SOS




























































ISBN 978-91-47-15193-6
© 2023 Åsa Colliander Celik, Johan Eriksson, och Liber AB
PROJEKTLEDARE : Tina Tärnrot och Johan Ekelund
REDAKTÖR : Thomas Johansson, Anna Lindstam
BILDREDAKTÖR : Mikael Myrnerts, Margareta Söderberg
FORMGIVARE : Birgitta Dahlkild
OMSLAG : Lotta Rennéus
OMSLAGSBILD : Johnny Dyrander
KARTOR : Liber kartor
TECKNARE : Johnny Dyrander Anders Nyberg
Första upplagan
1
Repro: Integra Software Services
Tryck: Graphycems, Spanien 2023
Upphovsrätten till samtliga bidrag i denna produkt tillkommer rättighetshavarna. Liber AB har bett om tillstånd att få använda de skyddade bidragen. Eventuellt anspråk för enskilt upphovsrättsligt skyddat bidrag kan ställas till rattigheter@liber.se
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUSavtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm
Kundservice: 08-690 90 00
Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Här kommer några tips om hur du kan arbeta med boken.
• Innan du börjar läsa en sida så kan du titta på bilderna och läsa rubrikerna. Försök att gissa vad texten kommer att handla om.
• Fundera på om det är något du redan vet om detta. Vad skulle du vilja veta mer om?
• Koppla ihop det du läser till dina egna erfarenheter. Är det något du känner igen? Har du varit med om eller hört talas om något liknande tidigare?
• Undersök kartornas teckenförklaringar.
• Läs bildtexterna.
• Läs ordförklaringarna till ord som du inte förstår.
• Skapa en inre bild av det du läser.
• Försök hitta det viktigaste i texten.
• Sammanfatta texten utifrån rubrikerna.
• Berätta för dig själv vad bilderna visar.
• Repetera genom att svara på frågorna som finns i kapitlet.
• Kontrollera att du förstår alla ord.
• Läs sammanfattningen som finns i slutet på varje kapitel.
• Repetera efter en dag, en vecka och en månad.
Jorden 8
Geografi är världens ämne 11
Kartor 14
En bild från ovan 18
Olika sorters kartor 22
Att undersöka en plats 24
Fältstudier 27
Sverige kan delas in i olika delar 34
Det svenska landskapet 36
Sveriges olika naturlandskap 40
Landskapet förändras 42
När marken går sönder 45
Väder och klimat 51
Hur blir det väder? 52
Det svenska klimatet 55
Naturen som resurs 61
Marken 62
Ett täcke av jord 64
Så här använder vi naturens resurser 67
Skogen som resurs 69
Odlingsmarken 73
Vattnet är en viktig resurs 76
Älvarna ger oss el 80
Berget som resurs 84
Nordens folk
och landskap 93
Nordens länder 94
Varför ser det ut som det gör? 100
Nordens olika hav 109
Nordens naturresurser 121
Olja och naturgas 122
Skog 127
Andra naturresurser 130
Europas klimat och landskap 135
Klimat och väder i Europa 136
Att bo och leva i Europa 145
Europas produktion och handel 161
Jordbruket i Europa 162
Industri och handel 164
Många arbetar med tjänster 169
Europas länder 175
Västra Europa 176
Östra Europa 185
Södra Europa 189
Europeiska unionen 193
Att undersöka ett land 195
Med kartan som hjälpmedel 196
Klimatförändringar 202
Hållbar utveckling på tre områden 206
Att mäta välstånd och utveckling 213
Orsaker till fattigdom 220
Ekologiska fotavtryck 225
Att jorden är rund påverkar klimatet 232
Olika typer av klimat 234
Världsdelar och världshav 243
Vi delar in världen 244
Afrika 246
Asien 253
Vilka geografiska mönster kan du hitta i kartorna? 258
Nordamerika 262
Sydamerika 268
Oceanien 276
Antarktis 282
Städer i världen 286
Världshaven 292
Register 302
Geografi är det ämne som undersöker hur jorden ser ut på olika platser. På jorden hittar vi höga berg och långa floder. Vi hittar regnskogar och öknar. Det finns många spännande platser på jorden och ämnet geografi försöker förstå hur dessa platser skapades och varför de hela tiden förändras.
• Hur kommer det sig att jorden är en bra plats att bo på?
• Vad använder vi kartor till?
• Vad är en geografisk undersökning?
Jorden är den tredje planeten från solen. I verkligheten är solen mycket, mycket större jämfört med planeterna än vad den är på bilden. Det är också längre mellan planeterna än vad det ser ut att vara på bilden.
Jorden är en av åtta planeter som kretsar runt solen. Vår planet jorden ligger på ett alldeles perfekt avstånd från solen som gör att det kan finnas liv här. Här finns allt det som behövs för att det ska finnas liv. Det finns vatten, syre och en skyddande atmosfär som gör att det är lagom varmt.
Merkurius Venus Jorden Mars Jupiter Saturnus Uranus Neptunus Viktiga ord markJorden består av tre delar:
• Marken vi kan stå och gå på. Den består av berg och det lager av jord som finns ovanpå.
• Luften som omger hela planeten. Denna del kallas för atmosfären. Här finns syre som är ett ämne allt levande behöver.
• Allt vatten som finns på jorden. Vattnet kan vara flytande som i hav, sjöar och floder, fast som is eller som vattenånga i luften.
Atmosfären är ett skyddande lager av olika gaser, bland annat syre.
Det yttersta lagret på jorden kallas för jordskorpan. Det är berget på marken och under haven. Längst inne i jorden finns en het, glödande kärna. Mellan kärnan och jordskorpan finns manteln. Där finns het magma som rör sig och är trögflytande. Magma består till största delen av smält berg.
1. Vad är det som gör att det finns liv just på jorden?
2. Vilka tre delar består vår jord av?
3. Vad finns under jordskorpan?
Vad skiljer en plats från en annan?
Vissa platser är varma, andra kalla, på vissa platser finns det mycket vatten, på andra är det väldigt torrt. Vissa platser är nästan orörda av människor, andra är mycket påverkade av människor.
För att kunna prata om de olika platserna är det bra att vi vet vad de heter.
Naturen påverkar vad vi människor kan göra med en plats. Samtidigt påverkar vi också naturen när vi använder platsen. Det kallas för ett samspel när två saker påverkar varandra.
I geografi undersöker vi naturen omkring oss och hur människan använder naturen. Människor kan fånga fisk i haven eller odla grönsaker i jorden. I andra delar av naturen bygger vi människor hus eller vägar.
När du förstår hur samspelet mellan människa och natur ser ut så förstår du också världen lite bättre. Därför kallar vi geografi för världens ämne.
Viktiga ord
I skogen växer träd. Människor hugger ner träden och använder dem för att till exempel bygga hus. Människor planterar sedan nya träd som växer upp till ny skog.
Att undersöka hela jorden är alldeles för stort för en person. De flesta forskare är specialister på något område. Den ena bilden visar en forskare som är specialist på is, den andra undersöker vulkaner.
De som arbetar med geografi kallas för geografer. När en geograf ska undersöka en plats så kan han eller hon gå ut och titta på den. Det kallas för att göra en fältstudie. Nästan alla platser på jorden är intressanta att undersöka för en geograf.
Geograferna försöker ta reda på hur marken, luften och vattnet påverkar varandra på en plats och hur det här påverkar oss. En geografisk undersökning försöker då svara på en fråga som handlar om hur natur och människor samspelar. Exempel på sådana frågor kan vara:
• Vilka möjligheter finns det för människor, djur och växter att leva på platsen?
• Hur har människan förändrat naturen på platsen?
• Finns det platser på jorden där varken djur eller människor kan leva?
Öken i det afrikanska landet Namibia.
Reflektera
Vilka möjligheter finns det för människor, djur och växter att leva på de här platserna?
1. Det finns ett samspel mellan naturen och oss människor. Vad betyder det?
2. Vad gör en geograf?
Åkermark i Skåne.Viktiga ord
jordglob
gradnät
längdgrader
breddgrader
Vad visar en karta? Jo, en karta beskriver hur det ser ut på olika platser. Den kan visa hur man hittar till en plats, var skogar, hus och städer ligger och hur vägar går genom landskapet. Eftersom ämnet geografi undersöker och beskriver jorden, är det viktigt att kunna läsa kartor när man arbetar med geografi.
Jorden är en rund planet och för att visa var olika platser ligger kan vi använda en jordglob. Oftast använder vi en platt karta som har olika färger och symboler. Den kan vara på papper eller finnas i en mobil.
Den bästa kartan är en jordglob. Den stämmer bra med hur det ser ut i verkligheten. På en jordglob kan man se hur stora de olika länderna är till ytan och var de ligger i världen. Den som ska ut och resa tar förstås inte med sig en jordglob. Det är nästan alltid mer praktiskt att använda kartor som är platta.
Vi är vana att se jorden från ett visst håll på en karta, men det finns ingen framsida eller baksida på jorden. Heller inget upp eller ner.
14 Geo G rafi beskriver jordenVisste du att kartböcker innehåller kartor som inte helt stämmer överens med verkligheten? Det här beror på att det är svårt att platta till jordgloben, utan att det blir fel i kartan. En rund form kan inte bli exakt när den plattas ut.
Vi gör ett försök och plattar ut kartan på en jordglob. Om vi klyver jorden som på bilden ser vi att den sitter ihop runt ekvatorn. Men uppe och nere vid polerna blir det stora hål. Dessa hål måste vi fylla ut för att det ska bli en hel karta.
1. Om vi klyver jorden som på bilden ser vi att den sitter ihop runt ekvatorn. Men uppe och nere vid polerna blir det stora hål. Dessa hål måste vi fylla ut för att det ska bli en hel karta.
2. Den här kartan har ett gradnät där alla rutor är lika stora. Ländernas form blir alldeles fel och det ser ut som om Antarktis är jättestort.
3. Här har man försökt rita av jordgloben som en boll istället. Det här är en vanlig karta i kartböcker. Formen på länderna blir rätt, men länder som ligger långt från ekvatorn blir för stora.
RYSSLAND
Stilla havet Indiska
Det här gör att ju längre från mittlinjen, ekvatorn, man kommer desto mer fel blir det i kartan. På en vanlig världskarta ser länder som ligger långt ifrån ekvatorn mycket större ut än vad länderna egentligen är.
På de vanligaste världskartorna ser Sverige ut att vara ungefär lika stort som Indien till ytan. Men Indien är ungefär sju gånger större än Sverige – i verkligheten!
Linjerna som du kan se på en jordglob eller i kartorna i en kartbok kallas för gradnät. Förr i tiden behövde sjökaptenerna veta var de befann sig när de var ute på haven. För att kunna veta exakt position delade man in jordklotet i ett rutnät – gradnätet.
De tänkta streck som går från pol till pol kallas för längdgrader, eller longituder. Strecken som går på bredden kallas för breddgrader, eller latituder.
Breddgraderna räknar man från mitten på jorden, ekvatorn. Linjen som går vid ekvatorn är 0 grader.
Vandrar man norrut till Nordpolen så är man på 90 grader nordlig bredd. Söderut på globen hamnar man till slut på Sydpolen 90 grader sydlig bredd.
Längdgraden som motsvarar 0 grader har man bestämt går genom Greenwich i England. Sedan utgår man från denna linje till den motsatta sidan av jordklotet, ett halvt varv runt. Ett halvt varv är 180 grader. Man räknar från 0 till 180 grader östlig eller västlig riktning.
Ett helt varv runt jordklotet blir då 360 grader.
1. Förklara varför nästan alla världskartor är felaktiga.
2. Varför ser vissa länder större ut än vad de är på en platt karta i en kartbok?
3. Vad används gradnätet till?
I en karta har man ritat av en plats uppifrån, från luften. Precis som om vi vore fåglar som flyger och tittar ner. Det kallas för fågelperspektiv.
När man gör en karta förenklar man verkligheten. Den som gör kartan väljer själv vad som ska visas, eftersom det är svårt att få med allt i en och samma karta.
Om man vill se exakt hur det ser ut, så måste man använda sig av ett foto från ett flygplan eller en bild från en satellit. Numera använder kartritare ibland sådana foton när de gör kartor.
En satellit med en kamera cirkulerar runt jorden flera tiotusentals meter upp i luften.
Det här är ett foto taget från en satellit. Bilden visar Skåne och en del av Danmark. Det vita du ser på bilden är moln.
På en karta i skala 1:2 000 000 kan vi se städer och områden i landskapet Skåne. 1 cm på den här kartan motsvarar 20 km (20 000 m eller 2 miljoner cm).
I kartor måste man förminska det som ska visas. Skala är ett mått på hur mycket något är förminskat eller förstorat. Om vi ska avbilda Skåne på en karta är det ju ingen bra idé att göra det i naturlig storlek. Istället väljer vi att visa en förminskad bild av hur Skåne ser ut.
Om 1 cm på kartan motsvarar 100 meter (det är lika mycket som 10 000 cm i verkligheten) säger vi att skalan är 1:10 000, ”ett till tio tusen” på kartan.
Med hjälp av skalan kan vi mäta på kartan för att se hur långt det är mellan två städer.
Vägar och järnvägar måste man ibland markera tydligt på en karta, så därför ritas vägarna lite större för att de ska synas.
Lundavägen
På en karta i skala 1:750 000 kommer vi närmare. 1 cm på kartan motsvarar 7,5 km (7 500 m eller 750 000 cm).
Klörupsv.
Bryggareg . Östervångsvägen n Valldammsg .
Hedv.
L i l j e borgsg a tan
Tingshus
Polis Tull
Lasarett
Rådhus Simhall Brandstn.
Hedvägen
G l asb r u .vsk Östra Vallg .
Malörtsv. Strandg.Travemündeallén
Östergatan Hamng.
HÖG Museum
Järnvägsg.
På en karta i skala 1:30 000 kan vi se gator och områden i staden Trelleborg. 1 cm på kartan motsvarar 300 meter (30 000 centimeter).
I en karta betyder färgerna olika saker.
Det skulle vara krångligt att skriva ut namn på alla saker som finns på en karta. Det är därför vi använder symboler. Ett streck kan föreställa en väg och en röd prick kan betyda att det ligger en stad
Kartans färger och symboler ser lite olika ut beroende på vilken karta man använder. I de vanligaste kartorna är skog markerad
Kartans färger betyder olika saker beroende på vad det är för sorts karta. Därför är det viktigt att börja med att läsa kartans förklaring innan man försöker förstå kartan.
Kartans symboler
Om du vet namnet på en plats, men inte var den ligger så kan du använda registret längst bak i en kartbok. Där står alla orter och städer som är med i kartboken, i alfabetisk ordning. Efter namnet står på vilken sida du hittar platsen, samt var på sidan den finns. På alla sidor med kartor finns rutor och på sidans kanter står en siffra eller en bokstav. Där rader möts bildas en ruta. Någonstans i rutan ligger platsen du söker. Exempel: Falkenberg 13 B3. Falkenberg finns då på sidan 13 och i rutan där B och 3 möts.
Det är bra att kunna väderstrecken när man använder kartor. På de flesta kartor är norr alltid uppåt. Istället för upp och ner, vänster eller höger säger man norr, söder, väster och öster.
I digitala kartor, som du använder i mobilen, kan du välja om norr ska vara uppåt på kartan eller om kartan ska visa riktningen åt det håll du står eller går.
Om du går vilse eller ska hitta med hjälp av solen, utan en karta eller kompass, är det också bra att kunna väderstrecken. I Sverige står solen i söder mitt på dagen. Har du då solen i ryggen så tittar du norrut, med öster till höger och väster till vänster. Senare på dagen rör sig solen allt längre västerut, eftersom solen går upp i öster och ner i väster.
1. Vad menas med att en karta avbildats i skala 1:10 000?
2. Vad kan vi ha för hjälp av skalan när vi tittar på en karta?
3. Varför används ofta symboler på kartor?
4. Hur ska du göra om du vill hitta en speciell plats i en kartbok?
5. Vilka är de fyra väderstrecken?
6. Vilket väderstreck brukar vara uppåt på en tryckt karta?
FRAG O R PA TEXTEN På en kompass pekar pilen mot norr.Viktiga
tematiska kartor
kartor
Den här sortens kartor kallas för tematiska kartor därför att de visar något speciellt. Det finns kartor som visar vilka länder som finns i en världsdel, vilka städer som finns i ett land och var människor bor eller hur vädret kommer att bli i morgon. En topografisk karta visar hur marken ser ut: var det finns skog, berg eller jordbruksmark, floder och sjöar.
Naturtypskarta
Politisk karta
Godahoppsudden Kalahariöknen Madagaskar Kilimanjaro 5895 AFRIKA Sahara Atlasbergen Arabiskahalvön Kaukasus EUROPA Mont Blanc 4810 Tian Shan Himalaya Takla Makan Mount Everest ArRubAlKhali Elbrus 5642 G u i n e a INDISKA OCEANEN M e d e l h a v e t Arabiska havet Svarta havet Kaspi sk a havet Indus Eufrat Röda havet Nile n Niger Kong o Zaire Zambezi Kairo Lagos London Istanbul Teheran Paris Mumbai Delhi Karachi öken odlad jord regnskog savann 2000 100500 100 1000 Stenbockens vändkrets Ekvatorn Kräftans vändkrets 2 000 1 000 500 100 Nederbörd i mm per år ALGERIET LIBYEN EGYPTEN MAROCKO VästSahara MALI MAURETANIEN NIGER SUDAN SYDSUDAN GAMBIASENEGAL TUNISIEN GUINEA GUINEA-BISSAU SIERRA LEONELIBERIAELFENBENS-KUSTEN GHANATOGOBENIN NIGERIAKAMERUN CENTRALAFRIKA KONGO KONGO GABON EKVATORIALGUINEA SÃO TOMÉ OCH PRÍ NCIPE ETIOPIENSOMALIA KENYA UGANDA RWANDA BURUNDI TANZANIA MALAWI ANGOLA ZAMBIA NAMIBIA BOTSWANA ZIMBABWE SYDAFRIKA MOÇAMBIQUE MADAGASKAR ERITREA BURKINA FASO SWAZILAND LESOTHO DJIBOUTI (f.d. ZAIRE) (rep.) TCHAD COMORERNA MAURITIUS SEYCHELLERNA KAP VERDE
Nederbördskarta
Geo G rafi beskriver jorden
Sådana här färglada kartor är vanliga. De berättar bara var ett land ligger och hur gränserna går mellan länderna. För att det ska vara lättare att se så har man gett de olika länderna olika färger.
Idag använder vi ofta digitala kartor i mobilen eller i datorn. En digital karta har många fördelar mot en papperskarta. Du kan zooma in och ut på kartan. Då blir det lättare att förstå var en plats ligger. Ofta går det att välja vilken bakgrund som den digitala kartan ska ha. Den som ska använda kartan kan själv välja om bakgrunden ska visa en satellitbild eller en karta.
Digitala kartor kan ha mycket information som du kan välja att visa eller ta bort. Man kan också få reda på var man är just nu och vägen till en plats dit man ska. Och mycket annat.
1. Beskriv vad det är för skillnad mellan naturtypskartan och nederbördskartan.
2. Vilken information har tagits bort och vilken har lagts till i den politiska kartan?
3. Vilka fördelar har digitala kartor jämfört med kartor på papper?
4. När använder du digitala kartor?
I geografi undersöker vi naturen och människans samspel med den. Det betyder att vi försöker förstå hur människor använder naturen på olika platser. Hur kan man använda naturen där du bor? Det kan du ta reda på genom att göra en fältstudie. Då går du ut och undersöker platsen själv.
Innan du går ut och undersöker platsen måste du förbereda dig. Du måste veta vad du ska undersöka, hur du ska göra och varför. Mycket kan man ta reda på innan man går ut genom böcker eller internet. Men det bästa är att besöka platsen – förstås.
Det finns andra sätt att undersöka platser. Det vanligaste är kanske att titta på kartor eller bilder över platsen. Det går också att intervjua människor om platsen.
Om kommunen behöver bygga en ny skola så måste de undersöka vilka platser som skulle vara bäst. Då tar geograferna reda på hur det ser ut i området idag. De räknar också ut hur olika delar av området kommer att påverkas om kommunen bygger en skola i området. Kanske kommer biltrafiken att öka eller så måste någon annan skola stänga.
För att lättare förstå varför en plats ser ut som den gör, delar vi in platsen i olika delar:
• Marken med berggrund och ett lager av jord som ligger ovanpå berggrunden.
• Luften som finns runt omkring vår planet.
• Allt vatten runt omkring oss. Det kan finnas som moln, som vatten eller is på marken, i hav och sjöar eller under marken i håligheter som grundvatten.
Allt som händer på marken, i luften och i vattnet påverkar alla växter, djur och människor som lever på en plats. Det som lever på platsen påverkar marken, luften och vattnet. Alla delar samspelar med varandra.
24 Geo G rafi beskriver jordenStekenjokk i Västerbotten.
Här är ett fjällandskap där marken har stora höjdskillnader. Det finns dalgångar och höga berg lite varierat i landskapet.
På berget finns bara ett tunt jordlager så växter har svårt att växa där. I dalen finns ett jordlager där det växer låga buskar.
Kanske finns det varg eller björn här också?
Den här platsen är inte så påverkad av människor, eftersom ingen bor här. Men människor använder platsen när de plockar hjortron eller låter renar beta på marken.
Vattnet hittar vi både i snön som täcker topparna och i vattnet som rinner genom dalen. Vattnet finns också i luften och i molnen på himlen. På bilden kan vi se att det är kallt i luften. Det vet vi eftersom snön ligger kvar på bergstopparna. Nere i dalen är luften varmare. Det vet vi eftersom rinnande vatten finns i landskapet. Hade luften varit lika kall som i bergen, så hade vattnet på marken varit fruset till is.
Reflektera
Varför skulle en geograf aldrig föreslå att kommunen ska bygga en skola just här?
Reflektera
Skulle det vara klokt att bygga en skola här? Försök att hitta argument som talar både för och emot en skola på just den här platsen.
Götaplatsen i Göteborg.
Här har vi en annan plats i Sverige, staden Göteborg. Naturlandskapet går inte att se så tydligt då mycket är påverkat av människan. Vi har byggt hus och lagt asfalt på marken. Under asfalten finns ett jordlager. Där det inte ligger hus eller asfalt kan träd växa.
I staden bor det många människor, men också en del djur. Mycket av vattnet i bilden består av regn och vattenpölar. Regnet kan inte tränga ner genom asfalten och rinner istället ut på gatan.
Det kan vara svårt att veta hur det är i luften bara genom att se på bilden. Med tanke på hur människorna är klädda och alla paraplyer så vet vi att det är regnigt. Luften kanske också är lite smutsig från bilars avgaser.
1. På vilka olika sätt kan en geograf göra en geografisk undersökning?
2. Vid en geografisk undersökning brukar man dela in platsen som ska undersökas i olika delar. Vilka är delarna?
3. Ge exempel på en fråga som geografen kan försöka få svar på.
4. Ge ett exempel på när kommunen kan behöva göra en geografisk undersökning av en plats.
En fältstudie är en form av geografisk undersökning. Det är när du undersöker en speciell plats genom att vara på platsen. När du gör en fältstudie så måste du alltid börja med en fråga. Du ska försöka ta reda på något som du undrar över. Ofta finns det inget rätt eller fel, eftersom en fråga kan ha flera olika svar.
Så här skulle det kunna gå till.
Klass 4B ska göra en övernattning och behöver hitta en bra plats där de kan sätta upp sina tält. Frågan de ska hitta svar på i sin undersökning är Var ska klassen tälta?
De vill att platsen ska ligga ganska nära en busshållplats och att det ska gå att bada där. Klassen delar upp sig i två grupper och bestämmer sig för att undersöka varsin plats. Eftersom de måste åka till platserna måste grupperna ha vuxna med sig.
När man vet vad som ska undersökas och vilken fråga som ska besvaras är det viktigt att ta fram så mycket fakta som möjligt.
Eleverna i klassen frågar några som är äldre om de har tips på någon bra plats. Sedan undersöker de en karta från kommunen. På kartan står alla busslinjer utritade. Utmed busslinje 43 finns det två olika platser, Granbacken och Sjöängen, som skulle kunna passa.
De tittar även på en satellitbild och kan se att det finns en sjö vid båda platserna. Eftersom de ska jämföra två platser så förbereder klassen tillsammans en lista på saker som är viktiga att undersöka.
Allt går inte att se på en karta eller ta reda på genom internet. Man behöver också undersöka platsen. Eleverna behöver gå ut i fält, det vill säga ut på platsen för att se hur den ser ut.
Därför åker en grupp till Granbacken och en grupp till Sjöängen. De tar med sig en karta, listan från klassen, penna att anteckna med och sina mobiler att fota med.
Granbacken går snabbt att ta sig till från hållplatsen, bara tio minuter. Där finns en stor öppen yta som ser ut att vara alldeles plan, men när gruppen kommer närmare så syns det att den plana marken är en plöjd åker. Här går det inte att sätta upp några tält. Det tar tio minuter att gå ner till sjön. Där finns ett fint bad med strand, brygga och en livboj. De fotar badet. Uppe vid skogskanten finns en fin liten glänta med alldeles plan mark. Där skulle det gå att ställa några tält. För att inte glömma något skriver de ner viktiga fakta i sin lista.
Sjöängen ligger lite längre från hållplatsen, ungefär 15 minuter, men är alldeles plan och öppen. Här skulle det finnas plats för både tält och att för att spela brännboll. Det tar fem minuter att gå ner till badplatsen, men där upptäcker gruppen att stranden är alldeles igenväxt med vass. Så hade det inte sett ut på satellitbilden. Inte finns det någon brygga eller livboj heller. Det är ändå viktigt att dokumentera så de tar lite bilder, antecknar hur lång tid det hade tagit att gå och åker sedan hem igen.
När man samlat på sig information behöver den analyseras noggrant.
Hemma i skolan igen så tittar eleverna igenom sina bilder och anteckningar. Den fina lilla gläntan vid Granbacken hade man inte sett på satellitbilderna eller kartan. Vid Sjöängen så hade inte vassen funnits med på kartan.
Det kommer att bli svårt att bestämma vilken plats som passar bäst för klassresan.
När man analyserat sin information behöver man sammanställa den till en presentation. Båda grupperna redovisar vad de har hittat och när bägge presentationerna är klara ska klassen rösta mellan de två platserna.
Den första bilden i presentationen föreställer en karta med busslinje 43 utsatt och Granbackens och Sjöängens hållplatser är markerade. Dessutom har grupperna ringat in platsen där man kan tälta och dragit linjer på hur man ska gå för att komma dit och ner till sjön.
Sedan berättar de om de olika platserna och visar fotografierna. För att sammanfatta sina resultat avslutar de med att göra en tabell där alla viktiga fakta finns med. Då blir det lättare att jämföra platserna med varandra.
Några tycker att det blir långt att gå med hela packningen ända ner till badplatsen. Andra säger att det visserligen är roligt att spela brännboll men det kan de göra på bollplanen vid skolan istället. På klassresan vill de bada. När klassen röstar vinner Granbacken.
Max 20 minuter från busshållplatsen Ja, tio minuter Ja, 15 minuter
Plan mark Nej, men vid badet Ja, plats för brännboll
Badplats Ja, fin och säker Nej
Tänk på! Enligt Allemansrätten är det fritt att slå upp ett tält och övernatta i naturen, bara du inte sätter upp tältet i närheten av bostadshus. Om ni däremot ska sätta upp fler tält måste ni fråga markägaren om lov först!
Tänk på att aldrig gå utanför skolans område utan att fråga en vuxen om lov.
1. Vilka fem delar består en fältstudie av?
2. Varför gör man en fältstudie?
3. Hur kan man redovisa en fältstudie?
4. Klassen valde Granbacken. Vilken av platserna skulle du ha valt? Motivera ditt svar.
I geografi undersöker vi naturen omkring oss och hur människan använder naturen.
De som arbetar med geografi kallas för geografer.
En geografisk undersökning försöker svara på en fråga som handlar om hur natur och människor samspelar på en plats.
Vår planet jorden ligger på ett alldeles perfekt avstånd från solen. Här finns allt det som behövs för att det ska finnas liv. Det finns vatten, syre och en skyddande atmosfär som gör att det är lagom varmt.
Det yttersta lagret på jorden kallas för jordskorpan. Längst inne i jorden finns en het, glödande kärna. Mellan kärnan och jordskorpan finns manteln. Där finns het magma som rör sig och är trögflytande. Magma består till största delen av smält berg.
Kartböcker innehåller kartor som inte helt stämmer överens med verkligheten. Det här beror på att det är svårt att platta till jordgloben, utan att det blir fel i kartan.
På en vanlig världskarta ser länder som ligger långt ifrån ekvatorn mycket större ut än vad länderna egentligen är.
Linjerna som du kan se på en jordglob eller i kartorna i en kartbok kallas för gradnät. Gradnätet används för att bestämma en position på kartan.
De tänkta streck som går från pol till pol kallas för längdgrader, eller longituder. Strecken som går på bredden kallas för breddgrader, eller latituder.
I en karta har man ritat av en plats uppifrån, från luften. Precis som om vi vore fåglar som flyger och tittar ner. Det kallas för fågelperspektiv.
Om man vill se exakt hur det ser ut, så måste man använda sig av ett foto från ett flygplan eller en bild från en satellit.
I kartor måste man förminska det som ska visas. Skala är ett mått på hur mycket något är förminskat eller förstorat.
Det skulle vara krångligt att skriva ut namn på alla saker som finns på en karta. Det är därför vi använder symboler.
Det är bra att kunna väderstrecken när man använder kartor. På de flesta kartor är norr alltid uppåt. Istället för upp och ner, vänster eller höger säger man norr, söder, väster och öster.
Det går inte att visa allt som finns på en plats i en karta. Därför gör man olika slags kartor beroende på vad man vill visa. Dessa kartor kallas för tematiska kartor. Topografiska kartor visar hur marken ser ut: var det finns skog, berg eller jordbruksmark, floder och sjöar.
Det finns många fördelar med digitala kartor. De kan ha mycket information som du kan välja att visa eller ta bort. Du kan även zooma in och ut på kartan.
För att lättare förstå varför en plats ser ut som den gör, delar vi in platsen i olika delar: marken, luften och allt vatten omkring oss.
Allt som händer på marken, i luften och i vattnet påverkar alla växter, djur och människor som lever på en plats. Det som lever på platsen påverkar marken, luften och vattnet. Alla delar samspelar med varandra
En fältstudie är en form av geografisk undersökning. Det är när du undersöker en speciell plats genom att vara på platsen.
aboriginer 276
Afrika 246, 300
allemansrätten 132
Alperna 146, 147, 177
Amazonas 269–270, 301
Amazonfloden 269–270
Amsterdam 155
Antarktis 282, 301
Apenninska halvön 191, 198
Arktis 205, 228, 293
Asien 253, 300
atmosfär 8, 9
avskogning 248
B
Balkanhalvön 192, 199
banker 170
barrskog 70, 98, 118, 149, 159
befolkning 245, 246, 253, 262, 268–269, 276–277, 282, 292
befolkningspyramider 215–216
Belgien 183, 198
berg 84
bergart 62, 90
berggrund 62, 90
bergskedjebildning 102, 118
bergsområden 146
bihav 244, 300
BNP 214, 217–218, 229
breddgrad 17, 30, 232, 241
D
dal 40
Danmark 95, 107
digital karta 23
djurhållning 73
Donau 151, 152
dricksvatten 76, 91
ekologisk hållbarhet 207, 226
ekologiska fotavtryck 214, 225–226, 229
ekonomisk hållbarhet 208, 229
ekvatorn 55, 59, 232, 234, 235, 241
Elbrus 146
energikällor 227, 229
erosion 45, 49
Estland 187, 199
EU 193, 194, 199
extrem fattigdom 221
F
Finland 96, 106
fiske 113–115, 296
fjord 98, 105, 118
fjäll 40
floder 150–153, 166
FN:s globala mål 209–210, 229
forskningsstation 283
fossil 63
fossila bränslen 83, 122, 133, 203, 227, 229
fotosyntesen 270, 295
Frankrike 176, 198
friluftsliv 130
fältstudie 12, 27–29, 31
Färöarna 97
förnybar energikälla 81, 82, 91
förorter 155
G
Ganges 256
Gapminder 212
gejser 103, 118
geograf 12, 30
geografisk undersökning 13, 24–26, 30
glacialklimat 240, 301
glaciär 44, 49, 98
glesbygd 35, 48
global uppvärmning 144, 203, 205, 228
globala målen 209–210, 229
gnejs 63
Golfströmmen 141
gradnät 17, 30, 232, 241
granit 62, 90
Grekland 192, 196, 197, 199
grundvatten 76, 91
grus 64
gruva 84–87, 91
gröda 74
Grönland 97
H
handel 161, 168
hav 109–116
havsnivå 44, 49
havsströmmar 293–294, 301
HDI 214, 218, 229
hållbar utveckling 206, 228, 251, 260–261, 273–275, 281, 284–285, 299
Höga kusten 42
Iberiska halvön 189, 198
Indien 216, 253, 256, 260–261
industri 164, 168
inlandsis 42, 49, 240, 283
inlandsklimat 138, 141, 162
Irland 179, 198
Island 96, 103, 104
is-sprängning 46, 49
Italien 191, 198
jordart 64, 90
jordbruk 73, 162, 163
jordbävning 101, 118
jorden 8
jordens lutning 56
jordglob 14, 15
jordmån 65
jordskorpan 10, 30, 101
kalksten 63
kalltempererat klimat 239
karta 14–16, 22, 23, 30
kartans symboler 20, 31
Kaukasus 146
Kilimanjaro 247
Kina 253–255, 259–261
Kiruna 87
klimat 51, 58, 59, 135–144
klimatförändringar 202, 228, 295
klimatzoner 56, 136, 158, 234, 241
koldioxid 124
kommun 34, 48
konflikter 221
konsumera, konsumtion 225, 229
kontinentalplattor 100, 101
kontinenter 244, 300
korallrev 279–280, 301
korruption 222
krig 221
kulturlandskap 36, 48
kust 41, 98, 106, 119
kustklimat 138, 139, 162
L
landhöjning 42, 49
landsbygd 36, 48
landskap 34, 48
lava 104
lera 64
Lettland 187, 199
Litauen 187, 199
livsmedelsindustri 75
London 155
luft 9
längdgrad 17, 30, 232, 241
lövskog 70, 157, 159
M
macchia 150, 159
magma 10, 30, 101, 118
Maldiverna 204
malm 84, 91
mangroveskog 256–257, 300
mark 9
meandrar 152
medelhavsklimat 142, 237, 241
megastäder 289–291, 301
metall 84, 91
meteorolog 53
midnattssol 57, 59
mineral 62, 90
moln 53, 58
monsun 254, 300
Moskva 185
muta 222
myr 40
N
NASA 266–267
naturgas 122, 133
naturlandskap 36, 48
naturreservat 72, 91, 131, 133
naturresurs 67, 89, 90, 121–133
naturtyper 145, 159
nederbörd 54, 59
Nederländerna 182, 198
Nilen 250
Nordamerika 262, 300
Norden 93–119
Norge 96, 105
norra och södra vändkretsen 232, 241
norrlandsterräng 40, 98
odlingsjord 130
odlingsmark 73, 91
offentliga sektorn 169, 173
olja 122–126, 133
orsaker till fattigdom 220
P
palmolja 271
Panamakanalen 262, 266
Pangea 100
Paris 177
plast 297–298
polarklimat 143, 163, 239, 241
polarnatt 57, 59
Polen 188, 199
produktion 161
Pyrenéerna 146, 177
R
rauk 45
regnskog 234, 241, 269–270, 273–275
regnskogsklimat 234
resurs 61
Rhen 153
Rosling, Hans 212
rotsprängning 46
Rotterdam 167
Ruhrområdet 166
rundhäll 43
Ryssland 185, 198
råvara 68
S
saltvatten 111, 112, 119
samer 89
sand 64
satellit 18, 30
savann 234–235, 241
savannklimat 235, 248
Sibirien 186
sjö 79, 99
skala 19, 31
Skanderna 140, 146
skog 69, 127
skogsbruk 69, 71, 90, 127–129, 133
skärgård 41, 43, 106
Slovakien 188
slätt 98, 107
slättlandskap 40
social hållbarhet 207, 228
sojabönor 249
Spanien 189, 190, 198
spannmål 163
sprickdalslandskap 41
Statistiska centralbyrån (SCB) 211
stigande havsnivåer 203, 228
Storbritannien 164, 178, 198
storstadsområde 48, 154–156
städer 286
subtropiska klimat 236, 241
Sverige 33, 97
Sydamerika 268, 300
syre 9
sädesslag 74, 91
sötvatten 112, 119
T
tajga 149, 159, 186
tematisk karta 22, 31
temperatur 53, 58
tempererat klimat 137, 158, 238, 241
tidvatten 110, 119
Tjeckien 188
tjänster 169, 173
topografi 145, 159
torrskog 248
transporter 166
tropiska klimat 234, 241, 300
trädsort 70
tundra 143, 159, 240
turism 171, 172
Tyskland 166, 180, 198
tätort 35, 48
Uralbergen 147, 185
urbanisering 38, 48, 287, 301
urskog 72, 90
utbildning 210, 213, 214, 229
varmtempererat klimat 238
vatten 9, 76–78
vattenkraftverk 80, 81
vattnets kretslopp 140, 162
vind, vindstyrka 53, 58
vittring 46, 49
Volga 153
vulkaner 102, 104, 118
väder 51, 52, 58
väderstreck 21, 31
välstånd 210, 217
världsdelar 244, 300
världshav 244, 292, 301
växthuseffekten 202, 228
växthusgaser 124, 202, 228
yttre kraft 45, 49
zenit 233, 241
Åland 97
årstid 56, 59
älv 79, 80, 91
öken 236–237, 241, 300
ökenklimat 236–237, 241
önationer 281, 301
Anton Balazh/Shutterstock 6
Jeppe Gustafsson/TT 9 (1)
Arkadij Schell/Shutterstock 9 (2)
FoxglovesAndStockings/Shutterstock 9 (3)
Kathryn Hansen/NASA/Reuters/TT 12 (1)
Shalan Stewart/Zuma Press/TT 12 (2)
Michael Persson/Shutterstock 13 (1)
Anders Good/TT 13 (2)
Kevin Cole 44/Shutterstock 14
NASA 18
Shaun Wilkinson/Shutterstock 21
Anette Nantell/DN/TT 23 (1)
Roslan Rahman/AFP/TT 23 (2)
Amouri Nour/Shutterstock 24
Shaggyphoto/Shutterstock 25
Anders Deros/Aftonbladet/TT 26
Bengt Ekman/TT 29 (1)
Henrik Isaksson/TT 29 (2)
Jan Schützer/Naturfotograferna/TT 36
Bruno Helgesson/Naturfotograferna/TT 37 1
Ola Jennersten/Naturfotograferna/TT 37 (2)
Fredrik Sandberg/TT 39
Göran Gustafson/TT 40 (1)
Tor Lundberg Tuorda/Naturfotograferna/ TT 40 (2)
Magnus Martinsson/Naturfotograsferna/ TT 41 (1)
Curt Fredén/SGU 41 (2)
Helikopterfoto/TT 41 (3)
Jeppe Gustafsson / TT 41 (4)
Gustav Sohlenius/SGU 43
Kicki Nilsson/TT 44
Mats Wilhelm/Naturfotograferna/TT 45
jung sung hwa/Shutterstock 46
Björn Larsson Rosvall/TT 47
Hussein El-alawi / Sydsvenskan/TT 50
Joakim Berglund/TT 53 (1)
Victor Lundberg/TT 53 (2)
Mikael Fritzon/TT 54
Åke Ericson/TT 57
Gorm Kallestad/NTB scanpix/TT 60
Fokin Oleg/Shutterstock 62 (1)
Kennerth Kullman/Shutterstock 62 (2)
lcrms/Shutterstock 63 (1)
www.sandatlas.org/Shutterstock 63 (2)
Mats Wilhelm/Naturfotograferna/TT 64 (1)
jesadaphorn/Shutterstock 64 (2)
Stefan Bennhage / TT 64 (3)
Alf Linderheim/Naturfotograferna/TT 65
Petr Bonek/Shutterstock 66
Mikael Gustafsson/Naturfotograferna/TT 69
Artur Marfin/Shutterstock 70 (1)
Billy333/Shutterstock 70 (2)
Nadezhda79/Shutterstock 70 (3)
Marilyn Barbone/Shutterstock 70 (4)
Tor Tuorda/TT 71
Bengt Ekman/TT 72
Hussein El-alawi / Sydsvenskan / TT 73
Timmary/Shutterstock 74 (1)
m.pilot/Shutterstock 74 (2)
panuwat panyacharoen/Shutterstock 74 (3)
KariDesign/Shutterstock 74 (4)
Lopatin Anton/Shutterstock 74 (5)
Tiger Images/Shutterstock 74 (6)
luis c. jimenez del rio/Shutterstock 74 (7)
Vaclav Volrab/Shutterstock 74 (8)
Fredrik Sandberg/TT 75
Helikopterfoto/TT 76
Thomas Karlsson/DN/TT 78
Bo Dahlin/TT 81 (1)
Jonas Forsberg/Naturfotograferna/TT 81 (2)
Lars Lindqvist/DN/TT 83
Tomas Westermark/Boliden 85
Jorma Valkonen/TT 86 (1)
Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/ TT 86 (2)
Jerker Andersson/TT 87
Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT 88
Heiko Junge/TT 89
olgagorovenko/Shutterstock 95
Erik Johansen/NTB scanpix/TT 96
Lars Pehrson/SvD/TT 98 (1)
Henrik Strömstad/Samfoto/TT 98 (2)
Patrick Dieudonne/Robert Harding Photography/TT 98 (3)
Andreas Steidlinger/Alamy Stock Photo/ TT 99 (1)
Roni Rekomaa/Lehtikuva/TT 99 (2)
Wojtek Chmielewski/Shutterstock 103 (1)
weniliou/Shutterstock 103 (2)
Gerhard Zwerger-Schoner/imageBROKER/ TT 105 (1)
canyalcin/Shutterstock 105 (2)
Ekaterina Kondratova/Shutterstock 106
S. Vannini/DEA/Getty Images 107 (1)
Andreas Steidlinger/Alamy Stock Photo/TT 107 (2)
Ulf Berglund/Bildhuset/TT 110
Håkon Mosvold Larsen/NTB scanpix/TT 112
Krasowit/Shutterstock 113 (1)
Haizhen Du/Shutterstock 113 (2)
Valery Evlakhov/Shutterstock 113 (3)
lunamarina/Shutterstock 113 (4)
Gorm Kallestad/NTB scanpix/TT 114
Landsat 7/USGS/NASA 115
Anneli Svanström/WWF/TT 116
TTphoto/Shutterstock 120
InfinitumProdux/Shutterstock 124
Lennart Rehnman/GT/TT 125 (1)
Erik Abel/TT 125 (2)
Stefan Dinse/Shutterstock 126
Jeppe Gustafsson/TT 127
Lars Pehrson/SvD/TT 128
Ondrej Prosicky/Shutterstock 129
Sander van der Werf/Shutterstock 131 (1)
avtk/Shutterstock 131 (2)
Gert Olsson/Scandinav/TT 132
VLA photos/Shutterstock 137 (1)
Philip Bird LRPS CPAGB/Shutterstock 137 (2)
Johan Nilsson/TT 139
JohnnyOneSpeed 142
Don Landwehrle/Alamy/TT 143
EvgenySHCH/Shutterstock 146
Adariukov Oleksandr/Shutterstock 148 (1)
Valery Shanin/Shutterstock 148 (2)
travel4fishing/Shutterstock 149
Szymon Mucha/Shutterstock 150
nightcap/Shutterstock 152 (1)
ZGPhotography/Shutterstock 152 (2)
Mro/Shutterstock 153
Harry Beugelink/Shutterstock 155 (1)
Peter Summers/Getty Images 155 (2)
JessicaGirvan/Shutterstock 156
KucherAV/Shutterstock 157
Redaktion93/Shutterstock 160
Igor Sirbu/Shutterstock 162 (1)
Olga_Shestakova/Shutterstock 162 (2)
Valery121283/Shutterstock 162 (3)
Tim UR/Shutterstock 162 (4)
Timmary/Shutterstock 163 (1)
Maks Narodenko/Shutterstock 163 (2)
GSDesign/Shutterstock 163 (3)
Iakov Filimonov/Shutterstock 163 (4)
”Iron Works, Colebrook Dale, 1805”. Philip James Loutherbourg the Younger. Fine Art Images/Heritage Images/Getty Images 164
Fox Photos/Getty Images 165
taranchic/Shutterstock 166 (1)
PICTOR PICTURE COMPANY/Shutterstock 166 (2)
Frans Lemmens/Corbis Documentary RF/ Getty Images 167
Parilov/Shutterstock 168
ventdusud/Shutterstock 169
Vytautas Kielaitis/Shutterstock 170 (1)
Michael Kooren/Reuters/TT 170 (2)
Fredrik Sandberg/TT 171 (1)
EQRoy/Shutterstock 171 (2)
EvgL/Shutterstock 172
Guiseppe Cacace/AFP/TT 176
Tupungato/Shutterstock 177 (1)
Oligo22/Shutterstock 177 (2)
Matthew Horwood/Getty Images 178
Milosz Maslanka/Shutterstock 179 (1)
Fabiano's_Photo/Shutterstock 179 (2) taranchic/Shutterstock 180 travelview/Shutterstock 181
Kirill Spiridonov/Shutterstock 182
fokke baarssen/Shutterstock 183
Arty Om/Shutterstock 184
FOTOGRIN/Shutterstock 185
Mikhail Cheremkin/Shutterstock 186
INTREEGUE Photography/Shutterstock 187
Grzegorz Dlugosz/Shutterstock 188
S-F/Shutterstock 189
Alex Tihonovs/Shutterstock 190
NORRIE3699/Shutterstock 191 (1)
B.Stefanov/Shutterstock 191 (2)
Bengt Nyman 192 (1) kudla/Shutterstock 192 (2)
Aris Oikonomou/AFP/Getty Images 194 photostar72/Shutterstock 197 (1)
Peter Etchells/Shutterstock 197 (2)
Helikopterfoto/TT 200
Bernhard Staehli/Shutterstock 202 obofili/Shutterstock 204
Jessica Gow/TT 207
Danish Siddiqui/Reuters/TT 208
Odd Andersen/AFP/TT 210
Anette Nantell/DN/TT 212
François Galland/Godong/Universal Images
Group/Getty Images 213
Delil Soulemain/AFP/Getty Images 220
Stefan Balaz/500px/Getty Images 223
Jacob Ehrbahn/Politiken//TT 224
The Good Brigade/Digital Vision/Getty Images
225
Simon Rehnmark/Shutterstock 226
Beata Zawrzel/NurPhoto/Getty Images 227 (1)
zhihao/MomentRF/Getty Images 227 (2)
Daniel Lamborn/Shutterstock 230
Jonathan Nackstrand/AFP/Getty Images 232 elisevonwinkle/Shutterstock 235
Dmitry Pichugin/Shutterstock 236
Tobi Erinle/Shutterstock 239
Chris Jackson/Getty Images 240
Travel Stock/Shutterstock 247 (1)
wanderlust86/Shutterstock 247 (2)
NASA 248 (1)
fkaymak/Shutterstock 248 (2)
ninette_luz/Shutterstock 249 (1)
BlueOrange Studio/Shutterstock 249 (2)
Donwilson Odhiamb/SOPA Images/LightRocket/Getty Images 250
Thierry Berrod/Mona Lisa production/Science
Photo Library/TT 251
mbrand85/Shutterstock 252
Nik Bruining/Shutterstock 255 (1)
Katoosha/Shutterstock 255 (2)
ESA 256
Arvind Yadav/Hindustan Times/Getty Images
260
Bhaven Jani/Shutterstock 263
Andrew Repp/Shutterstock 264 (1)
Georgia Evans/Shutterstock 264 (2)
Susana Gonzalez/Bloomberg/Getty Images 265 (1)
Uladzik Kryhin/Shutterstock 265 (2)
NASA 267
Martin Bernetti/AFP/Getty Images 271
Icelight 272
NASA/Reuters/TT 273
The Rainforest Alliance 274 (1)
Fairtrade International 274 (2)
Joaquin Sarmiento/AFP/TT 275
Joshua Prieto/SOPA Images/Shutterstock/TT 277
Elli Olausson/Shutterstock 278 (1)
Reinhard Dirscherl/Ullstein Bild/Getty Images 278 (2)
David Gray/Reuters/TT 280
james_stone76/Shutterstock 283
Lilach Weiss/Image Source/Getty Images 284
Smith Collection/Gado/Getty Images 287
Donatas Dabravolskas/Shutterstock 288
Xinhua/Wei Peiquan/TT 289
Dmitriy Kandinskiy/Shutterstock 290
ENeems/Shutterstock 291
Guillermo Arias/AFP/Getty Images 292
Stan Honda/AFP/Getty Images 293
Aaron Favila/AP/TT 296
Paulo de Oliveira/Ardea/Mary Evans Picture/ TT 297
Alexander Grir/AFP/Getty Images 298
Jonas Gratzer/LightRocket/Getty Images 299 (1)
Heiko Junge/NTB scanpix/TT 299 (2)
SOS Geografi 4–6 ingår i SO-serien 4–9 från Liber. Det är ett heltäckande läromedel som möjliggör att arbeta med innehåll och språk från grunden.
Med SOS Geografi 4–6 blir det lättare att nå målen i geografi.
SOS Geografi 4–6 utgår i upplägg och innehåll från Lgr22.
För alla komponenter i serien se liber.se