Ann Ottestig (red.)
Helen Asklund (red.)
Erik Öberg
Karina Göransson
Anna Longueville
Heléne Dahlqvist
Monica Ulin
Anna-Sara Fagerholm
Mata inte studenten
En handbok av lärare för lärare
Ann Ottestig (red.)
Helen Asklund (red.)
Erik Öberg
Karina Göransson
Anna Longueville
Heléne Dahlqvist
Monica Ulin
Anna-Sara Fagerholm
Mata inte studenten
En handbok av lärare för lärare
3.
Karina Göransson & Anna-Sara Fagerholm
Första gången i klassrummet 99
Förmedla, förklara och förtydliga 101
Dialog och interaktion i undervisningen 102
Aktivt lärande på campus 104
Aktivt lärande online 106
Pedagogiska lärprocesser 107
Pedagogiska lärprocesser ur ett designperspektiv 109
Lateralt tänkande 111
Tre studentaktiverande och kreativa övningar 113
Sist men inte minst 117
7. Grupparbete 120
Erik Öberg & Heléne Dahlqvist
Definition av grupp 122
Ska vi ha grupparbeten? 124
Sparar grupparbeten kursresurser? 125
Ökar grupparbeten lärandet? 127
Att träna på att arbeta i grupp inför arbetslivet 128
Spelar det roll hur grupper sätts samman? 129
Skapa dina grupper! 135
Ska gruppmedlemmarna ha olika roller? 136
Att förebygga problem 140
Har vi samarbetat? 143
8. Examination 146
Erik Öberg
Rättssäker examination 148
Du bedömer studentens prestation 150
Inledning
Ann Ottestig & Helen Asklund
Nog vore det roligt att åka iväg på ett skrivinternat tillsammans, och få tid att utveckla vårt skrivande inom högskolepedagogik, presentera projekt för varandra och gemensamt spåna på projektidéer med koppling till vår pedagogiska verksamhet?
Frågan lyftes för något år sedan i samband med en träff inom Mittuniversitetets då nystartade nätverk för pedagogiskt meriterade lärare, och vi var direkt ett gäng som nappade.
Sagt och gjort, efter lite planering åkte vi iväg på ett tvådagarsinternat där vi utöver att träna oss på skrivande med eminent stöd av vår workshopledare Cecilia Olsson Jers (docent i svenska språket med inriktning mot retorik vid Linnéuniversitetet) förde intressanta och inspirerande samtal som utmynnade i att vi bestämde oss för att satsa på att publicera en gemensam antologi. Tanken med boken var att vi i den skulle samla och reflektera över våra egna erfarenheter från många års undervisning inom en rad ämnen, med en förhoppning om att sprida kunskap om vad som fungerar (och inte fungerar) i olika skeden av arbetet med en kurs. Bokens tilltal skulle vara inbjudande och kännas relevant för dig som på ett eller annat sätt arbetar med undervisning inom högre utbildning.
Är du kanske ny i rollen som lärare? I så fall är det inte omöjligt att du känner dig vilsen och undrar vad som egentligen krävs av dig och hur du kan vara ditt bästa jag rent pedagogiskt. Eller
är du en erfaren lärare som känner att du behöver ett omtag och en nystart i din pedagogiska roll? Oavsett vilket erbjuder vi med denna antologi en möjlighet att för en stund gå in i några exempel från kursarbetets och undervisningens olika faser, för att därefter ta ett steg tillbaka och reflektera över såväl de utmaningar och lösningar vi resonerar kring som hur du skulle ta dig an motsvarande situationer i din egen vardag. Till din hjälp finns i slutet av varje kapitel reflektionsfrågor som du kan använda som utgångspunkt. På detta sätt vill vi bidra till att du utmanas och utvecklas i din egen pedagogiska praktik, men också till att du, om du inte redan gör det, börjar föra ett kontinuerligt samtal med dina kollegor om pedagogiska frågor. Jämför pedagogiska utmaningar med varandra: Hur hanterar ni olika situationer? Vilka utmaningar ser ni, och hur kan ni hjälpas åt för att finna goda lösningar? Hur gör ni för att skapa en god lärsituation för studenterna, och vad menar ni med en sådan? Dessutom är det vår förhoppning att du både genom att läsa vår bok och genom att på andra sätt reflektera över hur du ser på olika pedagogiska spörsmål utvecklar och lär känna din egen pedagogiska grundsyn. På vårt skrivinternat insåg vi också att vissa pedagogiska ställningstaganden var gemensamma för alla oss i gruppen. Du kommer att se spår av detta när du väl börjar läsa våra olika kapitel, men redan nu vill vi ge en introduktion till de pedagogiska perspektiv vi ser som betydelsefulla. Och inte minst för dig som är i början av din lärarbana vill vi betona vikten av att delvis våga släppa på kontrollen i undervisningssituationen. Du behöver inte kunna allt. Du behöver inte göra exakt som kollegorna runt omkring dig. Och framför allt, det är inte din uppgift att tala om för dina studenter exakt vilken information de ska kunna och exakt hur de ska gå tillväga i sin lärprocess.
Under våra diskussioner kom vi att diskutera huruvida vi kan mata studenterna för mycket med kunskap. Metaforiskt ställde vi oss frågan: Ska vi mata dem eller ska vi fokusera på att servera dem bra råvaror och några exempel på recept och sedan be dem att laga sina egna maträtter? Kanske gissar du redan nu, baserat på bokens titel, att vårt svar blir att vi inte ska mata dem, utan snarare ge dem kunskap för att kunna bli sina egna kockar.
I arbetet med den här boken har vi därför funderat en del över begreppet spoon-fed students, alltså skedmatade studenter, som har figurerat i internationella pedagogiska sammanhang under en längre tid. Begreppet användes tidigt av J.A. Raelin (2009) som skrev om det ineffektiva lärandet vid traditionell föreläsningsbaserad undervisning och om hur den sortens undervisning bidrog till att studenterna blev passiva. Att försöka överföra kunskap som studenterna sedan memorerar och kan återberätta i små fragment kan dessutom leda till att själva sammanhanget går förlorat och att något egentligt lärande inte uppstår (Dehler & Welsh, 2014). Skedmatning av kunskap kan således rent pedagogiskt resultera i att det självständiga lärandet minskar och det kan även minska studenternas kreativitet (Samah m.fl., 2009).
När vi diskuterade skedmatning av studenter som utgångspunkt landade vi i idén att använda matmetaforer med relevans för lärande som inramning till vår bok. Den här boken ska inte betraktas som en kokbok med färdiga recept, utan snarare som ett provkök där olika typer av recept provlagas och utvärderas. På samma sätt som vi menar att studenter inte ska skedmatas vill vi inte heller mata dig som kollega med färdiglagade rätter utan snarare ge dig grundrecept och erfarenheter från provlagningstillfällen. Det är sedan upp till dig att dra dina egna slutsatser och använda dig av de delar som är relevanta för dig i din pedagogiska
verksamhet. Hur du utvecklar och kryddar dina anrättningar är därmed något du själv behöver ta ställning till.
Vad skulle då hända om du som lärare slutade tala om för studenterna vad de behöver lära sig? Våra egna erfarenheter är att aktivt lärande studenter ofta ställer frågor till sig själva och till andra. De reflekterar också löpande över sitt eget lärande, vilket kan kontrasteras mot de studenter som kontinuerligt matas med information om vad de ska lära sig, hur de ska lära sig och vilka frågor de behöver kunna svaret på för att få godkänt på kursen.
Flera studier visar att även om det ofta finns ett initialt motstånd från studenterna till aktivt lärande, ökar deras studiemotivation genom ett mer aktivt lärande. Det finns också studier som visar att aktivt lärande möjliggör att flera olika perspektiv på frågor lyfts fram i diskussionen och att det därmed i sig kan bidra till en större studiegemenskap i gruppen (Owens m.fl., 2020).
Att känna engagemang och ha roligt på jobbet är lika viktigt för oss lärare som för våra studenter, och vår erfarenhet är att läraktiviteter som väcker engagemang hos våra studenter även väcker vårt engagemang som lärare. Det här är alltså en bok av lärare för dig som lärare inom högre utbildning, där vi vill ge dig redskap för att undvika att mata dina studenter med den information som du tror att de behöver för att lära sig på bästa sätt. Med praktiska exempel från olika ämnesområden vill vi demonstrera hur du kan flytta fokus från dig till studenterna, stå emot protester och initialt motstånd mot pedagogiska förändringar, våga testa nya examinationsformer och arbeta mer medskapande tillsammans med dina studenter. Med andra ord vill vi hjälpa dig att hitta nya verktyg för en mer aktiv lärprocess såväl på campus som på distans.
Del 1: Läraren i sitt sammanhang
I antologins första del ligger fokus på att ge en bild av det sammanhang du befinner dig i som universitetslärare i Sverige. Vad är det egentligen som förväntas av dig som lärare, och hur kan du göra för att navigera mellan de krav och utmaningar du möter, såväl enskilt som i relation till kollegor, det akademiska sammanhanget i stort och dina studenter? Denna del av boken syftar med andra ord till att tydliggöra ramarna för den kontext du befinner dig i som lärare inom högre utbildning och vad du själv kan göra för att forma din roll. Den är utformad som en uppochnervänd tratt, där vi startar med att fokusera på dig som individuell lärare. Därefter breddas perspektivet till att också se på dig och din lärarroll i relation till de kollegiala och akademiska strukturer du befinner dig i. Slutligen lyfter vi blicken för att också se på lärarrollen i relation till studenterna. Det är ju deras lärande som står i fokus för vår undervisningspraktik, så det gäller att också vara medveten om deras utgångspunkter och behov.
I kapitel 1, Vem är du som lärare?, skriver Karina Göransson och Anna Longueville om alla de olika roller som ingår i att vara universitetslärare och hur du kan göra för att hitta din personliga väg att byta mellan dem.
I kapitel 2, Du och akademin, diskuterar Karina Göransson och Monica Ulin hur du kan lära dig hantera det formella och informella regelverk som styr vår pedagogiska verksamhet och samtidigt bli trygg i ditt eget sätt att undervisa.
Det är naturligtvis många aspekter som gemensamt bidrar till att skapa den ämnes- och undervisningskultur som du blir del i när du börjar som universitetslärare. Men ett faktum är att du hamnar i ett kollegium med en grupp individer som redan har sitt sätt att förhålla sig till lärarskapet och dess olika roller. I kapi-
tel 3, Jaget och laget, fördjupar sig Heléne Dahlqvist och Anna Longueville i vad detta innebär för dig som enskild lärare.
I kapitel 4, Du och studenterna, handlar det istället om relationen mellan dig och dina studenter. Här skriver Monica Ulin och Erik Öberg om vad du som lärare kan göra för att skapa en god studie- och lärmiljö för dina kursdeltagare.
Del 2: Läraren och undervisningen
Antologins andra del byter perspektiv. Från att hittills ha resonerat kring de ramar inom vilka universitetslärare verkar, handlar det nu om att diskutera din roll som lärare i relation till de olika delarna av undervisningsprocessen. Att undervisa innefattar ju så mycket mer än själva undervisningssituationen i det fysiska eller digitala klassrummet, och i denna del av boken problematiserar vi och ger tips kring alltifrån planeringen och utformningen av en kurs till hur undervisningen och examinationen kan gå till.
Kapitel 5, Kursdesign, av Ann Ottestig och Anna Longueville, handlar om hur du som lärare genom att skapa ett tydligt och kommunikativt kursupplägg kan hjälpa dina studenter att orientera sig i din kurs och få god förståelse för hur den ser ut och varför den är organiserad på ett visst sätt.
I kapitel 6, Undervisningsprocessen, tar Karina Göransson och Anna-Sara Fagerholm ett helhetsgrepp om undervisningsprocessen, men med särskild betoning på vad som är bra att tänka på i samband med undervisning i det fysiska eller digitala klassrummet. I kapitlet ges konkreta tips samt förslag på övningar som kan vara användbara för att skapa dialog och underlätta för en studentaktiverande lärsituation.
En levande dialog och aktivt lärande kan inte minst främjas av olika former av samverkan studenter emellan. Detta tar Erik Öberg och Heléne Dahlqvist fasta på i kapitel 7, Grupparbete, där de reflekterar över såväl fördelar som nackdelar och delar med sig av strategier för att komma tillrätta med grupparbetets olika utmaningar.
I de tidigare kapitlen i den här delen har vi gått på djupet med förberedelser inför undervisning, själva undervisningssituationen och olika sätt att arbeta studentaktivt. I kapitel 8, Examination, borrar Erik Öberg mer i den del av undervisningsprocessen som fungerar som avstämnings- och slutpunkter, nämligen olika former av prov eller uppgifter där studenterna förväntas visa vad de har lärt sig i relation till kursens lärandemål.
Del 3: Den reflekterande läraren
Som framgått ser vi det som betydelsefullt för studenternas lärande att de utrustas med redskap för att självständigt, aktivt och kontinuerligt kunna hitta mönster i sitt eget lärande och dra slutsatser för att på olika sätt fortsätta utvecklas och fördjupa sina kunskaper. Men detta gäller även för lärarens egen utvecklingsprocess, vilket antologins tredje del fokuserar på. Som lärare är det ju betydelsefullt att ha en tydlig plan, att systematiskt utvärdera hur saker och ting har fungerat och dessutom reflektera över och dra slutsatser om vad i undervisningen som fungerar och vad som kan utvecklas ytterligare. Kapitlen i denna del av boken närmar sig detta ur olika perspektiv men med det gemensamt att kapitelförfattarna vill bidra till att du hittar fram till sätt att arbeta och reflektera som bottnar i dina egna pedagogiska utgångspunkter och där du ser dina studenter som en resurs att nyttja för att vidareutveckla både dig själv och din undervisning.
I kapitel 9, Studentmedskapande processer, berättar Ann Ottestig och Monica Ulin om vad det innebär att ta hjälp av sina studenter som pedagogiska medskapare. De ger flera argument för att arbeta med sådana processer, samtidigt som de också lyfter fram hinder och utmaningar. Framför allt bidrar de med flera exempel från sin egen undervisning som visar hur studentmedskapande processer kan ta sig uttryck i praktiken.
Avsikten med kapitel 10, Din pedagogiska grundsyn, är att det ska fungera som ett redskap att ta avstamp ifrån när du reflekterar över hur du själv ser på undervisningens alla delar, din roll som lärare, studenternas roll och lärmiljöns betydelse för lärprocessen. Vid det här laget har du fått våra perspektiv på alla dessa delar, men vilka är dina egna pedagogiska utgångspunkter och värderingar som ligger till grund för ditt sätt att vara lärare? Med detta avslutande kapitel vill Ann Ottestig och Helen Asklund väcka sådana frågor och uppmuntra dig till att föra ett kontinuerligt samtal med dig själv om undervisningens och det akademiska lärarskapets olika aspekter.
REFERENSER
Dehler, G. & Welsh, M. (2014). Against spoon-feeding: for learning. Reflections on students’ claims to knowledge. Journal of Management Education, 38(6), 875–893.
Owens, D.C., Sadler, T.D., Barlow, A.T. m.fl. (2020). Student motivation from and resistance to active learning rooted in essential science practices. Research in Science Education, 50(1), 253–277.
Raelin, J.A. (2009). The practice turn-away: forty years of spoon-feeding in management education. Management Learning, 40(4), 401–410.
Samah, S.A., Jusoff, K. & Silong, A. (2009). Does spoon-feeding impede independent learning? Canadian Social Science, 5(3), 82–90.
Författarpresentation
Samtliga författare är verksamma vid Mittuniversitetet – i delvis olika roller och vid olika institutioner.
Helen Asklund är universitetslektor i litteraturvetenskap och universitetspedagogisk utvecklare vid Mittuniversitetet. Asklund är medlem i utskottet för pedagogisk meritering, är pedagogiskt sakkunnig och var initiativtagare till skapandet av Nätverket för meriterade lärare. I antologin har hon rollen som en av dess redaktörer samt är medförfattare till inledningskapitlet och kapitel 10.
Heléne Dahlqvist är universitetslektor och excellent lärare i folkhälsovetenskap vid Mittuniversitetet. Hon har även arbetat med kursutveckling av och undervisning på högskolepedagogiska kurser. I antologin är hon medförfattare till kapitel 3 och 7.
Anna-Sara Fagerholm är universitetslektor och meriterad lärare i grafisk design vid Mittuniversitetet. Hon är även doktorand vid Designvetenskaper vid Lunds universitet. Fagerholm har tidigare varit ledare för Nätverket för meriterade lärare och undervisat i högskolepedagogik. I antologin är hon medförfattare till kapitel 6.
Karina Göransson är universitetslektor och excellent lärare i grafisk design vid Mittuniversitetet. Göransson är medlem i utskottet för pedagogisk meritering och har haft många uppdrag som pedagogiskt sakkunnig. Hon har varit ledare för Nätverket för meriterade lärare och undervisat i högskolepedagogik. I antologin är hon medförfattare till kapitel 1, 2 och 6.
Anna Longueville är universitetsadjunkt och meriterad lärare i miljövetenskap vid Mittuniversitetet. Hon undervisar även på flera högskolepedagogiska kurser. I antologin är hon medförfattare till kapitel 1, 3 och 5.
Ann Ottestig är universitetsadjunkt och excellent lärare i medieoch kommunikationsvetenskap och universitetspedagogisk utvecklare vid Mittuniversitetet. Hon är pedagogiskt sakkunnig och var tidigare ledare för Nätverket för meriterade lärare. I antologin har hon rollen som en av dess redaktörer samt är medförfattare till inledningskapitlet, kapitel 5, 9 och 10.
Monica Ulin är universitetsadjunkt och excellent lärare vid Mittuniversitetet. Hon är pedagogiskt sakkunnig och har varit ledare för Nätverket för meriterade lärare och drivit flera olika pedagogiska projekt. I antologin är hon medförfattare till kapitel 2, 4 och 9.
Erik Öberg är universitetsadjunkt och meriterad lärare i informatik (systemvetenskap) vid Mittuniversitetet. Han har varit aktiv i ett nationellt nätverk för digitala examinationer. I antologin är han medförfattare till kapitel 4 och 7. Han är därutöver ensam författare till kapitel 8.
Del 1 Läraren i sitt sammanhang
1. Vem är du som lärare?
Karina Göransson & Anna Longueville
Kommer du ihåg hur det var att lära sig laga mat? Hade du en nyfiken känsla eller kände du dig som om du inte hade en aning om vad du gjorde? Kanske var det lite både och?
Att du var nyfiken och ville lära dig allt som de vuxna gjorde i köket, men att du blev livrädd när du skulle laga något själv och höll dig slaviskt till kokboken. Men efter ett tag började du kanske ifrågasätta recepten, även om du inte då kopplade det till att du nu började känna dig mer säker i din matlagning, eftersom du hade lärt dig grunderna.
Till slut kanske du främst läste receptböckerna för att bli inspirerad, inte för att följa recepten.
Välkommen till en spännande värld av kunskap och lärande inom högre utbildning, en plats fylld med möjligheter och utmaningar. Som vana lärare vill vi dela med oss av våra erfarenheter och ge råd till dig som är i början av din resa som lärare inom högre utbildning. I det här kapitlet lägger vi grunden till allt det smaskiga och goda som kommer senare i boken. Tänk dig att vi sätter oss vid köksbordet och börjar fundera på lärarrollen som om vi skapade ett kulinariskt mästerverk. Vad är det egentligen att vara lärare? Du är kock i ditt eget kök, men du har inte bara ansvaret för rätten utan även några hungriga gäster att tänka på – dina studenter.
1. VEM ÄR DU SOM LÄRARE? | 19
Så här i början av kapitlet ber vi dig reflektera över din lärarroll och hur du kan krydda undervisningen med inspirerande inslag. När du har läst detta kapitel hoppas vi att du har börjat fundera mer på din roll som lärare och vilka mål du har för dina läraktiviteter.
Det finns många vägar som leder till att du står där som lärare, och oftast är det ämneskunskaperna som öppnar dörren. Som lärare inom högre utbildning är du en expert inom ditt ämne, men du är också mycket mer än det. Lärarrollen är en resa som bjuder på både nervositet och spänning. Att vara en del av studenternas akademiska utveckling är en ära, och du har en viktig roll i att hjälpa dem växa och blomstra. Samtidigt är det ett ansvar, eftersom du kan påverka både deras vilja att lära och deras framsteg. Din roll handlar om att stödja studenter att växa som individer och ge dem verktyg för sin inlärning.
Var observant, nyfiken och ödmjuk. Öppna dina sinnen och ta in allt du ser, hör och upplever. Var nyfiken på dina studenter och deras tankar. Var ödmjuk inför den stora mängd kunskap som finns runt omkring dig, och var beredd att lära dig av andra kollegor. Förstå att varje lärosäte är unikt, precis som olika delar av världen. Ta dig tid att utforska och lära känna platsen. På vilket sätt är det här lärosätet speciellt? Vilka är de lokala traditionerna? Vilka är de studerandes passioner? Genom att förstå den specifika miljön kommer du att bli en ännu mer framgångsrik och uppskattad lärare. Så, kära kollega, omfamna din nyfikenhet, var observant och håll ödmjukheten nära ditt hjärta. På så vis kommer du att ha en meningsfull inverkan på dina studenter och hjälpa dem att blomstra.
Din(a) roll(er) som lärare
Så många möjligheter och glädjeämnen väntar dig i din lärarroll, och denna variation ger en oändlig, positiv kraft i ditt arbete. Det finns oerhörda möjligheter som lärare och du är en kompetensförsörjare i samhället, eftersom det du delar med dig av i din roll följer med studenterna genom hela deras yrkesliv. Ditt uppdrag är att hjälpa studenterna förstå ämnet och dess relevans för deras liv och framtida karriärer. Du ska rusta dem med de verktyg som krävs för att bli självständiga och kritiska tänkare, samt hjälpa dem att följa sina egna mål. Men, du måste också vara realistisk och förstå att alla studenter kanske inte delar din passion och ditt intresse för ämnet. Det är en balansgång: det får inte vara så svårt att studenterna ger upp men inte heller så lätt att engagemanget brister. Du kan se på din lärarroll utifrån olika teorier och perspektiv kopplade till din egen kunskapssyn (mer om detta i kapitel 10, Din pedagogiska grundsyn). Aktuell forskning visar att lärarens drivande roll tidigare har underskattats och av den anledningen lyfter man idag betydelsen av en aktiv lärarroll. Som lärare bör du använda dina kunskaper i interaktion med studenterna och uppmuntra och utmana dem genom löpande återkoppling på lärandet (Hattie, 2012). Din roll som lärare handlar alltså om mycket mer än att bara förmedla fakta, för du behöver också vara en problemlösare när du ställs inför olika utmaningar och situationer på arbetet. Dessutom bör du ha relationskompetens, vilket ofta kan vara en tyst kompetens. Det innebär att du i din roll skapar osynliga band med studenter i en relation som bör vara positiv för både lärare och student utan att du kommer alltför nära (Aspelin, 2018).
Dina arbetsuppgifter är således både breda och varierande, och inkluderar en mängd olika saker, till exempel att planera, förbereda och hålla föreläsningar, handleda, genomföra workshop-
1. VEM ÄR DU SOM LÄRARE? | 21
Index
A
agila team 130
akademisk frihet 40, 46
aktiva studenter 168
aktiv deltagare 26
aktivt lärande 10, 82, 104, 169
ALC-sal 28, 86, 104, 179
asynkrona läraktiviteter 93
auktoritärt ledarskap 48
B
bedragarsyndromet 60
beslut om pedagogiskt stöd 70
betygssystem 154
Blooms taxonomi 37
Bolognaprocessen 147
C
COI 59
COI-modellen 67, 101, 127
Community of Inquiry 59
D
demokratiskt ledarskap 48
det akademiska lärarskapet 194
Diffusion of Innovations 181
diskrimineringslagen 28, 69
E
early adopters 182
EPA-modellen 105 examination 147 examination av grupparbeten 144
examinationsform 33, 163 examinator 148
F
facilitator 23, 26, 169 fakultet 33 feedback 160 flipped classroom 106 formativ bedömning 152 fusk 157
G
Google Design Sprint 140 grupparbete 121 gruppindelning 131 gruppkontrakt 141
H
helårsprestation 34
helårsstudent 34 HPR 34
204 | INDEX
HST 34
högskoleförordningen 31, 32 högskolelagen 31, 33 högskolepoäng 35, 147
Iicebreaker-övningar 106 idérotera 114
imposter syndrome 60 informationsförsörjare 23
K
kognitiv närvaro 59 kollegialt bestämmande 48 kollegialt styre 47 konstruktiv länkning 34, 83, 197
kreativa examinationsformer 151 kursansvarig 43 kursblogg 88 kursdesign 80, 180 kursplan 31, 81 kursvärdering 64
L laggards 182 lateralt tänkande 112 linjestyrning 47 lärandemål 81, 147 lärarlogg 95 lärarroll 22 lärplattform 90, 170 lärstil 24 M
medskapande kursdesign 182 mentor 23, 26 meriteringsmodell 196 N
normkritisk högskolepedagogik
28 O
obligatorisk närvaro 149 P
passiv mottagare 26 pedagogiska lärprocesser 107 pedagogiska medskapare 168 pedagogisk frihet 40 pedagogisk grundsyn 14, 190, 197
pedagogisk meriteringsmodell 190 pedagogisk portfölj 191 pedagogiskt ledarskap 49 pedagogiskt råd 184 pedagogiskt stöd 185 Photovoice 139 plussning 148
R
rekommendation om pedagogiskt stöd 70 relationskompetens 21 rättssäker examination 148
S
Scholarship of teaching and learning 194
six thinking hats 114
skedmatad student 9
social närvaro 59
SOLO 39
SoTL 194
spoon-fed student 9
Structure of Observed Learning Outcome 39
studenthälsan 64
studentmedskapande 168
studentmedskapande aktiviteter 173
studentmedskapande process 14
studiehandledning 23
summativ bedömning 152
synkrona läraktiviteter 93
T
taxonomi 37 temabaserad struktur 91 the guide on the side 26 the sage on the stage 26 transformativ process 26 tvärtom-tekniken 116
U
UKÄ 33
Universitetskanslerämbetet 33 utbildningsområde 35
V
visuella kursskisser 87
ämnesföreträdare 48 ämneskollegium 34
ISBN 978-91-47-15105-9
© 2024 författarna och Liber AB. Text- och datautvinning ej tillåten.
Förläggare: Mattias Nykvist, Kirsi Terimaa Bengtsson
Projektledare: Helena Hammarqvist
Redaktör: Anna Thufvesson
Formgivning inlaga och omslag: Anna Hild Design
Illustrationer omslag: Shutterstock/adehoidar
Illustrationer: Jonny Hallberg
Första upplagan 1
Repro: Integra Software Services, Indien
Tryck: People Printing, Kina 2024
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUSavtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm
Kundservice: 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Ny forskning visar att motivationen för att lära sig ökar när studenter får bli medskapare av kunskap istället
för att matas med den. Skiftet mot ett aktivt och medskapande lärande innebär att universitets- och högskolelärare uppmuntras att frångå gamla undervisnings- och examinationsformer och tänka på nya sätt kring hur en kurs planeras. Pedagogiska förändringar kan ofta möta motstånd, såväl från lärare som från studenter, men i boken ges verktyg för hur både nya och erfarna lärare kan utmana sina pedagogiska mönster och samtidigt effektivisera sin tid och finna ny arbetsglädje.
Författarna är erfarna universitetslärare och belyser i boken pedagogiska utmaningar med hjälp av metaforer. De ger konkreta exempel från flera olika ämnesområden och tips på hur lärare kan gå till väga för att ändra sin undervisning.
Varje kapitel avslutas med reflektionsfrågor som kan användas för att utmana och utveckla den egna praktiken, och i kombination med bokens sista kapitel visar författarna hur lärare kan hitta och beskriva sin pedagogiska grundsyn. Boken, som primärt riktar sig till universitets- och högskolelärare, passar väl för olika kurser i högskolepedagogik, samt som stöd i arbetet med att skriva en pedagogisk portfölj.
Ann Ottestig (red.), Helen Asklund (red.), Erik Öberg, Karina Göransson, Anna Longueville, Heléne Dahlqvist, Monica Ulin och Anna-Sara Fagerholm är alla engagerade i Mittuniversitetets nätverk för meriterade lärare. Flera av författarna är pedagogiskt sakkunniga och arbetar som pedagogiska utvecklare.