9789147149254

Lästräna A–B

LÄRARHANDLEDNING med kopieringsunderlag

Anette S Panboon

Victoria W Gustafsson

ISBN 978-91-47-14925-4

© 2023 Anette S Panboon, Victoria W Gustafsson och Liber AB

Förläggare: Charlotte Eriksson

Redaktör: Louise Mückstein

Projektledare: Emilie Szakàl, Jasmine Jansson

Produktion: Eva Runeberg Påhlman

Granskare: Maria Levlin

Korrekturläsare: Karin Öberg

Formgivare: Marta Coronel

Illustratör: Bettina Johansson

Omslag: Lotta Rennéus, Marta Coronel

Lärarhandledningen

är granskad av och framtagen i samråd med Maria Levlin. Maria är lektor i språkdidaktik och lärare på speciallärarprogrammet på Umeå universitet. Hon forskar även inom läs- och skrivsvårigheter.

Första upplagan

Repro: Repro 8 AB, Stockholm

Tryck: Graphycems, Spanien 2023

kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen och får ej helt eller delvis kopieras. Kopiering för undervisningsändamål är enligt BONUS-avtal inte tillåten.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

undantag

Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet.

Liber AB, 113 98 Stockholm

Kundservice tfn 08-690 90 00

Kundservice.liber@liber.se

www.liber.se

En god läsförmåga är nyckeln till skolframgång!

Lästräna – ett läromedel med läsinlärning i sikte

Förord

Alla elever ska ges optimala förutsättningar att knäcka den alfabetiska koden och bli goda läsare. Vår ambition har därför varit att skapa ett strukturerat och evidensbaserat material som tränar de olika delfärdigheter som gynnar utvecklandet av en god läsförmåga.

Evidensbaserat för en stabil grund

Lästräna bygger på The Simple View of Reading och ljudmetoden som är den läsinlärningsmetod som förespråkas bland läsforskare. Arbetet sker strukturerat och bokstäverna presenteras i en noggrant utvald ordning för bästa inlärning.

I Lästräna läggs stor vikt vid att utveckla fonologisk medvetenhet parallellt med bokstavskunskap och sammanljudning. Forskning visar att dessa färdigheter är grunden för att utveckla en god avkodningsförmåga. Med en stabil grund minskar risken att hamna i lässvårigheter, vilket i sin tur kan påverka såväl självförtroende som motivation positivt. Alla elever förtjänar en bra start i sin läsutveckling.

Träning för att automatisera

För att bygga grundläggande avkodningsfärdigheter behöver eleverna tid att befästa sina kunskaper genom träning och repetition. Eleverna arbetar därför med en bokstav i taget. Eleverna tränar att koppla samman

fonem (språkljud) och grafem (bokstäver), lyssna efter språkljudet, identifiera och forma bokstaven. Bokstaven finns sedan med i den fortsatta lästräningen. Materialet ger på så sätt möjlighet till den mängdträning som behövs för att kunna automatisera grundläggande avkodningsfärdigheter.

Tydlig progression

Det finns en tydlig och genomtänkt progression både inom och mellan böckerna. Alla övningar bygger på kunskaper som eleverna tränat tidigare, med undantag av uppgifter märkta med symbolerna Extra utmaning!

I förskoleklass (A-böckerna)varvas bokstavskunskap med fonologisk medvetenhet. I delen fonologisk medvetenhet repeterar eleverna de språkljud de tidigare arbetat med, vilket är mer utmanande än att arbeta med ett språkljud i taget. Övningarna ger dig som lärare möjlighet att se om eleverna förstått kopplingen mellan fonem och grafem.

I årskurs 1 (B-böckerna) varvas bokstavskunskap med lästräna mer. I delen lästräna mer utvidgas lästräningen till att omfatta morfologisk träning (ändelser och sammansatta ord) och komplexa ord (konsonantmöte och dubbelteckning). På så sätt byggs elevernas kunskaper upp allt eftersom, vilket ger dem goda förutsättningar att lyckas.

Tidiga kodknäckare

Att tidigt i läsinlärningen ges möjlighet att knäcka koden och få uppleva glädjen över att kunna tolka abstrakta bokstavskrumelurer väcker lust och nyfikenhet att lära mer.

I Lästräna får eleverna därför öva sammanljudning redan från början. Allt eftersom kunskapen om nya bokstäver byggs på utökas avkodningsträningen till att omfatta även dessa språkljud. Avkodningsträning och bokstavskunskap går på så sätt hand i hand genom boken.

Sist men inte minst, läraren är viktigast!

Lärarens undervisning i läsinlärning är det centrala. Lärarhandledningen ska vara ett stöd i det arbetet. Här hittar du bland annat förslag på genomgångar, viktiga saker att

uppmärksamma, målet med övningarna och hur du som lärare kan agera modell exempelvis vid träningen av sammanljudning.

Har du redan stor erfarenhet av läsinlärning och många metoder i din verktygslåda? I så fall hoppas vi att du kommer att uppskatta Lästräna och att den, tillsammans med dina beprövade erfarenheter, kan underlätta ditt arbete med att erbjuda god undervisning.

Har du inte så mycket erfarenhet av att undervisa i läsinlärning? Då är Lästräna en bra grund som kan ge dig trygghet och inspiration i ditt arbete.

Lycka till i arbetet med dina elever!

Anette & Victoria

OM FÖRFATTARNA

Victoria W Gustafsson är speciallärare inom språk-, skriv- och läsutveckling och Anette S Panboon är grundskollärare. Båda är verksamma i Skellefteå. De brinner för att utveckla undervisningen och har varit aktiva i ett antal skolutvecklingsprojekt.

Tillsammans skriver de läromedel i svenska och matematik för åk f–6. Deras största inspirationskälla är alla kreativa och nyfikna barn som de har förmånen att möta i sitt arbete.

Kopiering förbjuden, se s. 2.

Om Liber Läs! Lästräna

Lästräna är ett strukturerat läromedel som hjälper eleverna att knäcka den alfabetiska koden och som ger dem en god start i läsutvecklingen.

Syfte

• Ge eleverna en bra start i sin läsutveckling genom grundlig träning av de delfärdigheter som avkodningen bygger på.

• Erbjuda dig som lärare ett användbart och evidensbaserat redskap i läsundervisningen.

• Tidigt låta eleverna upptäcka glädjen i att kunna läsa.

• Bygga självtillit och självförtroende i läsningen.

• Skapa en god grund för fortsatt lärande och delaktighet.

I Lästräna ingår

Lärarhandledning

Lärarhandledningen vänder sig till lärare i förskoleklass och årskurs 1. Den inleds med en beskrivning av vad forskningen säger om den tidiga läsinlärningen, vilket ligger till grund för Lästräna. Därefter kommer förslag på gemensamma och förberedande aktiviteter kopplat till övningarna i elevboken och sådant som är viktigt att uppmärksamma. I sista delen finns kopieringsunderlag med läggspel, läsbingo, avlyssningsskrivning och läslistor.

Lästräna A bok 1 och Lästräna B bok 1 tränar bokstäverna:

O S L A R M

I E N V T Ä

Elevböcker

Till varje årskurs finns två elevböcker. De är uppbyggda på samma sätt men bearbetar olika bokstäver i en progression. Det går bra att använda B-böckerna i årskurs 1 även om eleverna inte jobbat med Lästräna A i förskoleklass. Det går också utmärkt att kombinera de olika böckerna utifrån behoven i elevgruppen.

Förskoleklass

Lästräna A bok 1

Lästräna A bok 2

• Ordnivån för sammanljudning är varannan vokal och konsonant, VK, KV, KVK, VKV, KVKV.

• Böckernas delar omfattar fonologisk medvetenhet och bokstavskunskap.

Bokstavskunskap

Lästräna bygger successivt upp elevernas kunskap om bokstäverna och deras språkljud. Eleverna får öva att känna igen bokstaven visuellt, lyssna efter språkljudet, forma och skriva bokstaven samt att sammanljuda. En bokstav i taget introduceras och finns sedan med i den fortsatta lästräningen. Upplägget i varje bokstavsdel är lika så att eleverna känner igen övningarna och får goda förutsättningar att kunna arbeta självständigt.

Fonologisk medvetenhet

Lästräna A bok 2 och Lästräna B bok 2 tränar bokstäverna:

K F Å B Ö H

U G J Y D P

X C Z W Q

Stor vikt läggs vid att utveckla elevernas fonemiska medvetenhet. Eleverna får fördjupad träning om de språkljud de arbetat med genom att lyssna efter ljud, lägga till och ta bort ljud etc. Här kan du som lärare få en uppfattning om hur eleverna befäst kopplingen mellan de fonem och grafem de arbetat med hittills.

Årskurs 1

Lästräna B bok 1

Lästräna B bok 2

• Ordnivån för sammanljudning sker stegvis, från varannan vokal och konsonant till ändelser och konsonantmöte i början och slutet av ord. Sammansatta ord förekommer också.

• Böckernas delar omfattar bokstavskunskap och lästräna mer.

Bokstavskunskap

Lästräna bygger successivt upp elevernas kunskap om bokstäverna

Kopiering förbjuden, se s. 2.

och deras språkljud. Eleverna får öva att känna igen bokstaven visuellt, lyssna efter språkljudet, forma och skriva bokstaven samt att sammanljuda. En bokstav i taget introduceras och finns sedan med i den fortsatta lästräningen. Upplägget i varje bokstavsdel är lika så att eleverna känner igen övningarna och får goda förutsättningar att kunna arbeta självständigt.

Lästräna mer

Här introduceras nya ordnivåer stegvis som sedan finns med i den fortsatta bokstavskunskapen. Eleverna arbetar med sammanljudning och uppgifter som stärker deras avkodningsfärdigheter. Morfologisk träning ingår så som ändelser och sammansatta ord. De får även träna på sammanljudning av ord med konsonantförbindelser och dubbelteckning.

Digital lärarresurs

Den digitala resursen kan användas vid genomgångar och gemensamma aktiviteter. Här får du som lärare tillgång till alla bilder som eleverna möter i elevböckerna samt annat material att skriva ut och kopiera.

Lgr22

Lästräna har förankring i det centrala innehållet i Lgr22 och kartläggningsmaterialet Hitta språket för förskoleklass samt det Nationella bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling för årskurs 1.

Inom forskningen råder det enighet om att fonemisk medvetenhet och bokstavskännedom i slutet av förskoleklass är ett tecken på att eleven har goda förutsättningar att framgångsrikt utveckla sin läs- och skrivförmåga under de två första skolåren (Blaiklock, 2004)

Redan i årskurs 1 finns kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i läsförståelse. Dessa anger att eleven ska kunna läsa ”meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt” (Skolverket, 2022a). Då det först i årskurs 3 finns bedömningskriterier i andra ämnen, så kan läsinlärningen på så sätt sägas ha en särställning. Sambandet mellan ljud och bokstav betonas också särskilt för årskurs 1–3, eftersom det är en sådan viktig del av läsinlärningen (Skolverket, 2022b).

Lästräna tar sikte på målet, genom att träna de delfärdigheter som krävs för att utveckla den tekniska delen av läsningen, avkodningen.

Förskoleklass

Bokstäver och andra symboler för att förmedla budskap, är ett centralt innehåll i förskoleklass, liksom rim, ramsor och andra ordlekar (Skolverket, 2022a).

I Hitta språket, som är obligatoriskt att använda i förskoleklass, kartläggs bland annat elevernas språkliga medvetenhet. Kartläggningsmaterialet ger läraren möjlighet att få syn på om eleverna exempelvis kan:

• dela upp korta meningar i ord

• urskilja första språkljudet i ord

• dela upp enkla ord i språkljud

• koppla samman bokstäver med deras namn och språkljud.

Elevernas intresse för bokstäver och om de kan kommunicera genom att rita bilder, skriva bokstäver och symboler kartläggs också (Skolverket, 2022d).

Undervisningen i förskoleklass ska även ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de bedömningskriterier som senare kommer att gälla. Det är därför värdefullt för lärarna i förskoleklass att också vara insatta i övriga delar av kursplanen (Skolverket, 2022c).

Årskurs 1–3

I årskurs 1–3 är sambandet mellan ljud och bokstav, strategier för att avkoda, samt gemensam och enskild läsning ett centralt innehåll (Skolverket, 2022a).

I det Nationella bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling för årskurs 1 bedöms bland annat avstämningspunkterna:

• namnge i stort sett alla bokstäver och veta hur de låter

• läsa ord och enkla meningar med både logografisk helordsläsning och ljudningsstrategin

• pröva att läsa om och korrigera sig själv på lärarens uppmaning

• visa förståelse för innehållet vid egen läsning genom att kommentera och återge något av det lästa (Skolverket, 2022e).

Kopiering förbjuden, se s. 2.

Fler böcker i serien Liber Läs!

Första Läseboken

I Första Läseboken tränar eleverna sitt läsflyt genom upprepad läsning av spännande texter anpassade till varje elevs förmåga. Boken vänder sig främst till årskurs 1 och passar att användas parallellt med Lästräna B. Varje text finns i tre nivåer, allt samlat i en och samma bok. Det gör det lätt för dig som lärare att erbjuda texter efter elevernas behov. Till varje text finns arbetsuppgifter samt en gemensam reflektionsfråga. Första Läseboken kan med fördel även användas som hemuppgift.

Läslust

Läslust ger dig som lärare en handledning med lektionsupplägg och förslag till arbetet med att ge eleverna en fördjupad förståelse för innehållet i olika texttyper. Eleverna har var sin elevbok där de tränar olika lässtrategier för att förstå det de läser. Med hjälp av checklistor och andra stödstrukturer får eleverna sammanfatta, återberätta och skriva egna texter utifrån egna erfarenheter.

Ordkunskap

Ordkunskap är en serie lärarhandledningar som fokuserar på att stärka det viktiga ordförrådet, med lektionsupplägg och elevmaterial/kopieringsunderlag för enskilda elevövningar. Materialet ger dig verktyg för att stötta dina elever i att utveckla ett skolordförråd som stärker inlärningen i alla skolämnen och därmed ökar läsförståelsen.

Språklära

Språklära är en arbetsbok där eleverna tränar språkets struktur. Genom varierade övningar utvecklar eleverna sin förståelse för språkets uppbyggnad. En ökad språklig medvetenhet bidrar till att eleverna utvecklar ett rikare språk som de kan använda på rätt sätt i rätt situation.

Den tidiga läsinlärningen

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att lära eleverna att läsa. Att kunna läsa har stor betydelse för tilltron till den egna förmågan, men är också en viktig källa till kunskap, vilket i sin tur ger möjlighet till delaktighet i samhället. Det är därför viktigt att skolan har en genomtänkt och vetenskapligt grundad läs- och skrivmetodik som kan hjälpa eleverna att bli goda läsare. För att bli en god läsare behöver de flesta eleverna strukturerad undervisning i den grundläggande läsinlärningen. Lärarens kunskaper om läsinlärningsprocessen, dess faser och vilka delfärdigheter eleven behöver utveckla är därför av stor betydelse.

Lästräna utgår ifrån teorin The Simple View of Reading och den kunskap som finns om läsinlärning.

The Simple View of Reading

Målet med all läsning är att förstå det man läser. Det är en utmanande uppgift som kräver att läsaren fördelar uppmärksamheten mellan läsningens två delar, avkodning och språkförståelse. Den tekniska delen av läsningen, avkodningen, handlar om att kunna koppla bokstav till språkljud och att sammanljuda bokstäver till ord. Språkförståelse innebär förståelse för vad orden, meningarna och den sammanhängande texten betyder.

Enligt The Simple View of Reading kan läsförmåga (läsförståelse) förklaras som produkten av de grundläggande färdigheterna avkodning och språklig förståelse. Det innebär att om avkodningen inte fungerar så går det inte att förstå en text och om förståelse saknas så räcker det inte att kunna avkoda. En god läsförmåga förutsätter därför att båda dessa moment fungerar i samspel (Gough & Tunmer, 1986).

förbjuden, se s. 2.

I den tidiga läsinlärningen är avkodningen särskilt utmanande då läsaren inte kan förlita sig på tidigare erfarenheter i mötet med tryckta ord. Men allt eftersom, bygger läsaren upp sin förmåga att identifiera ordet ortografiskt och koppla det till ordets uttal. Inledningsvis behöver de flesta elever ljuda sig igenom ordets bokstäver för att kunna göra denna koppling. Småningom, när eleven ljudat sig igenom ordet ett antal gånger, så kommer hen att känna igen ordet ortografiskt direkt. De individuella variationerna är stora i en elevgrupp när det gäller hur många gånger ett ord behöver ljudas innan det lagras in i långtidsminnet. Det är därför viktigt att de elever som behöver extra tid för den fonologiska avkodningen får det. När läsaren snabbt och enkelt känner igen ordet ortografiskt blir läsningen automatiserad. Den som läser med flyt kan rikta mer uppmärksamhet mot innebörden av texten vilket gynnar läsförståelsen.

semantiskt – ordets betydelse

I långtidsminnet finns många ords uttal och betydelse lagrat. När eleven lär sig läsa kopplas det skrivna ordet samman med den tidigare kunskapen.

ortografiskt – hur ordet skrivs

fonologiskt – hur ordet uttalas

Innan eleverna har utvecklat avkodningen tillräckligt för att på egen hand kunna arbeta med läsförståelse, så behöver läraren se till att avkodningsstrategier tränas på ord och texter som är anpassade till elevernas avkodningsförmåga. Undervisningen i språkförståelsen bör under den här tidsperioden fokusera på ordkunskap och samtal om berättelser/texter som eleverna får lyssna på.

Lästräna fokuserar främst på att utveckla avkodningen. En god avkodning bygger på en rad delfärdigheter. I Lästräna får eleverna träna på dessa delfärdigheter parallellt. Det gör de genom att arbeta med fonologisk medvetenhet, bokstavskunskap (fonem- och grafemkoppling) och sammanljudning.

Översikt Elevböcker

Lästräna A, bok 1 Förskoleklass

Del 1 – Fonologisk medvetenhet

• Långa och korta ord

• Rimord

• Lyssna på ljud

Lästräna A, bok 2 Förskoleklass

Del 1 – Fonologisk medvetenhet Repetition och fördjupning, bokstäverna oslarm ienvtä

• Rimord

• Lyssna på ljud

Del 2 – Bokstavsarbete o s l a r m Del 2 – Bokstavskunskap k f å b ö h

Del 3 – Fonologisk medvetenhet Repetition och fördjupning, bokstäverna oslarm

• Första och sista ljudet

• Låter lika i början

• Lägg till ett ljud

• Ta bort första ljudet

• Vilket är ordet?

Del 4 – Bokstavsarbete i e n v t ä

Del 5 – Fonologisk medvetenhet Repetition och fördjupning, bokstäverna oslarm ienvtä

• Låter lika i slutet

• Ljud inuti

• Lägg till ett ljud

• Ta bort första ljudet

• Vilket är ordet?

Del 3 – Fonologisk medvetenhet Repetition och fördjupning, bokstäverna oslarm ienvtä kfåböh

• Sammansatta ord

• Lägg till ett ljud

• Ta bort första ljudet

• Vilket ljud börjar ordet på?

• Vilket är ordet?

Del 4 – Bokstavskunskap u g j y d p

Del 5 – Fonologisk medvetenhet Repetition och fördjupning, bokstäverna oslarm ienvtä kfåböh ugjydp

• Låter lika i början

• Låter lika i slutet

• Vilket ljud slutar ordet på?

• Vilket är ordet?

Del 6 – Bokstavsarbete x c z w q

Lärarledd aktivitet där ni arbetar tillsammans i klassen eller i mindre grupp.

Extra utmaning! Skriv ger möjlighet att skriva på en högre nivå. Här får eleverna skriva ord till den bokstav de arbetar med. Till dessa uppgifter behöver eleverna en skrivbok.

förbjuden, se s. 2.

Lästräna B, bok 1 Årskurs 1

Del 1 – Bokstavskunskap o s l a r m

Del 2 – Lästräna mer

Repetition och fördjupning, bokstäverna oslarm

• Ljud i början och slutet

• Ändelsen -a

• En och ett

• Ordet och

Del 3 – Bokstavskunskap i e n v t ä

Del 4 – Lästräna mer

Repetition och fördjupning, bokstäverna oslarm ienvtä

• E eller Ä?

• M eller N?

• Ändelsen -ar och -er

• Två konsonanter i början

• Två konsonanter i slutet

• En bokstav ändras

• Två lika konsonanter

• Sammansatta ord

• Meningar

Lästräna B, bok 2 Årskurs 1

Del 1 – Bokstavskunskap k f å b ö h

Del 2 – Lästräna mer

Repetition och fördjupning, bokstäverna oslarm ienvtä kfåböh

• Två konsonanter i början

• Två konsonanter i slutet

• Ändelsen -en

• Ändelsen -et

• Den och det

Del 3 – Bokstavskunskap u g j y d p

Del 4 – Lästräna mer

Repetition och fördjupning, bokstäverna oslarm ienvtä kfåböh ugjydp

• Två lika konsonanter

• Ord med ck

• Visuellt lika

• Meningar

• Sammansatta ord

Åk 1

Del 5 – Bokstavskunskap x c z w q

Lärarledd aktivitet där ni arbetar tillsammans i klassen eller i mindre grupp.

Extra utmaning! Skriv ger möjlighet att skriva på en högre nivå. Här förekommer bokstäver och moment som eleverna ännu inte arbetat med. Till dessa uppgifter behöver eleverna en skrivbok.

Extra utmaning! Läs ger möjlighet att läsa på en högre nivå. Här förekommer bokstäver och moment som eleverna ännu inte arbetat med.

Lästräna A, bok 1

Del 1 – Fonologisk medvetenhet s. 6–12

1. Vilket ord är längst? s. 6

2. Vilket ord är kortast? s. 7

MÅL: kunna skilja på ords form och betydelse

Ett klassiskt missförstånd är att eleven tycker att ordet tåg är längre än ordet spagetti. Eleven har då utgått från ordets betydelse (tågets faktiska storlek) i stället för ordets form.

Eleverna lyssnar efter vilket ord som är längst ljudmässigt. Det är antalet språkljud som jämförs i övningen. Tänk på att det som avgör längden på ett ord är antalet bokstäver, inte antalet stavelser.

Steg 1 – arbeta tillsammans

Starta upp arbetet genom att prata om vad ett ord är. Berätta att ni ska jämföra två ord och ta reda på vilket som är längst.

”Vilket ord är längst, räv eller igelkott?” Lyssna och jämför. Hur långt låter ordet? Vilket ord har flest ljud? Hur många ljud finns i ordet?

förbjuden, se s.

Ordpar med stor skillnad i längd: tåg – spagetti tändsticka – rep mus – solstol väg – mobiltelefon

Ordpar nära varandra i längd: le – ram kaka – ros sol – måne lök – saft

Till sist jämför ni antalet bokstäver visuellt genom att de två orden skrivs under varandra. Då blir längden och antalet bokstäver tydligt. Ljuda medan du skriver så att eleverna ser att språkljuden representeras av bokstäver, även om de inte kan läsa själva.

Börja med ordpar som skiljer sig mycket när det gäller längd. För att se om eleverna kan skilja på ordens form och betydelse, bör flera ordpar innehålla ord som är ljudmässigt korta men stora i verkligheten.

Steg 2 – elevboken s. 6–7 Eleverna fortsätter att arbeta individuellt i elevboken.

Steg 3 – antalet ord i meningar MATERIAL: 6 klossar/elev

Efter arbetet med långa och korta ord kan ni arbeta vidare med antalet ord i meningar. Denna övning finns inte i elevboken.

Hur många ord kan du höra i meningen?

• En mening berättar något. Den talar om vad som händer, hur något är eller vad någon gör.

• En mening börjar alltid med stor bokstav.

• En berättande mening slutar med punkt.

Arbeta tillsammans Säg en mening: ”Moa har en kanin.” Upprepa meningen med en tydlig paus mellan varje ord samtidigt som du lägger en kloss för varje ord. Lägg klossarna utifrån elevernas skrivriktning. Hur många ord finns i meningen?

Berätta att eleverna ska få göra på samma sätt. De ska lyssna på meningarna du läser och lägga en kloss för varje ord i meningen.

Förslag på meningar:

1. Stina gungar.

2. Leo läser en bok.

3. Mamma och pappa städar.

4. Katten jagar en mus.

5. Moa och Ali leker ute.

Skriv varje mening på tavlan efter att eleverna har lagt klossarna. Räkna orden tillsammans.

Samtala om

Vilken mening är längst? Vilken är kortast? Varför?

Vilket ord är längst? Vilket är kortast? Varför?

6. Lisa bakar en kladdkaka till kalaset.

3. Vilka rimmar? s. 8

4. Vilket ord rimmar inte? s. 9

Rim kan vara ett lekfullt sätt att lyssna på hur ordet låter i stället för vad det betyder. Arbete med rim har dock inte samma effekt på ordavkodningen som arbetet med fonemisk medvetenhet.

Steg 1 – arbeta tillsammans

I steg 1 ska eleven särskilja första fonemet och orddelen som rimmar (oneset-rime). Detta är mer krävande än steg 2 (elevboken) där eleven enbart ska kunna höra vilka ord som rimmar eller inte rimmar. Övningen kan hjälpa eleverna att identifiera rimdelen och upptäcka hur fonem påverkar ordens betydelse.

Berätta att ord som rimmar låter lika i slutet. Fokus ska vara på hur orden låter, men du kan också visa det visuellt genom att skriva orden och markera det som är lika i slutet.

Hitta delen som rimmar ”Jag tänker på ett ord som rimmar på ros, men börjar med /m/” (säg ljudet och inte bokstavens namn). När eleverna svarar mos så förtydligar du genom att säga följande, gärna i rytm: ”Ros mos, båda låter os, ros mos rimmar.” När ni gjort detta med några ord så kan eleverna körläsa tillsammans med dig.

förbjuden, se s.

MÅL: kunna höra vilka ord som rimmar

”Jag tänker på ett ord som rimmar på baka, men börjar med /k/.”

”Baka kaka, båda låter aka, baka kaka rimmar.”

”Jag tänker på ett ord som rimmar på katt, men börjar med /r/.”

”Katt ratt båda låter att, katt ratt rimmar.”

Fler ord: mat – lat leta – reta dimma – simma

Hitta egna rimord

Låt eleverna komma på egna rimord. ”Vad rimmar på ordet …?”

Förslag på ord: meta, mus, fil, hatt

Steg 2 – elevboken s. 8–9

Övning 4 kräver mer av eleverna än övning 3, eftersom de utifrån fyra ord ska identifiera ordet som inte rimmar.

5. Vilket ord ljudar jag? s.

10 Uppgiften är en lärarledd aktivitet och kan med fördel göras i liten grupp.

MÅL: kunna sätta ihop ljud till ord (fonemsyntes)

Fonemsyntes innebär att kunna sätta ihop ljud till ord. Det är centralt för att utveckla en god avkodningsförmåga.

Steg 1 – arbeta tillsammans

• Visa bilder på orden le, båt, mus och stövel.

• ”Jag ska säga bokstavsljud. Tillsammans blir ljuden ett ord. Lyssna!” Ljuda varje språkljud högt, med en kort paus mellan varje ljud, ”/l/ paus /e/”.

• Lägg en kloss på bordet eller sätt en markör på tavlan samtidigt som du säger varje språkljud. ”Vilken bild passar till ordet?” Ge eleverna tid att fundera och upprepa om det behövs.

• Ringa in rätt bild.

Fler bilder att visa: säl, mur, lås, rot – ljuda bokstäverna i ordet lås korv, kram, kam, kniv – ljuda bokstäverna i ordet kram

Lästräna A–B Lärarhandledning

Knäck läskoden och bli en stark läsare!

Liber Läs! Lästräna är ett läromedel som ger eleverna goda förutsättningar att knäcka den alfabetiska koden och bli goda läsare. För att bygga grundläggande avkodningsfärdigheter behöver eleverna tid att befästa sina kunskaper genom träning och repetition. Eleverna arbetar därför med en bokstav i taget genom att koppla samman språkljud och bokstav, lyssna efter språkljudet, identifiera och forma bokstaven. Bokstaven finns sedan med i den fortsatta lästräningen. Genom att arbeta parallellt med bokstavskunskap, fonemisk medvetenhet och sammanljudning får eleverna den mängdträning som behövs för att automatisera grundläggande avkodningsfärdigheter.

Lärarhandledningen innehåller:

• Lektionsupplägg och förberedande aktiviteter

• Introduktion till bokstavsljuden

• Aktuell forskning om läsinlärning

• Ljudmetoden – modell för sammanljudning

• Kopieringsunderlag – läggspel, läsbingo, läslistor

Lärarhandledningen omfattar både Lästräna A som i första hand vänder sig till förskoleklass och Lästräna B för åk 1.

Liber Läs! läromedelsserie grundar sig i teorin The Simple View of Reading, som säger att en god läsare behöver behärska både avkodning och språkförståelse för att förstå vad hen läser.

Fler böcker i serien

I Första Läseboken tränar eleverna sitt läsflyt genom upprepad läsning av spännande texter anpassade till varje elevs förmåga.

I serien ingår även böckerna Ordkunskap, Språklära och Läslust.

En god läsförmåga är nyckeln till skolframgång!