MIKAEL CARLSON JONAS BERNHARDSSON
E KO N O M I FÖR CHEFER I RE A J N ÄL GA S LA ST BÄ UPP 3:E
MIKAEL CARLSON JONAS B E R N H A R D S S O N
EKONOMI FÖR CHEFER
UPPLAGA 3
Liber
”En organisations förmåga att lära, och att omsätta kunskap till handling snabbt, är den enskilt främsta konkurrensfördelen.” – Jack Welch, legendarisk VD för General Electric
”Jag vill gärna lära mig, men jag hatar att bli undervisad.” – Winston Churchill
Ditt ekonomiska ansvar som chef Det här är en bok om ekonomi för dig som är chef. Som chef och beslutsfattare har du ett ekonomiskt ansvar. Kunskaper i affärsekonomi hjälper dig att fatta rätt beslut i de olika situationer som du dagligen stöter på i din chefsroll. I den här boken har vi samlat just de kunskaper du behöver. Ekonomi för chefer är en praktisk bok om ekonomi sett ur ett affärsmässigt perspektiv. Den innehåller grundläggande kunskaper och arbetsmetoder, men även en mängd konkreta råd om hur du kan förbättra ditt företags lönsamhet och kassaflöde. Vi går igenom hur man läser och tolkar ekonomiska rapporter, analyserar och styr företaget med rätt nyckeltal samt förstår sambanden bakom lönsamheten. Vi visar även hur företagets kassaflöde uppstår och hur man kan styra det genom att arbeta med ledtider och kapitalbindning. Andra viktiga avsnitt som behandlas är produktkalkyler, investeringsbeslut och budgetarbete. Dagens sätt att arbeta går ut på att skapa delaktighet och engagemang för att få alla i företaget att arbeta mot samma mål. Att leda ett företag idag är alltså i större utsträckning än tidigare ett lagarbete, trots att funktionerna i sig är samma – såsom marknad, inköp, utveckling, produktion och ekonomi. Kunskap om vad som påverkar ett företags lönsamhet är därför nödvändig för alla. Lönsamhet uppstår inte på ekonomiavdelningen, utan i den dagliga verksamheten. Det är de som gör affärerna som skapar företagets lönsamhet. Som chef behöver du förstå den egna värdekedjan, som börjar med kundens behov och slutar i företagets ekonomiska rapporter och nyckeltal. Företagets ekonomi och lönsamhet berör alla, men ansvaret är ändå i slutänden ditt som chef och beslutsfattare. Sedan boken lanserades 2007 har den blivit mycket populär och fått en bred spridning. Detta är den tredje upplagan, som har blivit uppdaterad på olika områden för att vara ett ännu bättre stöd i ditt arbete. Förmodligen har du ont om tid och hinner inte läsa tjocka ekonomiböcker. Därför har vi gjort Ekonomi för chefer kort och effektiv – endast 152 sidor. Vi önskar dig trevlig och nyttig läsning! Göteborg i mars 2023, Jonas Bernhardsson Mikael Carlson www.chefsutveckla.nu
Innehåll 1. Uppdrag: lönsamhet 8 Vad är lönsamhet? 8 Vad är tillväxt? 12 Lönsamhet eller tillväxt? 13 Har lönsamma företag något gemensamt? 14 5 strategier för bättre lönsamhet 17 Att arbeta med lönsamhet 21
2. Att läsa ekonomiska rapporter 22 Företagets ekonomiska språk 22 Resultaträkningen 22 Balansräkningen 29 Redovisningens principer 33 Revisorns roll 34 Externa och interna rapporter 34
3. Analysera och styr företaget med rätt nyckeltal 37 Nyckeltalsanalys 37 Steg 1: Lönsamhet och vinstmarginaler 39 Steg 2: Finansiell styrka 48 Steg 3: Betalningsförmåga 51 Steg 4: Kapitalutnyttjande 52 De viktiga icke-ekonomiska nyckeltalen 55 Styr med nyckeltalen 58
4. Se sambanden bakom lönsamheten 60 Lönsamhetens byggstenar 60 Två slags lönsamma företag 62 Du Pont visar helheten 63 Hur ser det ut i olika branscher? 66 Att arbeta med lönsamhetsförbättrande åtgärder 69
5. Det viktiga kassaflödet 70 Hur uppstår likviditet? 70 Analysens form 71 Hur gör man en kassaflödesanalys? 73 Hur tolkar man analysen? 76 Exempel på en kassaflödesanalys 79 Att jobba praktiskt med kassaflödesanalysen 81
6. Styr företagets kapitalbindning och kassaflöde 82 Vad kostar det att binda kapital? 82 Varulager och kundfordringar 84 Styr med den operativa balansräkningen 86 Växande företag binder kapital 87
Kapitalbindning i en affär – från kontrakt till betalning 89 Kapa ledtiderna och spara pengar 91 Glöm inte – sunt förnuft gäller fortfarande 92 9 praktiska råd för bättre kassaflöde 93
7. Använd kostnadsanalys för rätt produkt- och prisbeslut 96 Olika typer av kostnader 96 Resultatanalys – hur beräknar vi break even? 97 Bidragskalkylen 99 Självkostnadskalkylen 103 ABC-kalkylering 106 Outsourcing 107 Sambandet mellan pris och volym 110 Funktion och upplevelse styr priset 112 5 praktiska råd för bättre produktoch prisbeslut 113
8. Fatta rätt beslut om investeringar 116 Vad är en investering? 116 Investeringens olika begrepp 116 Svårt att sia om framtiden 118 Pay back-kalkylen – enkel att använda 119 Nuvärdeskalkylen – ger en mer heltäckande bild 121 Annuitetsmetoden och internräntemetoden 129 Vilken metod är bäst? 131 6 praktiska råd för bättre investeringsbeslut 132 Ett par avslutande ord om strategiska investeringar 135
9. Styr med budgeten 136 Behövs budgeten? 136 Måste budgeten vara rätt? 137 Syften bakom budgetarbetet 138 Tidsperspektivets betydelse 139 Olika budgetmetoder 140 Resultat-, balans- och likviditetsbudget 143 Utfallsanalys och rapportering 145 5 praktiska råd för bättre budget 146 Epilog: värdet av en bra chef 148 Register 149
1. Uppdrag: lönsamhet Ett av chefskapets hårda villkor är att jobbet är till låns bara så länge man levererar acceptabla resultat. Lönsamhet och tillväxt brukar därför hamna högt upp på agendan. Men vad menar vi egentligen när vi pratar om lönsamhet? Vi ska här titta närmare på begreppet, för att avsluta med fem strategier för bättre lönsamhet.
Vad är lönsamhet? Lönsamhet är ett ekonomiskt uttryck för effektivitet, och effektivitet mäts som prestationer i förhållande till de resurser som förbrukats för att skapa prestationerna: Effektivitet (lönsamhet) =
Prestationer Resurser
Med andra ord vill vi få gjort så mycket som möjligt med så lite som möjligt, eller på så kort tid som möjligt. Ett företag vill att värdet på de produkter och tjänster som säljs är större än vad som spenderats på produktutveckling, tillverkning, försäljning, administration och finansiering. Dessutom strävar vi hela tiden efter att bli effektivare, ett arbete som sker kontinuerligt i alla företag. Idag gör vi saker på ett sätt som vi inte trodde var möjligt för 15–20 år sedan. Förr behövde en biltillverkare i genomsnitt 100 timmars monteringstid för att producera en bil – idag kräver en betydligt mer avancerad bil mindre än 40 mantimmar. I början av 1990-talet hade Volvo 10 000 anställda i Torslandaverken – 15 år senare hade man hälften så många, trots att produktionsvolymen var betydligt större. Utvecklingen är densamma i alla branscher. För att vara konkurrenskraftig räcker det inte att vara effektiv – vi måste hela tiden bli ännu effektivare.
8
Vi vill alla vara effektiva Men inte bara företag vill vara effektiva. Även vi själva vill naturligtvis maximera resultatet av våra ansträngningar och satsningar. 1992 fick Gary Becker Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Becker hade visat hur människor väger marginalnytta mot marginalkostnad för att fatta beslut, inte bara på ekonomiska områden. Exempelvis beror en students benägenhet att investera sin tid i en utbildning enligt Becker på vilken marginell avkastning han eller hon räknar med att få. Satsningen måste ge en avkastning helt enkelt. Den måste löna sig. Det är egentligen ingen skillnad jämfört med en VD eller en styrelse som står inför beslutet att investera hundratals miljoner i nya anläggningstillgångar. Eller en projektledare som vill investera i en speciell mätutrustning. Eller en marknadschef som överväger en ny kampanj i det eviga slaget om marknadsandelar. Eller en HR-chef som vill satsa på kompetensutveckling. Alla brottas med frågan: blir det en lönsam satsning?
Effektivitet och produktivitet Effektivitet förväxlas ibland med produktivitet. Med produktivitet avses förmågan att producera något, utan hänsyn till produktens värde. Man pratar ofta om produktionsvolym per tidsenhet. Effektivitet är värdet på prestationerna i förhållande till värdet på resurserna, medan produktivitet kan vara antal produkter per timme eller anställd, hur många datorer Dell kan leverera under ett dygn eller hur många kundbesök en säljare hinner med på en vecka.
Lönsamhetens grundbegrepp Låt oss titta närmare på lönsamhetens grundbegrepp. Ekonomerna talar inte om prestationer utan om intäkter och kallar förbrukade resurser för kostnader. Skillnaden mellan intäkter och kostnader är resultat, som kan vara en vinst eller en förlust: Resultat = Intäkter – Kostnader
1. UPPDRAG: LÖNSAMHET
9
Resultatet kan alltså ses som ett mått på företagets förmåga att förädla resurserna. I ett vinstgivande företag värderar marknaden följaktligen prestationerna högre än resurserna. Vinsten har flera funktioner. Den fungerar som ett effektivitetsmått, men också som stabilisator genom att generera ett trygghetskapital som kan användas som buffert vid nedgångar. Vinsten är även en finansieringskälla – företag som har stora vinster och skapar likviditet behöver inte låna så mycket. Vinsten är samtidigt en ersättning för den risk som ägarna tar och fungerar som drivkraft och motivation. Såväl kompetens som kapital söker sig på lång sikt till vinstgivande företag. Enkelt uttryckt kan ett företag förbättra sitt resultat antingen genom att öka intäkterna eller minska kostnaderna. Men att bara titta på sista raden i resultaträkningen säger inget om hur lönsamt företaget är. Vi måste även se hur mycket resurser som använts för att skapa resultatet. Två saker behövs alltså för att mäta lönsamhet: en resultaträkning och en balansräkning. Lönsamhet =
Intäkter – Kostnader Kapital
Ett företag med ett resultat på 5 Mkr och ett totalt kapital på 50 Mkr får en lönsamhet på 5/50 = 10 %. Det är alltså viktigt att särskilja företagets resultat och lönsamhet. Ett imponerande resultat behöver inte nödvändigtvis motsvara en bra lönsamhet. Man kan säga att ju mer tillgångar vi binder, desto dyrare blir vårt resultat. Lönsamhet påminner om bankränta. Är en ränta på 2 000 kr bra? Ja, om kapitalet är 10 000 kr är det väldigt bra, hela 20 %, men om kapitalet är 400 000 kr är det kanske inte så bra, endast 0,5 %. Det finns inte någon patenterad metod för att förbättra ett företags lönsamhet. Men det finns tre grundläggande strategier för bättre lönsamhet som du kan använda, antingen var för sig eller i kombination: 1. Öka intäkterna 2. Minska kostnaderna 3. Minska kapitalbindningen
Vi återkommer till dessa längre fram.
10
1. UPPDRAG: LÖNSAMHET
Varför måste ett företag vara lönsamt? För att överleva på lång sikt måste ett företag vara lönsamt. En investering måste förr eller senare – helst förr – ge avkastning, annars flyttar pengarna någon annanstans. Fritt kapital känner ingen hemvist, utan söker sig alltid till bästa avkastningen. Hur lyckades Ericsson 2002 genomföra den största nyemissionen någonsin i svenskt näringsliv, på 30 miljarder kr? Den enkla sanningen är att de som ställde upp trodde att de förr eller senare skulle få tillbaka pengarna. Trots krisen i telekombranschen och de gigantiska förlusterna för Ericsson (50 miljarder kr under 3 år) trodde aktieägarna att Ericsson skulle lyckas vända utvecklingen och åter bli lönsamt. De såg fram emot utdelning och stigande aktiekurs. Med facit i hand vet vi att det blev en lönsam investering för dem som vågade investera. Den motsatta situationen råkade många av de nya, heta IT- och internetföretagen ut för under slutet av 1990-talet. När de inte lyckades visa att de kunde tjäna pengar sinade till slut intresset bland aktieägarna att ställa upp på alla nyemissioner. De investerade istället i lönsamma företag. Egentligen behöver vi inte gå längre än till oss själva och vår egen privatekonomi. Det är ju onekligen så att vi letar efter lägsta bankräntan till våra lån, bästa fonden till våra barn och bästa pensionsförsäkringen till oss själva eller den bästa aktieplaceringen. Med andra ord: vi söker lönsamhet.
Hur lönsamma måste vi vara? Låt oss dröja kvar vid Ericsson ett tag till. Ericsson presenterade i sitt bokslut för år 2000, året innan den stora krisen, ett nettoresultat på drygt 20 miljarder kr. Gör det Ericsson till ett lönsamt företag? Är det lönsamt att skapa ett resultat på 20 miljarder? För att svara på frågan vet vi nu att vi först måste ta reda på hur mycket resurser (kapital) som Ericsson använde för att tjäna 20 miljarder. Kapitalet hittar vi på balansräkningens tillgångssida, till exempel maskiner och anläggningar, inventarier, varulager, produkter i arbete, kundfordringar och kassa. I bokslutet som finns i årsredovisningen för 2000 ser vi att Ericssons totala kapital var 176 miljarder. Då kan vi beräkna lönsamheten:
1. UPPDRAG: LÖNSAMHET
11
20 = 11,4 % 176
Ericsson uppvisade alltså en god lönsamhet, här mätt som avkastning på totalt kapital. Ett lönsamt företag har en bättre avkastning än marknadsräntan, plus en riskpremie. Vi ser nu att bara för att ett företag visar vinst behöver det inte vara tillräckligt lönsamt och att två företag med samma resultat kan ha olika lönsamhet. Låt oss se på ett annat exempel. Företaget A tjänar 12 Mkr efter skatt och har ett totalt kapital på 120 Mkr. Företaget B tjänar 8 Mkr och har en balansomslutning på 40 Mkr. Vi beräknar företaget A:s lönsamhet på följande sätt: 12 / 120 = 10 %. Sedan räknar vi ut företaget B:s lönsamhet på samma sätt: 8 / 40 = 20 %. Då ser vi att trots en lägre vinst är företaget B dubbelt så lönsamt som företaget A. Ett tredje företag, Företaget C, har det bästa resultatet på 20 Mkr. Men företaget binder också mycket kapital, 800 Mkr. Lönsamheten är alltså: 20 / 800 = 2,5 %. Trots ett imponerande resultat är företaget C alltså inte alls speciellt lönsamt. Lönsamheten är låg jämfört med både Företag A och Företag B, och med alternativa placeringar. Företag C är helt enkelt inte tillräckligt effektivt. Lönsamhet används i sin allmänna form för att mäta avkastningen på kapital, det vill säga investerade pengar. Men man kan också bredda begreppet till att avse avkastningen på företagets viktigaste resurser. Ett tjänsteföretag binder oftast mindre kapital jämfört med ett tillverkande företag. Då kan man till exempel istället mäta resultat per anställd eller i förhållande till arbetad tid, eller relatera resultatet till omsättningen (vinstmarginal). Undersökningar visar dock att mer än 90 % av alla effektivitetsmätningar som företag gör handlar om avkastning på kapital.
Vad är tillväxt? Tillväxten syns i resultaträkningen. Genom att jämföra företagets omsättning för olika år får vi en uppfattning om tillväxten över tiden. Men för att få en bättre uppfattning bör vi helst titta på den reala tillväxten, det vill säga rensa bort inflationen. Ett företag som ökar omsättningen med 3–4 % per år, samtidigt som inflationen är 5 %, har förstås ingen tillväxt alls.
12
1. UPPDRAG: LÖNSAMHET
Vi bör även titta på marknaden som helhet. Om marknaden växer med 15 % per år måste vi själva ha minst samma tillväxt om vi inte ska förlora marknadsandelar. Andra frågor vi bör ställa oss är: • Hur har konkurrenterna vuxit? Om vår egen försäljning har ökat mer än
konkurrenternas, innebär det att vår relativa marknadsandel har ökat. • Var kommer tillväxten ifrån? Är det volymerna som ökat eller lyckas vi ta
bättre betalt? Är det befintliga produkter och marknader som ökar eller är det nya? • På vilket sätt har omsättningen ökat? Är det en organisk tillväxt, av egen
kraft, eller har vi vuxit genom uppköp och fusioner? • Och slutligen, är det en lönsam tillväxt? Lyckas vi växa med samma vinst-
marginaler? Det är inte ovanligt att kraftigt växande företag försämrar sina marginaler.
Lönsamhet eller tillväxt? Vi nämnde tidigare att lönsamhet och tillväxt brukar hamna högt upp på ägarnas agenda. Vi borde ha sagt lönsamhet eller tillväxt, för de båda står ofta i ett motsatsförhållande. Att växa och ta marknadsandelar kräver satsningar som påverkar lönsamheten negativt på kort sikt. Men om vi drar ner på våra investeringar för mycket får vi visserligen ett kortsiktigt uppsving i lönsamheten samtidigt som detta riskerar att vi äventyrar vår långsiktiga lönsamhet. Ska vi satsa på lönsamhet eller tillväxt? Dilemmat har inget enkelt svar. På nya, snabbväxande marknader är det naturligt att prioritera tillväxt före lönsamhet. Men förr eller senare, kanske redan efter några år, måste satsningarna bära frukt. Företaget måste bli lönsamt. Ibland försöker företag sälja varor under självkostnad för att nå stora volymer. Fokus blir då resultaträkningens första rad, inte på den sista. En sådan strategi syftar till att bygga varumärke och nå marknadsledarskap på bekostnad av lönsamhet. Det kan fungera på kort sikt. Men när pengarna
1. UPPDRAG: LÖNSAMHET
13
är slut och ägarna inte vill ställa upp mer är det avgörande att företaget står på egna ben och är lönsamt. Frågan vi måste ställa oss är följaktligen: hur mycket får tillväxten kosta?
Har lönsamma företag något gemensamt? Uppvisar särskilt lönsamma företag några gemensamma strategiska egenskaper? Med andra ord: finns det någon koppling mellan strategi och lönsamhet, och hur ser den ut i så fall? Faktum är att svaret på den frågan har funnits i över 50 år. Under 1960-talet fick Sidney Schoeffler på General Electric i USA uppdraget att göra en undersökning för att besvara frågan. Bakgrunden var att ledningen på GE ville veta varför vissa affärsenheter var väldigt lönsamma medan andra uppvisade mediokra resultat eller till och med var direkt olönsamma. Varje affärsenhet fick därför rapportera in ett stort antal strategiska uppgifter till Schoeffler, alltifrån utvecklingskostnader till marknadsandelar. Resultatet presenterades internt på GE. Studien kallades PIMS (Profit Impact of Market Strategy). Några år senare, i början 1970-talet, fick Harvard Business School upp ögonen för Schoefflers arbete. De fortsatte att driva undersökningen och utvidgade den till att omfatta andra företag än GE. Idag ingår mer än 3 000 olika affärsenheter från drygt 200 olika företag. Databasen uppdateras kontinuerligt och är ständigt högaktuell.
PIMS fem slutsatser Vad kom man då fram till? Ja, resultatet är faktiskt inte så spritt och motsägelsefullt som man kanske skulle kunna förvänta sig, utan tvärtom ganska tydligt och tankeväckande. I boken The PIMS Principles: Linking Strategy To Performance redogör Bradley Buzzell och Robert Gale utförligt för de slutsatser som PIMS kom fram till. Resultatet kan beskrivas i fem punkter:
14
1. UPPDRAG: LÖNSAMHET
1. Det finns allmänna strategiska faktorer som styr ett företags lönsamhet. 2. Dessa faktorer är samma för alla branscher. 3. De strategiska faktorerna förklarar två tredjedelar av ett företags lönsamhet. 4. Det går att identifiera minst 37 sådana faktorer. 5. PIMS gör det möjligt för ett företag att jämföra sig med genomsnittet.
De fem viktigaste faktorerna som driver ett företags lönsamhet Av de totalt 37 faktorer som förklarar två tredjedelar av ett företags lönsamhet, går det att urskilja fem som är speciellt viktiga. Dessa fem står för så mycket som hälften av sambandet mellan strategi och lönsamhet. De är: 1. Kapitalintensitet. Företag som binder mycket kapital har höga fasta kost-
nader. De tenderar att prioritera volym och kapacitetsutnyttjande på bekostnad av pris och marginal. Hög kapitalintensitet ger lägre lönsamhet. 2. Kundupplevd kvalitet. Kundens upplevelse av kvalitet i förhållande till pris
avgör i stor utsträckning val av leverantör. Notera att det är kundens upplevelse av kvaliteten som avses. Hög kundupplevd kvalitet ger högre lönsamhet. 3. Produktivitet. Med produktivitet avses här värdeökning per anställd. Kost-
nadskontroll är en viktig del. Hög produktivitet ger högre lönsamhet. 4. Kapacitetsutnyttjande. Den faktiska produktionen jämförs med den störs-
ta möjliga. Högt kapacitetsutnyttjande ger högre lönsamhet. 5. Relativ marknadsandel. Här avses företagets andel av totala marknaden i
förhållande till de tre största konkurrenterna. Hög relativ marknadsandel ger högre lönsamhet. De fem punkterna går att härleda direkt till grunddefinitionen av lönsamhet som vi har diskuterat. Företag som är kapitaleffektiva binder upp mindre kapital i verksamheten, vilket påverkar lönsamheten positivt. Företag som säljer produkter och tjänster med hög upplevd kvalitet kan ofta ta bra betalt, vilket påverkar intäkter och vinstmarginaler positivt. Företag som är kostnadseffektiva och har högt kapacitetsutnyttjande får bra marginaler. Och slutligen, företag som har en stor relativ
1. UPPDRAG: LÖNSAMHET
15
marknadsandel uppnår ofta stordriftsfördelar, det vill säga fasta kostnader kan fördelas på en stor produktionsvolym, vilket ger bra marginaler och lönsamhet. Lite förenklat uttryckt kan vi säga så här: Lönsamma företag
• har en stor relativ marknadsandel och högt kapacitetsutnyttjande, • säljer produkter och tjänster med hög kundupplevd kvalitet, samt • håller nere kostnader och kapitalbindning.
Andra strategiska samband En mängd andra samband mellan de olika faktorerna liksom omständigheter i omvärlden går att identifiera med PIMS databas. Här är ett urval: • En liten marknadsandel på en ny marknad är olönsamt. • Produktivitet är allra viktigast i en snabbväxande marknad. • Kvalitet är väldigt viktigt på en marknad med liten eller ingen tillväxt. • Stor marknadsandel är viktigast i vertikalt integrerade företag. • Stora investeringar i företag med liten marknadsandel är olönsamt. • Liten marknadsandel kan vara lönsamt om man säljer anpassade produkter. • Kapacitetsutnyttjande är viktigast för företag med liten marknadsandel. • Intensiv marknadsföring är sällan lönsam om marknadsandelen är liten. • Intensiv marknadsföring är sällan lönsam om produktkvaliteten är låg. • Nya produkter sänker lönsamheten om kvaliteten är låg. • Lönsamheten faller när investeringstakten ökar. • En bred produktportfölj är viktigast i kapitalintensiva branscher. • Diversifierade företag tjänar mest på vertikal integration. • Investeringar i FoU är lönsammast i mogna, långsamt växande branscher.
16
1. UPPDRAG: LÖNSAMHET
ISBN 978-91-47-14918-6 © 2023 Mikael Carlson, Jonas Bernhardsson och Liber AB Förläggare: Kajsa Lindroth Omslag och formgivning: Fredrik Elvander Författarfoto: Ulf Celander Omslagsfoto: Johnér Projektledare: Magnus Winkler Tredje upplagan 1 Repro: Exakta Print AB Tryck: Livonia Print, Lettland 2023
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUSavtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se
EKONOMI FÖR CHEFER Är du chef? Har du ett ekonomiskt ansvar? Ekonomi för chefer är en praktisk och lättöverskådlig bok för dig som har ett affärsekonomiskt ansvar. Den innehåller just de kunskaper och arbetsmetoder som du behöver för att kunna fatta rätt beslut i varje situation. Ekonomi för chefer ger dig en affärsmässig syn på ekonomi, konkreta råd om hur du kan förbättra ditt företags lönsamhet och praktiska verktyg som kan användas direkt. Allt på bara 152 sidor! Ekonomi för chefer tar upp vad som driver ett företags lönsamhet, hur man läser ekonomiska rapporter och styr företaget med rätt nyckeltal, sambanden bakom lönsamheten, kassaflödesanalys och kapitalbindning, kostnadsanalys, investeringsbeslut och budgetarbete. Denna tredje upplaga är genomgående uppdaterad. Mikael Carlson är civilekonom DHS, har tidigare verkat som revisor och arbetar med ekonomistyrning och ekonomiutbildningar för chefer. Har tidigare skrivit bl.a. Att arbeta med företagsanalys, 99 sätt att öka vinsten och Ekonomi för icke-ekonomer. Har dessutom varit ordförande i branschorganisationen Sveriges Redovisningskonsulters Förbund. Jonas Bernhardsson är civilekonom och arbetar med chefsutbildningar i affärsekonomi, både i Sverige och internationellt. Han är en mycket uppskattad pedagog och författare till flera böcker, bl.a. Investeraren – allt du behöver veta om finansmarknaden och Investera som mästarna.
Mikael Carlson & Jonas Bernhardsson
Författarna har över 30 års erfarenhet av att arbeta med kompetensutveckling i svenska industriföretag samt inom kommunal och statlig verksamhet. Fråga dem gärna hur de har hjälpt chefer, medarbetare och ledningsgrupper att bättre förstå sitt ekonomiska ansvar. För mer information, besök deras hemsida: www.chefsutveckla.nu
Best.nr 47-14918-6 Tryck.nr 47-14918-6