliga förhållanden” (kap. 29 § 14). Tystnadsplikten, det vill säga den personliga plikten att hålla tyst om sådant som rör barn och deras anhörigas personliga förhållande gäller även studenter eftersom de under sin verksamhetsförlagda utbildning befinner sig på förskolan och då får insyn i sådana förhållanden. Många arbetsgivare använder sig av skriftliga avtal kring tystnadsplikten i syftet att säkerställa att anställda och andra uppdragstagare vet vad tystnadsplikten innefattar, hur den praktiseras och vad konsekvenserna kan bli om den bryts. Tystnadsplikten gäller dock oavsett om det finns en undertecknad skriftlig försäkran eller inte. Det är inte förrän i rättsliga sammanhang som en undertecknad försäkran får betydelse, eftersom det kan ses som en förmildrande omständighet vid sekretessbrott om en sådan saknas och den misstänkte till synes inte blivit informerad om lagen.

Tystnadsplikten gäller även efter att en person avslutat sin anställning eller utbildning på förskolan. Alla som befinner sig i förskolan har dock inte tystnadsplikt. Det gäller till exempel PRAO-elever, föräldrar och besökare, vilket gör det särskilt viktigt att samtal som innefattar information om enskildas personliga förhållanden genomförs avskilt, och då endast med den person eller de personer som behöver uppgifterna för att kunna genomföra sitt arbete på förskolan. Personalens tystnadsplikt behöver dock ställas mot en etisk aspekt, för även om det är tilllåtet att dela information med annan personal på förskolan är det inte alltid vare sig nödvändigt eller lämpligt. En fråga som Olsson (2018) tycker kan ställas innan information delas om ett

1. Juridiska aspekter vid samarbete med vårdnadshavare 19

barn eller deras närstående är: behöver personen veta det här om barnet, eller dess närstående, för att utföra sitt arbete? Ibland kan svaret vara ”ja” – personal på andra avdelningar kan exempelvis behöva informeras om ett barns allergi, för att inte utlösa en allergisk reaktion av misstag. Oftast är dock svaret ”nej”, och då bör informationen stanna hos dem som direkt samarbetar med barnets vårdnadshavare.

Sekretess definieras i offentlighets- och sekretesslagen (OSL, SFS 2009:400) som ett ”förbud att röja uppgift, vare sig detta sker muntligen, genom utlämnande av allmän handling eller på något annat sätt” (kap. 3 § 1). Det handlar om det juridiska skyddet för själva informationen, vilket innebär att vissa uppgifter inte får lämnas ut eller spridas. I praktiken betyder det att den som kommer i kontakt med sekretessbelagda uppgifter i sitt arbete vid en kommunal skola per automatik har tystnadsplikt i juridisk mening. Sekretessen i förskolan är strängare än den som gäller för skolan och den definieras i OSL kap. 25 § 1 enligt följande:

Sekretess gäller i förskola /…/ för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

Det betyder att sekretess gäller som huvudregel, ett s.k. omvänt skaderekvisit, och att personalen därför måste vara helt säker på att uppgifterna som röjs inte är till skada eller men för dem som de gäller. Den strängare sekretessen gäller också i skolans elevhälsa och innefattar då enligt OSL ”uppgift om en enskilds personliga förhållanden i sådan elevhälsa som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats” (kap. 23 § 2).

I skolan råder en svagare sekretess enligt OSL kap. 23 § 2:

Sekretess gäller på det område som anges i första stycket dels i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier.

Sekretessen gäller dock endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

Det betyder att öppenhet gäller som huvudregel, ett s.k. rakt skaderekvisit, och uppgifter kan lämnas ut om det kan antas att det inte finns risk för skada.

En förklaring till skillnaderna i graden av sekretess är att förskolebarn är yngre och har ett större omsorgsbehov, vilket kan leda till att personalen får större insyn i familjens angelägenheter. Barn kan genom sina berättelser oavsiktligt ge personalen insyn i känsliga frågor, och vårdnadshavare kan behöva berätta om händelser i familjen som påverkar barnets behov av stöd i vardagen; det kan vara vårdnadshavare som separerar, döms för brott, avlider, drabbas av sjukdom, får stöd av socialtjänsten, vinner på lotto eller annat med betydelse för familjens vardagsliv. Det saknas dessvärre en definition över vad som avses med ”enskilda personliga förhållanden” i offentlighets- och sekretesslagen, men Olsson (2018) exemplifierar att det kan röra sig om sjukdom, social situation, ekonomi eller barnets behov av stöd.

Om någon person eller myndighet efterfrågar uppgifter som rör ett barns eller ett barns närståendes enskilda förhållanden behöver en s.k. sekretessprövning göras i varje enskilt fall innan

1. Juridiska aspekter vid samarbete med vårdnadshavare 21

sådana uppgifter lämnas ut. En sekretessprövning görs för att säkerställa att den uppgift som röjs inte är till skada eller men för den enskilde. Den första frågan som behöver klargöras vid en sekretessprövning är om den efterfrågade informationen gäller någon enskilds personliga förhållanden, eftersom det är sådana uppgifter som omfattas av sekretess. Om svaret är nej kan uppgiften lämnas ut. Något som kan påverka bedömningen huruvida en uppgift kan röjas eller inte är vem som efterfrågar den. Om socialtjänsten begär information för en utredning av en orosanmälan (se kapitel 12 Orosanmälan), kan exempelvis sekretessen brytas. Därefter behöver frågan ställas om det kan finnas minsta risk för men eller skada för individen om uppgiften lämnas ut. Vid minsta tvekan ska uppgiften inte lämnas ut. Även i det fall där bedömningen blir att uppgiften kan lämnas ut behöver detta göras med försiktighet och med minsta möjliga informationsmängd. Notera att i vissa fall kan ett barns identitet och adress vara sekretesskyddade. Förskolor kan därför ha som regel att aldrig lämna ut barns adressuppgifter till andra och på så sätt säkerställa att sekretesskyddade uppgifter inte delas av misstag.

I förskolan kan vårdnadshavare vara nyfikna på varandra och fråga personalen om andras personliga förhållanden. Då gäller det att veta vad lagen säger. Om ett barn däremot berättar för andra föräldrar på förskolan om sådant personalen inte får röja, till exempel ”mamma ligger på sjukhus” eller ”pappa ska flytta”, är det en annan sak eftersom det står barnet fritt att säga så. Det viktiga är att andra inte har hört sådana uppgifter av personalen.

Vid barnets övergång till förskoleklass kan frågor som rör sekretess komma på tal när lärare ställer frågor till förskolepersonalen om ett barns eller barnets närståendes personliga förhål-

En uppgift som omfattas av sekretess får lämnas till en annan myndighet, om det är uppenbart att intresset av att lämna uppgiften har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.

Det handlar om att väga olika intressen mot varandra i varje enskilt fall, vilket kan bli aktuellt när barnets rätt till integritet vägs mot skolans behov av att känna till att barnet behöver stöd. Övergången mellan förskola och skola adresseras även i skollagen kap. 3 § 12 då ”den förskoleenhet eller verksamhet som barnet lämnar till den mottagande skolenheten överlämna sådana uppgifter om barnet som behövs för att underlätta övergången för barnet”.

Sekretessreglerna skiljer sig något mellan kommunala och fristående förskolor och skolor. Fristående förskolor och skolor är inte en del av en myndighet, såsom är fallet med kommunala förskolor och skolor, vilket bidrar till att de juridiska ramarna skiljer sig åt. Detta blir särskilt tydligt då fristående förskolor och skolor inte behöver följa OSL såsom de kommunala behöver. Det betyder exempelvis att i kommunala förskolor kan handlingar vara offentliga, vilket inte är fallet i fristående förskolor.

1. Juridiska aspekter vid samarbete med vårdnadshavare 23 landen. Här kan de olika graderna av sekretess bli särskilt tydliga, då förskolan har en stark sekretess. Av den anledningen behöver vårdnadshavaren redan före övergångssamtalet ge sitt samtycke till de uppgifter som lämnas över till skolan om barnets eller närståendes enskilda förhållanden. Samtycket är alltid begränsat och därför behöver det tydligt framgå vilka uppgifter som får lämnas ut, vem som får ta del av dem och när eller i vilken situation uppgifterna får delas. I vissa fall kan dock enligt OSL, kap. 10 § 27, den s.k. generalklausulen tillämpas:

Sammanfattning

Det är centralt för förskolepersonal att känna till vem som är barnets vårdnadshavare eftersom det är vårdnadshavaren som har det juridiska ansvaret för barnet och som också är den part som förskolan har uppdraget att samarbeta med. Vårdnadshavaren har ansvar för att barnet får den tillsyn och omsorg som denne behöver; vid barnets lämning i förskolan övergår ansvaret till personalen. Det är viktigt att tydligt kommunicera när tillsynsansvaret övergår till förskolan respektive vårdnadshavaren utifrån en säkerhetsaspekt, eftersom en otydlighet kan innebära att barnet inte får någon tillsyn alls.

Det är vidare en trygghet för vårdnadshavare att veta att personalen i förskolan har tystnadsplikt. Information som rör barnet och dess närståendes enskilda förhållanden omfattas av sekretess och kan därför inte delas med andra utan en sekretessprövning.

Det finns även en etisk dimension att ta hänsyn till då det inte alltid är lämpligt att dela information även om det juridiskt sett är möjligt.

Frågor för reflektion

Hur delar ni information som rör tystnadsplikt och sekretess på din arbetsplats?

Hur hanteras övergången av tillsynsansvaret på din förskola?

Ge exempel på juridiska eller etiska dilemman som du har ställts inför i din yrkesroll och beskriv hur du hanterade dem.

Referenser

Olsson, S. (2018). Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola. Studentlitteratur.

SFS 1949:382. Föräldrabalk.

SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslag.

SFS 2010:800. Skollag.

Skolverket (2017:6). Måluppfyllese i förskolan: Skolverkets allmänna råd med kommentarer.

Skolverket (2025). Läroplan för förskolan, Lpfö 18 (reviderad).

1. Juridiska aspekter vid samarbete med vårdnadshavare

2. Forskning kring samverkan mellan hem och förskola

TUULA VUORINEN

Utbildningssystem och förskolans organisation och uppdrag skiljer sig åt i olika delar av världen och förändras över tid, vilket gör att resultat och slutsatser från internationella studier inte alltid kan överföras till ett svenskt sammanhang. Forskning vilar vidare på olika antaganden, innefattar olika utgångspunkter när det gäller relationen mellan vårdnadshavare och de professionella i förskolan, samtidigt som samhällsförändringar och värdeförskjutningar gör avtryck i både forskning och praktik. Det innebär att forskning kan peka i olika riktningar beroende på vad som betraktas som ett problem och vilka frågor forskare söker svar på. Detta kapitel syftar till att ge en inblick i internationell forskning om föräldrasamverkan i förskolan där också kontextuella skillnader uppmärksammas. Kapitlet syftar vidare till att synliggöra komplexiteten i internationell forskning gällande samarbetet mellan hem och förskola, samtidigt som också de värden och perspektiv som bildar utgångspunkt i studier om samarbetet mellan hem och förskola uppmärksammas.

Inledning

Yrkesverksamma förskollärare som vill ta del av forskning stöter ofta på flera problem. Det första handlar om att få tillgång till primärlitteratur, det vill säga texter där forskare själva presenterar resultatet av sin forskning. Det andra handlar om att hitta aktuell och relevant forskning som är intressant för den egna praktiken.

Det tredje handlar om att granska forskning och också värdera den utifrån hur överförbara forskningsresultaten är till den egna praktiken.

Hitta sökvägar till och identifiera relevant forskning

Persson (2017) synliggör att en del av problematiken med att hitta forskning är att yrkesverksamma förskollärare inte har direkt tillgång till de databaser där vetenskapliga artiklar publiceras.

Alltmer forskning publiceras dock med s.k. Open access, vilket innebär att forskningspublikationerna finns tillgängliga i fulltext på nätet för alla som är intresserade. Sökmotorn Google Scholar är användbar i det här sammanhanget eftersom den gör en bred sökning av vetenskapliga publikationer. Den breda sökningen bidrar till att det ibland också går att hitta publikationer i fulltext som inte finns tillgängliga i låsta databaser.

Aktuell forskning finns också tillgänglig via olika myndigheters hemsidor, till exempel Skolverkets hemsida. Olika forskningsråd, såsom Skolforskningsinstitutet, publicerar även forskningssammanställningar inom olika områden. En annan väg för yrkesverksamma förskollärare att få tillgång till primärlitteratur är genom lärarstudenter de handleder, eller på annat sätt kommer i kontakt med, eftersom lärarstudenterna har tillgång till forskningsdatabaser via sina lärosäten. I praktiken är det dock

inte ovanligt att det faller på rektorer och utvecklingsledare att tillhandahålla forskning som de ser kan väcka intresse och utgöra underlag för förskolans kvalitetsarbete.

När relevanta databaser väl är identifierade kommer svårigheten att begränsa sökningen till att gälla just föräldrasamarbete i förskolan. Problemet är att olika begrepp för förskola, förskolepersonal och vårdnadshavare används i olika studier på engelska, samtidigt som också samarbetet mellan hem och förskola beskrivs med olika termer. Förskolan får inte alltid den direkta översättningen preschool utan kan i stället benämnas early childhood education [ECE], kindergarden, kindergarten eller pre-kindergarden [Pre-K]. Begreppet nursery används vidare för den verksamhet som avser de allra yngsta barnen. Forskning om förskolan kan också hittas med hjälp av sökordet elementary school, en skolform som kan innefatta barn från 4 år. En anledning till de många olika begreppen är förstås att utbildning och omsorg för de yngsta barnen organiseras på olika sätt i olika länder och därför också benämns på olika sätt.

Ännu ett problem vid sökning i forskningsdatabaser är att en del forskning om samverkan med hemmet avser olika samhällsstödda program som också innefattar en social dimension, eftersom de huvudsakligen riktar sig till resurssvaga familjer eller familjer som bor i socialt utsatta områden (till exempel Head Start i USA eller tidigare Sure Start i Storbritannien). Det betyder att forskningen kan inkludera andra yrkesgrupper än bara pedagoger, till exempel hälso- och socialarbetare. Alla studier är därför inte alltid av intresse för förskollärare även om titeln säger något annat.

Även förskolepersonal kan ges olika benämningar i forskning, vilket innebär att det kan vara svårt att avgöra vilka yrkesgrupper som inkluderats i en studie. Förskollärare kan till exempel få en

direkt översättning när begreppen preschool teacher, early childhood teacher alternativt teacher används. I en del studier används vagare benämningar såsom practitioner, educator, early childhood educator, provider och staff, vilket leder till att det inte alltid framgår vilka yrkesgrupper som avses. Därtill används sällan det juridiska begreppet vårdnadshavare, eller guardian, inom internationell forskning, utan begreppen parent, home, family eller caregiver är vanligare och anges då också som nyckelord i studierna.

Samarbetet mellan hem och förskola kan också beskrivas i olika termer, såsom collaboration, cooperation, relationship alternativt family-school partnership [FSP], där förskolan inkluderas. Ett annat begrepp för samverkan, som problematiseras av McMillan (2005), är parental involvement [PI], som trots att det ofta används synonymt med participation och ovan nämnda begrepp, kan ses som en övergripande beskrivning av samarbetet mellan hem och förskola. Det innehåll som begreppet involvement ges i studier kan också te sig främmande i en svensk kontext, då det kan innebära att föräldrar stödjer förskolan ekonomiskt (Ihmeideh, 2013) eller utför någon form av volontärarbete (Arnold m.fl., 2008).

De olika benämningarna skapar visserligen svårigheter i sökandet efter relevant forskning, men begreppsrikedomen kan också leda till en fördjupad reflektion kring samarbetet med vårdnadshavare i praktiken. När fältets komplexitet synliggörs kan det bidra till en ökad förståelse för att också vårdnadshavare i Sverige kan ha erfarenheter av helt olika skolsystem. De förväntningar vårdnadshavare har på samarbetet med förskolan kan därmed variera, samtidigt som vårdnadshavare kan ha olika sätt att se på förhållandet till personalen och sin egen roll i samarbetet.

2. Forskning kring samverkan mellan hem och förskola 29

Samarbetet mellan förskola och vårdnadshavare är centralt och komplext. I mötet med vårdnadshavare kombineras professionell myndighetsutövning med nära samarbete och medmänsklighet, vilket kräver juridiska baskunskaper, förståelse för förskolans uppdrag och inblick i samarbetets sociala och kommunikativa dimensioner.

I Uppdrag samarbete förenas aktuell forskning med praktiknära exempel för a visa hur tillitsfulla relationer kan upprä hållas och utvecklas – från första introduktionen till det avslutande övergångssamtalet vid skolstart. Boken är uppdelad i fyra delar vilka behandlar både vardagliga och mer utmanande situationer och aspekter: juridiska ramar och internationella perspektiv, kommunikativa miljöer och aktivt lyssnande, formella och informella samtals- och samarbetsformer, samt svårare frågor som anmälningsplikt och stödinsatser.

Boken riktar sig främst till förskollärarstudenter och yrkesverksamma i förskolan.

Tuula Vuorinen är bokens redaktör och universitetslektor i pedagogik vid Örebro universitet. Medförfa arna Lo en Arkestad Aronsson, Linn Eckeskog, Pernilla Hedin, Pernilla Kallberg, Anne Lillvist och Maria Simonsson är verksamma vid olika universitet.