9789147149568

Koncern redovisning

Jörgen Carlsson

Niklas Sandell

IFRS & K3

Upplaga 4

ISBN 978-91-47-14956-8

© 2010, 2018, 2024 Jörgen Carlsson, Niklas Sandell och Liber AB

Förläggare: Calle Gustavsson

Redaktör: Ulf Ivarsson

Omslag: Daniel Sjöfors

Grafisk formgivning: Fredrik Elvander och Integra Software Services, Indien

Illustrationer: Jonny Hallberg och Integra Software Services, Indien

Projektledare: Magnus Winkler

Produktionsspecialist: Lars Wallin

Fjärde upplagan

1

Repro: Integra Software Services, Indien

Tryck: People Printing, Kina 2024

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm

Kundservice: 08-690 90 00

kundservice.liber@liber.se

www.liber.se

Förord

För drygt två år sedan blev vi tillfrågade om vi kunde tänka oss att skriva en bok om koncernredovisning. Skrivandet har varit en utdragen process och inte alls det raka spår som man alltid föreställer sig i samband med att ett projekt startas upp. Vi har under många år arbetat både praktiskt och teoretiskt med koncernredovisning. Genom kontakt med studerande på Ekonomihögskolan i Lund och deltagare på olika utbildningar för yrkesverksamma har vi själva lärt oss mycket om de pedagogiska problemen kring koncernredovisningens ”mystik”. En del av inspirationen har vi också fått från boken Extern redovisning och finansiell analys, där Jan Thomasson på ett förtjänstfullt sätt skrivit två kapitel om koncernredovisningens grunder. Vi bestämde tillsammans med förlaget att låta Jans, som vi betraktar den, lysande pedagogik leva kvar i denna bok. Kapitel 3 och 4 är baserade på Jans bok, men vi har tagit oss friheten att utveckla dem ytterligare. Inspiration och idéer har också hämtats från boken Koncernredovisning som skrivits av Jörgen Carlsson, Karin Jonnergård och SvenArne Nilsson.

En hel del av de frågor som behandlas i denna bok är resultat av det vi mött i vår praktiska verksamhet. Jörgen är ekonomi- och koncernredovisningschef för Aspiro AB, och Niklas har arbetat med koncernredovisningsfrågor bland annat vid PricewaterhouseCoopers.

Ett särskilt tack också till Sven-Arne Nilsson (Deloitte och Ekonomihögskolan i Lund) för ett mångårigt utbyte av idéer och frågor kring koncernredovisning. För att det över huvud taget blivit en bok är vi ett stort tack skyldiga till förläggaren Ola Håkansson och redaktören Mia Ljunggren, utan vars ständiga påminnelser och påstötningar vi förmodligen fortfarande skulle sitta och prata om att vi kanske ska skriva en bok om koncernredovisning. Tack för det! Även ett tack till alla andra på Liber som möjliggjort denna slutprodukt.

Malmö i juni 2010

Jörgen Carlsson Niklas Sandell

Förord till andra upplagan

I den andra upplagan av Koncernredovisning har vi framför allt arbetat med att anpassa boken till dels BFNAR 2012:1 (K3), dels nya IFRS-standarder (av vilka IFRS 10 är den viktigaste). Störst omarbetningar har skett av kapitel 4 och 5. Kapitel 4, där vi tillämpar nationella redovisningsregler (K3), har utvecklats med hänsyn till regler om full goodwill och hantering av minoritetens andel av över- och undervärden. I flera avseenden är likheterna med IFRS större än tidigare (en följd av att K3 är en anpassad översättning av IFRS för små och medelstora företag). Kompletterande anpassningar har skett av kapitel 5, där koncernredovisning enligt IFRS behandlas. Andra betydelsefulla förändringar är att vi i denna upplaga arbetar med en skattesats på 20 procent om inte annat anges (förändringen är en följd av att bolagsskatten i skrivande stund uppgår till 22 procent). Till sist kan nämnas att lösningshäftet har kompletterats med ytterligare förklaringar till de lösningar som presenteras.

Malmö i januari 2014

Jörgen Carlsson Niklas Sandell

Förord till tredje upplagan

Tredje upplagan av Koncernredovisning har uppdaterats med förändringar i tillämplig lagstiftning, allmänna råd och redovisningsstandarder. Framför allt påverkar förändringar i Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 ”Årsredovisning och koncernredovisning” avskrivningar av goodwill och redovisning av negativ goodwill. Boken har också kompletterats med nio nya övningsuppgifter med lösningar. I övrigt har vissa texter uppdaterats, nya exempel lagts till och förklaringar utvecklats.

Lund i september 2017

Jörgen Carlsson Niklas Sandell

Förord till fjärde upplagan

Fjärde upplagan av Koncernredovisning har uppdaterats med förändringar i tillämplig lagstiftning, allmänna råd och redovisningsstandarder. Boken har också kompletterats med sex nya övningsuppgifter med tillhörande lösningar. Till samtliga övningsuppgifter av mer omfattande karaktär tillhandahålls Excel-filer med arbetspapper på bokens webbplats som du når via liber.se. Texter har uppdaterats, nya exempel tillkommit och förklaringar har utvecklats. Det som i tidigare upplagor betecknats som kapitel 7 har i denna upplaga delats upp i två kapitel. Lösningshäftet till övningarna finns från och med upplaga 4 längst bak i huvudboken.

Lund i augusti 2023

Jörgen Carlsson Niklas Sandell

Inledning

En koncern består av två eller fler juridiska enheter med egna redovisningar. Lite förenklat är koncernredovisning en summering av dessa enheters egna redovisningar till en redovisning. Koncernredovisning möjliggör en analys av den större ekonomiska enhetens samlade resultat och finansiella ställning.

I denna bok beskrivs de principiella utgångspunkterna för koncernredovisning. I fokus är den teknik som tillämpas vid upprättande av koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys, samt logiken bakom denna teknik. Även de lagar och regler som gäller för koncernredovisning behandlas. Bokens innehåll kan sammanfattas i följande punkter:

• Koncernredovisningsteknik

• Koncernredovisningslogik

• Lagar och regler

• Analys av koncernredovisning.

Boken vänder sig framför allt till studerande vid universitet och högskolor, men även till studerande inom annan kvalificerad utbildning. Därtill är det vår förhoppning att även yrkesverksamma såsom revisorer, redovisningsekonomer och controllers ska kunna dra nytta av boken som ett stöd i sitt arbete med koncernredovisningsfrågor och till dessa relaterade beslutsstödsmodeller. För att tillgodogöra sig bokens innehåll behöver man grundläggande kunskaper om bokföring och bokslut.

Boken är disponerad på följande sätt: I kapitel 1 beskrivs koncernredovisning på en mer principiell eller övergripande nivå. Här behandlas grundläggande koncernredovisningslogik och koncernredovisningens funktion. I kapitel 2 beskrivs vilka lagar och regler som är tillämpliga. Framför allt behandlas krav på koncernredovisning och koncerndefinition. Denna bok är tillämplig för alla svenska företag som måste upprätta, eller frivilligt upprättar, koncernredovisning. Det innebär att såväl nationella (K3) som internationella (IFRS) regler behandlas. I kapitlet tydliggörs vilka regler som ska tillämpas av vilka företag, det vill säga hur ett företag ska navigera i regelverken.

I kapitel 3–10 behandlas koncernredovisningsteknik, det vill säga hur resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys upprättas för en koncern. Utgångspunkten i kapitel 3 är hur koncernredovisning upprättas då en juridisk person nybildar en annan juridisk person. I kapitel 4 och 5 behandlas hur koncernredovisning upprättas då en juridisk person förvärvar en annan juridisk person. Skillnader mellan K3 och IFRS kommenteras löpande i båda kapitlen och fördjupas i kapitel 5. Även om det finns skillnader i reglerna är grundläggande logik och tekniker desamma.

I kapitel 6 behandlas på vilket sätt ett utländskt dotterföretag omräknas till koncernens rapporteringsvaluta. I kapitel 7 beskrivs speciella typer av förvärvssituationer (såsom stegvisa förvärv och omvända förvärv), avyttring av dotterföretag och hantering av indirekt minoritet, och kapitel 8 innehåller en genomgång av alternativa konsolideringstekniker. I kapitel 9 och 10 sker en genomgång av hur en kassaflödesanalys tas fram för koncernen, det vill säga hur betalningsflödena till och från koncernen redovisas.

I kapitel 11 flyttas fokus från framställaren av koncernredovisning till användaren av densamma. Vi ställer oss frågan om huruvida kunskap om hur koncernredovisning upprättas också kan användas i samband med företagsanalys. Tolkningen av koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys kan bli annorlunda om analytikern har sådan kunskap. Även om redovisade tal ska säga användaren något om företagets prestationer och finansiella ställning, är ibland det redovisade utfallet mer beroende av redovisningsregler än av vad som faktiskt händer i företaget. Läsaren förutsätts ha grundläggande kunskaper om räkenskapsanalys.

Boken avslutas med en mer omfattande övningsuppgift i kapitel 12. För denna uppgift ska dels koncernbokslut upprättas, dels analys göras utifrån upprättad koncernredovisning.

Till boken finns också extramaterial som är tillgängligt på bokens webbplats som du når via liber.se. På webbplatsen finns arbetsblad i Excel till samtliga övningsuppgifter av mer omfattande karaktär, extra övningsmaterial m.m.

Kapitel 1

Koncernbegreppet och koncernens redovisning

Koncernen – en ekonomisk enhet

När en juridisk person1 kontrollerar en annan uppstår vad som kan betecknas som en ekonomisk enhet. Denna ekonomiska enhet består av de två juridiska personerna tillsammans och kallas för koncern. En koncern kan definieras som två eller flera juridiska personer som samverkar under ledning av en av dem. Den juridiska person som kontrollerar den andra benämns moderföretag, och den juridiska person som kontrolleras benämns dotterföretag.

När de två juridiska personerna i koncernen gör affärer med varandra är det inte en affärsuppgörelse mellan två av varandra oberoende parter, trots att det är två skilda rättssubjekt som var för sig kan ingå affärsuppgörelser. Det finns ett tydligt beroendeförhållande till följd av att en av de juridiska personerna kontrollerar den andra. Det innebär att den juridiska person som har kontroll över den andra också har möjlighet att diktera villkoren för affären.

Som illustreras i figur 1.1 uppstår en koncern när en juridisk person, exempelvis Aktiebolag A (moderföretag), kontrollerar en annan juridisk person, Aktiebolag B (dotterföretag). Koncern C är en ekonomisk enhet, som består av Aktiebolag A och Aktiebolag B.

Koncern C (A+B)

Aktiebolag A

Ägarandel 100 %

Aktiebolag B

Aktiebolag A

Aktiebolag B

1 En juridisk person är ett rättssubjekt som inte är en fysisk person, exempelvis ett aktiebolag eller en ekonomisk förening. Som rättssubjekt har en juridisk person rättskapacitet. Det innebär att en juridisk person, precis som en fysisk person, kan äga egendom, ha skulder samt ingå avtal.

Figur 1.1. Juridisk person och koncern.

Det faktum att Aktiebolag A kontrollerar Aktiebolag B innebär att styrelsen i Aktiebolag A direkt förvaltar tillgångarna och styr verksamheten i Aktiebolag A och även indirekt i Aktiebolag B. Indirekt kontrollerar ägarna till Aktiebolag A (genom tillsättning av styrelseledamöter och ledande befattningshavare) alltså tillgångarna i såväl Aktiebolag A som Aktiebolag B. Därför betraktas dessa två juridiska personer som en ekonomisk enhet, Koncern C.

Den ekonomiska enheten Koncern C är inte ett rättssubjekt. Koncernen kan inte ingå avtal eller utföra andra rättshandlingar. Det kan endast de juridiska personerna göra. Koncernen är framför allt intressant som informationssubjekt för dem som utövar kontroll över eller har ekonomiska relationer med moderföretaget och därmed hela koncernen. Även för den som har ekonomiska relationer med ett dotterföretag i en koncern kan hela koncernens finansiella ställning vara intressant att beakta, exempelvis för att göra en bedömning av hela koncernens och därmed även dotterföretagets stabilitet.

Ägarna av Aktiebolag A i vårt exempel (figur 1.1) äger alltså indirekt Aktiebolag B. Värdet av ägarnas innehav i Aktiebolag A är avhängigt av verksamheterna i båda bolagen sedda som en ekonomisk enhet. På motsvarande sätt har en kreditgivare som lånar ut pengar till Aktiebolag A intresse inte bara av Aktiebolag A:s ställning utan av alla tillgångar i Aktiebolag A, det vill säga även aktieinnehavet i Aktiebolag B. Det redovisade värdet av detta aktieinnehav i Aktiebolag A:s balansräkning är normalt inte representativt för värdet av den verksamhet som bedrivs i Aktiebolag B. Därför är det viktigt att kunna visa ett resultat respektive en finansiell ställning för den totala verksamheten. För att belysa den ekonomiska enhetens resultat och finansiella ställning upprättar man en koncernredovisning, det vill säga en redovisning för den ekonomiska enheten, Koncern C. Koncernredovisningen är lite förenklat en summering av aktiebolagen A:s och B:s intäkter, kostnader, tillgångar och skulder. Då framträder en resultaträkning och balansräkning för hela den ekonomiska enheten, som om det vore ett enda företag. Dock sker inte en enkel summering, utan denna måste rensas från ekonomiska mellanhavanden och transaktioner mellan aktiebolagen A och B. Koncernredovisningen ska visa vad den ekonomiska enheten presterat i termer av intäkter och kostnader vid transaktioner med från den ekonomiska enheten oberoende parter. Den ska också visa den ekonomiska enhetens finansiella ställning, i form av tillgångar, skulder och eget kapital, såsom den skulle uppfattas av intressenter utanför denna enhet (se figur 1.2).

Koncern C (A+B)

Aktiebolag A

Aktiebolag A

Aktiebolag B

Aktiebolag B

Som framgår av figur 1.2 ska transaktioner (i figuren representerade av pilar) som sker mellan någon av de juridiska personerna (aktiebolagen A och B) och av dessa oberoende parter, tas med i koncernredovisningen. De transaktioner som sker mellan de juridiska personerna

Figur 1.2. Externa och interna transaktioner.

ska elimineras. Värdet av en resursomvandlingsprocess visas i koncernredovisningen först vid den tidpunkt då en försäljning sker till någon utanför koncernen.

När en fysisk person direkt äger två eller fler juridiska enheter uppstår en så kallad oäkta koncern (se figur 1.3). De juridiska enheterna har, genom att de ägs av en och samma person, en relation där beslut kan fattas om transaktioner mellan de juridiska enheterna som inte nödvändigtvis är affärsmässiga. För en oäkta koncern upprättas dock inte någon koncernredovisning.

En årsredovisning för ett börsnoterat företag riktas till investerare. Fokus i årsredovisningen ligger därför på koncernen, trots att aktieägarna äger aktier i moderföretaget. Skälet är att aktieägarna i moderföretaget indirekt äger samtliga i koncernen ingående bolag och därmed har ett ekonomiskt intresse i hela koncernen. Resultatet och den finansiella ställningen i enbart moderföretaget är för en investerare av underordnat intresse. Det är hela koncernens prestationer och finansiella ställning som är avgörande för värdet på aktierna i moderföretaget.

Trelleborgkoncernen

Nedan visas ett utdrag ur Trelleborg AB:s årsredovisning för 2021. Vi ser dels koncernens resultaträkning, dels moderföretagets. Det kan noteras att moderföretaget svarade för endast 465 Mkr av en total nettoomsättning på 34 mdkr. Moderföretagets andel av koncernens nettoomsättning är marginell och avser endast försäljning av koncerngemensamma tjänster till övriga koncernbolag. Det sker alltså ingen försäljning till externa kunder från moderföretaget, utan här samordnas endast vissa koncerngemensamma resurser.

Att det kan vara ett omfattande arbete att upprätta redovisningshandlingar för en koncern kan illustreras av att moderföretaget i Trelleborgkoncernen vid tidpunkten för 2021 års årsredovisning direkt eller indirekt ägde 89 dotterföretag i fler än 30 länder. Koncernens resultat- och balansräkning är en sammanläggning av samtliga dessa koncernföretags resultat- och balansräkningar. Det finns troligen ett mycket stort antal koncerninterna transaktioner som måste elimineras.

Aktiebolag A

Aktiebolag B

Figur 1.3. Oäkta koncern.

KONCERNENSRESULTATRÄKNINGAR

för sålda varor

rörelsekostnader

Jämförelsestörande poster5–136–318

4, 7, 10

EBIT

Finansiella intäkter

8122156

Finansiella kostnader8–298–422

Resultat före skatt

Skatt

Resultat efter skatt, kvarvarande verksamheter

9 –854

Resultat efter skatt, avvecklade verksamheter255054

Resultat efter skatt, koncernen

– moderbolagets aktieägare

bestämmande

in ytande –1–1

En koncern uppstår

3736

En koncern kan i grunden uppstå på två sätt. För det första genom att en juridisk person bildar en ny juridisk person. Den nybildade juridiska personen är då ett dotterföretag till den första juridiska personen som är moderföretag. För det andra genom att en juridisk person förvärvar aktierna eller andelarna i en annan juridisk person. Den förvärvade juridiska personen blir ett dotterföretag till den förvärvande. Inledningsvis tar vi utgångspunkt i en situation där ett koncernförhållande uppstår genom att ett moderföretag nybildar ett dotterföretag.

För att visa vad som händer i redovisningen när ett koncernförhållande uppstår kommer resten av detta kapitel att utgå från ett fiktivt exempel, Balthazar AB. Den redovisning som upprättas om Balthazar väljer att expandera sin verksamhet genom att bilda ett nytt bolag jämförs med alternativet att Balthazar expanderar sin verksamhet inom ramen för befintlig juridisk person. Som vi ska se kommer redovisningen i de två alternativen att vara identiska. Koncernredovisningen kommer alltså att visa samma resultat och finansiella ställning som den juridiska personens egna redovisning skulle ha gjort, om verksamheten i stället för att delas upp i två bolag hade bedrivits i ett enda.

Balthazar AB

Balthazar är ett aktiebolag som under 2023 etablerat en förlagsverksamhet med huvudkontor i Eslöv. Företaget har specialiserat sig på att ge ut facklitteratur, framför allt läromedel till universitets- och vuxenutbildning.

Under 2023 börjar Erik Volse fundera på att expandera bolaget med ett mindre försäljningskontor i Lund med en anställd. Syftet med en etablering i Lund är att åstadkomma en närmare kontakt med den verksamhet som bedrivs på universitetet. Expansionen kan ske antingen inom ramen för det befintliga bolaget Balthazar AB eller genom att låta Balthazar bilda ett dotterföretag för Lundaverksamheten. Volse bestämmer sig för att Balthazar ska bilda ett nytt bolag, varvid en koncern uppstår.

Ett nytt bolag bildas – Valvet AB

Valvet AB bildas den 1 januari 2024 genom att Balthazar registrerar bolaget hos Bolagsverket och betalar in ett aktiekapital på 100 tkr. Balthazar äger efter bolagsbildningen samtliga 1 000 aktier (kvotvärde 100 kr) i Valvet. Efter denna affärshändelse finns nu två bolag, ett moderföretag, Balthazar AB, och ett dotterföretag, Valvet AB. Den transaktion som bolagsbildningen innebär hade inte uppkommit om verksamheten hade fortsatt i endast ett bolag. Koncernredovisningen för Balthazar-koncernen (bestående av Balthazar AB och Valvet AB)

kommer att bli identisk med balansräkningen i figur 1.4 (vi bortser från transaktionsutgifter vid bolagsbildningen).

Bolagsbildningstransaktionen innebär för Balthazar att en tillgång, likvida medel på 100 tkr, byts mot en annan tillgång, aktier i Valvet, med ett anskaffningsvärde på 100 tkr. Detta anskaffningsvärde motsvarar exakt värdet på tillgångarna i Valvet. Dessa består i nuläget endast av likvida medel på 100 tkr. Transaktionen bokförs på följande sätt i Balthazars redovisning: konto 1310 Aktier i dotterföretag debiteras med 100 tkr och konto 1900 Likvida medel med 100 tkr (se figur 1.5).2

1310 Aktier i dotterföretag3

1900 Likvida medel

1/11900100 (BR100) IB1101/11310100 (BR10)

2 Avläsning av ett bokföringskonto till resultat- och balansräkning kan illustreras på olika sätt. I denna bok visas avläsningen som en ”utjämning” av debet- och kreditsidorna. Avläsningen sätts inom parentes. För att exempelvis läsa av konto 1310 Aktier i dotterföretag med ett debetsaldo på 100 tkr, skrivs (BR 100) in på kontots kreditsida. När avläsning görs av ett resultatkonto skrivs (RR 100).

3 I vissa fall, när andra kontobeteckningar bättre illustrerar de transaktioner som vi visar, gör vi avsteg från Baskontoplanens kontobeteckningar.

Figur 1.4. Balansräkning i Balthazar AB per den 1 januari 2024.

Balthazar – Balansräkning 1 januari 2024 (tkr)

Figur 1.5. Bokföringskonton i Balthazar AB.

Jämfört med utgångsbalansräkningen i figur 1.4 har tillgångarna i Balthazar förändrats genom att likvida medel reducerats från 110 tkr till 10 tkr. Samtidigt har en ny post, aktier i dotterföretag, motsvarande 100 tkr, förts in i balansräkningen.

I Valvet bokförs samma transaktion genom att konto 1900 debiteras med 100 tkr och konto 2081 Aktiekapital (eget kapital) krediteras med 100 tkr (se figur 1.6).

1900 Likvida medel2081 Aktiekapital (eget kapital)

1/12081100 (BR100)(BR100) 1/11900100

Likvida medel i Valvet uppgår efter transaktionen till 100 tkr och eget kapital till 100 tkr. Valvet har tillförts 100 tkr i likvida medel av moderföretaget, det vill säga finansieringen utgörs av eget kapital.

De båda bolagens egna redovisningar efter bolagsbildningstransaktionen framgår av figur 1.7.

Balthazar Balansräkning efter bolagsbildning (tkr)

Valvet Balansräkning efter bolagsbildning (tkr)

Nu finns det alltså två juridiska enheter, med egna redovisningar. Endast en bolagsbildningstransaktion har ägt rum, där Balthazar fört över 100 tkr till ett bankkonto, som formellt ägs av Valvet. Som en följd av att Balthazar äger samtliga aktier i Valvet kontrolleras dock dessa likvida medel även fortsatt av Balthazar. Balthazar och dess ägare äger indirekt banktillgodohavandet i Valvet.

Vid en första anblick kan det se ut som om balansomslutningen i de två bolagen nu uppgår till totalt 500 tkr, och eget kapital till 300 tkr, i stället för 400 respektive 200 tkr som i den ursprungliga balansräkningen för Balthazar AB (se figur 1.4). Vi kan dock konstatera att de totala tillgångarna i de båda bolagen egentligen inte har förändrats relativt ursprungsbalansräkningen. Rent visuellt ser vi att det i Balthazar finns aktier med ett värde på 100 tkr, men detta värde beror på att det finns likvida medel på 100 tkr i Valvet. Om likvida medel på 100 tkr fördes tillbaka från Valvet till Balthazar skulle värdet på Aktier i dotterföretag vara noll. En sammanslagning av samtliga tillgångar i de juridiska enheterna, utan justeringar, skulle alltså leda till en dubbelräkning av tillgångsvärdet. På motsvarande sätt har eget kapital

Figur 1.6. Bokföringskonton i Valvet AB.

Figur 1.7. Balansräkningar i Balthazar AB och Valvet AB efter bolagsbildningstransaktionen.

Koncern

Ekonomisk enhet

Balthazar AB

Juridisk enhet

totalt sett inte ökat. Eget kapital i ett företag kan i grunden förändras på tre sätt: genom att företaget redovisar ett resultat för en period, genom ägartillskott eller genom utdelning till ägarna. Inget av detta har skett, sett ur koncernens perspektiv.

Likvida

medel 100 tkr

Valvet AB

I figur 1.8 illustreras den transaktion som sker vid bolagsbildningen, där Balthazar för över 100 tkr i likvida medel till Valvet mot aktier i bolaget.

Transaktionen sker mellan två bolag inom en ekonomisk enhet, det vill säga inte mellan den ekonomiska enheten och dess omvärld. För att presentera finansiell ställning för den ekonomiska enheten måste denna interna transaktion elimineras. I nedanstående figur 1.9 visas hur en koncernredovisning kan tas fram utifrån de båda bolagens redovisning. Kolumnen till höger, ”Koncernen”, är en summering av Balthazars och Valvets balansräkningar efter eliminering.

Balthazar Balansräkning efter bolagsbildning (tkr)

Valvet Balansräkning efter bolagsbildning (tkr)

Koncernen Balansräkning efter bolagsbildning (tkr)

Inventarier100Inventarier–Inventarier100

Aktier i dotterföretag tas bort eftersom dessa ur koncernens perspektiv inte har något värde. För den utomstående betraktaren är det moder- och dotterföretagets verkliga tillgångar som är intressanta. Aktier i dotterföretag representerar endast att det finns vissa nettotillgångar i dotterföretaget. Det är dessa nettotillgångar som ska framgå av koncernredovisningen. På motsvarande sätt har koncernens eget kapital inte ökat, utan eget kapital i Valvet måste tas bort.

Ett annat sätt att visa detta är att lägga de båda bolagens balansräkningar bredvid varandra och i en särskild kolumn göra en eliminering, där Aktier i dotterföretag tas bort i Balthazar och eget kapital i Valvet (se figur 1.10).

Figur 1.8. Transaktion vid bolagsbildning.

Figur 1.9. Koncernbalansräkning efter bolagsbildning.

Kundfordringar40–4040

Likvida medel10100110110

Summa Tillgångar400100500–100400

Eget kapital200100300–100200 Banklån150–150150

Leverantörsskulder50–5050

Summa Eget kapital och Skulder400100500–100400

Motsvarande eliminering kan också visas på bokföringskonton. På nedanstående konton (”koncernkonton”) har det skett en summering av Balthazars och Valvets saldon (se figur 1.11). Justeringen i figur 1.10 av Aktier i dotterföretag representerar en kreditbokning på konto 1310 Aktier i dotterföretag eftersom tillgångar redovisas i debet. Elimineringen av eget kapital representerar en debetbokning, eftersom eget kapital redovisas i kredit. Genom att skulder och eget kapital i balansräkningen skrivs ut med positiva belopp (trots att de redovisas i kredit) kommer ett minusbelopp i justeringskolumnen att motsvara en debetbokning.

Efter denna korrigering överensstämmer koncernens balansräkning exakt med ursprungsbalansräkningen (se figur 1.4). I praktiken hade Balthazar kunnat öppna filial inom ramen för befintligt bolag och öppnat ett separat bankkonto för Lundafilialen. Då hade den juridiska enheten haft två bankkonton med totalt 110 tkr (ett konto med 10 tkr och ett annat med 100 tkr). Koncernredovisningen i det här läget visar alltså precis samma finansiella ställning som om Balthazar hade valt att driva hela verksamheten i en enda juridisk person.

Intern försäljning av varulager

I direkt anslutning till bildandet av Valvet beslutas att det varulager som finns i Balthazar ska säljas till Valvet. Skälet är att varulagret består av böcker och att Valvet fortsättningsvis ska fungera som försäljningsbolag. Endast administrationen ska hanteras i Balthazar.

Figur 1.10. Koncernbalansräkning efter bolagsbildning.

1310 Aktier i dotterföretag2081 Aktiekapital

Figur 1.11. Bokföringskonton i Balthazarkoncernen (koncernkonton).

Vid årets början finns ett lagervärde i Balthazar på 150 tkr (se figur 1.4). Detta motsvarar anskaffningsutgifterna (i form av direkta utgifter, såsom utgifter för tryck och pålägg för förlagsarbete) för de tre titlar som företaget hittills har tryckt. Lagret betingar ett försäljningsvärde på uppskattningsvis 400 tkr. För att sälja böckerna krävs insatser av den försäljare som är anställd i Valvet. Dennes insats för att sälja böckerna beräknas till 200 tkr. Resursomvandlingsprocessen från produktion till försäljning kan alltså sägas ha ett värde på 50 tkr. För att täcka även andra utgifter i Balthazar beslutas att lagret ska säljas till Valvet för 200 tkr (vilket kan förväntas leda till ett nollresultat i Valvet: försäljning 400 tkr – Valvets anskaffningsvärde 200 tkr – försäljningskostnader 200 tkr). Beslutet fattas trots att värdet inte verifierats av transaktion med extern part.

Den 2 januari, då försäljningen av lagret sker (det vill säga en faktura skickas från Balthazar till Valvet), redovisas transaktionen i Balthazar i två steg (vi bortser från moms):

1. Försäljningsintäkten bokförs. Kontot för kundfordringar debiteras 200 tkr och kontot för varuförsäljning krediteras 200 tkr.

2. Eftersom intäkten sett ur den juridiska personens synvinkel realiseras bokförs också den kostnad som matchar denna intäkt, vilket är anskaffningsvärdet för lagret: 150 tkr. 1510 Kundfordringar3000

Konsekvensen av transaktionen i Balthazars redovisning är att kundfordringarna ökar med 200 tkr till 240 tkr, medan varulagret minskar med 150 tkr till 0. Tillgångarna har genom transaktionen ökat med 50 tkr i värde, vilket motsvarar resultateffekten av transaktionen.

Värdet av Balthazars ”prestation”, 200 tkr, minus värdet av den resursförbrukning som krävts för att åstadkomma prestationen, 150 tkr, ger verksamhetens resultat: 50 tkr (se figur 1.13).

Figur 1.12. Bokföringskonton i Balthazar AB.

Resultaträkning

Nettoomsättning

Kostnad sålda varor

Resultat

Balansräkning

Inventarier

Aktier i dotterföretag

Varulager

Kundfordringar

Likvida medel

Summa Tillgångar Eget kapital

I Balthazar har tillgångarnas värde i balansräkningen ökat med 50 tkr. Lager på 150 tkr har genom försäljningen blivit kundfordringar på 200 tkr. Det resultat som tillgångsökningen medför leder till att eget kapital ökar med 50 tkr. Balansomslutningen uppgår nu till 450 tkr.

I Valvet har ett lager av böcker anskaffats. Denna anskaffning redovisas som en ökning (debet) av tillgången lager med 200 tkr och en leverantörsskuld (kredit) på samma belopp.

1460 Varulager2440 Leverantörsskulder

2/12440200

(BR200)(BR200)

2/11460200

Detta gör att resultat- och balansräkning i Valvet ser ut som i figur 1.15. Någon påverkan på resultatet uppkommer inte förrän böckerna säljs vidare.

Figur 1.13. Resultat- och balansräkning i Balthazar AB efter lagerförsäljning.

Figur 1.14. Bokföringskonton i Valvet AB.

Resultaträkning

Nettoomsättning

Kostnad sålda varor

Resultat

Sett ur den ekonomiska enhetens, koncernens, synvinkel har ingen transaktion ägt rum. Ingen oberoende part har varit inblandad. Om Balthazar hade valt att starta en filial inom ramen för det ursprungliga bolaget i stället för att starta ett nytt bolag hade lagret endast fysiskt förts över till Lund. Någon ekonomisk transaktion hade inte ägt rum och inget resultat hade uppkommit i redovisningen. Koncernredovisningen ska motsvara ett sådant tillstånd, det vill säga något värde av resursomvandling har inte realiserats. Den transaktion som ägt rum mellan de två företagen i koncernen måste elimineras. Tre elimineringar görs därför när koncernredovisning upprättas.

1. Eliminering till följd av bolagsbildning, såsom den tidigare beskrivits. Denna eliminering måste göras vid varje bokslut.

2. Interna fordringar och skulder tas bort ur redovisningen. Av Balthazars kundfordringar avser 200 tkr en fordran på Valvet. Valvet har en leverantörsskuld på motsvarande belopp till Balthazar. Dessa poster elimineras mot varandra.

3. Något resultat har koncernen inte presterat (ingen försäljning har skett, sett ur den ekonomiska enhetens perspektiv). Lagret har inte heller ökat i värde (värdeökningar till följd av interna transaktioner tas bort). Genom att ta bort resultateffekten på 50 tkr reducerar man också eget kapital med 50 tkr.

Elimineringar görs genom att belopp dras bort från moder- och dotterföretagens resultatoch balansräkningar i tre eliminerings- och justeringskolumner (se figur 1.16). Därefter summeras alla delar till en koncernredovisning (i figuren har kolumnerna försetts med sifferbeteckningen 1, 2 och 3 för att varje eliminering i figuren ska kunna kopplas till punkterna ovan).

• I kolumn 1 tas aktier i dotterföretag bort och eget kapital reduceras med motsvarande belopp. I praktiken innebär denna eliminering att kontot Aktier i dotterföretag krediteras med 100 tkr och kontot Eget kapital debiteras med samma belopp.

• I kolumn 2 tas Balthazars kundfordran på Valvet bort genom att kontot Kundfordringar krediteras. Valvets leverantörsskuld på samma belopp tas bort. Eftersom leverantörsskulder redovisas i kredit motsvarar elimineringsposten –200 tkr en debetbokning.

Figur 1.15. Resultat- och balansräkning i Valvet AB efter lagerförsäljning.

A

anskaffningsvärdemetoden 328

arbetsgången 128

arbetspapper 46

avyttring av dotterföretag 196

B

balansdagskurs 169

bestämmande inflytande 35, 37 betydande inflytande 35, 224

D dagskursmetoden 175

debet/kredit-metoden 44 dotterföretag 13

E eget kapital 130 ekonomisk enhet 13 emission 207

F

företagsvärdering 162, 313, 314

förvärvsanalys 97, 184, 324

förvärvsmetoden 95, 136, 328

förvärv under löpande år 193

funktionell valuta 169

G

goodwill 99, 140, 157, 160, 163

I

IFRS 33, 36

indirekt minoritet 210 innehav utan bestämmande inflytande 87, 102, 144 interna fordringar och skulder 58

interna räntor 56

internleveranser 49

internt andelsinnehav 61

internvinster 49

intresseföretag 224, 332

J

juridisk person 13

K

K3 33

kalkylränta 320

kapitalandelsmetoden 224, 328

kassaflöde

från den löpande verksamheten

244

från finansieringsverksamheten

245

från investeringsverksamheten

244

kassaflödesanalys 240, 284

direkt metod 268

indirekt metod 246

klyvningsmetoden 227, 328

kommunal koncernredovisning 233

koncern 13, 38

koncernbidrag 61, 81

koncernförhållande 35

koncerninterna poster 128

koncerninterna transaktioner 70

konsolideringsmetoder 328

Kreuger 27

L

lagar och regler 33

M

minoritet 87, 102, 144

moderföretag 13

monetära metoden 170

monetära poster 169

N

nedskrivning av andelar i dotterföretag 205 negativ goodwill 101 negativ skillnad 101, 156

obeskattade reserver 58, 109 omräkning 168, 170 omvända förvärv 220 oäkta koncern 15

P

plus/minus-metoden 45

R

rapporteringsvaluta 169 S

sammanställda räkenskaper 233

skatt 53

skillnader i förvärvsanalysen 110 stegvisa förvärv 218

T transaktioner i utländsk valuta 170

U uppskjuten skatt 99 utdelning från dotterföretag 56 utländsk valuta 169 V

valutakurs 169

valutakursdifferens 169 värdenedgångsprövning 157 Å

årsredovisningslag 34

Denna bok beskriver och förklarar koncernredovisningens logik och teknik. Syftet är att både skapa principiell förståelse för koncernen som redovisningsenhet och god kunskap i koncernredovisningens teknik.

Bokens innehåll kan sammanfattas i följande punkter:

• Koncernredovisningsteknik

• Lagar och regler

• Koncernredovisningslogik

• Analys av koncernredovisning

I boken ges en heltäckande beskrivning av såväl upprättande av koncernredovisning enligt nationella regler för icke-noterade företag, som upprättande av koncernredovisning enligt internationella regler för noterade företag.

Koncernredovisning innehåller rikligt med strukturerade och lättillgängliga exempel och övningar. Utförliga lösningar finns till samtliga övningsuppgifter.

Stora delar av boken har skapats i utbildningssammanhang och grundar sig på erfarenheter från lärosalen. De pedagogiska insikterna kompletteras av författarnas praktiska erfarenheter av koncernredovisning i såväl stora som små företag. Boken är lämplig för utbildning vid universitet och högskolor samt annan kvalificerad utbildning. Den vänder sig även till praktiker som vill lära sig eller repetera grundläggande koncernredovisning.

Nyheter i den fjärde upplagan

Den fjärde upplagan har uppdaterats med förändringar i tillämplig lagstiftning, allmänna råd och redovisningsstandarder. Boken har kompletterats med sex nya övningsuppgifter med lösningar. Till samtliga övningsuppgifter av mer omfattande karaktär tillhandahålls Excelfiler med arbetspapper på bokens webbplats. Texter har uppdaterats, nya exempel har lagts till och förklaringar har utvecklats.

Jörgen Carlsson är lärare vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet, och koncernredovisningsansvarig på Glycorex Transplantation AB. Jörgen har tidigare varit verksam som ekonomi- och koncernredovisningschef på Aspiro AB.

Niklas Sandell är lärare och forskare vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Niklas har tidigare varit verksam som controller på Aspiro AB och som utredare och revisor vid PwC.