9789147150335

ISBN 978-91-47-15033-5

© 2023 Liber AB

Dikter: En vårvintervisa hämtad ur Gralstänk, 1898 (s. 14) och I ungdomen hämtad ur Gitarr och dragharmonika – Stämningar och stämningsbilder, 1891 (s. 15) är skrivna av Gustaf Fröding. I två veckor (s. 14) och Plötsligt (s. 15) är skrivna av Caroline Hjorth.

Uppgift sidan 38: Ulrika Wendéus

Redaktion och text: Sofia Warsén, Caroline Hjorth, Helena Hammarqvist, Louise Mückstein

Projektledare: Jasmine Jansson

Grafisk form: Toula van Rooij, Anne-Marie Johansson, Eva Jerkeman

Omslag: Lotta Rennéus

BILDREDAKTÖR: Mikael Myrnerts

Tecknare: Anders Sunesson

Produktion: Eva Runeberg Påhlman

Bildförteckning

Dragana Gordic/Shutterstock 3

Jonas Forsberg/Naturfotograferna/TT 14 (1)

Art of Line/Shutterstock 14 (2)

Mariia Boiko/Shutterstock 15 (1)

Nataliya Dorokhina/Shutterstock 15 (2)

MyImages – Micha/Shutterstock 19 (1)

Andra upplagan 1

Repro: Repro 8 AB, Stockholm

Tryck: People Printing, Kina 2023

dyoma/Shutterstock 19 (2)

Steve Collender/Shutterstock 19 (3)

Samot/Shutterstock 20 (1)

Lukas Gojda/Shutterstock 20 (2)

Samot/Shutterstock 22

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen och får ej helt eller delvis kopieras. Kopiering för undervisningsändamål enligt BONUS-avtal är inte tillåten.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm

Kundservice tfn 08-690 90 00

Kundservice.liber@liber.se

www.liber.se

Hemska dagar

Läs texten.

Skönlitterär text

– Jag vill inte! Jag är sjuk! skrek jag när min mamma för andra gången försökte övertala mig att gå till skolan.

– Men lilla gumman, har det hänt något? frågade hon och såg ekymrat på mig.

Om mamma bara visste allt som hänt! Om hon bara visste hur de behandlade mig varje dag. Men jag kan inte säga något till henne, hon skulle ändå aldrig förstå.

– Nej, svarade jag kort.

– Men varför vill du inte gå till skolan då? försökte mamma igen.

– Äsch, sa jag och steg upp ur sängen. Det är ingen idé, mamma får alltid som hon vill. Vad jag vill bryr hon sig inte om.

Jag gick på grusvägen som ledde till skolan. Egentligen skulle jag bara vilja springa in i skogen och aldrig komma tillbaka, men det skulle ju inte gå. När jag kom fram till skolan kändes det som om jag skulle spy.

– Vem är det som kommer här då? hörde jag en retsam röst säga.

På bänken bredvid dörren satt Jonas och hans kompisar.

”Nu börjar det”, tänkte jag. ”Jag måste gå förbi dem för att komma till klassrummet.”

– Kom då! Du är väl inte rädd för något, va’? ropade Jonas.

Då började hans kompisar att skratta.

Tårarna brände bakom ögonlocken.

”Jag får inte börja gråta när de ser, jag får inte!”

Beslutsamt fortsatte jag att gå fram mot dörren.

– Nämen, har du köpt nya skor? frågade en av Jonas kompisar.

De kollade på mina vita, fina skor som jag hade köpt dagen innan. Jag gick snabbare mot dörren.

– Varför har du så bråttom? Kom hit ett tag så ska jag säga en sak, sa Jonas.

Jag sprang den sista biten till dörren och så låste jag in mig på toaletten och lät tårarna rinna. Allt kändes bara så hemskt.

Efter en kvart ringde det in. Jag öppnade toalettdörren och smet in i klassrummet. Alla andra i klassen satt redan där. Jonas och hans gäng kollade på mig och flinade. Jag sjönk snabbt ner på en stol.

– Måste du alltid sitta bredvid mig? hörde jag Sofie säga som jag råkat sätta mig bredvid.

– Det var den enda platsen som var ledig, sa jag tyst.

– Du kan väl flytta bänken då, fnös Sofie.

Jag svarade inte. Jag stirrade ner i matteboken men förstod ingenting av det som stod där.

– Ska du flytta på dig, eller? frågade Sofie irriterat.

– Jag ska göra det nästa gång, sa jag och hörde att min röst darrade.

– Aldrig får man vara i fred, fräste Sofie och flyttade sin bänk.

Sofie och jag hade varit bästa kompisar förut, men sedan Tina

beslutsamt = bestämt

smet in = smög in flinade = log retsamt

sjönk ner på en stol = satte sig fnös = sa på ett otrevligt sätt

fräste = sa på ett irriterat sätt

började i vår klass i 6:an hade allt förändrats. Det var Tina som övertalade alla att jag var töntig och ful. Hon sa att ingen skulle vara med mig.

Till slut ringde det ut för rast. Det var alltid rasterna som var värst.

– Där kommer du ju, vi har väntat på dig, sa Jonas när jag öppnade dörren.

Jag kollade ner i marken och försökte gå förbi dem. Men de stod i vägen.

– Varför kom du inte förut? Du ska göra som vi säger, har du inte fattat det än? frågade Jonas spydigt.

– Jo, mumlade jag.

– Plocka upp alla kottarna som ligger där, sa Jonas.

Jag tittade på kottarna som låg i det blöta gräset, det var jättemånga, säkert femtio stycken. Jag började plocka upp dem ur gräset.

– Om inte alla är upplockade innan det ringer in blir det synd om dina skor, flinade Jonas och pekade mot en lerpöl. Jonas och hans kompisar ställde sig i en ring runt mig medan jag plockade. När jag hade plockat upp ungefär hälften ringde det in.

– Oj då, du var visst lite för sölig, skrattade Jonas.

De puttade mig mot lerpölen, skorna hade kostat en förmögenhet. Jag hade sparat i fyra månader för att kunna köpa dem.

– Sluta, bad jag.

Men de bara skrattade och puttade mig mot lerpölen.

När skolan äntligen var slut skyndade jag mig hem. Så fort jag kom hem slängde jag in skorna i garderoben. Mamma skulle bli jättearg om hon fick se hur smutsiga de var.

– Varför hälsar du inte när du kommer hem? frågade mamma anklagande när jag till slut kom in i köket.

– Jag visste inte att du var hemma, svarade jag.

Precis när jag sa det ringde det på dörren. Mamma gick och öppnade. Det var Johanna, min storasyster, som kom.

– Hej, sa hon och kramade om oss.

spydigt = retsamt

lerpöl = lerig vattenpöl

sölig = långsam en förmögenhet = mycket pengar

anklaga = skylla på

Vi satte oss för att fika alla tre.

– Medan jag gör kaffe kan väl du visa Johanna dina nya skor? föreslog mamma.

– Ja, vilken bra idé! sa Johanna.

”Nej, det går inte”, tänkte jag.

Men Johanna var redan på väg upp till mitt rum, så jag sprang efter.

– Var är de? frågade Johanna när jag kom in.

Hon tittade sig nyfiket omkring.

– I garderoben, svarade jag tyst.

Jag öppnade garderoben och tog ut skorna. Nu gällde det att komma på något snabbt.

– Jag ramlade idag, sa jag ursäktande.

Johanna såg misstänksamt på mig.

– Så leriga kan de väl inte bli av det, vad är det som har hänt? frågade hon med en bekymrad min.

Det syntes att hon inte trodde på mig.

– Ingenting, jag lovar! ljög jag.

– Jag ser på dig att du ljuger, berätta nu Astrid!

Johanna började bli irriterad på allvar. Hon gillade inte lögner. Jag kände tårarna bränna bakom ögonlocken igen. Sedan kunde jag inte hålla tillbaka längre. Tårarna bara rann och rann. Det gick inte att stoppa dem. Jag berättade hela historien.

– Så ska det inte vara. Du ska vara glad och lycklig. Vilka idioter de är!

Johanna kramade om mig länge. Då förstod jag vilken underbar syster hon var. Och jag fick den där härliga känslan av att någon faktiskt brydde sig om mig. När jag hade slutat gråta reste hon sig upp. – Säg inget till mamma, sa jag.

– Men det måste jag ju, annars kan vi inte hjälpa dig, svarade Johanna och fortsatte nerför trappan.

Jag orkade inte kämpa emot och satte mig istället på golvet med ryggen mot sängen och funderade på hur mamma skulle reagera. Hon skulle säkert bli jättebesviken. Hon som alltid har trott att jag har många kompisar och att jag är lycklig. Nu får hon veta hur misslyckad jag egentligen är. Och att allt jag gör blir fel. Alla populära tjejer är ju så himla perfekta och jag kommer aldrig att bli perfekt. De är snygga. Det är inte jag. Jag hatar speglar eftersom jag bara ser mig själv i dem.

– Men lilla hjärtat! Varför har du inte sagt något? Mamma slängde upp dörren och rusade fram och kramade om mig. Jag lät tårarna rinna för tredje gången.

Nu har det gått ett halvår sedan allt hände. Jag går i en annan skola. Min bästa kompis heter Anna, och jag lovar att jag är lyckligast i världen. Den där klumpen i magen, den är borta. Men det gör fortfarande ont när jag tänker tillbaka. Men en sak är säker! Det finns ingen mobbad tjej i spegeln längre! Nu finns det bara en glad, lycklig och söt tjej med massor av nya vänner.

Mathilda Sörensen

nu gällde det = nu måste hon misstänkt = undrande klumpen i magen = oron

Hur gick det? Ringa in handen.

Eleven läser skönlitteratur för barn och ungdomar med flyt och visar grundläggande läsförståelse.

Arbeta med Hemska dagar

Svara på frågorna.

FAKTA

1. Vad ljuger Astrid om för sin mamma på morgonen?

2. Hur känner sig Astrid när hon tänker på skolan?

3. Varför vill inte Sofie vara bästa kompis med Astrid längre?

4. Vem förstår att Astrid mår dåligt och vill att hon ska berätta sanningen?

FÖRSTÅELSE

5. Astrid känner vid flera tillfällen att ”tårarna bränner bakom ögonlocken”. Vad betyder det?

6. Vilket problem handlar berättelsen om?

7. Varför hatar Astrid speglar?

8. Skriv minst en mening ur berättelsen som visar att Astrid blir mobbad.

ANALYS

9. Varför berättar inte Astrid från början om hur hon mår för sin mamma eller syster?

10. Varför tror du att Tina säger att Astrid är töntig och ful, egentligen?

11. Tycker du att lösningen för Astrid var rätt? Finns det andra lösningar?

Skriv och berätta hur du tänker.

12. Skriv och berätta om din läsupplevelse. Vad tyckte du om berättelsen? Vilka tankar fick du när du läste om Astrid?

I vilka övningar ger du dig tummen upp?

för enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter.

Till läraren

Tummen upp! Svenska som andraspråk Kartläggning åk 6 är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i svenska utifrån Lgr22 och de betygskriterier för betyget E. I de uppgifter där eleverna producerar och interagerar kan eleverna även uppvisa högre nivåer och elevens kunskaper kan där kartläggas utifrån de kraven.

I Tummen upp! får eleven möjlighet att träna på och utveckla de kunskaper och förmågor som nämns i kursplanens syfte:

• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer

• förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang

• förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften

• förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa

Kursplanerna i Lgr22 är uppbyggda enligt rubrikerna: syfte, centralt innehåll och betygskriterier där syftet avslutas med vilka kunskaper och förmågor som undervisningen ska utveckla. Tillsammans skapar stoffet i det centrala innehållet och betygskriterierna en röd tråd i svenskarbetet under åk 4-6. Betygskriterierna är en konkretisering av målen som gör det möjligt att bedöma hur väl elevernas förmågor och förståelse har utvecklats.

Häftet fungerar som ett förberedande kartläggningsmaterial inför vårens nationella prov i svenska i åk 6. Resultatet ger lärare och elev god kännedom om vilka kunskaper eleven har i svenskämnet. Det ger också goda riktlinjer för vad eleven bör träna mer på för att uppnå betygskriterierna vid eventuella kunskapsluckor.

Häftets struktur och innehåll

Uppgifterna i Tummen upp! Svenska som andraspråk är indelade efter färdigheterna Läsa, Skriva och Tala, lyssna, samtala. Längst ner på sidan efter varje uppgift står det eller de betygskriterier som uppgiften speglar (undantag för uppgifterna på s 29 och 31 där det centrala innehållet uppmärksammas). Uppgifterna är

tänkta att likna de nationella proven och prövar de kunskaper som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av åk 6. En del uppgifter ger dock utrymme för läraren att se om eleven befinner sig på en högre nivå än nivån för E.

Elevens reflektioner

För att göra eleverna mer delaktiga i sin utveckling och reflektera över sin inlärning finns efter varje moment en cirkel med frågan ”Hur gick det?” och möjlighet att ringa in en tumme för upp eller ned. Att låta eleverna fundera över resultatet i relation till betygskriteriet kan vara ett bra sätt att ge dem större inblick i vad betygskriterierna innebär och vad i det centrala innehållet som kriterierna motsvarar. Utifrån detta kan lärare och elev tillsammans diskutera vad som behöver utvecklas.

Utvärdering

Till er hjälp för utvärdering finns också på sidan 47 en översikt som visar var i häftet de olika betygskriterierna prövas. För varje övning och de betygskriterier den prövar finns en tumme upp att ringa in. Detta gör lämpligen lärare och elev tillsammans när de anser att det aktuella betygskriteriet i den uppgiften är uppnått. Översikten passar bra att använda som underlag för pedagogiska planeringar, utvecklingssamtal med elev och förälder och till elevernas individuella utvecklingsplaner. Översikten är inte tänkt som ett bedömningsunderlag. En del betygskriterier testas bara vid något tillfälle och kriterierna bör testas löpande under terminen för att ge en rättvis bild av elevens kunskaper. Däremot kan översikten ge en indikation på om kunskapsluckor finns som eleven behöver fylla i.

Komplement

På Libers hemsida, www.liber.se, finns facit. Där finns också meningarna till dikteringen Lyssna och skriv! (sidan 25).

I TUMMEN UPP! SVENSKA SOM ANDRASPRÅK KARTLÄGGNING

ÅK 6 finns övningar som är direkt kopplade till betygskriterierna för åk 6 och som utvecklar de ämnesspecifika förmågorna.

Övningarna är tänkta att likna de nationella proven och prövar de kunskaper eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av åk 6. Betygskriterierna är tydligt presenterade på varje sida i anknytning till övningarna. Längst bak i häftet finns dessutom en översikt som ger en samlad bild av betygskriterierna i Lgr22.

Läraren och eleven kan utifrån resultatet fokusera på och arbeta vidare med de områden som eleven behöver träna mer på, och på så sätt ha möjlighet att reparera eventuella kunskapsluckor.

Tummen upp! kan med fördel också användas som underlag för utvecklingssamtal och elevernas individuella utvecklingsplaner.

Läs mer och bläddra i samtliga Tummen upp!-häften på www.liber.se

I serien ingår följande titlar

SVENSKA

• Kartläggning åk 7

• Kartläggning åk 6

• Kartläggning åk 5

• Kartläggning åk 4

• Kartläggning åk 3

SVENSKA SOM

ANDRASPRÅK

• Kartläggning åk 7

• Kartläggning åk 6

• Kartläggning åk 3

ENGELSKA

• Kartläggning åk 7

• Kartläggning åk 6

• Kartläggning åk 5

• Kartläggning åk 4

• Kartläggning åk 3

MATTE

• Kartläggning åk 7

• Kartläggning åk 6

• Kartläggning åk 5

• Kartläggning åk 4

• Kartläggning åk 3

NO

• Kartläggning åk 6

• Kartläggning åk 3

TEKNIK

• Kartläggning åk 6

• Kartläggning åk 3

SO

• Kartläggning åk 6 Ge/Sh

• Kartläggning åk 6 Hi

• Kartläggning åk 6 Re

• Kartläggning åk 3 SO

Vi rekommenderar följande grundbok i svenska: Liber Svenska 6

PRAKTISKA

ESTETISKA

ÄMNEN

• Kartläggning åk 6

Idrott och hälsa

• Kartläggning åk 3

Idrott och hälsa

• Kartläggning åk 4–6 Bild

• Kartläggning åk 6

Musik